Mobiliseringsbehandling inför autolog stamcellsskörd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mobiliseringsbehandling inför autolog stamcellsskörd"

Transkript

1 ID nummer: SCT3.24 Dokumenttyp: Vårdprocessprogram/SOP Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping, Sverige Framtagen av: (Namn, titel) Ingemar Lagerlöf, överläkare Ulla Frödin, sektionsledare SCT Sökord: Stamcellstransplantation, mobilisering Giltig fr o m: Målgrupp: Medarbetare vid Hematologiska kliniken och regionen Godkänd av: (Namn, titel) Anna Sandstedt, överläkare och programansvarig JACIE Giltig t o m: Diarienummer: CKOC Mobiliseringsbehandling inför autolog stamcellsskörd Granskningsgrupp: Hulda Rintamäki (SCT-ansvarig sjuksköterska), Emelie Annerud (sjuksköterska), Claes Malm (överläkare) Distributionslista: Hematologiska klinikens vårdavdelning och mottagning. Dokumentet återfinns under PM-Riktlinje-SOP i G-mappen(G:\CKOC\Hematologiska kliniken\sct\pm-riktlinje-sop) och på LISA (http://lisa.lio.se/startsida/riktlinjer/vardprocess--och-vardprogram/)

2 Innehåll 1.0 Syfte Omfattning Personal och ansvar Bakgrund Definitioner och förkortningar Utrustning och dokumentation Procedur Beslutsprocess och rutiner för ordination Klinik ansvarig för mobilisering Vid kliniken vanligen använda mobiliseringsregimer (med eller utan rituximab) och tillhörande ordination av G-CSF Kallelse till mobilisering Provtagning och kontroll Kontroller vid mobiliseringsbehandling med endast G-CSF: Kontroller vid mobiliseringsbehandling med cytostatika och G-CSF Risk för misslyckad mobilisering och användning av plerixafor (Mozobil ) Särskild försiktighet Mobiliseringsbehandling inneliggande Mobilisering polikliniskt Behandlingsdag Information Information om G-CSF Information inför skörd Patienter som mobiliseras vid ett annat sjukhus Specifik kompetens/träning Styrdokument Referenser Bilagor och appendix Ändringar jämfört med föregående version... 8 ID nummer: SCT3.24 Version: 1 s.2(8)

3 1.0 Syfte Säkerställa att omhändertagande av patient vid mobilisering sker på ett säkert och enhetligt sätt. 2.0 Omfattning Denna riktlinje omfattar behandling med cytostatika, administrering av G-CSF och omvårdnad vid mobilisering. Mobilisering av allogen donator, se SOP Allogen stamcellsdonation med besläktad donator. 3.0 Personal och ansvar Denna riktlinje vänder sig till alla läkare och sjuksköterskor som arbetar på Hematologiska kliniken i Linköping. Alla läkare och sjuksköterskor vid Hematologiska kliniken skall känna till denna riktlinje. Det är var och ens ansvar att se till att denna riktlinje följs. 4.0 Bakgrund Mobiliseringsbehandling och skörd av patients egna stamceller används inför högdosbehandling med stamcellstöd (autolog SCT) Den produkt som används för att öka mobiliseringen av stamceller, från benmärg till perifert blod för skörd, kan beroende på tillgång variera men innehåller alla den aktiva substansen filgrastim. Denna har samma egenskap som G-CSF ett kroppseget hormon. Högdosbehandling med stamcellstöd syftar till att ge lång remission vid myelom och är potentiellt botande vid många typer av lymfom. Vid diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) samt Hodgkins lymfom är intentionen kurativ och behandlingen används vid första relaps Vid perifert T-cellslymfom kommer behandlingen i fråga i första linjens behandling. Vid follikulärt lymfom är indikationen beroende av tidigare given behandling och tid från föregående behandling till relaps. Vid de flesta former av lymfom är upprepade högdosbehandlingar inte aktuella, undantaget är Hodgkins lymfom där man vid högrisk sjukdom kan ge tandembehandling liksom välja att ge ny högdos vid sen relaps (efter 5-10 år). Autolog SCT kan också i vissa fall vara botande behandling för solida tumörer. Vid neuroblastom och Ewing sarkom samlas stamceller för en autolog SCT, men vid testistumörer/embryonala tumörer utförs tandemtransplantationer. I ett fåtal fall används autolog stamcellstransplantation vid icke maligna tillstånd, huvudsakligen svårbehandlade autoimmuna sjukdomar. 5.0 Definitioner och förkortningar Allogena stamceller Stamceller från ett syskon eller obesläktad givare ALK Anaplastik lymfom kinase, ALK-genen är en onkogen Autologa stamceller Stamceller från patienten själv CD 34+ celler Cluster of differentiation, Är en ytmarkör som karaktäriserar stamceller DLBCL Diffust storcelligt B-cellslymfom FM FileMaker, databas och transplantationsförberedelseprogram G-CSF Granulocyte colony-stimulating factor In-vivo purging t ex Antikropp (rituximab) given under pågående behandling med G-CSF vid mobilisering för att minska risk för lymfomkontamination av stamcellsskörden KITM Klinisk immunologi och transfusionsmedicin ID nummer: SCT3.24 Version: 1 s.3(8)

4 Mobiliseringsbehandling Den behandling som ges innan skörd, används för att mobilisera stamceller SCT Stamcellstransplantation Skörd Den procedur som omfattar insamlingen av stamceller från perifert blod eller benmärg 6.0 Utrustning och dokumentation Datum för och typ av cytostatikabehandling (även kallad mobiliseringsbehandling) samt datum för start och dos av G-CSF skall dokumenteras i onkologisk översikt i patientjournalen (COSMIC). G-CSF skall även ordineras i läkemedelsmodulen i journalen och i förekommande fall CYTODOS av den läkare som ordinerar mobiliseringensbehandlingen. Som stöd för SCT teamets planering kan dessa datum också dokumenteras i Filemaker. Om mobiliseringsbehandling eller start av G-CSF sker på annat sjukhus skall onkologisk översikt med ovanstående uppgifter skickas till ansvarig läkare. Om in-vivo purging med rituximab ingår i mobiliseringsbehandlingen skall även detta anges, med datum och dos, i onkologisk översikt. 7.0 Procedur 7.1 Beslutsprocess och rutiner för ordination Typ av mobiliseringsbehandling beslutas vid veckokonferens för SCT. Cytostatika och G- CSF för mobilisering ordineras veckan före start av mobiliseringsbehandling. I de fall patienten skall erhålla mobiliseringsbehandling på härvarande klinik ansvarar dagvårdsläkaren alternativt avdelningsöverläkaren (beroende av mobilisering i sluten- alt. öppenvård) för ordinationen. Om in-vivo purging med rituximab ingår i mobiliseringensbehandlingen ordineras detta vid samma tillfälle. I de fall patient skall erhålla mobiliseringsbehandling på annan klinik ansvarar till ronden anmälande läkare på SCTkonferensen för att ordinationen utförs enligt planering (var god se punkten utrustning och dokumentation). 7.2 Klinik ansvarig för mobilisering Hemsjukhus Diagnos Mobilisering Linköping Myelom/Lymfom Linköping Norrköping Myelom Linköping Lymfom Norrköping Motala Myelom/Lymfom Linköping Västervik Myelom Västervik Lymfom Linköping Oskarshamn Myelom/Lymfom Linköping Kalmar Myelom/Lymfom Kalmar Eksjö Myelom Eksjö Lymfom Linköping Värnamo Myelom/Lymfom Linköping Jönköping Myelom/Lymfom Jönköping ID nummer: SCT3.24 Version: 1 s.4(8)

5 7.3 Vid kliniken vanligen använda mobiliseringsregimer (med eller utan rituximab) och tillhörande ordination av G-CSF Tiderna är beräknade fr.o.m. angiven startdag av mobilisering till skörd genomförts. G-CSF ges på kvällen, rekommenderat efter kl 21.00, och dosen kan ökas till 1,0 MIE/kg/dag om patienten uppvisat tecken till benmärgssvikt under tidigare behandling eller om det av andra skäl bedöms föreligga risk för misslyckad skörd. För definition av de enskilda cytostatikaregimerna var god se riktlinje Vid kliniken vanligen använda mobiliseringsregimer (med eller utan rituximab) Regim Start cytostatika Start G-CSF Försök till skörd HdCy dag 1 fredag dag 6 onsdag 0,5 ME/kg dag 11 måndag CHOP/CHOEP dag 1 torsdag dag 5 måndag 0,5 ME/kg dag 12 måndag MIE dag 1 torsdag dag 5 måndag 0,5 ME/kg dag 12 måndag DHAP dag 1 torsdag dag 5 måndag 0,5 ME/kg dag 12 måndag HDAC* dag 1 torsdag dag 4 söndag 1,0 ME/kg dag 12 måndag GDP dag 1 torsdag dag 9 fredag 1,0 ME/kg dag 12 måndag Endast G-CSF dag 1 onsdag 1,0 ME/kg dag 6 måndag * Vid högdos Ara-C (HDAC) med in-vivo purging med rituximab, ges rituximab 375 mg/m² dag 1 och 9. Försök till skörd dag 12 (måndag). ** Endast G-CSF skall om inte särskilda fall föreligger användas vi AL-amyloidos. 7.4 Kallelse till mobilisering Kallelse skickas cirka två veckor innan mobilisering o Patienter som får mobiliseringsbehandling inneliggande kallas till o Patienter som får mobiliseringskur polikliniskt kallas till kl. 08:00 Broschyr angående autolog stamcellstransplantation skickas eller ges till patienten 7.5 Provtagning och kontroll Inför mobiliseringsbehandling skall patienten bedömas av läkare på mottagning eller avdelning. Samtycke till skörd av egna stamceller och till högdosbehandling med stamcellsunderstöd ska finnas signerat av patient vid detta tillfälle. Prover enligt Provtagning för patient inför mobilisering och autolog SCT EKG, längd, vikt, puls och blodtryck Kontroller vid mobiliseringsbehandling med endast G-CSF: Blodstatus dagligen från och med dag 3, dosjustering eller seponering av G-CSF om LPK >70 CD34+ dagligen fr.o.m. dag 5 (dag 4 om risken bedöms stor för misslyckad mobilisering). Ett EDTA-rör 6 ml, provet analyseras av klinisk immunologi och transfusionsmedicin, (KITM), US. Remiss finns på LISA under blankettarkiv; remisser; remiss cellulär immunologi Kontroller vid mobiliseringsbehandling med cytostatika och G-CSF Blodstatus dagligen fr.o.m. dag 10 efter HdCy, dag 11 efter övriga cytostatikaregimer, dosjustering eller seponering av G-CSF om LPK >70. CD34+ fr.o.m. dag 11 respektive 12 (en dag tidigare vid bedömd stor risk för misslyckad mobilisering). ID nummer: SCT3.24 Version: 1 s.5(8)

6 7.6 Risk för misslyckad mobilisering och användning av plerixafor (Mozobil ) Målsättning vid stamcellsskörd är att samla minst 2 x 10 6 CD34+ celler/kg om en högdosbehandling planeras, minst det dubbla om tandemtransplantation planeras, alternativt för att möjliggöra upprepning vid recidiv om ålder och situation tillåter. CD34 i blod >10-20/μl är tillräcklig nivå för adekvat skörd. Skörd startas sällan vid CD34 < 10/μl. Vid risk för misslyckad mobilisering kan användning av plerixafor komma ifråga. För bedömning av risk och beslut om ordination används prov avseende antal CD 34+ celler i perifert blod samt LPK. Om CD34+ är 5-10 x 10 6 och LPK >5,0 x 10 9 finns indikation för plerixafor oavsett dag (CD34+ <5 x 10 6, mycket osannolikt att lyckas även med plerixafor) Om CD34+ är >5 x 10 6 utan dynamik uppåt och LPK >2,0 x 10 9 dag 13 för lymfom (dag 12 för HdCy, dag 6 för enbart G-CSF) kan plerixafor övervägas (LPK <2,0 x 10 9 osannolikt att plerixafor ger effekt) Vid bedömd hög risk för misslyckad mobilisering av stamceller bör man överväga att starta mobiliseringsbehandlingen en dag senare för möjlighet att mäta CD34+ en dag tidigare. Om patienten då uppfyller den relativa indikationen kan plerixafor startas en dag tidigare. Plerixafor ges kl Dosering i enlighet med FASS. Det vetenskapliga underlaget för plerixafor vid mobilisering med kemo + G-CSF är bristfälligt varför det måste ges utrymme för individuell tolkning avseende ovanstående riktlinjer. Här inväntas fler studier för bättre underlag särskilt avseende optimal tidpunkt. 7.7 Särskild försiktighet Vid mobiliseringsbehandling av patient med AL-amyloidos och då speciellt vid hjärtengagemang föreligger kraftigt ökad risk för allvarliga hjärtkomplikationer. Överväg i det senare fallet mobiliseringsbehandling inneliggande med telemetriövervakning 7.8 Mobiliseringsbehandling inneliggande Patient får dryckeslista, ska dricka drygt 2L/dag innan behandling, behandlingsdagen ordineras 2L extra vätska 7.9 Mobilisering polikliniskt Patient med myelom som tillhör Landstinget i Östergötland och/eller har cirka en timmes resa till Hematologiska kliniken, US behandlas polikliniskt. Patienten kommer dagen innan mobiliseringsbehandling för provtagning och information av SCT-läkare. Cytostatika och G-CSF ordineras i enligt med 7.1 och 7.3 Patienten informeras om att dygnet innan behandling, dricka minst 2Lvätska SCT-ansvarig sjuksköterska informerar om G-CSF-behandling och skörd enligt 7.10 SCT-ansvarig sekreterare ansvarar för att boka patient till behandlingsmottagning och skörd Behandlingsdag Hydrering och stödjande behandling ges i enlighet med ordination i Cytodos. Antiemetika ges enligt ordination, skall även skickas med hem G-CSF skickas med vid hemgång ID nummer: SCT3.24 Version: 1 s.6(8)

7 7.10 Information Information om G-CSF Vid mobilisering ska patient få information om och möjlighet att öva på att själv injicera G-CSF av SCT-ansvarig sjuksköterska eller patientansvarig sjuksköterska. Visningssprutor och kuddar finns på transplantationsexpedition. Kan patienten inte ta sprutorna själv, ordnas kontakt med distriktssjuksköterska eller annan lämplig person. Vid hemgång medsändes förfyllda injektionssprutor i korrekt dos. G-CSF ska kylförvaras, kylväska finns att låna och kylklampar finns i frys i personalrum på mottagning. Patientinformation angående aktuell G-CSF, finns på mottagningen Information inför skörd SCT-ansvarig sjuksköterska eller patientansvarig sjuksköterska informerar om skördeprocedur och biverkningar som kan uppstå i samband med skörd, se SOP Skörd av perifera stamceller. I samband med information överlämnas också kallelse till skörd (kallelse skrivs ut av SCT-sekreterare) o Patienter från regionen kommer dag före skörd och bokas in på Ekoxen. Patienter som av hälsoskäl måste vara inneliggande kommer kl till avdelningen, för inskrivning av tjänstgörande läkare. Patienter som kommer samma dag som den preliminära skörden, bokas kl till mottagning. Patient ombeds ta med aktuell medicinlista Patient som står på ACE-hämmarbehandling ska informeras om att sätta ut detta ett dygn innan skörd p.g.a. risken för blodtrycksfall under skördeproceduren. Informera patient med sekretoriskt myelom att samla urin och ta med sig till skörd. Urinsamling skall påbörjas ett dygn före skörd och dunk för urinsamling medsändes Patienter som mobiliseras vid ett annat sjukhus SCT-ansvarig sekreterare eller SCT-ansvarig sjuksköterska kontaktar hemsjukhuset och kontrollerar att patienten har startat eller ska starta mobiliseringsbehandling och påminner om smittprover SCT-ansvarig sjuksköterska kontaktar patient innan skörd för att informera om hur skörden går till och svara på ev. frågor SCT-ansvarig sekreterare skickar kallelse till skörd, broschyr om autolog stamcellstransplantation och karta 8.0 Specifik kompetens/träning Sjuksköterskor på hematologiska kliniken ska ha ett giltigt körkort för cytostatika för att administrera cytostatika. 9.0 Styrdokument Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) 10.0 Referenser 1. Narayanasami U, Kanteti R, Morelli J, et al. Randomized trial of filgrastim versus chemotherapy and filgrastim mobilization of hematopoietic progenitor cells for rescue in autologous transplantation. Blood. 2001;98: ID nummer: SCT3.24 Version: 1 s.7(8)

8 2. Horwitz ME, Chute JP, Gasparetto C, et al. Preemptive dosing of plerixafor given to poor stem cell mobilizers on day 5 of G-CSF administration. Bone Marrow Transplant;47: Jantunen E, Varmavuo V, Juutilainen A, et al. Kinetics of blood CD34(+) cells after chemotherapy plus G-CSF in poor mobilizers: implications for pre-emptive plerixafor use. Ann Hematol;91: Jantunen E, Lemoli RM. Preemptive use of plerixafor in difficult-to-mobilize patients: an emerging concept. Transfusion;52: Chen AI, Bains T, Murray S, et al. Clinical experience with a simple algorithm for plerixafor utilization in autologous stem cell mobilization. Bone Marrow Transplant May 7. doi: /bmt Bilagor och appendix SOP: Skörd av perifera stamceller. Riktlinje: Mobiliseringsregimer (med eller utan rituximab) 12.0 Ändringar jämfört med föregående version ID nummer: SCT3.24 Version: 1 s.8(8)

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth Modern behandling av maligna blodsjkdomar Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth Maligna blodsjukdomar, blodcancer Leukemier Maligna lymfom Myelom Myeloproliferativa

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Högdosbehandling med cellgifter och efterföljande stamcellsstöd (autolog transplantation) Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 8 Vad är blodbildande

Läs mer

Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Restriktioner för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT) ID nummer: SCT3.5 Version: 2 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Hulda Rintamäki, SCT-ansvarig sjuksköterska Ulla Frödin, sektionsledare

Läs mer

Transfusion av blodkomponenter

Transfusion av blodkomponenter ID nummer: HEMA4.1 Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Emelie Annerud, sjuksköterska Utfärdande enhet: Hematologiska kliniken,

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Nationella biobanken för navelsträngsblod

Nationella biobanken för navelsträngsblod Nationella biobanken för navelsträngsblod Anders Fasth Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Avd för pediatrik, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet En svensk nationell biobank för navelsträngsblod

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial

MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial 1 (5) Uppsala oktober 2012 MIST Multiple Sclerosis International Stem Cell Transplant Trial Autolog hematopoietisk stamcellsbehandling mot skovvis förlöpande MS; randomiserad jämförelse mot natalizumab,

Läs mer

Behandling med BCG-medac. BCG-medac

Behandling med BCG-medac. BCG-medac Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare

Läs mer

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö

Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Hur använder vi Rituximab (Mabthera )? Ulf Tedgård Barn- och Ungdomscentrum UMAS, Malmö Rituximab (Mabthera ) Har använts sedan 1997 >540.000 pat har behandlats, ffa vuxna Begränsad erfarenhet av beh av

Läs mer

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E.

Granskare Henrik Lindman. Nya patienter hanteras enligt Rutin A, B eller C medan återfall följer Rutin D eller E. Dokumentnamn PM för U-CAN/SCAN-B Bröstcancer Onkologi Utfärdare Karin Thilén Granskare Henrik Lindman Version 1.4 Datum 2013-10-28 I SCAN-B/U-CAN-projektet är avsikten att sända tumörprover för genanalys

Läs mer

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator

Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Till DIG som ska transplanteras med stamceller från donator Pretransplantationsutredning Alla som ska genomgå en allogen stamcellstransplantation förbereds genom att funktion av kroppens vitala organ som

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen

Innehåll. Förord 3. Inledning 4. 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd. 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen Innehåll Förord 3 Inledning 4 1 Waldenströms makroglobulinemi 5 Orsaken okänd 2 Diagnos 6 Symtom Så ställs diagnosen 3 Behandling 9 Nya läkemedel Vid återfall 4 Framtiden 11 Uppföljning och kontroller

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009

Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 Medicinska riktlinjer för Inducerad abort, FARG 2009 ALLMÄNT Organisationen av abortverksamheten ser olika ut på olika sjukhus/sjukvårdsinrättningar. I de flesta fall består verksamheten av ett teamwork

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Multipel Skleros. En kartläggning av infektionskomplikationer i samband med hematopoetisk stamcellstransplantation. Ämneshandledare: Honar Cherif

Multipel Skleros. En kartläggning av infektionskomplikationer i samband med hematopoetisk stamcellstransplantation. Ämneshandledare: Honar Cherif Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Multipel Skleros En kartläggning av infektionskomplikationer i samband med hematopoetisk stamcellstransplantation Författare: Anette Skoglund

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter

Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 1(6) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: PARA.DIE Nutritionsbehandling vid enteral nutrition för vuxna patienter 2 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvårdsförvalt 2011-08-17

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare

Läs mer

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett 2002-05-14 REV 2008-11-17 1 (5) REV 2012-05-09, 2012-05-09 Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett Inledning Palliativ

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1

Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL. Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 Möjliga framtidskällor och framtidstjänster i SIL Birgit Eiermann, farm Dr., SIL birgit.eiermann@inera.se 1 SIL - hålla koll på läkemedel 2 SIL en läkemedelskälla för livet 3 Nya SIL tjänster Interaktioner

Läs mer

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan)

Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Barn och ungdomsklinikerna Dehydrering 1(5) Dehydrering (se även Akut Pediatrik, sjunde upplagan) Definitioner Isoton dehydrering Hyperton dehydrering Hypoton dehydrering S-Na 135-149 mmol/l (vanligast,

Läs mer

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe Barnonkologen Skånes universitetssjukhus, Lund Distribution by type of cancer in children under 15 years Akut lymfatisk leukemi hos barn 1 Den vanligaste formen

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor:

Tentavakten ombedes ringa om studenter har frågor: Ämne: Läkemedelsberäkning, Tentamen Kurs: BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik,7.5 Hp, BL1015 Datum: 2015-01-31 Tid: 2 timmar, kl 08.15-10.15 Provkod: 0400 Hjälpmedel: Miniräknare Lärare: Annika Hickisch

Läs mer

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20)

Modell Västerbotten. Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad. Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Modell Västerbotten Läkemedelsgenomgång enkel och fördjupad Metoddokument Version 5.1 (2014-01-20) Samverkansgruppen för Läkemedelsgenomgångar i Västerbotten med representanter från landsting och kommuner

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Patienter som får behandling som sänker antalet blodstamsceller (myeloablativ behandling) följt av benmärgstransplantation (BMT)

Patienter som får behandling som sänker antalet blodstamsceller (myeloablativ behandling) följt av benmärgstransplantation (BMT) VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Filgrastim kan användas - för att öka antalet vita blodkroppar efter behandling med kemoterapi för att hjälpa till

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem

Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Kliniskt beslutsstöd för strokeprevention i ett regionalt elektroniskt patientjournalsystem Magnus Janzon Överläkare, Med Dr, Verksamhetschef Kardiologiska kliniken Hjärt- och medicincentrum Universitetssjukhuset

Läs mer

Riktlinjer för samtal med medarbetare beträffande loggranskning

Riktlinjer för samtal med medarbetare beträffande loggranskning Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 6 2013-09-01 Mindre justering av dokumentet 5 2013-02-01 Mindre justering av dokumentet och

Läs mer

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2013-09-11 49-57 1 (4) 1(5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00

PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2013-09-11 49-57 1 (4) 1(5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00 PROTOKOLL Landstingets pensionärsråd Ledningsstaben 2013-09-11 49-57 1 (4) 1(5) Monica Ulriksson kl 09.00-12.00 Sammanträdesplats Sessionssalen, Landstingshuset, S:t Larsgatan 49 B i Linköping Närvarande

Läs mer

Läkarsekreterarforum 2012

Läkarsekreterarforum 2012 Patientdatalagen, journaler på nätet, sociala medier lagar och regler Läkarsekreterarforum 2012 Jens Larsson, 0706-110179 Jens Larsson, Chefsjurist Tryckfrihetsförordningen 1766 Jens Larsson, Chefsjurist

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Gamla patientbroschyren bilder Lonquexlipegfilgrastim Din läkare har ordinerat Lonquex Du får Lonquex eftersom du har ett

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken

Handhavande av centrala och perifera infarter på Hematologiska kliniken ID nummer: HEMA4.2 på Hematologiska kliniken Version: 1 Utfärdande PE: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård i Östergötland Framtagen av: (Namn, titel) Josefin Kronqvist, sjuksköterska Utfärdande

Läs mer

Axelledsprotes. Region Skåne. Patientinformation. Axelledsprotes

Axelledsprotes. Region Skåne. Patientinformation. Axelledsprotes Axelledsprotes Patientinformation Region Skåne Axelledsprotes 1 Denna broschyr är framtagen av Ortopediska kliniken, Skånes universitetssjukhus 2 Axelledsprotes Innehåll Inledning... 4 Före operationen...

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer

Markera önskad patient på beläggninglistan och klicka på TEMP MOR på främre skrivbordet eller gå in via pärmfliken.

Markera önskad patient på beläggninglistan och klicka på TEMP MOR på främre skrivbordet eller gå in via pärmfliken. Öppna tempkurva Markera önskad patient på beläggninglistan och klicka på TEMP MOR på främre skrivbordet eller gå in via pärmfliken. Förlossningsuppgifter är ifyllda på förlöst patient. Bläddra Långliggande

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Läkemedelsgenomgångar

Läkemedelsgenomgångar Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen - Beskrivning av modellen

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset

Födoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Metojectpen (metotrexat)

Metojectpen (metotrexat) SE Patientinformation metotrexat och Metojectpen (metotrexat) Metotrexat Metotrexat är ett väletablerat läkemedel för behandling av olika infl ammatoriska sjukdomar, såsom ledgångsreumatism, psoriasis

Läs mer

Journalia AB. utvecklar system för specialistsjukvård

Journalia AB. utvecklar system för specialistsjukvård CytoBase onkologversion Inledning CytoBase har utvecklats sedan 1999 i nära samarbete med läkare, sjuksköterskor och farmacevter. 2011 CEmärktes programmet. CytoBase är utvecklat med en systemarkitektur

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet. Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se

Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet. Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se Att analysera värderingar bakom inforamtionssäkerhet Fil. Dr. Ella Kolkowska ella.kolkowska@oru.se Agenda 1. Bakgrund varför studera värderingar? 2. Hur VBC-method 3. Hur kan resultatet från analyser användas

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT Innehåll Vanligaste onkologiska indikationerna Inflammation och infektion

Läs mer

Till dig som fått Humira

Till dig som fått Humira INFORMATION OM psoriasis OCH Humira Till dig som fått Humira Välkommen till en ny period av ditt liv. Ju bättre du lär känna din medicin, desto enklare kan vardagen med psoriasis bli. I takt med att sjukdomen

Läs mer

Omhändertagande vid dödsfall.

Omhändertagande vid dödsfall. 1 (5) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Hälso- och sjukvård Ansvarig: MAS Fastställare: Gäller fr.o.m: 2015-02 Diarienummer: KS 13.272 Utgåva/version: Uppföljning: 2016-02 Omhändertagande

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?

Läs mer

1 (14) 2005-06-20 Dnr 23/05. Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Yttrande om stamcellsbanker för navelsträngsblod

1 (14) 2005-06-20 Dnr 23/05. Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Yttrande om stamcellsbanker för navelsträngsblod 1 (14) 2005-06-20 Dnr 23/05 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om stamcellsbanker för navelsträngsblod Statens medicinsk-etiska råd överlämnar härmed rubricerade yttrande. Yttrandet har beslutats

Läs mer

Informationsbroschyr till patient och närstående

Informationsbroschyr till patient och närstående Informationsbroschyr till patient och närstående Transplantation av allogena blodstamceller Giltigt i 2 år från 2013-12-02 Sida 1 av 10 Vad är blodbildande stamceller? Blodbildande stamceller är moderceller

Läs mer

avdelning/enhet/mottagning

avdelning/enhet/mottagning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset avdelning/enhet/mottagning Information Välkommen till patient och närstående till avdelning 54 Information till patient

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation

Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.42 Information till dig som ska genomgå autolog hematopoetisk stamcellstransplantation Hematologiska kliniken, US Innehållsförteckning Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken...

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider

Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Kartläggning av problemområde i koloncancervården Multidisciplinär konferens vs. ledtider Victoria Fomichov Statistiker Koloncancer i sydöstra regionen Medelåldern för diagnosår 2010 är 72 år. Ca 400 fall

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab

Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Standarvårdplan för HÖFTLEDSPLASTIK avdelning 8 och rehab Planerad vårdtid: 5-7 dagar Vanliga vårdproblem under vårdtiden och generella målformuleringar: Vårdproblem: Otillräcklig kunskap om vårdförlopp,

Läs mer

Transplantation av stamceller från navelsträngsblod

Transplantation av stamceller från navelsträngsblod Transplantation av stamceller från navelsträngsblod Alerts bedömning Publicerad 01-06-07 Version 1 Metod och målgrupp: Transplantation av stamceller är en etablerad potentiellt botande behandlingsmetod

Läs mer

Körkort arbetsfysiologi

Körkort arbetsfysiologi Körkort arbetsfysiologi Utbildningsläkare Klinisk Fysiologi SU/Sahlgrenska Per Nivedahl Syfte Som led i klinikens kvalitetsarbete/kvalitetssäkra utbildningen för randare och ST-läkare Underlätta och strukturera

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504 Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. För läkemedelshanteringen inom Vimmerby kommun gäller föreskriften SOSFS 2001:17

Läs mer

SOP Transplantation med hematopoetiska stamceller

SOP Transplantation med hematopoetiska stamceller Ämne/område/metod Virusövervakning, korrigeringar pga olika uppgifter i flera dokument SOP Transplantation med hematopoetiska stamceller Hematologisektionen Cancercentrum Norrlands Universitetssjukhus

Läs mer

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C.

Vattentemperaturen på utgående varmvatten från varmvattenberedaren ska vara minst 60 o C och vattnet vid tappstället ska vara minst 50 o C. Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Legionella i vatten inom sjukhus Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län / Dokumenttyp Vårdrutin

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit

Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Tiopurinbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom och autoimmun hepatit Azatioprin och Purinethol används som remissionsinducerande behandling och underhållsbehandling vid ulcerös colit och crohns sjukdom.

Läs mer

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län

Landstingets ledningskontor. Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Verksamhetsnytta med Nationell patientöversikt - NPÖ Britt Ehrs, projektledare, Landstinget i Uppsala län Bakgrund Agenda Sammanhållen journalföring Vad är NPÖ Vilka är anslutna? Vad krävs för att få/kunna

Läs mer

Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors

Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus 2010-11-11 Enheten för obstetrik och gynekologi Kursadministratör Kristian Hagfors Kursinformation SVK Från väntelista till välbefinnande operationer

Läs mer

10. SCANNING/INFOGA DOKUMENT ANVÄNDARHANDBOK HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSJOURNAL I PROCAPITA+

10. SCANNING/INFOGA DOKUMENT ANVÄNDARHANDBOK HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSJOURNAL I PROCAPITA+ 10. SCANNING/INFOGA DOKUMENT ANVÄNDARHANDBOK HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSJOURNAL I PROCAPITA+ 1 Innehåll Inledning.. sida 3 Regler Scanning/Arkivera i pappersjournal. sida 4 Regelverk för benämning av dokument

Läs mer

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK

Erfarenheter av NOAK. Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Erfarenheter av NOAK Gulanmöte 10/18 december 2013 Anne Marie Edvardsson AK-mottagningen CSK Antal patienter på AK-mottagningen 1995-2013 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Serie1 1500 1000 500 0 1995 2000

Läs mer

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården

Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Regionala riktlinjer för anemiscreening inom basmödrahälsovården Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan.

samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan. Pilotstudien för veteranorienterare dag för dag: Vi söker 10 stycken veteranorienterare som vill delta i en förstudie omfattande 5 veckor där effekterna av ett kosttillskott studeras på tarmens genomsläpplighet.

Läs mer

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination?

Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Hiv- och hepatit: hur ökar vi provtagning och vaccination? Piperska muren 4 mars 2015 Smittskyddssjuksköterska Vaccination Vilka ska vaccineras? Vem får ordinera vaccin?? Provtagning inför vaccination?

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation

Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation ID nummer: SCT3.42 Information till dig som ska genomgå autolog stamcellstransplantation Hematologiska kliniken, US Innehållsförteckning Introduktion... 3 Fakta om hematologiska kliniken... 4 Utredningar

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014 Frågor och svar angående rapportering av vårdkontakter 2014 (Tolkningsdokument till Regelverk för rapportering av vårdkontakter i Stockholms läns landsting 2014) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123

Läs mer

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal Adminstrativ pålaga? Gör de någon nytta? Hur gör man det på smidigaste sätt? Läkemedelsberättelser gör nytta!

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer