Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund

Transkript

1 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: Föregående möte: vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson Karolina Staël Andreas Brodin Petra Malmgren mötessekreterare mötesordförande mötesordförande justerare

2 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Dagordning 1. Formalia Diskussion: Direktiv för förening och granskning Diskussion: Inför LSU:s representantskap Diskussion: Tolkning av syftesparagraf Diskussion: Vem kan vi samarbeta med? Beslut: Anta föreningar Beslut: Distriktsutredning Beslut: Hyperions landsting Beslut: Insamling av medlemslistor Beslut: LSU motion - Decentralisering Beslut: Medlemsundersökningen Beslut: Nytt ombudsvalsystem Beslut: Poker som verksamhet i Sverok Beslut: Riksmötesombudsvalet Beslut: Tillfällig anställning på förbundskansliet Rapporter Rapport: Arbetsledning ordföranden Rapport: Distrikten och landstingen Rapport: Distriktsträffar (Slag) Rapport: Drift- och IT-arbetet Rapport: Ekonomi Rapport: Folkbildning Rapport: Förbundskansliet Rapport: Förbundsordförande Rapport: Föreningsansvarig Rapport: Hemsidesarbetet Rapport: Ideell samverkan Rapport: Internationellt arbete Rapport: Internetbaserad Organisering Rapport: Jämlikhet och jämställdhet Rapport: Marknadsföring Rapport: Nytt statsbidragssystem Rapport: Ombudsvalsystem Rapport: Riksmötesval Rapport: Spelveckan Rapport: Sverox, ansvarig utgivare med löpande utvecklingsarbete Rapport: Utvecklingschef Bilaga (näst sist): Proposition till LSUs repskap. Bilaga (sist): Förslag angående marknadsundersökning för Sverok

3 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 1. Formalia Mötet beslutade att 1... fastställa röstlängden förklara mötet beslutsmässigt välja Karolina Staël och Andreas Brodin till mötesordförande välja Christer Pettersson till mötessekreterare välja Petra Malmgren till justerare fastställa dagordningen fastställa adjungeringar. Handlingar i ärendet Röstlängd. Dagordningen (sidan 2). Adjungeringar.

4 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Röstlängd Närvarande under hela eller delar av mötet Dan Sivnert David Gustavsson Elin Gustafsson Karolina Staël Marcus Clifford Martin Kvist Mikael Leisjö Petra Malmgren Qla Zetterberg Frånvarande Andreas Granander Mattias Emanuelsson Max Valentin

5 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Adjungerade Christer Chrisp Pettersson, funktionär Lars Molle Johansson, funktionär Andreas Brodin, funktionär Fredrik Bonander, sakkunnig i valsystemsfrågan Mårten Garner, gäst samt sakkunnig i Pokerfrågan och redovisningsfrågor Personerna kan adjungeras som något av Gäst, med närvarorätt på mötet. Sakkunnig, med närvarorätt på mötet och yttranderätt i enskild fråga. Föredragande, med närvarorätt på mötet och yttrande- och yrkanderätt i enskild fråga. Funktionär, med närvaro- och yttranderätt på mötet.

6 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 2. Diskussion: Direktiv för förening och granskning Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Direktiv för förening och granskning

7 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Diskussionsunderlag: Direktiv för förening och granskning Av Petra Malmgren, Hur ska vi hantera kravet på medlemslistor? och Martin Kvist, Förra året infördes krav på fem personer i styrelse, men med undantag för små föreningar. Hur ska vi hantera detta krav? Ta bort kravet? Fem personer? Fyra personer? Tre personer? Granskning av X % av medlemmarna istället för bara de större föreningarna? Detta skulle innebära slumpmässig kontroll av alla föreningar, även de minsta. Det handlar snarare om att utöka kontrollen att omfatta de mindre föreningarna i högre grad än tidigare än att sluta kontrollera de större föreningarna. Christer Chrisp Pettersson föreslår dessutom att hela direktivet skrivs om så att upplägget blir ett annat. Jag tycker att direktivet även ska innefatta våra regler för föreningar på ett tydligare sätt.

8 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 3. Diskussion: Inför LSU:s representantskap Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Inför LSU:s representantskap Proposition till LSU:s repskap (näst sist i protokollet)

9 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Diskussionsunderlag: Inför LSU:s representantskap Av Petra Malmgren, LSU:s representantskap äger rum den 26 november i Stockholm. Jag kommer vara där och representera Sverok. Det finns säkert utrymme för fler intresserade att närvara. Inför mötet behöver förbundsstyrelsen diskutera hur vi ställer oss i vissa frågor. Dan har redan föreslagit att vi ska lämna in en motion, men det finns några andra frågor som vi redan nu kan diskutera. Höjd medlemsavgift Följande text kom från LSU:s styrelse för några veckor sedan: Styrelsen kommer att föreslå Repskapet att höja medlemsavgiften till LSU. Bedömningen är att LSU behöver fördubbla intäkterna från medlemsavgifterna Syftet är framför allt att öka ägarskap och delaktighet. Idag är medlemsavgifternas andel av LSU:s totala intäkter endast 3 procent. Styrelsen bedömer vidare att medlemsavgifterna är de enda intäkter som är helt fria, dvs som inte måste användas direkt i verksamheten. Idag är medlemsavgiften 0,5% av grundbidraget från Ungdomsstyrelsen, eller minst 3000 kronor per organisation. De flesta organisationer betalar endast minimibeloppet. Styrelsen har preliminärt beslutat att föreslå Repskapet att minimibeloppet ska vara cirka kronor, och att procentsatsen ska vara mellan 0,5 och 0,75% av grundbidraget. Sverok betalar idag kronor. Det skulle alltså innebära en avsevärd höjning av en redan hög medlemsavgift. Ny syftesparagraf Följande text kom från LSU:s styrelse för några veckor sedan: I dagsläget finns inte LSU:s uppdrag och syfte särskilt väl formulerat. Styrelsen kommer därför att föreslå en stadgeförändring där LSU:s uppdrag fastställs. Den preliminära formuleringen är: LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att stärka ungas föreningsliv i Sverige och världen. Ur ett mångfaldsperspektiv är vi mötesplatsen och kompetenscentrat som bedriver en bred verksamhet inom ledarskap, organisationsutveckling, ungdomspolitik och påverkansarbete. LSU är samarbetsorganet för Sveriges ungdomsorganisationer. Att fastställa uppdraget och syftet med LSU:s organisation bedömer vi är en absolut och grundläggande förutsättning för att fortsatt utveckla LSU. Det handlar inte i första hand om att omforma verksamheten, vi bedömer att det mesta som vi gör idag ryms inom ovanstående förslag. Men det är viktigt att klargöra vad verksamheten är till för, och vem den vänder sig till. Se bilaga. Nya medlemskriterier Följande text kom från LSU:s styrelse för några veckor sedan: Sedan några år tillbaka har kriterierna för medlemskap i LSU luckrats upp. Styrelsen bedömer att LSU behöver ha tydligare kriterier för medlemskap. Inte minst är detta en naturlig följd av att LSU:s uppdrag fastställes. När vi tydliggjort vad LSU är till för bör vi också tydliggöra vem LSU är. Styrelsen kommer därför att föreslå stadgeförändringar på den punkten. I korthet går styrelsens resonemang ut på att LSU ska utgöras av organisationer som är nationella

10 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) organisationer med spridning i en stor del av landet. Bland annat kommer ett kriterium för lägsta medlemstal (alternativt lägsta antal lokalorganisationer) och ett kriterium för verksamhet i minst tre län att föreslås Repskapet. Styrelsen kommer att föreslå att medlemsorganisationer som inte lever upp till dessa kriterier idag får möjlighet att välja att vara kvar i LSU i två år efter det att stadgan träder i kraft, då en omprövning av medlemskapet på nytt kan ske. Se bilaga.

11 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 4. Diskussion: Tolkning av syftesparagraf Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Tolkning av syftesparagraf

12 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Diskussionsunderlag: Tolkning av syftesparagraf Av David Gustavsson, Förbundets syftesparagraf går tillbaka till tiden för förbundets bildande och en eventuell omskrivning av den har varit ett ämne för debatt de senaste åren, en debatt som blivit något av en fokuspunkt för förbundets identitetsproblem. Kritiken mot syftesparagrafen är främst att den inte speglar verkligheten inom förbundet, rollspel är fortfarande stort inom förbunden men någon tonvikt på konfliktspel har inte förekommit på mycket länge. Syftesparagrafen gör det också svårt att besluta om vilka verksamhetsgrenar som Sverok omfattar. Just nu är definitionen att anser sig en förening bedriva verksamhet som är spel så är det okej. Trots denna allmänna hållning så har det med jämna mellanrum genom åren ändå godkänts nya verksamhetsgrenar, senaste tillskottet var airsoft. Förbundsstyrelsen kan tolka förbundets stadgar när oklarheter uppstår, tolkningar som sedan kan skrivas in som stadgekommentarer. Naturligtvis kan även Riksmötet tolka stadgar och lägga till stadgekommentarer. Skulle styrelsen välja att utveckla innebörden av förbundets syftesparagraf genom att göra en tolkning samt tillföra en stadgekommentar så kommer det bli upp till RM att upphäva denna tolkning, ändra i den eller låta den kvarstå. Paragraf 3 i förbundets stadgar lyder: Förbundets syfte är att genom organiserad kultur- och fritidsverksamhet främja intresset för sällskapsspel som social verksamhet, med tonvikt på roll- och konfliktspel. En tänkbar stadgekommentar skulle kunna vara: Med tonvikt på roll- och konfliktspel menas att roll- och konfliktspel utgör mittpunkten i Sveroks verksamheter. Om en verksamhet hör hemma inom Sverok beror på hur långt den befinner sig från denna mittpunkt. Detta är inte lika tydligt som att skriva in stadgan att Sveroks verksamhetsgrenar är rollspel, brädspel, figurspel, datorspel, lajv, kortspel, airsoft och paintball. Men det ger ändå en utgångspunkt i debatter som kan göra det lättare att ta ställning till vilken verksamhet som hör hemma inom Sverok. De åtta vedertagna verksamhetsgrenarna fortsätter att föras fram genom förbundets profilering och eventuella tillskott eller bortfall fastställs genom enskilda styrelse/rmbeslut utan att någon stadga ändras.

13 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 5. Diskussion: Vilka kan vi samarbeta med? Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Vilka kan vi samarbeta med?

14 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Diskussionsunderlag: Vilka kan vi samarbeta med? Av Petra Malmgren Förbundets stadga anger att Sverok är religiöst och politiskt oberoende. Men vad innebär det och hur långt ska vi dra det? 4 Förbundet är religiöst och politiskt oberoende. Kan vi samarbeta med religiösa organisationer? Politiska organisationer? Är samarbete med politiska organisationer ok om vi samtidigt erbjuder deras motpart motsvarande samarbete eller är sånt samarbete aldrig godtagbart? Hur pass uttalad måste den politiska anknytningen vara för att samarbete inte godkänns? Bakgrunden till diskussionen är att vi inom folkbildningsarbetet planerar att genomföra en kartläggning av de olika studieförbunden för att komma fram till vilka förbund som är intressanta för medlemskap och samarbete. Vi inledde med att göra en första utsållning. Idrottsstudieförbundet och det muslimska studieförbundet var lätta att plocka bort, men sen blev det svårare. Andligt? Socialdemokratiskt? Borgerligt? Vad är ok? En gång i tiden började vi vårt samarbete med Studiefrämjandet just för att i princip alla andra studieförbund hade sållats bort på grund av religiös eller politisk anknytning. Men ett studieförbund säger så här om sig själv: "X är till för alla, och det har det varit ända från starten 1912 då det grundades." Kan vi vara med där? Studieförbundet tycker uppenbarligen det, men ska vi köpa deras tolkning av situationen rakt av? Vad innebär det för oss att samarbeta med ett studieförbund när medlemslistan ser ut så här: Bygdegårdarnas Riksförbund Centerkvinnorna Centerpartiet Utvald, invald, förtroendevald Centerpartiets Högskoleförbund Centerpartiets Ungdomsförbund Folkpartiet liberalerna Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund Förbundet Vi Unga Föreningen Centerjournalister Föreningen liberal press Gröna Näringens Riksorganisation Homo-, bi- och transliberaler Lantbrukarnas Riksförbund Liberala Invandrarförbundet Liberala ungdomsförbundet Länsförsäkringar

15 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Sveriges Biodlares Riksförbund Sveriges Radiomästares-Teknikerförbund Åsikterna gick isär. Å ena sidan framhölls att vi inte alls kan samarbeta med någon politisk organisation alls då samröre med dem skulle medföra att omvärlden skulle tolka det som att vi delade dessa åsitker. Å andra sidan tycktes det att samarbete är ok. Det behöver inte innebära att att vi lägger oss i politiken och vi är fortfarande helt obundna. Dock var vi överens om att Sverok aldrig ska påtvingas en åsikt bara för att vi samarbetar med någon organisation. Detta gäller alltid, vare sig det är Sveriges Förenade Gaystudenter, LSU eller ABF. Det är dessutom svårt att veta vad omvärldens bild av den andra organisationen är och hur ett eventuellt samarbete skulle tolkas. För mig är ABF mer socialdemokratiskt/vänster än vad Studieförbundet Vuxenskolan är centern/folkpartiet. Men en titt på SV:s medlemslista ovan ger att medlemsorganisationerna är mycket mer politiskt färgade än ABF:s som där bara en bråkdel av medlemsorganisationerna inte är politiskt obundna. Vad tycker styrelsen i denna fråga?

16 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 6. Beslut: Anta föreningar Mötet beslutade att 1... föreningar registrerade antas som medlemsföreningar i Sverok. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Anta föreningar.

17 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Beslutsunderlag: Anta föreningar Av Christer Chrisp Pettersson, kanslichef, Enligt förbundsstadgarna är det förbundsstyrelsen som antar föreningen. Detta har styrelsen delegerat till förbundskansliet, som registrerar föreningarna. Föreningsantagningen regleras i ett styrdokument för antagning av föreningar som förvaltas och utvecklas av föreningsansvarig. Jag föreslår att 1... föreningar registrerade antas som medlemsföreningar i Sverok. Lista över föreningar Sverok GävleDala 1 Ecrana, säte: Leksand, verksamhet:, rollspel, datorspel, medlemsantal: 6. 2 LENIN, säte: Falun, verksamhet:, rollspel, lajv, medlemsantal: Vansbro gaming förening, säte: Vansbro, verksamhet:, rollspel, datorspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: Vlaahdiir, säte: Gävle, verksamhet:, rollspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: 5. Sverok Ost 5 Jencon, säte: Kalmar, verksamhet:, rollspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: 7. 6 Piratankorna, säte: Motala, verksamhet:, rollspel, datorspel, brädspel, kortspel, medlemsantal: 5. 7 Saga Lajvförening, säte: Jönköping, verksamhet:, lajv, medlemsantal: 8. Sverok SKuD 8 Biohazard, säte: Lund, verksamhet:, brädspel, kortspel, medlemsantal: Möllans Brädspelsförening, säte: Malmö, verksamhet:, brädspel, medlemsantal: The Dobblers, säte: Karlshamn, verksamhet:, rollspel, lajv, medlemsantal: URK, säte: Karlshamn, verksamhet:, rollspel, lajv, datorspel, brädspel, figurspel, medlemsantal: 13. Sverok Stockholm 12 Archon, säte: Stockholm, verksamhet:, rollspel, datorspel, brädspel, kortspel, medlemsantal: BroLAN, säte: Upplands-Bro, verksamhet:, datorspel, medlemsantal: Cyberground.se, säte: Stockholm, verksamhet:, datorspel, medlemsantal: Dionysos saftpimplande satyrer, säte: Gotland, verksamhet:, medlemsantal: Exile, säte: Stockholm, verksamhet:, lajv, medlemsantal: Flower Power, säte: Täby, verksamhet:, datorspel, medlemsantal: Kungs Poker, säte: Stockholm, verksamhet:, kortspel, medlemsantal: M3NTAL, säte: Sundbyberg, verksamhet:, datorspel, medlemsantal: Spelsällskapet Terror, säte: Gotland, verksamhet:, kortspel, medlemsantal: Swe-Force, säte: Södertälje, verksamhet:, datorspel, annat, medlemsantal: Xorlarrin, säte: Stockholm, verksamhet:, lajv, datorspel, kortspel, medlemsantal: 18. Sverok Svealand 23 Askersunds LAN, säte: Askersund, verksamhet:, datorspel, medlemsantal: Battle Fleet Tsunami, säte: Säffle, verksamhet:, figurspel, medlemsantal: 7.

18 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 25 Carpe persona a gare, säte: Uppsala, verksamhet:, rollspel, brädspel, kortspel, medlemsantal: Eskilstuna Flipper och Arkad, säte: Eskilstuna, verksamhet:, annat, medlemsantal: FAR, säte: Kristinehamn, verksamhet:, datorspel, brädspel, kortspel, medlemsantal: Karle Gammelmän, säte: Karlstad, verksamhet:, rollspel, brädspel, kortspel, medlemsantal: Klarälvens Spel- och Hobbyförening, säte: Karlstad, verksamhet:, datorspel, kortspel, medlemsantal: Lajv Uppsala, säte: Uppsala, verksamhet:, lajv, medlemsantal: Lextalionis Camarilla, säte: Uppsala, verksamhet:, lajv, medlemsantal: Odensbackens Poker Klubb, säte: Örebro, verksamhet:, kortspel, medlemsantal: Paint-Y-Fant s, säte: Hällefors, verksamhet:, paintball, medlemsantal: Playpals, säte: Uppsala, verksamhet:, brädspel, kortspel, medlemsantal: Svartbäcken off Suit, säte: Uppsala, verksamhet:, kortspel, medlemsantal: Östers Pysslingar, säte: Nyköping, verksamhet:, datorspel, brädspel, medlemsantal: 18. Sverok Väst 37 Grästorps dator lan, säte: Grästorp, verksamhet:, datorspel, medlemsantal: Göteborgs Pokerförening, säte: Göteborg, verksamhet:, kortspel, medlemsantal: Magicföreningen Hercules, säte: Halmstad, verksamhet:, kortspel, medlemsantal: Master of Tactic, säte: Vårgårda, verksamhet:, datorspel, medlemsantal: Rollspelsföreningen Akira, säte: Halmstad, verksamhet:, rollspel, datorspel, kortspel, figurspel, medlemsantal: Ulricehamns Pokerklubb, säte: Ulricehamn, verksamhet:, kortspel, medlemsantal: 6. Sverok Övre Norrland 43 Stugans Rollspels Förening, säte: Arjeplog, verksamhet:, rollspel, medlemsantal: UME Täkken, säte: Umeå, verksamhet:, datorspel, medlemsantal: Zone #404, säte: Gällivare, verksamhet:, paintball, medlemsantal: 9.

19 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 7. Beslut: Distriktsutredning Mötet beslutade att 1... uppdra Jon Nilsson att ansvara för distriktsutredningen distriktsutredningsbudgeten höjs till kr Petra Malmgren utses till attestor och Mikael Leisjö till vice attestor för resultatenhet 531, distriktsutredning. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Distriktsutredning

20 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Diskussionsunderlag: Distriktsutredning Av Petra Malmgren, Förbundsstyrelsen har av riksmötet fått i uppdrag att initiera och ansvara för arbete som under året skall utmynna i konkreta förändringar som skall stärka Sveroks regionala verksamhet. Ovanstående innebär att förbundsstyrelsen ska se över hur distrikten fungerar, vad det finns för problem samt ta fram förslag på hur situationen kan förbättras och börja genomföra detta. Nedan följer ett antal relevanta områden att undersöka. - Distriktens bidrag från landstingen Detta handlar både om hur bidragsreglerna ser ut, hur ansökningarna går till samt hur distriktens realation till landstingen är. - Distriktens ekonomi En del distrikt får väldigt lite pengar från sina landsting och i flera fall får förbundet gå in och erbjuda ekonomiskt stöd för att distriktet ska kunna ha verksamhet. - Rekryteringsproblem I en del fall har distrikten svårt att rekrytera och behålla aktiva, vilket kan leda till att behövligt arbete inte utförs samt att kontinuitet och överlämningar mellan styrelser blir lidande. - Distriktens roll i förbundet En del distrikt är osäkra på deras roll och uppgift i förbundet. Distrikten står vid sidan av förbundets relation till föreningarna både demokratiskt som administrativt. - De nya regionernas betydelse för Sverok Landstingen kommer troligtvis att försvinna till förmån för ett antal regioner som tar över uppgifterna. Kanske kommer distriktens geografiska gränser att flyttas så de överensstämmer med regionerna. Vad finns det ytterligare för områden att undersöka? Hur ska vi genomföra utredningen? Av olika skäl har denna utredning inte startat tidigare. Det är dock inte för sent att göra det och det behöver göras. Frågan är i vilken omfattning utredningen ska genomföras och hur detta ska göras. Detta handlar om distrikten och självklart måste distrikten involveras. Jag tror dock att det tyvärr kommer vara svårt att få igång den utredningsgrupp med representanter från varje distrikt som från början var tänkt. Det är ändå viktigt att involvera distrikten så mycket som möjligt. Detta diskussionsunderlag har under veckan före förbundsstyrelsemötet skickats ut till distrikten. Förhoppningsvis kommer det kommentarer. Efter förbundsstyrelsemötet ska ytterligare kontakt tas med distrikten om detta. I budgeten för distriktstöd har vi avsatt 5000 kronor för denna utredning. Det möjliggör en träff för intresserade. Kanske behöver den överskridas lite om full reseersättning ska betalas ut till alla distrikt. Hur kan vi involvera distrikten på bästa sätt? Ska vi försöka tillsätta en grupp med distriktare som arbetar med detta? När ska utredningen vara färdig? Vad kan vi redan nu säga behövs som stöd för distrikten?

21 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 8. Beslut: Hyperions landsting Mötet beslutade att 1... Sverok skickar representanter till Hyperions landsting den oktober. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Hyperions landsting

22 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Beslutsunderlag: Hyperions landsting Av Petra Malmgren, Nedanstående är ett brev som kom förra veckan från Hyperion, norsk forbund for fantastiske fritidsintresser. Det är vår norska systerorganisation. De bjuder in oss till sitt årsmöte som äger rum i Oslo den oktober. Det vore väldigt trevligt om vi kunde skicka några representanter och sedan bjuda dem till vårt riksmöte nästa år. Jag vill även att vi diskuterar möjliga framtida samarbeten vi kan föreslå dem. Vi önsker med detta å invitere Sverok til å overvaere vårt Landsting, samt å holde en hilsningstale. Landstinget avholdes i Oslo oktober. Dere er naturligtvis også invitert til å vaere med på vår bankettmiddag om kvelden lördag 29. oktober. Hvis det är önselig kan vi ordne med rese og hotell. Ta kontakt med oss på n4f@n4f.no for å si fra om dere kommer eller ikke, samt om vi skal ordne reise og hotell. Husk å oppgi önsket ankomstdato og avresedato. Vi ser frem til å höre fra dere. Med vennlig hilsen Hyperion Martin Nielsen Jag yrkar att 1... Sverok skickar representanter till Hyperions landsting den oktober.

23 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 9. Beslut: Insamling av medlemslistor Mötet beslutade att 1... föreningar måste ha skickat in medlemslistan på rapporterade medlemmar för ett visst år för att kunna få bidrag för det året. Handlingar i ärendet Inga.

24 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 10. Beslut: LSU motion - Decentralisering Mötet beslutade att 1... Dan Sivnert och Petra Malmgren utformar motionen i samarbete med andra organisationer. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: LSU motion - Decentralisering

25 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Beslutsunderlag: LSU motion - Decentralisering Av Dan Sivnert, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) är en organisation som alltid varit mer eller mindre centrerad till Stockholm. Även om det emellanåt hålls utbildningar och möten på andra orter, främst Malmö och Göteborg, så hör detta till undantagen. Det är rimligt att anta att det blir flera vinster av att samla alla anställda på en och samma plats men samtidigt minskar medlemsorganisationernas möjligheter att ta del av utbildningar och LSU kompetens då aktiva i medlemsorganisationerna i hög grad finns utspridda i landet. Det är min uppfattning att det finns ett utbrett missnöje inom LSU över att verksamheten i så liten grad sker på andra orter än Stockholm. Vidare är jag övertygad om att Sverok skulle kunna dra nytta av samt bidra till LSU om verksamheten förändrandes till att i framtiden även omfatta Göteborg och Malmö. Jag har redan varit i kontakt med aktiva inom andra medlemsorganisationer, bl.a. Ungdom mot Rasism samt Svenska Kyrkans Unga och de verkar vara positiva till att ställa sig bakom Sverok om vi formulerar en motion vars syfte är att utöka LSU verksamheter till Malmö och Göteborg. Jag yrkar att 1... Dan Sivnert och Petra Malmgren utformar motionen i samarbete med andra organisationer.

26 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 11. Beslut: Medlemsundersökningen Mötet beslutade att 1... avslå ärendet. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Anställning för medlemsundersökning Förslag angående marknadsundersökning för Sverok (sist i handlingarna)

27 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Beslutsunderlag: Anställning för medlemsundersökning Av Max Valentin, En ny medlemsundersökning är av stor vikt för förbundet. Uppgiften att genomföra en sådan undersökning är omfattande, även om man bara skall agera bollplank, än mer om man skall driva hela processen. För att få ett gott resultat behöver vi en person som på ett hängivet sätt kan ägna sig åt utformning, inhämtning och analys. Uppgiften är så pass omfattande att individen som skall göra detta inte kan göra det på oavlönad basis. Jag yrkar att 1... anta upphandla bilagd offert.

28 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 12. Beslut: Nytt ombudsvalsystem Mötet beslutade att 1... till nästa möte ska minst ett komplett förslag finnas klart för styrelsen att ta ställning till. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Nytt ombudsvalsystem Resonemang runt valsystem

29 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Diskussionsunderlag: Nytt ombudsvalsystem Av David Gustavsson, och Marcus Clifford, Följande text har lagts ut på FS-forumet samt distribuerats till deltagarna på Trollslaget i Ronneby där även en mindre diskussionsgrupp gick igenom texten. Lika röstvikt för alla föreningar och slopandet av geografiska valkretsar är de stora stötestenarna. Skall vi gå vidare med ett förslag i denna riktning? Tankar inför förslag till nytt ombudsvalsystem Ombudsvalsystemet till Riksmöte har inte riktigt hängt med i förbundets utveckling. Många små ändringar och tolkningar genom åren har gjort systemet svåröversiktligt och oinspirerande. Det var mycket nära att vi fick ett nytt system på Riksmötet 2005 i Skövde, men majoriteten splittrades och alla förslag föll. I detta dokument sammanfattas de tankar förbundsstyrelsen har inför utformandet av ett förslag om nytt ombudsvalsystem som kommer att föreslås Riksmötet Utöver ett nytt valsystem så finns det många andra sätt att förbättra de demokratiska processerna och medlemmarnas deltagande kring Riksmötet. Exempelvis genom att själva omröstningssystemet i praktiken är lättillgängligt och inspirerande eller att man kallar ett antal reserver till mötet för att försäkra sig om ett fulltaligt möte vid öppnandet. Ansvaret för sådana åtgärder ligger hos förbundsstyrelsen som varje år förrättar valet samt arrangerar Riksmötet, och omfattas inte av de stadgeändringar som kommer att föreslås för ett nytt bättre ombudsvalsystem. Vem röstar i valet Medlemmarna eller föreningarna Att varje enskild medlem skulle kunna rösta i ombudsvalet ställer krav på ett centralt medlemsregister och ett sådant finns ännu inte i drift. När detta så småningom blir tekniskt möjligt genom förbundets nya databas så är det också mycket osäkert om det är önskvärt att använda sig av ett system där medlemmarna röstar direkt. Framförallt skulle det bli mycket dyrt och opraktiskt då papper skall skickas ut till samtliga medlemmar. Ett sådant system skulle också i hög grad komma att handla om hur väl olika föreningar, framförallt de mycket stora föreningarna, är på att samordna sina medlemmars röster. Vi anser att föreningen är den minsta demokratiska enheten i Sverok när det gäller ombudsvalet. En förening får inte ha för stora likheter med en annan förening, bland annat så måste dess verksamhet och styrelse vara unik. Detta kontrolleras löpande mycket noggrant av förbundskansliet då detta ligger till grund för statsbidragen. Det finns alltså mycket små möjligheter för en mindre grupp personer att kontrollera många röster i ombudsvalet genom att exempelvis dela upp sin förening i flera delar. Ska stora föreningars röster väga tyngre Att väga det demokratiska värdet i en förening utifrån dess storlek är mycket svårt i Sverok då så många olika typer av organiseringssätt förekommer. Utifrån samma princip om att föreningarna är den minsta demokratiska enheten i valet så anser vi att det rimligaste blir att alla föreningar har lika många röster att lägga samt att dessa har lika stort värde. Hur många personer ska man få rösta på En eller flera Vi anser att föreningarna bör kunna rösta på mer än en person, kanske upp mot 4-5 st. Det är rimligt att utgå från att få av de nominerade vill åka ensamma till Riksmötet, allra minst förstagångsombud. Om föreningarna endast får rösta på en person blir det svårt för två kompisar

30 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) att båda försöka bli valda för att kunna åka tillsammans, än mer komplicerat om de är tre. Det är också tänkbart att endast en röst kan ge grogrund för viss konflikt inom föreningen om det finns flera intresserade medlemmar. För den enskilda nominerade personen blir det också komplicerat att fiska röster bland föreningarna om dessa bara kan rösta på en person. Det kan bli svårt att hitta en ledig förening som fortfarande har sin röst kvar. Vem representerar ombuden Liksom i dagens system så anser vi att ombuden representerar sina egna åsikter. Det är deras personliga åsikter som ligger till grund för om en förening väljer att lägga sin röst på dem. De representerar ej sin egna förening, sitt län eller sitt distrikt. Röstpoäng Enklast möjliga system blir naturligtvis att de personer som föreningen röstar på får lika många röstpoäng. Vi anser dock att det finns fördelar med att ge föreningarna möjlighet att rangordna de personer man röstar på. Man kanske i första hand vill rösta på en nominerad person som tillhör föreningen men även ge en mindre röst till en annan person som man finner lämplig som ombud. Det finns många tänkbara varianter på hur föreningens röster kan poängsättas. Exempelvis kan varje förening ha två huvudröster som ger två poäng till vardera person och ytterligare två röster som ger en poäng vardera. Det är också tänkbart att röstpoäng gör själva röstningsförfarandet lite mer intressant för föreningarna. Samtidigt är det av stor vikt att hålla systemet enkelt och därför bör ett sådant system ha endast ett fåtal "poäng" att dela ut. Valkretsar och minoritetsskydd En uppdelning av valet i valkretsar där varje region har ett bestämt antal ombudsplatser skulle kunna innebära en minskning av risken att föreningstäta regioner skulle bli överrepresenterade på mötet. Nackdelen med valdistrikt är den ökade administration men framförallt att systemet blir mer komplext och svåröversiktligt. Vi anser dessutom att regionalt minoritetsskydd har liten relevans för Sveroks verksamhet och utgången av valet. Sverok är ett förbund som samlar personer som har ett gemensamt intresse kring olika spel. Förbundets verksamhetsgrenar är inte i någon relevant utsträckning bundna till några särskilda geografiska regioner i landet. I ett system med valkretsar ligger föreningens val av sätesort till grund för vilka föreningar som får rösta i respektive valkrets. För många föreningar inom Sverok har sätesorten mycket liten betydelse då föreningen samlar medlemmar från många delar av Sverige. Vart i landet en nominerad person bor har också liten eller ingen betydelse. En stor del av Sveroks medlemmar är unga personer som flyttar relativt ofta eller studerar på annan ort. Enligt tidigare nämnt resonemang så anser vi att föreningarna röstar på personer och deras åsikter. En förenings sätesort eller ett ombuds bostadsort tror vi inte har någon större vikt när föreningarna väljer att lägga sin röst. Dessutom är valkretsarna i praktiken redan satta ur funktion i dagens system. Genom tolkningar som gjorts genom åren så är det upp till varje enskild nominerad att ange det län man vill kandidera i, det är till och med möjligt att kandidera i samtliga län. Naturligtvis så måste det praktiska omröstningssystemet ge möjlighet för de nominerade att enkelt kunna lämna information om sig själva så att de föreningar som lägger vikt vid att kunna rösta på en nominerad person från exempelvis sitt eget län, enkelt har möjlighet att sortera fram dessa i omröstningssystemet.

31 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Resonemang runt valsystem Av Förbundsstyrelse 2004/2005 Demokrati handlar om fördelning av makt. För att fördela makten etableras olika typer av valsystem. Alla demokratiska valsystem utgår från någon slags representationsprincip. Demokrati handlar alltså också om att ett fåtal valda representerar hela väljarkåren. Frågan är vilken typ av valsystem som bäst kan fördela makten inom Sverok enligt någon bra representationsprincip? En bra representation sker genom att åsikter och intressen från medlemmarna får genomslag bland delegaterna på riksmötet. Sverok har två typer av medlemmar, föreningen och föreningsmedlemmen. Föreningsmedlemmen representeras av föreningen medlemmen är medlem i. Man kan här tänka sig två typer av representation, dels en representation där varje förening får lika mycket att säga till om (föreningsrepresentation) dels en representation där föreningarna viktas efter deras medlemstal (medlemsrepresentation). Enligt den första typen representeras främst föreningen, enligt den andra typen representeras främst föreningsmedlemmen. I ett valsystem som konstrueras enligt principen om föreningsrepresentation gynnas främst små föreningar. I ett valsystem som konstrueras enligt principen om medlemsrepresentation gynnas främst stora föreningar. Ett av riksmötets uppdrag handlar om resursfördelning. Stora och små föreningar har i dagens bidragssystem olika intressen. Stora föreningar vill helst ha stora medlemsbidrag och små verksamhetsbidrag medan den lilla föreningen gärna vill ha stora verksamhetsbidrag och små medlemsbidrag. Här finns alltså en potentiell demokratisk konfliktdimension som ett valsystem måste vara konstruerat för att klara av. På grund av detta är det viktigt att båda typerna av föreningar får komma till tals i den demokratiska processen. Riksmötet beslutar även om andra frågor. Stora och små föreningar sätter värde på olika saker. De största föreningarna är Internetbaserade dataspelsföreningar, andra stora föreningar är evenemangsföreningarna och det finns även en grupp av medelstora lokalföreningar. De minsta föreningarna är ofta kompisföreningar där alla känner alla och spel spelas hemma eller hemifrån. Dessa typer av föreningar har lite olika syften och kan därför tänkas driva olika sakfrågor. De Internetbaserade dataspelsföreningarna kan exempelvis tänkas ha intresse av att Sverok engagerar sig i att samhället bygger ut ett snabbare och mer effektivt bredbandsnät. Evenemangsföreningarna kan exempelvis mena att Sverok borde engagera sig i att utöva påtryckningar på stat och kommun så att samlingslokaler som skolor och dylikt lånas ut gratis till föreningsaktiviteter. Ibland kan dessa värdeintressen komma i konflikt med varandra. När så sker bör valsystemet vara utformat på så vis att representationen blir rättvis. Förbundsstyrelsen föreslår därför ett valsystem som är en kombination av föreningsrepresentation och medlemsrepresentation. Eftersom både föreningen och föreningsmedlemmen är medlem i Sverok är det förbundsstyrelsens mening att båda representationstyperna borde få lika stort inflytande. För att ytterligare borga för att många olika åsikter får möjlighet att komma till tals på riksmötet, är det förbundsstyrelsens mening att detta stärks då varje förening kan rösta på en person, inte ett större antal. På så sätt får fler föreningar möjlighet att dela på ansvaret att rösta fram ombuden än om varje förening fick rösta på flera personer. Detta gör varje förenings röst mer viktig, vilket sannolikt påverkar valdeltagandet positivt. Att många föreningar idag röstar på flera personer och ibland har möjlighet att bli representerade av många personer på riksmötet är något som även med bibehållet system i framtiden kommer förändras. Förbundet växer och sannolikt kommer de satsningar som görs på ett ökat valdeltagande så småningom slå igenom. Sammantaget gör detta

32 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) att det är orimligt att en ensam förening ska representeras av ett stort antal riksmötesombud framöver.

33 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 13. Beslut: Poker som verksamhet i Sverok Mötet beslutade att 1... Sverok avvaktar med antagning av föreningar med poker som huvudsaklig verksamhet tills förbundsstyrelsen tagit beslut i frågan om poker som verksamhet i Sverok. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Poker som verksamhet i Sverok

34 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Diskussionsunderlag: Poker som verksamhet i Sverok Av David Gustavsson,, Dan Sivnert På senare år har intresset för det gamla kortspelet poker ökat kraftigt och då framförallt spelformen Texas Hold em. Detta har även märkts i Sverok då en växande skara föreningar har poker som sin huvudsakliga eller enda verksamhet. Poker är ett kortspel med ursprung i spel och dobbelkulturen och kan knappast påstås ligga nära roll- och konfliktspelen. Till skillnad från spel i allmänhet handlar poker i stor utsträckning om spel om pengar. Det är ett avgörande element i spelet och pokerspel utan insatser är snarare att betrakta som övningsspel inför riktiga spel. Pokerspel ligger långt från Sveroks övriga verksamhetsgrenar när det gäller innehåll och målgrupp. Det innehåller heller inga nämnvärda kreativa moment som Sveroks andra hobbygrenar. Idag finns det åtminstone ett förbund som organiserar pokerspelare i Sverige och frågan är om poker är en verksamhet som är i behov av stöd från Sverok. Vi menar att förbundsstyrelsen borde ta en diskussion om poker omfattas inom ramen för Sveroks verksamheter. Om vi kommer fram till att så inte är fallet så måste vi också diskutera vad ett sådant konstaterande bör få för praktiska konsekvenser. Vårt mål är att diskussionerna kring dessa frågor ska utmynna i ett eller flera beslutsförslag till nästa styrelsemöte. En tänkbar att-sats att utgå ifrån skulle kunna vara: Att) Poker ej längre omfattas inom ramen för Sveroks verksamheter. Sverok har aldrig tidigare tagit bort en verksamhetsgren. Så hur ett sådant beslut skall hanteras i praktiken är också något som måste behandlas.

35 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 14. Beslut: Riksmötesombudsvalet Mötet beslutade att 1... stadgan 54 tolkas så att ombudsantalet till riksmötesombudsvalet inför riksmöte 2006 inte ändras även om ändrade medlemsantal för 2004 inkommer till Sverok efter 30 september stadgan 54 tolkas så att ombudsantalet till riksmötesombudsvalet inför riksmöte 2006 inte ändras även om ändrade medlemsantal för 2005 inkommer till Sverok efter den 1 december Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Riksmötesombudsvalet Stadgeutdrag: Riksmötesombudsvalet

36 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Beslutsunderlag: Riksmötesombudsvalet Av Christer Chrisp Pettersson, kanslichef, I förbundsstadgan 54 framgår inte hur länge föreningarna får rapportera medlemsantalet för den valda perioden när ombudsantal per valkrets ska beräknas. Därför behöver förbundsstyrelsen göra en stadgekommentar för att avgöra detta, så att inte ombudsantalet per valkrets förändras efter att antalet fastställs. Jag föreslår att 1... stadgan 54 tolkas så att ombudsantalet till riksmötesombudsvalet inför riksmöte 2006 inte ändras även om ändrade medlemsantal för 2004 inkommer till Sverok efter 30 september stadgan 54 tolkas så att ombudsantalet till riksmötesombudsvalet inför riksmöte 2006 inte ändras även om ändrade medlemsantal för 2005 inkommer till Sverok efter den 1 december 2005.

37 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Stadgeutdrag: Riksmötesombudsval 52 Val av riksmötesombud och riksmötesreservombud benämns i dessa stadgar riksmötesombudsval. 53 Förbundsstyrelsen ansvarar för att riksmötesombudsval förrättas före ordinarie riksmöte. Revisor granskar riksmötesombudsvalet. 54 Till riksmöte fördelas mandat till valkretsar. Med varje valkrets följer ett (1) mandat. Kvarvarande mandat, till och med etthundraen (101), fördelas proportionerligt efter valkretsens andel föreningsmedlemmar av förbundets totala föreningsmedlemsantal. Till grund för föreningsmedlemsantalet ligger det högsta föreningsmedlemsantalet i valkrets första (1) januari till och med den trettioförsta (31) december två år före ordinarie riksmöte eller första (1) januari till och med den trettionde (30) juni året före det ordinarie riksmötet. Om en medlemsförenings medlemsantal överstiger tvåhundra (200) räknas bara tvåhundra (200) föreningsmedlemmar när man beräknar valkretsens högsta föreningsmedlemsantal. 55 Valkrets i riksmötesombudsvalet är län. 56 Valbar till riksmötesombud och riksmötesreservombud är föreningsmedlem. Valbar är inte medlem i förbundsstyrelsen, anställd eller revisor i förbundet. Blir personen vald till ombud eller ersätter ombud i flera valkretsar hamnar personen i den valkrets där den fått störst andel röster. Vid lika andel får slumpen avgöra. Person kan på riksmötet endast vara ombud eller ersättare för ombud i en (1) valkrets. 57 Föreningsmedlem har rätt att nominera personer till riksmötesombudsvalet. Tillräckliga uppgifter om nominerade och valkrets skall vara medlemsförening tillhanda i god tid innan riksmötesombudsvalet. 58 Riksmötesombud och riksmötesreservombud väljs av medlemsföreningarna i valkretsen. Medlemsförening kan rösta på upp till samma antal personer som antal mandat i valkretsen plus tre. Till grund för medlemsförenings storlek ligger högsta föreningsmedlemsantal 1/1-31/12 året före det ordinarie riksmötet. Person erhåller antal röster avhängigt av röstande medlemsförenings storlek: - Fem till och med tjugofem (5-25) föreningsmedlemmar ger en (1) röst. - Tjugosex till och med femtio (26-50) föreningsmedlemmar ger två (2) röster. - Femtioen till och med etthundra (51-100) föreningsmedlemmar ger tre (3) röster. - Hundraen till och med tvåhundra ( ) föreningsmedlemmar ger fyra (4) röster. - Tvåhundraen (201) eller fler föreningsmedlemmar ger fem (5) röster. De personer som erhåller flest antal röster i valkretsen tilldelas valkretsens mandat. Vid lika röstetal avgör slumpen. 59 Ett (1) mandat besätts av en (1) person och en (1) person kan endast besätta ett (1) mandat. Person som besatt mandat benämns i dessa stadgar riksmötesombud. Riksmötesombud innehar mandat från och med förstkommande ordinarie riksmöte, efter förrättat riksmötesombudsval, till påföljande ordinarie riksmöte. 60 Person som erhållit en (1) eller fler röster men ej tilldelats mandat benämns riksmötesreservombud.

38 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 61 Då riksmötesombud inte finns att uppta i röstlängd på riksmöte ersätter riksmötesreservombud i berörd valkrets, i ordning efter antal röster, och benämns då ersättare för riksmötesombud.

39 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 15. Beslut: Tillfällig anställning på förbundskansliet Mötet beslutade att 1... förbundet anställer två personer för att totalt arbeta fyra timmar var per vecka klockan för arbete med föreningskontakt med målet att samla in medlemslistor och årsmötesrapporter från föreningarna bruttolönen för detta arbete är 429 kr i veckan för fyra timmars arbete inklusive tillägg för arbete på obekväm arbetstid och inklusive semesterersättning på 12% anställningen varar som längst till kansliutredningen är klar om kansliutredningen behöver längre tid än till och med den 1 februari 2006 avgör förbundsstyrelsen, på sitt möte i februari, om anställningen ska förlängas eller avslutas. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Tillfällig anställnings på förbundskansliet

40 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Beslutsunderlag: Tillfällig anställning på förbundskansliet Av Christer Chrisp Pettersson, kanslichef, Förbundskansliet behöver förstärkning för att hinna följa upp insamlingen av medlemslistor från föreningarna och för att samla in årsmötesrapporter för 2005 från föreningarna. Just nu saknar vi medlemslistor från över 300 föreningar. Förstärkning behövs även för att samla in årsmötesrapporter från föreningarna. Hittills har endast 583 föreningar av 2113 möjliga föreningar rapporterat sitt årsmöte för 2005, trots att de flesta ska ha haft årsmöte före sommaren. Vi har betydligt fler föreningar än 2003 och fler än 2004, men har fått medlems- och verksamhetsrapporter från 60 färre föreningar än 2003 och 300 färre föreningar än 2004 vid samma tid. Medlemsmässigt ligger vi cirka medlemmar efter Den minskade rapporteringen märks även på bidragsutbetalningarna som ligger under 50 % av budget i jämförelse med över 80 % de senaste två åren. Fortsätter detta lika svagt och utbetalningen följer samma trend som under 2003 och 2004 kommer vi att endast betala ut kr av budgeten på kr, vilket är kr lägre än 2004 och kr under budget. Den stundande kansliutredningen ska avgöra hur förbundskansliet ska användas i framtiden, men jag ser detta som så allvarligt och viktigt att vi inte bör vänta tills den är klar innan vi vidtar åtgärder. Samtidigt vill jag inte att åtgärden permanentas. Därför föreslår jag att anställningen ska vara som längst tills utredningen är klar, då ett nytt beslut kan tas som bygger på resultatet från den. Skulle det visa sig att utredningen behöver längre tid än några månader kan beslut om anställningen ska förlängas eller inte, tas på förbundsstyrelsens möte i februari. Bruttolönen nedan är beräknad på en heltidslön på kr per månad med OB-ersättning enligt gällande kollektivavtal och semesterersättning enligt semesterlagen. Jag föreslår att 1... förbundet anställer två personer för att totalt arbeta fyra timmar var per vecka klockan för arbete med föreningskontakt med målet att samla in medlemslistor och årsmötesrapporter från föreningarna bruttolönen för detta arbete är 429 kr i veckan för fyra timmars arbete inklusive tillägg för arbete på obekväm arbetstid och inklusive semesterersättning på 12% anställningen varar som längst till kansliutredningen är klar om kansliutredningen behöver längre tid än till och med den 1 februari 2006 avgör förbundsstyrelsen, på sitt möte i februari, om anställningen ska förlängas eller avslutas.

41 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) 16. Rapporter Mötet beslutade att 1... lägga behandlade rapporter till handlingarna. Handlingar i ärendet Rapport: Arbetsledning ordföranden Rapport: Distrikten och landstingen Rapport: Distriktsträffar (Slag) Rapport: Drift- och IT-arbetet Rapport: Ekonomi Rapport: Folkbildning Rapport: Förbundskansliet Rapport: Förbundsordförande Rapport: Föreningsansvarig Rapport: Hemsidesarbetet Rapport: Ideell samverkan Rapport: Internationellt arbete Rapport: Internetbaserad Organisering Rapport: Jämlikhet och jämställdhet Rapport: Marknadsföring Rapport: Nytt statsbidragssystem Rapport: Ombudsvalsystem Rapport: Riksmötesval Rapport: Spelveckan Rapport: Sverox, ansvarig utgivare med löpande utvecklingsarbete Rapport: Utvecklingschef

42 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Rapport: Arbetsledning ordföranden Av Karolina Staël, Vad har hänt? Löpande tagit del av ordförandens planering och pratat med ordföranden om dennes arbete. Utgifter? Inga.

43 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (82) Rapport: Distrikten och landstingen Av Petra Malmgren, I denna rapport tar jag upp specifika problem som har uppstått med landstingen på sista tiden. Mikael Leisjö är den i styrelsen som i första hand arbetar med landstingsproblematiken, men den senaste tiden har jag också varit inblandad i det. Sverok samlar in medlemssiffror centralt och gör detta enligt Ungdomsstyrelsens direktiv. När våra distrikt ska ansöka om landstingsbidrag görs detta efter landstingens egna bidragsregler. Reglerna kan skilja sig åt i fråga om när ansökan ska lämnas in samt i fråga om vilka medlemmar och föreningar som kan räknas. Detta medför ibland problem för distrikten när de ska ta reda på hur många föreningar och medlemmar de kan rapportera till landstinget. Ungdomsstyrelsens ansökningstid går ut efter sommaren och Sverok samlar in uppgifter från föreningarna fram till dess. Landstingen vill oftast ha in medlemssiffror tidigt på året vilket medför att de inte kan få Sveroks slutgiltiga siffror. Detta resulterar också i att olika medlemssiffror kan förekomma beroende när på året de redovisas. Många landsting har en annan medlemsdefinition än vad Ungdomsstyrelsen har. Detta gör att de av våra medlemmar som har tagit aktiv ställning för sitt medlemskap på annat sätt än erläggande av medlemsavgift ibland inte kan räknas. Ytterligare ett problem är att många landsting endast vill ge bidrag för de medlemmar som bor inom länet och är medlem i en förening inom länet. Detta gör att många medlemmar inte kan räknas någonstans. Det är inte lätt att få fram hur många av medlemmarna som bor i länet, eftersom våra medlemslistor inte är fullständiga gällande detta. Gävleborg I förra rapporten berättade jag om att Gävleborgs landsting hade skickat en auktoriserad revisor från en revisorsbyrå för att få information om våra föreningar och hur vår medlemsadministration fungerar. Revisionsrapporten är nu färdig och behandlar också SSU, Ung Vänster och MUF. Rekommendationen är att ingen av organisationerna ska få bidrag från Gävleborgs landsting och Gävleborgs landsting verkar följa rekommendationerna helt och hållet. Vid telefonkontakt var bidragshandläggaren mycket ointresserad av att ge sin syn på det hela och att svara på frågor. Istället hänvisade hon konsekvent till revisorsrapporten. Tyvärr var landstingets information till organisationerna om denna rapport sen. Media informerades först och Sverok fick information via radio och kontakt med tv4 gävledala som ringde upp förbundskansliet och pratade med mig. Detta gjorde det till en början svårt att besvara frågorna eftersom jag inte riktigt visste vad det handlade om. I och med att jag varit med på mötet med revisorn en månad tidigare hade jag grundinformation men specifikt vad som gått fel med denna ansökan visste jag inte. Efter samtal med Sverok Gävledalas ordförande och en snabb genomläsning av rapportens relevanta delar hade jag bättre koll och kunde prata med media. Både TV4, SVT, TT och Gefles dagblad hörde av sig. Så snart som möjligt la vi upp Sveroks version av det inträffade på förbundets samt distriktets hemsida som vi kunde hänvisa till. I kontakt med landstinget några dagar senare ifrågasattes att media hade fått informationen först, men detta tillbakavisade landstingets representant bestämt. Landstinget kunde inte anklagas för att media hade snokat upp nyheten. Jag tycker dock att om man skickar ut ett pressmeddelande så ökar risken markant att media skriver om det. Använder man dessutom rubriken Medlemsfusk