Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund
|
|
- Erika Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: Föregående möte: vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson Mikael Leisjö Petra Malmgren mötessekreterare mötesordförande justerare
2 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Dagordning 1. Formalia Diskussion: Förbundsdatabasen och distrikten Diskussion: Förbundstidning Diskussion: Föreningsdirektiv Diskussion: Inför LSU:s repskap (igen) Diskussion: Tillvägagångssätt i statsbidragsfrågan Beslut: Anta föreningar Beslut: Arvodering av Personalvetare Beslut: Arvodering av vice ordförande vid förbundsordförandes semester Beslut: Attestlista Beslut: Medlemsregistrering Beslut: Medlemsundersökningen Beslut: Poker som verksamhet i Sverok Beslut: Upprättande av ett nordiskt samarbetsorgan Beslut: Viktor Johan Beslut: Årsmötesutskick Beslut: Ändring av budget i styrdokument Ideell samverkan Rapporter Rapport: Arbetsledning ordföranden Rapport: Distriktsutveckling Rapport: Ekonomi Rapport: Framtidsarbetet Rapport: Förbundsordförande Rapport: Föreningsansvarig Rapport: Hyperions Landsting Rapport: Ideell samverkan Rapport: Internetbaserad Organisering Rapport: Jämlikhet och jämställdhet Rapport: Riksmötesval Rapport: Sverox, ansvarig utgivare med löpande utvecklingsarbete Rapport: Utredningar från Ungdomsstyrelsen och Riksrevisionen Rapport: Utvecklingschef Rapport: Vice Ordförande... 70
3 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) 1. Formalia Mötet beslutade att 1... fastställa röstlängden förklara mötet beslutsmässigt välja Mikael Leisjö till mötesordförande välja Christer Pettersson till mötessekreterare välja Petra Malmgren till justerare fastställa dagordningen fastställa adjungeringar. Handlingar i ärendet Röstlängd. Dagordningen (sidan 2). Adjungeringar.
4 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Röstlängd Närvarande under hela eller delar av mötet Dan Sivnert David Gustavsson Elin Gustafsson Karolina Staël Martin Kvist Max Valentin Mikael Leisjö Petra Malmgren Frånvarande Andreas Granander Marcus Clifford Mattias Emanuelsson Qla Zetterberg
5 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Adjungerade Christer Chrisp Pettersson, funktionär Lars Molle Johansson, funktionär Karoline Jonasson, gäst Personerna kan adjungeras som något av Gäst, med närvarorätt på mötet. Sakkunnig, med närvarorätt på mötet och yttranderätt i enskild fråga. Föredragande, med närvarorätt på mötet och yttrande- och yrkanderätt i enskild fråga. Funktionär, med närvaro- och yttranderätt på mötet.
6 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) 2. Diskussion: Förbundsdatabasen och distrikten Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Förbundsdatabasen och distrikten
7 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Diskussionsunderlag: Förbundsdatabasen och distrikten Av Petra Malmgren, och David Gustavsson, Förbundsdatabasen har som bekant blivit försenad och är inte längre aktuellt att den kommer bli färdig så vi kan börja använda den vid årsskiftet. Förhoppningsvis kommer den bli färdig så att vi kan använda den under våren. I så fall får vi vänta med att ta in bidragsansökningar tills databasen är igång. Än så länge vet vi inte ifall det är realistiskt att tro att hela databasen är färdig att tas i drift ca 1 april. För oss som förbund är det väldigt synd ifall det inte går, eftersom vi har räknat med det, hoppats och planerat. Men det är egentligen inte värre än så. Det är fullt möjligt att köra på den gamla databasen ytterligare ett år, även om det vore en besvikelse. För våra distrikt är situationen dock värre. Många landsting ger endast bidrag för medlemmar boendes i distrikten. I dagsläget löses det genom att distrikten får komma till förbundskansliet och titta på medlemslistorna, men det är ändå en tidskrävande arbetsuppgift. Sverok Stockholm kommer från och med 2006 få ännu hårdare krav. Deras landsting vill endast ge bidrag för unika medlemmar boende i Stockholms län. Detta går idag inte att genomföra utan en ytterst stor stor ansträngning för Sverok Stockholm, knappast genomförbar. Med den nya databasen skulle det vara möjligt att lösa situationen, men dröjer den ytterligare ett år riskerar Sverok Stockholm att stå utan bidrag. Det är fullt möjligt att andra distrikt ställs inför samma problematik. Många distrikt väntar på den nya databasen. Vi föreslår därför att en medlemsrapporteringsdatabas tas fram i första hand. Även om databasen inte kommer att användas i fråga om övriga funktioner kommer alla medlemmar rapporteras genom denna databas. (Se beslutsunderlag om medlemsregistrering för frågor om hantering av föreningar som inte har internet- och datortillgång.) Förhoppningsvis kommer även resterande funktioner att hinna tas fram i tid, men funkar inte det har vi i alla fall ett system som hjälper våra distrikt.
8 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) 3. Diskussion: Förbundstidning Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Förbundstidningen Nya Sverox
9 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Diskussionsunderlag: Förbundstidningen Av Max Valentin, Ett hjärtebarn. En informationskanal. En symbol. Sveroks förbundstidning skall axla mycket. Det kan uppfattas som ett splittrat uppdrag, det är en medlemtidning, men den skall också sprida en positiv bild utåt av förbundet och skall ha ett fokus på spelhobbyn utan att vara en speltidning. Ett stort ansvar vilar på de utvalda som skall bära denna fackla genom ett kuperat landskap. Det är dags att leta efter en ny redaktion. Inte för att den gamla gjort ett dåligt jobb utan av den enkla anledning att saker och ting mår bra av förnyelse. Både tidningen och redaktionen. Förändringens vind blåser friskt och väcker utvecklingens gud ur sin krypta. I vilken riktning skall förbundstidningen vandra? Begränsningarna finns bara i våra sinnen. I listan finner ni ett antal nyckelparametrar: Tillgänglighet Tidningen når nu postmottagare. Ofta fastnar flera tidningar hos samma person. Den pyramid som finns i engagemang i förbundet finns i tillgänglighetsstrukturen av tidningen. Kan detta vara ett demokratiskt problem eller är det en svaghet i Sveroks organisation. Är det något som skall förändras med databasen? Eller det kanske är bra som det är, tidningen når nyckelpersoner i förbundet. Men skall då inte innehållet skräddarsys mer mot dessa individer? Om vi skall nå alla medlemmar, hur skall ekonomin gå ihop? Skall tidningen vara i tryckt form eller är det en kvarleva av en utdöd kommunikationsform. Den övervägande delen av våra medlemmar är mycket aktiva internetanvändare. Kanske skall vi handla upp en web-redaktion som gör en e-tidning med mycket mer levande komponenter som bloggar och andra mer tillgängliga strukturer som kan spridas bland medlemmarna. Distribution Beslut tog på tidigare förbundstyrelsemöte att redaktionen inte skall arbeta mot att nå målgrupp tre (ungdomar 12-25) enligt styrdokument för tidningen. Skall detta förändras på sikt? När är det i sådant fall? Är bibliotek en nyckeldistributör tillsammans med spelbutiker. I sammarbetsavtalsform centraldistribueras tidningen till platser där aktiva konsumenter gratis kan hämta tidningen istället för att skicka den som direktutskick. Adresserade utskick är mycket dyrare och vi vet inte om den som får tidningen är intresserad. Journalistik Tidningen skall sprida en positiv bild av spelhobbyn. Så står i andra stycket på styrdokumentet. Sund självkritik, inget vi sysslar med? Är det bara spel då stödjer vi det? Vad tar vi avstånd från? Spelberoende, ett problem för samhället. Är det något vi tar aktivt avstånd från? Är det något vi hjälper till att stävja? Ett fansin är till för de som älskar. Spelbolagen gör oändligt mycket reklam för sina produkter, ibland häcklade ibland stödda av kvällspressen, som nationellt spelförbund bär inte vi ansvaret att nyansera bilden, visa gråskalan. Vi kan bestämma att visst utrymme skall ges för forskare, kritiker, psykologer, sociologer, militärer m.m. Det kanske är fokus för nästa redaktion.
10 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Organisation Två personer som jobbar halvtid, det kanske är ett bra upplägg för en redaktion. Eller kanske inte Spelande handlar till stor del om att skapa en verklighet tillsammans. Borde inte tidningen vara en förening som allt annat men med ett speciellt riktat bidrag, i den kan ju alla som är intresserade gå med i, en styrelse (som kanske väljs av förbudsstyrelsen), detta för att minska avståndet till att engagera sig. Finansiering Redaktionen har rätt att sälja annonser. Skall vi sätta upp riktlinjer om hur stor del tidningen skall vara självförsörjande? Via annonser och via försäljning. Innehåll Frågan om innehåll är en vattendelare. Denna fråga debatteras mest när nya nummer kommer ut. Informationsblad eller speltidning? Bra eller dåliga artiklar. Jag ser förbundstidningen som en infrastruktur. Detta innebär ett samtal för dem som konstruerar eller vill konstruera infrastruktur inom förbundet. I undersökningen framkommer att detta skildras undermåligt framförallt på distriktsnivå. Vad beror det på? De vill inte. De hinner inte. De vet inte vad de skall säga. Resten av innehållet, alltså vad man kan göra och hur man kan göra det eller varför man gör det skapas av och för medlemmar. Till detta tillkommer också när man gör det, kalendariet, saknat av många. Kanske en fråga för distrikten? Kanske skall en sekreterare utses på varje slag som sammanfattar en artikel. Sedan vill jag som författare tillägga att tidningen aktivt borde arbeta för att få in en kritisk dialog kring spelande. Utgivningstakt En viktig fråga att lösa innan nästa upphandling. Sex nummer, åtta nummer eller kanske en kontinuerligt uppdaterad webredaktion.
11 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Nya Sverox Av Magnus Alm, redaktör Tanke Att fräscha till Sverox, utveckla konceptet och ta tidningen ett steg vidare. Vi skall göra en kaxigare, snyggare och mer självklart produkt. En tidning som ingen gamer kan vara utan. Mindre snälla klubb-bladet och mer coola gamer-tidningen. Layout Vi eftersträvar en spännande och dynamisk tidning där varje artikeluppslag bjuder på något annorlunda. Vi vågar gå lite längre och höja ribban ett snäpp designmässigt. Vi väljer hellre det vågade alternativet än det fega. Det ska vara spännande att titta i nya Sverox. Omslag Kan vara ett foto eller en illustration. Kan föreställa allt från en känd datorspelskaraktär till en cool lajvare eller en riktigt snyggt målad figur. Det är dock alltid fråga om en karaktär, något levande. Färgerna på logotypen Sverox och rubrikerna kan variera i förhållande till den dominerande färgen på fotot eller illustrationen som pryder omslaget. Texter Lite smartare, lite kaxigare och på spelarnas egna språk. Vi eftersträvar korrekt svenska men med termer (ibland engelska) som är accepterade av gamers. Tonen är tuff, uppmuntrande och medryckande. Med kaxigt menar vi att det är ok att ställa kommunpolitiker mot väggen om de särbehandlat sverokförening på ett negativt sätt. Det är också ok att granska förbundet inåt, så som notisen om Gävle Dalas distrikt i nummer 44. Ett annat exempel är nyheten PSP på gator och torg i samma nummer. Vi vill snarare sticka ut hakan än vara slätstrukna, helt enkelt. Innehållsfördelning Fördelningen av innehållet är lite annorlunda jämfört med tidigare Sverox. Detta för att vi vill att tidningen skall kännas fräsch och inte så tungläst. Dessa procentsatser skall ses som en riktlinje för nya Sverox: 30% Nyheter 40% Artiklar 30% Recensioner Nyheter Vi rapportera om allt av intresse som rör spelandet. Allt från vetenskapliga rapporter och sommarens storlajv till nya generationens spelkonsoler och brädspelsmässor i Tyskland. Artiklar Artiklarna hålls korta textmässigt, men får flöda ut över sidorna uppbackade med mycket grafiska element. Reportage och artiklar skall generellt hållas korta, men det aktuella ämnet skall gärna belysas genom småintervjuer, faktarutor och listor. Små godbitar som läsaren kan ta till sig på ett lättsamt sätt.
12 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Recensioner Varje recension är alltid på minst en sida och högst tre. Vi vill ge en nyanserad bild och har inget sifferbetyg, skribenten ger sitt personliga omdöme. Vi anger plus, minus och vem produkten rekommenderas till.
13 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) 4. Diskussion: Föreningsdirektiv Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Föreningsdirektiv
14 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Diskussionsunderlag: Föreningsdirektiv Av Christer Chrisp Pettersson, kanslichef, och Lars Molle Johansson, Målet med diskussionen är att få underlag till att slutföra arbetet med föreningsdirektivet, så att det ska kunna fastställas på styrelsemötet i december. Frågeställningar I förslaget på föreningsdirektiv, saknas det något som bör vara reglerat? Är det något som nu finns med i förslaget som inte bör regleras? Är uppdelningen på regel, kommentar och kvalitetssäkring tillräcklig? Behövs det mer? Ska något bort? Borde det heta något annat? I arbetet med direktivet är det en målsättning att allt ska vara offentligt. Är det något i direktivet som bör vara hemligt eller ska allt vara offentligt? En annan målsättning är att enbart ha med regler som vi följer upp genom kvalitetssäkring. Är detta rimligt? Kan det finnas regler som vi inte följer upp? Ska förbundsstadgan påverka direktivet? Ska alla direktiv ha en grund i förbundsstadgan? Behöver förbundsstadgan i så fall kompletteras med omskrivningar eller tolkningar eller ska direktiv som inte har stöd i förbundsstadgan tas bort? Vad ska hända med föreningar som inte uppfyller direktiven? En sanktion som står i direktiven är att föreningen kan sluta vara bidragsberättigad. Kan det finnas andra sanktioner? Ska föreningar som inte uppfyller direktiven kunna avstängas och uteslutas ur Sverok? Ska de kunna avregistreras? Båda begreppen regleras av förbundsstadgarna så det kan behövas tolkningar eller omskrivningar i stadgarna i så fall. Ska sanktionerna dokumenteras i direktiven?
15 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) 5. Diskussion: Inför LSU:s repskap (igen) Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Inför LSU:s repskap (igen)
16 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Diskussionsunderlag: Inför LSU:s repskap (igen) Av Petra Malmgren, Det har inkommit motioner till repskapet. En handlar om att LSU ska verka för att rösträttsåldern sänks till 16 år. Den anser jag att Sveroks politiska program föreskriver att vi ska rösta emot. En annan motion handlar om att LSU ska sluta lägga kraft på internationell demokratiutveckling och föreslår följande attsatser: - att i den nya uppdragsbeskrivningen för LSU fastställa att LSU har ett uppdrag att vara den samlade rösten för Sveriges ungdomsorganisationer. - Att LSU avvecklar sitt engagemang vad avser internationell demokratiutveckling. Hur ställer vi oss till detta? Det är i linje med vad vi tycker, samtidigt är det väldigt drastiskt. För mig är det viktigast att det vi vill ha ut av LSU genomförs, sen kan det andra få samexistera. Samtidigt får man ju inse att en organisation inte kan göra hur mycket som helst och stjäl resurser från varandra. Vår motion avvisas med motiveringen Då styrelsen och motionsskrivarna har samsyn i denna fråga och förändringsarbetet redan pågår föreslår styrelsen Repskapet att avslå motionen. Föregående möte bestämde vi att avslå styrelsens motion om höjd medlemsavgift, till stor del med motivering att LSU:s styrelses motivering till höjd medlemsavgift var dålig. Nu finns en längre som jag bifogar detta dokument: Dels är det viktigt för att höja ägarskap, inflytande och delaktighet i LSU från medlemsorganisationerna. Dels är det viktigt för att täcka det kraftiga negativa kapital som LSU har och har haft sedan slutet på 1990-talet. En ökning av medlemsavgiften är en av många åtgärder som krävs för att komma till bukt med LSU:s finansiella situation. Medlemsavgiften till LSU är idag 0,6 % av det grundbidrag som LSU:s medlemsorganisationer får från ungdomsstyrelsen, dock som lägst 3000 kronor. Idag betalar de flesta av LSU:s medlemsorganisationer minimibeloppet. Det är styrelsens förslag att höja minimibeloppet till 8000 kr. LSU har under de senaste sex åren utvecklat en omfattande utbildningsverksamhet i Sverige. År 2004 uppgick den till ett sjuttiotal kurser och träffpunkter med nära 1000 deltagartillfällen, från sjuttiotalet olika organisationer. Utvecklingen av den här verksamheten har finansierats av projektpengar från Allmänna arvsfondens satsning på ungas egen organisering. Från och med 2005 har dessa pengar försvunnit, och om den verksamheten ska finnas måste medlemmarna betala en större del själva. LSU har ansökt om ett ökat bidrag från utbildningsdepartementet för 2006, med bl a denna verksamhet och avsaknaden av medlen som kom från Allmänna Arvsfonden som argumentation. Det är ändå viktigt att medlemmarna skjuter till en del av de resurser som krävs. För LSU skulle en höjd medlemsavgift enligt förslaget ge kronor extra, en summa som motsvarar ungefär halva det negativa kapital som bör hämtas in under 2006, eller två tredjedelar av den metodhandbok om inkludering som nyligen givits ut, eller hela kostnaden för konferensen Re:Act som hölls i våras. En av de viktigaste aspekterna av en höjd medlemskapsavgift är också att den innebär att medlemsorganisationerna ges större ekonomisk makt över LSU:s verksamhet. Till skillnad från de medel som finns uppbundna i LSU:s många projekt och som inte går att omfördela eller förändra skapar medlemsavgiften helt fria medel som kan läggas på verksamhet som på ett direkt sätt kan komma medlemsorganisationerna till gagn.
17 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Genom att minska beroendet av projektmedel skapar vi större möjligheter att tillsammans driva nyskapande och utmanande verksamhet! Hur ställer vi oss till detta? Ska vi yrka på att ett tak införs om frågan verkar gå igenom? Var ska då det taket gå nu, där vår nuvarande avgift ligger?
18 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) 6. Diskussion: Tillvägagångssätt i statsbidragsfrågan Mötet diskuterade ärendet. Handlingar i ärendet Diskussionsunderlag: Tillvägagångssätt i statsbidragsfrågan Sveroks kommentarer på konsekvensutredning
19 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Diskussionsunderlag: Tillvägagångssätt i statsbidragsfrågan Av Petra Malmgren, Hittills i arbetet med statsbidragsfrågan har jag tillsammans med vice ordförande Mikael Leisjö bestämt hur vi ska gå tillväga, men det är lämpligt att frågan även diskuteras på ett förbundsstyrelsemöte så fler har formell möjlighet att komma med åsikter. Ungdomsstyrelsen har nu inkommit med sin utredning, se rapport om Ungdomsstyrelsens och Riksrevisionens utredningar. En del förändringar är föreslagna att införas redan nästa år. Andra kommer dröja längre. Följande har vi gjort tidigare under året: Deltagit på tre konferenser i mars, juni och september. Hållit föredrag om organisationsstöd på septemberkonferensen. Skrivit kommentarer till LSU:s utredning Skrivit kommentarer som efterfrågades av Ungdomsstyrelsen i april Skrivit kommentarer efter konferensen i juni på eget initiativ. Tillsammans med andra organisationer skrivit kommentarer efter konferensen i september. Besökt generaldirektören. Besvarat Ungdomsstyrelsens konsekvensutredning. Hur ska vi arbeta vidare med dessa frågor?
20 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) Sveroks kommentarer på konsekvensutredning I detta dokument finns Sveroks kommentarer på Ungdomsstyrelsens konsekvensutredning. Det har tagits fram av förbundsordförande Petra Malmgren, kanslichef Christer Pettersson och utvecklingschef Lars Johansson. Borttagning av fördjupad bidragsprövning På konferensen berättade Ungdomsstyrelsen att den fördjupade bidragsprövningen ska ersättas av effektstudier. Detta står inte alls i konsekvensutredningen, utan istället står det att prövningen av organisationernas verksamhet i förhållande till målen slopas. Ansökan ska istället prövas i förhållande till de formella krav som ställs för bidrag idag. Det framgår dock inte exakt vilka krav som avses. Ungdomsstyrelsen har, med det nya förslag på bidragssystem som presenterades i september, gett intryck av att vilka tydliggöra kopplingen till de övergripande målen. Att då ta bort den prövning som mäter och beskriver denna koppling känns märkligt. Sverok vill varna för att ta bort den fördjupade bidragsprövningen utan att ersätta det med något annat. Ungdomsstyrelsens förslag på uppdelning i organisationsstöd och verksamhetsstöd får det att se ut som om det enbart är verksamhetsstödet som medverkar till att målen uppfylls. Dagens organisationsstöd medverkar redan starkt till uppfyllande av målen. Bara genom att ungdomar får stöd till organisering uppfylls de övergripande målen oavsett vilken verksamhet organisationen bedriver. Därför är det rimligt att den fördjupade bidragsprövningen av organisationsstödet finns kvar. Bidragsgrundande medlemmar, kalenderår som medlemskapsår Sverok avråder till införandet att antalet medlemskap ska räknas ett visst datum, till exempel vid kalenderårets avslutande den 31 december. Vi ser få vinster med att införa detta samtidigt som nackdelarna är stora och många. Många ungdomar lever i skolår och planerar sitt liv från höst till vår. Detta avspeglar sig även på ungdomars föreningsliv. Statsbidragsystemet bör tillåta och uppmuntra en flexibilitet i ungdomars organisationer istället för att tvinga in alla i samma form. Förändringen är ett hårt slag mot kvalitetsarbetet med underlagen. Det gör att det inte längre är möjligt att samla in och granska medlemsuppgifterna förrän underlagsåret är slut, eftersom medlemsantal inte kan fastställas förrän efter 31 december. En sak som kännetecknar Sveroks medlemsadministration och har gör den framgångsrik är att vi samlar in uppgifter från föreningarna under hela året. Redan i början av underlagsåret kan föreningarna redovisa verksamhet och medlemmar för att senare komplettera om behov finns av det. Detta gör att vi börjar hantera och kontrollera dessa uppgifter redan i början av året fram till och med september året efter. Vi får på detta sätt mer tid att utföra arbetet på samtidigt som det är säkrare att granska färska uppgifter än att granska dem ett år i efterhand. Vi tror att många organisationer skulle vinna på att införa detta kvalitetsarbete. Med denna förändring som Ungdomsstyrelsen föreslår skulle vi inte längre kunna arbeta på detta sätt. Detta försvårar vår administration och internkontroll eftersom vi inte vet förrän efter årsskiftet ifall medlemmen verkligen stannar kvar i organisationen året ut. Denna förändring innebär att fullvärdiga medlemmar som deltagit i organisationens verksamhet och demokrati under året inte får räknas bara för att de innan årsskiftet dött eller av annan anledning avslutat sitt medlemskap, detta kanske så sent som 30 december. Både föreningen och
21 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) förbundet kan ha haft samma kostnader för dessa medlemmar som vilken annan medlem som helst. Vi vill inte att staten i onödan tvingar på våra föreningar ett särskilt sätt att organisera sitt medlemskap. Sverok undrar vad Ungdomsstyrelsen anser sig uppnå med denna förändring förutom krångligare regler och mer administration? Om avsikten är att förhindra tillfälliga medlemmar hindrar detta inte på något sätt då sådana mycket väl kan vara medlemmar året ut. Är avsikten att förhindra att en medlem ska kunna räknas två gånger om föreningen tillämpar medlemskap fram till och med ett år efter att medlemskapet tecknades fungerar detta visserligen, men det finns bättre lösningar. Dagens medlemsbegrepp, exempelvis, kräver att man under underlagsåret ska ha tagit ställning för medlemskapet för att räknas. Det innebär att det redan idag finns samma begränsning som uppnås med förslaget, men utan ett fast datum. Eftersom det är i föreningarna verksamheten genomförs och det är föreningarna som bäst vet vilken verksamhet som bör bedrivas ger vi våra föreningar bidrag när de lämnar in sina uppgifter. Införs denna förändring måste vi allvarligt överväga ifall vi ska våga betala ut bidragen redan under underlagsåret när de inlämnade uppgifterna har kontrollerats. Vi kommer ju då inte veta om detta verkligen är uppgifter vi i slutänden kan söka bidrag för. Att vi idag kan ge våra föreningar bidrag direkt när de rapporterat uppgifter istället för ett år senare innebär stora fördelar för föreningslivet. Att vänta skulle innebära ett karensår där nystartade föreningar inte får något stöd för sin verksamhet. Bidrag samma år ger dessutom de aktiva i föreningarna en direkt återkoppling. Det är deras verksamhet och medlemmar som har genererat bidraget, inte något som hände för länge sedan. Sveroks förslag: räkna aktiva ställningstaganden för medlemskap Sverok föreslår att istället för att räkna medlemmar den 31 december varje år ska antalet medlemmar som har tagit aktiv ställning för sitt medlemskap under underlagsåret räknas. Då skulle bidragsgrundande medlemmar endast vara de som under året varit anslutna till organisationen och som under året tagit aktiv ställning för sitt medlemskap. För att räknas som bidragsgrundande nästa år krävs ett nytt aktivt ställningstagande för detta år. Detta skulle innebära att man tidigt på året vet ifall en medlem är bidragsgrundande, att föreningarna fortfarande är fria att bestämma hur medlemskap ska fungera, att alla ungdomsorganisationer kan inleda sin medlems- och kontrolladministration tidigare samt att föreningarna kan få bidrag med en gång. Detta innebär även att systemet blir oberoende av om förbunden har brutna verksamhetsår eller kalenderår som verksamhetsår. Vårt förslag är dessutom i linje med att datum för ställningstagande föreslås krävas från och med nästa år. Detta medför att arbetsbördan för organisationen inte ökar nämnvärt samtidigt som en högre säkerhet i systemet uppnås. Digitala signaturer Stycket om digitala signaturer är mycket bra. Ungdomsstyrelsen har helt och hållet identifierat ungas anknytning till internet som plattform för medlemskap och verksamhet. Det är med stor uppskattning som Sverok tar emot detta godkännande av ett föreningsliv som inte nödvändigtvis ser ut och organiseras som för över 100 år sedan. Den internetbaserade organiseringen är ännu i sin linda och då är det essentiellt att staten erkänner och uppmuntrar denna utveckling hellre än att kräva en anpassning till den traditionella föreningsformen. Sverok anser att detta är ett stor och viktigt steg för ungas engagemang i föreningar och som tar föreningslivet in i 2000-talet. Internet är ännu inte förberett för att ta emot vanliga signaturer. Därför bör det med individuell identifiering menas att det ska finnas uppgifter om personens namn, adress, födelseår, kön och
22 Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte (71) tidpunkt för ställningstagandet. Annat digitalt förfarande behövar alltså specificeras i enlighet med ovanstående. Bidragsgrundande lokalavdelning Det är rimligt att införa att det krävs att det ska finnas minst fem ungdomsmedlemmar för att föreningen ska räknas som en verksam förening. Att endast ge bidrag för sådana föreningar höjer legitimiteten i systemet. Det är bra att ordet verksamhetsberättelse byts mot verksamhetsredovisning då detta är ett mer relevant ord. Det har inte varit tydligt vad som menas med verksamhetsberättelse tidigare, eftersom sådana kan se väldigt olika ut. Att det nu förklaras vad som ska rapporteras för att en förening ska vara bidragsgrundande är bra. Det är inte orimligt att staten ger stöd för samma förening flera gånger. Statliga instanser har olika inriktningar och mål. Uppfylls flera mål är det rimligt att organisationer får bidrag från flera statliga instanser, tex integrationsverket, folkbildningsrådet och ungdomsstyrelsen. Därför är det inte självklart att bidrag från Riksidrottsförbundet ska hindra bidrag från Ungdomsstyrelsen. Däremot är det rimligt att Ungdomsstyrelsen endast ger bidrag en gång per förening. Tidigarelägga sista ansökningsdag till den 1 september Att tidigarelägga ansökningsdatumet en månad innebär i realiteten att arbetet tidigareläggs 2-3 månader, eftersom granskningsarbetet är svårare att genomföra under sommaren. I Sverok genomförs granskningsarbetet av de anställda och dessa brukar ha semester under sommaren. Dessutom är ungdomar generellt svåra att komma i kontakt med under sommarmånaderna då de ofta är bortresta. Dessa två faktorer gör granskningsarbetet svårt att genomföra under sommaren. Förändringen med att endast medlemmar som är medlemmar den 31 december året före ska räknas innebär i kombination med detta att granskningstiden förkortas avsevärt. Arbetet sätter igång mycket senare än förut och behöver avslutas tidigare än förut. Detta kommer medföra sämre möjlighet till kontroller och fler medlemmar som vi blir tvungna att utesluta från ansökan på grund av tidsbrist. Sverok förstår skälen till varför Ungdomsstyrelsen vill flytta ansökningsdatumet, men Ungdomsstyrelsen bör ha förståelse för ungdomsorganisationernas situation och inte göra granskningsarbetet svårare än nödvändigt. Därför bör inte första möjliga granskningsdag ändras till 1 januari under ansökningsåret. Granskning bör vara möjlig även under underlagsåret. Verksamhetsredovisning Bytet från verksamhetsberättelse till verksamhetsredovisning tydliggör vad det handlar om. För att säkerställa möjligheten till granskning behöver kraven på vad som ska ingå formuleras om lite. 1) Vilken verksamhet som har bedrivits i föreningen under underlagsåret. Omformuleringen visar att det är verksamhet under underlagsåret som menas. 2) Vilka personer valdes till styrelse eller motsvarande under underlagsåret. Omformuleringen visar att det är de som valdes under underlagsåret som menas. 3) Med statens definition av medlem, vilket totalt medlemsantal samt vilket medlemsantal i åldern 7-25 år föreningen hade under underlagsåret. Omformuleringen visar att det är medlemmar som enligt statens definition på medlem under underlagsåret som menas. 4) Vilka centrala organisationer var föreningen ansluten till under underlagsåret.
Sverok upphandlar revisionstjänster
Sverok upphandlar revisionstjänster Sverok är ett av Sveriges största ungdomsförbund och rymmer idag cirka 120 000 medlemmar i cirka 900 lokalavdelningar och 9 distriktsföreningar. Förbundets huvudsakliga
Läs merProtokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund
Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2005-06-10--12 Föregående möte: 2005-04-30--05-01 vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson
Läs merStyrelsemötesprotokoll. Playstar spelförening. Datum: 2012-04-28
Styrelsemötesprotokoll Playstar spelförening Datum: 2012-04-28 2 Playstars styrelsemöte 2012-04-28 Innehåll Dagordning:... 3 Bilagor:... 4 Bilaga 1 Röstlängd... 7 Bilaga 2 Adjungeringar... 8 Bilaga 3 Beslutsunderlag:
Läs merProtokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund
Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2005-10-15--16 Föregående möte: 2005-09-10--11 vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson
Läs merReviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län. Regionförbundets styrelse
Reviderad överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och barn- och ungdomsorganisationer i Kalmar län Regionförbundets styrelse 2013-03-18 Överenskommelse mellan Regionförbundet i Kalmar län och
Läs merProtokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, Sverok
Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, Sverok 1(16) Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, Sverok Datum: Föregående
Läs merStadga för Teknologernas Centralorganisation
Stadga för Teknologernas Centralorganisation 1 Syfte 1.1 Teknologernas Centralorganisations syfte är att stödja studiesociala och/eller kontaktskapande aktiviteter för medlemsföreningarnas studenter. 2
Läs merProtokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund
Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2006-02-18--19 Föregående möte: 2006-01-28--29 vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson
Läs merBILDA FÖRENING en handledning
BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också
Läs merVI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun
VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda
Läs merLätt och roligt att bilda en förening
Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta
Läs merProtokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund
Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2005-04-30--05-01 Föregående möte: 2005-04-08--10 vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson
Läs merstadgar för Göteborgsdistriktet
stadgar för Göteborgsdistriktet Stadgar för Göteborgsdistriktet av Amnesty International Detta dokument består av nationella standardstadgar för distrikt inom amnesty international, samt de lokala tillägg
Läs merOm projektbidrag (verksamhetsbidrag) till kvinnors organisering
Om projektbidrag (verksamhetsbidrag) till kvinnors organisering Detta projektbidrag beviljas endast till kvinnoorganisationer. Därför krävs ett revisorsintyg där det framgår hur stor andel av organisationens
Läs merBILDA FÖRENING. Det här behöver ni veta
BILDA FÖRENING Det här behöver ni veta Innehållsförteckning Vad innebär det att bilda en förening?...3 Fördelar...3 Föreningsregister...3 Förberedelser...4 Bildandemötet...4 Stadgar...5 Årsmöte...6 Dagordning
Läs merExempel på att bilda en förening
Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige
Läs merMer demokrati! - 2 - För demokrati är inte bara viktigt, det gör allt så mycket roligare också.
Mer demokrati! I Scouterna tycker vi att det är viktigt med demokrati. Alla har rätt att säga vad de tycker. Och allt som vi gör har vi bestämt tillsammans. Vi väljer alltid det förslag som får flest röster.
Läs merProtokoll P-Riks Årsmöte Datum: 131116 Plats: Linnéuniversitetet
Protokoll P-Riks Årsmöte Datum: 131116 Plats: Linnéuniversitetet Närvarande: Dynamicus PA Gefle PAX i Växjö Pegasus Pelikan Personalvetare i Lund Pub Puls Förbundsstyrelsen Internrevisor 1 Mötets öppnande
Läs merStadgar för förbundet Ung Media Sverige
Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och
Läs mer2 Föreningens säte Föreningen har sitt säte i [namnet på kommunen där verksamheten i huvudsak bedrivs]
Stadgar för föreningen [namnet på er förening] Antagna på årsmötet [ÅÅÅÅ-MM-DD] 1 Namn på förening Föreningens namn är [namnet på er förening] KOMMENTAR: Namnet är till för att bekräfta för andra parter
Läs merLåt fler forma framtiden!
Yttrande från Sverok 20160617 Ku2016/00504/D Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Sverok svarar på: Låt fler forma framtiden! Palett för ett stärkt civilsamhälle! SOU 2016:13 Ku2016/00504/D Sammanfattning
Läs merStadgar Funkibator Öst ideell förening
Stadgar Funkibator Öst ideell förening Stadgar för Funkibator Öst ideell förening. Antagna vid årsmöte 26 mars 2018. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator Öst ideell förening. 2 - Föreningens
Läs merProtokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund
Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2005-07-16 Föregående möte: 2005-06-10--12 vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson
Läs merStadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20
Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas
Läs merStadgar Riksorganisationen Reacta
Stadgar Riksorganisationen Reacta 1. ORGANISATIONENS NAMN Organisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. 2. MÅLGRUPP Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. 3. ÄNDAMÅL
Läs merSvenska E-Sportföreningen
Svenska E-Sportföreningen, 802446-6164 1 KAP Konstituella stadgar 1 Förningens namn Föreningens namn är Svenska E-Sportföreningen, 802446-6164, förkortat SESF. 2 Föreningens säte SESF:s styrelse har sitt
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om statsbidrag till barn- och ungdomsorganisationer; SFS 2011:65 Utkom från trycket den 1 februari 2011 utfärdad den 20 januari 2011. Regeringen föreskriver följande.
Läs merför riksorganisationen Ungdom Mot Rasism
för riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Kongressen i Göteborg 2013-03-16 1 Namn och ändamål 1.1 Namn Organisationen heter Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism (hädanefter kallad UMR). 1.2 Ändamål UMR
Läs merUPPSTARTSPROTOKOLL FÖR BAKOM KRÖNET. Datum 2014-01-09 Tid från 19:00 Tid till 23:09. Ingen sekreterare valdes då protokollet skapas i starta.sverok.
1. Mötesdata Datum 2014-01-09 Tid från 19:00 Tid till 23:09 Plats Mötets Ordförande Mötets Sekreterare ESKILSTUNA Andreas Saxin Ingen sekreterare valdes då protokollet skapas i starta.sverok.se 2. Förberedelser
Läs merSTADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS BARN OCH UNGDOMSORGANISATION (UKJK-BUO)
STADGAR FÖR UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS Antagna den 25 augusti 2012 2 1 Organisation (Namn och identitet) UNIVERSAL KYRKAN AV JESUS KRISTUS, förkortat UKJK-BUO är ett kristet Barn och Ungdomsorganisation,
Läs merMÖTESHANDLINGAR STYRELSEMÖTE 2014-02-17
MÖTESHANDLINGAR STYRELSEMÖTE 2014-02-17 KALLELSE STYRELSEMÖTE Tid Måndagen 17:e Februari 2014 kl 18:30 Plats Ung Pirat - Stockholms kansli på Styrbjörnsvägen 3 i Hägersten Möteshandlingar Möteshandlingar
Läs merMall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española
Mall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española 1 - Föreningens namn Föreningens officiella namn är Region XX Pura Raza Española (XX P.R.E.) På spanska är föreningens namn XX 2 Föreningens säte Föreningens
Läs merUngdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige.
Reactas stadgar 1. ORGANISATIONENS NAMN Ungdomsorganisationens namn är Reacta och har sitt säte i Stockholm. 2. MÅLGRUPP Organisationen är en sammanslutning av ungdomar i hela Sverige. 3. ÄNDAMÅL Organisationen
Läs merStadgar. Senast reviderad 2013-11- 04
Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...
Läs mer19.1 Motion om stadgerevidering
19.1 Motion om stadgerevidering Under årsmötet 2018 framkom det att det fanns en del skrivningar i stadgarna som var öppna för tolkning. Därför har distriktsstyrelsen tillsammans med föreningskonsulenten
Läs merStadgar - Funkibator ideell förening
Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte
Läs merHandledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår
Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår
Läs merEn information om hur det går till att bilda en förening.
Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär
Läs mer5 SRS verksamhetsår omfattar tiden mellan den 1 januari och den 31 december.
Studentradion i Sverige - Stadgar SENAST ÄNDRADE 2014-10-12 Firma 1 Föreningens firma är Studentradion i Sverige, och förkortas SRS. Föreningens firma tecknas av ordförande och kassör var och en för sig.
Läs merStadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet
Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1
Läs merFöreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen
Stadgar för Föreningen för särskild begåvning Stockholm Mälardalen Första versionen, antagna vid föreningens bildande 2018-02-09. Organisationsnummer: ansökan skickas snarast till Skatteverket. Säte: Stockholm
Läs merStatsbidrag till föräldraorganisationer bidragsåret 2016
Statsbidragsenheten 2015-09-22 1 (5) Statsbidrag till föräldraorganisationer bidragsåret 2016 Det här dokumentet innehåller information om statsbidrag till föräldraorganisationer för bidragsåret 2016.
Läs merRegler för distriktsanslag till barn- och ungdomsorganisationer i Östergötland
Regler för distriktsanslag till barn- och ungdomsorganisationer i Östergötland Beslut i Regionutvecklingsnämnden 2016-12-07 Regler för distriktsanslag till barn- och ungdomsorganisationer i Östergötland
Läs merStadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798
Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men
Läs merS T A D G A R. för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING. org.nr: 822000-8422
S T A D G A R för LINKÖPINGS VILLAÄGAREFÖRENING org.nr: 822000-8422 Dessa stadgar har antagits vid årsmöte i Linköpings Villaägareförening 2010-03-16 1 Ändamål och verksamhetsområde 1 1. Linköpings Villaägareförening,
Läs merSTADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA
STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes
Läs merhttp://villaagarnasavean.se Normalstadgar för förening ansluten till Villaägarnas Riksförbund Normalstadgar för föreningar fastställda 2012-12-05 Stadgarna har antagits vid Villaägarna i Lerums kommuns
Läs merPsykologstudent Sverige Stadgar
Psykologstudent Sverige Stadgar 1 Föreningens namn, organisationsnummer och form 1.1 Psykologstudent Sverige, förkortas PS. 1.2 Föreningens organisationsnummer är 802441 7688. 1.3 Föreningen drivs av psykologstudenter,
Läs mertillvarata medlemsföreningarnas intressen representera medlemsföreningarna regionalt, nationellt och internationellt
Stadgar för Musikcentrum Riks 1 NAMN OCH SÄTE Förbundet Musikcentrum Riks (MCR) är en ideell förening som består av musikcentrumbildningar. Det har sitt säte i Göteborg. 2 ÄNDAMÅL Musikcentrum Riks ska
Läs merStatsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2016
Statsbidragsenheten 1 (6) Statsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2016 Det här dokumentet innehåller information om statsbidrag till ämneslärarorganisationer för bidragsåret 2016. Statsbidraget
Läs merStatsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer
Statsbidraget så funkar det! Vägledning om statsbidrag till etniska organisationer 1 2012 Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och
Läs merA. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.
STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera
Läs merSTADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH
STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol
Läs merMall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española
Mall: Stadgar för Region XX Pura Raza Española 1 - Föreningens namn Föreningens officiella namn är Region XX Pura Raza Española (XX P.R.E.) På spanska är föreningens namn XX 2 Föreningens säte Föreningens
Läs merStadgar för Riksförbundet för särskild begåvning
Stadgar för Riksförbundet för särskild begåvning Första versionen, antagna vid riksförbundets bildande 2018-02-09. Organisationsnummer: ansökan skickas snarast till Skatteverket. Säte: Stockholm 1. Förbundets
Läs merSverok Stockholms stadga
Sverok Stockholms stadga Antagna 910817. Ändrade 930913, 940227, 950326 och 961020. Nyantagna 970316. Ändrade 980315, 990328, 010721, 020520, 030330, 040328, 050402, 060409 och 090516. Existensgrund Namn
Läs merÅrsmöte i Göteborgs go-klubb den 27:e maj kl 18.00
Årsmöte i Göteborgs go-klubb den 27:e maj kl 18.00 Närvarande: Ross Linscott, Eskil Varenius, Viktor Kämpe, Anton Sörensen, Erik Engvall, Lukas Lindroos, Magnus Sandén. Bilagor: Antagna stadgar, antagen
Läs merMotion med förslag om stadgeändring för Studentradion 98,9
Motion med förslag om stadgeändring för Studentradion 98,9 Skriven av stationschef tillika ordförande Ingrid Broman Bakgrund Studentradion är en förening som växer och är i ständig utveckling. Vår önskan
Läs merStatsbidrag till elevorganisationer bidragsåret 2016
Statsbidragsenheten 1 (6) Statsbidrag till elevorganisationer bidragsåret 2016 Det här dokumentet innehåller information om statsbidrag till elevorganisationer för bidragsåret 2016. Statsbidraget till
Läs merSTARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA
STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Varsågod! Spännande att ni vill starta lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga. Här får ni de handlingar ni behöver. Läs först igenom
Läs merSTADGAR. Förbundet. Vi Unga
STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart
Läs merSveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01
Stadgar Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Utskriftsdatum: 2012-01-14 Version 4.1 Sida 2 (6) 1 Namn Förbundets namn är Sveriges Körförbund. Förbundet har sitt säte i Stockholm. 2 Ändamål
Läs merProtokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund 2004-12-03--05. (Föregående möte var 2004-10-29--31)
Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund 2004-12-03--05 (Föregående möte var 2004-10-29--31) Vid protokollet, Vid ordförandeklubban Justeras, mötessekreterare mötesordförande
Läs merMotionsyttrande Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg
Motion 1 Grundkursens längd Södra Älvsborg Centralstyrelsen föreslår Riksstämman att avslå motionen med motivering att: För närvarande har vi inga problem att rekrytera deltagare till grundkurs 1. Syftet
Läs mer! Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04
Delegationsordning Rädda Barnens Ungdomsförbunds förbundsstyrelse Uppdaterad 2015-10-04 1 1. Inledning 1.1 Varför finns delegationsordningen och hur används den? Delegationsordningen är några av organisationens
Läs merDefinition och ändamål
Stadgar 2014-07-17 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Stadgar för Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Definition och ändamål 1 Syfte Mom 1 Föreningens syfte är att bidra till ett Europa där ungdomar intresserar
Läs merStadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013
Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är
Läs mer1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun.
Stadgar antagna den 24 april 2018 Föreningen Svalorna Indien Bangladesh Stadgar för Föreningen Svalorna Indien Bangladesh 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh.
Läs merFörbundsstyrelsens sammanträde 2001-03-25. Plats och tid Falu Folkets Hus, Falun, 25 mars 2001, klockan 16.30
SVEROK PROTOKOLL 1 Plats och tid Falu Folkets Hus, Falun, 25 mars 2001, klockan 16.30 Närvarande Hanna Jonsson, förbundsordförande Petra Malmgren, förbundssekreterare Magnus Alm Fredrik Bonander Peter
Läs merStadgar. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö
Stadgar Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö 1 NAMN Föreningens namn är Malmö mot Diskriminering föreningarnas organisation för att främja
Läs merDefinition av ideell förening
1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i
Läs merJUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen.
JUS Stadga 1 Syfte JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. 2 Organisation (JUS) Ungdomsförbundets juridiska namn är Judiska Ungdomsförbundet i Sverige JUS har sitt säte på den ort
Läs merStadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation)
Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete (Föreningen Norden i kommunikation) 1. Föreningens syfte Norden, svensk förening för nordiskt samarbete, har till ändamål att på alla områden
Läs merAtt starta förening hur gör man det?
Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då
Läs merStadgar Sveriges Elevråd
Sida 1 av 8 Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 7 november 2015 1 Syfte mom. 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd och elevkårer på övre grundskolan. 2 Organisation mom. 1 Organisationens
Läs merAtt bilda en förening
Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas
Läs merStadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV
Stadgar för Riksförbundet Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta, VOOV Antagna av riksförbundets årsmöte 2015-05- 10 VOOV, Veterinär Omtanke Om Våldsutsatta är en ideell partipolitiskt och religiöst obunden
Läs merDär människor är. Möjliggör möten och egenorganisering.
Där människor är. Möjliggör möten och egenorganisering. STADGAR Antagna 2015-12-18 En demokrati kräver aktiva medborgare som är fria, tänker och handlar självständigt. Svenska Settlementförbundet möjliggör
Läs merStadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand april 2008
Stadgar för Business and Professional Women, BPW Sweden Antagna vid förbundskongressen i Härnösand 26-27 april 2008 1 Förbundets namn Förbundets namn är Business and Professional Women Sweden -BPW Sweden.
Läs merber i Stadgar Ljung Ekonomisk Förening
ber i Stadgar Ljung Ekonomisk Förening 1 Namn och säte Föreningens namn är Fiber i Ljung ekonomisk förening. Föreningen har sitt säte i Linköpings Kommun. 2 Form och ändamål Föreningen har till ändamål
Läs merAtt bilda förening 2 (7)
Att bilda förening 2 (7) Att bilda förening 3 (7) 1. Att bilda förening I Sverige råder organisationsfrihet, vilket innebär att vem som helst har rätt att bilda förening och kring vad som helst. En förening
Läs merHandlingar till möte 3 2007-04-18
Handlingar till möte 3 2007-04-16 1( 6) Handlingar till möte 3 2007-04-18 Dagordning 1.1 Mötets öppnande 1.2 Val av mötesordförande 1.3 Val av mötessekreterare 1.4 Val av justerare 1.5 Mötets behörighet
Läs merHandledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår
Handledning för förening i EFK UNGs Bidragsspår En praktisk handledning för de som vill bilda en ny förening, som vill ansluta en redan befintlig förening eller som redan är anslutna till EFK UNGs Bidragsspår
Läs merProtokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund
Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2006-03-26 Föregående möte: 2006-03-12 vid protokollet vid ordförandeklubban justeras Christer Pettersson Petra
Läs merRIKSFÖRENINGEN STOPPA KVINNLIG KÖNSSTYPNING. Stadgar. Reviderade
RIKSFÖRENINGEN STOPPA KVINNLIG KÖNSSTYPNING Stadgar Reviderade 2016-07-16 1 Föreningens Benämning 1:1 Föreningen är en ideell, politisk, och religiöst obunden Riksförening som skall benämnas RISK STOPPA
Läs merSenast reviderad 2010-05-19
STUDENTFIKET CAMPUS NORRKÖPING Studentfiket Campus Norrköping Senast reviderad 2010-05-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT... 4 1.1. SYFTE... 4 1.2. FIRMA... 4 1.3. SÄTESORT... 4 1.4. VERKSAMHETSÅR... 4
Läs merSTADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö
Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö
Läs merGuide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga
Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta
Läs merSTADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt
STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk
Läs merStadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:
Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte
Läs merStadgar Skuldjouren Kapitel 1 Syfte 1 2 apitel 2 Organisation apitel 3 Medlemskap 1 2
1 Stadgar Skuldjouren Kapitel 1 Syfte 1 Skuldjouren är en allmännyttig ideell förening öppen för alla som är engagerade i frågor om överskuldsättning, fattigdom och dess konsekvenser. Föreningen är tvärpolitisk
Läs merSTADGAR för den ideella föreningen Västerås Modellflygklubb VMFK ~o~
Sid 1 (8) STADGAR för den ideella föreningen Västerås Modellflygklubb VMFK ~o~ Innehåll sida 1 ÄNDAMÅL 2 2 SAMMANSÄTTNING 2 3 ANSLUTNING TILL ANDRA ORGANISATIONER 2 4 BESLUTANDE ORGAN 2 5 FIRMA OCH FIRMATECKNING
Läs merStatsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2010
Enheten för statsbidrag 1 (5) Statsbidrag till ämneslärarorganisationer bidragsåret 2010 Det här dokumentet innehåller information om statsbidrag till ämneslärarorganisationer och riktlinjer för ansökan
Läs merTRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN
TRU 18/2009 LANDSTINGET GÄVLEBORGS BESTÄMMELSER OM BIDRAG TILL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET I GÄVLEBORGS LÄN Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Allmänna villkor 3 Bidragsformer 4 Grundbidrag och Medlemsbidrag
Läs merProtokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17
Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17 Sida 1 av 5 Protokoll för Spegelglas årsmöte 2015-01-17 Närvarande: Caroline Bergström, Alice af Jochnick, Cecilia af Jochnick, Alexander Johansson, Joel Johansson,
Läs merLokalavdelningen är en ideell förening. Lokalavdelningen är ansluten till Ungdomsförbundet Ung Pirat.
Bilaga 1: Stadgar Stadgar för UP esport. 1 Namn och föreningsform Lokalavdelningens namn är UP esport. Lokalavdelningen är en ideell förening. Lokalavdelningen är ansluten till Ungdomsförbundet Ung Pirat.
Läs merAtt starta en studentförening
1 (5) Att starta en studentförening Läs noga genom hela dokumentet innan ni börjar skriva stadgar, och kontrollera att ni får med allt i er ansökan. Att starta en studentförening kan sammanfattas i fem
Läs merStadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete
Stadgar för Norden, svensk förening för nordiskt samarbete 1 1. Föreningens syfte Föreningens ändamål är att främja och stärka det nordiska samarbetet inom Norden och gentemot omvärlden. Verksamheten bedrivs
Läs merFörbundsstyrelse 41 Förbundsstyrelsen ansvarar för förbundets centrala verksamhet.
Konstitutionella stadgar 1 Förbundets namn är Sveriges Personalvetarstuderandes Riksförbund, förkortat P-Riks. 2 Förbundets syfte är att 2.1 medvetandegöra att personalvetaren är någon som under sin grundutbildning
Läs mer