Reseberättelse Åbo/Tallinn oktober På väg mot Åbo och Tallinn! Landskrona och Ven från ovan.

Transkript

1 Reseberättelse Åbo/Tallinn oktober På väg mot Åbo och Tallinn! Landskrona och Ven från ovan.

2 Åbo Färdledaren Frode Andresen ledde med fast hand och mild stämma gruppen från start till mål. Möte med Åbo stad och stiftelsen Åbo 2011 Mika Akkanen, chef för internationella ärenden, Åbo. Mika berättade inledningsvis om Åbos historia. Staden är Finlands äldsta och huserar även de två äldsta byggnaderna i landet: slottet och domkyrkan. Idag är Åbo en högskolestad med ca studenter och Campus Turku Science Park med ca arbetsplatser. Staden har ca invånare varav 5 % är svenskspråkiga. År 2000 formulerades viljan att bli kulturhuvudstad och den huvudsakliga inspirationen kom från K98 i Stockholm. En kulturkommitté tillsattes som gjorde en utredning och formulerade en vision med projektet skrev staden ett brev till kulturministern med budskapet att Åbo var det enda alternativet som kulturhuvudstad tillsattes en ny utredning som redde ut de nödvändiga stegen i processen. En arbetsgrupp tillsattes och stadsfullmäktige tog beslut om att gå vidare. Arbetsgruppens rapport 2004 föreslog bildandet av en stiftelse för att driva projektet samt att fokus skulle läggas på projekt och människor och inte på att investera i byggnader. Projektets mål: 1. Dynamiskt Åbo starkare image som innovativ, öppen och levande kulturstad. 2. Kulturen ska skapa jobb. 3. Åbobor mår bra! Trivsel och livskvalitet. 4. Kultur blomstrar! Positiv inställning till kultur. Minska distansen mellan kultur och näringsliv. 5. Mera turism! Det tog tre år att skriva ansökan och det var sju eller åtta finska städer som ansökte om titeln. Åbo skrev redan från början in i sin ansökan att övriga ansökande städer skulle involveras om Åbo fick titeln.

3 Har Åbo nått målen? Vad man kan se så här långt har turismen ökat, kultur och näringsliv har närmat sig varandra och Åbobor mår bra (känslan ute på gatorna är att alla är med). En ytterligare effekt är att projektet kommer att påverka hur staden organiserar sitt arbete framöver. Cay Sevon, VD för stiftelsen Åbo 2011 Cay presenterade med stor energi lyckade programinslag och celebra besök så här långt under Flera av konstprojekten har haft hälsoaspekter och social betydelse i kombination med en stark konstnärlig upplevelse. Ett projekt med kultur för äldre kommer att integreras i äldrevården fr.o.m och kultur på recept har prövats. Projektets budget ser ungefär ut såhär (miljoner Euro): Åbo 18 Staten 18 Näringslivet 2 (plus tjänster) EU 1,5 Egenintäkter 10 Summa ca 50 Föreställningen Abduction of Europa En kylslagen och blöt föreställning om Europa och tjuren.

4 Åbo slott Tagna av historiens vingslag? Innergården på Åbo slott.

5 Kulturhuset Logomo Den energiska utställningsguiden på Logomo fängslade hela gruppen. Efter att ha fått höra om Åbos 31 bränder fattar man eld. Interna diskussioner Reflektioner efter Åbo-besöket Åbos mål med projektet var relativt enkla och lätta att följa upp. I Skåne - och kanske generellt - går vi mot mer mätbara och kvantitativa mål även i kulturpolitiken. Det har både för- och nackdelar, men en fördel kan vara att det blir lättare att kommunicera utveckling och framgång. Åboborna verkar ha blivit stolta av kulturhuvudstadssatsningen och det faktum att de redan nått en del av målen. En viktig drivkraft för Åbo verkar ha varit en revanschlusta beroende på sin historia som den tidigare viktigaste staden i Finland och att den statusen har tagits över av Helsingfors. Den

6 drivkraften är svår att överföra till skånska förhållanden och det kan därför vara lättare att hitta inspiration i 2010 års kulturhuvudstad Ruhr, som mer liknar Skåne i det faktum att det är en region med 53 städer som har genomgått en lång process mot en strukturerad regional samverkan inom kulturpolitikens område var utformat så att varje stad fick särskild uppmärksamhet en av årets 52 veckor och Ruhr-projektet gav de enskilda städerna stor frihet i utformningen av de lokala programmen. Dock var den centrala tematiken utgångspunkten för hela programmet: Transformation through Culture Culture through Transformation En annan reflektion över Åbo 2011 var att de befintliga institutionerna inte syntes i konceptet. Frågan är om det är ett tecken på att de inte ligger i framkant eller om det kan vara så att de inte släppts in i processen? Gruppen bad Region Skåne och Kommunförbundet Skåne att tillskriva Stiftelsen Åbo 2011 för att få deras syn på detta samt även om projektets mål har haft betydelse för den reguljära verksamheten i stort. Hur får satsningarna 2011 bestående effekter? Att kraftsamla kring gemensamma mål har en poäng i sig, nästan oavsett vilka mål. Det är också intressant att se budgeten för kulturhuvudstadsprojektet och jämföra den med den samlade kulturbudgeten för Skåne stat, region och kommuner tillsammans. År 2014 kommer det att bli fokus på kultur i hela Sverige i och med att Umeå är kulturhuvudstad. Detta kan vi i Skåne dra nytta av och samla oss kring. T.ex. kan vi erbjuda Umeå och Riga att synas i Skåne. Vi kan också passa på och synliggöra våra egna satsningar i någon form av samlad kommunikation. En utgångspunkt i ett sådant arbete är den regionala kulturplanen och de samarbeten som uppstår mellan kommunerna kopplat till kultursamverkansmodellen. Det är också viktigt att en sådan satsning bottnar i ett medborgarperspektiv och en lokal delaktighet. Samtidigt bör vi utnyttja styrkan i att vara en gränsregion och utnyttja de möjligheter som ligger i t.ex. ett utvecklat Öresundssamarbete. Kan vi i förlängningen formulera en gemensam målbild för t.ex som vi tillsammans arbetar för att förverkliga? Båtresan mellan Helsingfors och Tallinn bjöd på en vacker skymning över Finska viken.

7 Tallinn Känslan av medeltid präglar den gamla stadskärnan. Det gamla möter det nya i Tallinns stadsbild Möte med Stiftelsen Tallinn 2011 Jaanus Mutli, VD Liina Guiter, Project Manager Tallinn vann titeln 2006 i konkurrens med fyra andra städer och 2008 bildades stiftelsen Tallinn Temat för projektet är Stories of the Seashore och ambitionen är att öppna staden mot havet. Tidigare har det varit svårt att komma ner till vattnet på grund av industrier och militärområden. Med hjälp av kulturkilometern en två km lång promenad längs vattnet har stadsmiljön förskönats avsevärt längs vattenlinjen. Även andra offentliga platser

8 har nyligen renoverats. Industriarvet har använts i försköningsprocessen och för nya verksamheter. Tallinn har den minsta kulturhuvudstadsbudgeten någonsin. På grund av finanskrisen fick stiftelsen skära bort halva den ursprungliga budgeten och som en jämförelse har Åbo tre gånger större budget än Tallinn. Trots detta har Tallinn fler projekt 2011: 251 stycken. Dock har marknadsföringen utomlands inte kunnat göras i den utsträckning som planerades. Införandet av Euron i Estland den 1 januari 2011 har dock gett lite extra uppmärksamhet åt även kulturhuvudstadssatsningen. Volontärprogrammet omfattar ca personer. Trots att frivilligarbete inte är en stark tradition i Estland har engagemanget i kulturhuvudstadsprojektet varit stort. Möjligen har den höga arbetslösheten haft betydelse och skapat särskilda förhoppningar kring projektet. Sociala medier har varit en viktig kanal i kommunikationsarbetet. Möte med Tallinn Mihhail Kõlvart, Vice borgmästare ansvarig för kulturfrågor Aini Härm, chef för Tallinns kulurarvsstyrelse Lennart Sundja, chef för kulturenheten på Tallinns kulturarvsstyrelse Möte i stadshuset i Tallinn. En presentation gjordes av den ökade turismen i Tallinn 2011 och så här långt har man räknat in ca turister samt en ökning av antalet hotellnätter med 17 % sedan 2010, som redan det var ett rekordår. Den ökade turismen är en global trend och det är nu rent praktiskt mycket lättare att flyga till Tallinn än det varit tidigare, men man menar att ökningen från 2010 ändå är exceptionell. Inför kulturhuvudstadsåret har man bl.a. arrangerat journalistresor som har hjälpt till att dra uppmärksamhet till Tallinn och Estland. Man hoppas att en del av 2011-programmet har skapat ett antal nya traditioner för framtiden. De kontakter och samarbeten som uppstår 2011 hoppas man ska ha stor betydelse för utvecklingen på sikt, både nationellt och internationellt. Erfarenheterna från 2011 ska användas för att arrangera internationella evenemang i Tallinn även i framtiden.

9 Redan i ansökningsfasens brainstorming uppstod temat kring kustlinjen eftersom det engagerade många. Därför har tematiken varit brett förankrad från början och också påverkat stadsplaneringen i stort. Det var avdelningen för kultur och kulturarv som arbetade fram stadens ansökan om att bli kulturhuvudstad och lämnade in den. Den politiska uppbackningen för ansökan var hundraprocentig, även om det har förekommit skilda åsikter om budgeten. Budgeten för programmet under 2011 är ca sju miljoner euro. Regeringen har bidragit till budgeten och ser projektet som ett nationellt projekt. Den ekonomiska krisen och budgethalveringen bidrog till att hitta smartare sätt att genomdriva idéer och projekt på. Fokus flyttades också till att utveckla det lokala snarare än att lyfta in stora dyra internationella kulturevenemang. Projektets mål har rört följande områden: Tallinns image Internationella kontakter Konstnärlig kvalitet och kompetens Öppna kustlinjen! Mycket kraft har lagts på att försöka få de befintliga kulturinstitutionerna att tänka på nya sätt kring sin verksamhet, sina metoder och sina nätverk. Biblioteken har t.ex. arbetat mycket med digitalisering och unga. Biblioteken har fått allt högre besökssiffror och målet är att varje stadsdel ska ha ett bibliotek. Dessa ska även arbeta med evenemang. Kulturhuvudstadsstiftelsen kommer att finnas kvar och tilldelas nya utvecklingsuppdrag kring den kulturella infrastrukturen bl.a. genom att utveckla nya arenor för kulturen, t.ex. i det gamla kraftverket vid vattnet. Stiftelsens styrelse diskuterar också (och kommer att föreslå) hur det framtida kulturutvecklingsarbetet ska organiseras för att bibehålla en hög nivå. AHHAA Science Center, utställningen Dark matters En timmes upplevelser i totalt mörker gav deltagarna en känsla för de blindas vardag.

10 Song festival grounds och installationen Cromatico Körscen från den sovjetiska eran för tusentals sångare. Kumu Art Museum Imponerande exteriör av modernt snitt.