Årgång 2. Brandvarnare - vad gäller egentligen? Debatt: Ventilation och emission

Transkript

1 Årgång 2 Viktiga Huset dit ändringar alla vill flytta i BrL Brandvarnare - vad gäller egentligen? Debatt: Ventilation och emission

2 2

3 Utgivare: Transvision Media AB Box Stockholm Besöksadress: Tegnergatan 35 Tel: Fax: Lokalredaktion: Seminariegatan 29 B UPPSALA LEDARE Ansvarig Utgivare: Ove Lindholm Adress: som ovan Mobil: ove@transvisionmedia.se Chefredaktör: Anna-Lena Borgerud Tel: Fax: Mobil: alb@transvisionmedia.se Redaktionella medarbetare: Johan Rietz, Ronny Johnsson, Bo G Jacobsson, Per Nilsson Annonschef: Ted Fröjstad Tel: Fax: ted@transvisionmedia.se Annonsbokning: Daniel Palmgren Tel: Fax: Grafisk Produktion: Palmcrantz Co Östra Ågatan Uppsala Tryckeri: Hedemora Grafiska Tidningen svarar ej för insänt, ej beställt material. Eftertryck av text och bilder är förbjudet, om inte särskild överenskommelse träffas med redaktionen. Omslagsbild: Kulturjärn AB Extradebiteringar är ett stort problem! Tack så mycket för alla trevliga samtal som kom som en reaktion på förra numrets ledare. Och jag som trodde att ingen läste ledare! Vad jag däremot trodde var att problemet med förvaltarnas alltför låga anbud var ett storstadsproblem, men det var alldeles fel. I förhållande till antal föreningar har det nog kommit fler samtal från områden utanför de tio storstadsregionerna. En sak har alla haft gemensamt. Alla har kommenterat extradebiteringarna, och hur omöjligt det är att kontrollera mer än ett fåtal av de påstått utförda arbetena. Några ordföranden anser till och med att faktureringen från förvaltarna är rent bedrägeri. De säger sig kunna styrka att arbeten som fakturerats inte blivit utförda. Av någon anledning kommer jag att tänka på bilverkstäderna för några år sedan. Jag tänker inte ta ställning till om förvaltarna har rent mjöl i påsen, det är tingsrätternas sak att göra, men lite kan jag inte låta bli att tycka. Jag tror att det är så här: Förvaltare är stora organisationer med ett stort antal anställda. Oavsett om det gäller ett externt bolag eller förvaltaren själv, så är det någon som åker ut i en bil och gör något någonstans. Sedan lämnas en lapp till en arbetsledare, vilket är en tidsredovisning för den anställde. Där finns ett problem, för den anställde kanske är tvungen att åka hem lite tidigare för att t.ex. dagis ringer - igen. Då kan det nog vara mänskligt att lägga på en timme här och där för att dölja frånvaron. Sedan fakturerar någon glatt och i god tro. Detta kan jag kanske förstå som människa, även om jag inte accepterar att bli utsatt för det. Vad som är värre är när förvaltaren fakturerar saker som inte beställts och inte utförts. Flera föreningar klagade just på detta. Dessa föreningsordföranden hade kommit över och jämfört fastighetsskötarnas dagböcker med extrafakturorna, och var ytterst upprörda. Fastighetsskötare har ju en välsignad förmåga att lämna papper överallt, vilket jag personligen vet att de fått order uppifrån att absolut inte göra (i och för sig är det väl lite tveksamt med laglydigheten vad avser att ta del av andras handlingar, men mänskligt det också). Här tror jag att vi återigen får gå ner en bit på stegen. Hur är det, hinner fastighetsskötaren inte med det han ska? Får han skäll för att han inte hinner? Förklarar han det med att han var tvungen att rensa rör hos fru Svensson? Saligt ovetande om att föreningen får en faktura för att detta inte ingår i avtalet? Kan det vara så att även denna bransch känner av stressen, som gör att ingen hinner, ingen orkar och där det finns för lite pengar för att öka vinsten tillräckligt? Service? Det är väl det vi betalar mest för att få, och får minst av. Alla ska mjölkas till sista droppen i hela vårt samhälle, och ändå finns det aldrig tillräckligt för att räcka till för en krona medmäsklighet Varför skulle fastighetsförvaltning vara ett undantag? Anna-Lena Borgerud 3

4 Bredband till alla är fullt möjligt NU! Visionen om bredband till alla i Sverige lever kvar och kan faktiskt realiseras ganska snart om man väljer en annan teknik de sista 100-tals meterna fram till slutanvändaren. Med dator och bredband är demokratin ett faktum, om vi får tro våra politiker. Att alla skulle få bred band via fiberlänk inom 5 år var en dröm som man hade för just cirka 5 år sedan. Med Björn Rosengren i spetsen fastlade man en plan på hur detta skulle gå till och företag som Bredbandbolaget gick ut med förhoppningar om att snart, mycket snart, så skulle över hushåll kunna ansluta sig till Internet med 10 Mbps kapacitet. Så blev det ju inte. Marknaden var inte mogen för det. I det vakuum som uppstod därefter har man accepterat att bredband inte behöver ha så stor kapacitet utan en fast kostnad per månad har blivit det största argumentet. Utbudet av tjänster över Internet är ju fortfarande väldigt begränsat. Därför har bredbandsaccess, som ger mellan 500 kbps 2 Mbps via telenätet (ADSL), via kabel-tv nätet eller via trådlös kommunikation, blivit de dominerade teknikerna i Sverige. Marknaden har fått styra utvecklingen och aktörer som Telia, med sin indirekta kontroll över telenätet, har fått ännu större dominans än tidigare. Kommunerna har i de flesta fall legat lågt beroende på den osäkerhet som har rått och fortfarande råder. Man har inte utnyttjat de bidrag och lånemöjligheter för lokal nätutbyggnad som staten erbjuder i så stor utsträckning som man förväntade. Varför inte bredband via elnätet? För många år sedan var bredband via elnätet en dröm som ingen trodde skulle kunna infrias. Tester som då gjordes visade att det fanns för stora störningsrisker och man kunde endast bygga nät med ett fåtal användare till ganska stor kostnad. Idag är tekniken beprövad och den finns installerad världen över i stadsnät med många användare. Ett energibolag i Tyskland, som har varit väldigt framsynta, är MVVEnergi i Mannheim, som redan för 3 år sedan började projektera sin bredbandutbyggnad via elnätet. Idag kan cirka användare i Mannheim få sin bredbandsaccess via elnätet och det finns för närvarande cirka 3000 registrerade användare i nätet. Förutom ren Internet datatrafik kan man erbjuda en mängd tilläggstjänster som IP-telefoni, system för värmekontroll, elmätaravläsning m.m. Med fler tjänster till användaren kan ekonomin förbättras ytterligare. Optiska fibrer är egentligen bara vanligt glas, som för information med ljusets hastighet. Bredband via elnätet på Gotland Ett annat exempel på nära håll är Gotland. För cirka två år sedan började man göra tester med ett PLC-system (Power Line Communication) från Mainnet, en av de ledande tillverkarna inom PLC-tekniken. Under tiden testerna utfördes utvecklades tekniken och produkterna till ett väl fungerande accesssystem. Tekniker från energibolaget på Gotland (GEAB) kom med många tekniska förslag till förbättringar bl.a. inom säkerheten som sedan löpande implementerades i produkterna av tillverkaren Mainnet. I mitten av 2002 gick GEAB ut kommersiellt med bredband via elnätet genom sitt nya varumärke ENKOM. Fram 4

5 Även på den gamla tiden kommunicerade man via trådförbindelse. Kommer någon ihåg det gamla skämtet om att det var tur ibland att det inte fanns bildtelefoner? Sista biten från stomnät till användare kan man använda trådlös överföring i stället för fiberoptik tills idag har man tecknat upp cirka 200 användare och inom några månader är planen att 500 användare skall få sin bredbandsaccess via elnätet. I förlängningen är det kunder till GEAB som kan ansluta sig. Systemet tillåter f.n. en kapacitet på upp till 2,4 Mbps men den praktiska användarkapaciteten torde ligga på mellan kbps beroende på antalet användare som kör samtidigt. Fullt tillräckligt i de flesta fall för en vanlig familj som vill surfa på Internet och använda mailfunktionen m.m. En annan stor fördel med bredband via elnätet är att användaren mycket enkelt själv kan ansluta elnätsmodemet till eluttaget. Installationen är gjord på mindre än en minut. Alla eluttagen i hemmet kan sedan användas för bredbandsanslutning. Kostnaden är ungefär som för ADSL. Månadskostnaden hos GEAB är idag 380:- kronor per månad för privatkunder med en fast anslutningsavgift på mellan till kronor. Tekniken utvecklas löpande Vad som gjort att PLC-tekniken inte är så störningskänslig längre är bl.a. sättet att transportera data. Man kan likna det vid Internet. Vi vet ju att om ett mail skickas över Internet till någon så kan transporten av mailet gå olika vägar vid olika tillfällen beroende på vilken väg som var tillgänglig. På samma sätt fungerar datatrafiken i elnätet med Mainnets PLC-system. Är det en störning på någon transportsträcka på elnätet eller om energibolaget har tillfälligt blockerat en transportstäcka så tar signalen automatiskt en annan väg till sitt slutmål. Detta sker genom ett mycket intelligent styrningssystem och via s.k. repeatrar (förstärkare) som placeras på olika strategiska platser i nätet. Genom att använda repeatrar så kan man nå ganska stora avstånd, i princip oändligt, men ekonomin avgör ytterst detta. Inom PLC-tekniken utvecklas nu också produkter med högre kapacitet, upp till 10 Mbps, för att möta de ökade kraven på kapacitet i näten. En ny utveckling, som faktiskt redan är i praktisk drift, är produkter för datatrafik över mellanspänning d.v.s datatrafik över 6 20 kv mellan de olika transformatorstationerna. På så sätt blir det möjligt att täcka större områden med bredband via elnätet. Kan man nå fram med fiber eller annan bredbandskommunikation fram till transformatorstationen så kan man sedan använda elkabeln för datatrafik den sista sträckan fram till slut- kunden. En mycket ekonomisk lösning. Visionen om bredband till alla lever kvar i högsta grad. Den kan bli en realitet i morgon om man också börjar använda den infrastuktur som faktiskt redan finns elnätet. Ronny Johnsson Mer information om PLCsystem finns att läsa på: Mainnet PLC-forum GEAB, Gotland 5

6 Regeringen satsar på bredbandnätet Det är viktigt att vi får en sammanhållen bredbandsstruktur i hela landet säger Ulrika Messing: Regeringen har beslutat om ett särskilt stöd på 400 miljoner kronor till landets kommuner för etablering av stomnätsanslutning. Utbyggnaden av stomnätet är en del av den statliga bredbandssatsningen. I augusti 2000 fick Svenska Kraftnät i uppdrag att bygga ut ett stomnät med hög överföringskapacitet till landets alla kommunhuvudorter. Sedan uppdraget lämnades har marknadsläget och förutsättningarna för en snabb utbyggnad kraftigt förändrats och i dagsläget saknar ett hundratal kommuner anslutning. Att alla kommuner får minst en anslutningspunkt till ett stomnät med hög överföringskapacitet är fortfarande en viktig del av regeringens IT-politik. Riksdagen och regeringen har därför vidtagit åtgärder för att uppfylla löftet om en st- omnätsanslutning till landets alla kommuner. IT-minister Ulrica Messing kommenterar beslutet: -Bredband är en viktig del av vår moderna infrastruktur. Därför är det viktigt att vi får en sammanhållen bredbandsstruktur i hela landet, både av regionalpolitiska skäl och sett ur ett konkurrensperspektiv. Den statliga bredbandssatsningen skall stimulera utbyggnad i glesbygden, utifrån lokala och regionala perspektiv och leda till öppna bredbandsnät och valfrihet hos oss som konsumenter. - Genom den nya lagen om elektronisk kommunikation som börjar gälla 25 juli 2003 tar vi ett ytterligare steg mot den generella konkurrensrätten. Det är därför viktigt att den nationella stomnätsutbyggnaden också slutförs och utgör en öppen och icke diskriminerande bredbandsstruktur till alla kommunhuvudorter. Kommunerna ges nu möjlighet att med statligt stöd upphandla en anslutning som leder till att kommunen blir ansluten till en öppen nationell bredbandsstruktur. Det är länsstyrelserna och regionerna som beslutar om stöd till behövande kommuner. För att möjliggöra för Svenska kraftnät att delta i upphandlingarna har regeringen har även beslutat att ge Svenska kraftnät ett reviderat uppdrag. Det reviderade uppdraget innebär att Svenska kraftnät skall kunna delta i stomnätsupphandlingarna på samma villkor som andra. ROLIGARE med bredband via elnätet Så uttryckte sig IT-experten Nicklas Mattson i SVT Morgon den 17/2. Under senaste månaderna har bredband via elnätet blivit uppmärksammat mer än tidigare. Troligen beroende på att det nu äntligen fungerar väl och körs kommersiellt en hel del elnät inom Europa, bl.a. i Sverige på Gotland. Att få tillgång till bredband via elnätet handlar ju om att många som inte har kunnat få bredband via det vanliga te- 6 lefonnätet, d.v.s. via det som kallas ADSL, nu helt plötsligt kan få det började Nicklas och fortsatte sedan ADSL-tekniken räcker ju inte till och fungerar inte för alla men elnätstekniken lovar ju godare i det perspektivet att den kan bli snabbare än ADSL men även att man kan sätta ut den till många, många fler. En av de roligaste fördelarna är faktiskt att den tekniken som har kommit fram idag, som är via elnätet, där pluggar man bara in ett elnätsmodem i vägguttaget, i vilket vägguttag som helst i hemmet, och sen har du tillgång till Internet. Det är inte bara snabbare eller bredare och att fler kan få det utan även ROLIGARE. Nicklas konstaterade vidare att Fungerar det så bra som dom påstår på Gotland så finns det mycket att vinna med det. Avslutningsvis fick Nicklas frågan: Vad kan man mer använda elnätet till? och svarade: Allt fler hyresrätter blir borätter Under se senaste åren har antalet lägenheter som ombildats från hyresrätt till bostadsrätt ökat mycket kraftigt. Framförallt har detta varit fallet i Stockholm, men nu ser man även klara tendenser runt om i landet. I t.ex. Malmö gjordes ombild- ningar var denna siffra över 600. Nu är fastighetsägarna oroade över hyresrättens framtid, och på Boverket menar man att ombildningarna leder till en minskad rörlighet på bostadsmarkanden, när man istället skulle vilja se motsatsen: -marknaden för hyreslägenheter blir allt snävare och kan innebära att resurssvaga personer får allt svårare att skaffa bostad, säger Martin Hedenmo, Tanken är att man också skall kunna ringa via bredband och då spar man ju pengar på det sättet men även att man t.ex. kan avläsa elmätaren direkt så att man får månadsfakturor och då har elfabrikanterna full koll på hur din förbrukning ser ut. Det är bara att konstatera det är ROLIGARE med bredband via elnätet. Avslagna motioner Riksdagen har avslagit motioner om bl a hälsorisker med strålning från mobiltelefoner och basstationer, eftersom omfattande internationell forskning inte har visat att sådan strålning orsakar några negativa hälsoeffekter.

7 Diskrimineras resthyresgästerna? Vad är en resthyresgäst? Jo, det är en hyresgäst som valde att inte köpa sin borätt när huset omvandlades från hyreshus till bostadsrättsförening. Med tanke på alla de underliga beteckningar som dykt upp genom åren borde man vara härdad. Det finns några i och för sig praktiska som till exempel särbo. Men om vi ser på ordet sär skilt från bo, så innebär sär något som är avvikande, särskiljande från det normala. Och att vara resthyresgäst kan inte kännas roligt. En rest är ju något som blivit över, som i bästa fall kan användas när det inte är så noga. Redan namnet är diskriminerande. En professor i sociologi och bostadsforskning har kommit fram till att resthyresgäst blir man om man är resurssvag. Det låter inte så ologiskt. Men vad är då resurssvagt? Jo, om den sammanlagda hushållsinkomsten är under kronor i må- naden! Där hittar vi enligt studien invandrare, ensamstående föräldrar, studenter, arbetslösa, pensionärer och andra, inte närmare specificerade som lever på bidrag. Frågan är om inte dessa grupper som motsvarar en stor del, tillsammans kanske den största delen av svenskt samhälle, redan är diskriminerade i alla andra sammanhang? Å andra sidan är väl i princip hela vårdsektorn, en stor del av LO-kollektivet, förskollärare och många andra grupper med högskole- eller universitetskompetens med i den grupp som tjänar under kronor i månaden. Detta innebär att de enda som inte är resurssvaga är en mycket liten och exklusiv del av Sveriges befolkning. Frågan är då vem de lyckats sälja lägenheterna till, när det nästan inte finns några köpare. Eller så innebär det att en hel del hushåll lever på eller under marginalen för att över huvud taget kunna bo i närheten av sina arbetsplatser i Stockholm. Detta är i så fall riktigt otäckt med tanke på vad en räntehöjning skulle kunna innebära.. Däremot är till exempel SBC inte övertygade om att det är några problem med att det Vi spär ut inomhusluften med ännu smutsigare luft vilket gör att luften blir syrerik men farlig finns hyresgäster i bostadsrättsföreningarna. Alla gamla bostadsrättsföreningar har ju haft den här kategorin av boende genom andrahandshyresgäster och sociallägenheter sedan gammalt, och erfarenheten säger att det finns bra och dåliga hyresgäster lika väl som det finns bra och dåliga bostadsrättsinnehavare. Ökat byggande först 2004?? Väntan på besked om det föreslagna investeringsstödet håller tillbaka byggandet i år. Alternativet? nya bostäder kommer att påbörjas i år. Det är lika många som år 2002 och Väntan på besked om det föreslagna investeringsstödet håller tillbaka byggandet i år. Först 2004 vänder bostadsbyggandet uppåt och då påbörjas bostäder. Det visar Boverkets byggprognos som publiceras i dag. Den svaga konjunkturen, osäkerheten kring marknaden för dyrare bostadsrätter och hushållens sviktande förtroende håller tillbaka bostadsbyggandet i år. Boverket bedömer även att en del aktörer väljer att avvakta ett riksdagsbeslut om det föreslagna investeringsstödet för byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder. Först nästa år bedömer Boverket att byggandet av flerbostadshus ökar och då förväntas nya bostäder påbörjas. Det föreslagna investeringsstödet, ett ökat allmännyttigt byggande och en starkare konjunktur bidrar till ökningen. Totalt kommer färre än nya bostäder att byggas under perioden , visar Boverkets långtidsprognos. Det är färre än regeringens mål om bostäder under samma period. För att regeringens mål om bostäder ska nås måste ambitionerna i Stockholms län att kraftigt öka byggandet förverkligas, säger Boverkets generaldirektör Ines Uusmann. Boverkets långtidsprognos År Flerbostadshus Småhus Totalt

8 Gatubelysning i tid och otid 8 Alla är vi väl överens om att belysning ska hjälpa oss att se i mörker, men det finns de som menar att vi i Sverige inte har så stor kunskap om ljussättning utomhus. Att vi i alltför hög utsträckning betraktar gator och vägar som något som är liktydigt med linjär utsträckning. Att vi istället bör lyfta fram ljussättningen som en tvärvetenskaplig vetenskap där vi bör låta olika fackmänniskor bättre komma till tals. För i grund och botten handlar det om mycket pengar. Kommunerna har ansvaret för cirka två miljoner ljuspunkter till en kostnad av cirka 925 miljoner kronor! När det gäller gatu- och vägbelysning går det inte att förlita sig på i förväg gjorda mallar. Vad man alltid (borde) ta hänsyn till är den sakkunskap som finns hos elkonsulter, driftpersonal, armaturtillverkare mfl. Ett generalfel är att anlägga ett statiskt synsätt utan att beakta att man kan använda olika typer av ljus i olika miljöer. Vad är det som säger att man ska ha bländande armaturer? Varför ska man belysa det aktiva rummet i så hög åt, men i dag kan man styra belysningen. Till exempel är det möjligt att använda sig av ljusreläer med hjälp av styrdatorer. Extra tändning/släckning kan ske och man kan använda sig av en flexibel ljussättning på ett helt annat sätt i dag än vad som var fallet i en svunnen tid. För fastighetsägare finns det mycket att lära och att spara genom att tillgodogöra sig erfarenheterna och kunskaperna om belysningsteknikens möjligheter. Ur ett aggregerat perspektiv handlar det om mycket pengar när det gäller väg och gatubelysning, men ur ett kommunalt perspektiv kan synen på vägbelysning vara mycket skiftande, och har så varit i ett historiskt perspektiv, där många kommuner haft olika policy och satsat på belysning i såväl tid som i otid. Man har då inte varit konsekvent när det gäller dess vikt och inte heller när det gäller att anamma ny teknik. Detta är anmärkningsvärt, eftersom betalningsansvaret för belysningen utmed de statliga vägarna åvilar just kommunerna. Enligt Svenska Kommunförbundet har i dag kommunerna det totala ansvaret för cirka två miljoner ljuspunkter till en kostnad av cirka 925 miljoner kronor. På Kommunförbundet menar man fortfarande (januari 2003) att vägbelysning är något som ska åvila väghållaren och vidhåller det man skrev i sin framgrad på bekostnad av det passiva? Varför betraktar man inte de synsvagas intressen bättre? Varför använder man inte belysning på ett bättre sätt för att orientering ska kunna se och för att upptäcka hinder? Erhålls inte bättre ljuskvalitet genom lägre armaturer och tätare avstånd? Frågorna kan vara många (likaså svaren) när man tränger in i den terminologi som används inom belysningens område. Färgtemperatur, färgåtergiv- ningsförmåga, ljusreläer som ansluts till styrdon etc. är exempel härpå. Om man tar del av de som verkligen besitter kunskap; dvs. leverantörerna finner man att det i dag finns en rad olika sofistikerade tekniker där man på ett säkert och intelligent sätt kan styra belysning utomhus. Allt fler kommuner (och energibolag) har nämligen upptäckt att man faktiskt kan påverka driftskostnaden. Solens upp- och nedgång kan man inte göra något Utformningen är väsentlig för intergration av modern teknik i älrde miljöer. Denna grekiskortodox kyrka i Tallin, är visserligen bara 100 år, alltså något yngre än gatljustekniken. Foto: ALB

9 Detta är faktiskt samma armatur, men så stor blir skillnaden med olika glas. ställan: Belysningen längs en väg anordnas i normalfallet för att få en godtagbar trafiksäkerhet längs vägavsnittet. Den tillhör därmed de anordningar som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande enligt väglagen (paragraf 2, red.anmärkning) och den är därför generellt att definiera som väganordning. Ansvaret för vägbelysningen skall därför åvila väghållaren. Nu finns det ytterst få fastighetsägare som berörs av statlig väghållning, men ett större antal än man först tror är enskilda väghållare med skyldighet att ombesörja vägbelysning. Något som däremot definitivt berör alla fastighetsägare är utomhusbelysningen inom bostadsområdet, och där finns det också bestämmelser, men framför allt en annan aspekt, nämligen armaturens anpassning till den övriga miljön. Ett område kan vinna mycket på ljuskällor som harmoniserar med arkitekturen, och det som är snyggt i katalogen, eller kanske ännu vanligare, den produkt som förvaltaren brukar använda, kanske inte alls blir som man tror i verkligheten. Då är det lite sent att börja fundera på om det varit bättre med en annan modell. De flesta leverantörer kan i dag simulera bilder på ett bostadsområde med den tilltänkta armaturen så där går att slippa obehagliga överraskningar. Ett annat skäl till att låta konsulter eller leverantörer se över befintlig belysning är att det finns mycket pengar att hämta i modern belysningsteknik. Energibesparing är ofta lönsam, även om man får en initial kostnad för att byta befintlig utrustning. Skymningsreläer, rörelsesensorer, lågenergilampor, extern belysningsstyrning allt detta är teknik som finns att använda, men när ska man använda vad, och när blir den ena lösningen mer ekonomisk än den andra? Med tanke på de kraftigt stigande energipriserna så kan det vara lämpligt att utnyttja fackfolket till beräkningar och förslag, för här kan det gå att tjäna pengar på att använda fackfolk i stället för till exempel eget folk eller förvaltare som ska vara experter på så väldigt mycket mer än belysningsarmaturer. Visste ni att det inte var Thomas Alva Edison som uppfann glödlampan? Redan 1878 fick Joseph Swan patentet i England för samma uppfinning som Edison fick patent på i USA Det finns ingen tvekan om att Edison hade fått idén från en artikel, som Swan publicerat i en vetenskaplig artikel. 9

10 Fjärrvärmeutredningen Näringsminister Leif Pagrotsky har beslu tat att förordna Bengt Owe Birgersson till särskild utredare för utredningen Fjärrvärme på värmemarknaden (dir. 2002:160). Bengt Owe Birgersson är professor vid Uppsala universitet och VD för SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag). Utredningen ska undersöka konkurrensen på värmemarknaden och föreslå åtgärder för att bättre skydda konsumenten mot oskäliga priser på fjärrvärme. I uppdraget ingår att analysera behovet av tillsyn av priserna på fjärrvärmemarknaden. Fjärrvärmedistributionen utgör ett naturligt monopol, vilket innebär att det saknas förutsättningar för fler än ett företag på marknaden eftersom det inte är ekonomiskt rimligt att bygga ut parallella nät för distributionen. Det innebär bl.a. att det finns en risk för monopolprissättning. Utredningen ska även analysera möjligheterna att införa tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Det skulle innebära att även andra företag än det som äger fjärrvärmenätet får utnyttja nätet för att sälja sin värme direkt till konsumenten. Bakgrunden till utredningen är att Energimyndigheten på regeringens uppdrag har följt utvecklingen på fjärrvärmemarknaden efter den omreglering som genomfördes Upp- följningarna visar att konsumenternas ställning är svag i förhållande till fjärrvärmeföretagen och att konkurrensen behöver stimuleras på fjärrvärmemarknaden. Utredningen ska vara avslutad senast den 30 juni Myror, myror och åter myror. Det är vår! Men snön ligger vit på marken. Det är något som inte stämmer. Med modern teknik har människan utvecklat den eld vi en gång lärde oss tämja. I dag har vi stora satsningar på centrala eldar, så kallade fjärrvärmeanläggningar som pumpar ut vatten och värme till frusna människor - och myror. När värmekulvertar och fjärrvärmerör grävs ner, lägger fjärrvärmebolagen sand runt rör och kulvertar. Denna sand värms upp, precis som elementen, och frusna myror har ett komfortabelt boende även vintertid. Problemet är att de blir hungriga. Marken är frusen, snön ligger kvar men myrans ämnesomsättning säger att nu är det vår. Då går de flitiga små myrorna på jakt, och väller in i bostäderna. Det finns exempel på bostäder med för myrorna gynnsamt läge som kan få in tusentals myror per dag i flera veckor. Uppriktigt sagt, de enda som uppskattar detta är saneringsföretagen. Detta måste lösas. Människor kan inte bo i lägenheter där det kryper myror i småbarnens sängar eller där man får använda den gamla tiondeprincipen. Försäkringsbolagen har börjat vakna till, men vilket försäkringsbolag skulle komma på idén att erbjuda evakuering vid våldsamma angrepp? Fjärrvärmebolagen känner till problemet, men det är ju inte deras avdelning. De har nog med att försöka bygga billigt så de inte ska behöva höja avgifterna med mer än 30 % på 2 år, som till exempel Vattenfall varit tvungna att göra på vissa ställen. Vill du minska risken för vattenskador? Varje år inträffar det ca vattenskador i Sverige. Fuktskadade hus är ohälsosamma och kostsamma. Vi på Anticimex vet hur man gör för att undvika fuktskador. Kontakta oss så berättar vi mer om Anticimex Trygghetsavtal för flerfamiljshus - ett avtal som skyddar din fastighet, bland annat med hjälp av regelbundna besiktningar. Telefon

11 Harley Davidsson fyller 100 år I år fyller Harley Davidson 100 år. Det har nämligen gått ett sekel sedan William (Harvey) och Arthur (Davidson) tog fram ett handbyggt exemplar av en encylindrig motorcykel med tre hästkrafter. Platsen var Juneau Street, Milwaukee, Wisconsin i USA. Redan 1902 byggde de två gamla skolkamraterna William Harvey och Arthur Davidson en encylindrig fyrtaktsmotor med vakuumstyrt insug. Bägge var då i 20-års åldern och de höll till i ett gammalt träskjul på baksidan av familjen Davidsons hus. Ett år senare 1903, då Arthurs två bröder Walter och William kom in i bilden, togs den första prototypen fram för en Harley Davidson motorcykel. Denna benämndes senare Silent Gray Fellow, där namnet syftade på det tysta avgassystemet. I dåtidens termer var detta tysta puttrande ljud, som uppstod efter att man vevat igång maskinen med cykelpedalerna, något som man verkligen ville framhäva. Det skulle dock dröja till år 1920 tills Harley Davidson Motor Company blev världens största motorcykelfabrik, då man tillverkade cirka motorcykel på ett år. I dag, år 2003, då Harley-Davidson Motor Company ökat sin omsättning för 17 nde året i rad, till drygt en miljard kronor, är målet motorcyklar. Fortfarande håller man till i Milwaukee, där gatan numer heter West Juneau Avenue. När Bofam tar kontakt med generalagenten i USA gläds man åt att jubiléet uppmärksamas världen över. Höjdpunkten blir förstås i Milwaukee i slutet av augusti, och här i Europa blir det extra firande i Hamburg och i Barcelona. Hos generalagenten i USA tycker man att pressen mer borde lyfta fram det faktum att många tjejer/kvinnor uppskattar en HD, och vill gärna slå hål på myten om att HD är en manlig motorcykel. Man blundar dock inte för att det finns en myt och kult kring detta sägensomspunna märke, och man behöver bara gå in på Harley Davidsons svenska hemsida så förstår man att så är fallet. Bland annat följande ord poppar upp på bildskärmen framför en: freedom, proud, adventure, leather, tatoos, passion, eagles samt iron. Get the motor runnin Knucklehead, Hydra-Glide, Sportster, Hummer, Sprint H, Electa Glide. Om man endast ska lyfta fram en modell som haft extra stor betydelse är det den toppventilade modellen Knucklehead med typbeteckningen 61 E, som kom Men alla HD-freaks har självfallet sin egen favorit. En film som betytt mycket är förstås Easy Rider från I denna kultfilm personifierar Peter Fonda, Dennis Hopper och Jack Nicholson friheten när de sitter på varsin HD. Deras hojar är inte vilka som helst. De sitter bekvämt tillbakalutade på långgafflade Panheads medan gruppen Steppenwolfs låt Born to be wild sköljer över de försvarslösa biobesökarna, som inte kan värja sig utan sugs med när Steppenwolfs sångare John Kay sjunger: Get the motor runnin hit it on the highway Johan Rietz Bokbussen och läsandet Det talas om stadsbuss, lokalbuss, långfärdsbuss. Det talas om handikappbuss, rälsbuss och lokalbuss och det talas om charterbuss hit och dit och det till och med talas om snusbuss i vissa oseriösa sammanhang. Men det talas mycket sällan om bokbussen. Ett inslag i Svenska kommuners seriösa satsning på den allmänna kulturen till medborgarna. Och visst är det bra, alldeles oförskämt bra. Boende 5 kilometer utanför stadens centrum har artikelförfattaren och samtliga i mitt bostadsområde och naturligtvis i närliggande områden, ett bokbussbesök var fjortonde dag. Alldeles osedvanligt bra! Vi har definitivt ett avsevärd bättre service i vårt bostadsområde än vad innevånarna har i stadens centrum. Vi har inte mer än maximalt 150 meter till vårt rullande bibliotek. Ett bibliotek som innehåller allt det som normalt efterfrågas av oss trägna bokläsare. Den stora frågan är emellertid; Utnyttjar människan i dagens samhälle den utomordentliga service, som erbjuds innevånarna? Eller har Tv-utbudet, Tv-spelen passiviserat oss vuxna och våra barn, så till den milda grad att vi inte orkar läsa en god bok längre? Undra kan man ju verkligen! Vad är fördelen med denna service? Naturligtvis måste det ligga en tanke bakom. Självfallet inbillar jag mig att kulturverksamheten i en kommunen, genom biblioteket, vill slå ett slag för enskilda människans intellektuella uppbyggnad och en pånyttfödelse överhuvudtaget, fri från allt det massmediala, negativa dravel, som finns, men också för att det breddar det egna språket, en uppbyggelse av den enskilda människans ordbank och att läsaren, undermedvetet, förstår hur ord binds till ord, och varför det står ett utropstecken där och ett frågetecken där! Och så vidare! Dessutom - erfarenheten visar att en bokbuss ökar värdet på lägenheterna. Bo G Jacobson Vi på redaktionen har ett förslag; Skriv till oss om hur Din kommuns rullande biblioteksverksamhet fungerar! Skriv till eller använd mail: bo@transvisionmedia.se Adressen finner du på sidan 3 11

12 DEBATT Den stora missuppfattningen: luftkvantitet = luftkvalitet Den stora missuppfattningen: luftkvantitet = luftkvalitet SÅ är det inte! De så utbredda CO2 mätningarna påvisar inte föroreningar utan endast syrehalten i inomhusluft. Luftväxlingar är inte alltid bara bra för inomhusmiljön. De skapar andra, värre problem om man inte ser hela bilden. I vår omgivning och speciellt i uteluften som tas in via ventilationen finns den största farliga källan till dålig luft - ultrafina partiklar. Antalet partiklar i inomhusluften påverkar direkt vår hälsa, men man har i alla år baserat lagar och förordningar på massan av partiklar i luften vilket endast ger 0,1 % av luftens egentliga innehåll. Tidigare kunde man inte ens mäta det oändliga antal små ultrafina partiklar som finns i vår inandningsluft.vår luft fungerar som bärare av farliga emissioner, allergener samt gasformiga ämnen både utomhus och inomhus. Dessa farliga små partiklar deponeras i våra allra finaste lungdelar. En deponikurva över dessa partiklar ser vi i figur 1. Där framgår även att det partikelområde som ventilationsbranschen har svårast att stoppa och som alla filterproducenter bygger sin mätteknik runt är relativt ofarlig i sin deponieffekt. Är då de minsta partiklarna de farligaste? Nja, det är de som påverkar vår hälsa mest, genom det enorma antalet i förhållande till de större och genom deras totala yta. Ultrafina partiklars totala yta i 1m3 inomhusluft är 1000 tals gånger större än den yta som de partiklar som lagen omfattar, alltså de större icke djupt penetrerande. Detta kan ge en skev bild av luftkvalitet. Detta är belagt i forskning sedan år tillbaka. Små partiklar stoppas inte av ventilationssystem. Dessutom kan de skapas inomhus, till exempel vid alla slags förbränningsprocesser. De skapas även utomhus och i atmosfäriska fotokemiska processer. Partiklar förändras under sin livstid i luft både storleks- och egenskapsmässigt. Alla de partiklar som laddas elektriskt på något sätt optimerar sina egenskaper att tränga in i alveolens cellvägg, (lungans yttersta del där syre och Co2 byts ut i blodbanan). Dessa partiklar ökar bland annat risken för hjärtkärlsjukdomar. Uteluften bestämmer innemiljön Nya bilars avgaser är kanske inte bättre för vår inomhusmiljö, utan kanske sämre? Bilavgaser är ett stort problem ur många aspekter men speciellt nya dieselbilar avger mindre och fler partiklar. Vid större luftanalyser kan man tydligt se hur uteluften bestämmer innemiljön. Avgaser och andra förbränningspartiklar påverkar sekundsnabbt nivåerna inomhus. Detta måste beslutsfattare veta om innan de handlar upp VVS-anläggningar och byggen. Omgivningen runt fastigheten är viktigare än själva den tekniska lösning som luftbehandlingen ger. Det spelar ingen som helst roll om man väljer kylbaffelsystem av en ny typ eller tilluftsdon av en ny unik typ eller deplacerande eller omblandande typ om inte luften som kommer in är ren. Detta är en del av de emissioner vi har omkring oss, både i bostäder, ute och på våra arbetsplatser Foto: Pegasus Lab 12 OVK lagen bör utvidgas Men OVK besiktningen, är den inte bra? Jovisst men man måste kontrollera vad som kommer in i form av föroreningar efter genomförd OVK. OVK lagen bör omfatta bestämmelser om luftkvalitet med hänsyn till införda partiklar och föroreningar. Dessa ska då ta hänsyn till antalet partiklar samt massan. I brist på gällande lagstiftning lutar man sig mot filtren i ventilationsanläggningar. Har man varit ute och mätt i ett antal år så vet man att sällan är avskiljningen mer än % utslaget på mindre och större partiklar. Idag utgår man ifrån en partikel som är 0, 4µm vilket i hälsoaspekter är en ganska ofarlig och icke deponerande partikel. Intressant blir det när man kommer ned till området 0, 01µm

13 STORA INNEKLIMATPRISET 2001 gick till P-märkta bostadshus Luften skall naturligtvis renas i P-märkta luftfilter. Vi har P-märkta airbag luftfilter i klass F7 och F8. IF Luftfilter AB, Alingsås: Box 655, ALINGSÅS. Tel: info@luftfilter.com 13

14 0, 2µm. Då får man helt andra siffror. Då är vi nere på % i avskiljning. Sänkt flöde = bättre luft? I en realtidsdatabas som bygger på 1000 tals mätningar ser man direkta korrelationer mellan uteluftsvärdet och inomhusvärdet. I vissa fall får man bra luft genom att sänka flödena. Man får helt enkelt mindre föroreningar inomhus. Det måste finnas ventilation men det är ingen ide att ta in luft i perfekta vvsanläggningar om den är smutsig och hälsofarlig. Ta t ex kylbafflar. Om det finns medejekterande kylbaffelsystem i en fastighet så är luftkvaliteten beroende av vad verksamheten genererar i partiklar och föroreningar. Den förorening som sätter sig i kylbafflar är ofta upphov till tillväxt samt svåra att rengöra. Skönt med tempererad miljö men den ska inte vara upphov till problem. Samarbete enda vägen Kan vi dra slutsatser av detta resonemang. Ja, vi måste tillsammans med läkare, tekniker samt lagstiftare inte lyssna på endast VVS tekniker utan se mera tvärvetenskapligt sätt hur vi måste komma till rätta med vår inomhusmiljö. Om vi tar in fler och fler av dessa små partiklar så måste vi reducera dessa inomhus på något sätt. Vad är det då som ger våra problem inomhus? Jo kanske lite fel byggteknik med mycket organiska material som fukt, partiklar, sporer och vi själva som tillsammans bygger upp ett mögelfort som vi sedan vistas i. 90 % av vår tid vistas vi inomhus i vår klimatzon och vi har en allt mindre yta att vistas på. Kombinationseffekter av materialytor och andra kemiska reaktioner ger oss ingen bra luftkvalitet. Gasformiga ämnen i sig kan vara farliga men blir ännu farligare om de fäster på en ultrafin partikels yta och deponeras i lungan. Detta gäller även för laddningar i luften. Partiklar samt föroreningar som av olika anledningar laddas är farligare än oladdat ämne. De laddade ämnena tränger enklare igenom våra lungblåsors väggar och går ut o blodbanan på ett snabbare sätt. Prof. D Henshaw, Bristol University et. Al Vimåste lära oss att ta in luften från gatan på ett smartare sätt. Rent förnuftsmässigt är det mycket bättre med REN luft än smutsig FRISK luft. Människor reagerar olika på olika föroreningar. Vid större analyser bör man även ta hänsyn till vissa boendeförhållanden som gäller för de personer som kanske är akut sjuka. Blev man sjuk på jobbet eller var det droppen som fick bägaren att rinna över? Man skall komma ihåg att vi människor genererar hundratusentals partiklar varje sekund. Vid genomförandet av en luftkvalitetsbestämning kan man inte endast genomföra t.ex. mögel eller fuktanalys, detta ger föga resultat., Man måste få en direkt helhetsbild med mätningar som direkt påvisar hela luftbilden i aktuell lokal. emitterar Tillsammans med enkäter kan Rent förnuftsmässigt är det mycket bättre med REN luft än smutsig FRISK luft. Vi spär ut inomhusluften med ännu smutsigare luft vilket gör att luften blir syrerik men farlig man få en bra bild av vad som egentligen var fel. Vid ökade flöden i vvs- anläggningar, som oftast är det som vvs konsulter rek. går avskiljningen i filter ned katastrofalt, speciellt med förladdat mikrofibermaterial och på så vis får vi in massor av mindre partiklar och andra föroreningar. Detta påvisar det tillägg som EN 779 fått sedan ( rek. För centrala filter i luftanläggningar) där man inom EU antagit tillägget att vid upphandling av filter till alla luftbehandlingsanläggningar så måste leverantörer av förladdat filtermaterial, eller på annat vis laddat material uppvisa filtrets effektivitet utan laddning. Detta beror givetvis på all den problematik som ett förladdat material får med fukt, fett el- ler andra ämnen som läggs på filtrets yta. Det är känt att dessa material har låga motstånd med kort livslängd men även är känsliga för variabla flöden. Dessa kunskaper måste nå en beställare vid upphandling så att man får rätt filter för den anläggning man har. Hur och varför ska man då göra en analys? Man synar huskroppen och dess omgivning, testar VVS anläggningens effektivitet i form av avskiljning samt luftflöden, kontrollerar vilken typ av verksamhet som bedrivs och vad den genererar i form av föroreningar, samt kontrollerar ytmaterial och alla dessa faktorers kombinationseffekter. Därefter kan man eliminera specifika föroreningskällor. Detta är både effektivare och oftast också billigare än att bygga om VVS anläggningen eller öka flödena så att fler föroreningar kommer in. Ett ökat flöde innebär också i sig en ökad risk för följdeffekter, till exempel att slemhinnorna torkas ut fortare. VVS branschen kanske förlorar i pengar men skulle vinna i förtroende. Men det finns också andra medel för att kontrollera inomhusluften på ett enkelt och effektiv sätt. Man kan använda sig av luftrening inomhus på de ställen som är utsatta. Då bör man använda luftrenare med 14

15 HEPA filter som tar bort de allra minsta partiklarna och inte skapar sekundära problem som avgivning av ozon eller laddade partiklar. Luftrenare skall dessutom vara utrustade med effektiva aktiva kolfilter för att kunna ta bort gasformiga ämnen i inomhusmiljön. Givetvis kan man konstruera vvs anläggningar som fungerar bättre än andra. Men att kämpa i ett teknikrace utan att koll på vad det egentligen handlade om är fel. Vi måste ta ett steg åt sidan och se att vi körde lite för långt in på fel stickspår. Kan vi genom alla åtgärder få bort ultrafina partiklarna samt emissioner? Nej, inte helt men vi måste kontrollera och förebygga för bättre hälsa och ekonomi. Sunt förnuft och tvärvetenskaplig forskning ger oss sunda inomhusmiljöer. Vi måste samla oss; byggare, beställare, VVS tekniker, konsulter; läkare och arkitekter så att vi kommer fram till gemensamma vägar och regler som leder till en effektiv lagstiftning. Det vore en katastrof om nya lagar inte reglerar större delen av de faktorer som påverkar vår luftrelaterade hälsa. Anders Hedström P-märkt inomhusmiljö Några fastighetsägare har faktiskt börjat med p-märkning av inomhusmiljön, till exempel Bostads AB Poseidon i Göteborg och Svenska Bostäder. Luften i det rum som ska mätas pumpas genom mätinstrumentet under några dagar. Eftersom instrumentet är mycket litet, innebär mätningen inget intrång i möjligheten att disponera det utrymme som ska analyseras. Bild :Pegasaus Lab 15

16 Varför ösa båten i stället för att täta den? Många tror att det räcker med ett effektivt ventilationssysten för att få bort problemen, påstår Henry Juhlander VD Pegasus Lab i Uppsala AB, men detta har inte kunnat fastställas i vetenskapliga studier. Syftet med en välfungerande ventilation är att vidmakthålla en god inomhusmiljö, inte att sanera en fastighet. Vad som vore önskvärt är en kvalitetsmärkning av luften. Att mäta hastigheten på hur förorenad luft rusar fram i systemet är inget bra mått på god inomhusmiljö fortsätter Henry Juhlander. Det finns ett till synes oändligt problem med emissioner i våra fastigheter. Alla vet att man inte kan lägga på plastmattor förrän betongen torkat, men att veta och att göra är inte alltid samma sak. Faktum är att mycket av de allergiproblem som har sin uppkomst i inomhusmiljön är inbyggda redan från starten, beroende på okunnighet och tidspress.. En dag kommer den boende och talar om irritationer och dålig lukt, och man tänker genast mögel. Men, det kan lika gärna vara en emission. Vad är skillnaden? Mögel är biologiskt, men emissioner är kemiskt betingade. Ur fastighetsägarsynpunkt kan det vara lite intressantare att veta att en emission beror på inbyggd fukt som reagerar med kemikalier i byggmaterialet, till exempel mjukgörare i golvmattor eller lim. Henry Juhlander på Pegasus Lab i Uppsala berättar följande: - En emission kan påminna till lukt om mögel, men har helt andra orsaker och måste därför lösas med helt andra metoder. Därför rätt metoder vid provtagning och mätning synnerligen viktig. För det första gäller rent generellt att man måste börja med att fastställa typen av problem, om den är biologiskt betingad, som till exempel mögel eller torröta, eller om det är ett kemiskt problem, en emission. Nästa steg är att mäta hur omfattande skadan är, så att det inte blir onödiga kostnader för åtgärder som inte är befogade. Varför riva upp alla golv om ett har problem? Den enda som blir glad är den boende som får nya mattor. En annan viktig faktor vid noggrann mätning är att man får fram hur långt ner i betongen en emissionen har vandrat. Det är inte lönt att byta ytlagret om emissionerna får sitta kvar i betongen, utan då kvarstår problemet. Betongen måste alltså slipas ner så långt som emissionerna når. En dyr men sedelärande historia. På tal om emissioner och mätningar tänkte så ska jag berätta en liten historia ur verkliga livet Jag är sedan många år ordförande för en bostadsrättsförening byggd under åren Vi har höghus, låghus och radhus i en salig blandning. Totalt har vi 182 lägenheter i föreningen. De första åren var allt relativt lugnt, men sedan började problemen med att några familjer klagade på hosta, irritationer i ögonen, att barnen ofta var sjuka och så vidare. Föreningen gick ut med en enkät när vi i styrelsen inte kunde hitta förklaringar på problemen, och upptäckte att ett stort antal upplevde inomhusmiljön som besvärade. Givetvis gick vi grundligt igenom ventilationen. Inget blev bättre. Nästa steg var att vi tog kontakt med ett konsultföretag, som utformat en enkät. Sättet som den boende besvarade frågorna medförde att konsultföretaget kunde skilja ut de med byggnadsrelaterade problem från övriga. Efter detta hade vi cirka 20 lägenheter kvar på åtgärdslistan. Givetvis tyckte vi att detta var ett dolt fel, varför vi ville att byggherren skulle avhjälpa bristen. I detta läge kontaktade vi byggherren. I sammanhanget kan nämnas att byggherren också har en förvaltarverksamhet. Föreningen tillhör en organisation, där det är ett stadgeenligt krav att någon tjänsteman från förvaltaren ska vara styrelsemedlem. Denne styrelsemedlem har varit med på ett antal styrelsemöten och försökt göra allt för att hjälpa oss att lösa problemet med våra misstänkt mögliga hus utom att erbjuda sig att betala för en sanering, eller betala någonting över huvud taget. Förvaltaren/byggherren var inte intresserad av att över huvud taget höra talas om problemet. Denna blåögda styrelse är inte längre fullt så förtröstansfull eller blåögd. Vårt nästa steg blev att försöka tala med entreprenören. Nja, det var bättre att byggherren pratade med entreprenören, tyckte byggherren/förvaltaren. Månaderna gick, vi skrek och bråkade, men inget hände. Till slut tröttnade vi på alla meningslösa möten och alla goda, men resultatlösa råd. Vi beslöt oss för att ta saken i egna händer. I första steget konsulterade vi AK Konsult, som började med en utredning av exakt vad och var problemen låg. Mätinstrument placerades ut, Pegaus Lab analyserade och inom en otroligt kort tid visste vi att det var inte mögel, det var emissioner på grund av byggfukt under mattorna i 1 radhus och 3 lägenheter i låghus, varav två i markplan och 1 en trappa upp. Vi fick förslag på lämpliga entreprenörer och slöt avtal med en av dessa, som tar bort golvbeklädnader och slipar ner betongen ett par centimeter. Detta sista visade sig vara väsentligt, eftersom emissionerna går ner i betongen, och åtgärdar man inte detta, så är problemet kvar, fast med nya mattor. Summa: vi har tjänat på att följa experternas råd att omsorgsfullt utreda vilka problem som fanns, var och i vilken omfattning 16

17 innan vi gjorde upphandlingen. Eftersom utredningarna visat exakt vad och var, var upphandlingen av saneringen enkel. Vi köpte den tjänsten av en fackman. Kostnaden för allt inklusive utredningar, enkäter, analyser, betongslipning, evakueringskostnader för 4 familjer, nya golv och så vidare? Nästan exakt inklusive moms, som föreningen får betala tills vidare. Då är inte mögelhunden och en del andra små misstag som ventilationsutredningar, filterbyten och andra äventyr inräknade. Det får vi se som lärpengar, för inte visste vi i föreningen att emissioner luktar mögel. Anna-Lena Borgerud Ytterligare information finns i en rapport från Boverket med titeln Kriterier för sunda byggnader och material. HISSAR FÖR ALLA MILJÖER 3-grupps sänghissar på Länssjukhuset i Kalmar, 8-tons lasthiss på Myresjökök i Älmhult, arkitektdesignad personhiss på Nordiska Akvarellmuséet i Skärhamn, service på gallerian Garvaren i Ljungby, linhissombyggnad i Örnsköldsvik, personhissar på hötorget i Stockholm, personhissar på Ideon i Lund, handikapphiss på Gula skolan i Lessebo, service åt kommunen i Mölndal... Har du behovet har vi produkten! 26 BoRätt BOSTADSRÄTTSFÖRENINGSTIDNINGEN NR Nyinstallation Modernisering Service ALT Hiss AB Ilabäcksvägen Alvesta Tel: Fax: E-post: alt@althiss.se 17

18 JURISTBLOCKET Fråga juristen Fråga: Några lägenheter i vår bostadsrättsförening har drabbats av sjuka hus liknande symptom. Enligt vår förvaltare ska det finnas en friskrivningsklausul mellan såväl byggherren och byggentreprenören, som mellan byggherren och vår förening, som täcker detta. Nu undrar vi om det finns något sätt som gör att vi kan vända oss till säljaren, byggherren, tillika vår förvaltare, eller byggentreprenören för att få ersättning för reparationerna, friskrivningsklausulen till trots? Svar: Din fråga väcker många frågor hos mig. Det skulle exempelvis vara intressant att veta hur gammal föreningen är, och om detta problem påtalats tidigare för säljaren, och i så fall hur lång tid efter föreningens tillträdet till fastigheterna detta skedde. I Jordabalken finns nämligen preskriptionsregler att ta hänsyn till. Dessa regler har en direkt avgörande betydelse för möjligheten att överhuvudtaget göra felansvaret gällande. Utgångspunkten är att ett fel ska åberopas inom 10 år från att föreningen fått tillträde till fastigheterna. Om ett påtalande skett löper en ny preskriptionsfrist om 10 år. Friskrivningsklausuler som sådana är giltiga främst mellan näringsidkare, men att man i praxis ställt krav på att de ska vara preciserade. Klausuler som såld i befintligt skick har ansetts vara för oprecisa för att vara giltiga. Klausuler som däremot säger att köparen ska avstå från alla anspråk p.g.a. tekniska fel eller brister är tillräckligt exakta. I praxis har man nästan undantagslöst sagt att dessa klausuler är giltiga mellan näringsidkare. Det finns emellertid exempel där partsförhållandet i sig varit jämbördigt, dvs när både köpare och säljare varit privatpersoner, där HD bortsett från preciserade friskrivningsklausuler. Säljaren var fackman i byggbranschen och hade själv gjort ett konstruktionsfel av allvarlig art. Säljarens speciella kunskaper på området och att köparen var en vanlig konsument, gjorde att friskrivningsklausulen inte kunde godtas. Detta tänkesätt skulle troligen även kunna tillämpas på ett partsförhållande där båda parter är näringsidkare. I Ert fall detta knappast möjligt då Er förvaltare juridiskt sett är säljaren och knappast kan sägas ha orsakat felet eller ens ha en kunskapsövervikt, motsvarande fackmannens. Om vi antar att friskrivningsklausulen är giltig i Ert fall, måste man därför söka andra vägar att angripa problemet. Som jurist skulle jag då söka efter faktorer som gör att avtalet eller klausulen kan ifrågasättas p.g.a. oskälighet. Sådana skäl kan vara att de parter som skrivit under avtalet befunnit sig i en jävsituation eller brustit i endera behörighet eller befogenhet. Även om sådana faktorer skulle finnas är det långt ifrån säkert att man kan åstadkomma en rättelse. Den grundläggande juridiska principen att ingångna avtal skall gälla, tar man inte lätt på och därför har man även i praxis en strikt syn på när avtal eller avtalsvillkor anses oskäliga. Per Nilsson, Jur Kand Avhysning? Nya formulär på grund av lagändring från angående delgivning vid avhysning. Formulär Underrättelse till bostadsrättsinnehavare om möjlighet att få tillbaka bostadslägenhet trots att årsavgiften inte har betalats i tid 1 En underrättelse enligt 7 kap. 23 första stycket bostadsrättslagen (1991:614) skall beträffande en bostadslägenhet avfattas enligt formulär 1 och beträffande en lokal enligt formulär 2. 2 Har en underrättelse som avses i 1 inte tagits in i eller fogats vid en stämningsansökan eller en sådan ansökan om avhysning som avses i 7 kap. 28 bostadsrättslagen (1991:614), skall den domstol eller kronofogdemyndighet till vilken ansökan har getts in se till att bostadsrättshavaren delges en sådan underrättelse samtidigt med ansökningen. Domstolen eller kronofogdemyndigheten är skyldig att på lämpligt sätt genast underrätta käranden eller sökanden om innehållet i 7 kap. 23 första och tredje styckena bostadsrättslagen och om åtgärden att underrätta bostadsrättsinnehavaren. Ni underrättas härmed om att Ni har möjlighet att få tillbaka nyttjanderätten till Er lägenhet, om Ni betalar årsavgiften inom tre veckor från det att Ni har fått del av denna underrättelse. En bostadsrättsinnehavare som inte betalar årsavgiften i tid förlorar nyttjanderätten till sin lägenhet och kan därför bli uppsagd till avflyttning. Som uppsägning räknas också stämningsansökan eller ansökan om avhysning. Enligt bestämmelser i bostadsrättslagen kan bostadsrättsinnehavaren dock få tillbaka sin lägenhet trots att han eller hon har blivit uppsagd. Bostadsrättsinnehavaren måste då betala årsavgiften inom en viss tid. Även om bostadsrättsinnehavaren betalar inom denna tid kan han eller hon ändå förlora nyttjanderätten till lägenheten. Om årsavgiften vid upprepade tillfällen har betalats för sent kan nämligen bostadsrättsinnehavaren anses ha åsidosatt sina förpliktelser i så hög grad att han eller hon skäligen inte bör få behålla lägenheten. Det finns ett likartat formulär för lokal. Red. anm. 18

19 Hemsidor, design och webblösningar för företag, bostadsrättsföreningar, föreningar m.fl. galax webb Har webbmastern flyttat? Har grannens son börjat plugga igen? Blev inte resultatet som det utlovats? Vem tar hand om er hemsida nu? Vi är proffs, anlita oss för snabb och säker leverans. Vi hjälper våra uppdragsgivare med utförande och samordning av allt från webbutveckling och trycksaker till data / IT support. Webbutveckling Hemsidor, webblösningar och programmering. Nyproduktion samt uppdatering, utveckling och underhåll av befintliga webbplatser Bildbehandling Grafisk design och framställning av bilder för webb och tryck. Digital behandling av befintligt material samt produktion av bilder och logotyper mm. Kontakta oss så berättar vi mer. galax webb, Seminariegatan 29b, Uppsala, e-post: info@galax.se, hemsida: Det här är Norstedts Juridik Hundra års erfarenhet bakåt blicken riktad framåt Norstedts Juridik står för kvalitet och tillförlitlighet när det gäller kunskap och kompetens inom juridik, ekonomi, skatt, offentlig förvaltning samt arbetslivs- och fastighetsfrågor. Vi förmedlar stora mängder vetande genom att ge ut böcker och offentliga publikationer, producera programvaror, onlinetjänster och informationstjänster. Utbildningar och support fullkomnar bilden av ett brett kunskapsföretag. Bokutgivningen omfattar aktuella och initierade böcker främst inom juridik, ekonomi, skatt, fastighet, redovisning, arbetslivsfrågor och offentlig förvaltning ständigt aktuella! Informationstjänsterna blir hela tiden fler. Nyhetstjänsten Juridik Idag, det finns en särskild tjänst inriktad på fastighetsområdet, och Sveriges Rikes Lag på Internet är exempel på några av våra tjänster. Eller varför inte prenumerera på Norstedts Informationspaket Fastighet? Våra programvaror spänner över ett stort fält, för fastighetsområdet har vi t.ex. Fastighet Avtal (se här intill). Kunnig support för både program och teknik ingår. Utbildningar vi har ett brett utbud av programutbildningar, temadagar, skattedagar, konferenser och seminarier. Aktuellt inom fastighetsområdet! Inkomst av hyresfastighet, 4 u Beskattning och redovisning O Norell, J Ossmark, H Tegnander. 216 s : exkl. moms. Best.nr En överskådlig sammanställning av bestämmelser och praxis, uppdaterad t.o.m. mars Behandlar främst löpande beskattning, men tar även upp reavinstbeskattning, mervärdesskatt, arvs- och gåvobeskattning samt reglerna för bokföring och årsbokslut. Särskilt intressant är avsnittet om omstrukturering av fastighetsinnehav, koncerninterna transaktioner m.m. Norstedts Fastighet Avtal Prenumeration. 2 cd/år. Program- och teknisk support ingår såväl som juridisk support. 5900: exkl. moms år 1, därefter 3900: exkl. moms/år. Best.nr G-FAS Hjälpmedel när du effektivt och säkert vill skapa avtal, inskrivningshandlingar m.m. som rör fastighetsområdet. Programvaran är den enda på marknaden som gör dig obunden av blanketter gör individuella avtal under juridisk vägledning. Du kan beställa eller läsa mer om alla våra produkter på Har du fått vår fastighetsbroschyr med komplett utgivning på fastighetsområdet för näringsliv och offentlig sektor? Om inte gå in på och ladda ner den från Butiken. Norstedts Juridik AB E-post kundservice.njab@liber.se Tel

20 Viktigare ändringar i Bostadsrättslagen vilka träder i kraft från och med ( Lag 2003:31 ) 5 Finns det ohyra i lägenheten till men för brh:n gäller 2 i tillämpliga delar. Har ohyran kommit efter det att lägenheten tillträtts, gäller dock inte vad som sagts nu, om det skett genom vårdslöshet eller försummelse av brh:n eller någon som han eller hon svarar för enligt 12 tredje stycket 2. I fråga om bostadslägenhet som utgör en del av ett hus är styrelsen skyldig att vidta tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om brh:n är ansvarig enligt första stycket för att sådan förekommer i lägenheten. Är brh:n utan ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändiga kostnader som han drabbats av genom åtgärder för att utrota ohyran 7 Brh:n får inte utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar 1. ingrepp i en bärande konstruktion, 2. ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten, eller 3. annan väsentlig förändring av lägenheten. Styrelsen får inte vägra att medge tillstånd till en åtgärd som avses i första stycket om inte åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen. I stadgarna får föreskrivas att styrelsens tillstånd inte behövs för att utföra en åtgärd som avses i första stycket När brh:n använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas. Brh:n skall även i övrigt vid sin användning av lägenheten iaktta allt som fordras för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset. Han eller hon skall rätta sig efter de särskilda regler som föreningen i överensstämmelse med ortens sed meddelar. Brh:n skall hålla noggrann tillsyn över att dessa åligganden fullgörs också av dem som han eller hon svarar för enligt 12 tredje stycket 2. Om det förekommer sådana störningar i boendet som avses i första stycket första meningen, skall föreningen ge brh:n tillsägelse att se till att störningarna omedelbart upphör. Andra stycket gäller inte om föreningen säger upp brh:n med anledning av att störningarna är särskilt allvarliga med hänsyn till deras art eller omfattning. Om brh:n vet eller har anledning att misstänka att ett föremål är behäftat med ohyra får detta inte tas in i lägenheten * Allvarlig störning är t.ex försök till mordbrand, missbruksproblem o dyl. Red.anm. 10 En Brh får upplåta sin lägenhet i andra hand till annan för självständigt brukande endast om styrelsen ger sitt samtycke. Detta gäller även i de fall som avses i 6 andra stycket. Samtycke behövs dock inte, 1. om en bostadsrätt har förvärvats vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap. av en juridisk person som hade panträtt i bostadsrätten och som inte antagits till medlem i föreningen, eller 2. om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostadsrätten till lägenheten innehas av en kommun eller ett landsting. Styrelsen skall genast underrättas om en upplåtelse enligt andra stycket. 11 Vägrar styrelsen att ge sitt samtycke till en andrahandsupplåtelse får brh:n ändå upplåta sin lägenhet i andra hand, om hyresnämnden lämnar tillstånd till upplåtelsen. Tillstånd skall lämnas, om brh:n har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet skall begränsas till viss tid. I fråga om en bostadslägenhet som innehas av en juridisk person krävs det för tillstånd endast att föreningen inte har någon befogad anledning att vägra samtycke. Tillståndet kan begränsas till viss tid. Ett tillstånd till andrahandsupplåtelse kan förenas med villkor. * De rekomenderade tidsgränserna är 1 år för provbo resp 3 år för studier eller arbete på annan ort. Red.anm. 12 Brh:n skall på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller följer av andra-femte styckena. Detta gäller även mark, om sådan ingår i upplåtelsen. Brh:n svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler. För reparationer på grund av brand- eller vattenledningsskada svarar brh:n endast om skadan uppkommit genom 1. hans eller hennes egen vårdslöshet eller försummelse, eller 2. vårdslöshet eller försummelse av a) någon som hör till hans eller hennes hushåll eller som besöker honom eller henne som gäst, b) någon annan som han eller hon har inrymt i lägenheten, eller c) någon som för hans eller hennes räkning utför arbete i lägenheten. För reparation på grund av brandskada som uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse av någon annan än brh:n själv är dock denne ansvarig endast om han eller hon brustit i omsorg och tillsyn. Tredje stycket gäller i tillämpliga delar om det finns ohyra i lägenheten. 12 a Om brh:n försummar sitt ansvar för lägenhetens skick enligt 12 i sådan utsträckning att annans säkerhet äventyras eller det finns risk för omfattande skador på annans egendom och inte efter uppmaning avhjälper bristen i lägenhetens skick så snart som möjligt, får föreningen avhjälpa bristen på brh:ns bekostnad. 13 Företrädare för bostadsrättsföreningen har rätt att få komma in i lägenheten när det behövs för tillsyn eller för att utföra arbete som föreningen svarar för eller har rätt att utföra enligt 12 a. När brh:n har avsagt sig bostadsrätten enligt 4 kap. 11 eller när bostadsrätten skall tvångsförsäljas enligt 8 kap., är brh:n skyldig att låta lägenheten visas på lämplig tid. Föreningen skall se till att brh:n inte drabbas av större olägenhet än nödvändigt. Brh:n är skyldig att tåla sådana inskränkningar i nyttjanderätten som föranleds av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i huset eller på marken, även om hans lägenhet inte besväras av ohyra. I så fall tillämpas 5. Om brh:n inte lämnar tillträde till lägenheten när föreningen har rätt till det, får Krfm besluta om särskild handräckning. I fråga om sådan handräckning finns bestämmelser i lagen om betalningsföreläggande och handräckning 18 Nyttjanderätten till en lägenhet som innehas med bo-