Framtida forskning inom den gröna sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtida forskning inom den gröna sektorn"

Transkript

1 Framtida forskning inom den gröna sektorn Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 6 År TIDSKRIFT

2 Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2

3 Framtida forskning inom den gröna sektorn Akademisammankomst den 13 november 2004 Sammanfattning av föredrag och diskussioner Publiceras enbart elektroniskt på akademiens hemsida Sammandrag av vetenskapsjournalist Nils Lindstrand Redovisningen sammanställd under medverkan av akademiråd Agnetha Alriksson 3

4 Innehåll Inledning Thorsten Andersson... 5 Forskning för ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet, sammanfattning av det gemensamma underlaget Bruno Nilsson... 6 Fyra organisationers visioner för framtida forskning och utveckling inom den gröna sektorn och tillhörande industri- och tjänstesektor Landsorganisationen, LO Jan Edling... 7 LRF Bengt Persson... 9 LRF Skogsägarna Christer Segerstéen Svenska Naturskyddsföreningen, SNF Mikael Karlsson Diskussion Deltagarlista Tidigare utgivna nummer finns uppräknade på omslagets tredje sida 4

5 Inledning THORSTEN ANDERSSON Preses KSLA Thorsten Andersson hälsade välkomna, och förklarade syftet med sammankomsten: att diskutera de förslag till kommande forskningspolitiska proposition som en arbetsgrupp tagit fram efter sammankomsten vid KSLA den 12 december Sekreteraren i arbetsgruppen, KSLA:s VD Bruno Nilsson, kommer att presentera gruppens arbete och förslag. Sedan kommer representanter för LO, LRF, LRF Skogsägarna samt SNF, att redovisa sina åsikter. Därefter blir det en diskussion, noterade Thorsten Andersson. Sammankomsten hölls på tre håll samtidigt, Stockholm, Alnarp och Umeå, med videokontakt mellan de tre orterna. FORSKNING FÖR GRÖN FRAMTID Ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet Ett underlag inför den kommande forskningspolitiska propositionen 2005 Utarbetat med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som plattform i samarbete med: Ekologiska Lantbrukarna Formas Hushållningssällskapens Förbund Institutet för jordbruks- och miljöteknik Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Lantbrukarnas Riksförbund Livsmedelsföretagen LRF Skogsägarna Mistra Movium Naturvårdsverket SkogForsk Skogsindustrierna Skogsstyrelsen Statens Veterinärmedicinska Anstalt Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges lantbruksuniversitet Världsnaturfonden November

6 Forskning för ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet, sammanfattning av det gemensamma underlaget BRUNO NILSSON Sekreterare och VD KSLA Bruno Nilsson berättade att arbetsgruppen har arbetat nästan ett år, sedan december Efter diskussion i KSLA:s forskningspolitiska kommitté bestämde vi att försöka samla alla organisationer med intresse inom KSLA:s arbetsområde, den gröna sektorn, och skriva ett gemensamt förslag. Målet har varit att se till att inom KSLA:s ram diskutera de framtida forskningsbehoven, och ge ett gemensamt inspel inför den kommande forskningspropositionen. I dag är planerna att denna ska läggas fram i april organisationer har på olika sätt deltagit i arbetet, bland annat genom att delta i en referensgrupp. Ett förslag har nu lämnats till regeringen. Men det betyder inte att dagens diskussion är jästen efter degen. KSLA:s forskningspolitiska kommitté kommer inte att sitta med armarna i kors fram till 2005, det finns gott om tid för att komma med ytterligare förslag. Bruno Nilsson konstaterade att det varit mycket lärorikt att diskutera med de 20 organisationer som funnits med i arbetet. Skillnader i åsikter och behov finns, men även stora likheter. Målet med arbetet har varit att ta fram ett förslag som pekar på de gemensamma forskningsbehoven för den gröna sektorn. Bruno Nilsson redovisade sedan förslaget översiktligt. Detta kan i sin helhet rekvireras från KSLA. Grundtanken är att den gröna sektorn består av en mängd värdekedjor, dels inom den traditionella produktionssfären, dels inom de nya sfärer som innehåller dels ekosystemtjänster (bevarande för framtida generationer), dels nya tjänster som turism och rekreation. Dessa områden kompletterar och stöttar varandra, konstaterade Bruno Nilsson. Det är viktigt att vi också skapar en forskning som stödjer helheten, över gränserna. I sin sammanfattning tryckte Bruno Nilsson på att den gröna sektorn är viktig för landet, inte minst eftersom den är relativt okänslig för konjunkturcyklerna. Det är dock nödvändigt att satsa på forskning, inte minst för de många nya tjänster som med rätt forskningsstöd kan utvecklas mycket positivt. Men även inom de traditionella verksamheterna är det viktigt att forskningen ger stöd för fortsatt utveckling, påpekade Bruno Nilsson. 6

7 Fyra organisationers visioner för framtida forskning och utveckling inom den gröna sektorn och tillhörande industri- och tjänstesektor Landsorganisationen, LO JAN EDLING Näringspolitisk handläggare Det är viktigt att vi har en unik produktion i Sverige. Då kan vi få ett bra pris för vår produktion, sade Jan Edling, LO. Om vi har en produktion som lätt kan ersättas med produktion i andra länder måste vi konkurrera med låga priser. Ett sätt att se till att vi har en unik produktion är att organisera produktionen i värdekedjor, så att vi producerar system snarare än enstaka produkter. Då blir man mer svårutbytt, och gör det möjligt att öka tillväxten genom att vi kan ta ut ett högre pris. Jan Edling menar att vi i dag har ett val när det gäller våra basindustrier. Vi kan lätt mista dem, träindustrin kan till exempel snabbt förloras till Baltikum. De kan mycket om trä, de har anläggningar och de har en billig och bra råvara. Men det finns positiva exempel att följa. Möbler och kläder är två branscher där Sverige förlorat mycket av den produktion vi en gång hade. Men samtidigt finns två av världens mest framgångsrika företag inom dessa områden i Sverige i dag: IKEA och Hennes & Mauritz. De har lyckats tack vare att de utnyttjat den kunskap som skapats i Sverige genom åren om värdekedjorna i dessa branscher. Klarar vi inte att utveckla detta även i andra branscher, kommer vi att tappa produktion ur landet. Vi kommer också att tappa forskning till andra länder. Som exempel nämnde Jan Edling träindustrin, där forskningen möjliggjort nya efterfrågade produkter, som större trähus, men där man misslyckats med att bygga ett fungerande system för produktionen. Jan Edling vill också att man tittar på hur forskning organiseras i världen i dag. Alla har inte råd att göra allt, mycket handlar om att fördela forskning över världen, vilket redan sker i hög utsträckning inom de globala företagen. 7

8 J. Edling K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 Inom LO har vi i samband med arbetet inför forskningspropositionen konstaterat att vi inte bara kan forska vidare längst de spår vi följt hittills, man måste även titta på vilka samhällsbehov som seglar upp som forskningen måste lösa. Där har vi identifierat tre: IT i offentlig sektor (främst inom vården), transporter (vi ligger långt från Centraleuropa, och måste skapa smartare transportsystem) samt klimateffekterna. Jan Edling konstaterade att just klimatfrågan är föremål för många beslut i dag. Men den utgör också en affärsmöjlighet. När Östeuropa får allt högre fart på sin industri kommer de att söka kunskaper om miljövänlig teknik i länder som redan tvingats ta itu med detta. Här finns en möjlighet för Sverige, menade Jan Edling. Man bör skapa innovationssystem, infrastruktur för innovationsskapande, runt universitet och högskolor. Där ska finnas system för affärsutbildning, anskaffande av riskkapital, patentansökningar och så vidare. Vi behöver också tydliga spelregler som är mer genomtänkta. Dessa system ska vara öppna både får universiteten och de företag som finns eller kan skapas runt detta, menade Jan Edling. Det kan också handla om att involvera små och medelstora företag i forskningsprocesser, t ex genom att upphandla en del av forskningen via sådana företag. Jan Edling gjorde även en ekonomisk översikt och konstaterade att forskningen riskerar att få mindre pengar om vi inte löser sysselsättningskrisen. Dels är det för många i dag som inte arbetar, på grund av förtidspension eller sjukskrivning. Men det finns även ett regionalt problem, där många människor i vissa regioner inte kommer in i arbetslivet. Kan vi inte skapa en bättre situation i dessa frågor, får Sverige totalt en mindre ekonomi att fördela, menade jan Edling. Detta drabbar i så fall även finansiering av forskning och utveckling. 8

9 LRF BENGT PERSSON LRF:s förbundsstyrelse Bengt Persson berättade att LRF tagit en vision om att den gröna näringen år 2010 ska inta en tätposition i landet både i fråga om tillväxt, lönsamhet och ungdomar yrkesval. I dagsläget ser vi ett bekymmer med att få ungdomar att välja den gröna näringen, konstaterade Bengt Persson. LRF stöder i dag forskning inom en rad områden, både inom växtodling och djurhållning. Bengt Persson betonade betydelsen av forskningen stödjer förmågan att tillgodose slutkundens krav. Dessa krav är komplexa idag, det handlar inte bara om fysiska behov utan lika mycket om värderingar. Här behövs en kombination av tillämpad forskning och grundforskning. Vi behöver också en forskning som stödjer värdekedjeperspektivet. Inte minst inom livsmedelssektorn krävs detta för att klara kvalitetsfrågorna. Alla aktörer måste kunna agera med kunskaper om kundnyttan och om hur kvaliteten ska kunna klaras hela vägen. Det är också viktigt att ha med miljöaspekterna genom hela kedjan. Det kommer att krävas mycket nya kunskaper för att klara de behov som kommer. Vi måste också ha interaktivitet mellan aktörerna i kedjan, och mellan dessa och forskningen. Konsumenten är även medborgare, och medborgarna ställer andra krav, inte minst miljökrav, menade Bengt Persson. Här är det viktigt med samarbete mellan samhälle, forskning och de olika parterna i livsmedelskedjan. Bengt Persson menade att den gröna sektorn har unika möjligheter att förbättra hälsoläget i Sverige. Inte minst finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om man förbättrar kosten. Felaktiga kostval kostar det svenska samhället miljoner om året. Mycket händer i dag i gränslandet mellan livsmedel och läkemedel. Här kan jordbruket komma att bidra med många produkter. Men även inom områden som motion, rekreation och stillhet kan landsbygden och dess företag tillfredställa mycket av de behoven. Bengt Persson menade att den gröna sektorn också har mycket att göra i gränslandet mellan läkemedel och livsmedel, genom att bättre utnyttja de råvaror som finns. Andra områden som Bengt Persson vill se mer forskning på, är de svenska för- och nackdelarna i samband med globaliseringen inom jordbrukssektorn, samt forskning över ämnesgränserna. Veterinärer, teknikforskare med flera måste arbeta tillsammans för att klara frågor kring livsmedelsproduktionen. Vi behöver även mer av helhetsgrepp, mer syntesforskning, för att kunna kombinera samhällets krav med jordbrukets och livs- 9

10 B. Persson K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 medelskedjans krav på produktionen. Här är landskapets utveckling en viktig fråga. Denna utveckling är långsiktig, och det är viktigt att man i god tid tar reda på vilka krav samhälle och konsumenter har på framtidens landskap. Här finns goda affärsmöjligheter om man lyckas, menade Bengt Persson. En avgörande fråga är hur ungdomar ska kunna attraheras till jordbruket. Här måste man hitta nya sätt att leda och organisera företagen, menade Bengt Persson. Man måste hitta sätt att lösa frågor kring fritid och andra sociala behov som kommer att ställas. Detta har inte gjorts i större omfattning ännu. Vi måste även titta på jordbrukets roll i det regionala samhället, ekonomiskt och socialt. Till sist slog Bengt Persson fast att jordbruket kommer att behöva bli mer resurseffektivt, kunna producera mer av lika mycket med mindre. Miljö och produktion måste kombineras på ett sätt som klarar både ökade krav på produktionen och i miljöfrågor. Det är en stor utmaning, konstaterade Bengt Persson. 10

11 LRF Skogsägarna CHRISTER SEGERSTÉEN Ordförande Christer Segerstéen konstaterade att svensk skogsnäring har en hård konkurrens i dag från snabbväxande skogar ibland annat Sydamerika. Men tack vare forskning och en snabb teknisk utveckling har utvecklingen inom skogsnäringen i Sverige ändå varit positiv. Vi har en chans, men vi får ju inte stoppa huvudet i sanden och bortse från de hot som finns, menade Christer Segerstéen. Globaliseringen gör att vi alltid riskerar att tappa forskning och produktion till andra delar av världen. Prisutvecklingen är inte särskilt god, vilket gör att vi måste öka produktiviteten om vi ska kunna tjäna pengar, konstaterade Christer Segerstéen, som också varande för hotet från kvartalskapitalismen, ett synsätt som är svårt att kombinera med skogsnäringens långa perspektiv. Vår konkurrensfördel, där vi har ett försteg, är kunskaperna och forskningen. Christer Segerstéen påpekade också den styrka som skogsbruket har i förhållande till avtalen från Rio och Kyoto, samt EUs beslut om ökad andel förnyelsebar energi. England är till exempel i dag mycket intresserad av svensk teknik för biobränsle. Christer Segerstéen vill en grundforskning, som samhället bekostar, som kan ge grund för helt nya produkter. Detta kan handla om kemiska ämnen för läkemedel eller kemisk industri. Tillämpad forskning pågår och behövs inom områden som naturvård, skogsbruksmetoder och produktutveckling. Finansieringen vill Christer Segerstéen se enligt följande fördelning. Staten ska betala grundforskningen, företagen tar hand om produktutvecklingen. Däremellan finns en tillämpad forskning där staten och näringslivet bör hjälpas åt. Den modell vi arbetar efter i dag tycker jag fungerar alldeles utmärkt, menade Christer Segerstéen. På grundforskningen område ville LRF Skogsägarnas ordförande se en samling av resurserna kring slagkraftiga universitet och högskolor. Om varje medelstor stad ska ha en egen högskola, riskerar vi att de lärde får ägna tid åt att skaffa pengar i stället för att forska och utbilda. Titta inte snett på den grannstad som har ett universitet, uppmanade Christer Segerstéen. I stället vill denne se mer av samarbete. Även över nationsgränserna, och speciellt inom Norden. Vi måste samtidigt få mer forskning över ämnesgränserna, mer tvärvetenskaplig forskning. Det finns stora möjligheter till nya tjänster och produkter inom områden som hälsovård och ekosystemtjänster, men dessa kräver grundforskning och forskning över ämnesgränserna. Ett exempel är den forskning som nu visat att ökad skogsgödsling kanske är bra för miljön, eftersom det innebär att skogen binder mer kol. 11

12 Svenska Naturskyddsföreningen, SNF MIKAEL KARLSSON Ordförande Mikael Karlsson menade att arbetsgruppens förslag inför forskningspropositionen i grunden var ett bra förslag. Han menade dock att ett perspektiv saknas. Han utgick från dikten Att verkligen leva, av Harry Martinsson, ur Vagnen, där han tog citatet dröm gärna, helst vad tiden inte vill. Mikael Karlsson menade att man även bör forska om vad tiden inte vill, att man bör ha perspektiv och även forska på sådant som inte har en tydlig kortsiktig nytta. Varför tar människor på en del orter strid för att ha kvar skog som inte är biologiskt viktig, varför är så många negativa till GMO, om de nu är så bra som vissa forskare menar? En annan viktig fråga att forska kring är konfliktlösning. Hur kan vi hitta lösningar på konflikter, och hur ska vi hantera konflikter som inte har någon tydlig lösning? Mikael Karlsson vill också se en verklighet bakom retoriken kring integrerad och interdisciplinär forskning. Hur kan vi göra verklighet av detta inom universitet och högskolor som inte alls är uppbyggda för att arbeta på detta sätt, undrade Mikael Karlsson. 12

13 Diskussion Thorsten Andersson tog upp problemen med tvärvetenskaplig forskning, som ju inte stämmer överens med universitetens organisation och meriteringssystem. Hans Ackefors, KSLA, instämde i att främst meriteringssystemet är ett problem. Delvis kan detta mötas genom att forskaren deltar parallellt i den traditionellt organiserade forskningen och i tvärvetenskapligt arbete. Åke Bruce, Statens Livsmedelsverk redovisade egna erfarenheter av hur svårt det är att skapa tvärvetenskaplig forskning. Forskarna har för mycket att göra vid sina egna institutioner. Jag tror att man måste skapa miljöer där man kan träffas och spåna. Detta kan mycket väl göras i KSLA:s regi, eller av forskningsrådet. Men det krävs pengar för att det ska vara realistiskt. Även Göran Sandberg, SLU i Umeå höll med om att nya plattformar i regi av forskningsråd eller forskningsstiftelser behövs. Jag vill också instämma i det Mikael Karlsson sa om forskning kring annat än ren naturvetenskap, sade Göran Sandberg. Inte minst frågor kring människors acceptans är väldigt viktiga, inte minst för oss som arbetar med bioteknik. Ulf Renborg menade att en del av lösningen är att låta människor från skiljda discipliner få formulera problem, för att sedan lämna till andra forskare att hitta lösningar. Ulf Renborg vill även gratulera KSLA till att ha formulerat de tre sfärerna (som redovisades inledningsvis av Bruno Nilsson). Men han ville även lägga till ytterligare ett område i den tredje sfären: boende. I dag flyttar många ut på landet, människor mellan 30 och 40, som ställer egna krav på sin boendemiljö. Jag håller med Jan Edling om att vi behöver hitta unika produkter, unika egenskaper i vårt landskap som vi kan utnyttja. Vi har en sådan i vår vackra natur, men vi vet ännu inte hur mycket vi kan tjäna på att utveckla detta. Här finns ett stort forskningsområde. Mikael Karlsson ville framhålla att miljörörelsen är positiv till mycket av ny teknik. Samtidigt var han kritisk till att Sverige är så dåligt i dag på att göra riskbedömningar av den snabba teknikutveckling vi har i dag. Mikael Karlsson instämde i att det behövs flervetenskaplig forskning där många formulerar sina problem och lägger fram sin kunskap. Men det behövs även rent tvärvetenskaplig forskning där man har ett vidare perspektiv. Att det inte skulle gå är uppenbarligen falskt, eftersom värdefull sådan forskning finns. Men det är nog sant att forskningsfinansiärer är dåliga på att stimulera sådan forskning. Mikael Karlsson noterade också att vissa nya discipliner i sig är tvärvetenskapliga, fast de utvecklats till egna områden. Detta är därmed också en väg för att få mer tvärvetenskaplig forskning med bredare perspektiv. Thorsten Andersson ställde sedan en fråga till de tre inledare som representerar LO, LRF 13

14 Diskussion K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 och LRF Skogsägarna: tycker ni att era behov blivit tillfredställda i den skrivning som finns i KSLA:s förslag till regeringen inför forskningspropositionen. Bengt Persson svarade att de i stort sett blivit det. Han ville dock ha ett visst förtydligande av samhället och den gröna näringens roller i samband med ekosystemtjänster. Vad är krav från samhället, och vad är tjänster som jord- och skogsbruket erbjuder samhället. Christer Segerstéen tyckte dokumentet var bra. Han varnade dock för att man ser de tre delarna och betraktar dem som tre lika viktiga delar. Det är ändå produktionen som är basen i systemet. Här har vi konkurrensen från snabbväxande skog, men mycket kan göras med forskning. Ett exempel är det världsledande arbete som man gör i Umeå på förädlingsbiten, och det finns mycket annat att göra också. Mer av detta bör komma in. Jan Edling konstaterade att de offentliga utgifterna ökar, vilket förmodligen begränsar möjligheterna att få en ökad statlig satsning på forskning. Sverige ligger redan i dag bara i mitten av OECD-länderna i fråga om offentliga forskningsmedel. Tack vara näringslivets satsningar ligger vi dock ändå i topp totalt sett. Av 4,3 procent av BNP till forskning, kommer 75 procent från företagen. Av detta kommer i sin tur 80 procent av några få stora företag. Jan Edling befarade därför att näringslivets insatser skulle minska framöver, och därmed öka behovet av statliga insatser. Då måste vi dock få en ökad sysselsättningsgrad, påpekade Jan Edling. Vi måste få fler människor i arbete, annars har vi inte råd med ökade statliga satsningar. Här kan den gröna sektorn göra stora insatser, både inom hälsa och rekreation och inom regionalpolitiken, genom nya företag och verksamheter. Jan Rendel saknade nyfikenhetsforskningen i KSLA:s dokument. Där betonas forskning ur olika nyttoaspekter. För att lösa frågor inom områden som miljö och genetik krävs en grundläggande forskning inom ämnen som marklära och molekylärbiologi. Gert Göransson tog Jan Edlings beskrivning av innovationssystemen, och hans bedömning att SLU är ganska bra på detta inom sitt område. Jag tror tyvärr inte att vi är så bra, menade Gert Göransson. Andra universitet är betydligt mer aktiva när det gäller till exempel patentfrågor. Vi behöver på ett helt annat sätt samverka med andra universitets inkubatorer. Vi är till exempel knappast alls med i det inkubatorprogram som Vinnova har. SLU bör gå in på ett mer aktivt samarbete för att kunna dra nytta av de kunskaper som finns på andra håll. Jan Edling instämde i detta. Vi är ett så litet land att vi inte klarar att ha innovationssystem inom olika sektorer eller regioner som inte har kontakt med varandra. Det måste byggas upp en kritisk massa av kunnande för att idéer ska kunna utvecklas inom landet. I dag säljs många idéer utomlands i stället för att ge sysselsättning i Sverige. Men även småföretagen måste komma med mycket mer i innovationssystemen än i dag. Bruno Nilsson påpekade att det dokument man diskuterat under dagen är ett genuint gemensamt dokument, inte ett dokument från KSLA. Bruno Nilsson konstaterade också att många kloka synpunkter kommit in under dagen. Jag tycker att vi låtit arbetet genomsyras mycket av de tankar som Mikael Karlsson gav uttryck för tidigare. Jag inser dock att vi i mycket har uttryckt detta dåligt i dokumentet. Däremot är det medvetet som vi undvikit att tala om organisation, olika typer av forsk- 14

15 Diskussion ning och produktionsfrågor. Perspektivet har varit ekosystemets förmåga att leverera på längre sikt. Det är grunden för alla de verksamheter som vi talat om i de tre boxarna, eller sfärerna, som vi beskriver i dokumentet. Detta dokument är för övrigt det ena av två som skrivits inför den kommande forskningspropositionen. Den andra har skrivits av ett stort antal forskningsaktörer, bland annat universitetsrektorer, forskningsråd, Vinnova med flera. Här framförs behoven av att öka den offentliga forskningens andel av BNP till en procent, vilket skulle innebära en ökning med 7,5 miljarder. Detta understryker ytterligare Jan Edlings tes att fler människor i arbetsför ålder behöver komma i arbete. Thorsten Andersson tackade för alla synpunkter, och framförde även ett tack till dem som arbetat med dokumentet. Han framhöll samtidigt att KSLA:s aktiviteter kommer att fortsätta till dess forskningspropositionen läggs fram

16 Deltagarlista Hedersledamöter Aldén Håkan Berglund Olle Curman Johan Hjelm Lennart Svenska ledamöter Ackefors Hans Ahlgren Lennart * Andersson Bo Andersson Stig (A) Andersson Thorsten Arnell Sven Arvidsson Helge (A) Asserståhl Roger Bertilsson Göte (A) von Bothmer Roland (A)* Bruce Åke Brynell Stig (A) Bucht Eivor (A)* Bäckström P-O Carlsson Mårten (A) Clason Åke * Dalin Göran Edling Peter Ehrenberg Carin Eidmann Hubertus Elfström Åsa Ericson Börje Eriksson Tord Fringel Viggo Frisén Rune Gemmel Pelle * Gerhardson Berndt Gustafsson Bengt (A) Göransson Gert Hagberg Arne (A) Hansson Sture Hedström Bo S Henriksson Robert Hoel Christer Holmgren Anders Holmström Sven Hugoson Göran Håstadius Birger (A) Johansson Gunnar * Johansson Stig (A) Kinch Gunnar * Larsson Lars-Olof (A) Linnér Harry Lovén Henrik Lundegrén Jan Lönner Göran Möller Göran Nilsson Anders (A) Nilsson Ella * Nilsson Torsten (A) Nordansjö Ingemar Nykvist Nils Oscarsson Görel * Paulsson Valfrid Pettersson Olle Remröd Jan Renborg Ulf Rendel Jan Rydberg Tomas Rådström Lennart Samuelson Karl Rune 16

17 Deltagarlista Samuelsson Ove Sandberg Göran (U) Segerstéen Christer * Sennerby-Forsse Lisa Sköld Per Svensson Kjell von Sydow Hugo Troedsson Tryggve * Wallin Bo * Wergens Bo Åhnberg Annika Åkerhielm Carl-Gustaf Öhrn Ingemar KANSLI Alriksson Agnetha Aschan Ann-Mari * Blesserholt Keiko * Fredholm Anders Höök Karin Nilsson Bruno Rabenius Christina * Rosencrantz Helle * Gäster Alness Kenneth FoU-chef Lantmännen Danell Kjell Professor SLU, Inst f skoglig zooekologi (U) Edling Jan Handläggare näringspolitik LO Elfving Björn Professor SLU, Inst f skogsskötsel Espeby Lars Departementssekreterare Jordbruksdepartementet Glass Marianne Adm. chef Formas * Haga Kristin Områdesansvarig för skogsskötsel Stora Enso Skog Hillring Bengt Prefekt SLU, Inst f bioenergi Huss-Danell Kerstin Professor SLU Inst f norrländsk jordbruksvetenskap (U) Hörstadius Gunnar Fd kansliråd på Jordbruksdepartementet Jensén Paul Rektor Nova universitetet (A) Jungenstam Barbro Karlsson Mikael Ordförande Svenska Naturskyddsföreningen Lindstrand Nils Journalist * Magnusson Joel Assistent SLU Inst f växtvetenskap (A)* Nelson Lennart VD JTI Persson Bengt LRF:s länsförbundsstyrelse i Skåne (A) Rodriguez-Martinez Heriberto SLU Inst f obstetrik och gynekologi Swarén Ulla Fd byråchef Thuresson Tomas * Örlander Göran Professor Växjö universitet Inst f skogsskötsel 17

18 Förteckning över tidigare utgivna nummer K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 År 2002; Årgång 141 Nr 1 Genteknik en skymf mot Gud eller nya möjligheter för mänskligheten? Nr 2 Genmodifierade grödor. Varför? Varför inte? Genetically Modified Crops. Why? Why Not? Nr 3 Skogsfrågor i Konventionen om biologisk mångfald Nr 4 Mindre kväveförluster i foderodling, foderomvandling och gödselhantering! Nr 5 Bondens nya uppdrag OCH Shaping U.S. Agricultural Policy Nr 6 Verksamhetsberättelse 2001 Nr 7 Sustainable forestry to protect water quality and aquatic biodiversity Nr 8 Foder en viktig länk i livsmedelskedjan! Nr 9 Fortbildning för landsbygdsutvecklare Nr 10 Hållbart jordbruk kunskapssammanställning och försök till syntes Nr 11 Närproducerad mat. Miljövänlig? Affärsmässig? Djurvänlig? Nr 12 Nya kunskaper inom bioteknik och genetik för nya tillämpningar på husdjur SAMT Fria Varuströmmar konflikt med djur- och folkhälsa? Vilka möjliga utvägar finns? SAMT Exempel på verksamhet inom Jordbruksverket Nr 13 Bland skärgårdsgubbar och abborrar på Möja Nr 14 EU och EMU broms eller draghjälp för skogen? Nr 15 Hur kan skogsbruk och kulturmiljövård förenas? Nr 16 Vilket kött äter vi om 10 år? Rött, vitt, svenskt, importerat? Vi får det samhälle vi äter oss till! Nr 17 Avsättning av skogsmark År 2003; Årgång 142 Nr 1 Det sydsvenska landskapet, framtidsvisioner och framtidssatsningar SAMT Idéer för framtidens skogslandskap Nr 2 Viltets positiva värden Nr 3 Inför toppmötet i Johannesburg Nr 4 Kapital för landsbygdsföretagare Nr 5 Kompetensförsörjningen i svenskt jordbruk Nr 6 Fiskets miljöeffekter kan vi nå miljömålen? Nr 7 Verksamhetsberättelse 2002 Nr 8 De glesa strukturerna i den globala ekonomin kunskapsläge och forskningsbehov Nr 9 Tro och vetande om husdjurens välfärd (Enbart publicerad på Nr 10 Svenska satsningar på ökad träanvändning (Enbart publicerad på Nr 11 Kapital för landsbygdsföretagare (Enbart publicerad på Nr 12 Feminisering av Moder natur? Östrogener i naturen och i livsmedel Nr 13 Crop and Forest Biotechnology for the Future Nr 14 Landskap och vindkraft i medvind eller motvind (Enbart publicerad på Nr 15 Lantbrukskooperationen Hållbar företagsidé eller historisk parentes Nr 16 Utvecklingen i Polen Nr 17 Mid Term Review Vad händer i Sverige när EU ändrar jordbrukspolitik? Nr 18 Soil and surface water acidification in theory and practice Nr 19 Skogsindustrinsråvaruförsörjningskedja pågående utveckling och utblickar mot andra branscher Nr 20 CAP och folkhälsan Nr 21 Vilda djur i stadsmiljö Tillgång eller problem? Nr 22 Översvämningar och dears orsaker Nr 23 Sötvattenfisk Framtidens resurs (Enbart publicerad på Nr 24 Mat med mervärden Goda affärer (Enbart publicerad på Nr 25 Hur planeras boendet på landsbygden? OCH Trädgården som rekreation och terapi (Enbart publicerad på Nr 26 Det nya uppdraget högre utbildning för landsbygd och landskap (Enbart publicerad på Nr 27 Hör göken han gal Hur kan ekologiskt lantbruk och samhället gynna den biologiska mångfalden? (Enbart publicerad på Nr 28 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjursoch växtodlingsområdet (Enbart publicerad på År 2004; Årgång 143 Nr 1 Ecosystem services in European agriculture theory and practice Nr 2 Vad gör vi när vi inte vet? (Enbart publicerad på Nr 3 Ekologiskt Forum mönstrar köttet och marknaden (Enbart publicerad på Nr 4 Jordbruk ekologi samhälle (Enbart publicerad på Nr 5 LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta? (Enbart publicerad på Nr 6 Framtida forskning inom den gröna sektorn (Enbart publicerad på 18

19 Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna 2004 K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT) har, under olika namn, utkommit sedan 1813, då akademien grundades. Från och med 1994 utges KSLAT som en numrerad serie av skrifter (15 20 häften/år) med egna titlar. Innehållet består huvudsakligen av dokumentering från akademiens sammankomster och seminarier även debattnummer förekommer och speglar akademiens verksamhetsområde; de areella näringarna och till dessa knutna verksamheter. Prenumerationspris 350 kr/år. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Box 6806, Stockholm Tel , Fax , Postgiro ISSN ISBN

LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta?

LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta? LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 5 År 2004 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör:

Läs mer

Tro och vetande om husdjurens välfärd

Tro och vetande om husdjurens välfärd Tro och vetande om husdjurens välfärd Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 9 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2

Läs mer

inom husdjurs- och växtodlingsområdet

inom husdjurs- och växtodlingsområdet K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 142:28, 2003 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjurs- och växtodlingsområdet Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens

Läs mer

Kapital för landsbygdsföretagare II

Kapital för landsbygdsföretagare II Kapital för landsbygdsföretagare II Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 11 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2 Kapital

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

UNIK Utmaning. - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket. 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

UNIK Utmaning. - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket. 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien UNIK Utmaning - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är en fri och oberoende organisation som

Läs mer

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon 86 Andersson Jan-Christer 76 80 73 70 68 Bengtsson Bengt-Ove 82

Läs mer

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon Andersson Jan-Christer 76 80 73 Bengtsson Bengt-Ove 82 81 79 Bengtsson

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Svenska satsningar på ökad träanvändning

Svenska satsningar på ökad träanvändning Svenska satsningar på ökad träanvändning Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 10 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA NORRLANDSK SKOGSHISTORIA Måinniskan, skogen och industrin \e*$s ') 9? Skogshistoriska seminariedagar Umeå 8-9 april1992 Umeä1992 Denna rapport tir en dokumentation av de skogshistoriska seminariedagar

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU

Konferens. Vilt & Fisk på SLU. 18-19 september, 2013 Uppsala. Centrum för vilt- och fiskforskning, SLU Konferens Vilt & Fisk på 18-19 september, 2013 Uppsala Centrum för vilt- och fiskforskning, VILT & FISK PÅ Långsiktigt bevarande och hållbart nyttjande av resursen vilt- och fisk! Datum: Den 18-19 september

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Landskap och vindkraft i medvind eller motvind

Landskap och vindkraft i medvind eller motvind Landskap och vindkraft i medvind eller motvind Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 14 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Företagsutveckling på gång på energiområdet

Företagsutveckling på gång på energiområdet Företagsutveckling på gång på energiområdet Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF Företagsutveckling LRFs Vision VI FÅR LANDET ATT VÄXA så att de gröna näringarna 2010 intar en tätposition i Sverige vad

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Konkurrenskraftsutredningen vision

Konkurrenskraftsutredningen vision Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jordbruk och skogsbruk samt därtill knuten verksamhet. Akademien instiftades

Läs mer

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de

Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de 1 Tack för ordet Trygve! Jag är väldigt glad över att vara här idag och få ta del av det arbete som bedrivs i de nordiska länderna när det gäller grön omsorg. Jag är också imponerad av Norges vision Inn

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Skånes färdplan för biogas

Skånes färdplan för biogas Minnesanteckningar workshop med färdplanens arbetsgrupper Eslöv den 25 januari 2012 Närvarande Se separat deltagarlista längst bak i dokumentet. Totalt 33 personer Dagordning Kort sammanfattning av färdplansarbetet

Läs mer

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015

Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 1 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Nationell livsmedelsstrategi, inspel från Kalmar län till livsmedelsdialog 4 maj 2015 Kalmar län håller på att ta fram en regional livsmedelsstrategi. Den tas fram

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare SAMMATRÄDESPROTOKOLL 1(14) Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag, kl. 19.00-20.30 Beslutande Övriga deltagare 29 ordinarie ledamöter och 6 tjänstgörande ersättare, totalt 35 beslutande Se bifogade närvaro-

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

RESULTAT PENSIONÄRSTÄVLING

RESULTAT PENSIONÄRSTÄVLING 2008-08-14 1. Göran Dolk 33 42 75 5 2. Arne Thunholm 39 40 79 3 3. Bo Thengqvist 43 41 84 2 4. Bengt Jonsson 41 45 86 1 5. Olle Lindblom 46 40 86 1 6. Tord Ödlund 44 92 1 7. Sven Melkered 46 94 1 8. Åke

Läs mer

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda

Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda Smålands Bowlingförbunds förtroendevalda 1944-1945 Ordförande Erik Georg Holm Jönköping Suppleant John Lindberg Jönköping vice Ordförande Bertil Ljungberg Gunnar Andersson Sekreterare Alvar Wärnegård Jönköping

Läs mer

Ekologiska ägg, tack? Vilket eko ger eko i hönsgården? TIDSKRIFT. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens. Årg. 143 Nr 20 År 2004

Ekologiska ägg, tack? Vilket eko ger eko i hönsgården? TIDSKRIFT. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens. Årg. 143 Nr 20 År 2004 Ekologiska ägg, tack? Vilket eko ger eko i hönsgården? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 20 År 2004 TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla

Läs mer

Direktionsmöte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2005-08-26. Plats och tid: Hotell Swania, Trollhättan 2005-08-26

Direktionsmöte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2005-08-26. Plats och tid: Hotell Swania, Trollhättan 2005-08-26 Direktionsmöte SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2005-08-26 Plats och tid: Hotell Swania, Trollhättan 2005-08-26 Beslutande Gert-Inge Andersson Trollhättan Clas-Åke Sörkvist Tanum Robert Svensson Mellerud Rolf Mattsson

Läs mer

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet.

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54

Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Per-Olof Carlsson Album Sid 1 av 54 Syskonen Carlsson 8 7 6 5 4 3 2 1 1. Alsie Carlsson Fogeryd 2. Per-Olof Carlsson Fogeryd 3. Maj Carlsson Fogeryd 4. Rune Carlsson Fogeryd 5. Vivvi Carlsson Fogeryd 6.

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Svensk Flyghistorisk Förening

Svensk Flyghistorisk Förening Svensk Flyghistorisk Förening Protokoll fört vid årsmöte på F 7 Såtenäs 5 april 2014 1. Årsmötets öppnande Årsmötet inleddes med premiärvisning av SFF rekryteringsfilm varefter ordförande öppnade mötet

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss!

Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Bondgårdsbesök med klassen? Välkomna till oss! Vill du ha en aha-upplevelse bland djur, natur och växter och få chansen att smaka, känna och klappa på det moderna svenska lantbruket? Boka in ett bondgårdsbesök!

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31

Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Verksamhetsberättelse 2011-01-01 2011-12-31 Innhåll sid. 1. Bakgrund och initiativ 3 2. Vision, syfte & mål 4 3. Medlemmar 4 4. Ledningsgrupp 5 5. Administration 5 6. Möten 6 7. Föredragningar 6 8. Verksamhet/projekt

Läs mer

Pristagare den 13 Maj 2008 Poängbogey Norra Banan Antal startande: 81

Pristagare den 13 Maj 2008 Poängbogey Norra Banan Antal startande: 81 Pristagare den 13 Maj 2008 Poängbogey Norra Banan Antal startande: 81 1 Bauer, Svante 17 39 25 2 Bengtsson, Anders 25 39 Lindahls/Carlanders - Presentkort * 22 3 Nilsson, Björn 11 37 JM:s Chark - Lökkorv

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog

Stabil prisutveckling för skog Pressmeddelande, den 31 januari 2003 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog Priserna för skogsfastigheter ökade under andra halvåret 2002 jämfört med det första halvåret

Läs mer

Välkomna till PA:s höstmöte 18.11 2010 En kort retrospektiv betraktelse

Välkomna till PA:s höstmöte 18.11 2010 En kort retrospektiv betraktelse Välkomna till PA:s höstmöte 18.11 2010 En kort retrospektiv betraktelse 1 Partnerskap Alnarp VÅR OMVÄRLD (2003) Ökad internationalisering - ökad konkurrens Ändrad roll för areella näringar Förändrade kost-

Läs mer

Allmänheten representeras av ca 15 personer. Utses att justera Ann-Marie Jacobsson och Håkan Gusteus Paragrafer 25-33. Ordförande.

Allmänheten representeras av ca 15 personer. Utses att justera Ann-Marie Jacobsson och Håkan Gusteus Paragrafer 25-33. Ordförande. SAMMATRÄDESPROTOKOLL 1(12) Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag, kl. 19.00-20.15 Beslutande Övriga deltagare 30 ordinarie ledamöter och 5 tjänstgörande ersättare, totalt 35 beslutande Se bifogade närvaro-

Läs mer

Protokoll fört vid årsstämma för Föreningen GIS i Västmanland den 31 mars 2004

Protokoll fört vid årsstämma för Föreningen GIS i Västmanland den 31 mars 2004 Protokoll fört vid årsstämma för Föreningen GIS i Västmanland den 31 mars 2004 Närvarande enligt bilaga 1. Föreningens ordförande Håkan Eriksson öppnar stämman och hälsar deltagarna välkomna. 1 Fråga om

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

Dalbanan Längsta drive oldboys Anders Johansson 222 närmast hål oldboys Torbjörn Svensson 2,65

Dalbanan Längsta drive oldboys Anders Johansson 222 närmast hål oldboys Torbjörn Svensson 2,65 PM Golf 2012 Längsta drive och närmast hål Fredag 21 sept Parkbanan Längsta drive herr Johannes Andersson & Mats Birgersson 276 Längsta drive dam Monika Ax 182 närmast hål herr Mats Birgersson 0.89 närmast

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref Åsa Leander LRF Dnr 2015/7233 Ert Dnr: M2015/2144/Ee 20150828 Ert datum 20150513 Miljö- och energidepartementet Asa.leander@regeringskansliet.se Cc m.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19

Welcome Hotel skyttestafett 2006-08-19 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael Fors 147 89 236 Donald Johansson

Läs mer

Resultatlista, ackumulerat - brutto: Isaberg Golfklubb Postmästerskap Golf 2014

Resultatlista, ackumulerat - brutto: Isaberg Golfklubb Postmästerskap Golf 2014 Klass Resultatlista, ackumulerat - brutto Postmästerskap Golf 2014 A-klassen Rond 2 Spelform Slaggolf CBA -2 Datum 2014-09-21 Placering Namn Spel.kat. Klubb S-HCP Rondresultat Resultat 1 Mats Birgersson

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Welcome Hotel skyttestafett 2006

Welcome Hotel skyttestafett 2006 Welcome Hotel skyttestafett 2006 1 Moälven Modo 1160 Maria Falck 142 95 237 Linda Gustavsson 138 95 233 Helena Arvidsson 139 92 231 Mikael Olofsson 140 90 230 Petter Eriksson 137 92 229 2 Ale 1152 Mikael

Läs mer

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM

MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM MISTRA INVESTERAR I FORSKNING SOM LÖSER MORGONDAGENS MILJÖPROBLEM STORA OCH SMÅ RESULTAT NÅGRA EXEMPEL Utveckling av en ny giftfri båtbottenfärg Bättre skördar med hjälp av mikroorganismer Fokus på etik-

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Gårdsvindkraft i lantbruk

Gårdsvindkraft i lantbruk presenterar Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation Program Gårdsvindkraft i lantbruk Förutsättningar, inköp och kommunikation 8.45 Introduktion Anna Cornander, Energikontoret

Läs mer

Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015.

Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015. Protokoll nr 4 fört vid Länsförsäkringar Blekinges ordinarie bolagsstämma i Slottslängorna Sölvesborg 16 april 2015. Närvarande: Fullmäktige för kommunerna enligt förteckning, bilaga 1, samt styrelsens

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare

PROTOKOLL Årsmötet. Sammanträdesdatum 2011-05- 14. 2 Val av ordförande och sekreterare för mötet. 3 Val av protokolljusterare och rösträknare PROTOKOLL Årsmötet Sammanträdesdatum 2011-05- 14 Tid: Plats: 10.00-11.45 Cefalushuset i Riksdagen Närvarande: 15 medlemmar enligt förteckning 1 Öppnande IFFKs ordförande, Ulla Y Gustafsson, hälsade välkommen

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Welcome Hotell. Skyttestafett. Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf

Welcome Hotell. Skyttestafett. Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf Welcome Hotell Skyttestafett 2002 Stockholm 2002-08-17 / arr: Bromma Skf 1 Ale Skf 723 469 1192 11 Moälven-MoDo 703 450 1153 Mikael Fors 147 97 244 Petter Eriksson 145 96 241 Håkan Sundström 144 96 240

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

Mälardalens Högskola i Västerås

Mälardalens Högskola i Västerås Deltagare i konferensen 20-21 november 2000 Rikard Andersson Utbildningsbevakare Elizabet Damceska Studierektor Therese Gustavsson Utbildningsbevakare Kent Hartman Studierektor Amund Hunstad Maria Lindén

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

2010-04-16 1 (4) Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30. Beslutande medlemmar: Övriga: Utses att justera:

2010-04-16 1 (4) Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30. Beslutande medlemmar: Övriga: Utses att justera: Plats: Breanäs konferenshotell, Sibbhult Tid: 10.00 10.30 2010-04-16 1 (4) Beslutande medlemmar: FVO=fiskevårdsområde FVF=fiskevårdsförening Bromölla kommun (Åke Hammarstedt) CEJN AB (Ilpo Axenhus) Immelns

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT 2004. Resultat STAFETTEN

WELCOME HOTELL SKYTTESTAFETT 2004. Resultat STAFETTEN Resultat STAFETTEN 1 Söderala 1150 Helena Jansson 144 94 238 Peter Lavér 136 94 230 Bengt Jansson 136 92 228 Stefan Burchardt 139 89 228 Carina Norling 134 92 226 2 Ulvsby 1148 Roger Jansson 142 91 233

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

som ersätter Lars-Olof Bårström som ersätter Ann-Margaret Stenholm

som ersätter Lars-Olof Bårström som ersätter Ann-Margaret Stenholm SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 Plats och tid Kyrkans gård-lockörn. kl 19.00 20.00 Beslutande Kjell Hjalmarsson Holger Gustavsson Gertrud Ulleryd Greger Ulleryd Mari Ann Stensdotter-Pettersson

Läs mer