poliovaccinet en framgångssaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "poliovaccinet en framgångssaga"

Transkript

1 Vanligaste diagnoserna i Stockholm nya rön DSM-5 fokuserar på kultur och kontext kommentar Aktivare vård angelägen vid spontana intracerebrala hematom originalstudie Läkartidningen.se nr 43 44/2013 organ för sveriges läkarförbund grundad 1904 nr oktober 2013 vol kultur Svenska poliovaccinet en framgångssaga

2 BET RELEVANS.NET När kunde du senast föreslå Något Nytt för dina oab-patienter? Ny verkningsmekanism 1,2 effekt på alla grundläggande oab-symtom 1,2 Muntorrhet på placebonivå 1,2 Den första ß 3 -agonisten mot överaktiv blåsa. Referenser: 1. Khullar et al. European Urology 63;(2013): Nitti et al. J Urol 2013;189: Betmiga 25 mg och 50 mg depottabletter (mirabegron) Urologiska spasmolytika (G04BD12) Indikationer: Symptomatisk behandling av trängningsinkontinens, ökad urineringsfrekvens och/eller trängningar, som kan förekomma hos vuxna patienter med syndromet överaktiv blåsa (OAB). Kontraindikationer: Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne. Varningar och försiktighet: Rekommenderas inte för användning hos patienter med terminal njursjukdom. Dosreduktion till 25 mg rekommenderas för patienter med gravt nedsatt njurfunktion. Rekommenderas inte för användning hos patienter med gravt nedsatt njurfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Rekommenderas inte för användning hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion eller patienter med måttligt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CYP3A-hämmare. Hos patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion eller lätt nedsatt leverfunktion som samtidigt får kraftiga CY- P3A-hämmare rekommenderas en dos om 25 mg dagligen. Rekommenderas inte för användning till patienter med svår okontrollerad hypertoni. Mirabegrons effekt hos patienter med en känd anamnes på QT-förlängning, eller som tar läkemedel kända för att förlänga QT-intervallet, är inte känd och försiktighet bör iakttas vid administrering till dessa patienter. Interaktioner: Mirabegron är en måttlig CYP2D6-hämmare och en svag CYP3A4-hämmare. Aktiviteten hos CYP2D6 återfås inom 15 dagar efter utsättning av mirabegron. Försiktighet rekommenderas endast vid samtidig administering med läkemedel med smalt terapeutiskt intervall och signifikant metabolism via CYP2D6, t.ex. tioridazin, typ 1C antiarytmika och tricykliska antidepressiva. Mirabegron är en svag hämmare av P-gp och vid samtidig administering av digoxin bör den lägsta dosen förskrivas initialt och serumkoncentrationen monitoreras. Möjlig hämning av mirabegron på P-gp bör övervägas när mirabegron kombineras med känsliga P-gp-substrat, t.ex. dabigatran. Recept- och förmånsstatus: Receptbelagt. Ingår i läkemedelsförmånen för patienter som provat men inte tolererar antikolinergika. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V, Nederländerna. Svensk representant: Astellas Pharma AB, Box 21046, Malmö. Texten är senast uppdaterad och baserad på produktresumé daterad För ytterligare information, se Astellas Pharma AB Box Malmö Telefon Fax

3 innehåll nr oktober 2013 reflexion Vetenskap och beprövad erfarenhet»st-arbetet visade mig att man inom allmänmedicin både kan och bör kombinera riktlinjer och individualiserad vård.«förespråkare för ett vetenskapligt strukturerat arbetssätt hävdar att 80 procent av våra vårdåtgärder går att standardisera med vårdprogram. Representanter för den beprövade erfarenheten menar att det relativistiska synsättet är det vanliga och att multisjuklighet ger interaktioner mellan olika vårdrutiner. Peter Berggren, läkare i Storuman, tittar in i akutrummet på Tärnaby sjukstuga. I Storuman satsar man på att bli världsledande på telemedicin. aktuellt Sidan 1910 Foto: Marie Birkl/TT Spänningsfältet mellan vårdprogram och anpassad åtgärd belystes i en ST-uppsats som undersökte hur en vårdcentral följde riktlinjer för antikoagulantiabehandling vid förmaksflimmer [Daniel Fröding, VC Forshaga, pers medd; 2013]. På den aktuella vårdcentralen fanns drygt 250 patienter med flimmer; medelåldern var hög, 78 år, och därmed hade de flesta en riskskattning som motiverade behandling, vilket de flesta också fick. Hos dem som inte behandlades fanns i journaler motiveringar till avsteg hos nästan alla. En handfull individer utan motivering identifierades och följdes upp. reflexion 1903 Vetenskap och beprövad erfarenhet Mikael Hasselgren signerat 1907 Nationella taxan behöver utvecklas Staffan Henriksson lt debatt 1908 Beroende av medicinska opioider: Nya nationella riktlinjer måste tillåta underhållsbehandling Markus Heilig 1909 Apropå! Att mäta patientsäkerhetskulturen Enkätinstrument och handbok omarbetade Marion Lindh klinik och vetenskap kommentar 1916 DSM-5 lägger fokus på kultur och kontext. Intervjuverktyg anpassar psykiatrin till det mångkulturella samhället Sofie Bäärnhielm nya rön 1918 Vanligaste diagnoserna i Stockholms län har räknats fram Per Wendell, Axel C Carlsson Få fastställda riskfaktorer för allvarlig influensasjukdom Ebba Lindqvist 1919 Ingen extra effekt av pentoxifyllin vid alkoholhepatit Anders Hansen I gruppen med behandling sågs också att kvinnor hade en lägre andel adekvat behandling. Här finns sannolikt utrymme för förbättring. ST-arbetet visade mig att man inom allmänmedicin både kan och bör kombinera riktlinjer och individualiserad vård. Det var ett gott exempel på att vi i vårt arbete står på två ben, vetenskap och beprövad erfarenhet, och att jämvikten är viktig för att undvika hälta. Mikael Hasselgren medicinsk redaktör nyheter 1910 Sjukstugan Läkaresällskapets nya ordförande: Mer fokus på ojämlik vård 1914 Läkare åtalad för tjänstefel på grund av patients brott Patientsäkerhet/Ärende Datorspel stärkte kognitiv förmåga hos äldre Anders Hansen Rökare har störst nytta av nyare trombocythämmare Ebba Lindqvist artiklar 1920 Originalstudie Aktivare vård angelägen vid spontana intracerebrala hematom. Akut handläggning i Västerbotten Få vacciner har varit så effektiva och orsakat så få biverkningar som det svenska poliovaccinet. Massvaccineringen i Sverige räddade ett oräknat antal barn från ett liv med bestående handikapp. Sidan 1937 Omslagsbilden: Skyddsympning mot polio i Engelbrekts folkskola. Doktor Arthur Lundholm vaccinerar 8-årige Sven Johannesson, 1/ Foto: IBL Bildbyrå/Karl Sandels samling läkartidningen nr volym

4 innehåll nr oktober 2013 jämfört med internationella riktlinjer Tommy Bergenheim, Eric Lagerström, Mats Andersson 1927 Rapport Referensintervall för barn för vanliga klinisk-kemiska analyser Peter Ridefelt, Mattias Aldrimer, Peo Rödöö, Jan Gustafsson, Frank Niklasson, Dan Hellberg 1931 Översikt Immunsystemet vid ateroskleros. Immunmodulerande eller antiinflammatorisk behandling som har effekt mot ateroskleros och dess komplikationer behövs för att säkerställa hypotesen Johan Frostegård debatt och brev 1935 Efter Smers rapport: Livlig samhällsdebatt om assisterad befruktning Kjell Asplund, Lotta Eriksson, Göran Hermerén 1936 Replik till Bengt Järhult: Flera nyanser av professionalism Marie Wedin kultur 1937 Svenska polio vaccinet en framgångssaga Erik Lycke 1939 Recensioner Nästa nummer kommer ut den 6 november läsarkommentarer I artikeln»jag lär mig något nytt varje dag«(lt 42/2013) har LT:s reporter Miki Agerberg intervjuat psykiatern Jan Wålinder, som har fyllt 82 år och fortfarande träffar patienter flera dagar i veckan. Här följer några läsarkommentarer: Bra Jan! Mycket kul läsning för en som också är pensionär men som jobbar för fullt. Patienter, forskning, undervisning, kan det bli bättre? Vi har fortfarande en hel del att ge, inte minst av erfarenhet. Jag känner stor glädje varje morgon jag får gå till kliniken och träffa patienter och yngre kollegor. Leif Lindström, Uppsala Min svärmor jobbade också trots att hon passerat 82 debatt och brev Livlig samhällsdebatt om assisterad befruktning. Sidan lediga tjänster 1942 platsannonser 1957 meddelanden 1958 information från läkarförbundet endast på webben Fler artiklar på Läkartidningen.se n Tipsa Läkartidningen Har du ett nyhetstips ta kontakt med redaktionen! Mejla till: Tala om ifall du vill vara anonym! Vetenskapliga artiklar har genomgått referentbedömning. Varje manuskript granskas av minst en (ofta fler) av Läkartidningens stab av vetenskapliga experter. Granskningen av manuskript sker enligt internationella rekommendationer (www.icmje.org). Foto: Colourbox och snart är 83. Hon arbetar som geriatriker, vilket torde kunna vara än mer kliniskt betungande än psykiatri! Man kan bara be och hoppas på samma engagemang i professionen när man själv blir äldre.»respekt«! Jan Kövamees, AbbVie Jäv:... hon är ju min svärmor... Åldrandet och arbetet Jag kommer från Indien. Jag vet inte exakt hur gammal jag är. Enligt min skolbok är jag född (sydindisk kalender). Enligt kyrkan i Lund fick jag ändra datum till I Indien slutar man jobba när man dör. Jag beundrar dig. Jag har inte tid att tänka på åldern. Jag vill ha mina skor på när jag dör. Mohamed Abdulla, Olofström Organ för Sveriges läkarförbund Box 5603, Stockholm Besöksadress: Östermalmsgatan 40 Telefon: Fax: Webb: Läkartidningen.se E-post: Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jonas Hultkvist Medicinsk huvudredaktör Jan Östergren (internmedicin) Redaktionschef och stf ansvarig utgivare Karin Bergqvist Tf medicinsk redaktionschef Michael Wilczek Webbchef Elisabet Ohlin Marknads- och annonsdirektör Ulf Jansson Medicinska redaktörer Jon Ahlberg, docent (kirurgi, patientsäkerhet) Anne Brynolf, vik underläkare Margaretha Bågedahl-Strindlund, docent (psykiatri) Ylva Böttiger, docent (klinisk farmakologi Pelle Gustafson, docent (ortopedi/organisation) Mikael Hasselgren, med dr (allmänmedicin) Stefan Johansson, med dr (pediatrik) Lena Marions, docent (obstetrik/gynekologi) Carl Johan Sundberg, professor (fysiologi) Sekretariat Inga-Maj Lagerholm Administration/ekonomi Yvonne Bäärnhielm Produktion Mats Kardell (IT) Bo Svensson (IT) Grafik: Typoform (där inget annat anges) Redaktion Miki Agerberg (reporter) Björn Enström (webbredaktör) Doris Francki (medicinsk redigering) Sara Holfve (AD) Gabor Hont (kultur) Carin Jacobsson (meddelanden) Ewa Knutsson (debatt, medicinsk redigering) Jan Lind (debatt) Michael Lövtrup (reporter) Madeleine Ramberg Sundström (redigering) Birgit Wilhelmson (medicinsk redigering) Marknads- och annonsavdelning Britt-Marie Aronsson (annonskoordinator) Irene Balsam (annonsservice) Håkan Holmén (säljare) Eva Larsson (säljare) Göran Sterner (säljare) Prenumerationsavdelningen Hélène Engström Läkartidningen Förlag AB Håkan Wittgren (vd) TS-kontrollerad upplaga: ex ISSN: (pappersutgåva) (webbupplaga) Tryckeri Sörmlands Grafiska AB organ för sveriges läkarförbund grundad läkartidningen nr volym 110

5 Arrangörer Karriärkväll för läkare Uppsala Onsdagen den 13 november, kl Rudbecklaboratoriet, Akademiska sjukhuset Jacob Endler Lena Ekelius Anders W Jonsson Välkommen till årets Karriärkväll i Uppsala! Vi bjuder in dig som medlem i Läkarförbundet till en intressant karriärkväll. Här får du möjlighet att lyssna på inspirerande föredrag och knyta kontakter med arbetsgivarrepresentanter från olika branscher. Kom och upptäck nya karriärvägar! Preliminärt program Registrering, mingel och mat Inledning Jakob Endler, ST läkare inom anestesi på Södersjukhuset i Stockholm. Jacob kommer bl a att berätta om sina erfarenheter som traumaläkare i Sydafrika Lena Ekelius, väntar på sitt specialistbevis inom allmänmedicin fick hon utmärkelsen Framtidens ledare i läkarkåren. Lena är med i Sacos chefsråd och jobbar på Capio Citykliniken Centrum i Malmö, som kliniker och ledare. Lena har varit ordförande i Sveriges yngre läkares förening, SYLF och delegat i Läkarförbundets centralstyrelse och förhandlingsdelegation Kaffe Anders W Jonsson arbetade som barnläkare under åren 2002 till 2006 och var verksamhetschef vid barnkliniken, Gävle sjukhus. Har även arbetat på Statsrådsberedningen 2006 till Riksdagsledamot Vice partiledare och gruppledare i riksdagen 2011 och ordförande i Socialutskottet Sammanfattning och avslutning. Moderator: Anna Karin Agvald, SYLF Uppsala, ledamot i Upplands allmänna läkarförenings styrelse, ST läkare i allmänmedicin. Anmäl dig på Begränsat antal platser. Deltagandet är kostnadsfritt och exklusivt för medlemmar i Läkarförbundet. Anmäl dig redan nu till denna inspirerande kväll. Kvällens utställare

6

7 signerat Redaktör: Michael Feldt Nationella taxan behöver utvecklas Efter beskedet i våras om att nationella taxan blir kvar, trots tidigare utredningsförslag att avveckla den, så uppkommer frågor om hur den ska kunna utvecklas framöver. Nationella taxan är ett system för småskalig professionsstyrd vård som har funnits sedan 1975, då reformen med anslutning till Försäkringskassan genomfördes. Dess efterföljare lagen om läkarvårdsersättning (LOL) sjösattes Vissa förändringar i lagen har sedan dess tillkommit. Bland vårdgivare på taxan finns ett stort och uppdämt behov av en mer genomgripande översyn och modernisering så att taxan även fortsättningsvis ska fungera ändamålsenligt. Utvecklingen går entydigt mot att öppenvården tar över allt mera av vad som tidigare betraktades som sjukhusvårdens uppgifter. Utvecklingen går också mot en allt större mångfald av vårdgivare samt ökande krav på valmöjligheter från välinformerade patienter. Mångfald förutsätter småskalighet. Det enda system som för närvarande garanterar bestående småskalighet är nationella taxan som kräver personlig anslutning till systemet. Stora och i vissa fall riskkapitalägda vårdbolag, helt fokuserade på vinstintressen, är därför utestängda från denna marknad till förmån för småskaliga och professionsstyrda enheter. Önskas en mångfald av små läkarledda verksamheter så måste den nationella taxan finnas kvar. Den behöver dock ständigt uppdateras i enlighet med den moderna vårdens berättigade krav. Det obligatoriska vårdvalet inom primärvården har nu genomförts i alla landsting. Alliansregeringens nästa steg är att utveckla vårdval inom öppen specialiserad vård. Trots hundratals miljoner i stimulanspengar från regeringen till landstingen så har hittills inte mycket kommit ut i form av skarpa förslag. Vårdvalsutvecklingen går minst sagt trögt. Ett undantag är Stockholm som utvecklar vårdval oberoende av regeringens stimulanspengar. En djärv tanke för att snabbt få i gång vårdval inom öppen specialiserad vård är att nationella taxan görs om till ett nationellt vårdval. Grunden finns ju redan genom en fungerande lag, lagen om läkarvårdsersättning (LOL). För att taxeläkarna bättre ska kunna integreras med övrig hälso- och sjukvård så bör landstingens inflytande och möjlighet att kunna styra och planera vården föras in i lagstiftningen. Små läkarledda verksamheter inom den öppna vården avlastar sjukhusvården samt erbjuder patienterna kontinuitet, hög tillgänglighet och kvalitet. Vi vet också att den kostnadseffektiva privata vården alltid erhåller högsta betyg av konsumenterna (patienterna) i Svenskt kvalitetsindex årliga mätningar. Läkare som arbetar inom nationella taxan är även genomgående mera nöjda med sin situation än andra kolleger. Skälen är mindre frustration och mera utrymme för kreativitet och innovation. Illustration: Colourbox Nationella taxan är utformad så att den sätter patienten i centrum och minimerar administration samt maximerar sjukvårdsproduktion. Taxan garanterar konformitet över hela landet till gagn för både vårdgivare och vårdtagare som därmed skyddas från vissa avarter i det landstingskommunala självstyret. Även om nationella taxan inte omedelbart skulle transformeras till ett nationellt vårdval så är en modernisering helt nödvändig. Bland annat bör ett flertal inlåsningseffekter i lagen ses över. Det gäller bland annat vikarieförbud, hinder för att kunna överlåta sin mottagning, förbud mot tjänstgöring i annan av landstingen kontrollerad verksamhet, krav på heltidstjänstgöring med mera. Vad som också behövs är nationella riktlinjer för kvalitetsredovisning, särskilda åtgärder för utbildningsinsatser såsom handledning av AT och ST. Slutligen behöver antalet särskilda åtgärder i taxan överlag öka inom alla specialiteter för att uppgradera taxeläkarnas möjligheter att bedriva kvalitativ vård nu och i framtiden. Diskussioner om nationella taxan förs just nu på Socialdepartementet. Min förhoppning är att regeringen lyfter blicken och ser möjligheterna med en utbyggnad av den professionsstyrda, småskaliga och privata öppenvården, med lika villkor för både patienter och vårdgivare över hela landet. n»nationella taxan är utformad så att den sätter patienten i centrum och minimerar administration samt maximerar sjukvårdsproduktion.«staffan Henriksson ordförande i Svenska privatläkarföreningen och ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse Varje vecka skriver representanter för Sveriges läkarförbund. läkartidningen nr volym

8 lt debatt Redaktör: Jan Lind: Beroende av medicinska opioider: Nya nationella riktlinjer måste tillåta underhållsbehandling Underhållsbehandling med buprenorfin har i en multicenterstudie i USA visat överlägsen förmåga att ge ett gynnsamt behandlingsresultat vid beroende av medicinska opioider. Socialstyrelsen bör anpassa de nationella riktlinjerna för missbruksvården till det nya evidensläget. Markus HeIlIg professor, klinisk forskningschef, National Institutes of Health, Bethesda MD, USA Beroendepotentialen hos såväl morfin som heroin är relaterad till deras förmåga att aktivera receptorer i hjärnan vars funktion normalt är att ta emot signaler från endorfiner, dvs kroppsegna morfinliknande ämen. Bland de tre endorfinreceptorer som klonats [1] är beroendepotentialen helt knuten till förmågan att aktivera µ-opioida receptorer (vilka fått sin benämning efter den första bokstaven i ordet morfin). I dagsläget är förutom endorfiner, morfin och heroin ett stort antal substanser kända för sin förmåga att aktivera µ-receptorerna. Vissa av dessa ämnen är naturligt förekommande, medan andra är syntetiska. Beroendepotentialen hos samtliga dessa medel är principiellt densamma, men i praktiken finns stora skillnader. Dessa skillnader bestäms framför allt av i vilken grad en given substans aktiverar µ-receptorerna, och hur snabbt aktiveringen sker. Morfin och heroin har historiskt kallats»opiater«, vilket syftar på att de är alkaloider utvunna ur opiumvallmo. Syntetiskt framställda medel med förmåga att aktivera µ-receptorer har i stället, för att markera deras annorlunda ursprung, kallats»opioider«, dvs ordagrant»opiatliknande«. Distinktionen är dock farmakologiskt ointressant och kan i dag sägas vara helt överspelad. Förmågan att aktivera µ-receptorer och därmed framkalla beroende påverkas förstås inte av om ett medel extraherats ur opiumvallmo eller tillverkats i ett laboratorium. Distinktionen är inte ens alltid möjlig att göra. Till exempel kan det vanligt använda smärtstillande medlet kodein utvinnas ur opiumvallmo och skulle då kunna kallas för en opiat. I dagsläget är det dock oftast billigare att framställa kodeinet semisyntetiskt, vilket då kanske skulle motivera att det i stället kallades för en opioid. Den bredare termen»opioider«är helt enkelt den mer användbara. Insikten om morfinets beroendepotential gjorde att förskrivningen av medicinska opioider blev hårt reglerad. Länge var den förbehållen behandling av svår akut smärta på sjukhus. Efter hand ökade dock insikten om hur viktigt det är med adekvat smärtlindring vid exempelvis ambulant behandling av cancersmärta. Ett flertal potenta syntetiska eller semisyntetiska opioider, t ex oxikodon och fentanyl, kom därmed att förskrivas även utanför sjukhus. Opioider kom därvid att förskrivas mer liberalt även vid andra typer av kronisk smärta än cancer. Det växte samtidigt fram en uppfattning att opioiders beroendepotential skulle vara låg när medlen förskrivs på indikationen svår smärta. Denna uppfattning har dock inte stöd i god forskning. På grund av sin starka förmåga till µ-receptoraktivering och sitt ultrasnabba tillslag har i själva verket flera medicinska opioider en beroendepotential likvärdig den hos heroin. Ett extremt exempel är fentanyl, som utanför sjukhus används medicinskt i smärtstillande plåster men även kan lösas ut ur dessa och injiceras i missbrukssyfte. Fentanylets beroende- och överdospotential överstiger då sannolikt den hos heroin. Missbruk och beroende av syntetiska medicinska opioider har varit på stark frammarsch i USA under mer än ett decennium. Deras icke-medicinska användning leder nu till fler dödsfall i överdos än heroin- och kokainanvändning sammantaget [2]. Tillförlitliga svenska undersökningar saknas, men Missbruk och beroende av medicinska opioider leder i USA till fler dödsfall i överdos än heroin- och kokainanvändningen. Utvecklingen i Sverige tycks följa den amerikanska, men med fördröjning. Då behandling med buprenorfin»utgör en säker, väl tole rerad och effektiv behandlingsmetod«bör Socialstyrelsen anpassa de nationella riktlinjerna för missbruksvården till det nya evidensläget, anser Markus Heilig. det finns tecken på att utvecklingen i Sverige, som så ofta, följer den amerikanska trenden, om än med fördröjning. I och med att beroende av medicinska opioider närmast utvecklats till en epidemi har det uppstått ett starkt behov av två typer av åtgärder [1]. Allt som går att göra måste göras för att förebygga ogenomtänkt förskrivning och läckage av dessa medel, så att risken för beroendeutveckling minimeras. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten, Food and Drug Administration (FDA), begränsade i september 2013 indikationsområdet för långverkande och»extended-release«-opioider så att dessa inte längre är godkända för användning vid medelsvår smärta. Man beslöt också att förse alla medicinska opioider med nya varningstexter, uppmana till aktivare övervakning av förskrivningsmönster och arbetar nu för att uppmuntra framställning av beredningar som är svårare att missbruka. Liknande åtgärder borde vara aktuella i Sverige, där tillgången till heltäckande förskrivningsregister borde kunna skapa särskilt goda förutsättningar för aktiv tillsyn. Det finns därutöver ett tydligt behov av attitydbearbetning i vid mening samt utbildning i beroendelära för läkare som förskriver opioider. För patienter som likväl utvecklar beroende av medicinska opioider är emel- Illustration: Colourbox 1908 läkartidningen nr volym 110

9 lt debatt lertid behandling av stor vikt. Amerikanska National Institute on Drug Abuse (NIDA) har prioriterat forskning som syftar till att utveckla sådan behandling. Den aktuella patientgruppen skiljer sig på många sätt från den traditionella klichébilden av gatunarkomaner, t ex vad gäller social funktion och stabilitet. Det har varit omdebatterat om dessa skillnader har några viktiga implikationer för val av behandling, och i Sverige pågår en sådan debatt än i dag. Baserat på de gemensamma farmakologiska mekanismerna har det samtidigt varit en rimlig hypotes att behandling som visats vara effektiv vid heroinnarkomani också borde kunna vara det vid beroende av medicinska opioider. underhållsbehandling med metadon och buprenorfin har sedan länge haft ett starkt evidensstöd vid indikationen opiatnarkomani, något som fastslagits både i metaanalyser inom det internationella Cochrane-samarbetet [3] och i en svensk SBU-utvärdering [4]. NIDA genomförde inom ramen för sitt»clinical trials network«en ambitiös multicenterstudie med syfte att utvärdera effektiviteten av underhållsbehandling med buprenorfin vid beroende av medicinska opioider. Studien, Prescription opioid addiction treatment study (POATS), visade entydiga resultat. Underhållsbehandlingen hade en överlägsen förmåga att ge ett gynnsamt behandlingsresultat, något som uppnåddes hos ca 50 procent av patienterna. I avsaknad av buprenorfin uppnåddes ett gott behandlingsresultat endast i 6 procent av fallen. Studiens resultat presenterades 2011 i en ledande medicinsk tidskrift [5], och åtföljdes av ett pressmeddelande i vilket NIDA-chefen Nora Volkow starkt underströk vikten av att dessa forskningsdata får genomslag i verkligheten. Det får därmed anses vara fastslaget att buprenorfinunderhållsbehandling utgör en säker, väl tolererad och effektiv behandlingsmetod vid beroende av medicinska opioider. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård, som publicerades 2007, när evidensläget var mindre klart, tillåter emellertid inte sådan behandling. I ljuset av de data som tillkommit kan detta inte längre anses vara förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke på de väl belagda riskerna för sjukdom och död vid de aktuella tillstånden kan det knappast heller vara etiskt försvarbart. I den revision av riktlinjerna som planeras till 2014 måste regelverket rimligen anpassas till evidensläget. n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. referenser 1. Snyder SH, Pasternak GW. Historical review: Opioid receptors. Trends Pharmacol Sci. 2003;24: Compton WM, Volkow ND. Major increases in opioid analgesic abuse in the United States: concerns and strategies. Drug Alcohol Depend. 2006;81: Amato L, Davoli M, Perucci CA, et al. An overview of systematic reviews of the effectiveness of opiate maintenance therapies: available evidence to inform clinical practice and research. J Substance Abuse Treat. 2005;28: Berglund M, Thelander S, Jonsson E, editors. Treating alcohol and drug abuse: An evi dencebased review. Weinheim, Germany: Wiley- VCH; Weiss RD, Potter JS, Fiellin DA, et al. Adjunctive counseling during brief and extended buprenorphine-naloxone treatment for prescription opioid dependence: a 2-phase randomized controlled trial. Arch Gen Psychiatry. 2011;68: apropå! Att mäta patientsäkerhetskulturen enkätinstrument och handbok omarbetade»patientsäkerhetskulturen avspeglar ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet.«en av många enkäter som riktas till hälso- och sjukvårdspersonal är den som mäter patientsäkerhetskulturen. I Sverige används sedan fem år ett amerikanskt, internationellt spritt enkätinstrument som översatts och anpassats till svenska förhållanden [1]. Instrumentet, publicerat av Sveriges Kommuner och landsting i handboken»att mäta patientsäkerhetskulturen«[2], togs fram 2008 för att ge ledare och medarbetare ett underlag för att förbättra patientsäkerheten. Genom de statliga prestationsbaserade ersättningarna för mätning av patientsäkerhetskulturen som delats ut sedan 2011 har instrumentet fått stor spridning [3]. Erfarenheter från mätningarna har nu tagits till vara, och instrumentet och handboken har reviderats i enlighet med användarnas önskemål [4] av en grupp forskare och experter från landstingen samt Socialstyrelsen. En analys av instrumentets psykometriska egenskaper (validitet och reliabilitet) visar dessutom att det är tillförlitligt för användning inom både sjukhusvård och primärvård [5]. Patientsäkerhetskulturen, som en del av organisationskulturen, avspeglar ledarnas och medarbetarnas attityder och förhållningssätt till patientsäkerhet. Inom s k high reliability organisations (t ex kärnkraftsindustrin) har samband mellan säkerhetskulturen och verksamhetens säkerhet, studerad med kvantitativa mått, påvisats [6]. Det är sannolikt att motsvarande samband finns inom vården, men det återstår att visa. Resultaten från mätningar av patientsäkerhetskulturen kan ge värdefulla underlag för lokala diskussioner såväl inom som mellan professionerna inför beslut för att stärka patientsäkerheten i verksamheten. nästa steg är att analysera hur ledningar inom vården använder resultaten av patientsäkerhetskulturmätningar i det fortlöpande, långsiktiga arbetet med att förbättra patientsäkerheten och hur detta avspeglas i de referenser 1. AHRQ. Hospital survey on patient safety culture. Rockville, MD: Agency for Healthcare Research and Quality; SKL. Att mäta patientsäkerhetskulturen. Handbok för patientsäkerhetsarbete. Stockholm: Sveriges Kommuner och landsting; artiklar/pdf/ pdf? issuusl=ignore 4. Socialstyrelsen. Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet Stockholm: Socialstyrelsen; pp Lists/Artikelkatalog/ mätningar som sker genom insamlande av olika mätdata s k patientsäkerhetsindikatorer. Påbörjade forskningsarbeten i Sverige kring användningen av enkäten kommer att ge ny och angelägen kunskap om samband mellan patientsäkerheten och rådande patientsäkerhetskultur. Marion lindh överläkare, kvalitets- och patientsäkerhetsexpert, Stockholms läns landsting Attachments/19028/ pdf 5. Hedsköld M, Pukk-Härenstam K, Berg E, et al. Psychometric properties of the hospital survey on patient safety culture, HSOPSC, applied on a large Swedish health care sample. BMC Health Serv Res. 2013,13: Törner M. Säkerhetsklimat och dess betydelse för säkerheten i arbetet en översikt. Arbetsmarknad och Arbetsliv. 2008;14: läs mer Fullständig referenslista Läkartidningen.se läkartidningen nr volym

På många sätt bekräftar

På många sätt bekräftar nyheter sjukvård i glesbygd Med en allt äldre befolkning ställs glesbygdssjukvården på nya prov. För att kunna ge en god vård till rimliga kostnader i framtiden satsar man i Storuman på att utveckla telemedicinska

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie

SATS. Swedish Alzheimer Treatment Study. Unik svensk studie SATS Swedish Alzheimer Treatment Study Unik svensk studie SATS-studien imponerar på världens forskare symtomatisk behandling vid Alzheimers sjukdom ger effekt. Den svenska SATS-studien är unik i världen.

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård

En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård FoUU-dagen 2015 En inspirationsdag om framtidens forskning inom hälsa och sjukvård 12 november kl. 08:30-16:30 Varbergs kurort Dagen är kostnadsfri och anmälan sker via utbildningskatalogen på intranätet

Läs mer

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan.

IVO har getts möjlighet att lämna synpunkter genom att besvara ett antal frågor som Socialstyrelsen har ställt. Svaren redovisas nedan. 2015-10-23 Dnr 10.1-28186/2015 1(5) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Jonas Widell jonas.widell@ivo.se socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Svar på frågor från Socialstyrelsen med anledning av

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Välkommen att göra. AT i Dalarna

Välkommen att göra. AT i Dalarna Välkommen att göra AT i Dalarna AT i Dalarna AT-block Landstinget Dalarna FOTO: MARIE ERIKSSON, ULF MÅÅG, MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELITEN 2015 I denna broschyr hittar du en kort beskrivning över allmäntjänstgöringen

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga

För malåbons bästa. Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga För malåbons bästa Ett samverkansprojekt mellan Malå kommun och Malå sjukstuga Debattartikel Dagens Nyheter 12 januari 2011 1(4) Göran Hägglund, Socialminister Maria Larsson, Barn- och äldreminister "Vi

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens

Multisjuka äldre. Primärvårdssymposium. Säker diagnostisering och adekvata insatser. Stärk din geriatriska kompetens Lyssna till några av Sveriges främsta experter inom geriatrik Primärvårdssymposium Multisjuka äldre Inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 augusti 2012 VÅRA UTBILDARE Umeå Universitet Yngve Gustafson

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV

Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 1 2016-05-19 Till ledamöterna i Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden Västra Götalandsregionen Svar på skrivelse samt nya frågor och kommentarer ang. HSNV 2016-00042 Tack för ert svar på vår skrivelse! Vår

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa

Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa S 2014:11 utredningen om högspecialiserad vård Sammanfattning av regeringens utredning: Träning ger värdighet. Koncentrera vården för patientens bästa Utredningen om högspecialiserad vård har i uppdrag

Läs mer

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01

Medikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-02-11

BESLUT. Datum 2009-02-11 BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet (6)

LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet (6) LANDSTINGET DALARNA SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sid Pensionärsrådet 2009-09-16 19-24 1(6) Plats och tid Landstingets huvudkontor, kl 09.30 12.00 Ordinarie ledamöter Birger Lundberg,

Läs mer

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?

Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården

Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården P R E S S A R T I K E L Storuman 2015-05-29 Nu tas första steget i den nya moderna svenska sjukvården Den 2 juni startar ett helt nytt komplement till den gängse hälso- och sjukvården i Sverige. Då öppnas

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad

Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Vårda vårdarna! Anna-Karin Edberg Professor omvårdnad, Forskningschef Högskolan Kristianstad Positive care experiences are dependent on individual staff action Dawn Brooker Vad döljer sig bakom tidningsrubrikerna?

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Förändrad ledning och styrning av Folktandvården Skåne - avsiktsförklaring

Förändrad ledning och styrning av Folktandvården Skåne - avsiktsförklaring s kansli Tandvårdschef Helena Ozolins helena.ozolins@skane.se Datum 2011-08-15 1 (6) Förändrad ledning och styrning av - avsiktsförklaring Bakgrund I Tandvårdslagen SFS 1985:125 framgår att det ska finnas

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys

Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys Rättspsykiatrisk utredning och vård Lagstiftning, bemötande och riskanalys 8-10 mars 2016 Rättspsykiatrisk utredning och vård KURSLEDARE En stor andel av de personer (50-75 %) som genomgår rättspsykiatrisk

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2013-05-22 Vår beteckning SÖKANDE Astellas Pharma A/S Kajakvej 2 2770 Kastrup SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Förbättringar i hälso- och sjukvården

Förbättringar i hälso- och sjukvården Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1408 av Finn Bengtsson (M) Förbättringar i hälso- och sjukvården Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 november 2010 KLAGANDE AA Ombud och offentligt biträde: Advokat Peter Olsson Advokatfirman Peter Olsson AB Box 53116 400 15 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50. 1 (5) 2011-06-09 Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-02-25 1730/2004 SÖKANDE Swedish Orphan AB Drottninggatan 98 111 60 Stockholm Företrädare: Pär Östansjö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER?

65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? 65% AV DEM SOM FÅR CANCER LEVER OM 10 ÅR HUR HJÄLPER VI PATIENTER MED KRONISK CANCER? CANCER HAR BLIVIT EN KRONISK SJUKDOM Politikerveckan i Almedalen är en viktig del av Nätverket mot cancers arbete för

Läs mer

Stress & Utmattningssyndrom

Stress & Utmattningssyndrom Stress & Utmattningssyndrom 2014 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Få patienten att arbeta med förhållningssätt och

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2014-12-17 Vår beteckning FÖRETAG Mundipharma AB Mölndalsvägen 30 B 412 63 Göteborg SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén

Lars Agréus Kristina Aggeborn från 7 och delar av 6 Christer Andersson endast 6 Anders Ehnberg Anna Falk Elin Khokhar Lisa Månsson Rydén Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Styrelsen Protokoll nr 2/2011 2011-02-07 Tid: Måndagen den 7 februari 2011 kl. 16.00 17.15 Plats: Närvarande: Anmält förhinder: Telefonmöte Lars Agréus Kristina Aggeborn

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017

ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017 Välkommen till ALLT DET GODA En värmländsk inspirationsdag med fokus på äldres hälsa SUNNE SPA 25 APRIL 2017 Många av de förändringar som görs i vård och omsorg leder till förbättringar som ger förutsättningar

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Jämlik hälsa och vård

Jämlik hälsa och vård Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ls ( 0 7 03 /z. Yttrande till socialdepartementet över promemoria om åldersgränser för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster

Tjänsteskrivelse Ls ( 0 7 03 /z. Yttrande till socialdepartementet över promemoria om åldersgränser för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster Landstinget Halland (s ea a Tjänsteskrivelse Ls ( 0 7 03 /z Datum Diarienummer 2007-02-27 Ls070082 Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Processavdelningen 035-13 48 73 agneta.overgaardalthalland.se

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2014. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2014 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2014 Förord Sveriges regering har uttryckt ett mål om att de samlade investeringarna i forskning och

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige

Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Fagkonferense om helsetjensten till asylsøkkere Implementering av Kulturformuleringsintervjue i DSM-5. Erfaringer fra Sverige Sofie Bäärnhielm, MD, PhD Upplägg av presentation Kort information om KFI Bakgrund

Läs mer

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane Kunskapsformer och evidens Evidensbegreppet Jämföra erfarenhets och evidensbaserad kunskap i relation till beprövad erfarenhet Skriftligt sammanställa vetenskaplig kunskap enligt forskningsprocessen samt

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen?

Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Vem ska ansvara för läkemedelsutbildningen? Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se Kunskapen kring läkemedel är på tok för dålig bland läkare i dag. Men vem ska ta ansvaret för att förskrivare av

Läs mer

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015 Maria Pettersson & Inger Westborg Patientsäkerhetskonferens 2015 Lex Maria Skuld och skam eller lärande och förbättring? Vad innebär lex Maria? Som vårdgivare har vi en skyldighet att anmäla till Inspektionen

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag.

BESLUT. Tillsyn av Samariten Ambulans AB. Personalbyte under pågående ambulansuppdrag. BESLUT 2016-04-22 Dnr 8.5-35689/2015-18 1(5) Avdelning öst Niklas Haglund niklas.haglund@ivo.se Vårdgivare Samariten Ambulans AB Hälso- och sjukvårdspersonal Leg. Sjuksköterskan NN Ärendet Tillsyn av Samariten

Läs mer

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning

Jag vet mitt värde. Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Jag vet mitt värde Bli trygg och delaktig i din blodförtunnande behandling genom självtestning Kan självtestning vara något för dig? Äter du blodförtunnande läkemedel som kräver regelbundna kontroller

Läs mer

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel Säkra läkemedel? Säkra läkemedel? Det finns många missuppfattningar om läkemedel. Bristande kunskap kan göra att behandlingen inte genomförs på rätt sätt och därmed leda till försämrad hälsa och livskvalitet.

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning

2014-09-22. Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge. Stefan Borg. Umeå 2014-09-17. Symtom vid bensodiazepinutsättning Beroende och missbruk av lugnande- och sömnmedel känt sedan länge Stefan Borg Umeå 2014-09-17 Symtom vid bensodiazepinutsättning Rebound anxiety beskriven efter veckor I terapeutiska doser Akuta abstinensbesvär

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

2014-11-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cometriq Kapsel, hård

2014-11-20. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cometriq Kapsel, hård 2014-11-20 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Swedish Orphan Biovitrum AB - 112 76 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Socialutskottets betänkande 2016/17:SoU15 Ökad patientmedverkan vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen

Läs mer