Innehåll. Om projektet 3. Strömtjuven skapar energikloka barn 5. Hur är lärarhandledningen tänkt att användas? 6. Energiskola för pedagogen 8

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Om projektet 3. Strömtjuven skapar energikloka barn 5. Hur är lärarhandledningen tänkt att användas? 6. Energiskola för pedagogen 8"

Transkript

1 1

2 Innehåll Om projektet 3 Strömtjuven skapar energikloka barn 5 Hur är lärarhandledningen tänkt att användas? 6 Energiskola för pedagogen 8 Förskolans Läroplan och de pedagogiska övningarna 14 Samling 16 Strömtjuvsdetektiv #1 17 Sagan om Strömtjuven 18 Vem är Strömtjuven? 20 Sången om Strömtjuven 21 Kretslopp vad är det? 23 Rangordna elektriska apparater 24 Strömtjuvsdetektiv #2 25 Veckans ord 26 Förskolans handlingsplan 27 Tips för fortsatt arbete 28 Kopieringsunderlag bilder och text till övningar 29 2

3 Om projektet Lärarhandledningen Strömtjuven är en del i projektet FörskoleVis. FörskoleVis har utvecklat, implementerat och utvärderat ett koncept för att arbeta med energifrågor och visualisering av energianvändning i förskolan. Konceptet består av två delar, dels denna pedagogiska handledning med syfte att öka förståelsen om energi och elanvändning, och dels ett tekniskt webbaserat verktyg som visualiserar energianvändningen på ett lustfyllt sätt. Tanken är att de två delarna ska kompletterar varandra. I ett längre perspektiv är målet att nå en ökad förståelse för energianvändning hos brukarna i förskoleverksamheten och bidra till ett naturligt energimedvetet beteende. FörskoleVis genomfördes i samverkan mellan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Interactive Institute, GR Utbildning och de fem kommunerna Härryda, Kungälv, Trollhättan, Göteborg och Oskarshamn. Konceptet som utarbetats i projektet har testats av pedagoger i förskolor i dessa kommuner. Projektet finansierades av Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen (tack vare försäljningen av el märkt Bra miljöval) och de deltagande kommunerna. Design och utveckling: Sandra Svensson, Sofia Reimer, Carl Heath, Erik Einebrant, Carolina Dahlberg Texter och material: Sandra Svensson och Karl Ytterberg 3

4 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP är ett internationellt ledande institut för forskning och innovation. SP skapar värde i samverkan och erbjuder kvalitet i hela innovationskedjan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. SP-koncernen består av totalt tio bolag inklusive moderbolaget. Verksamheten inom moderbolaget har sitt huvudsäte i Borås och är organiserad i nio tekniska enheter inom olika branscher. SP har lång erfarenhet och stor kompetens inom energieffektivisering, mätteknik och teknisk utvärdering. På senare år har SP även genomfört flertalet projekt med fokus på relationen mellan människa och teknik, bl.a. inom visualisering av energianvändningen i fastigheter. Läs mer på Interactive Institute Interactive Institute är ett forskningsinstitut med stor erfarenhet av att driva och arbeta med projekt med syftet att öka människors energimedvetenhet. Bland annat undersöker man hur energivanor och beteenden kan påverkas genom design av objekt och miljöer i vardagen. Interactive Institute arbetar alltid med användarmedverkan och har en lång erfarenhet av olika typer av metoder för att ta tillvara användares perspektiv. Deras huvudsakliga mål är att utforska på vilket sätt design konkret kan bidra till ett hållbart samhälle. En viktig utgångspunkt är att, genom modern teknik och design, återinföra en medvetenhet och förståelse runt vardagshandlingars koppling till den faktiska resursanvändningen. Interactive Institute bidrar särskilt med kompetens i designutvecklingen av konceptet, bl.a. gällande gränssnittet för webblösningen. Läs mer på Pedagogiskt Centrum GR Utbildning Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning är en del av Göteborgsregionens Kommunalförbund och en ledande aktör inom skolutvecklingsfrågor. Med ett unikt fokus på upplevelsebaserat lärande, speldesign, metodutveckling och digitala verktyg för lärande möter Pedagogiskt Centrum dagligen både elever och pedagogisk personal i samtliga skolformer och utför utbildnings- och utvecklingsinsatser runtom i landet. Pedagogiskt Centrum har ansvaret för framtagandet av den pedagogiska handledningen Strömtjuven. Läs mer på 4

5 Strömtjuven skapar energikloka barn Att jobba med energi i förskolan kan kanske upplevas som lite svårt och krångligt. Hur ska jag som pedagog få barnen att förstå? Genom lek så klart! Strömtjuven är ett roligt och enkelt material som är anpassat efter målen i läroplanen. Övningarna, som är både analoga och digitala, utgår från barns nyfikenhet och lust att lära. För att nå ett långsiktigt hållbart samhälle med medvetna invånare, krävs ett förändrat energibeteende. Strömtjuven bidrar till att medvetandegöra just kopplingen mellan beteende och användning genom att visualisera energianvändningen. Barn och förskolepedagoger ska tillsammans kunna se och förstå hur mycket energi de använder i förskolan. Strömtjuven handlar om energi i allmänhet och om elanvändning, elektricitet och kwh i synnerhet. Men allt hänger ihop. Förskolan spelar en viktig roll som det första steget i det livslånga lärandet. Vill vi åstadkomma en medvetenhet och en förändring ska vi börja med våra allra yngsta invånare, barnen på förskolan. Med Strömtjuven kan ni lära om hur ni kan bli mer energimedvetna på just er förskola och därmed bidra till ett hållbart samhälle. Ni kommer att lära känna Strömtjuven, läsa hans saga och sjunga hans sång. Och vad gör en Strömtjuvsdetektiv egentligen? Häng med! 5

6 Hur är lärarhandledningen tänkt att användas? Råd och instruktioner till pedagogen Strömtjuvens övningar kan användas separat eller ingå i ett större tema om energi och hållbar utveckling. I materialet ligger fokus på energianvändning och hur vi kan minska den genom att medvetandegöra oss själva och barnen. Syftet med Strömtjuven är att barnen ska bli medvetna om att strömmen faktiskt kommer någonstans ifrån och att vi kan spara både energi och värna om vår miljö genom att minska energianvändningen. Små saker i vardagen, som exempelvis att släcka lampan, inte använda sig av standby-funktionen och inte tvätta händerna under rinnande vatten gör stor skillnad. I lärarhandledningen kommer ni att möta: l Övningar och lekar kopplade till energi l Sagan om Strömtjuven l Sången om Strömtjuven l Kopieringsunderlag Några av övningarna, Strömmens väg och Strömtjuvsdetektiv, samt sagan och sången om Strömtjuven går att komplettera och förstärka genom att lyfta in Strömtjuvens digitala verktyg. Verktyget används av dig som pedagog tillsammans med barnen. Ni kan använda er av antingen dator eller läsplatta och det finns att ladda ner på FörskoleVis hemsida (www.forskolevis.se/spela). När det finns möjlighet att komplettera övningen med det digitala verktyget ser ni följande symbol: Förutom pedagogiska övningar finns också en Energiskola och Tips för fortsatt arbete om energi som ska fungera som ett stöd för er pedagoger. I den senare finns tips om fortsatt arbete om energifrågor men i ett vidare begrepp än just elanvändning. 6

7 Dessutom kommer ni att stifta bekantskap med Strömtjuven. En karaktär som älskar ström och han befinner sig alltid i närheten av apparater som går på ström. För att på ett enkelt sätt synliggöra elanvändningen för barnen ändrar Strömtjuven storlek beroende på hur mycket ström som apparaten drar. Ni kanske undrar varför han heter Strömtjuven? I materialet använder vi samtliga begrepp som energi, elektricitet, el (kortform av elektricitet) och ström. I vårt förarbete har vi funnit att både barn och vuxna i vardagligt tal använder elektricitet och ström synonymt men varandra men att ström används i högre utsträckning av barn. Detta ville vi ta fasta på och därför fick han namnet Strömtjuven. Spara och Slösa är också två begrepp som vi vill återinföra. Det är begrepp som barnen lätt kan knyta an till och som rimmar väl med ett miljötänk i förskolan. Det handlar om att barnen medvetandegörs och förstår sin egen delaktighet i de små sakerna i vardagen och att vi genom ett förändrat energibeteende faktiskt kan spara mycket energi. Tanken är att arbetet med energi och elanvändning ska mynna ut i en handlingsplan för er egen förskola. Vad ni kan göra för skillnad för allas vår miljö. Förslag på hur en handlingsplan kan se ut hittar ni bland de pedagogiska övningarna om energianvändning. 7

8 Energiskola för pedagogen Ibland kan det vara bekvämt att ha något att luta sig mot i arbetet med läroplanens mål för miljö- och naturfrågor. Här hittar ni användbar bakgrundsfakta om energi. Vad är energi? Varför behöver vi energi och vad har vi den till? Vi använder energi dagligen och det har blivit en så självklar del för vår livskvalitet och för att samhället överhuvudtaget ska fungera att vi kanske inte ens tänker på energi som en resurs. Vi använder den till uppvärmning, elektricitet och för att få rent dricksvatten ur kranen varje dag. Vardagliga saker som vi kanske inte ens funderar speciellt mycket över förrän den dagen det inte fungerar. Ett kallt hus med strömavbrott och utan dricksvatten är inget vi önskar oss. Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Vi vet att energi inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas mellan olika former. Denna regel kallas för Energiprincipen. Energikällor En energikälla är en naturtillgång eller ett naturfenomen som kan omvandlas till användbara energiformer för att vi ska få ljus, värme, kraft och rörelse. Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Här nedan beskrivs olika exempel på energikällor. Vanligtvis brukar man dela upp energikällor i förnybara och i icke förnybara energikällor. 8

9 Förnybara energikällor Solenergin kan vi ta tillvara direkt som värme (solfångare) eller som el (solceller). Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vilken i sin tur gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. Vinden kan vi använda i vindkraftverk och omvandla till el. I vattenkraft värmer solen marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Ångan stiger sedan allt högre och bildar moln. När molnet blivit tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Vattnet samlas i stora magasin och genom det flödande vattnet kan vi utvinna energi. Dessa energikällor återbildas hela tiden genom solens inverkan på jorden och naturen. Det är därför de kallas förnybara. Biomassa är växter, buskar och träd som lagrar energi från solen som vi människor utnyttjar genom att elda i spisar och värmekraftverk. Biobränslen räknas som förnybar energikälla så länge tillväxten är lika stor som avverkningen. Biogas är en annan förnybar energikälla. Det är en gas som utvinns ur biologiska material, exempelvis matrester. Icke förnybara energikällor (fossila) Exempel på icke förnybara energikällor är naturgas, råolja och stenkol. Dessa finns i begränsade, men mycket stora lager och nybildas mycket långsamt. Det har tagit åtskilliga miljoner år för dem att bildas och de är alltså inte förnybara under den tid som de nyttjas. Kärnenergi kallas den energiform som frigörs när atomkärnor klyvs eller slås samman. Den finns lagrad i uran, eller i kärnbränsle som det också kallas, och används till produktion av el och det sker i kärnkraftverk. 9

10 Vilka energikällor används i Sverige? Sveriges elproduktion består till största del av vattenkraft och kärnkraft. Tillsammans svarar de för knappt 85 procent av den totala produktionen av el, resten produceras med bland annat kraftvärme, kondensvärme och vindkraft. Miljöpåverkan Användningen av olja, kol och andra fossila energikällor påverkar vår miljö negativt. När energi framställs från dessa källor frigörs koldioxid som varit bundet i de fossila energikällorna under lång tid. Det gör att koldioxidhalten i atmosfären/luften ökar, vilket gör att värmen på jorden stängs in, så kallad växthuseffekt. Det leder till att det blir varmare på vår jord, något som på lång sikt kommer ha allvarliga konsekvenser för oss alla på jorden. Tillexempel kommer temperaturen höjas, vädret förändras och polarisarna smälta. Användningen av förnybara energikällor påverkar inte miljön på samma sätt som användningen av olja, kol och andra fossila energikällor. Sol-, vind- och vattenkraft ger i sig inga utsläpp av farliga eller miljöpåverkande gaser. Däremot kan exempelvis naturen, människorna och djuren runt omkring kraftverken påverkas av själva kraftverken. När det gäller kärnkraftverk är det inte själva produktionen av el som påverkar vår miljö, eftersom kärnkraft inte släpper ut koldioxid eller några andra miljöpåverkande gaser. Däremot finns det andra miljöproblem som tillexempel strålning, såväl vid själva uranbrytningen som vid omhändertagandet av avfallet. Avfallet från kärnkraftverket måste lagras i hundratusentals år för att det inte ska vara farligt för människor, djur och natur. Det finns även en risk för att olyckor på kärnkraft kan leda till utsläpp av radioaktiv strålning till omgivningen, även långt från själva kärnkraftverket. Hållbar utveckling På jorden hänger allt ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp. Allting i världen rör sig i kretslopp - vattnet, människan, luften, maten. Vi människor både påverkar och påverkas av naturens kretslopp bland annat genom att vi släpper ut för mycket ämnen och gifter som hämmar tillväxt av material och ämnen som sedan leder till obalans i naturen. I FN-rapporten Vår gemensamma framtid definieras begreppet hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vissa av våra energikällor, såsom olja, naturgas och kol, är starkt begränsade och vi behöver lära oss att hantera denna nya verklighet. Kan vi medvetandegöra vår nästa generation genom att börja med de allra yngsta? I uppdraget för Lpfö-98, kan vi läsa följande: 10

11 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Ett sätt att se på hållbar utveckling är att undersöka vilka ekologiska fotavtryck vi gör runt om i världen. Det är Världsnaturfonden, WWF som har myntat begreppet Ekologiska fotavtryck. Allt vi människor gör har på något sätt inverkan på vår miljö. Maten vi äter, kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. När vi studerar våra ekologiska fotavtryck förstår vi mer om denna påverkan och kan bättre bidra till samhällets omställning mot en mer ansvarsfull produktion och konsumtion. Mer information om var i världen våra fotavtryck syns går att hitta i Guiden om fortsatt arbete, men också på Världsnaturfondens hemsida Varför bör vi använda mindre energi? Som vi tidigare har nämnt i avsnittet vad är energi? är energi något vi använder varje dag. Med vår levnadsstandard har vi vant oss vid att betrakta värme, elektricitet och rent vatten som självklarheter och en del av vår vardag. Vi kanske glömmer att vår energianvändning påverkar miljön. Tillexempel stör vattenkraften de fiskar som simmar i våra älvar och vindkraftverken kräver stor plats, vilket gör att skogar, där många djur och växter lever, huggs ner. Även produktion av biobränslen kan medföra att skogar huggs ner, eller kan leda till minskad matproduktion om bönder väljer att odla biobränslen istället för mat. Solkraft påverkar miljön ganska lite och främst genom att själva tillverkningen av solfångare och solceller kräver energi och material. Men hur mycket har vår elanvändning ökat med alla energikrävande apparater som vi har skaffat oss? Stora TV-apparater, kanske både i kök, sovrum och i barnens rum, datorer, mobiltelefoner och surfplattor som behöver laddas, hör inte till ovanligheterna. Många länder i världen har en mycket lägre energianvändning än vad vi har i västvärlden, men vad händer med världens energianvändning i framtiden när behovet av el och värme ökar i och med att samhällen utvecklas? För att nå ett hållbart samhälle krävs med andra ord ett förändrat energibeteende. Men hur ska vi gå till väga? Var börjar vi någonstans? Ett sätt att börja är genom att identifiera strömtjuvarna. Häng med så förklarar vi vidare! 11

12 Vilka är strömtjuvarna? För att medvetandegöra er själva och barnen på förskolan behöver ni en uppfattning om hur mycket energi det går åt när ni använder olika apparater. I förskolan och i skolan går mest energi åt till uppvärmning och varmvatten men också till belysning, fläktar för ventilation, datorer, kök, tork- och tvättutrustning. Som ni har kunnat läsa tidigare i Råd och instruktioner till pedagogen är Strömtjuven en karaktär som återkommer i materialet. Strömtjuven synliggör energianvändningen och hjälper barnen att förstå genom att han ändrar storlek beroende på vilken apparat som används. Vissa apparater drar mer energi än andra. Vilka är det? Stora strömtjuvar Apparat Effekt Användning kwh/år Belysning i ett rum 400 W 10 tim/dygn 1000 med ständigt tänt dagtid Frys (gammal) 200 W 1000 Torkskåp 1500 W 2 tim/dygn 750 (traditionell teknik) Kylskåp (gammal) 150 W 4 tim/dygn 550 Diskmaskin (kallvattenansluten) 2000 W 1 disk/dygn 500 Mellanstora strömtjuvar Apparat Effekt Användning kwh/år Belysning i ett rum 400 W 4 tim/dygn 400 med aktiv släckning/tändning Frys (ny) 120 W 400 Spisplatta 1500 W 40 min/dygn 250 Torkskåp 450 W 2 tim/dygn 225 (kondensorteknik) Diskmaskin (varmvattenansluten) 2000 W 1 disk/dygn 200 Små strömtjuvar Apparat Effekt Användning kwh/år Ugn 2500 W 2 min/vecka 180 Kylskåp (nytt) 100 W 170 Dator+skärm, 15 W 23 tim/dygn 125 (standby) Läsplatta i 4,6 W 8 tim/dygn 9 användning Läsplatta i standby 0,2 W 16 tim/dygn 0,6 Laddare till läsplatta 0,05 W 24 tim/dygn 0,3 12

13 Beräkningarna utgår från att förskolan är öppen 250 dagar om året. För att räkna ut hur mycket pengar elanvändningen motsvarar, kan ett elpris på 1 kr/kwh användas. Som exempel kostar det i så fall 1000 kr/år att ha igång belysningen i ett rum om det är ständigt tänt dagtid. Om ni är intresserade av hur mycket energi som ni använder på er förskola och vill kunna följa upp om ert arbete påverkar energianvändningen går det ofta att ta kontakt med fastighetsskötaren. Möjligheterna för hur detaljerad information som går att få tag på, varierar från förskola till förskola. Hör med just din fastighetsskötare om vad ni har för möjligheter att följa upp energianvändningen! kwh vad är det? Elanvändningen är summan av den el som används till de enskilda apparaterna och lamporna. Därför behöver vi först räkna ut hur mycket el som går åt till varje lampa och apparat och därefter summera elanvändningen från dessa lampor och apparater. För att kunna räkna ut energianvändningen av en apparat eller en lampa måste vi veta dess effekt och hur länge den används. Effekt mäts i watt (W) och tiden i timmar (h). Eftersom energi är effekt multiplicerat med tid mäts energi i wattimmar (Wh) eller kilowattimmar (kwh), som är tusen wattimmar. En kilowattimme räcker alltså till olika mycket beroende på vilken effekt apparaten har. Elektricitet Energi omvandlas till elektrisk energi genom olika kraftverk som t ex kärn-, vatten- och vindkraftverk. Ström Ett sätt att se på elektricitet är som ström. Ström kan beskrivas som en rörelse eller ett flöde av elektricitet (elektriskt laddade partiklar). I vardagligt tal använder många vuxna och barn elektricitet och ström synonymt med varandra. 13

14 Förskolans läroplan och de pedagogiska övningarna Materialets pedagogiska övningar är väl beprövade i workshops med barn och pedagoger. Övningarna är också kopplade till läroplanen och utgår från barns nyfikenhet och lust att lära. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och i läroplanen för förskolan kan vi läsa följande: Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. (Förskolans uppdrag, Lpfö98 reviderad 2010) I kapitlet om Utveckling och Lärande (kap 2.2) handlar följande fem mål om naturvetenskap. Under varje mål hittar ni förslag på materialets övningar. l tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Övning 1-10 l utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Övning och10 om Strömtjuven och rörelselekarna utomhus kopplat till begreppen spara och slösa l utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Övning om 6, 9, 10 om hållbarhet och energianvändning samt veckans ord l utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Övning 1-10 och framför allt övningarna om Strömtjuven. Kommer Strömtjuven att ändra i storlek? Varför? Varför inte? Tänk på att använda ett naturvetenskapligt förhållningssätt och här finns en enkel modell: Hypotes: detta tror jag kommer att hända. Varför? Observation: detta hände. Stämmer det överens med vad jag trodde? Teori: förklaring till det som hände. l utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Övning 2, 7, 8 där Strömtjuven synliggör energianvändningen genom att ändra storlek beroende hur ofta och hur länge apparaterna används på förskolan. 14

15 Som ni kan se är det många övningar som berör fler mål än ett i Lpfö98. Men så ser också lärandet ut, vi lär oss lättare när vi sätter saker i ett sammanhang. Beroende på hur ni väljer att arbeta med lärarhandledningen, separat eller i ett större tema om energi, hittar ni säkerligen både fler och andra kopplingar till målen i läroplanen. Ordningen nedan är ett förslag på hur arbetsgången kan se ut, men ni väljer själva hur ni vill använda övningarna Lista på alla övningar 1. Samling Samlingsövningarna är tänkt att fungera som en uppstart. 2. Strömtjuvsdetektiv #1 Övningen syftar till att kartlägga alla elektriska apparater på förskolan för att se hur energianvändningen på förskolan ser ut. 3. Sagan om Strömtjuven Syftet med sagan är att befästa vilka apparater som går på ström. 4. Vem är Strömtjuven? Strömtjuven är en karaktär som synliggör energianvändningen i förskolan. 5. Sången om Strömtjuven Barnen får på ett lekfullt sätt lära känna Strömtjuven. 6. Kretslopp vad är det? I den här övningen får barnen lära sig mer om kretsloppstanken och att inget egentligen tar slut utan omvandlas istället. 7. Rangordna elektriska apparater Övningen syftar till att medvetandegöra barnen om att olika apparater drar olika mycket ström. 8. Strömtjuvsdetektiv #2 Har det skett en förändring på förskolan? 9. Veckans ord Syftet med veckans ord är att barnen ska tillägna sig och förstå innebörden av olika begrepp. 10. Förskolans handlingsplan Tanken med en handlingsplan är att arbetet med temat energi ska dokumenteras och därmed förhoppningsvis leda till en förändring på förskolan. 15

16 1 A B C Samling Samlingsövningarna är tänkt att fungera som en uppstart av temat Energi och Elanvändning och kan med fördel löpa under flera dagar på samlingstid. Denna övning (delen om Strömmens väg) kan förstärkas med hjälp av det digitala verkyget. Du hittar det via Introduktion Samtala med barnen kring följande frågeställningar: l Varför blir det ljust när vi tänder lampan? l Varifrån kommer elektriciteten? l Vad används elektricitet till? l Vilka apparater på förskolan behöver elektricitet? Strömmens väg Visa strömmens väg för barnen med hjälp av bilder. Bilderna hittar ni i Kopieringsunderlaget, Bilaga 1: Strömmens väg. Fundera kring vad som kommer först? Energikällorna. Och sen? Utgå från det naturvetenskapliga förhållningssättet och låt barnen prova olika hypoteser. l Energikällor: Kärn-, vind-, och vattenkraftverk. l Elledningar (under och över mark) l Innanmätet av en vägg från ett eluttag l Eluttag l Elektrisk apparat Para ihop rätt Låt barnen para ihop rätt energikälla med rätt kraftverk. Fundera och resonera. Ni kan också låta barnen måla Strömmens väg. l Vad hör till vad? För att använda sig av ett naturvetenskapligt förhållningssätt finns en enkel modell:. Hypotes: detta tror jag kommer att hända. Varför? Observation: detta hände. Stämmer det överens med vad jag trodde? Teori: förklaring till det som hände. l Vinden nära kusten skapar energi - vindkraftverk l Vatten hjulet snurrar skapar energi - vattenkraftverk l Uran radioaktivt grundämne - klyvning av atomkärnor skapar energi kärnkraftverk Strömtjuven 16

17 2 Strömtjuvsdetektiv #1 Övningen syftar till att kartlägga alla elektriska apparater på förskolan för att medvetandegöra hur energianvändningen ser ut där. Innan ni gör övningen med barnen behöver ni skriva ut lappar med Strömtjuven på, detta hittar ni i Kopieringsunderlaget, Bilaga 2: Strömtjuvsdetektiv #1. Denna övning kan förstärkas med hjälp av det digitala verktyget. Du hittar det via l Kartlägg alla elektriska apparater på förskolan. Glöm inte lamporna. Barnen sätter lappar med Strömtjuven på varje apparat som ni hittar. l Kartlägg ett rum i taget. T ex kök, samlingsrum, ateljé, vilorum, toaletter, matsal, korridor osv. Här kan ni med fördel dela upp gruppen om det finns möjlighet. l Återsamling i ring. Vilka apparater hittade ni? Introducera begreppen spara/slösa. Hur kan ni bli mer energismarta på förskolan? Ett exempel är att släcka lampan när ni lämnar rummet, kan barnen komma på fler förslag? l Introducera begreppet standby. Vad är det? Ett mellanläge mellan av och på som drar mycket energi. l Ladda är ett begrepp som många barn är förtrogna med. Vad behöver laddas idag? Medvetandegör barnen om att en laddningssladd som sitter kvar i eluttaget drar mycket energi. l Strömavbrott. Vad är det? Vad händer om vi får strömavbrott? Vad skulle inte fungera på förskolan och i resten av samhället? Samtala med barnen om hur beroende vi faktiskt är av elen varje dag. Strömtjuven 17

18 3 Sagan om Strömtjuven Syftet med sagan är att befästa vilka apparater som går på ström. Om ni vill kan ni byta ut namnen på förskolan, pedagogen och eventuell köks - personal till era riktiga namn. Sagan finns på nästa sida. Sagan finns även inspelad och du hittar den på Om ni vill använda er av rörelser och bilder till sagan (se nedan), hittar ni bilder på apparaterna i Koperingsunderlaget, Bilaga 3: Elektriska apparater. Strömtjuven l Sitt i en ring l Varje barn får en laminerad lapp med en elektrisk apparat. Eftersom det finns sex (6) olika apparater kommer några barn att ha samma apparat. l När barnen hör sin apparat i sagan gör de en dövapplåd, d.v.s. viftar med händerna. (Det går också bra att använda sig andra varianter som att resa sig upp, gå ett varv runt ringen, låta som strömtjuven osv.) l För att tydliggöra vilken apparat som är aktuell visar ni som pedagoger apparaten som avses genom att visa upp en laminerad lapp. Kylskåp Dator Spis Dammsugare Lampa Torkskåp 18

19 Sagan om Strömtjuven Det var härlig höstdag i slutet av september på förskolan Fröken/matmor startade dagen med att förbereda frukost åt alla barnen. Hen ( ) öppnade kylskåpet och tog ut mjölk och pålägg. Det skulle också kokas ägg och gröt på spisen men fröken råkade tappa havregrynspåsen på golvet och alla grynen åkte ut. Vilken otur, utbrast hen. Fröken tog fram dammsugaren och städade snabbt undan alla gryn. Men vad var det? Det var något som sprakade. Fröken hörde ett konstigt ljud som hen inte hört förut. Var det dammsugaren som höll på att gå sönder? Varifrån kom ljudet? Kanske från spisen? Det är nog den gamla datorn som surrar tänkte fröken men mer hann hen inte tänka på det då hen hörde några prata i hallen. Det var några barn som kommit till förskolan och fröken gick dit för att välkomna dem. Hen glömde bort det konstiga ljudet för en stund och tände lampan i hallen för att det skulle bli ljust. Fler barn vällde in och när alla sagt hej då till sina föräldrar satte de sig ner vid frukostbordet. Efter frukosten hjälpte alla till att duka av och fröken/matmor tog hand om disken. Då hörde hen ljudet igen. Det var samma ljud som hen hade hört tidigare på morgonen. Kom ljudet från kylskåpet kanske? Eller varifrån kom det egentligen? Det var ett sprakande ljud. Fröken skulle precis kolla om det var datorn som hade gått sönder men på vägen dit såg hen några barn som stojjade inne i kuddrummet och hen gick dit istället. Dessutom var det dags för samling och därefter utflykt till skogen så ljudet föll i glömska. Barnen älskade skogsutflykterna och nu var de mycket förväntansfulla. Det blev lite trångt i hallen när alla skulle klä på sig. Men när de vara klara släckte fröken lampan och låste dörren. De hann dock inte komma så långt på sin promenad förrän den första regndroppen kom. Det började regna mer och mer. Nu stod regnet som spön i backen. Och ingen hade regnkläder på sig. Det fanns inget annat att göra än att vända tillbaka mot förskolan, Allesammans skyndade sig. Vattenpölarna var redan stora och en del av barnen roade sig med att hoppa jämfota i pölarna. Utan gummistövlar. Det var roligt. Väl tillbaka på förskolan blev det alldeles blött i hallen av alla våta kläder. Barnen behövde nya ombyten och de våta kläderna hamnade i torkskåpet. Det blev alldeles fullt och det gick knappt att få igen dörren. Fröken lyckades vrida om knappen och då hände det igen. Ljudet kom tillbaka. Hela hallen fylldes av ett enda högt sprakande. Barnen undrade var ljudet kom ifrån och varför det sprakade. Fröken stängde av torkskåpet och öppnade dörren. Då såg de en liten figur med spretigt hår. Hela han sprakade och han såg alldeles nöjd ut. Det var Strömtjuven! 19

20 4 Vem är Strömtjuven? Strömtjuven är en karaktär som synliggör energianvändningen i förskolan. Han ändrar i storlek beroende på hur mycket ström de olika apparaterna drar. Samtala med barnen om Strömtjuven och lär känna honom. Ni kan också be barnen måla Strömtjuven. Här följer förslag på frågor: l Vad tycker Strömtjuven om? l Hur är han till sättet, tror ni? l Varför ska Strömtjuven bli så liten som möjligt? Knyt an till begreppen spara/slösa. Hur kan energianvändningen minska genom ett ändrat beteende? Samtala med barnen. Vad kan ni göra för små saker i vardagen för att spara energi? Detta mynnar senare ut i en handlingsplan för förskolan. l Vad är kwh? Introducera begreppet. (Se förklaring i Energiskolan) 20

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare

bra att veta om el så blir du en säker elanvändare bra att veta om el så blir du en säker elanvändare Så här produceras elen Öresundskraft producerar både el och värme. Elen förs i elledningar ut till användarna i industrier, hyreshus och villor. Värmen

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Effektivisera din elkonsumtion

Effektivisera din elkonsumtion Effektivisera din elkonsumtion L nsamma tips Ett projektarbete Av Tim Vesterberg & Martin Persson Introduktion av folder I denna folder presenteras ekonomiskt lönsamma energieffektiviseringstips. Syftet

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Spar energi och värna om vår miljö

Spar energi och värna om vår miljö Spar energi och värna om vår miljö Innehåll Inledning 2 Bli ett ljushuvud 3 Medicinsk utrustning 4 Tänk på temperaturen 6 Använd apparater smart 8 Köket en energifälla 10 Inledning Över 40 000 personer

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari.

OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat ditt konto, fyllt i dina referenser och gjort inläsningar av mätardata för hela februari. På www.toptensverige.se och energimyndigheten hittar du bra produkter. * värsta = används många timmar (h) per dag och använder mycket energi (kwh) OBS!! För att kunna få chans på priset måste du ha skapat

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Bli klimatsmart. ett projekt

Bli klimatsmart. ett projekt Bli klimatsmart ett projekt Bakgrund Program för hållbar utveckling miljö Ålborg-åtaganden Borgmästaravtal Nationella och regionala miljömål Organisation Energieffektivisering Teknik Beteende Bli klimatsmart

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om hemelektronik och vitvaror Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

LAMPORNAS MAT HANDLEDNING AV: JONNA LARSSON OCH INGRID PRAMLING SAMUELSSON

LAMPORNAS MAT HANDLEDNING AV: JONNA LARSSON OCH INGRID PRAMLING SAMUELSSON LAMPORNAS MAT HANDLEDNING AV: JONNA LARSSON OCH INGRID PRAMLING SAMUELSSON 1 LAMPORNAS MAT INLEDNING I förskolans reviderade läroplan (Skolverket, 2010) har naturvetenskap och teknik blivit förstärkta

Läs mer

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål

LJUSETS VÄKTARE. Övningens mål LJUSETS VÄKTARE Övningens mål De övergripande målen med övningen är att eleverna ska förstå sambandet mellan belysningen i klassrummet och energiförbrukningen att eleverna ska lära sig minska energiförbrukningen

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

i Norr Energismart Energitips från norrlandstingen

i Norr Energismart Energitips från norrlandstingen i Norr Energismart Energitips från norrlandstingen Version 2009-01-08 Klimathotet Mänskligheten står inför sin största utmaning; att begränsa den globala uppvärmningen. Enligt FNs klimatpanel och Svenska

Läs mer

GRÖNA. lilla LUNDSTRÖMS

GRÖNA. lilla LUNDSTRÖMS LUNDSTRÖMS lilla GRÖNA Nu har vi bestämt oss för att göra ännu mer för att bidra till en bättre miljö och ett hållbart samhälle. I den här lilla skriften kan du läsa om vad vi hittills gjort i vårt miljöarbete,

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - -

ENERGI DEKLARATION. 23930 Skanör RCC Consulting AB - - - - - - - - - - - - - UTKAST VERSION - - - - - - - - - - - - - ENERGI DEKLARATION Skanör 40:11 2013-juli Mellangatan 38B Utfört av ENERGIDIREKT 23930 Skanör RCC Consulting AB Dekl.id:553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt och beställning Dekl id: 553045 Ref: 1159 Besiktningsobjekt

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

KLIMATSMART GÄVLE DIN GUIDE FÖR EN KLIMARTSMART ARBETSPLATS OCH EN HÅLLBAR FRAMTID.

KLIMATSMART GÄVLE DIN GUIDE FÖR EN KLIMARTSMART ARBETSPLATS OCH EN HÅLLBAR FRAMTID. KLIMATSMART GÄVLE DIN GUIDE FÖR EN KLIMARTSMART ARBETSPLATS OCH EN HÅLLBAR FRAMTID. Du berörs och din insats är viktig Miljöfrågorna äger vi tillsammans Världen står inför stora utmaningar. Det finns hot

Läs mer

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan

Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Bli klimatmedveten - Stoppa onödan Så här kan du hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats och bidra till att rädda vårt klimat. 1 Förord Bli klimatmedveten - Stoppa onödan är en

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

energijägare Bli en -ditt bidrag till miljön

energijägare Bli en -ditt bidrag till miljön Bli en energijägare -ditt bidrag till miljön Linköpings Kommunala Fastigheter AB, Box 1943, 581 18 Linköping Besöksadress: Södra Stånggatan 1, Tel: 013-20 52 20, Fax: 013-20 52 19 www.lkfab.se Sedan november

Läs mer

KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT

KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT KARTLÄGGNING AV GÖTEBORGS ARBETE MED UNGA OCH KLIMAT Konsument- och medborgarservice Konsument- och medborgarservice samordnar och utvecklar service för Göteborgs Stad. Vår målsättning är att underlätta

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28

Energivecka 2014. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-04-28 Energivecka 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

Energiklok bostadsrättsförening

Energiklok bostadsrättsförening Energiklok bostadsrättsförening Kristina Landfors 15 maj 2014 Effektivare användning av el 2014-05-12 Var tar elen vägen? Fastighetsel Uppvärmning Drift av fläktar och pumpar Belysning i trapphus, tvättstugor

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Enkelt och lönande att spara energi.

Enkelt och lönande att spara energi. Enkelt och lönande att spara energi. Tips och råd från Energirådgivarna. Bra för både plånbok och miljö. Att spara energi är enkelt. Med sunt förnuft och några enkla åtgärder kan du komma riktigt långt.

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten

Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Stoppa onödan! Många bäckar små... Låt inte pengarna rinna iväg. Vad kan du göra åt dyra elräkningar? Här får du råd. om kallt och varmt vatten Hur mycket energi som går åt i ditt hushåll beror på många

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Energivecka 2013. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-02-06

Energivecka 2013. Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo 2014-02-06 Energivecka 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför vi behöver lära oss mer om energi... 3 Varför energivecka... 3 Målgrupp och inbjudan... 3 Val av plats för energiveckan... 4 Utställningen...

Läs mer

tack för du tittat den här boken!

tack för du tittat den här boken! tack för du tittat den här boken! vi gjorde ett experiment.vi gjordet balong bilar vi andvende. leksaks bilar,tejp,sugror.och,balonger. vi gjordet så att vi tejpadet sugröret i leksaks bilen. sen tejpadet

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

RÄKNA MED ELEKTRICITET!

RÄKNA MED ELEKTRICITET! RÄKNA MED ELEKTRICITET! Övningens mål Eleverna lär sig att beräkna energibehoven för elektriska apparater. Eleverna förstår begreppet kwh och kan beräkna det. Eleverna lär sig hur de ska göra för att minska

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3

Energimyndigheten. Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Energimyndigheten Energieffektivisering och klimatfrågor - ett material att lära och inspireras av Årskurs 1-3 Om satsningen Energimyndigheten Energimyndigheten arbetar på uppdrag av regering och riksdag

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

elab Sol, vind och vatten... Elevdata

elab Sol, vind och vatten... Elevdata 2007 elab Sol, vind och vatten... Elevdata Förnyelsebar energi framtidens energiform! elab för mellanstadiet och uppåt gör energiomvandling synlig och påtaglig. elab är särskilt utarbetat för att förklara

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

RAPPORT ENERGIDEKLARTION SMEDBACKEN 2 LUNDS KOMMUN, DALBY 2015-09-03. SWECO Systems AB. Helen Blomgren. repo001.docx 2012-03-2914

RAPPORT ENERGIDEKLARTION SMEDBACKEN 2 LUNDS KOMMUN, DALBY 2015-09-03. SWECO Systems AB. Helen Blomgren. repo001.docx 2012-03-2914 ENERGIDEKLARTION SMEDBACKEN 2 LUNDS KOMMUN, DALBY SWECO Systems AB Helen Blomgren Sammanfattning Energiprestanda har beräknats för fastigheten och resulterade i ett värde om: 101 kwh/m² år, referensvärdet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Verktygslådan är uppdelad i tre delar; 1. En Regnmakare ÄR, 2. En Regnmakare VET och 3. En Regnmakare GÖR vilka följer de tre delarna av berättelsen om Regnmakarna,

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

FÖRORD. Karlstads kommun. Karlstads Univeristet

FÖRORD. Karlstads kommun. Karlstads Univeristet FÖRORD Tillgång till el, värme och vatten är en självklarhet på våra arbetsplatser. Men användningen kostar, både ur miljösynpunkt och ekonomiskt. Till sammans är vi cirka 7 700 anställda. Hur vi agerar

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Bli klimatsmart. - stoppa slöseriet. Hur du kan hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats.

Bli klimatsmart. - stoppa slöseriet. Hur du kan hjälpa till att minska onödig energianvändning på din arbetsplats. Bli klimatsmart - stoppa slöseriet Går lampan sönder om man släcker den för ofta? Är det bra med rörliga skärmsläckare? Hur tvättar jag mer energisnålt? Vad kan jag göra åt temperaturen på rummet? Hur

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer