Innehåll. Om projektet 3. Strömtjuven skapar energikloka barn 5. Hur är lärarhandledningen tänkt att användas? 6. Energiskola för pedagogen 8

Transkript

1 1

2 Innehåll Om projektet 3 Strömtjuven skapar energikloka barn 5 Hur är lärarhandledningen tänkt att användas? 6 Energiskola för pedagogen 8 Förskolans Läroplan och de pedagogiska övningarna 14 Samling 16 Strömtjuvsdetektiv #1 17 Sagan om Strömtjuven 18 Vem är Strömtjuven? 20 Sången om Strömtjuven 21 Kretslopp vad är det? 23 Rangordna elektriska apparater 24 Strömtjuvsdetektiv #2 25 Veckans ord 26 Förskolans handlingsplan 27 Tips för fortsatt arbete 28 Kopieringsunderlag bilder och text till övningar 29 2

3 Om projektet Lärarhandledningen Strömtjuven är en del i projektet FörskoleVis. FörskoleVis har utvecklat, implementerat och utvärderat ett koncept för att arbeta med energifrågor och visualisering av energianvändning i förskolan. Konceptet består av två delar, dels denna pedagogiska handledning med syfte att öka förståelsen om energi och elanvändning, och dels ett tekniskt webbaserat verktyg som visualiserar energianvändningen på ett lustfyllt sätt. Tanken är att de två delarna ska kompletterar varandra. I ett längre perspektiv är målet att nå en ökad förståelse för energianvändning hos brukarna i förskoleverksamheten och bidra till ett naturligt energimedvetet beteende. FörskoleVis genomfördes i samverkan mellan SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Interactive Institute, GR Utbildning och de fem kommunerna Härryda, Kungälv, Trollhättan, Göteborg och Oskarshamn. Konceptet som utarbetats i projektet har testats av pedagoger i förskolor i dessa kommuner. Projektet finansierades av Västra Götalandsregionen, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen (tack vare försäljningen av el märkt Bra miljöval) och de deltagande kommunerna. Design och utveckling: Sandra Svensson, Sofia Reimer, Carl Heath, Erik Einebrant, Carolina Dahlberg Texter och material: Sandra Svensson och Karl Ytterberg 3

4 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP är ett internationellt ledande institut för forskning och innovation. SP skapar värde i samverkan och erbjuder kvalitet i hela innovationskedjan, vilket har avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft och hållbara utveckling. SP-koncernen består av totalt tio bolag inklusive moderbolaget. Verksamheten inom moderbolaget har sitt huvudsäte i Borås och är organiserad i nio tekniska enheter inom olika branscher. SP har lång erfarenhet och stor kompetens inom energieffektivisering, mätteknik och teknisk utvärdering. På senare år har SP även genomfört flertalet projekt med fokus på relationen mellan människa och teknik, bl.a. inom visualisering av energianvändningen i fastigheter. Läs mer på Interactive Institute Interactive Institute är ett forskningsinstitut med stor erfarenhet av att driva och arbeta med projekt med syftet att öka människors energimedvetenhet. Bland annat undersöker man hur energivanor och beteenden kan påverkas genom design av objekt och miljöer i vardagen. Interactive Institute arbetar alltid med användarmedverkan och har en lång erfarenhet av olika typer av metoder för att ta tillvara användares perspektiv. Deras huvudsakliga mål är att utforska på vilket sätt design konkret kan bidra till ett hållbart samhälle. En viktig utgångspunkt är att, genom modern teknik och design, återinföra en medvetenhet och förståelse runt vardagshandlingars koppling till den faktiska resursanvändningen. Interactive Institute bidrar särskilt med kompetens i designutvecklingen av konceptet, bl.a. gällande gränssnittet för webblösningen. Läs mer på Pedagogiskt Centrum GR Utbildning Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning är en del av Göteborgsregionens Kommunalförbund och en ledande aktör inom skolutvecklingsfrågor. Med ett unikt fokus på upplevelsebaserat lärande, speldesign, metodutveckling och digitala verktyg för lärande möter Pedagogiskt Centrum dagligen både elever och pedagogisk personal i samtliga skolformer och utför utbildnings- och utvecklingsinsatser runtom i landet. Pedagogiskt Centrum har ansvaret för framtagandet av den pedagogiska handledningen Strömtjuven. Läs mer på 4

5 Strömtjuven skapar energikloka barn Att jobba med energi i förskolan kan kanske upplevas som lite svårt och krångligt. Hur ska jag som pedagog få barnen att förstå? Genom lek så klart! Strömtjuven är ett roligt och enkelt material som är anpassat efter målen i läroplanen. Övningarna, som är både analoga och digitala, utgår från barns nyfikenhet och lust att lära. För att nå ett långsiktigt hållbart samhälle med medvetna invånare, krävs ett förändrat energibeteende. Strömtjuven bidrar till att medvetandegöra just kopplingen mellan beteende och användning genom att visualisera energianvändningen. Barn och förskolepedagoger ska tillsammans kunna se och förstå hur mycket energi de använder i förskolan. Strömtjuven handlar om energi i allmänhet och om elanvändning, elektricitet och kwh i synnerhet. Men allt hänger ihop. Förskolan spelar en viktig roll som det första steget i det livslånga lärandet. Vill vi åstadkomma en medvetenhet och en förändring ska vi börja med våra allra yngsta invånare, barnen på förskolan. Med Strömtjuven kan ni lära om hur ni kan bli mer energimedvetna på just er förskola och därmed bidra till ett hållbart samhälle. Ni kommer att lära känna Strömtjuven, läsa hans saga och sjunga hans sång. Och vad gör en Strömtjuvsdetektiv egentligen? Häng med! 5

6 Hur är lärarhandledningen tänkt att användas? Råd och instruktioner till pedagogen Strömtjuvens övningar kan användas separat eller ingå i ett större tema om energi och hållbar utveckling. I materialet ligger fokus på energianvändning och hur vi kan minska den genom att medvetandegöra oss själva och barnen. Syftet med Strömtjuven är att barnen ska bli medvetna om att strömmen faktiskt kommer någonstans ifrån och att vi kan spara både energi och värna om vår miljö genom att minska energianvändningen. Små saker i vardagen, som exempelvis att släcka lampan, inte använda sig av standby-funktionen och inte tvätta händerna under rinnande vatten gör stor skillnad. I lärarhandledningen kommer ni att möta: l Övningar och lekar kopplade till energi l Sagan om Strömtjuven l Sången om Strömtjuven l Kopieringsunderlag Några av övningarna, Strömmens väg och Strömtjuvsdetektiv, samt sagan och sången om Strömtjuven går att komplettera och förstärka genom att lyfta in Strömtjuvens digitala verktyg. Verktyget används av dig som pedagog tillsammans med barnen. Ni kan använda er av antingen dator eller läsplatta och det finns att ladda ner på FörskoleVis hemsida ( När det finns möjlighet att komplettera övningen med det digitala verktyget ser ni följande symbol: Förutom pedagogiska övningar finns också en Energiskola och Tips för fortsatt arbete om energi som ska fungera som ett stöd för er pedagoger. I den senare finns tips om fortsatt arbete om energifrågor men i ett vidare begrepp än just elanvändning. 6

7 Dessutom kommer ni att stifta bekantskap med Strömtjuven. En karaktär som älskar ström och han befinner sig alltid i närheten av apparater som går på ström. För att på ett enkelt sätt synliggöra elanvändningen för barnen ändrar Strömtjuven storlek beroende på hur mycket ström som apparaten drar. Ni kanske undrar varför han heter Strömtjuven? I materialet använder vi samtliga begrepp som energi, elektricitet, el (kortform av elektricitet) och ström. I vårt förarbete har vi funnit att både barn och vuxna i vardagligt tal använder elektricitet och ström synonymt men varandra men att ström används i högre utsträckning av barn. Detta ville vi ta fasta på och därför fick han namnet Strömtjuven. Spara och Slösa är också två begrepp som vi vill återinföra. Det är begrepp som barnen lätt kan knyta an till och som rimmar väl med ett miljötänk i förskolan. Det handlar om att barnen medvetandegörs och förstår sin egen delaktighet i de små sakerna i vardagen och att vi genom ett förändrat energibeteende faktiskt kan spara mycket energi. Tanken är att arbetet med energi och elanvändning ska mynna ut i en handlingsplan för er egen förskola. Vad ni kan göra för skillnad för allas vår miljö. Förslag på hur en handlingsplan kan se ut hittar ni bland de pedagogiska övningarna om energianvändning. 7

8 Energiskola för pedagogen Ibland kan det vara bekvämt att ha något att luta sig mot i arbetet med läroplanens mål för miljö- och naturfrågor. Här hittar ni användbar bakgrundsfakta om energi. Vad är energi? Varför behöver vi energi och vad har vi den till? Vi använder energi dagligen och det har blivit en så självklar del för vår livskvalitet och för att samhället överhuvudtaget ska fungera att vi kanske inte ens tänker på energi som en resurs. Vi använder den till uppvärmning, elektricitet och för att få rent dricksvatten ur kranen varje dag. Vardagliga saker som vi kanske inte ens funderar speciellt mycket över förrän den dagen det inte fungerar. Ett kallt hus med strömavbrott och utan dricksvatten är inget vi önskar oss. Energi kan beskrivas som något som medför förändring eller någon form av uträttat arbete, en kraft som sätter något i rörelse. Energin kan finnas lagrad eller vara något som omvandlas i olika former. Vi vet att energi inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas mellan olika former. Denna regel kallas för Energiprincipen. Energikällor En energikälla är en naturtillgång eller ett naturfenomen som kan omvandlas till användbara energiformer för att vi ska få ljus, värme, kraft och rörelse. Mycket av den energi som finns på jorden har sitt ursprung från solen. Här nedan beskrivs olika exempel på energikällor. Vanligtvis brukar man dela upp energikällor i förnybara och i icke förnybara energikällor. 8

9 Förnybara energikällor Solenergin kan vi ta tillvara direkt som värme (solfångare) eller som el (solceller). Men även vindkraften och vattenkraften har sitt ursprung från solen. Vinden blåser på grund av att solen värmer luften vilken i sin tur gör att vinden kommer i rörelse och blir starkare eller svagare. Vinden kan vi använda i vindkraftverk och omvandla till el. I vattenkraft värmer solen marken och haven som avdunstar vatten i form av vattenånga. Ångan stiger sedan allt högre och bildar moln. När molnet blivit tillräckligt fyllt och har stigit högt upp kyls vattenångan ner och faller mot marken som regn eller snö. Vattnet samlas i stora magasin och genom det flödande vattnet kan vi utvinna energi. Dessa energikällor återbildas hela tiden genom solens inverkan på jorden och naturen. Det är därför de kallas förnybara. Biomassa är växter, buskar och träd som lagrar energi från solen som vi människor utnyttjar genom att elda i spisar och värmekraftverk. Biobränslen räknas som förnybar energikälla så länge tillväxten är lika stor som avverkningen. Biogas är en annan förnybar energikälla. Det är en gas som utvinns ur biologiska material, exempelvis matrester. Icke förnybara energikällor (fossila) Exempel på icke förnybara energikällor är naturgas, råolja och stenkol. Dessa finns i begränsade, men mycket stora lager och nybildas mycket långsamt. Det har tagit åtskilliga miljoner år för dem att bildas och de är alltså inte förnybara under den tid som de nyttjas. Kärnenergi kallas den energiform som frigörs när atomkärnor klyvs eller slås samman. Den finns lagrad i uran, eller i kärnbränsle som det också kallas, och används till produktion av el och det sker i kärnkraftverk. 9

10 Vilka energikällor används i Sverige? Sveriges elproduktion består till största del av vattenkraft och kärnkraft. Tillsammans svarar de för knappt 85 procent av den totala produktionen av el, resten produceras med bland annat kraftvärme, kondensvärme och vindkraft. Miljöpåverkan Användningen av olja, kol och andra fossila energikällor påverkar vår miljö negativt. När energi framställs från dessa källor frigörs koldioxid som varit bundet i de fossila energikällorna under lång tid. Det gör att koldioxidhalten i atmosfären/luften ökar, vilket gör att värmen på jorden stängs in, så kallad växthuseffekt. Det leder till att det blir varmare på vår jord, något som på lång sikt kommer ha allvarliga konsekvenser för oss alla på jorden. Tillexempel kommer temperaturen höjas, vädret förändras och polarisarna smälta. Användningen av förnybara energikällor påverkar inte miljön på samma sätt som användningen av olja, kol och andra fossila energikällor. Sol-, vind- och vattenkraft ger i sig inga utsläpp av farliga eller miljöpåverkande gaser. Däremot kan exempelvis naturen, människorna och djuren runt omkring kraftverken påverkas av själva kraftverken. När det gäller kärnkraftverk är det inte själva produktionen av el som påverkar vår miljö, eftersom kärnkraft inte släpper ut koldioxid eller några andra miljöpåverkande gaser. Däremot finns det andra miljöproblem som tillexempel strålning, såväl vid själva uranbrytningen som vid omhändertagandet av avfallet. Avfallet från kärnkraftverket måste lagras i hundratusentals år för att det inte ska vara farligt för människor, djur och natur. Det finns även en risk för att olyckor på kärnkraft kan leda till utsläpp av radioaktiv strålning till omgivningen, även långt från själva kärnkraftverket. Hållbar utveckling På jorden hänger allt ihop i ett gigantiskt, globalt kretslopp. Allting i världen rör sig i kretslopp - vattnet, människan, luften, maten. Vi människor både påverkar och påverkas av naturens kretslopp bland annat genom att vi släpper ut för mycket ämnen och gifter som hämmar tillväxt av material och ämnen som sedan leder till obalans i naturen. I FN-rapporten Vår gemensamma framtid definieras begreppet hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vissa av våra energikällor, såsom olja, naturgas och kol, är starkt begränsade och vi behöver lära oss att hantera denna nya verklighet. Kan vi medvetandegöra vår nästa generation genom att börja med de allra yngsta? I uppdraget för Lpfö-98, kan vi läsa följande: 10

11 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Ett sätt att se på hållbar utveckling är att undersöka vilka ekologiska fotavtryck vi gör runt om i världen. Det är Världsnaturfonden, WWF som har myntat begreppet Ekologiska fotavtryck. Allt vi människor gör har på något sätt inverkan på vår miljö. Maten vi äter, kläderna vi har på oss, ja allt som produceras får effekter för världens skogar, hav, vattendrag, mark, luft, djur och växter. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. När vi studerar våra ekologiska fotavtryck förstår vi mer om denna påverkan och kan bättre bidra till samhällets omställning mot en mer ansvarsfull produktion och konsumtion. Mer information om var i världen våra fotavtryck syns går att hitta i Guiden om fortsatt arbete, men också på Världsnaturfondens hemsida Varför bör vi använda mindre energi? Som vi tidigare har nämnt i avsnittet vad är energi? är energi något vi använder varje dag. Med vår levnadsstandard har vi vant oss vid att betrakta värme, elektricitet och rent vatten som självklarheter och en del av vår vardag. Vi kanske glömmer att vår energianvändning påverkar miljön. Tillexempel stör vattenkraften de fiskar som simmar i våra älvar och vindkraftverken kräver stor plats, vilket gör att skogar, där många djur och växter lever, huggs ner. Även produktion av biobränslen kan medföra att skogar huggs ner, eller kan leda till minskad matproduktion om bönder väljer att odla biobränslen istället för mat. Solkraft påverkar miljön ganska lite och främst genom att själva tillverkningen av solfångare och solceller kräver energi och material. Men hur mycket har vår elanvändning ökat med alla energikrävande apparater som vi har skaffat oss? Stora TV-apparater, kanske både i kök, sovrum och i barnens rum, datorer, mobiltelefoner och surfplattor som behöver laddas, hör inte till ovanligheterna. Många länder i världen har en mycket lägre energianvändning än vad vi har i västvärlden, men vad händer med världens energianvändning i framtiden när behovet av el och värme ökar i och med att samhällen utvecklas? För att nå ett hållbart samhälle krävs med andra ord ett förändrat energibeteende. Men hur ska vi gå till väga? Var börjar vi någonstans? Ett sätt att börja är genom att identifiera strömtjuvarna. Häng med så förklarar vi vidare! 11

12 Vilka är strömtjuvarna? För att medvetandegöra er själva och barnen på förskolan behöver ni en uppfattning om hur mycket energi det går åt när ni använder olika apparater. I förskolan och i skolan går mest energi åt till uppvärmning och varmvatten men också till belysning, fläktar för ventilation, datorer, kök, tork- och tvättutrustning. Som ni har kunnat läsa tidigare i Råd och instruktioner till pedagogen är Strömtjuven en karaktär som återkommer i materialet. Strömtjuven synliggör energianvändningen och hjälper barnen att förstå genom att han ändrar storlek beroende på vilken apparat som används. Vissa apparater drar mer energi än andra. Vilka är det? Stora strömtjuvar Apparat Effekt Användning kwh/år Belysning i ett rum 400 W 10 tim/dygn 1000 med ständigt tänt dagtid Frys (gammal) 200 W 1000 Torkskåp 1500 W 2 tim/dygn 750 (traditionell teknik) Kylskåp (gammal) 150 W 4 tim/dygn 550 Diskmaskin (kallvattenansluten) 2000 W 1 disk/dygn 500 Mellanstora strömtjuvar Apparat Effekt Användning kwh/år Belysning i ett rum 400 W 4 tim/dygn 400 med aktiv släckning/tändning Frys (ny) 120 W 400 Spisplatta 1500 W 40 min/dygn 250 Torkskåp 450 W 2 tim/dygn 225 (kondensorteknik) Diskmaskin (varmvattenansluten) 2000 W 1 disk/dygn 200 Små strömtjuvar Apparat Effekt Användning kwh/år Ugn 2500 W 2 min/vecka 180 Kylskåp (nytt) 100 W 170 Dator+skärm, 15 W 23 tim/dygn 125 (standby) Läsplatta i 4,6 W 8 tim/dygn 9 användning Läsplatta i standby 0,2 W 16 tim/dygn 0,6 Laddare till läsplatta 0,05 W 24 tim/dygn 0,3 12

13 Beräkningarna utgår från att förskolan är öppen 250 dagar om året. För att räkna ut hur mycket pengar elanvändningen motsvarar, kan ett elpris på 1 kr/kwh användas. Som exempel kostar det i så fall 1000 kr/år att ha igång belysningen i ett rum om det är ständigt tänt dagtid. Om ni är intresserade av hur mycket energi som ni använder på er förskola och vill kunna följa upp om ert arbete påverkar energianvändningen går det ofta att ta kontakt med fastighetsskötaren. Möjligheterna för hur detaljerad information som går att få tag på, varierar från förskola till förskola. Hör med just din fastighetsskötare om vad ni har för möjligheter att följa upp energianvändningen! kwh vad är det? Elanvändningen är summan av den el som används till de enskilda apparaterna och lamporna. Därför behöver vi först räkna ut hur mycket el som går åt till varje lampa och apparat och därefter summera elanvändningen från dessa lampor och apparater. För att kunna räkna ut energianvändningen av en apparat eller en lampa måste vi veta dess effekt och hur länge den används. Effekt mäts i watt (W) och tiden i timmar (h). Eftersom energi är effekt multiplicerat med tid mäts energi i wattimmar (Wh) eller kilowattimmar (kwh), som är tusen wattimmar. En kilowattimme räcker alltså till olika mycket beroende på vilken effekt apparaten har. Elektricitet Energi omvandlas till elektrisk energi genom olika kraftverk som t ex kärn-, vatten- och vindkraftverk. Ström Ett sätt att se på elektricitet är som ström. Ström kan beskrivas som en rörelse eller ett flöde av elektricitet (elektriskt laddade partiklar). I vardagligt tal använder många vuxna och barn elektricitet och ström synonymt med varandra. 13

14 Förskolans läroplan och de pedagogiska övningarna Materialets pedagogiska övningar är väl beprövade i workshops med barn och pedagoger. Övningarna är också kopplade till läroplanen och utgår från barns nyfikenhet och lust att lära. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och i läroplanen för förskolan kan vi läsa följande: Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. (Förskolans uppdrag, Lpfö98 reviderad 2010) I kapitlet om Utveckling och Lärande (kap 2.2) handlar följande fem mål om naturvetenskap. Under varje mål hittar ni förslag på materialets övningar. l tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld Övning 1-10 l utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra Övning och10 om Strömtjuven och rörelselekarna utomhus kopplat till begreppen spara och slösa l utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen Övning om 6, 9, 10 om hållbarhet och energianvändning samt veckans ord l utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap Övning 1-10 och framför allt övningarna om Strömtjuven. Kommer Strömtjuven att ändra i storlek? Varför? Varför inte? Tänk på att använda ett naturvetenskapligt förhållningssätt och här finns en enkel modell: Hypotes: detta tror jag kommer att hända. Varför? Observation: detta hände. Stämmer det överens med vad jag trodde? Teori: förklaring till det som hände. l utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar Övning 2, 7, 8 där Strömtjuven synliggör energianvändningen genom att ändra storlek beroende hur ofta och hur länge apparaterna används på förskolan. 14

15 Som ni kan se är det många övningar som berör fler mål än ett i Lpfö98. Men så ser också lärandet ut, vi lär oss lättare när vi sätter saker i ett sammanhang. Beroende på hur ni väljer att arbeta med lärarhandledningen, separat eller i ett större tema om energi, hittar ni säkerligen både fler och andra kopplingar till målen i läroplanen. Ordningen nedan är ett förslag på hur arbetsgången kan se ut, men ni väljer själva hur ni vill använda övningarna Lista på alla övningar 1. Samling Samlingsövningarna är tänkt att fungera som en uppstart. 2. Strömtjuvsdetektiv #1 Övningen syftar till att kartlägga alla elektriska apparater på förskolan för att se hur energianvändningen på förskolan ser ut. 3. Sagan om Strömtjuven Syftet med sagan är att befästa vilka apparater som går på ström. 4. Vem är Strömtjuven? Strömtjuven är en karaktär som synliggör energianvändningen i förskolan. 5. Sången om Strömtjuven Barnen får på ett lekfullt sätt lära känna Strömtjuven. 6. Kretslopp vad är det? I den här övningen får barnen lära sig mer om kretsloppstanken och att inget egentligen tar slut utan omvandlas istället. 7. Rangordna elektriska apparater Övningen syftar till att medvetandegöra barnen om att olika apparater drar olika mycket ström. 8. Strömtjuvsdetektiv #2 Har det skett en förändring på förskolan? 9. Veckans ord Syftet med veckans ord är att barnen ska tillägna sig och förstå innebörden av olika begrepp. 10. Förskolans handlingsplan Tanken med en handlingsplan är att arbetet med temat energi ska dokumenteras och därmed förhoppningsvis leda till en förändring på förskolan. 15

16 1 A B C Samling Samlingsövningarna är tänkt att fungera som en uppstart av temat Energi och Elanvändning och kan med fördel löpa under flera dagar på samlingstid. Denna övning (delen om Strömmens väg) kan förstärkas med hjälp av det digitala verkyget. Du hittar det via Introduktion Samtala med barnen kring följande frågeställningar: l Varför blir det ljust när vi tänder lampan? l Varifrån kommer elektriciteten? l Vad används elektricitet till? l Vilka apparater på förskolan behöver elektricitet? Strömmens väg Visa strömmens väg för barnen med hjälp av bilder. Bilderna hittar ni i Kopieringsunderlaget, Bilaga 1: Strömmens väg. Fundera kring vad som kommer först? Energikällorna. Och sen? Utgå från det naturvetenskapliga förhållningssättet och låt barnen prova olika hypoteser. l Energikällor: Kärn-, vind-, och vattenkraftverk. l Elledningar (under och över mark) l Innanmätet av en vägg från ett eluttag l Eluttag l Elektrisk apparat Para ihop rätt Låt barnen para ihop rätt energikälla med rätt kraftverk. Fundera och resonera. Ni kan också låta barnen måla Strömmens väg. l Vad hör till vad? För att använda sig av ett naturvetenskapligt förhållningssätt finns en enkel modell:. Hypotes: detta tror jag kommer att hända. Varför? Observation: detta hände. Stämmer det överens med vad jag trodde? Teori: förklaring till det som hände. l Vinden nära kusten skapar energi - vindkraftverk l Vatten hjulet snurrar skapar energi - vattenkraftverk l Uran radioaktivt grundämne - klyvning av atomkärnor skapar energi kärnkraftverk Strömtjuven 16

17 2 Strömtjuvsdetektiv #1 Övningen syftar till att kartlägga alla elektriska apparater på förskolan för att medvetandegöra hur energianvändningen ser ut där. Innan ni gör övningen med barnen behöver ni skriva ut lappar med Strömtjuven på, detta hittar ni i Kopieringsunderlaget, Bilaga 2: Strömtjuvsdetektiv #1. Denna övning kan förstärkas med hjälp av det digitala verktyget. Du hittar det via l Kartlägg alla elektriska apparater på förskolan. Glöm inte lamporna. Barnen sätter lappar med Strömtjuven på varje apparat som ni hittar. l Kartlägg ett rum i taget. T ex kök, samlingsrum, ateljé, vilorum, toaletter, matsal, korridor osv. Här kan ni med fördel dela upp gruppen om det finns möjlighet. l Återsamling i ring. Vilka apparater hittade ni? Introducera begreppen spara/slösa. Hur kan ni bli mer energismarta på förskolan? Ett exempel är att släcka lampan när ni lämnar rummet, kan barnen komma på fler förslag? l Introducera begreppet standby. Vad är det? Ett mellanläge mellan av och på som drar mycket energi. l Ladda är ett begrepp som många barn är förtrogna med. Vad behöver laddas idag? Medvetandegör barnen om att en laddningssladd som sitter kvar i eluttaget drar mycket energi. l Strömavbrott. Vad är det? Vad händer om vi får strömavbrott? Vad skulle inte fungera på förskolan och i resten av samhället? Samtala med barnen om hur beroende vi faktiskt är av elen varje dag. Strömtjuven 17

18 3 Sagan om Strömtjuven Syftet med sagan är att befästa vilka apparater som går på ström. Om ni vill kan ni byta ut namnen på förskolan, pedagogen och eventuell köks - personal till era riktiga namn. Sagan finns på nästa sida. Sagan finns även inspelad och du hittar den på Om ni vill använda er av rörelser och bilder till sagan (se nedan), hittar ni bilder på apparaterna i Koperingsunderlaget, Bilaga 3: Elektriska apparater. Strömtjuven l Sitt i en ring l Varje barn får en laminerad lapp med en elektrisk apparat. Eftersom det finns sex (6) olika apparater kommer några barn att ha samma apparat. l När barnen hör sin apparat i sagan gör de en dövapplåd, d.v.s. viftar med händerna. (Det går också bra att använda sig andra varianter som att resa sig upp, gå ett varv runt ringen, låta som strömtjuven osv.) l För att tydliggöra vilken apparat som är aktuell visar ni som pedagoger apparaten som avses genom att visa upp en laminerad lapp. Kylskåp Dator Spis Dammsugare Lampa Torkskåp 18

19 Sagan om Strömtjuven Det var härlig höstdag i slutet av september på förskolan Fröken/matmor startade dagen med att förbereda frukost åt alla barnen. Hen ( ) öppnade kylskåpet och tog ut mjölk och pålägg. Det skulle också kokas ägg och gröt på spisen men fröken råkade tappa havregrynspåsen på golvet och alla grynen åkte ut. Vilken otur, utbrast hen. Fröken tog fram dammsugaren och städade snabbt undan alla gryn. Men vad var det? Det var något som sprakade. Fröken hörde ett konstigt ljud som hen inte hört förut. Var det dammsugaren som höll på att gå sönder? Varifrån kom ljudet? Kanske från spisen? Det är nog den gamla datorn som surrar tänkte fröken men mer hann hen inte tänka på det då hen hörde några prata i hallen. Det var några barn som kommit till förskolan och fröken gick dit för att välkomna dem. Hen glömde bort det konstiga ljudet för en stund och tände lampan i hallen för att det skulle bli ljust. Fler barn vällde in och när alla sagt hej då till sina föräldrar satte de sig ner vid frukostbordet. Efter frukosten hjälpte alla till att duka av och fröken/matmor tog hand om disken. Då hörde hen ljudet igen. Det var samma ljud som hen hade hört tidigare på morgonen. Kom ljudet från kylskåpet kanske? Eller varifrån kom det egentligen? Det var ett sprakande ljud. Fröken skulle precis kolla om det var datorn som hade gått sönder men på vägen dit såg hen några barn som stojjade inne i kuddrummet och hen gick dit istället. Dessutom var det dags för samling och därefter utflykt till skogen så ljudet föll i glömska. Barnen älskade skogsutflykterna och nu var de mycket förväntansfulla. Det blev lite trångt i hallen när alla skulle klä på sig. Men när de vara klara släckte fröken lampan och låste dörren. De hann dock inte komma så långt på sin promenad förrän den första regndroppen kom. Det började regna mer och mer. Nu stod regnet som spön i backen. Och ingen hade regnkläder på sig. Det fanns inget annat att göra än att vända tillbaka mot förskolan, Allesammans skyndade sig. Vattenpölarna var redan stora och en del av barnen roade sig med att hoppa jämfota i pölarna. Utan gummistövlar. Det var roligt. Väl tillbaka på förskolan blev det alldeles blött i hallen av alla våta kläder. Barnen behövde nya ombyten och de våta kläderna hamnade i torkskåpet. Det blev alldeles fullt och det gick knappt att få igen dörren. Fröken lyckades vrida om knappen och då hände det igen. Ljudet kom tillbaka. Hela hallen fylldes av ett enda högt sprakande. Barnen undrade var ljudet kom ifrån och varför det sprakade. Fröken stängde av torkskåpet och öppnade dörren. Då såg de en liten figur med spretigt hår. Hela han sprakade och han såg alldeles nöjd ut. Det var Strömtjuven! 19

20 4 Vem är Strömtjuven? Strömtjuven är en karaktär som synliggör energianvändningen i förskolan. Han ändrar i storlek beroende på hur mycket ström de olika apparaterna drar. Samtala med barnen om Strömtjuven och lär känna honom. Ni kan också be barnen måla Strömtjuven. Här följer förslag på frågor: l Vad tycker Strömtjuven om? l Hur är han till sättet, tror ni? l Varför ska Strömtjuven bli så liten som möjligt? Knyt an till begreppen spara/slösa. Hur kan energianvändningen minska genom ett ändrat beteende? Samtala med barnen. Vad kan ni göra för små saker i vardagen för att spara energi? Detta mynnar senare ut i en handlingsplan för förskolan. l Vad är kwh? Introducera begreppet. (Se förklaring i Energiskolan) 20