Framtida forskning inom den gröna sektorn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtida forskning inom den gröna sektorn"

Transkript

1 Framtida forskning inom den gröna sektorn Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 6 År TIDSKRIFT

2 Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2

3 Framtida forskning inom den gröna sektorn Akademisammankomst den 13 november 2004 Sammanfattning av föredrag och diskussioner Publiceras enbart elektroniskt på akademiens hemsida Sammandrag av vetenskapsjournalist Nils Lindstrand Redovisningen sammanställd under medverkan av akademiråd Agnetha Alriksson 3

4 Innehåll Inledning Thorsten Andersson... 5 Forskning för ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet, sammanfattning av det gemensamma underlaget Bruno Nilsson... 6 Fyra organisationers visioner för framtida forskning och utveckling inom den gröna sektorn och tillhörande industri- och tjänstesektor Landsorganisationen, LO Jan Edling... 7 LRF Bengt Persson... 9 LRF Skogsägarna Christer Segerstéen Svenska Naturskyddsföreningen, SNF Mikael Karlsson Diskussion Deltagarlista Tidigare utgivna nummer finns uppräknade på omslagets tredje sida 4

5 Inledning THORSTEN ANDERSSON Preses KSLA Thorsten Andersson hälsade välkomna, och förklarade syftet med sammankomsten: att diskutera de förslag till kommande forskningspolitiska proposition som en arbetsgrupp tagit fram efter sammankomsten vid KSLA den 12 december Sekreteraren i arbetsgruppen, KSLA:s VD Bruno Nilsson, kommer att presentera gruppens arbete och förslag. Sedan kommer representanter för LO, LRF, LRF Skogsägarna samt SNF, att redovisa sina åsikter. Därefter blir det en diskussion, noterade Thorsten Andersson. Sammankomsten hölls på tre håll samtidigt, Stockholm, Alnarp och Umeå, med videokontakt mellan de tre orterna. FORSKNING FÖR GRÖN FRAMTID Ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet Ett underlag inför den kommande forskningspolitiska propositionen 2005 Utarbetat med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som plattform i samarbete med: Ekologiska Lantbrukarna Formas Hushållningssällskapens Förbund Institutet för jordbruks- och miljöteknik Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Lantbrukarnas Riksförbund Livsmedelsföretagen LRF Skogsägarna Mistra Movium Naturvårdsverket SkogForsk Skogsindustrierna Skogsstyrelsen Statens Veterinärmedicinska Anstalt Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges lantbruksuniversitet Världsnaturfonden November

6 Forskning för ekonomisk tillväxt, ekosystemhälsa och livskvalitet, sammanfattning av det gemensamma underlaget BRUNO NILSSON Sekreterare och VD KSLA Bruno Nilsson berättade att arbetsgruppen har arbetat nästan ett år, sedan december Efter diskussion i KSLA:s forskningspolitiska kommitté bestämde vi att försöka samla alla organisationer med intresse inom KSLA:s arbetsområde, den gröna sektorn, och skriva ett gemensamt förslag. Målet har varit att se till att inom KSLA:s ram diskutera de framtida forskningsbehoven, och ge ett gemensamt inspel inför den kommande forskningspropositionen. I dag är planerna att denna ska läggas fram i april organisationer har på olika sätt deltagit i arbetet, bland annat genom att delta i en referensgrupp. Ett förslag har nu lämnats till regeringen. Men det betyder inte att dagens diskussion är jästen efter degen. KSLA:s forskningspolitiska kommitté kommer inte att sitta med armarna i kors fram till 2005, det finns gott om tid för att komma med ytterligare förslag. Bruno Nilsson konstaterade att det varit mycket lärorikt att diskutera med de 20 organisationer som funnits med i arbetet. Skillnader i åsikter och behov finns, men även stora likheter. Målet med arbetet har varit att ta fram ett förslag som pekar på de gemensamma forskningsbehoven för den gröna sektorn. Bruno Nilsson redovisade sedan förslaget översiktligt. Detta kan i sin helhet rekvireras från KSLA. Grundtanken är att den gröna sektorn består av en mängd värdekedjor, dels inom den traditionella produktionssfären, dels inom de nya sfärer som innehåller dels ekosystemtjänster (bevarande för framtida generationer), dels nya tjänster som turism och rekreation. Dessa områden kompletterar och stöttar varandra, konstaterade Bruno Nilsson. Det är viktigt att vi också skapar en forskning som stödjer helheten, över gränserna. I sin sammanfattning tryckte Bruno Nilsson på att den gröna sektorn är viktig för landet, inte minst eftersom den är relativt okänslig för konjunkturcyklerna. Det är dock nödvändigt att satsa på forskning, inte minst för de många nya tjänster som med rätt forskningsstöd kan utvecklas mycket positivt. Men även inom de traditionella verksamheterna är det viktigt att forskningen ger stöd för fortsatt utveckling, påpekade Bruno Nilsson. 6

7 Fyra organisationers visioner för framtida forskning och utveckling inom den gröna sektorn och tillhörande industri- och tjänstesektor Landsorganisationen, LO JAN EDLING Näringspolitisk handläggare Det är viktigt att vi har en unik produktion i Sverige. Då kan vi få ett bra pris för vår produktion, sade Jan Edling, LO. Om vi har en produktion som lätt kan ersättas med produktion i andra länder måste vi konkurrera med låga priser. Ett sätt att se till att vi har en unik produktion är att organisera produktionen i värdekedjor, så att vi producerar system snarare än enstaka produkter. Då blir man mer svårutbytt, och gör det möjligt att öka tillväxten genom att vi kan ta ut ett högre pris. Jan Edling menar att vi i dag har ett val när det gäller våra basindustrier. Vi kan lätt mista dem, träindustrin kan till exempel snabbt förloras till Baltikum. De kan mycket om trä, de har anläggningar och de har en billig och bra råvara. Men det finns positiva exempel att följa. Möbler och kläder är två branscher där Sverige förlorat mycket av den produktion vi en gång hade. Men samtidigt finns två av världens mest framgångsrika företag inom dessa områden i Sverige i dag: IKEA och Hennes & Mauritz. De har lyckats tack vare att de utnyttjat den kunskap som skapats i Sverige genom åren om värdekedjorna i dessa branscher. Klarar vi inte att utveckla detta även i andra branscher, kommer vi att tappa produktion ur landet. Vi kommer också att tappa forskning till andra länder. Som exempel nämnde Jan Edling träindustrin, där forskningen möjliggjort nya efterfrågade produkter, som större trähus, men där man misslyckats med att bygga ett fungerande system för produktionen. Jan Edling vill också att man tittar på hur forskning organiseras i världen i dag. Alla har inte råd att göra allt, mycket handlar om att fördela forskning över världen, vilket redan sker i hög utsträckning inom de globala företagen. 7

8 J. Edling K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 Inom LO har vi i samband med arbetet inför forskningspropositionen konstaterat att vi inte bara kan forska vidare längst de spår vi följt hittills, man måste även titta på vilka samhällsbehov som seglar upp som forskningen måste lösa. Där har vi identifierat tre: IT i offentlig sektor (främst inom vården), transporter (vi ligger långt från Centraleuropa, och måste skapa smartare transportsystem) samt klimateffekterna. Jan Edling konstaterade att just klimatfrågan är föremål för många beslut i dag. Men den utgör också en affärsmöjlighet. När Östeuropa får allt högre fart på sin industri kommer de att söka kunskaper om miljövänlig teknik i länder som redan tvingats ta itu med detta. Här finns en möjlighet för Sverige, menade Jan Edling. Man bör skapa innovationssystem, infrastruktur för innovationsskapande, runt universitet och högskolor. Där ska finnas system för affärsutbildning, anskaffande av riskkapital, patentansökningar och så vidare. Vi behöver också tydliga spelregler som är mer genomtänkta. Dessa system ska vara öppna både får universiteten och de företag som finns eller kan skapas runt detta, menade Jan Edling. Det kan också handla om att involvera små och medelstora företag i forskningsprocesser, t ex genom att upphandla en del av forskningen via sådana företag. Jan Edling gjorde även en ekonomisk översikt och konstaterade att forskningen riskerar att få mindre pengar om vi inte löser sysselsättningskrisen. Dels är det för många i dag som inte arbetar, på grund av förtidspension eller sjukskrivning. Men det finns även ett regionalt problem, där många människor i vissa regioner inte kommer in i arbetslivet. Kan vi inte skapa en bättre situation i dessa frågor, får Sverige totalt en mindre ekonomi att fördela, menade jan Edling. Detta drabbar i så fall även finansiering av forskning och utveckling. 8

9 LRF BENGT PERSSON LRF:s förbundsstyrelse Bengt Persson berättade att LRF tagit en vision om att den gröna näringen år 2010 ska inta en tätposition i landet både i fråga om tillväxt, lönsamhet och ungdomar yrkesval. I dagsläget ser vi ett bekymmer med att få ungdomar att välja den gröna näringen, konstaterade Bengt Persson. LRF stöder i dag forskning inom en rad områden, både inom växtodling och djurhållning. Bengt Persson betonade betydelsen av forskningen stödjer förmågan att tillgodose slutkundens krav. Dessa krav är komplexa idag, det handlar inte bara om fysiska behov utan lika mycket om värderingar. Här behövs en kombination av tillämpad forskning och grundforskning. Vi behöver också en forskning som stödjer värdekedjeperspektivet. Inte minst inom livsmedelssektorn krävs detta för att klara kvalitetsfrågorna. Alla aktörer måste kunna agera med kunskaper om kundnyttan och om hur kvaliteten ska kunna klaras hela vägen. Det är också viktigt att ha med miljöaspekterna genom hela kedjan. Det kommer att krävas mycket nya kunskaper för att klara de behov som kommer. Vi måste också ha interaktivitet mellan aktörerna i kedjan, och mellan dessa och forskningen. Konsumenten är även medborgare, och medborgarna ställer andra krav, inte minst miljökrav, menade Bengt Persson. Här är det viktigt med samarbete mellan samhälle, forskning och de olika parterna i livsmedelskedjan. Bengt Persson menade att den gröna sektorn har unika möjligheter att förbättra hälsoläget i Sverige. Inte minst finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om man förbättrar kosten. Felaktiga kostval kostar det svenska samhället miljoner om året. Mycket händer i dag i gränslandet mellan livsmedel och läkemedel. Här kan jordbruket komma att bidra med många produkter. Men även inom områden som motion, rekreation och stillhet kan landsbygden och dess företag tillfredställa mycket av de behoven. Bengt Persson menade att den gröna sektorn också har mycket att göra i gränslandet mellan läkemedel och livsmedel, genom att bättre utnyttja de råvaror som finns. Andra områden som Bengt Persson vill se mer forskning på, är de svenska för- och nackdelarna i samband med globaliseringen inom jordbrukssektorn, samt forskning över ämnesgränserna. Veterinärer, teknikforskare med flera måste arbeta tillsammans för att klara frågor kring livsmedelsproduktionen. Vi behöver även mer av helhetsgrepp, mer syntesforskning, för att kunna kombinera samhällets krav med jordbrukets och livs- 9

10 B. Persson K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 medelskedjans krav på produktionen. Här är landskapets utveckling en viktig fråga. Denna utveckling är långsiktig, och det är viktigt att man i god tid tar reda på vilka krav samhälle och konsumenter har på framtidens landskap. Här finns goda affärsmöjligheter om man lyckas, menade Bengt Persson. En avgörande fråga är hur ungdomar ska kunna attraheras till jordbruket. Här måste man hitta nya sätt att leda och organisera företagen, menade Bengt Persson. Man måste hitta sätt att lösa frågor kring fritid och andra sociala behov som kommer att ställas. Detta har inte gjorts i större omfattning ännu. Vi måste även titta på jordbrukets roll i det regionala samhället, ekonomiskt och socialt. Till sist slog Bengt Persson fast att jordbruket kommer att behöva bli mer resurseffektivt, kunna producera mer av lika mycket med mindre. Miljö och produktion måste kombineras på ett sätt som klarar både ökade krav på produktionen och i miljöfrågor. Det är en stor utmaning, konstaterade Bengt Persson. 10

11 LRF Skogsägarna CHRISTER SEGERSTÉEN Ordförande Christer Segerstéen konstaterade att svensk skogsnäring har en hård konkurrens i dag från snabbväxande skogar ibland annat Sydamerika. Men tack vare forskning och en snabb teknisk utveckling har utvecklingen inom skogsnäringen i Sverige ändå varit positiv. Vi har en chans, men vi får ju inte stoppa huvudet i sanden och bortse från de hot som finns, menade Christer Segerstéen. Globaliseringen gör att vi alltid riskerar att tappa forskning och produktion till andra delar av världen. Prisutvecklingen är inte särskilt god, vilket gör att vi måste öka produktiviteten om vi ska kunna tjäna pengar, konstaterade Christer Segerstéen, som också varande för hotet från kvartalskapitalismen, ett synsätt som är svårt att kombinera med skogsnäringens långa perspektiv. Vår konkurrensfördel, där vi har ett försteg, är kunskaperna och forskningen. Christer Segerstéen påpekade också den styrka som skogsbruket har i förhållande till avtalen från Rio och Kyoto, samt EUs beslut om ökad andel förnyelsebar energi. England är till exempel i dag mycket intresserad av svensk teknik för biobränsle. Christer Segerstéen vill en grundforskning, som samhället bekostar, som kan ge grund för helt nya produkter. Detta kan handla om kemiska ämnen för läkemedel eller kemisk industri. Tillämpad forskning pågår och behövs inom områden som naturvård, skogsbruksmetoder och produktutveckling. Finansieringen vill Christer Segerstéen se enligt följande fördelning. Staten ska betala grundforskningen, företagen tar hand om produktutvecklingen. Däremellan finns en tillämpad forskning där staten och näringslivet bör hjälpas åt. Den modell vi arbetar efter i dag tycker jag fungerar alldeles utmärkt, menade Christer Segerstéen. På grundforskningen område ville LRF Skogsägarnas ordförande se en samling av resurserna kring slagkraftiga universitet och högskolor. Om varje medelstor stad ska ha en egen högskola, riskerar vi att de lärde får ägna tid åt att skaffa pengar i stället för att forska och utbilda. Titta inte snett på den grannstad som har ett universitet, uppmanade Christer Segerstéen. I stället vill denne se mer av samarbete. Även över nationsgränserna, och speciellt inom Norden. Vi måste samtidigt få mer forskning över ämnesgränserna, mer tvärvetenskaplig forskning. Det finns stora möjligheter till nya tjänster och produkter inom områden som hälsovård och ekosystemtjänster, men dessa kräver grundforskning och forskning över ämnesgränserna. Ett exempel är den forskning som nu visat att ökad skogsgödsling kanske är bra för miljön, eftersom det innebär att skogen binder mer kol. 11

12 Svenska Naturskyddsföreningen, SNF MIKAEL KARLSSON Ordförande Mikael Karlsson menade att arbetsgruppens förslag inför forskningspropositionen i grunden var ett bra förslag. Han menade dock att ett perspektiv saknas. Han utgick från dikten Att verkligen leva, av Harry Martinsson, ur Vagnen, där han tog citatet dröm gärna, helst vad tiden inte vill. Mikael Karlsson menade att man även bör forska om vad tiden inte vill, att man bör ha perspektiv och även forska på sådant som inte har en tydlig kortsiktig nytta. Varför tar människor på en del orter strid för att ha kvar skog som inte är biologiskt viktig, varför är så många negativa till GMO, om de nu är så bra som vissa forskare menar? En annan viktig fråga att forska kring är konfliktlösning. Hur kan vi hitta lösningar på konflikter, och hur ska vi hantera konflikter som inte har någon tydlig lösning? Mikael Karlsson vill också se en verklighet bakom retoriken kring integrerad och interdisciplinär forskning. Hur kan vi göra verklighet av detta inom universitet och högskolor som inte alls är uppbyggda för att arbeta på detta sätt, undrade Mikael Karlsson. 12

13 Diskussion Thorsten Andersson tog upp problemen med tvärvetenskaplig forskning, som ju inte stämmer överens med universitetens organisation och meriteringssystem. Hans Ackefors, KSLA, instämde i att främst meriteringssystemet är ett problem. Delvis kan detta mötas genom att forskaren deltar parallellt i den traditionellt organiserade forskningen och i tvärvetenskapligt arbete. Åke Bruce, Statens Livsmedelsverk redovisade egna erfarenheter av hur svårt det är att skapa tvärvetenskaplig forskning. Forskarna har för mycket att göra vid sina egna institutioner. Jag tror att man måste skapa miljöer där man kan träffas och spåna. Detta kan mycket väl göras i KSLA:s regi, eller av forskningsrådet. Men det krävs pengar för att det ska vara realistiskt. Även Göran Sandberg, SLU i Umeå höll med om att nya plattformar i regi av forskningsråd eller forskningsstiftelser behövs. Jag vill också instämma i det Mikael Karlsson sa om forskning kring annat än ren naturvetenskap, sade Göran Sandberg. Inte minst frågor kring människors acceptans är väldigt viktiga, inte minst för oss som arbetar med bioteknik. Ulf Renborg menade att en del av lösningen är att låta människor från skiljda discipliner få formulera problem, för att sedan lämna till andra forskare att hitta lösningar. Ulf Renborg vill även gratulera KSLA till att ha formulerat de tre sfärerna (som redovisades inledningsvis av Bruno Nilsson). Men han ville även lägga till ytterligare ett område i den tredje sfären: boende. I dag flyttar många ut på landet, människor mellan 30 och 40, som ställer egna krav på sin boendemiljö. Jag håller med Jan Edling om att vi behöver hitta unika produkter, unika egenskaper i vårt landskap som vi kan utnyttja. Vi har en sådan i vår vackra natur, men vi vet ännu inte hur mycket vi kan tjäna på att utveckla detta. Här finns ett stort forskningsområde. Mikael Karlsson ville framhålla att miljörörelsen är positiv till mycket av ny teknik. Samtidigt var han kritisk till att Sverige är så dåligt i dag på att göra riskbedömningar av den snabba teknikutveckling vi har i dag. Mikael Karlsson instämde i att det behövs flervetenskaplig forskning där många formulerar sina problem och lägger fram sin kunskap. Men det behövs även rent tvärvetenskaplig forskning där man har ett vidare perspektiv. Att det inte skulle gå är uppenbarligen falskt, eftersom värdefull sådan forskning finns. Men det är nog sant att forskningsfinansiärer är dåliga på att stimulera sådan forskning. Mikael Karlsson noterade också att vissa nya discipliner i sig är tvärvetenskapliga, fast de utvecklats till egna områden. Detta är därmed också en väg för att få mer tvärvetenskaplig forskning med bredare perspektiv. Thorsten Andersson ställde sedan en fråga till de tre inledare som representerar LO, LRF 13

14 Diskussion K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 och LRF Skogsägarna: tycker ni att era behov blivit tillfredställda i den skrivning som finns i KSLA:s förslag till regeringen inför forskningspropositionen. Bengt Persson svarade att de i stort sett blivit det. Han ville dock ha ett visst förtydligande av samhället och den gröna näringens roller i samband med ekosystemtjänster. Vad är krav från samhället, och vad är tjänster som jord- och skogsbruket erbjuder samhället. Christer Segerstéen tyckte dokumentet var bra. Han varnade dock för att man ser de tre delarna och betraktar dem som tre lika viktiga delar. Det är ändå produktionen som är basen i systemet. Här har vi konkurrensen från snabbväxande skog, men mycket kan göras med forskning. Ett exempel är det världsledande arbete som man gör i Umeå på förädlingsbiten, och det finns mycket annat att göra också. Mer av detta bör komma in. Jan Edling konstaterade att de offentliga utgifterna ökar, vilket förmodligen begränsar möjligheterna att få en ökad statlig satsning på forskning. Sverige ligger redan i dag bara i mitten av OECD-länderna i fråga om offentliga forskningsmedel. Tack vara näringslivets satsningar ligger vi dock ändå i topp totalt sett. Av 4,3 procent av BNP till forskning, kommer 75 procent från företagen. Av detta kommer i sin tur 80 procent av några få stora företag. Jan Edling befarade därför att näringslivets insatser skulle minska framöver, och därmed öka behovet av statliga insatser. Då måste vi dock få en ökad sysselsättningsgrad, påpekade Jan Edling. Vi måste få fler människor i arbete, annars har vi inte råd med ökade statliga satsningar. Här kan den gröna sektorn göra stora insatser, både inom hälsa och rekreation och inom regionalpolitiken, genom nya företag och verksamheter. Jan Rendel saknade nyfikenhetsforskningen i KSLA:s dokument. Där betonas forskning ur olika nyttoaspekter. För att lösa frågor inom områden som miljö och genetik krävs en grundläggande forskning inom ämnen som marklära och molekylärbiologi. Gert Göransson tog Jan Edlings beskrivning av innovationssystemen, och hans bedömning att SLU är ganska bra på detta inom sitt område. Jag tror tyvärr inte att vi är så bra, menade Gert Göransson. Andra universitet är betydligt mer aktiva när det gäller till exempel patentfrågor. Vi behöver på ett helt annat sätt samverka med andra universitets inkubatorer. Vi är till exempel knappast alls med i det inkubatorprogram som Vinnova har. SLU bör gå in på ett mer aktivt samarbete för att kunna dra nytta av de kunskaper som finns på andra håll. Jan Edling instämde i detta. Vi är ett så litet land att vi inte klarar att ha innovationssystem inom olika sektorer eller regioner som inte har kontakt med varandra. Det måste byggas upp en kritisk massa av kunnande för att idéer ska kunna utvecklas inom landet. I dag säljs många idéer utomlands i stället för att ge sysselsättning i Sverige. Men även småföretagen måste komma med mycket mer i innovationssystemen än i dag. Bruno Nilsson påpekade att det dokument man diskuterat under dagen är ett genuint gemensamt dokument, inte ett dokument från KSLA. Bruno Nilsson konstaterade också att många kloka synpunkter kommit in under dagen. Jag tycker att vi låtit arbetet genomsyras mycket av de tankar som Mikael Karlsson gav uttryck för tidigare. Jag inser dock att vi i mycket har uttryckt detta dåligt i dokumentet. Däremot är det medvetet som vi undvikit att tala om organisation, olika typer av forsk- 14

15 Diskussion ning och produktionsfrågor. Perspektivet har varit ekosystemets förmåga att leverera på längre sikt. Det är grunden för alla de verksamheter som vi talat om i de tre boxarna, eller sfärerna, som vi beskriver i dokumentet. Detta dokument är för övrigt det ena av två som skrivits inför den kommande forskningspropositionen. Den andra har skrivits av ett stort antal forskningsaktörer, bland annat universitetsrektorer, forskningsråd, Vinnova med flera. Här framförs behoven av att öka den offentliga forskningens andel av BNP till en procent, vilket skulle innebära en ökning med 7,5 miljarder. Detta understryker ytterligare Jan Edlings tes att fler människor i arbetsför ålder behöver komma i arbete. Thorsten Andersson tackade för alla synpunkter, och framförde även ett tack till dem som arbetat med dokumentet. Han framhöll samtidigt att KSLA:s aktiviteter kommer att fortsätta till dess forskningspropositionen läggs fram

16 Deltagarlista Hedersledamöter Aldén Håkan Berglund Olle Curman Johan Hjelm Lennart Svenska ledamöter Ackefors Hans Ahlgren Lennart * Andersson Bo Andersson Stig (A) Andersson Thorsten Arnell Sven Arvidsson Helge (A) Asserståhl Roger Bertilsson Göte (A) von Bothmer Roland (A)* Bruce Åke Brynell Stig (A) Bucht Eivor (A)* Bäckström P-O Carlsson Mårten (A) Clason Åke * Dalin Göran Edling Peter Ehrenberg Carin Eidmann Hubertus Elfström Åsa Ericson Börje Eriksson Tord Fringel Viggo Frisén Rune Gemmel Pelle * Gerhardson Berndt Gustafsson Bengt (A) Göransson Gert Hagberg Arne (A) Hansson Sture Hedström Bo S Henriksson Robert Hoel Christer Holmgren Anders Holmström Sven Hugoson Göran Håstadius Birger (A) Johansson Gunnar * Johansson Stig (A) Kinch Gunnar * Larsson Lars-Olof (A) Linnér Harry Lovén Henrik Lundegrén Jan Lönner Göran Möller Göran Nilsson Anders (A) Nilsson Ella * Nilsson Torsten (A) Nordansjö Ingemar Nykvist Nils Oscarsson Görel * Paulsson Valfrid Pettersson Olle Remröd Jan Renborg Ulf Rendel Jan Rydberg Tomas Rådström Lennart Samuelson Karl Rune 16

17 Deltagarlista Samuelsson Ove Sandberg Göran (U) Segerstéen Christer * Sennerby-Forsse Lisa Sköld Per Svensson Kjell von Sydow Hugo Troedsson Tryggve * Wallin Bo * Wergens Bo Åhnberg Annika Åkerhielm Carl-Gustaf Öhrn Ingemar KANSLI Alriksson Agnetha Aschan Ann-Mari * Blesserholt Keiko * Fredholm Anders Höök Karin Nilsson Bruno Rabenius Christina * Rosencrantz Helle * Gäster Alness Kenneth FoU-chef Lantmännen Danell Kjell Professor SLU, Inst f skoglig zooekologi (U) Edling Jan Handläggare näringspolitik LO Elfving Björn Professor SLU, Inst f skogsskötsel Espeby Lars Departementssekreterare Jordbruksdepartementet Glass Marianne Adm. chef Formas * Haga Kristin Områdesansvarig för skogsskötsel Stora Enso Skog Hillring Bengt Prefekt SLU, Inst f bioenergi Huss-Danell Kerstin Professor SLU Inst f norrländsk jordbruksvetenskap (U) Hörstadius Gunnar Fd kansliråd på Jordbruksdepartementet Jensén Paul Rektor Nova universitetet (A) Jungenstam Barbro Karlsson Mikael Ordförande Svenska Naturskyddsföreningen Lindstrand Nils Journalist * Magnusson Joel Assistent SLU Inst f växtvetenskap (A)* Nelson Lennart VD JTI Persson Bengt LRF:s länsförbundsstyrelse i Skåne (A) Rodriguez-Martinez Heriberto SLU Inst f obstetrik och gynekologi Swarén Ulla Fd byråchef Thuresson Tomas * Örlander Göran Professor Växjö universitet Inst f skogsskötsel 17

18 Förteckning över tidigare utgivna nummer K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 År 2002; Årgång 141 Nr 1 Genteknik en skymf mot Gud eller nya möjligheter för mänskligheten? Nr 2 Genmodifierade grödor. Varför? Varför inte? Genetically Modified Crops. Why? Why Not? Nr 3 Skogsfrågor i Konventionen om biologisk mångfald Nr 4 Mindre kväveförluster i foderodling, foderomvandling och gödselhantering! Nr 5 Bondens nya uppdrag OCH Shaping U.S. Agricultural Policy Nr 6 Verksamhetsberättelse 2001 Nr 7 Sustainable forestry to protect water quality and aquatic biodiversity Nr 8 Foder en viktig länk i livsmedelskedjan! Nr 9 Fortbildning för landsbygdsutvecklare Nr 10 Hållbart jordbruk kunskapssammanställning och försök till syntes Nr 11 Närproducerad mat. Miljövänlig? Affärsmässig? Djurvänlig? Nr 12 Nya kunskaper inom bioteknik och genetik för nya tillämpningar på husdjur SAMT Fria Varuströmmar konflikt med djur- och folkhälsa? Vilka möjliga utvägar finns? SAMT Exempel på verksamhet inom Jordbruksverket Nr 13 Bland skärgårdsgubbar och abborrar på Möja Nr 14 EU och EMU broms eller draghjälp för skogen? Nr 15 Hur kan skogsbruk och kulturmiljövård förenas? Nr 16 Vilket kött äter vi om 10 år? Rött, vitt, svenskt, importerat? Vi får det samhälle vi äter oss till! Nr 17 Avsättning av skogsmark År 2003; Årgång 142 Nr 1 Det sydsvenska landskapet, framtidsvisioner och framtidssatsningar SAMT Idéer för framtidens skogslandskap Nr 2 Viltets positiva värden Nr 3 Inför toppmötet i Johannesburg Nr 4 Kapital för landsbygdsföretagare Nr 5 Kompetensförsörjningen i svenskt jordbruk Nr 6 Fiskets miljöeffekter kan vi nå miljömålen? Nr 7 Verksamhetsberättelse 2002 Nr 8 De glesa strukturerna i den globala ekonomin kunskapsläge och forskningsbehov Nr 9 Tro och vetande om husdjurens välfärd (Enbart publicerad på Nr 10 Svenska satsningar på ökad träanvändning (Enbart publicerad på Nr 11 Kapital för landsbygdsföretagare (Enbart publicerad på Nr 12 Feminisering av Moder natur? Östrogener i naturen och i livsmedel Nr 13 Crop and Forest Biotechnology for the Future Nr 14 Landskap och vindkraft i medvind eller motvind (Enbart publicerad på Nr 15 Lantbrukskooperationen Hållbar företagsidé eller historisk parentes Nr 16 Utvecklingen i Polen Nr 17 Mid Term Review Vad händer i Sverige när EU ändrar jordbrukspolitik? Nr 18 Soil and surface water acidification in theory and practice Nr 19 Skogsindustrinsråvaruförsörjningskedja pågående utveckling och utblickar mot andra branscher Nr 20 CAP och folkhälsan Nr 21 Vilda djur i stadsmiljö Tillgång eller problem? Nr 22 Översvämningar och dears orsaker Nr 23 Sötvattenfisk Framtidens resurs (Enbart publicerad på Nr 24 Mat med mervärden Goda affärer (Enbart publicerad på Nr 25 Hur planeras boendet på landsbygden? OCH Trädgården som rekreation och terapi (Enbart publicerad på Nr 26 Det nya uppdraget högre utbildning för landsbygd och landskap (Enbart publicerad på Nr 27 Hör göken han gal Hur kan ekologiskt lantbruk och samhället gynna den biologiska mångfalden? (Enbart publicerad på Nr 28 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjursoch växtodlingsområdet (Enbart publicerad på År 2004; Årgång 143 Nr 1 Ecosystem services in European agriculture theory and practice Nr 2 Vad gör vi när vi inte vet? (Enbart publicerad på Nr 3 Ekologiskt Forum mönstrar köttet och marknaden (Enbart publicerad på Nr 4 Jordbruk ekologi samhälle (Enbart publicerad på Nr 5 LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta? (Enbart publicerad på Nr 6 Framtida forskning inom den gröna sektorn (Enbart publicerad på 18

19 Eskilstuna Offset AB, Eskilstuna 2004 K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 143:6, 2004 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT) har, under olika namn, utkommit sedan 1813, då akademien grundades. Från och med 1994 utges KSLAT som en numrerad serie av skrifter (15 20 häften/år) med egna titlar. Innehållet består huvudsakligen av dokumentering från akademiens sammankomster och seminarier även debattnummer förekommer och speglar akademiens verksamhetsområde; de areella näringarna och till dessa knutna verksamheter. Prenumerationspris 350 kr/år. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Drottninggatan 95 B, Box 6806, Stockholm Tel , Fax , Postgiro ISSN ISBN

Har jord- och skogsbruk en roll i framtidens kultur?

Har jord- och skogsbruk en roll i framtidens kultur? Har jord- och skogsbruk en roll i framtidens kultur? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 8 År 2004 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla

Läs mer

Hör göken han gal Hur kan ekologiskt lantbruk och samhället gynna den biologiska mångfalden?

Hör göken han gal Hur kan ekologiskt lantbruk och samhället gynna den biologiska mångfalden? Hör göken han gal Hur kan ekologiskt lantbruk och samhället gynna den biologiska mångfalden? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 27 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare

Läs mer

Mat med mervärden Goda affärer Om ekologisk mat, konsumenter och trender

Mat med mervärden Goda affärer Om ekologisk mat, konsumenter och trender Mat med mervärden Goda affärer Om ekologisk mat, konsumenter och trender Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 24 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno

Läs mer

LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta?

LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta? LBU-programmet, skogen och landsbygden till vilken nytta? Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 5 År 2004 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör:

Läs mer

Tro och vetande om husdjurens välfärd

Tro och vetande om husdjurens välfärd Tro och vetande om husdjurens välfärd Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 9 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2

Läs mer

inom husdjurs- och växtodlingsområdet

inom husdjurs- och växtodlingsområdet K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 142:28, 2003 Den svenska modellen för husdjursavel och dataregistrering samt datautnyttjande inom husdjurs- och växtodlingsområdet Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Kapital för landsbygdsföretagare II

Kapital för landsbygdsföretagare II Kapital för landsbygdsföretagare II Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 11 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2 Kapital

Läs mer

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

De gröna frågorna i årets forskningsproposition De gröna frågorna i årets forskningsproposition Kopplingen till det nationella skogsprogrammet (och Skogforsk) Göran Örlander, ordförande, Skogforsk Kort om Skogforsk Skogsbruket och staten i samverkan

Läs mer

Ekologisk produktion med miljönytta

Ekologisk produktion med miljönytta Ekologisk produktion med miljönytta Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 143 Nr 7 År 2004 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid 2 Ekologisk

Läs mer

Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN

Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN 6 oktober 2005, kl 09.00 på KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm Bakgrund Utbildning och kompetensbehov är stora frågor just nu: Lantbruksnäringen

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk

Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk Strategiska åtgärder för tillväxt i svenskt lantbruk åtgärder som lantbrukarna själva inte har inflytande över Seminarium KSLA den 25 april 2012 KSLA Fri och oberoende organisation som arbetar med frågor

Läs mer

Partnerskap ALNARP. 1977 - SLU bildas

Partnerskap ALNARP. 1977 - SLU bildas Partnerskap ALNARP Tillkomsten: VARFÖR? HUR? NÄR? 1977 - SLU bildas Sammanslagning av tre högskolor: Lantbruk Skog Veterinär 1 SLU de första 15 åren många orter centralisering Ultuna i centrum tre parallella

Läs mer

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Läs mer

Ädellövskog för framtiden: Skötsel och naturvård i praktiken

Ädellövskog för framtiden: Skötsel och naturvård i praktiken Inbjudan Hur ser ett ekonomiskt bärkraftigt ädellövskogsbruk ut? Vilka förutsättningar finns för att utöka arealen ädellövskog på nedlagd jordbruksmark och efter nedblåst gran? Ädellövskogen är en omistlig

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 30/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon 86 Andersson Jan-Christer 76 80 73 70 68 Bengtsson Bengt-Ove 82

Läs mer

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac

POS 16/4-2015 Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015. S:a slag 6 omg Plac Resultatlista: Veterangolf klass A våren 2015 Namn / Speldag 2/4 9/4 16/4 23/4 30/4 7/5 12/5 21/5 28/5 4/6 Andersson Arne Andersson Egon Andersson Jan-Christer 76 80 73 Bengtsson Bengt-Ove 82 81 79 Bengtsson

Läs mer

UNIK Utmaning. - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket. 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

UNIK Utmaning. - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket. 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien UNIK Utmaning - en casetävling om vägen till det hållbara naturbruket 23-25 oktober 2015 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är en fri och oberoende organisation som

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Andreasgården i Mora den 22 oktober Andreasgården i Mora den 22 oktober 2009 Världens äldsta man har nyligen avlidit. Hans namn var

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Innovationskraft i hela landet

Innovationskraft i hela landet Innovationskraft i hela landet Forum för hållbar regional tillväxt 19 maj 2017 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Näringsdepartementet 1 Foto: Julia Sjöberg/Folio Det ska vara attraktivt att bo och jobba

Läs mer

Forskarstation Östra Norrbotten

Forskarstation Östra Norrbotten Forskarstation Östra Norrbotten I samverkan med: Företag Skolor Myndigheter Organisationer För regional utveckling Utvecklingsprojektet: Forskarstation Östra Norrbotten Första fasen genomförs i samverkan

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Startlista Björkstubbematchen Sida

Startlista Björkstubbematchen Sida Startlista Björkstubbematchen Sida 1 H85 2500 meter 4 anmälda S1 30489 Bo Tyvik SKK Västergötland 18:00 29011 Torsten Björkeroth SKK Västergötland 18:02 11003 Ture Gunnarsson SKK Göteborg 18:04 37375 Arne

Läs mer

Årsredovisning. KSLA för Stundande skördar. Styrelsen för insamlingsstiftelsen. Org.nr. 802477-5549. avger härmed. för räkenskapsåret 12juni

Årsredovisning. KSLA för Stundande skördar. Styrelsen för insamlingsstiftelsen. Org.nr. 802477-5549. avger härmed. för räkenskapsåret 12juni 31 1 Styrelsen för insamlingsstiftelsen KSLA för Stundande skördar Org.nr. 802477-5549 avger härmed Årsredovisning för räkenskapsåret 12juni december 2012 Innehåll: sidan Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationens möte den 12 februari 2016

Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationens möte den 12 februari 2016 Socialdepartementet Minnesanteckningar från Funktionshindersdelegationens möte den 12 februari 2016 Deltagare: Från organisationerna: Gunnar Alván, Stig Nyman, Pelle Kölhed, Ines Uusmann, Meta Wiborgh,

Läs mer

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Företagsutveckling på gång på energiområdet

Företagsutveckling på gång på energiområdet Företagsutveckling på gång på energiområdet Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF Företagsutveckling LRFs Vision VI FÅR LANDET ATT VÄXA så att de gröna näringarna 2010 intar en tätposition i Sverige vad

Läs mer

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA

NORRLANDSK SKOGSHISTORIA NORRLANDSK SKOGSHISTORIA Måinniskan, skogen och industrin \e*$s ') 9? Skogshistoriska seminariedagar Umeå 8-9 april1992 Umeä1992 Denna rapport tir en dokumentation av de skogshistoriska seminariedagar

Läs mer

Jobben först i möjligheternas Skåne

Jobben först i möjligheternas Skåne J O B B P R O G R A M F Ö R S K Å N E Jobben först i möjligheternas Skåne Socialdemokraterna i Region Skåne www.socialdemokratena.se/skane Vi socialdemokrater sätter jobben först. Jobb skapas genom att

Läs mer

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN. Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT. nr 73 74 MOTIONER OCH UTLÅTANDEN Livsmedels- politik DAGORDNINGSPUNKT nr 73 74 Sid 2 Livsmedelspolitik HEM Innehåll Dagordningspunkt 73... 3 Motion nr 113 Angående Livs tar ansvar för svensk livsmedelsproduktion...

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3457 av Lars Tysklind m.fl. (L) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Jordbrukspolitiken i Europa, USA och Ryssland efter 1945

Jordbrukspolitiken i Europa, USA och Ryssland efter 1945 Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens enhet för de areella näringarnas historia inbjuder till heldagsseminarium om Jordbrukspolitiken i Europa, USA och Ryssland efter 1945 Tid: den 16 november 2011,

Läs mer

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg

KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK. KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg KONKURRENSKRAFTSUT- REDNINGEN SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR FRAMTIDA POLITIK KSLA, 2015-04-09 Annika Åhnberg Bra i konkurrenskraftsutredningen Konkurrenskraftsutredningen lägger grunden för en verklighetsbaserad

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Svenska satsningar på ökad träanvändning

Svenska satsningar på ökad träanvändning Svenska satsningar på ökad träanvändning Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Årg. 142 Nr 10 År 2003 1TIDSKRIFT Ansvarig utgivare: Akademiens sekreterare och VD: Bruno Nilsson Redaktör: Gunilla Agerlid

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Korta Banan, m (71)

Korta Banan, m (71) Klubbmatchen /, IK Hakarpspojkarna, 0-0-0 Sida Korta Banan, 0 m () Torild Bornetun.0. Bo Turesson. +.0. Anna-Karin Argus-Johansson. +..0 Berndt Tenlid. +.. Kjell Holmqvist. +.0. Rolf Gabrielsson. +.. Sven-Olof

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg?

Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? Spänningen stiger hamnar centret i Göteborg? I början av sommaren avgörs om det världsledande centret för hållbar stadsutveckling hamnar i Göteborg. Det tredje seminariet i serien Mellanrum ägnades åt

Läs mer

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs Fastställd av: Styrelsen i Landshypotek Bank Innehållsförteckning 1 Bankens affärsmodell...

Läs mer

Bernhard o Sol-Britt Gustavssons album. Ingrid o Bernhard Gustavsson Fogeryd Sid 1 av 109

Bernhard o Sol-Britt Gustavssons album. Ingrid o Bernhard Gustavsson Fogeryd Sid 1 av 109 Bernhard o Sol-Britt Gustavssons album Ingrid o Bernhard Gustavsson Fogeryd Sid 1 av 109 Sol-Britt Gustavsson Fogeryd 1 år 2 Leif o Sol-Britt Gustavsson Fogeryd Ingrid o Sol-Britt Gustavsson Fogeryd 3

Läs mer

Biobaserad samhällsekonomi

Biobaserad samhällsekonomi Biobaserad samhällsekonomi Beställningen Strategisk t diskussion i i regionala rådet 2012 om vad Hållbar utveckling betyder för LRF Strategisk diskussion i förbundsstyrelsen 2013 om vad Biobaserad samhällsekonomi

Läs mer

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna. "Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna". Jordbruks- och Trädgårdskonferens Alnarp 3 mars 2011 L Sennerby Forsse Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Oktober 2011 En värld i förändring Stora utmaningar för hållbar livsmedelsförsörjning och markanvändning, lantbruket

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Vårändringsbudget för 2014

Vårändringsbudget för 2014 Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2013/14:MJU5y Vårändringsbudget för 2014 Till finansutskottet Finansutskottet har gett bl.a. miljö- och jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över Vårändringsbudget

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Kö_Ny_Bryggpla. Båt nr2 erbjuds i mån av plat 2016-02-13. Ködatum M Nr Medlem Postort TelHem MobilNr Båttyp BåLgd BåBrd Djup Kommentar

Kö_Ny_Bryggpla. Båt nr2 erbjuds i mån av plat 2016-02-13. Ködatum M Nr Medlem Postort TelHem MobilNr Båttyp BåLgd BåBrd Djup Kommentar 2000-10-07 522 ANDERSSON ROGER OXELÖSUND 0155-37923 070-5367814 MOTORBÅT 9,6 3,6 1,2 Väntar 2004-01-29 764 LÖVKVIST JAN OXELÖSUND 0155-37557 0736-674860 SEGELBÅT I lag med svärfar 2004-09-04 789 RADBÄCK

Läs mer

Jordbruket och skogsbruket under 1900 talet

Jordbruket och skogsbruket under 1900 talet Jordbruket och skogsbruket under 1900 talet En antologi och en atlas om de areella näringarnas geografi och historia Ulf Jansson ulf.jansson@humangeo.su.se Ett samarbetsprojekt Norstedts förlagsgrupp AB

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt

Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Projektredovisning Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt Journalnummer 2010-2240 Stödmottagare: Lantbrukarnas Ekonomi AB, Box 195, 811 23 Sandviken Person som kan

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund The World in 2015 Human tipping points according to CIA Demography; 7.2 billion people, 95% in developing countries Food

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Nytt landsbygdsprogram

Nytt landsbygdsprogram Nytt landsbygdsprogram Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och Skogsstyrelsen att ta fram förslag till nytt landsbygdsprogram Jordbruksverkets projekt Tulpan tar fram underlag I styrgruppen: Jordbruksverket,

Läs mer

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec Christina Nordin Avdelningschef Fossilfritt Sverige! Samverkansprogrammet cirkulär och biobaserad ekonomi Nationella skogprogrammet Smart industri

Läs mer

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016

Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016 Bättre samspel - skogsbruk och turism KSLA 16 mars 2016 Min utgångspunkt Konkret utgå från skogsgården Den svenska skogen är taxerad till 600 miljarder kronor vad är en rimlig avkastning? Var finns jobb

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

Fosfor eller kväve eller båda?

Fosfor eller kväve eller båda? Inledning Larmrapporterna om Östersjön har duggat tätt de senaste åren, och många anser att övergödningen är det största problemet. Går det att återställa Östersjön? Till vilket tillstånd i så fall? Och

Läs mer

KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer Wallenbergprofessurerna inom de gröna näringarna.

KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer Wallenbergprofessurerna inom de gröna näringarna. Fredrik Hamrin FS 1.6.6-84-17 Från: Keiko Blesserholt Skickat: den 13 januari 2017 11:24 Till: Rektor Umeå universitet Ämne: KSLA utlyser för femte året internationella gästprofessurer

Läs mer

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020 Under hösten 2011 inledde Tourism in Skåne ett omfattande arbete med att samla politiker och besöksnäring

Läs mer

Klubbmästare H30 & H35 & H40 & H45

Klubbmästare H30 & H35 & H40 & H45 Klubbmästare Pojkar 1972 Per Eriksson 1973 Mikael Björin 1974 Mats Fungdal 1975 Mårten Runow 1976 Mats Fungdal 1977 Claes Nilsson 1978 Claes Nilsson 1979 Pontus Carminger 1980 Magnus Berglund 1981 Pontus

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT

kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 2011-09-15 kraftsamling@mdh möter den administrativa avdelningen på IDT 1 (5) Närvarande: Representanter från kraftsamling@mdh: Thomas Wahl (HST), Jan Gustafsson (IDT) och Anna Andersson Ax (INFO). Representanter

Läs mer

STARTLISTA FÖR ROND 1 den 16 augusti 2015 Rya

STARTLISTA FÖR ROND 1 den 16 augusti 2015 Rya 08:00 1 - Ström / Ström 34,5 17 56 STRÖM, Arne Golfklubb 8,6 9 48 STRÖM, Margareta Golfklubb 25,9 30 - Liden / Liden 27,6 14 56 LIDEN, Sven-Erik Golfklubb 7,1 7 48 LIDEN, Eva Golfklubb 20,5 24 08:08 1

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer