VARGTJUTET INNEHÅLL! Ordföranden har ordet. Läs Tommy Karlssons berättelse med anknytning till I 22 Museeum sid 6. Följ med till Hovstallet den 4 maj

Transkript

1 VARGTJUTET Årgång 11, Nummer 1 Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen Mars 2006 Ordföranden har ordet I mitten av februari 2006 är det riktig vinter i hela Sverige. Jag såg en snötäckeskarta på TV igår och hela landet är snötäckt. En stor del av landet har 50 cm snö eller mer. Det är skönt och fantastiskt att se det snötäckta landskapet och gnistrande snökristaller i solskenet. I Mälardalen har vi nu fina möjligheter för skidåkning och på Mälarens och andra sjöars isar kan långfärdsskrinnarna njuta av oanade åkmöjligheter. Man verkligen gläds åt alla skolungdomar som nu i vintersportlovstider har alla förutsättningar för vintersport och uteaktiviteter. Som vanligt när naturen intar denna skepnad går tankarna till Lappland och de sköna Kirunavintrar vi alla upplevt. Läs Tommy Karlssons berättelse med anknytning till I 22 Museeum sid 6 Vi har lämnat vårt tionde verksamhetsår bakom oss och går nu in på det elfte året med nya krafter och nya idéer. I detta nummer av Vargtjutet inbjuder vi till nya aktiviteter i föreningens namn. Årsmötet den 1 april genomförs på verkligen historisk mark i och med att vi är gäster på Karlbergs Slott och då också får möjlighet Fortsättning sidan 2 INNEHÅLL! Följ med till Hovstallet den 4 maj SIDAN 2 SIDAN 3 SIDAN 4 SIDAN 6 SIDAN 8 SIDAN 9 SIDAN 10 SIDAN 11 SIDAN 12 ORDFÖRANDEN HAR ORDET VEM BLIR KVAR ATT SAMVERKA MED C LAPPLANDSJÄGARGRUPPEN BERÄTTELSE UR LIVET INBJUDAN TILL HOVSTALLET KUNGL NORRA SMÅLANDS REG KALLELSE TILL ÅRSMÖTE ÅRSÖVERSIKT KONTAKTADRESSER Sidan 8 Årsmöte på Karlbergs Slott Program och anmälan sid 10 VARGTJUTET 1

2 till en guidad förevisning av slottet och dess omgivningar. I början på maj månad tar Hovstallmästare Mertil Melin emot Lapplandsjägarna i Mälardalen vid Kungliga Hovstallet i Stockholm. Det blir en unik och mycket intressant möjlighet att se verksamheten vid Kungliga Hovstallet. Under hösten 2006 återkommer föreningen med såväl traditionell höstfest som med föreläsning och medlemsträff. Se vår verksamhetsplan längre in i detta medlemsblad! Vad skall vår kamratförening ha för syften och mål med sin verksamhet? Verksamheten skall naturligtvis syfta till att bevara Lapplands Jägarregementes historiska arv och hålla regementets traditioner levande. Föreningens verksamhet och karaktär är inriktad mot att fungera som en mötesplats där tidigare verksam personal kan träffas och utbyta minnen samtidigt som föreningen också informerar om utvecklingen inom Försvarsmakten det vill säga försvarsupplysning. Föreningens aktiviteter skall även ha en militärhistorisk, historik, kulturell eller samhällelig knytning till försvarsmakten. Samarbete med moderföreningen Kamratföreningen Lapplands Jägare i Kiruna är av största vikt och betydelse. Det är snart ett sådant läge att kamratföreningarna är ensamma om att stå för folkförankring avseende försvarsfrågor. En minskad försvarsmakt och minskade och reducerade frivilliga försvarsorganisationer urholkar den breda folkförankringen. Det kan idag uttydas att våra politiker ej önskar någon bred folkförankring kring försvaret och att Försvarsmakten därmed erhållit direktiv om att överhuvudtaget ej stödja eller framhäva någon folkförankring. Är det verkligen så det svenska folket vill ha sin knytning till försvaret och försvarsfrågor? Genom Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund, vilket Mälardalsföreningen tillhör, avkrävs Försvarsmakten att i närtid fatta ett principbeslut var man kan utläsa en grundläggande syn på kamratföreningsverksamheten och hur denna skall integreras i Försvarsmaktens verksamhet. Huruvida Försvarsmakten överhuvudtaget är intresserad av en kamratföreningsverksamhet och avser stödja denna verksamhet är i skrivande stund helt oklart! Jag har tidigare efterlyst medlemmarnas egna berättelser och erfarenheter från tjänstgöringen i Kiruna. Många av medlemmarna har minnen förknippade med sin tid vid Lapplandsjägarna och har också intressanta episoder att berätta om. Det var med stor glädje redaktionen för Vargtjutet till förra numret tog emot och publicerade Arne Nilssons dagbok från fjällmarschen hösten Jag vet att det finns mycket historia bland Er och jag önskar att vi kan få in flera bidrag till vårt enkla föreningsblad. Kom ihåg att jag hjälper Dig gärna att skriva bara Du berättar Ring mig! Du glömmer väl inte bort att hjälpa föreningen med att rekrytera kamrater till vår förening. Du har säkert någon i Din närhet som Du vet har tjänstgjort vid Lapplandsjägarna och som fortfarande inte är medlem i vår förening. Berätta om vår verksamhet, vårt medlemsblad och hjälp denne att bli medlem i vår kamratförening, Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen. God fortsättning på år Det är min förhoppning att föreningens aktiviteter skall locka många deltagare och att jag får träffa så många som möjligt av Er. Väl mött önskar.. Glöm inte bort att betala medlemsavgiften! Endast 100:- på postgiro VARGTJUTET 2

3 Vem blir kvar att samverka med? I januari 2006 har svenska förband övat fredsbevarande uppgifter tillsammans med ett ryskt förband som anklagats för brott mot de mänskliga rättigheterna under tidigare tjänstgöring i Tjetjenien. Självfallet är det berättigat att framföra kritik mot sådant man upplever vara fel och det är alltid rätt att slå vakt om de mänskliga rättigheternas okränkbarhet men man måste i detta sammanhang minnas att det som någon anser vara att kämpa för sin frihet anser en annan vara terrorism och det som i en parts ögon anses vara förtryck och imperialism kan av andra anses var fasthet och bibehållande av ordning och reda. Riktigt tillspetsat blir detta resonemang när man tillämpar det på de tänkta internationella uppgifterna för det svenska försvaret. Tyvärr är risken inte försumbar att svenska förband under fredsskapande eller fredsbevarande insatser i fjärran land hamnar i lägen då de av en eller annan anledning måste bruka våld. Påföljden av detta våldsanvändande är självfallet lidande och eventuellt död på motståndarsidan och vem ses då som vän och vem ses som våldsverkare? i slutändan inte ha många kandidater, om ens några, kvar för samverkan då alla stormaktsarméer av en eller annan part kommer att anklagas för imperialism, repression och brott mot mänskliga rättigheter. Det är dessutom rent naivt att anklaga enskilda förband för brott som de utfört i den krigstjänst som de beordrats till av sin regering. Utan att på något sätt försvara enskilda krigsförbrytare måste vi inse att den som bär ansvaret för krigshandlingarna i slutänden alltid är den som i hemlandets trygghet beordrar iväg soldaterna till främmande land, inte den enskilde soldaten som utför de order han ges, ofta under förhållanden som trotsar all beskrivning. BMP Är svenska folkets valda representanter införstådda med att det kostar på att spela en handgripligen aktiv roll på den storpolitiska scenen? Inser man att det är väldigt vanskligt att säga vilken nation och vilka förband, om ens några som varit i krig, vi kan samverka med och vilka som är non grata när vi vill vara med på den internationella arenan. Är man dessutom på det klara med att våra egna insatser, oavsett de höga mål och avsikter vi har för dem kan uppfattas på ett annat sätt av dem som blir föremål för insatserna och att vi själva kan bli de onämnbara i vissa kretsar? Vi måste inse att fredsskapande och fredsbevarande uppgifter är en riskabel verksamhet där det är lätt gjort att oskyldiga eller personer som i en del läger anses oskyldiga kommer i kläm. Framförallt måste våra politiker inse att vårt ökade internationella engagemang kommer att leda till det ena dilemmat efter det andra av denna art. De anklagelser som riktas mot det ryska förbandet som medverkar i övningen "Snöflingan" kan säkert också riktas mot en del andra samverkanspartners som svenska trupper har samverkat med eller kommer att samverka med. Detta är en realitet vi måste leva med i det internationaliserade försvarssammanhang vi idag befinner oss i. Man kan inte, likt riksdagsledamoten Lars Ångström i ena ögonblicket propagera för fler svenska internationella insatser för att sedan i nästa ögonblick, när den internationella samverkan är i full gång, kräva att samverkanspartnern skall skickas hem. Om vi på detta sätt synar alla presumtiva samverkanspartners på det militära området kommer vi Rysk officer testar svensk automatkarbin Om våra företrädare inser dessa förutsättningar bör de tydligt deklarera sin ståndpunkt i ärendet och därigenom ge väljarna möjlighet att vid nästa val i sin tur ta ställning till vad de anser vara rätt och fel inriktning på svensk försvarspolitik. Anders Karlsson och Bertil Kantola VARGTJUTET 3

4 Chefen för Lapplandsjägargruppen En presentation Jag heter Magnus Ståhl och har sedan den 16 september varit chef för Lapplandsjägargruppen. Jag har en bakgrund som ingenjörofficer vid dåvarande Ing 3 i Boden och har sedan Ing 3 lades ned år 2000 tillhört I 19. Under denna tid har jag gjort trupptjänst varvat med militära skolor som avslutades med Försvarshögskolans Chefsprogram år Det senaste året har jag tjänstgjort vid regementsstaben på I 19 och varit ansvarig för regementets övningsverksamhet. Från den 1 juli har jag tillhört Lapplandsjägargruppen och har genomfört chefsöverlämning med föregående C G 66. Privat är jag gift med Marie-Heléne och har två söner Marcus och Niclas. Vi bor i Boden så jag kommer att ha en lägenhet i Kiruna som tjänstebostad. Lapplandsjägargruppen ansvarar för ett område som motsvarar gamla Fo 66 och Fo 67 sammanslaget. Även hemvärnsförbanden omorganiserades i samband med detta. Tidigare hade vi sex hemvärnsbataljoner inom området. Dessa sex har decimerats till två, Lapplandsjägarbataljonen och Gränsjägarbataljonen. Personalmässigt är det två stora bataljoner som bemannas av hemvärnsmän och personal ur avtalsorganisationerna, såväl kvinnor som män. Arbetet kommer att fortskrida under flera år med omförrådsställning, rekrytering och utbildning. Slutprodukten är förhoppningsvis två väl fungerande hemvärnsbataljoner. Under den korta tid som jag har tjänstgjort vid Lapplandsjägargruppen har jag besökt och träffat huvuddelen av åtminstone chefspersonalen inom hemvärnet och frivilligorganisationerna. Mitt omedelbara intryck är mycket positivt framför allt i beaktande av den omorganisation som har skett inom området både vad avser nedläggningen av MD gruppen i Kalix samt omorganisationen av hemvärnsbataljonerna inom både tidigare Kalix och Kiruna området. Det finns en stark vilja inom det nya området att inte bara bibehålla utan också utveckla verksamheten inom såväl hemvärn som frivilligorganisationer och det känns mycket stimulerande att känna som nybliven chef. Fanvakt fanbärare Peter Brask Utöver detta organiserar vi från en hemvärnsinsatskompaniledning. Detta ledningsförband skall vid en insats kunna leda tillfälligt sammansatta förband om två till fem hemvärnsinsatsplutoner. Inom G 66 har vi för närvarande tre insatsplutoner. Vad det gäller den internationella biten så har vi sedan tidigare ett gott samarbete med Norge exempelvis i övningen Stålet som är en gränsövervakningsövning i Riksgränsenområdet men även Finland har visat ett intresse att genomföra någon form av gemensam övning i gränsområdet i Tornedalen. C Lapplandsjägargruppen Magnus Ståhl G 66 har från intagit en ny organisation. I samband med nedläggningen av Gränsjägargruppen, G 67 i Kalix övertog Lapplandsjägargruppen ansvaret för hemvärns och frivilligutbildningen även i tidigare Kalixområdet. För att möjliggöra detta på ett praktiskt sätt överfördes tre medarbetare från tidigare G 67 som har sin arbetsplats i Grubbnäsudden. Detta innebär att Framtiden Inom det korta perspektivet har vi två utmaningar framför oss. Vid årsskiftet lades Norra Militärdistriktet ned och Lapplandsjägargruppen lyder under C I 19. Min bedömning är att det inte kommer att påverka oss i någon större omfattning utan det är mer en fråga för oss anställda än vad det är för hemvärns och frivillig personal. Den andra utmaningen är Rikshvchefens inspektion den februari år Detta är första gången som den nye Rikshvchefen besöker och inspekterar det nya G 66. Inför denna övning pågår planering inom respektive hvbataljon samt inom VARGTJUTET 4

5 frivilligorganisationerna för att vi skall på bästa möjliga sätt visa vilken bra verksamhet som pågår inom G 66. I det långa perspektivet har vi också två utmaningar framför oss. Den ena är givetvis att på alla sätt fortsätta rekryteringen trots vikande befolkningsunderlag på många orter samt det faktum att väldigt få genomför värnplikten årligen.. Den andra utmaningen är tyvärr Försvarsbeslut Då kommer vi med all sannolikhet att på samma sätt som inför Försvarsbeslutet 2004 vara tvungen att motivera existensbehovet av Lapplandsjägargruppen. Kamratföreningen då? Trots att jag inte har någon bakgrund inom jägeriet så känner jag starkt för kamratföreningen och dess verksamhet och jag kommer att göra vad jag kan för att stödja kamratföreningen fortsättningsvis. Även kamratföreningen står inför en spännande tid då vi åter ( efter 60 år) åter ingår i Norrbottens regemente, I 19. Här finns möjligheter till en utvecklad samarbete mellan de olika kamratföreningarna som säkert berikar kamratföreningen. Avslutningsvis håller vi fortfarande (varg)fanan högt i Kiruna! Magnus Ståhl CIMI 2006 CIMI, Civil och militär beredskap (tidigare Milinf) heter numera den mässa som vart tredje år anordnas på Signalregementets område i Enköping. Mässa, seminarium och konferens genomförs i år under tiden Maj. Temat för året är: CIMI för säkerhets skull - En europeisk träffpunkt för ledning av kriser, ett nog så aktuellt ämne. CIMI 2006 arrangeras av Försvarets Materielverk (FMV) i samverkan med Krisberedskapsmyndigheten (KBM), Försvarsmakten (FM), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), Statens Räddningsverk (SRV), Post och Telestyrelsen (PTS) samt Försvarshögskolan (FHS). Förutom själva mässan, med mycket ny kommunikations-, sensor- och informations-system d.v.s. de tekniska system som krävs för effektiv samverkan och ledning så sker samtidigt ett seminarium under hela utställningstiden som naturligtvis i huvudsak handlar om metoder för ledning vid kriser. Mer detaljer kan hämtas på CIMI:s hemsida Biljetter till utställningen kan erhållas via CIMI-kontoret tfn: , info@cimi.se. Väl mött i Enköping under utställningsdagarna. / Ulf Jansson VARGTJUTET 5

6 Museet Lapplands Jägare Ur berättelsen om tillblivelsen..och lite mera det fanns en lagom skvätt whisky kvar. Lagom till att förgylla stunden framför den öppna brasan, lite extra. Så före hemkomst gavs ingen egentlig anledning till vila och därför inte heller tillfälle till att börja frysa. Ett bekvämligt förhållningssätt som kan bli ödesdigert om det vill sig illa Prolog Hjärtats slag bultar högljutt rytmiskt i tinningarna. Andhämtningen är kort och snabb. Hela kroppen uppfylls av en stark, sällsamt ångande puls, som inte bara beror på den nyligen korta ansträngningen. Jag sitter där en aning nerhukad i det tunna snötäcket. Känner en lätt smak av blod i den salta saliven. Bitit mej..eller är det smaken av rädsla? En absurd överloppstanke korsar medvetandet. Kanske samma fenomen som får vilt skällande hundar att plötsligt titta bort från faran och börja nafsa i gräset. Ruskar irriterad av mig tanken och följer med blicken mina spår i snön, tillbaka en bit bort, snett uppåt i den branta backen. Det är lugnt, fortfarande alldeles lugnt. Bra! Väldigt bra! Det börjar så sakteliga att skymma. Man kan inte längre tydligt urskilja andra sidan av träsket, bara konturer av ett landskap. Så känns det lite just nu..konturer ur ett liv. Sakta avtar suset i öronen. Känner hur en ensam liten droppe av skräckblandad svett, finner en väg mellan naken hud och törstig textil. Den kilar ner utmed min rygg. Den flyr för sitt liv nedför branten i sin egen värd, som en kopia av den större utanför. Den flyr likt jag hade gjort dryga halvminuten tidigare. Lämnar så droppen åt sitt öde och fokuserar på mitt eget. Droppens öde är beseglat. Är även mitt.? Sitter kvar och reser med tankarna en liten stund tillbaka. En liten stund som kunde blivit en evighet. Min alldeles egen evighet.. Utsikt över höstfjället Första delen av färdvägen var lättgången, men slutmålet låg strax nedanför trädgränsen i en rasbrant med kullvräkta björkar och knivskarpt skravel. Passerade ett parti där ett flertal laviner brukar gå under vintern. Även jordskred är vanliga i tider när kylan tittar bort. Stenblock och fasthållet annat, börjar då upproriskt, flyktbenäget röra på sig, så snart de känner att tjälen lättar på sitt halvårslånga grepp. Fjällbjörkskogen visade tydliga tecken på detta, där omkullvräkta krokiga björkstammar bildade ett naturens plockepinnspel i kollosalformat. Deras uppryckta, blottlagda rötter sträckte sig desperat likt nakna armar. Armar förtvivlat sökande efter något att klamra sig fast vid i katastrofens ögonblick. Stora stenblock låg och vickade förrädiskt vid minsta beröring. Det tunna snölagret dolde effektivt alla lömska krypgrenar och i den rådande väderleken var halkan i det närmaste total. Det var i slutet av oktober månad. Här fanns föremålet för mina ansträngningar. En bit in i ett värn från beredskapstiden, visste jag, att någon före mig hade lagt in en gammal dörr av trä. Den hade en gång i tiden täckt ingången till ett av många observationsvärn utmed malmbanan. Sedan länge var dess tid förbi. Den var välbyggd av norrländsk tätvuxen fur, kanske utav en norrländsk tätvuxen timmerman, och hade klarat dryga sextio år på fjället med bravur. Dörren och dess historia grep tag i mig på ett alldeles särskilt sätt. Ovädret tornar upp sig Marschen uppför den branta fjällsidan hade varit rejält svettdrivande. Egentligen vore en kort rast för att lätta på klädseln en självklarhet. Men tanken var, att expeditionen uppför fjällbranten bara skulle bli av det kortare slaget. Inom ett par timmar tänkte jag vara tillbaka i stugvärmen igen. Ett par öl låg redan på kylning till kvällsmaten och Det är något speciellt med dörrar. Det finns verkliga dörrar. Det finns tänkta dörrar. Dörrar kan vara stängda, kanske för alltid. De kan stå vidöppna. De kan vara bara lite på glänt, väntandes på att bli öppnade, eller rädda för att bli stängda. De kan vara kallt avvisande, eller varmt välkomnande, men alla har de en sak VARGTJUTET 6

7 gemensamt..de innebär nästan alltid en markering eller avgränsning till något nytt, något annorlunda. Visste inte allt om just denna dörr, bara att den en gång i tiden hade varit en tunn, men ändå trygghet för någon mot både kyla och vind. Detta i en tid av oro och rädsla, när nästan hela vår världsdel förtärdes av vansinnets brand. Dörren blev till en symbol för den enskilda människans umbäranden i kampen mot det stora kollektiva onda. Umbäranden och vedermödor som händer dagligen, men som nästan alltid förblir i det okända. Vi hade redan bestämt att dörren efter sin långa strid mot både befarade tyska soldater och mot tidens tand, skulle få en fristad i vårt blivande jägarmuseum i Kiruna. Den skulle bli inledningen till miljön med minnen från beredskapsåren. Så var det tänkt och så blev det. Men det kunde ha slutat annorlunda. Mycket annorlunda äntligen ute! Hävde mig över kanten till förbindelsegången med hjälp av en stadig vresbjörk, slog i knäet, rullade undan en bit, tog mej på fötter och skyndade snett neråt genom stenskravlet. Här sitter jag. Tankarna återvänder med ett sprittande till nutid, väckta av det oblyga glädjetjutet från ett malmtåg långt borta i fjärran, när det likt en sarvfallos tränger in i sin tunnelöppning. Jag upptäcker att blicken hela tiden har varit fäst vid värnet i berget. Det är fortfarande lugnt där, alldeles lugnt. Reser mig sakta, dörren får vänta till sommaren. Höjer handen till en hälsning och vandrar sakta nerför fjället. Jag är varm inombords. Men jag känner att jag fryser.. Epilog Mot Vadvetjåkka Det var trångt och mörkt i gången. Kylan gjorde sig nästan mer påmind här inne. En kallperiod strax innan den första snön föll, hade satt sina vresiga, ishårda klor i backen och bestämt vridit om, tills den kvardröjande värmen gett upp och förskräckt släppt taget, för att blåsa bort i den nordliga vinden. Även om det var mildare väderlek för stunden, så stod den subarktiska vintern för dörren. Rimfrosten bildade vackra fantasimönster på cementväggarna med sina vindlande sprickor och kalkutfällningar. Där var den! Dörren! Den skimrade grönt av gammal färg och lavar i lampans sken. Jag satt i tankar på huk en stund tills benen började domna. Nu återstod det att lyfta ut dörren och bära den på ett värdigt sätt tillbaka nerför sluttningen. Gångjärnstapparna som en gång hade suttit i karmen var borta, men järnbeslagen var i gott skick. Det låg något en liten bit längre in i gången. Skulle bara kolla..kolla lite längre in.. och sedan börja baxa. Det var då, när jag krupit ytterligare några meter in, som jag blev varse! Jag anade en annorlunda doft, kände på mig utan att kunna känna, insåg utan att kunna se. Med alla sinnen förstod jag med ens vad jag var på väg in i. Jag hade redan sakta, sakta påbörjat min reträtt, ytterst försiktigt backandes ut på alla fyra mot öppningen, när jag tydligt hörde det. Ljudet som inte riktigt går att beskriva. Dovt, lite gurglande, bedrägligt gosigt, nästan gnyende, men inte alls starkt. Med aktern före passerade jag dörren. Den intresserade mig inte nämnvärt mycket just nu i detta nya läge. Var jag inte vid öppningen snart? Pulsen dunkade och det susade i öronen så kraftigt att det måste ha hörts långt över till Pålnoviken på andra sidan träsket. Så.. Dryga åtta månader är förflutna. Vintern har sedan länge jagats bort av regn och sydliga ljumma vindar. De tidigaste Purpurbräckorna har redan blommat ut och Isranunkeln plaskar med rötterna i sina iskalla badbassänger högt uppe vid snölegorna. Björkarnas ljusgröna musöron, har vuxit till vuxna blad, och snön är för länge sedan borta från stenskravlet. Men jag har vid åtminstone ett tillfälle under den gångna vintern varit hit och på avstånd tyckt mig kunna se vackert glittrande iskristaller vid det gamla ventilationsröret. Kollegan Kjell och jag bar ner dörren från fjället alldeles nyligen. Den pryder nu sin plats på museet, där den ruvande på ännu en hemlighet, välkomnar besökare från när och fjärran. Vad finns mer att berätta? Jo, enligt folk som rört sig mycket i trakten, såg man vid något tillfälle frampå vårkanten, på långt håll, ett par som uppehöll sig i videbältet vid det solvarma fjällets fot. Kaisepakte Det var en stolt björnhona och hennes bruntultiga årsunge. Den hade på sin första väg till sin nyfödda frihet, passerat en dörr, som aldrig mer skall stängas! Kanske höjde de ramen till en hälsning..? Tommy Karlsson Museet Lapplands Jägare VARGTJUTET 7

8 KUNGLIGA HOVSTALLET Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen inbjuder till besök vid H.M. Konungens Hovstall i Stockholm, torsdagen den 4 maj 2006, samling klockan Hovstallmästare Mertil Melin möter oss och blir vår ciceron under besöket. Samling vid entrén till Hovstallet (grindarna intill Musikmuséet) Väpnargatan 1 Det är unikt med ett kungligt stall, placerat som det svenska, mitt i centrala Huvudstaden. Hovstallmästare Mertil Melin är chef för Hovstallet och leder bil- och stallavdelningens verksamhet. Hovstallet svarar för alla transporter med bil och i andra officiella sammanhang med häst och vagn, som den kungliga representationen och arbetet vid Hovet kräver. Hovstallet representerar också det svenska kulturarvet med en värdefull vagnpark, paraduniformer och paradselar. Dessa skall vårdas och visas för allmänheten, vilket ingår i hovstallmästarens ansvarsuppgifter. Kostnad : 50:-/person (erlägges i samband med samlingen vid entrén!) Föranmälan om deltagande senast den 27 april till Steve Gunnarsson Natt och Dags Allé Enköping Steve.gunnarsson@telia.com Jan-Olof Johansson Svinnegarn, Huseby Enköping jan-olof.johansson@mil.se George Falk IDG Europe AB, Dalénum Lidingö g.falk@idgeurope.com Varmt välkomna till en unik och intressant aktivitet arrangerad av Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen. VARGTJUTET 8

9 Delar av älgstammen i Mälardalen Foto J-O Johansson Kungl Norra Smålands Regementes Kamratförening i Stockholm Kungliga Norra Smålands Regementes Kamratförening i Stockholm inbjuder kamraterna vid Lapplands Jägares Kamratförening i Mälardalen att deltaga i de aktiviteter som Norra Småläningarna arrangerar under 1:a halvåret Man arrangerar lunchsammankomster med intressanta föredrag på Militärsällskapets lokaler, Långa Raden 8 på Skeppsholmen tisdagarna den 4 april kl 1230 (Jan-Erik Bilter om Röda Korsets hjälpverksamhet) och 9 maj kl Anmälan om deltagande vid luncherna sker till Magnus Bäckstrand senast söndagen före aktuell lunch på telefon I 12:arna inbjuder dessutom till utflykt till Tullgarn Slott och Trosa, torsdagen den 1 juni. Information om denna utflykt samt anmälan om deltagande till Lars Lundehed på telefon senast den 28 maj Den 9 mars genomförs årsmöte på Militärsällskapet. Årsmötet som börjar kl 1800 genomförs parallellt med Kronobergarnas ( I 11) kamratförening i Stockholm varefter man samlat går till bords kl Till kaffet kommer deltagarna att få lyssna till ett föredrag av PhD Pål Jonson under rubriken Framtiden för svensk försvarspolitik i ett europeiskt perspektiv. Måltiden kostar 200:- och betalas via föreningens plusgiro senast den 3 mars. Sista dag för anmälan till denna aktivitet är den 6 mars till Magnus Bäckstrand eller Lars Lundehed på telefon enligt ovan. VARMT VÄLKOMNA! VARGTJUTET 9

10 Kallelse till årsmöte Karlbergs Slott 1973 Foto J-O Johansson med Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen Lördagen den 1 april Karlbergs Slott Program : kl 1100 Årsmöte med Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen kl 1200 Årsmöte med Kamratföreningen Lapplands Jägare, Kiruna ca kl 1300 Enklare utspisning ca kl 1400 Rundvandring på slottet under ledning av kunnig guide Dagordning 1. Fråga om mötets behöriga utlysning och kallelse enligt stadgarna samt fastställande av röstlängd. 2. Val av ordförande för mötet. 3. Val av sekreterare för mötet 4. Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera årsmötets protokoll. Justeringsmännen är tillika rösträknare. 5. Styrelsens verksamhetsberättelse samt förvaltningsredogörelse för det gångna arbetsåret. 6. Revisorernas berättelse för det gångna året. 7. Beslut angående ansvarsfrihet för styrelsen. 8. Val på ett år av ordförande. 9. Val på två år av halva antalet styrelseledamöter (jämna år fyra, udda år tre). 10. Val på ett år av två styrelsesuppleanter. 11. Val på ett år av två revisorer och en revisorsuppleant. 12. Val av tre ledamöter, varav en sammankallande, i en valberedning. 13. Val av representant att företräda föreningen vid Kamratföreningen Lapplands Jägares årsmöte. 14. Fastställande av medlemsavgift. 15. Fastställande av verksamhetsplan för arbetsåret. 16. Fastställande av inkomst- och utgiftsstat för arbetsåret. 17. Behandling av frågor, som styrelsen hänskjutit till årsmötet. 18. Behandling av frågor, som enskild medlem ingivit till årsmötet. 19. Övriga frågor. Anmälan kassören tillhanda senast den 25 mars Adress se baksidan av tidningen. Använd gärna talongen nedan. Det går även bra med e-post: kassor@ljim.org eller jolo@ljim.org Varmt Välkomna! Härmed anmäler nedanstående personer sitt deltagande vid kamratföreningens årsmöte Namn :.Personnummer.-. Namn :.Personnummer.-. Insändes till kassören Jan-Olof Johansson, senast Adresser : Se baksidan av Vargtjutet! Alt - kassor@ljim.org VARGTJUTET 10

11 Prel verksamhetsplan 2006/2007 (del) STYRELSESAMMANTRÄDE AKTIVITETER VARGTJUTET Kl Kl Kl Årsmöte Karlbergs Slott Kungliga Hovstallet Fjällmarsch St Sjöfallet Höstfest Medlemsmöte Föredrag Fest Solens Återkomst? Vargtjutet 1/2006 Vargtjutet 2/2006 Vargtjutet 3/2006 Vargtjutet 4/2006 Årsplan 2006/2007 prel I 22 Museum C Lapplandsjägargrp Inlägg Kantola/ Karlsson Medlemsavgifter Årsmöte 2006 (ref) Höstfest info Årsplan fastställd Aktuellt från LJG Utlandsreportage? Fjällmarsch (ref) Höstfest (inbjudan) Godbitar ur Lapplands Jägare Aktuellt fråm FM Utlandsreportage? Höstfest (ref) Årsmöte 2007 (info) Föredrag (ref) Medlemsmöte 2007 (info) Julpyssel VARGTJUTET 11

12 Några smakprov från Kirunas snöfestival K ONTAKTADRESSER Om er adress ej stämmer, ert namn är felstavat, ni skall flytta, undran om medlemsavgiften och motsvarande frågor, vänligen meddela detta till kassören, inte till ordförande eller sekreteraren. Kontakt mig gärna per e- post eller tfn/fax, adress se nedan. Kamratföreningen Lapplands Jägare i Mälardalen c/o George Falk IDG Europe AB Dalénum Lidingö g.falk@idgeurope.com Englands bidrag Tender loving care skapad av Christine och Emyr Roberts Foto: Kjell Törmä O RDFÖRANDE STEVE GUNNARSSON NATT OCH DAGS ALLÉ ENKÖPING TFN: steve.gunnarsson@telia.com K ASSÖR JAN-OLOF JOLO JOHANSSON SVINNEGARN HUSEBY ENKÖPING TFN: jolo@ljim.org S EKRETERARE GEORGE FALK ADRESS ENLIGT OVAN TFN : (VX) R EDAKTIONEN V ARGTJUTET Spaniens bidrag Blanket of snow av Robert Harding och Paco Acosta Foto: Kjell Törmä STEVE GUNNARSSON JAN-OLOF JOLO JOHANSSON TRYCK FMLOG SERVE ENKÖPING VARGTJUTET 12