Ekologisk produktion med miljönytta

Transkript

1 Ekologisk produktion med miljönytta Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 7 År TIDSKRIFT

2 Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2

3 Ekologisk produktion med miljönytta Seminarium den 28 november 2003 Sammanfattning av föredrag och diskussioner Publiceras enbart elektroniskt på akademiens hemsida Sammandrag avvetenskapsjournalist Nils Lindstrand Redovisningen sammanställd under medverkan av akademiråd Agnetha Alriksson 3

4 Innehåll Inledning. Vad är Ekologiskt Forum? Bruno Nilsson... 4 Effekter av miljöersättning till ekologisk produktion Stina Levin... 6 Samhällsekonomisk analys av ekologisk livsmedelsproduktion Ewa Rabinowicz... 8 Miljönyttan finns är den värd något? Svante Axelsson Diskussion Deltagarlista Tidigare utgivna nummer finns uppräknade på omslagets tredje sida 4

5 Inledning BRUNO NILSSON Sekreterare och VD KSLA Bruno Nilsson hälsade deltagarna välkomna till seminariet Ekologisk produktion med miljönytta. Bruno Nilsson beskrev kort hur Ekologiskt Forum bildats under 2002, på initiativ av Aktionsplan 2005 och jordbruksministern, för att främja utvecklingen av ekologisk produktion. Det är ett öppet forum där alla kan delta, och har sin hemvist vid KSLA som är en oberoende organisation. En arbetsgrupp finns som organiserar nya aktiviteter. Ett antal sådana har redan genomförts, och flera till är under planering. Målet är att ha fyra till fem aktiviteter per år. Kjell Ivarsson, LRF, var dagens moderator. Han betonade inledningsvis att LRF har ett stort engagemang för de svenska mervärdena och deras marknad. När det gäller ekologisk produktion får LRFs medlemmar mer betalt, både genom ett merpris och via miljöersättningen, konstaterade Kjell Ivarsson. 5

6 Effekter av miljöersättning till ekologisk produktion STINA LEVIN Huvudsekreterare LBU-utredningen (LBU-utredningen, en statlig utredning som utvärderat LBU = Miljö- och landsbygdsprogrammet, där miljöstödet till ekologiskt jordbruk ingår) Stina Levin började med att titta på definitioner och regler för ekologisk produktion. Hon redovisade inledningsvis den definition av ekologiskt lantbruk som tagits fram av IFOAM. Denna talar i olika punkter om ett jordbruk som koncentreras på kretslopp. Externa resurser, som konstgödning, ska inte användas. Stina Levin konstaterade även att EU sedan 1991 har regler för ekologiskt lantbruk, men att dessa inte fått någon stor betydelse i Sverige i konsumentledet. Här är det medlemskap i organisationer som KRAV, som är avgörande. De regler som gäller för miljöersättningen liknar dem som IFOAM satte upp. Nyckelpunkter är också att det ekologiska lantbruket ska vara tydligt åtskild från annat lantbruk, och att det ska finnas dokumentation av hur grödor eller djur har behandlats. Miljöersättningens storlek kan variera mycket för växtodling, mellan 500 och kronor per hektar. Ersättningen för ekologisk djurhållning är kronor per hektar. Miljöersättningen ska ges till verksamhet som stödjer utveckling mot ett uthålligt lantbruk, och som stödjer de nationella miljömålen. Målen för statens satsning på miljöstöd för ekologiskt lantbruk är att arealen ekologiskt odlad mark ska fördubblas till och med Detta tror man i dag blir svårt att nå, men det finns en möjlighet att fördubblingen kan uppnås under 2006, som är det sista året under nuvarande programperiod för miljöersättningen. Det finns också en målsättning att antalet ekologiskt hållna djur ska öka kraftigt, vilket Stina Levin menade hade uppfyllts ganska väl. Lite sämre har utvecklingen varit för mjölkkor, eftersom man där ställer krav på viss areal för att betala ut stöd. Men det är bra, menade Stina Levin, eftersom man därmed gynnar den som har egen foderproduktion och tillräckligt odlad yta för att gödseln ska kunna användas effektivt. Utvärderingar har visat att ekologiskt lantbruk ger mindre kväveläckage per odlad yta, på grund av mer vallodling, lägre djurtäthet och lägre kväveöverskott. Samtidigt gör den lägre avkastningen per hektar att kväveläckaget blir lika stort per kilo producerad mat. 6

7 Effekter av miljöersättning till ekologisk produktion Miljön gynnas av bete och giftfrihet När det gäller biologisk mångfald, menade Stina Levin att KRAV-reglerna är viktiga. Reglerna innehåller krav på bete. Ekologiskt lantbruk gynnar också biologisk mångfald genom att kräva fler djur per kilo producerad mat. Fler djur betyder mer bete. En annan tydlig miljöfördel med ekologiskt lantbruk är att man slipper bekämpningsmedel i vattendrag och sjöar. Stina Levin konstaterade att slättjordbruken i södra Sverige har minst andel av det lantbruk som ställt om till ekologisk produktion. Detta kan bero på att dessa lantbruk ofta är djurlösa och har svårt att leva upp till målen om interna kretslopp utan extern tillförsel. I norra Sverige har fler lantbrukare kommit med, och här har miljöstödet fått en allmänt bevarande effekt på lantbruket. En enkät visade att cirka en tredjedel av lantbruken i Sverige ansåg sig ha fått bättre ekonomi tack vare miljöstödet. Övriga hade ungefär oförändrad ekonomi. 60 procent tänker fortsätta som nu, 13 procent vill öka arealen ekologisk produktion. Vi ser ingen anledning att se över ersättningsnivåerna, konstaterade Stina Levin. Många av de lantbruk som får miljöstöd för ekologisk produktion, är ändå inte med i KRAV. Detta beror enligt Stina Levin på höga kostnader. De flesta har i någon mån tvingats sälja ekologiskt producerade produkter som konventionella, med ett lägre pris som följd. Stina Levin menade sammanfattningsvis att miljöersättningen har bidragit till uppfyllelsen av viktiga mål som giftfri miljö, stopp för övergödning och ökad biologisk mångfald. För fortsatt utveckling ville utredningen skapa ett modulsystem som kan ge en stegvis utveckling av konventionellt lantbruk till ekologiskt, och där man får mer och mer ersättning ju längre man kommer. Ett sådant system skulle kunna ge betydligt större effekter, menade Stina Levin. 7

8 Samhällsekonomisk analys av ekologisk livsmedelsproduktion EWA RABINOWICZ Professor Livsmedelsekonomiska institutet, SLI Livsmedelsekonomiska institutet har gjort en analys av miljöstödet till ekologisk produktion, för att ta reda på om samhällets stöd är rimligt i förhållande till resultatet. Vi har satsat på att utvärdera om miljöstödet har fått den effekt för pengarna som man avsett från politiskt håll, berättade Ewa Rabinowicz. SLI har i sin analys utgått från genomsnittliga sätt att odla konventionellt respektive ekologiskt. Man beaktade dessutom regionala skillnader i förutsättningarna för odling. En grundtanke i analyser är att man jämfört miljöeffekter per kilo mat. Vi ser konventionellt lantbruk och ekologiskt lantbruk som två sätt att producera en viss mängd livsmedel, sade Ewa Rabinowicz. Många effekter, som öppna landskap och levande lantbruk, kan man ju skapa på båda sätten. SLI har kunnat konstatera flera effekter av miljöstödet. Mängden farliga ämnen, som pesticider och kadmium, minskar i mark och vatten. Den biologiska mångfalden ökar, men är svårare att värdera ekonomiskt. Resurserna för miljöåtgärder är begränsade. Därför menar vi att man måste försöka göra en ekonomisk värdering av miljöeffekter- na. En sådan värdering är nödvändigt för att man ska kunna satsa pengar där dessa ger största möjliga nytta. Dessutom kan det framstå som att miljöeffekter inte har något värde för samhället om de inte värderas ekonomiskt. Ewa Rabinowicz berättade att SLI byggt sina analyser på befintlig, huvudsakligen svensk litteratur, bland annat enkätundersökningar. Alla metoder har sina svagheter, konstaterade Ewa Rabinowicz. I enkätundersökningar kan man naturligtvis ibland få felaktiga svar. SLI har alltså i sin analys främst koncentrerat sig på ekonomiskt mätbara miljöeffekter, som utsläpp av pesticider och kadmium, koldioxid och ammoniak. Biologisk mångfald har lämnats som en restpost som får vägas mot den ekonomiska nettokostnaden när de mätbara miljövinsterna har dragits ifrån. Är då subventioner av ekologiskt lantbruk över huvud taget motiverade? Ja, menade Ewa Rabinowicz. Om konsumenterna inte är beredda att betala merkostnaden i produktionen så är det motiverat att samhället går in och stödjer ekologisk livsmedelsproduktion. Mycket tyder dock på att 8

9 Samhällsekonomisk analys av ekologisk livsmedelsproduktion konsumenterna faktiskt är beredda att betala en del, men SLI har i analysen utgått ifrån att de inte är beredda att betala alls. I så fall skulle den biologiska mångfalden behöva värderas till 1000 kronor per hektar om nivån på miljöstödet ska kunna betraktas som motiverat. Om konsumenterna betalar för miljön skulle den biologiska mångfalden behöva vara värd ännu mer. SLI:s slutsats har blivit att stödet troligen är större än vad som är motiverat. Stödet är definitivt inte effektivt fördelat, konstaterade Ewa Rabinowicz. I norra Sverige har flest lantbruk ställts om, i vissa områden så mycket som 40 procent av marken, medan miljönyttan av en omställning är störst i södra Sverige där jordbruket är mycket mer intensivt. Där har dock bara 5 10 procent av marken ställts om till ekologisk odling. Men även i södra Sverige är stödet per hektar troligen för stort. 9

10 Miljönyttan finns är den värd något? SVANTE AXELSSON Generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen, SNF Vi har vidgat vårt mandat till att tala mer om landsbygdens utveckling totalt sett, berättade Svante Axelsson. Några av de frågor man driver i dag är att åkermarken bör bevaras i drift och att man bör vänta med att använda genmodifierade grödor, så kallade GMO. Svante Axelsson ägnade mycket uppmärksamhet åt SLUs analys av miljöstödet. Det är en orättvis ordning att utgå ifrån att offren för miljöförstöring ska betala, menade Svante Axelsson. SNF har alltid hävdat polluter pays-principen, det vill säga att den som stör miljön också ska betala vad det kostar att rätta till skadan. Men den principen används mycket sällan i dag. Svante Axelsson menade att det är ännu värre: miljöstörande verksamhet stöds ofta av samhället. 90 procent av pengarna i CAP, den europeiska jordbrukspolitiken, används för att stödja en miljöstörande jordbruksproduktion. Svante Axelsson förordade en skattelösning på stöd till ekologisk produktion framför att låta konsumenterna betala. Dels är det rättvisare, dels innebär skattevägen att ingen kan åka snålskjuts. De värden som står på spel är också sådana som passar bättre för en lösning via skatter, en politisk lösning. Svante Axelsson tyckte att det var skönt att man genom SLI:s analys fått en acceptans för att ekologisk produktion verkligen är bättre för miljön. Men han uttryckte kritik mot vad han menade var en mycket blandad kvalitet i arbetet med analysen. Min allvarligaste invändning är att den ökade biologiska mångfalden inte värderas. Denna är ju en grundbult för miljöstödet. Biologisk mångfald undervärderas med SLIs sätt att göra sin analys. SNF ser också annorlunda på arealberoendet, vi menar att detta är en fördel i sig, eftersom det bidrar till att mer jordbruksmark används. Det mest hotade i dag är vanliga vallar, något som klarar sig bättre med ekologisk odling och därmed får hjälp av miljöstödet. Svante Axelsson menade att det finns en risk i analyser av det här slaget. Det är lätt hänt att i slutet glömma vad man inte mätt, och därför dra för många slutsatser. Jag ifrågasätter slutsatsen att konsumenterna kan lösa det här. En grundfråga är om ekonomin och marknaden ska sätta målen, eller om de politiska målen ska gälla. Om riksdag och regering har beslutat om att 20 procent av marken ska vara ekologiskt brukad 2005, får man skapa så mycket incitament som behövs. Att inte fler bönder lagt om sin produktion än, tyder på att kostnaderna är större än vi kan se. Här finns faktorer som är svåra att värdera i pengar, som social kontroll och motstånd mot förändringar. Vi måste helt 10

11 Miljönyttan finns är den värd något? enkelt skruva på så mycket incitament, till exempel pengar, så att trögheten i systemet övervinns. Både konsumenternas och statens pengar behövs, i dag betalar de för övrigt ungefär lika mycket. Svante Axelsson menade att man måste hålla isär konsumentrollen och medborgarrollen. De kompletterar varandra, att bara ge människor en konsumentroll är inte bra, menade Svante Axelsson. Ett sådant system är kanske kostnadseffektivt i stället för att ge ett optimalt miljötillstånd. Svante Axelssons slutsats blev att miljöstödet är motiverat och sannolikt behöver höjas för att vi ska nå de uppsatta miljömålen. Vi tror också på modulsystemet för att öka inslaget av ekologisk livsmedelsproduktion. Detta kan ge en mjukare övergång till ekologiskt lantbruk. 11

12 Diskussion Diskussionen leddes av Maria Dirke, Ekologiska lantbrukarna. Den blev mycket livlig och stundtals ganska hård. Ewa Rabinowicz inledde med att hävda att Svante Axelsson läst SLI:s rapport som fan läser Bibeln. Vi säger inte att staten inte ska betala något, vi minskar bara subventionerna med konsumenternas betalningsvilja. Och vi har visst värderat biologisk mångfald, vi har bara samtidigt konstaterat att fördelarna är svåra att mäta. Ewa Rabinowicz återkom till att det är nödvändigt att värdera effekterna av miljöstödet. Vi kanske kan uppnå samma effekter på till exempel biologisk mångfald på mer kostnadseffektiva sätt; till exempel genom förändringar av det konventionella lantbruket. Vi måste ta reda på var pengarna gör störst nytta. Svante Axelsson vidhöll att kostnaderna för omställning är undervärderade i SLI-analysen. Det finns icke-monetära faktorer som ger tröghet. Här kan det politiska systemet vara bra för att ge trygghet. Samtidigt menade Svante Axelsson att miljövinsterna troligen ska värderas upp. Ett exempel är frånvaron av bekämpningsmedel, som enligt många är den viktigaste fördelen med omläggning till ekologisk livsmedelsproduktion. Ewa Rabinowicz menade att SLI inte på något tendensiöst sätt undervärderat de positiva effekterna på miljön. I vissa fall, till exempel koldioxid, menade hon att man i sin värdering snarast kan ha varit tendensiöst till ekologiska lantbrukets fördel. Svante Axelsson menade också att SLI i sin analys nonchalerat landskapets betydelse. Miljöstödet räddar levande jordbruk, främst i Norrland. Ewa Rabinowicz menade att ingen i Sverige tidigare gjort en undersökning av hur mycket pengar man behöver för att nå ett visst miljömål. Hon ifrågasatte också slutsatsen att ekologisk produktion skulle vara bättre för öppna landskap och levande jordbruk. Jag tycker att man ska betala så mycket att man når de politiskt satta målen; inte ekonomiskt värdera både nytta och insatser, svarade Svante Axelsson. Jenny Lundström, Miljöpartiet och Jordbruksdepartementet, påminde Ewa Rabinowicz om att SLIs pressmeddelande om analysen tydligt sade att man tyckte att miljöstödet var för stora för att motiveras av nyttan. Ja, det tror jag också, svarade Ewa Rabinowicz. Olof Bohlin, SLU, frågade Stina Levin om det är ett politiskt eller marknadsmässigt misslyckade att målen inte nås som man hoppats. Det är fel att tala om misslyckande, menade Stina Levin. LBU-utredningen menade att 20 procent var en rimlig målsättning och att målen hittills nåtts på ett bra sätt. 12

13 Diskussion Svante Axelsson menade att problemet är att det konventionella jordbruket inte bär sina egna miljökostnader. Det skulle kunna ske till exempel via miljöskatter. Det stora politiska misslyckandet är att 90 procent av jordbrukspolitiken går till att stödja miljöproblem. Annars skulle marknaden fungera. Anneke Svantesson, ECO Trade AB, berättade att ekologisk produktion fick ett uppsving sedan brittiska staten gått in och satsat pengar för att undvika en ökande import. Det engelska exemplet kan vara värt att studera, menade Anneke Svantesson. Sylvia Persson, Länsstyrelsen Västra Götaland, riktade en uppmaning till Stina Levin att ta med betesmark i beräkningen av stödet till ekologisk djurhållning. Maria Gardfjell, Coop Sverige, menade att SLI:s sätt att räkna kväveläckage per kilo produktion är ett ekonomiskt mått. Ekologiskt är det viktiga att övergödningen per hektar minskar. Det har blivit en sorts sanning att ekologiskt lantbruk inte har någon fördel för övergödningen, trots att det faktiskt har det. Ewa Rabinowicz svarade att de olika sätten att räkna båda ger ett mått på miljönyttan. Stina Levin konstaterade att båda sätten att räkna är etablerade. Vi tittade dock på kväveläckage per hektar i LBU-utredningen. Svante Axelsson instämde i att miljönyttan bör studeras utifrån kväveläckage per hektar, eftersom det är koncentrationerna som stör miljön. Vattnet bryr sig inte om hur mycket mat som producerats, konstaterade Svante Axelsson. Det viktiga är var läckagen kommer, det är koncentrationen av läckagekväve som ger avgör om det ger problem. Ewa Rabinowicz vidhöll ändå att man måste räkna även med produktionen. Vi efterfrågar mat, inte hektar. De långsiktiga effekterna på klimat och läckage måste bedömas i jämförelse med produktionen. Lisa Deutsch, Stockholms universitet, menade att hon ville titta på frågan i ett större systemperspektiv än vad som gjorts i SLIs analys. Miljöeffekter av import beaktas till exempel inte alls i denna. Vid konventionell mjölkproduktion uppstår stora miljöeffekter i de länder som producerar kraftfoder till de svenska korna. Ewa Rabinowicz svarade att SLI:s avsikt varit att titta på effekterna i Sverige av vad man gjort med svenska skattemedel. Ska man göra en större analys kan man inte ta in bara en faktor, då måste man göra en totalanalys. Lisa Deutsch vidhöll att just kravet på närliggande produktion var en grundbult i ekologisk odling, och att jämförelsen därför var relevant. Jenny Lundström menade att frågan om importerat kött också måste hanteras om vi vill ha en ekologisk produktion i Sverige. Vi behöver mer politik för att hantera globala problem, menade Jenny Lundström. Svante Axelsson konstaterade att de internationella miljöfrågorna i sammanhanget skulle kunna hanteras med någon form av miljötullar, men trodde att detta skulle vara svårt att genomföra politiskt. Svante Axelsson menade också att konsumentmakt inte räcker som redskap i frågor om ekologiskt lantbruk och klimatpåverkan. Det blir för svårt för den enskilda människan. Men det finns så mycket pengar i de politiska systemen kring lantbruket i dag att vi bör ha råd att betala mycket för det lantbruk vi vill ha. 13

14 Diskussion K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:7, 2004 Jenny Lundström undrade var de etiska frågorna kommer in. Ewa Rabinowicz menade att det blir väldigt svårt att ta etisk ställning internationellt. Hur ska vi agera om andra länder till exempel vill ta bort regnskog? Svante Axelsson vidhöll att det finns mycket stora pengar för jordbruksstöd, och att inga bönder i världen har något egenintresse i miljöförstörande produktion. Allt beror naturligtvis vad de får betalt för. Betalar vi för miljövänlig odling så tror jag att de hellre vill odla ekologiskt. Bleckert Lagerfelt, Skärblacka, berättade att han lagt om till ekologiskt lantbruk på en av sina två gårdar. Han konstaterade att marknaden och prisernas växling på produkterna ställer till problem. Han fick till exempel inte odla KRAV-mjölk, eftersom han fick beskedet att marknaden inte kunde ta emot mer av KRAV-märkt mjölk. Vi bönder har ju ekonomer som räknar åt oss, konstaterade Bleckert Lagerfelt. Kalkylerna styr vad vi är beredda att satsa på. De pengar vi får i miljöstöd i dag är tillräckliga för att medge en satsning, men de får inte bli mindre. Anders Karlsson, Lantbrukare och representant för Eco Trade, konstaterade att det finns en tröghet i systemet. Jag har haft konventionellt lantbruk sedan 1972, har varit grisbonde och året efter var lönsamheten dålig. Ekologiskt fläsk blev en möjlighet. Men bidraget var ett avgörande skäl, detta gav en garanti för det längre åtagande som man måste göra, fem år i taget. Jag skulle vilja ha ett år i taget efter en första femårsperiod. Då skulle vi kunna leva närmare marknaden. Bertil Albertsson, Jordbruksverket, konstaterade att intensiteten är jätteviktig för frågor kring utlakning av kväve. Han menade att det finns en risk om man får med djurlösa slättjordbruk i systemet, då en ökad odling av gröngödslingsgrödor skulle riskera att ge en ökad kvävebelastning. Inger Källander menade att det kan behövas mer forskning kring grödor och produktionsmetoder för ekologisk odling. Trögheten trots de positiva ekonomiska kalkylerna tyder på att det behövs mer kunskaper, menade hon. Janne Bengtsson, SLU, menade att SLI-analysen hade stora brister. Bland annat saknas redovisning av ekosystemtjänster, inte heller effekter i andra länder. Materialet är livsfarligt som beslutsunderlag. Det kan bara användas som diskussionsunderlag, men som sådant är det bra, menade Janne Bengtsson. Johanna Björklund, SLU, undrade om skattebetalarna håller med om att det är okej att öka miljönyttan i Sverige även om det leder till försämringar utomlands. Ewa Rabinowicz instämde i att deras analys var en partiell analys, och inte avsett som ett direkt beslutsunderlag. Vi vet inte de totala effekterna i globalt perspektiv. Detta är väldigt komplicerat, med både miljöfrågor och sociala och ekonomiska frågor. Kurt Hansson, Sala, menade att man måste hitta nya användningsområden för vallodling om man ska kunna behålla en vallodling i den storleksordning (cirka 30 procent) som man haft länge. Kurt Hansson såg två alternativ: biogasproduktion eller industrihampa. Båda alternativen skulle kunna ge minskad kemikaliebelastning. Olof Johansson, Jordbruksverket, undrade varför man inte satsar miljöstödet direkt på 14

15 Diskussion öppna landskap, i stället för att satsa på ett indirekt system. Slutrunda Ewa Rabinowicz konstaterade att SLIs analys verkligen blivit ett diskussionsunderlag. SLI vill bara ha en pragmatisk lösning, betonade hon. Det behövs säkert fler analyser, inte minst ekonomiska sådana. Stina Levin konstaterade åter att LBU-utredningen varit positiva i stort, men att det säkert ändå kan behövas förändringar i regelverket. Svante Axelsson uppmanade alla att se frågor i sin helhet. Jämför inte veteåker med veteåker, det handlar om helt olika system. Det viktigaste nu är att styra om pengar från stöd till dålig produktion, för att i stället stödja ekologiskt nyttig produktion, inte minst vid översyn av CAP. Svante Axelsson betonade att han inte är emot frihandel, men ska en sådan fungera måste den bygga på justa och jämförbara priser. Han menade också att det ekologiska lantbruket är mångfunktionellt, och att detta innebär att det finns många sätt att gynna de ekologiska bönderna. Mycket är på rätt väg, menade Svante Axelsson. Min mening är att man inte bör minska på samhällsstödet. 15

16 Deltagarlista Föredragshållare (i den ordning de uppträder) Kjell Ivarsson LRF Bruno Nilsson Sekreterare och VD KSLA Stina Levin Huvudsekreterare LBU-utredningen Ewa Rabinowicz Professor Livsmedelsekonomiska Institutet Svante Axelsson GS Svenska Naturskyddsföreningen Maria Dirke Verksamhetsledare Ekologiska Lantbrukarna Deltagare: Albertsson Bertil Agronom Jordbruksverket Alriksson Agnetha Akademiråd KSLA Andersson Bo Jordbrukare Eco Trade AB Andersson Helena Agronom Gotlands kommun Antell Sara Forskarstuderande SLU Inst f husdjurens utfodring o vård Arrenfeldt Helene Samordnare Svensk Dagligvaruhandel Axelsson Marita Avdelningsdirektör Konsumentverket Bengtsson Janne Professor SLU/EVP Björklund Johanna Agr dr CUL/SLU Bohlin Olof Professor SLU Inst f ekonomi Carlsson Ulf Kvarnmästare Gissleberga Kvarn Clason Carin Hallands husdjur Danielsson Erik Lantbrukskonsulent Länsstyrelsen Västerbotten Danielsson Hanna Stud. SLU Deutsch Lisa Doktorand Stockholms univ., Inst f systemekologi Dock Gustavsson A-M Agr dr Jordbruksverket Eder Kristina Tidningen Husdjur och Nötkött Eggertsen Jesper Länsstyrelsen V Götaland Fast Mikael Lantbrukskonsulent Länsstyrelsen Östergötland Florman Anna-Karin Lantbrukskonsulent Länsstyrelsen Stockholm Gardfjell Maria Projektledare Coop Sverige Garfors Bo Moderata Samlingspartiet Geber Ulrika Föreståndare CUL/SLU Granqvist Åsa Länsstyrelsen Stockholm Granstedt Artur Docent Stift. Biodynamiska Forskningsinst. 16

17 Deltagarlista Gubanska Anna Länsstyrelsen V Götaland Göransson Marta Länsstyrelsen V Götaland Hajum Yvonne Länsstyrelsen V Götaland Hansson Kurt Eco Trade AB Hill Jan Lansstyrelsen V Götaland Hörstadius Gunnar Danderyd Höök Karin Akademiagronom KSLA Jochnich Kristian Länsstyrelsen V Götaland Johansson Claes Lantmännen Lantbruk Johansson Olof Enhetschef Jordbruksverket Karlsson Anders Lantbrukare Eco Trade AB Klevenås Lena Miljöpartiet Lagerfelt Blechert Lantmästare Skärblacka Lundström Jenny Politisk sakkunnig (mp) Jordbruksdepartementet Mattisson Andreas Departementssekr. Jordbruksdepartementet Milivojevic Marija Jordbruksdepartementet Nerelius Jan VD Gröna näringens riksorganisation Nitsch Ulrich Professor SLU Inst f landskapsplanering Nordlander Berit Länsstyrelsen V Götaland Nyman Magnus Lantbrukare Ekokött Overud Sara Länsstyrelsen Uppsala Pearson Monika Nutritionist Livsmedelsverket Persson Sylvia Länsstyrelsen V Götaland Pettersson Bertil Länsstyrelsen V Götaland Pettersson Åsa Lantbrukskonsulent Länsstyrelsen Stockholm Presto Magdalena Doktorand SLU Inst f husdjurens utfodring o vård Röös Hans Bonde NOrdbruk Salomonsson A-C Projektledare SVA, avd f foder Strand Lars Näringsdirektör Länsstyrelsen Uppsala Svantesson Annika ECO Trade AB Swensson Christian Projektledare Svensk Mjölk Söderberg Torben Jordbruksverket, miljöenheten Thorin Camilla Länsstyrelsen Uppsala Ununger Johan VD Saltå Kvarn Wahlgren Katarina Departementssekr. Jordbruksdepartementet Välimaa Camilla Lantmännen Lantbruk 17

18 Förteckning över tidigare utgivna nummer K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:7, 2004 År 2002; Årgång 141 Nr 1 Genteknik en skymf mot Gud eller nya möjligheter för mänskligheten? Nr 2 Genmodifierade grödor. Varför? Varför inte? Genetically Modified Crops. Why? Why Not? Nr 3 Skogsfrågor i Konventionen om biologisk mångfald Nr 4 Mindre kväveförluster i foderodling, foderomvandling och gödselhantering! Nr 5 Bondens nya uppdrag OCH Shaping U.S. Agricultural Policy Nr 6 Verksamhetsberättelse 2001 Nr 7 Sustainable forestry to protect water quality and aquatic biodiversity Nr 8 Foder en viktig länk i livsmedelskedjan! Nr 9 Fortbildning för landsbygdsutvecklare Nr 10 Hållbart jordbruk kunskapssammanställning och försök till syntes Nr 11 Närproducerad mat. Miljövänlig? Affärsmässig? Djurvänlig? Nr 12 Nya kunskaper inom bioteknik och genetik för nya tillämpningar på husdjur SAMT Fria Varuströmmar konflikt med djur- och folkhälsa? Vilka möjliga utvägar finns? SAMT Exempel på verksamhet inom Jordbruksverket Nr 13 Bland skärgårdsgubbar och abborrar på Möja Nr 14 EU och EMU broms eller draghjälp för skogen? Nr 15 Hur kan skogsbruk och kulturmiljövård förenas? Nr 16 Vilket kött äter vi om 10 år? Rött, vitt, svenskt, importerat? Vi får det samhälle vi äter oss till! Nr 17 Avsättning av skogsmark År 2003; Årgång 142 Nr 1 Det sydsvenska landskapet, framtidsvisioner och framtidssatsningar SAMT Idéer för framtidens skogslandskap Nr 2 Viltets positiva värden Nr 3 Inför toppmötet i Johannesburg Nr 4 Kapital för landsbygdsföretagare Nr 5 Kompetensförsörjningen i svenskt jordbruk Nr 6 Fiskets miljöeffekter kan vi nå miljömålen? Nr 7 Verksamhetsberättelse 2002 Nr 8 De glesa strukturerna i den globala ekonomin kunskapsläge och forskningsbehov Nr 9 Tro och vetande om husdjurens välfärd (Enbart publicerad på Nr 10 Svenska satsningar på ökad träanvändning (Enbart publicerad på Nr 11 Kapital för landsbygdsföretagare (Enbart publicerad på Nr 12 Feminisering av Moder natur? Östrogener i naturen och i livsmedel Nr 13 Crop and Forest Biotechnology for the Future Nr 14 Landskap och vindkraft i medvind eller motvind (Enbart publicerad på Nr 15 Lantbrukskooperationen Hållbar företagsidé eller historisk parentes Nr 16 Utvecklingen i Polen Nr 17 Mid Term Review Vad händer i Sverige när EU ändrar jordbrukspolitik? Nr 18 Soil and surface water acidification in theory and practice Nr 19 Skogsindustrinsråvaruförsörjningskedja pågående utveckling och utblickar mot andra branscher Nr 20 CAP och folkhälsan Nr 21 Vilda djur i stadsmiljö Tillgång eller problem? Nr 22 Översvämningar och dears orsaker Nr 23 Sötvattenfisk Framtidens resurs (Enbart publicerad på Nr 24 Mat med mervärden Goda affärer (Enbart publicerad på Nr 25 Hur planeras boendet på landsbygden? OCH Trädgården som rekreation och terapi (Enbart publicerad på Nr 26 Det nya uppdraget högre utbildning för landsbygd och landskap (Enbart publicerad på Nr 27 Hör göken han gal Hur kan ekologiskt lantbruk och samhället gynna den biologiska mångfalden? (Enbart publicerad på Nr 28 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjursoch växtodlingsområdet (Enbart publicerad på År 2004; Årgång 143 Nr 1 Ecosystem serices in European agriculture theory and practice Nr 2 Vad gör vi när vi inte vet? (Enbart publicerad på Nr 3 Ekologiskt Forum mönstrar köttet och marknaden (Enbart publicerad på Nr 4 Jordbruk ekologi samhälle (Enbart publicerad på Nr 5 LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta? (Enbart publicerad på Nr 6 Framtida forskning inom den gröna sektorn (Enbart publicerad på Nr 7 Ekologisk produktion med miljönytta (Enbart publicerad på 18

19 Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna 2004 K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:7, 2004 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT) har, under olika namn, utkommit sedan 1813, då akademien grundades. Från och med 1994 utges KSLAT som en numrerad serie av skrifter (15 20 häften/år) med egna titlar. Innehållet består huvudsakligen av dokumentering från akademiens sammankomster och seminarier även debattnummer förekommer och speglar akademiens verksamhetsområde; de areella näringarna och till dessa knutna verksamheter. Prenumerationspris 350 kr/år. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Box 6806, Stockholm Tel , Fax , Postgiro ISSN ISBN