poliovaccinet en framgångssaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "poliovaccinet en framgångssaga"

Transkript

1 Vanligaste diagnoserna i Stockholm nya rön DSM-5 fokuserar på kultur och kontext kommentar Aktivare vård angelägen vid spontana intracerebrala hematom originalstudie Läkartidningen.se nr 43 44/2013 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr oktober 2013 vol kultur Svenska poliovaccinet en framgångssaga

2 BET RELEVANS.NET När kunde du senast föreslå Något Nytt för dina oab-patienter? Ny verkningsmekanism 1,2 effekt på alla grundläggande oab-symtom 1,2 Muntorrhet på placebonivå 1,2 Den första ß 3 -agonisten mot överaktiv blåsa. Referenser: 1. Khullar et al. European Urology 63;(2013): Nitti et al. J Urol 2013;189: Betmiga 25 mg och 50 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens, ökad urineringsfrekvens och/eller trängningar, som kan förekomma hos vuxna patienter med syndromet överaktiv blåsa (OAB). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Rekommenderas inte för användning hos patienter med terminal njursjukdom. Dosreduktion till 25 mg rekommenderas för patienter med gravt nedsatt njurfunktion. Rekommenderas inte för användning hos patienter med gravt nedsatt njurfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Rekommenderas inte för användning hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion eller patienter med måttligt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Hos patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion eller lätt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CY- P3A-hämmare rekommenderas en dos om 25 mg dagligen. Rekommenderas inte för användning till patienter med svår okontrollerad hypertoni. Mirabegrons effekt hos patienter med en känd anamnes på QT-förlängning, eller som tar läkemedel kända för att förlänga QT-intervallet, är inte känd och försiktighet bör iakttas vid administrering till dessa patienter. Interaktioner: Mirabegron är en måttlig CYP2D6-hämmare och en svag CYP3A4-hämmare. Aktiviteten hos CYP2D6 återfås inom 15 dagar efter utsättning av mirabegron. Försiktighet rekommenderas endast vid samtidig administering med läkemedel med smalt terapeutiskt intervall och signifikant metabolism via CYP2D6, t.ex. tioridazin, typ 1C antiarytmika och tricykliska antidepressiva. Mirabegron är en svag hämmare av P-gp och vid samtidig administering av digoxin bör den lägsta dosen förskrivas initialt och serumkoncentrationen monitoreras. Möjlig hämning av mirabegron på P-gp bör övervägas när mirabegron kombineras med känsliga P-gp-substrat, t.ex. dabigatran. Recept- och förmånsstatus: Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånen för patienter som provat men inte tolererar antikolinergika. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V, Nederländerna. Svensk representant: Astellas Pharma AB, Box 21046, Malmö. Texten är senast uppdaterad och baserad på produktresumé daterad För ytterligare information, se Astellas Pharma AB Box Malmö Telefon Fax

3 innehåll nr oktober 2013 reflexion Vetenskap och beprövad erfarenhet»st-arbetet visade mig att man inom allmänmedicin både kan och bör kombinera riktlinjer och individualiserad vård.«förespråkare för ett vetenskapligt strukturerat arbetssätt hävdar att 80 procent av våra vårdåtgärder går att standardisera med vårdprogram. Representanter för den beprövade erfarenheten menar att det relativistiska synsättet är det vanliga och att multisjuklighet ger interaktioner mellan olika vårdrutiner. Peter Berggren, läkare i Storuman, tittar in i akutrummet på Tärnaby sjukstuga. I Storuman satsar man på att bli världsledande på telemedicin. aktuellt Sidan 1910 Foto: Marie Birkl/TT Spänningsfältet mellan vårdprogram och anpassad åtgärd belystes i en ST-uppsats som undersökte hur en vårdcentral följde riktlinjer för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer [Daniel Fröding, VC Forshaga, pers medd; 2013]. På den aktuella vårdcentralen fanns drygt 250 patienter med flimmer; medelåldern var hög, 78 år, och därmed hade de flesta en riskskattning som motiverade behandling, vilket de flesta också fick. Hos dem som inte behandlades fanns i journaler motiveringar till avsteg hos nästan alla. En handfull individer utan motivering identifierades och följdes upp. reflexion 1903 Vetenskap och beprövad erfarenhet Mikael Hasselgren signerat 1907 Nationella taxan behöver utvecklas Staffan Henriksson lt debatt 1908 Beroende av medicinska opioider: Nya nationella riktlinjer måste tillåta underhållsbehandling Markus Heilig 1909 Apropå! Att mäta patientsäkerhetskulturen Enkätinstrument och handbok omarbetade Marion Lindh klinik och vetenskap kommentar 1916 DSM-5 lägger fokus på kultur och kontext. Intervjuverktyg anpassar psykiatrin till det mångkulturella samhället Sofie Bäärnhielm nya rön 1918 Vanligaste diagnoserna i Stockholms län har räknats fram Per Wendell, Axel C Carlsson Få fastställda riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom Ebba Lindqvist 1919 Ingen extra effekt av pentoxifyllin vid alkoholhepatit Anders Hansen I gruppen med behandling sågs också att kvinnor hade en lägre andel adekvat behandling. Här finns sannolikt utrymme för förbättring. ST-arbetet visade mig att man inom allmänmedicin både kan och bör kombinera riktlinjer och individualiserad vård. Det var ett gott exempel på att vi i vårt arbete står på två ben, vetenskap och beprövad erfarenhet, och att jämvikten är viktig för att undvika hälta. Mikael Hasselgren medicinsk redaktör nyheter 1910 Sjukstugan Läkaresällskapets nya ordförande: Mer fokus på ojämlik vård 1914 Läkare åtalad för tjänstefel på grund av patients brott Patientsäkerhet/Ärende Datorspel stärkte kognitiv förmåga hos äldre Anders Hansen Rökare har störst nytta av nyare trombocythämmare Ebba Lindqvist artiklar 1920 Originalstudie Aktivare vård angelägen vid spontana intracerebrala hematom. Akut handläggning i Västerbotten Få vacciner har varit så effektiva och orsakat så få biverkningar som det svenska poliovaccinet. Massvaccineringen i Sverige räddade ett oräknat antal barn från ett liv med bestående handikapp. Sidan 1937 Omslagsbilden: Skyddsympning mot polio i Engelbrekts folkskola. Doktor Arthur Lundholm vaccinerar 8-årige Sven Johannesson, 1/ Foto: IBL Bildbyrå/Karl Sandels samling läkartidningen nr volym

4 innehåll nr oktober 2013 jämfört med internationella riktlinjer Tommy Bergenheim, Eric Lagerström, Mats Andersson 1927 Rapport Referensintervall för barn för vanliga klinisk-kemiska analyser Peter Ridefelt, Mattias Aldrimer, Peo Rödöö, Jan Gustafsson, Frank Niklasson, Dan Hellberg 1931 Översikt Immunsystemet vid ateroskleros. Immunmodulerande eller antiinflammatorisk behandling som har effekt mot ateroskleros och dess komplikationer behövs för att säkerställa hypotesen Johan Frostegård debatt och brev 1935 Efter Smers rapport: Livlig samhällsdebatt om assisterad befruktning Kjell Asplund, Lotta Eriksson, Göran Hermerén 1936 Replik till Bengt Järhult: Flera nyanser av professionalism Marie Wedin kultur 1937 Svenska polio vaccinet en framgångssaga Erik Lycke 1939 Recensioner Nästa nummer kommer ut den 6 november läsarkommentarer I artikeln»jag lär mig något nytt varje dag«(lt 42/2013) har LT:s reporter Miki Agerberg intervjuat psykiatern Jan Wålinder, som har fyllt 82 år och fortfarande träffar patienter flera dagar i veckan. Här följer några läsarkommentarer: Bra Jan! Mycket kul läsning för en som också är pensionär men som jobbar för fullt. Patienter, forskning, undervisning, kan det bli bättre? Vi har fortfarande en hel del att ge, inte minst av erfarenhet. Jag känner stor glädje varje morgon jag får gå till kliniken och träffa patienter och yngre kollegor. Leif Lindström, Uppsala Min svärmor jobbade också trots att hon passerat 82 debatt och brev Livlig samhällsdebatt om assisterad befruktning. Sidan lediga tjänster 1942 platsannonser 1957 meddelanden 1958 information från läkarförbundet endast på webben Fler artiklar på Läkartidningen.se n Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Foto: Colourbox och snart är 83. Hon arbetar som geriatriker, vilket torde kunna vara än mer kliniskt betungande än psykiatri! Man kan bara be och hoppas på samma engagemang i professionen när man själv blir äldre.»respekt«! Jan Kövamees, AbbVie Jäv:... hon är ju min svärmor... Åldrandet och arbetet Jag kommer från Indien. Jag vet inte exakt hur gammal jag är. Enligt min skolbok är jag född (sydindisk kalender). Enligt kyrkan i Lund fick jag ändra datum till I Indien slutar man jobba när man dör. Jag beundrar dig. Jag har inte tid att tänka på åldern. Jag vill ha mina skor på när jag dör. Mohamed Abdulla, Olofström Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jonas Hultkvist Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Tf medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Webbchef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Jon Ahlberg, docent (kirurgi, patientsäkerhet) Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Mikael Hasselgren, med dr (allmänmedicin) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Doris Francki (medicinsk redigering) Sara Holfve (AD) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt, medicinsk redigering) Jan Lind (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Britt-Marie Aronsson (annonskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 110

5 Arrangörer Karriärkväll för läkare Uppsala Onsdagen den 13 november, kl Rudbecklaboratoriet, Akademiska sjukhuset Jacob Endler Lena Ekelius Anders W Jonsson Välkommen till årets Karriärkväll i Uppsala! Vi bjuder in dig som medlem i Läkarförbundet till en intressant karriärkväll. Här får du möjlighet att lyssna på inspirerande föredrag och knyta kontakter med arbetsgivarrepresentanter från olika branscher. Kom och upptäck nya karriärvägar! Preliminärt program Registrering, mingel och mat Inledning Jakob Endler, ST läkare inom anestesi på Södersjukhuset i Stockholm. Jacob kommer bl a att berätta om sina erfarenheter som traumaläkare i Sydafrika Lena Ekelius, väntar på sitt specialistbevis inom allmänmedicin fick hon utmärkelsen Framtidens ledare i läkarkåren. Lena är med i Sacos chefsråd och jobbar på Capio Citykliniken Centrum i Malmö, som kliniker och ledare. Lena har varit ordförande i Sveriges yngre läkares förening, SYLF och delegat i Läkarförbundets centralstyrelse och förhandlingsdelegation Kaffe Anders W Jonsson arbetade som barnläkare under åren 2002 till 2006 och var verksamhetschef vid barnkliniken, Gävle sjukhus. Har även arbetat på Statsrådsberedningen 2006 till Riksdagsledamot Vice partiledare och gruppledare i riksdagen 2011 och ordförande i Socialutskottet Sammanfattning och avslutning. Moderator: Anna Karin Agvald, SYLF Uppsala, ledamot i Upplands allmänna läkarförenings styrelse, ST läkare i allmänmedicin. Anmäl dig på Begränsat antal platser. Deltagandet är kostnadsfritt och exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet. Anmäl dig redan nu till denna inspirerande kväll. Kvällens utställare

6

7 signerat Redaktör: Michael Feldt Nationella taxan behöver utvecklas Efter beskedet i våras om att nationella taxan blir kvar, trots tidigare utredningsförslag att avveckla den, så uppkommer frågor om hur den ska kunna utvecklas framöver. Nationella taxan är ett system för småskalig professionsstyrd vård som har funnits sedan 1975, då reformen med anslutning till Försäkringskassan genomfördes. Dess efterföljare lagen om läkarvårdsersättning (LOL) sjösattes Vissa förändringar i lagen har sedan dess tillkommit. Bland vårdgivare på taxan finns ett stort och uppdämt behov av en mer genomgripande översyn och modernisering så att taxan även fortsättningsvis ska fungera ändamålsenligt. Utvecklingen går entydigt mot att öppenvården tar över allt mera av vad som tidigare betraktades som sjukhusvårdens uppgifter. Utvecklingen går också mot en allt större mångfald av vårdgivare samt ökande krav på valmöjligheter från välinformerade patienter. Mångfald förutsätter småskalighet. Det enda system som för närvarande garanterar bestående småskalighet är nationella taxan som kräver personlig anslutning till systemet. Stora och i vissa fall riskkapitalägda vårdbolag, helt fokuserade på vinstintressen, är därför utestängda från denna marknad till förmån för småskaliga och professionsstyrda enheter. Önskas en mångfald av små läkarledda verksamheter så måste den nationella taxan finnas kvar. Den behöver dock ständigt uppdateras i enlighet med den moderna vårdens berättigade krav. Det obligatoriska vårdvalet inom primärvården har nu genomförts i alla landsting. Alliansregeringens nästa steg är att utveckla vårdval inom öppen specialiserad vård. Trots hundratals miljoner i stimulanspengar från regeringen till landstingen så har hittills inte mycket kommit ut i form av skarpa förslag. Vårdvalsutvecklingen går minst sagt trögt. Ett undantag är Stockholm som utvecklar vårdval oberoende av regeringens stimulanspengar. En djärv tanke för att snabbt få i gång vårdval inom öppen specialiserad vård är att nationella taxan görs om till ett nationellt vårdval. Grunden finns ju redan genom en fungerande lag, lagen om läkarvårdsersättning (LOL). För att taxeläkarna bättre ska kunna integreras med övrig hälso- och sjukvård så bör landstingens inflytande och möjlighet att kunna styra och planera vården föras in i lagstiftningen. Små läkarledda verksamheter inom den öppna vården avlastar sjukhusvården samt erbjuder patienterna kontinuitet, hög tillgänglighet och kvalitet. Vi vet också att den kostnadseffektiva privata vården alltid erhåller högsta betyg av konsumenterna (patienterna) i Svenskt kvalitetsindex årliga mätningar. Läkare som arbetar inom nationella taxan är även genomgående mera nöjda med sin situation än andra kolleger. Skälen är mindre frustration och mera utrymme för kreativitet och innovation. Illustration: Colourbox Nationella taxan är utformad så att den sätter patienten i centrum och minimerar administration samt maximerar sjukvårdsproduktion. Taxan garanterar konformitet över hela landet till gagn för både vårdgivare och vårdtagare som därmed skyddas från vissa avarter i det landstingskommunala självstyret. Även om nationella taxan inte omedelbart skulle transformeras till ett nationellt vårdval så är en modernisering helt nödvändig. Bland annat bör ett flertal inlåsningseffekter i lagen ses över. Det gäller bland annat vikarieförbud, hinder för att kunna överlåta sin mottagning, förbud mot tjänstgöring i annan av landstingen kontrollerad verksamhet, krav på heltidstjänstgöring med mera. Vad som också behövs är nationella riktlinjer för kvalitetsredovisning, särskilda åtgärder för utbildningsinsatser såsom handledning av AT och ST. Slutligen behöver antalet särskilda åtgärder i taxan överlag öka inom alla specialiteter för att uppgradera taxeläkarnas möjligheter att bedriva kvalitativ vård nu och i framtiden. Diskussioner om nationella taxan förs just nu på Socialdepartementet. Min förhoppning är att regeringen lyfter blicken och ser möjligheterna med en utbyggnad av den professionsstyrda, småskaliga och privata öppenvården, med lika villkor för både patienter och vårdgivare över hela landet. n»nationella taxan är utformad så att den sätter patienten i centrum och minimerar administration samt maximerar sjukvårdsproduktion.«staffan Henriksson ordförande i Svenska privatläkarföreningen och ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Jan Lind: Beroende av medicinska opioider: Nya nationella riktlinjer måste tillåta underhållsbehandling Underhållsbehandling med buprenorfin har i en multicenterstudie i USA visat överlägsen förmåga att ge ett gynnsamt behandlingsresultat vid beroende av medicinska opioider. Socialstyrelsen bör anpassa de nationella riktlinjerna för missbruksvården till det nya evidensläget. Markus HeIlIg professor, klinisk forskningschef, National Institutes of Health, Bethesda MD, USA Beroendepotentialen hos såväl morfin som heroin är relaterad till deras förmåga att aktivera receptorer i hjärnan vars funktion normalt är att ta emot signaler från endorfiner, dvs kroppsegna morfinliknande ämen. Bland de tre endorfinreceptorer som klonats [1] är beroendepotentialen helt knuten till förmågan att aktivera µ-opioida receptorer (vilka fått sin benämning efter den första bokstaven i ordet morfin). I dagsläget är förutom endorfiner, morfin och heroin ett stort antal substanser kända för sin förmåga att aktivera µ-receptorerna. Vissa av dessa ämnen är naturligt förekommande, medan andra är syntetiska. Beroendepotentialen hos samtliga dessa medel är principiellt densamma, men i praktiken finns stora skillnader. Dessa skillnader bestäms framför allt av i vilken grad en given substans aktiverar µ-receptorerna, och hur snabbt aktiveringen sker. Morfin och heroin har historiskt kallats»opiater«, vilket syftar på att de är alkaloider utvunna ur opiumvallmo. Syntetiskt framställda medel med förmåga att aktivera µ-receptorer har i stället, för att markera deras annorlunda ursprung, kallats»opioider«, dvs ordagrant»opiatliknande«. Distinktionen är dock farmakologiskt ointressant och kan i dag sägas vara helt överspelad. Förmågan att aktivera µ-receptorer och därmed framkalla beroende påverkas förstås inte av om ett medel extraherats ur opiumvallmo eller tillverkats i ett laboratorium. Distinktionen är inte ens alltid möjlig att göra. Till exempel kan det vanligt använda smärtstillande medlet kodein utvinnas ur opiumvallmo och skulle då kunna kallas för en opiat. I dagsläget är det dock oftast billigare att framställa kodeinet semisyntetiskt, vilket då kanske skulle motivera att det i stället kallades för en opioid. Den bredare termen»opioider«är helt enkelt den mer användbara. Insikten om morfinets beroendepotential gjorde att förskrivningen av medicinska opioider blev hårt reglerad. Länge var den förbehållen behandling av svår akut smärta på sjukhus. Efter hand ökade dock insikten om hur viktigt det är med adekvat smärtlindring vid exempelvis ambulant behandling av cancersmärta. Ett flertal potenta syntetiska eller semisyntetiska opioider, t ex oxikodon och fentanyl, kom därmed att förskrivas även utanför sjukhus. Opioider kom därvid att förskrivas mer liberalt även vid andra typer av kronisk smärta än cancer. Det växte samtidigt fram en uppfattning att opioiders beroendepotential skulle vara låg när medlen förskrivs på indikationen svår smärta. Denna uppfattning har dock inte stöd i god forskning. På grund av sin starka förmåga till µ-receptoraktivering och sitt ultrasnabba tillslag har i själva verket flera medicinska opioider en beroendepotential likvärdig den hos heroin. Ett extremt exempel är fentanyl, som utanför sjukhus används medicinskt i smärtstillande plåster men även kan lösas ut ur dessa och injiceras i missbrukssyfte. Fentanylets beroende- och överdospotential överstiger då sannolikt den hos heroin. Missbruk och beroende av syntetiska medicinska opioider har varit på stark frammarsch i USA under mer än ett decennium. Deras icke-medicinska användning leder nu till fler dödsfall i överdos än heroin- och kokainanvändning sammantaget [2]. Tillförlitliga svenska undersökningar saknas, men Missbruk och beroende av medicinska opioider leder i USA till fler dödsfall i överdos än heroin- och kokainanvändningen. Utvecklingen i Sverige tycks följa den amerikanska, men med fördröjning. Då behandling med buprenorfin»utgör en säker, väl tole rerad och effektiv behandlingsmetod«bör Socialstyrelsen anpassa de nationella riktlinjerna för missbruksvården till det nya evidensläget, anser Markus Heilig. det finns tecken på att utvecklingen i Sverige, som så ofta, följer den amerikanska trenden, om än med fördröjning. I och med att beroende av medicinska opioider närmast utvecklats till en epidemi har det uppstått ett starkt behov av två typer av åtgärder [1]. Allt som går att göra måste göras för att förebygga ogenomtänkt förskrivning och läckage av dessa medel, så att risken för beroendeutveckling minimeras. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, Food and Drug Administration (FDA), begränsade i september 2013 indikationsområdet för långverkande och»extended-release«-opioider så att dessa inte längre är godkända för användning vid medelsvår smärta. Man beslöt också att förse alla medicinska opioider med nya varningstexter, uppmana till aktivare övervakning av förskrivningsmönster och arbetar nu för att uppmuntra framställning av beredningar som är svårare att missbruka. Liknande åtgärder borde vara aktuella i Sverige, där tillgången till heltäckande förskrivningsregister borde kunna skapa särskilt goda förutsättningar för aktiv tillsyn. Det finns därutöver ett tydligt behov av attitydbearbetning i vid mening samt utbildning i beroendelära för läkare som förskriver opioider. För patienter som likväl utvecklar beroende av medicinska opioider är emel- Illustration: Colourbox 1908 läkartidningen nr volym 110

9 lt debatt lertid behandling av stor vikt. Amerikanska National Institute on Drug Abuse (NIDA) har prioriterat forskning som syftar till att utveckla sådan behandling. Den aktuella patientgruppen skiljer sig på många sätt från den traditionella klichébilden av gatunarkomaner, t ex vad gäller social funktion och stabilitet. Det har varit omdebatterat om dessa skillnader har några viktiga implikationer för val av behandling, och i Sverige pågår en sådan debatt än i dag. Baserat på de gemensamma farmakologiska mekanismerna har det samtidigt varit en rimlig hypotes att behandling som visats vara effektiv vid heroinnarkomani också borde kunna vara det vid beroende av medicinska opioider. underhållsbehandling med metadon och buprenorfin har sedan länge haft ett starkt evidensstöd vid indikationen opiatnarkomani, något som fastslagits både i metaanalyser inom det internationella Cochrane-samarbetet [3] och i en svensk SBU-utvärdering [4]. NIDA genomförde inom ramen för sitt»clinical trials network«en ambitiös multicenterstudie med syfte att utvärdera effektiviteten av underhållsbehandling med buprenorfin vid beroende av medicinska opioider. Studien, Prescription opioid addiction treatment study (POATS), visade entydiga resultat. Underhållsbehandlingen hade en överlägsen förmåga att ge ett gynnsamt behandlingsresultat, något som uppnåddes hos ca 50 procent av patienterna. I avsaknad av buprenorfin uppnåddes ett gott behandlingsresultat endast i 6 procent av fallen. Studiens resultat presenterades 2011 i en ledande medicinsk tidskrift [5], och åtföljdes av ett pressmeddelande i vilket NIDA-chefen Nora Volkow starkt underströk vikten av att dessa forskningsdata får genomslag i verkligheten. Det får därmed anses vara fastslaget att buprenorfinunderhållsbehandling utgör en säker, väl tolererad och effektiv behandlingsmetod vid beroende av medicinska opioider. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, som publicerades 2007, när evidensläget var mindre klart, tillåter emellertid inte sådan behandling. I ljuset av de data som tillkommit kan detta inte längre anses vara förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke på de väl belagda riskerna för sjukdom och död vid de aktuella tillstånden kan det knappast heller vara etiskt försvarbart. I den revision av riktlinjerna som planeras till 2014 måste regelverket rimligen anpassas till evidensläget. n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. referenser 1. Snyder SH, Pasternak GW. Historical review: Opioid receptors. Trends Pharmacol Sci. 2003;24: Compton WM, Volkow ND. Major increases in opioid analgesic abuse in the United States: concerns and strategies. Drug Alcohol Depend. 2006;81: Amato L, Davoli M, Perucci CA, et al. An overview of systematic reviews of the effectiveness of opiate maintenance therapies: available evidence to inform clinical practice and research. J Substance Abuse Treat. 2005;28: Berglund M, Thelander S, Jonsson E, editors. Treating alcohol and drug abuse: An evi dencebased review. Weinheim, Germany: Wiley- VCH; Weiss RD, Potter JS, Fiellin DA, et al. Adjunctive counseling during brief and extended buprenorphine-naloxone treatment for prescription opioid dependence: a 2-phase randomized controlled trial. Arch Gen Psychiatry. 2011;68: apropå! Att mäta patientsäkerhetskulturen enkätinstrument och handbok omarbetade»patientsäkerhetskulturen avspeglar ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet.«en av många enkäter som riktas till hälso- och sjukvårdspersonal är den som mäter patientsäkerhetskulturen. I Sverige används sedan fem år ett amerikanskt, internationellt spritt enkätinstrument som översatts och anpassats till svenska förhållanden [1]. Instrumentet, publicerat av Sveriges Kommuner och landsting i handboken»att mäta patientsäkerhetskulturen«[2], togs fram 2008 för att ge ledare och medarbetare ett underlag för att förbättra patientsäkerheten. Genom de statliga prestationsbaserade ersättningarna för mätning av patientsäkerhetskulturen som delats ut sedan 2011 har instrumentet fått stor spridning [3]. Erfarenheter från mätningarna har nu tagits till vara, och instrumentet och handboken har reviderats i enlighet med användarnas önskemål [4] av en grupp forskare och experter från landstingen samt Socialstyrelsen. En analys av instrumentets psykometriska egenskaper (validitet och reliabilitet) visar dessutom att det är tillförlitligt för användning inom både sjukhusvård och primärvård [5]. Patientsäkerhetskulturen, som en del av organisationskulturen, avspeglar ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Inom s k high reliability organisations (t ex kärnkraftsindustrin) har samband mellan säkerhetskulturen och verksamhetens säkerhet, studerad med kvantitativa mått, påvisats [6]. Det är sannolikt att motsvarande samband finns inom vården, men det återstår att visa. Resultaten från mätningar av patientsäkerhetskulturen kan ge värdefulla underlag för lokala diskussioner såväl inom som mellan professionerna inför beslut för att stärka patientsäkerheten i verksamheten. nästa steg är att analysera hur ledningar inom vården använder resultaten av patientsäkerhetskulturmätningar i det fortlöpande, långsiktiga arbetet med att förbättra patientsäkerheten och hur detta avspeglas i de referenser 1. AHRQ. Hospital survey on patient safety culture. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality; SKL. Att mäta patientsäkerhetskulturen. Handbok för patientsäkerhetsarbete. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; artiklar/pdf/ pdf? issuusl=ignore 4. Socialstyrelsen. Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet Stockholm: Socialstyrelsen; pp Lists/Artikelkatalog/ mätningar som sker genom insamlande av olika mätdata s k patientsäkerhetsindikatorer. Påbörjade forskningsarbeten i Sverige kring användningen av enkäten kommer att ge ny och angelägen kunskap om samband mellan patientsäkerheten och rådande patientsäkerhetskultur. Marion lindh överläkare, kvalitets- och patientsäkerhetsexpert, Stockholms läns landsting Attachments/19028/ pdf 5. Hedsköld M, Pukk-Härenstam K, Berg E, et al. Psychometric properties of the hospital survey on patient safety culture, HSOPSC, applied on a large Swedish health care sample. BMC Health Serv Res. 2013,13: Törner M. Säkerhetsklimat och dess betydelse för säkerheten i arbetet en översikt. Arbetsmarknad och Arbetsliv. 2008;14: läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se läkartidningen nr volym

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Styrelsen Protokoll nr 2/2011 2011-02-07 Tid: Måndagen den 7 februari 2011 kl. 16.00 17.15 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Telefonmöte Lars Agréus Kristina Aggeborn

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Capio i Almedalen 2015

Capio i Almedalen 2015 Capio i Almedalen 2015 Modern Medicin Modern Organisation Modernt Ledarskap Välkommen att möta Capio i Almedalen Capios ledning och medarbetare finns på plats mitt i Visby och vi vill dela med oss av våra

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Lika Villkor Rätt Nivå

Lika Villkor Rätt Nivå Lika Villkor Rätt Nivå Rapport Del 2, Vårdnivå Ambulansverksamheten Kungälvs Sjukhus Ett arbete inom Gör det Jämt! Kunskapscentrum för jämställd vård Författare: Mikael Bengtsson Eva Grimbrandt Tommy Claesson

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Ny patientlag Johan Assarsson

Ny patientlag Johan Assarsson Ny patientlag Johan Assarsson Socialdepartementet S 2011:03 Johan Assarsson särskild utredare Sekretariat Petra Zetterberg Ferngren Elin Sundberg Lena Barrbrink Patientmakt en trend! Kur- och badanstalter

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Assisterad befruktning ja men var?

Assisterad befruktning ja men var? Assisterad befruktning ja men var? Lägesrapport, augusti 2013 Inledning RFSL och RFSL Stockholms presenterade under Stockholm Pride 2011 rapporten En bättre familjepolitik- lika rätt till assisterad befruktning.

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA

GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA GAMIAN-EUROPA ALLEUROPEISK UNDERSÖKNING OM FYSISK OCH PSYKISK HÄLSA Vi vill uppmana dig att delta i detta ursprungliga forskningsprojekt. Du ska bara delta om du vill det. Om du väljer att inte delta kommer

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011

Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering. SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom Barn och ungdomsneurologi med habilitering SNFP:s bemanningsenkät september 2011 Läkare inom barn-och ungdomsneurologi med habilitering SNPF:s bemanningsenkät sept 2011 Tidigare har 2st enkäter

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Glesbygdsmedicinskt/centrum/

Glesbygdsmedicinskt/centrum/ Glesbygdsmedicinskt/centrum/ Glesbygdsmedicinskt/centrum/ Utbildning)anpassad)för)glesbygdsmedicin) Övergripande)forsknings)och) utvecklingsområden) Lands4ngskommunala/samverkansprojekt/ Sjukstugemodellen/

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer

Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Hälsoekonomiska aspekter på förmaksflimmer Thomas Davidson CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet VGR 3 december 2013 Agenda Kostnaden för förmaksflimmer Kostnadseffektiviteten

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien

Frågor och svar om. sängvätning. Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enureskademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2 3 årsåldern, i regel tidigare på dagen än på natten. När

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm KAMMARRATTEN Avdelning 5 DOM 2013-03-22 Meddelad i Stockholm Sida l (2) Mål nr 1586-13 KLAGANDE Abduqaadir Ahmed Jeelaani, 821201-54 Ombud och offentligt biträde: Jur.kand. Björn Eriksson Advokatfirman

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220

Sjukhusutskottet 2011-10-28 LK/110220 LK/ccc PROTOKOLL 1 (5) Plats Beslutande I tjänsten Justering Barn- och ungdomspsykiatrin, Lagergrensgatan 3 i Karlstad, konferensrummet Glaskupan kl.09.00-12.30 Elisabeth Kihlström, (KD), ordförande Christina

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering Holger Holst Närsjukvårdskliniken Hässleholm Vilka är vi? Holger Holst Med dr, Läkare, Specialist

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2)

0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) : 0Sl Centrala etikprövningsnämnden Sid i (2) CENTRAL ETHICAL REVIEW BOARD BESLUT Dnr Ö 11-2010 2010-06-11 KLAGANDE Örebro läns landsting Box 1613 701 16 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Regionala etikprövningsnämndens

Läs mer

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström och Marit Danell Boman Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans)

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt

MSF - en del av Läkarförbundet. Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt AT-information MSF - en del av Läkarförbundet Individuell rådgivning Försäkringar, medlemslån etc Bra nätverk Låg avgift Läkartidningen billigt Vad är AT? Efter läkarexamen Allmän behörighet Legitimation

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer