Göteborgs Hamn Bukt med lukt

Transkript

1 Bukt med lukt

2 Handläggare Ulrika Follin Tel SMS Fax ulrika.follin@afconsult.com RAPPORT 1 (36) Datum Uppdragsnr Rapport nr G Göteborgs Hamn Bukt med lukt Lantmäteriet Gävle Medgivande I2006/1120 ÅF-PROCESS Säkerhet, Hälsa, Miljö Ulrika Follin Sten-Åke Barr Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: ÅF-Process Kvarnbergsgatan 2, Box 1551, Göteborg. Telefon Fax Org nr Säte i Stockholm. Certifierat enligt SS-EN ISO 9001 och ISO Göteborgs Hamn AB\307963\Göteborgs Hamn\Genomförande

3 RAPPORT 2 (36) Innehåll 1 INLEDNING 7 2 BAKGRUND Allmänt Målsättning med projektet Strategi 8 3 PROJEKTORGANISATION Styrgrupp Projektgrupp Projektorganisation ÅF 10 4 PRESENTATION AV BERÖRDA VERKSAMHETER Deltagande verksamheter Kort beskrivning av verksamheterna Göteborgs Hamn AB Gryaab AB Göteborg Energi AB Norsk Hydro Olje AB, depå Göteborg Nordic Storage AB Nynas AB, depå Dalanäs och Rya Nynas Refining AB (Nynas raffinaderi) Preem depå/terminal Preemraff Göteborg Ragn-Sells Avfallsbehandling AB Reci Industri AB Renova AB Göteborgs Smörjmedelsfabrik (Scanlube) AB Shell depå Shell Raffinaderi AB Svenska Statoil AB Va-verket Göteborg Vopak Logistics Nordic AB 20 5 LUKT Allmänt Lukt och luktbesvär 21 6 RESULTAT OCH SLUTSATSER FRÅN GENOMFÖRDA MÄTNINGAR Resultat luktemission Luktemission per bolag 23 Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

4 RAPPORT 3 (36) Osäkerheter i bestämningen 26 7 MÖJLIGA ÅTGÄRDER Tillämpbara utsläppsbegränsande metoder Genomgång av reduktion av luktemission från respektive verksamhet 30 8 MILJÖEFFEKTER AV LUKTÄMNEN Luktämnen Hälsoeffekter Bildning av fotokemiska oxidanter Klagomål Intern uppföljning 35 9 DISKUSSION 35 Bilagor Bilaga A Bilaga B Bilaga B:1 Bilaga B:2 Bilaga C Bilaga C:1 Bilaga D Programförslag Resultat av mätningar och analys av lukt Mätprogram Resultat av VOC-mätningar Utredning avseende möjligheter att reducera luktemissionerna Kolfilterförsök Vindmätningar Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

5 RAPPORT 4 (36) Sammanfattning Bakgrund Området väster om Älvsborgsbron på Hisingen rymmer ett stort antal kommunala och industriella verksamheter. Här återfinns bl.a.: Raffinaderier Kommunalt reningsverk Oljehamn Återvinningsanläggningar Flera av anläggningarna är potentiella luktkällor och lukt har också förekommit frekvent utanför området. Klagomål har inkommit såväl direkt till bolagen i området som till Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs kommun. För att förbättra miljön för de boende i området startades ett projekt Bukt med lukt för att minska lukten från berörda verksamheter. Initiativet till projektet togs av den samarbetskommitté som finns i hamnen, där samtliga verksamheter medverkar, och där Länsstyrelsen ingår. Kartläggning av luktkällor I enlighet med ett programförslag som accepterats av både samarbetskommittén och berörda myndigheter (Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen) har en kartläggning genom mätningar av luktande källor gjorts inom respektive verksamhet inom hamnområdet. Mätningarna och efterföljande utredningar avseende möjliga åtgärder och effekter har utförts av ÅF. Det finns tre skilda karaktärer på lukten i området: o o o Petroleumlukt Reningsverkslukt Kemiskt sötaktig doft Genomförda luktmätningar visar att från de verksamheter som hanterar petroleumprodukter är det främst tjockoljan som luktar i omgivningen. Övriga luktande verksamheter hanterar material som avger svavelhaltiga avgaser, som t.ex. hantering av rötat slam och hantering av industriellt avfallsvatten. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

6 RAPPORT 5 (36) I jämförelse med luktbidragen från andra verksamheter 1 som kartlagts på samma sätt kan man konstatera att det totala utsläppet som beräknats från aktuella verksamheter är högt. Möjliga åtgärder Luktkartläggningen har sedan följts av en utredning för att se vilka möjligheter som finns att minska luktutsläppen från verksamheterna inom området. Förslag till åtgärder har tagits fram för de tolv mest luktande verksamheterna. De föreslagna åtgärderna har ännu enbart bedömts översiktligt tekniskt. Många av de diskuterade åtgärderna måste testas under en längre tid för att säkerställa den förslagna teknikens funktion, eventuella riskfrågor, dimensioneringsunderlag för fullskaleapplikation samt bedömning av driftskostnader. Den sammanlagda effekten av de diskuterade åtgärderna bedöms vara betydande från luktsynpunkt. Beräkningsmässigt kan man beräkna en utsläppsminskning i storleksordning om > 80 % om alla åtgärder vidtas och har förväntad effekt. Inga förväntade hälsoeffekter Luktämnena utgörs i stor utsträckning av reducerade svavelföreningar som förekommer i låga halter i omgivningen. Enligt ÅF:s bedömning är halterna så låga att några hälsoeffekter inte är att förvänta. Klagomål och uppföljning Göteborgs Hamn registrerar alla klagomål på lukt som förekommer inom det aktuella området. Mellan den 1 januari och den 20 augusti 2006 har det till hamnkontoret inkommit ett 30-tal klagomål på störande lukt. Alla klagomål registreras av personal i Skarviksporten, och tidpunkt samt plats där lukt känts noteras. Vindriktning från närliggande vindstationer vid det aktuella tillfället noteras i samband med registreringen för att kunna härleda luktkällan. Slutsats De förslag till åtgärder som framtagits inom ramen för detta projekt kommer - om de är tillämpliga - att kunna minska det totala utsläppet av lukt från området 1 T.ex. massabruk, reningsverk, omhändertagande av slaktbiprodukter, komposteringsanläggingar Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

7 RAPPORT 6 (36) högst påtagligt, och en tydlig förbättring torde kunna upplevas kring området vad gäller lukt. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

8 RAPPORT 7 (36) Inledning På uppdrag av verksamheterna inom Ryahamnen, Skarvikshamnen och intilliggande raffinaderier har ÅF genomfört av kartläggning av luktemissioner från dessa verksamheter. Kartläggningen har sedan följts av en utredning avseende möjligheter att reducera luktemissionen från verksamheterna inom området. Förslag till åtgärder har tagits fram. De föreslagna åtgärderna har ännu enbart bedömts ur teknisk synvinkel då förutsättningarna för en kostnadsbedömning kräver djupare analys och studier i pilotskala. 2 Bakgrund 2.1 Allmänt Området väster om Älvsborgsbron på Hisingen rymmer ett stort antal kommunala och industriella verksamheter. Här återfinns bl.a. verksamheter som: Raffinaderier Kommunalt reningsverk Oljehamn Återvinningsanläggningar Flera av anläggningarna är potentiella luktkällor och lukt har också förekommit frekvent utanför området. Klagomål har inkommit såväl direkt till bolagen i området som till Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs kommun. Framförallt har klagomålen förekommit vintertid, men även under sommarmånaderna. Dessutom finns planer på att expandera bebyggelsen västerut från Eriksberg, vilket kommer att leda till att framtida bebyggelsen kommer närmare de aktuella verksamheterna. Initiativet till projektet togs i den samarbetskommitté som finns i hamnen där flertalet av verksamheterna medverkar och där Länsstyrelsen ingår. Efter en inledande diskussion med företrädare från denna kommitté togs ett programförslag fram. Programförslaget återfinns som Bilaga A. Programförslaget presenterades och accepterades av både samarbetskommittén och berörda myndigheter; Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

9 RAPPORT 8 (36) Målsättning med projektet Det ursprungliga syftet med projektet var enligt, ovan nämnda programförslag att: Klarläggande om vem/vilka som har de största utsläppen Klarläggande om vilka källor som är de största problemen i sammanhanget Luktbelastningen kring verksamhetsområdet (luktfrekvensen) idag Förslag på åtgärder (exempelvis installationen eller handhavande) Kostnader för föreslagna åtgärder Bedömning av effekten av olika föreslagna åtgärder Kunskap om hur grannar upplever lukten Förstärka det interna nätverket vad gäller lukt Det kan nämnas att den näst sista punkten som berör en luktbesvärsutredning som skulle utföras efter eventuella åtgärder vidtagits uteslöts ur projektet eftersom det är osäkert när eventuella åtgärder är genomförda. Vad gäller frekvensspridningsberäkningar har SMHI anlitats för detta. Det har dock visat sig att emissionsmätningarna och den använda spridningsmodellen inte varit fullt kompatibla, vilket har lett till orimliga resultat varför denna del utgått. 2.3 Strategi Inledningsvis genomfördes ett förprojekt varvid en översiktlig översyn av samtliga verksamheter inom området utfördes. I samband med denna genomfördes rundvandring på respektive anläggning tillsammans med företrädare från verksamheten. Syftet var att identifiera de olika luktkällorna inom respektive område. Efter avslutat förprojekt sammanställdes ett provprogram, vilket redovisas i Bilaga B:1. Det är viktigt att notera att projektet enbart tar sikte mot luktutsläpp under normal produktion eller verksamhet eftersom detta var förhållandena under provtagningen. Om man vill arbeta bort oplanerade incidenter som orsakar lukt kan detta bäst genomföras efter förebyggande riskvärdering med fokus på luktfrågan. Huvudprojektet bestod i provtagning och analys i samliga identifierade källor. Resultatet från denna provtagning har sammanställts i en rapport, Resultat av mätningar och analys av lukt, se Bilaga B. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

10 RAPPORT 9 (36) Efter avslutad provtagningsserie har en genomgång av tänkbara tekniker för att reducera luktutsläppen studerats. Målsättningen vid denna genomgång har varit att vid samtliga verksamheter med betydande luktutsläpp identifiera förslag till åtgärder. Åtgärdsutredningen, Utredning avseende möjligheterna att reducera luktemissionerna, återfinns i sin helhet som Bilaga C till föreliggande rapport. Inom ramen för teknikutredningen genomfördes också översiktliga tester med viss typ (aktiverat kol) av avskiljningsutrustning. 3 Projektorganisation Projektet har genomförts under löpande samråd med de deltagande verksamheterna. En styrgrupp har funnits som fattat beslut om arbetets inriktning under hand. Diskussioner och avstämning av det skriftliga materialet har skett i en projektgrupp. Grupperingarna beskrivs närmare i det följande. Ansvarig och ombud för samtliga organisationer har varit Göteborgs Hamn AB. Annelie Engström har fungerat som övergripande projektledare. 3.1 Styrgrupp Styrgruppen har bestått av följande personer: Åsa Burman Stig Hård Ivan Mares Thomas Wennerberg Johnny Pettersson Göteborgs Hamn AB Gryaab AB Shell Raffinaderi AB Preemraff Göteborg Nynas Refining AB 3.2 Projektgrupp Projektgruppen har bestått av följande personer: Annelie Engström Göteborgs Hamn AB Kent Lindén/Douglas Lumley Gryaab AB Kjell Davinder Ragn-Sells Avfallsbehandling AB Ivan Mares/Marianne Risel Shell Raffinaderi AB Thomas Wennerberg Preemraff Göteborg Karin Max Nynas Refining AB Linda Larsson/Karin Björkman Göteborg Energi AB Jörgen Balogh Reci Industri AB Projektgruppen har hållit möten ca en gång per månad under projektets gång. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

11 RAPPORT 10 (36) Projektorganisation ÅF Inom ÅF har följande personer deltagit i arbetet: Sten-Åke Barr Ulrika Follin Johan Mars Daniel Nilsson Karin Svenstig Projektledare Delprojektledare teknik/avrapportering Delprojektledare luktkartläggning Projektdeltagare mätning Projektdeltagare kolfilterförsök Som underkonsulter för beräkning av luktfrekvenser har SMHI anlitats. Tyvärr så kunde inte SMHI leverera någon användbar frekvensspridningsberäkning under utsatt projekttid varför någon sådan inte presenteras i detta projekt. Orsaken till detta är det mycket komplicerade utsläppsbilden med många olika källor vilket medför mycket komplicerade beräkningar. 4 Presentation av berörda verksamheter 4.1 Deltagande verksamheter Följande verksamheter och organisationer har medverkat i projektet Bukt med lukt. Raffinaderier Preemraff Göteborg Nynas Refining AB Shell Raffinaderi AB Terminaler/Depåer Preem depå/terminal Norsk Hydro Shell Vopak Logistics AB Nordic Storage AB Nynas Statoil Återvinningsindustrier Ragn-Sells AvfallsbehandlingAB Reci Industri AB Renova AB Övriga Göteborg Energi AB Gryaab AB Göteborgs Hamn AB Göteborgs Smörjmedelsfabrik AB (Scanlube) Va-verket Göteborg I det följande lämnas en mer detaljerad beskrivning över deltagande verksamheter. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

12 RAPPORT 11 (36) Kort beskrivning av verksamheterna På kartan i Figur 1 har verksamheterna markerats med numrerade punkter. Under respektive verksamhet anges vilka punkter som tillhör resp. anläggning. Figur 1 Karta med verksamheter som ger luktutsläpp markerade (gula cirklar) Göteborgs Hamn AB Göteborgs Hamn äger ledningar och gemensamma ytor inom Rya- och Skarviksområdet. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

13 RAPPORT 12 (36) Figur 2 Pumpning av olja från fartyg i Skarvikshamnen Man tillhandahåller mark, kajer, utrustning, säkerhetssystem och annan erforderlig service åt oljebolagen som lossar, lastar och distribuerar petroleumprodukter och kemikalier. (Punkt 2 i Figur 1) Gryaab AB Gryaab svarar för avloppsvattenreningen i Göteborgsregionen. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

14 RAPPORT 13 (36) Lantmäteriverket Gävle. Medgivande I 2006/1120. Figur 3 Ryaverket, Göteborgsregionens avloppsreningsverk som drivs av Gryaab AB Verksamheten består av traditionell avloppsvattenrening (fysikalisk, kemisk och biologisk) med biogasproduktion av slammet. I ett bergrum vid Syrhåla lagras en del slam. (Punkt 1 i Figur 1) Göteborg Energi AB Göteborg Energi har bergrum på Skarviksområdet. I bergrummen lagras oljeprodukter. Bergrummen är uppvärmda och har öppen ventilation till omgivande atmosfär. (Punkt 3 i Figur 1) Norsk Hydro Olje AB, depå Göteborg På Hydros depå i oljehamnen, terminalen, hanteras i huvudsak petroleumprodukter som bensin, etanol och gasoljor. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

15 RAPPORT 14 (36) Lantmäteriverket Gävle. Medgivande I 2006/1120. Figur 4 Norsk Hydros depåområde i oljehamnen Produkterna tas emot från fartyg eller annan depå på området. Produkterna lastas till bil för vidare distribution. (Punkt 4 i Figur 1) Nordic Storage AB Nordic Storage har verksamhet på fyra olika områden i Rya- och Skarvikshamnen. Nordic Storage lagerhåller produkter för kunders räkning och äger själva inga produkter. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

16 RAPPORT 15 (36) Figur 5 Nordic Storage cisterner för lagring av oljor I Skarvikshamnen finns cisterner för gasoljor och blandoljor. I Ryahamnen finns tankar för flygbränsle i bergrum. Verksamheten omfattar lossning, lagring och lossning av petroleumprodukter och kemikalier. (Punkterna 5-8 i Figur 1) Nynas AB, depå Dalanäs och Rya Produkter som hanteras vid Nynas depå är huvudsakligen lätta och tjocka eldningsoljor. Andelen bunkeroljor är dominerande. System för automatutlastning till tankbil respektive fartyg finns. (Punkt 9 i Figur 1) Nynas Refining AB (Nynas raffinaderi) På raffinaderiet destilleras en tung råolja för framställning av bitumen och bitumenflux samt destillat för naftaleniska specialprodukter (NSP) och bränsle. Huvudprodukten är bitumen. Råoljan in till Nynas raffinaderi lossas från båt till bergrum beläget under Skarviksområdet. Från bergrummet pumpas råoljan till en råoljetank. Råoljetanken har tryck-/vakuumventil och så långt det är möjligt sker samtidig in- och utpumpning från råoljetanken. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

17 RAPPORT 16 (36) Råoljan destilleras kontinuerligt under mars till november, främst till olika bitumenkvaliteter. Produkterna förvaras i cisterner, en del kopplade till reningsanordningar, en del med svanhalsavluftning 2. Oxidationsprocessen pågår kontinuerligt hela året. På området finns ett internt avloppsreningsverk för rening av processavloppsvatten och oljeförorenat dagvatten. Utlastning sker i huvudsak till båt. (Punkt 10 i Figur 1) Preem depå/terminal Terminalen är en direkt förlängning av Preem-raffinaderiets tankpark för utlastning av raffinerade produkter. Den huvudsakliga verksamheten är att lagra och distribuera de produkter som raffinaderiet producerar samt importer via fartyg av komponenter för produktionen. (Punkterna 11 i Figur 1) Preemraff Göteborg Raffinaderiet omfattar ett process- och cisternområde i Syrhåla på sydvästra Hisingen i Göteborg. Råoljan lossas från båt till bergrum beläget vid Torshamnen eller direkt till dagtankar med flytande tak. Bergrummen har idag ingen avluftning utan över- resp. undertryck byggs upp mellan pumpningarna. Från bergrummen pumpas råoljan till råoljetankar på området. Råoljetankarna har flytande tak. I processanläggningen omvandlas råolja till produkter som LPG (liquified petroleum gas), bensin, flygbränsle, diesel-, eldnings-, och tjockoljor. De färdiga produkterna pumpas från raffinaderiet i rörledningar till Skarviksterminalen för utlastning, som huvudsakligen sker till fartyg. 2 svanhalsavluftning = avluftning direkt mot atmosfär Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

18 RAPPORT 17 (36) Inom raffinaderiet finns en anläggning för avsvavling av produkterna. En intern vattenreningsanläggning finns också. (Punkt 12 i Figur 1) Ragn-Sells Avfallsbehandling AB Ragn-Sells Avfallsbehandling bedriver komposteringsverksamhet och jordtillverkning inom hamnområdet. Exempel på restprodukter som används är slam från reningsverk, sågspån, kutterspån från listtillverkning samt bark. Komposteringen sker öppet. (Punkt 13 i Figur 1) Reci Industri AB Reci Industri AB tar hand om restprodukter och farligt avfall för att därur återvinna material och energi eller på annat sätt omhänderta restprodukterna. Verksamheten vid Skarvik är inriktad på mottagning och behandling av farligt avfall och andra restprodukter från industrier och kommuner i västra Sverige. Huvudsaklig behandling omfattar upparbetning av avfallsoljor, behandling av emulsioner och skärvätskor, våtkemisk behandling av sura, alkaliska och tungmetallinnehållande avfallsvätskor, samt avvattning av spolgropsavfall, oljeslam och flytande industriavfall. Två vattenreningsanläggningar som betjänar hela hamnområdet, och där även behandling sker av förorenade vatten från andra verksamheter utanför området, drivs också av Reci, dessa betecknas Ciclean 1 och Ciclean 2. (Punkterna i Figur 1) Renova AB Renova förvaltar en gammal deponi på området, den gamla Torsvikstippen. Deponering har inte skett på området på flera år och deponin håller nu på att sluttäckas och iordningställas till grönytor. I anslutning till deponin finns en vattenreningsanläggning för uppsamlande och rening av lakvattnet från deponin. (Punkt 17 i Figur 1) Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

19 RAPPORT 18 (36) Göteborgs Smörjmedelsfabrik (Scanlube) AB Verksamheten vid Scanlube omfattar inköp och mottagning av basoljor och additiv, samt blandning av dessa till smörjmedel. Färdiga produkter och råmaterial lagras i tankar. (Punkt 18 i Figur 1) Shell depå Shell depå hanterar WRD (eldningsolja), diesel, bensin, E85 och JetA1 som i huvudsak levereras från Shell raffinaderi. Utgående leveranser sker till ca 50 % med bil och ca 50 % på järnväg. (Punkt 19 i Figur 1) Shell Raffinaderi AB På Shells raffinaderi i Göteborg raffineras i huvudsak lågsvavliga oljor från Nordsjön. Produkterna är bensin, gasol, flygfotogen samt diesel och eldningsoljor med låg svavelhalt. Råoljan lossas från båt till bergrum beläget på Hjärtholmen vid Torshamnsområdet. Bergrummen har ingen avluftning utan tryckutjämning sker mellan de sex bergrummen. Från bergrummen pumpas råoljan till råoljetankar på området. Råoljetankarna har flytande tak 3. Råoljan destilleras kontinuerligt i tre processlinjer till fem fraktioner. Produkterna förvaras i cisterner, tjockoljecisternerna har kolfilter, gasoljecisternerna har tryck-/vakuumventiler och klass 1-bränslena har flytande tak. 3 flytande tak = fungerar som ett lock som följer vätskeytan Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

20 RAPPORT 19 (36) Figur 6 Shell raffinaderi Utlastning sker till båt, bil och tåg. (Punkt 20 i Figur 1) Svenska Statoil AB Vid Statoils anläggning i oljehamnen lagras och distribueras petroleumprodukter och kemikalier. Produkter som lagras är bensin, flygbensin, diesel, tunna eldningsoljor, smörjmedel samt diverse kemikalier. Inkommande leveranser sker med båt eller rörledning, utgående i huvudsak med bil och i mindre utsträckning till båt. (Punkt 21 i Figur 1) Va-verket Göteborg Va-verket i Göteborg ansvarar för avloppsavledning och ett antal pumpstationer i anslutning till de undersökta verksamheterna på Hisingen. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

21 RAPPORT 20 (36) Vopak Logistics Nordic AB Vopak Logistics Nordic AB bedriver verksamhet på fyra fastigheter inom Göteborgs oljehamn Skarvik 1-4. Verksamheten omfattar hantering och lagring av tjocka och lätta eldningsoljor, diesel, smörjolja, animaliskt fett och bensin. Dessutom hanteras mindre mängder tillsatsmedel. Figur 7 Vopaks cisternområde i oljehamnen In- och utleveranser sker med tankbilar, tankfartyg och i viss utsträckning (Punkterna i Figur 1) 5 Lukt 5.1 Allmänt Luktande föroreningar är ett samlingsbegrepp för en mängd olika kemiska föreningar. Dessa kännetecknas av att de kan förnimmas med luktsinnet, ofta i halter som är mycket lägre än de där medicinska effekter kan riskeras 4. Mekanismerna bakom luktupplevelser är inte klarlagda fullt ut. Därför kan man inte konstruera ett tillförlitligt mätinstrument för lukt. Alla luktmätningar måste därför göras sensoriskt och relateras till subjektiva luktupplevelser. Det finns dock en svensk, och tillika europeisk, standard för hur en sådan mätning skall gå till. Metodiken beskrivs mer ingående i Bilaga B. 4 Ref. Miljökonsekvensbeskrivning och hälsa, Socialstyrelsen, 2004 Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

22 RAPPORT 21 (36) En lukts förnimbarhet uttrycks vanligen med ett tröskelvärde (mg/m 3 ) som motsvarar en luktenhet per kubilkemeter (1 l.e./m 3 ). Tröskelbestämningar ger värdefulla upplysningar, t.ex. vid kontroll av källstyrkan hos luktavgivande processer och beräkning av luktutsläppens geografiska spridning. När väl en lukt kan förnimmas växer den upplevda luktstyrkan med ökande koncentration av ämnet, men i allt lägre takt ju högre koncentrationen blir, se Figur 8. En minskning av halten luktande ämnen har därför sin största effekt vid låga halter medan samma minskning vid höga halter kan ge en bara obetydlig effekt på den upplevda luktstyrkan. Figur 8 Upplevd luktstyrka i förhållande till koncentration av luktande ämnen 5 En av de viktigaste faktorerna som påverkar luktkänsligheten är tillvänjningsoch uttröttningsfaktorerna. 5.2 Lukt och luktbesvär Faktorer som påverkar störning hos kringboende är vanligtvis: o o o Hur ofta det luktar, luktfrekvensen Karaktären på lukten Ortsvanlighet 5 Ref. Psykologiska institutionen, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, 2006 Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

23 RAPPORT 22 (36) o Historik Hur ofta det luktar är kanske den faktor som är viktigast när det gäller klagomål. Enligt många observationer så sker klagomål på lukt då luktfrekvensen överskrids en eller ett par procent av tiden 6. Detta påverkas dock av faktorer som karaktären på lukten. Om en lukt upplevs som farlig eller obehaglig sker klagomål tidigare än om man har en positiv association till lukten. Detta innebär bland annat att klagomål på lukt sällan förekommer kring bagerier som ju de flesta har en positiv association till. Däremot sker klagomål ofta om det luktar avfall eller någon kemisk substans. Exempelvis sker klagomål vid lägre luktkoncentration om reducerade svavelföreningar förekommer. Vidare kan nämnas att ortsvanligheten påverkar klagomålsfrekvensen. Det kan exemplifieras genom de industriorter kring norrlandskusten som har ett massabruk vilka luktar starkt men där det inte förekommer klagomål beroende på dels att alla vet vad som luktar, många kanske har sin utkomst från verksamheten dels att luktsinnet blir utmattat av att ständigt känna denna lukt så upplevelsen försvinner. Den kommer tillbaks först när man lämnat orten för ett tag och återvänder. Även lukthistorien påverkar ofta klagomålsfrekvensen. Det betyder att har det under någon period förekommit stora luktstörningar lever detta kvar hos kringboende under lång tid. Det gör att man reagerar tidigare vid nästa incident och således måste lukten reduceras mer än vad som annars hade krävts. För att uppskatta luktbeläggningen, dvs. hur stor del av tiden det luktar, i ett område och hur stor utbredning det luktande området har kan beräkningar göras. Detta görs genom meteorologiska spridningsberäkningar av förväntad luktfrekvens, utgående från analyser av styrkan vid källan. 6 Resultat och slutsatser från genomförda mätningar Källorna till lukt inom området är många och provtagning har inte kunna ske vid alla källor. Under oktober 2005 gjordes en inventering av de verksamheter inom området som bedömdes påverka luktsituationen. Verksamheterna delades in i tre kategorier; raffinaderier, olje- och bränsledepåer samt övriga. Inventeringen utfördes i samråd mellan respektive bolag och ÅF. Efter inventeringen togs ett förslag till mätprogram fram, se Bilaga B:1. Förslaget kommunicerades och antogs i samråd med Göteborgs kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Provtagningarna inleddes den 1 december 2005 och har sedan genomförts fram till den 13 juni Ref. Naturvårdsverket, Lukt och luktmätning, snv pm 1619, 1984 Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

24 RAPPORT 23 (36) Luktkartläggningen, metodik och resultat, redovisas i sin helhet i Bilaga B Resultat av mätningar och analys av lukt. I det följande görs en sammanfattning. Luktemissionen från de olika verksamheterna uppdelat per bolag återges i nedanstående Figur 9. Var verksamheterna är belägna redovisas ovan i kapitel Resultat luktemission De verksamheter som bedrivs på och invid hamnområdet, inklusive intilliggande raffinaderier, bidrar på olika sätt till luktbeläggningen i området. Generellt följande typer av luktutsläpp sker; dels ett kontinuerligt utsläpp som beror av tankandningar och läckage från utrustning osv., dels luktutsläpp som sker intermittent t.ex. pumpningar vid lossning/lastning Luktemission per bolag I det följande redovisas verksamheternas normalnivå avseende luktemission. Med normal nivå menas den emission som sker genom diffusa läckage mestadels av tiden och utan några särskilda aktiviteter. Genomförda luktmätningar visar att från de verksamheter som hanterar petroleumprodukter är det främst tjockoljan som bidrar till luktbeläggningen i omgivningen. Övriga luktande verksamheter hanterar material som avger svavelhaltiga avgaser, som t.ex. Reci som hanterar industriellt avfallsvatten och Ragn- Sells som hanterar rötat slam från Gryaab. Luktmätningen avseende kyltornen vid Preemraff visar också på stora lukthalter. Denna lukt är emellertid av annan karaktär då den inte torde ha något innehåll av svavel. Det är dock intressant att notera att olika lukter stör olika mycket. Det är inte säkert att den källa som står för den största luktemissionen står för det största antalet klagomål. Man kan notera inom det aktuella området på västra Hisingen är att det finns tre skilda karaktärer på lukten: o o o Petroleumlukt Reningsverk Kemiskt sötaktig doft Enligt ÅF:s observationer härrör den lukt som benämns som petroleumlukt från hanteringen av tjockolja inom Preem Raffinaderi och Shell Raffinaderi samt den hantering som sker inom oljehamnen. Reningsverkslukten härrör från Gryaab samt Ragn-Sells verksamheter medan den kemiska mer sötaktiga lukten härrör från Recis Ciclean 2. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

25 RAPPORT 24 (36) Den lukt som härrör från Preemraffs kyltorn har en annan karaktär än övriga luktbidrag från området och påminner mer om vanlig bensin/olja. Trots det höga luktbidraget från denna källa är intrycket att denna lukt inte observeras som störande kring anläggningen, som de luktkaraktärer som tjockoljan medför. Det kan beror på att denna karaktär mer påminner om bidraget från trafiken och således är mer accepterad än den mer typiska tjockoljelukten. Det är därför mer relevant att jämföra olika källor som har en liknande luktupplevelse, dvs. där lukten bärs av olika svavelföreningar. I Figur 9 har därför kyltornet exkluderats och luktemissionen som normalnivå från respektive annan verksamhet redovisas. 1,20E+09 1,00E+09 8,00E+08 l.e./h 6,00E+08 4,00E+08 2,00E+08 0,00E+00 Gryaab Göteborgs Hamn Göteborg Energi Hydro terminal Nordic Storage Nynas depå Nynas Refining Preem terminal/depå Preemraff Göteborg Ragn-Sells Avfallsbehandling Reci Industri Renova Scanlube Shell depå Shell raffinaderi Statoil depå Vopak Figur 9 Luktemission per bolag (normalnivå, exkl. Preems kyltorn) Vid denna jämförelse mellan luktemission per bolag och timma vid normal verksamhet synes Vopaks, Recis och Göteborgs Hamns verksamheter emittera mest lukt. Den sammanlagda emissionen från hela området vid den så kallade normalnivån kan beräknas till nivån 5*10 9 l.e/h. Vid vissa tidpunkter emitteras mer lukt. Detta gäller främst vid pumpningar, som t.ex. lastning och lossning till och från fartyg. Den luktemission som fås vid dessa aktiviteter och som momentant ger ett större luktbidrag i omgivningen redovisas i nedanstående Figur 10. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

26 RAPPORT 25 (36) Maxnivå 5,0E+09 4,5E+09 4,0E+09 3,5E+09 3,0E+09 l.e./h 2,5E+09 2,0E+09 1,5E+09 1,0E+09 5,0E+08 0,0E+00 Gryaab Göteborgs Hamn Göteborg Energi Hydro terminal Nordic Storage Nynas depå Nynas Refining Preem terminal/depå Preemraff Göteborg Ragn-Sells Avfallsbehandling Reci Industri Renova Scanlube Shell depå Shell raffinaderi Statoil depå Vopak Figur 10 Maxnivå per bolag Vid beräkning av maximal luktavgång är det Vopak, Göteborgs Hamn, Preem terminal/depå och Reci som står för den största luktemissionen. För att klargöra vilka verksamheter som har det totalt största bidraget av lukt har en beräkning av årsemissionen utförts. I denna har samtliga aktiviteter som påverkar luktutsläppet adderats. Beräkning av den totala luktavgången per år från respektive verksamhet, normalnivå och maxnivå ger följande resultat, se Figur 11. Att summera den sammanlagda maxnivån, dvs. då samtliga verksamheter drivs så att maximalt utsläpp sker, är förhållandevis ointressant eftersom detta i princip aldrig inträffar. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

27 RAPPORT 26 (36) ,40E+13 1,20E+13 1,00E+13 l.e./år 8,00E+12 6,00E+12 4,00E+12 2,00E+12 0,00E+00 Gryaab Göteborgs Hamn Göteborg Energi Hydro terminal Nordic Storage Nynas depå Nynas Refining Preem terminal/depå Preemraff Göteborg Ragn-Sells Avfallsbehandling Reci Industri Renova Scanlube Shell depå Shell raffinaderi Statoil depå Vopak Figur 11 Total luktemission per år och bolag Vid beräkning av den totala luktemissionen från respektive verksamhet är det Vopak som dominerar följt av Reci, Ragn-Sells och Preem terminal/depå och raffinaderi. Nivån på den sammanlagda årsemissionen av luktämnen är också förhållandevis ointressant eftersom luktupplevelsen är momentan och det är de plötsliga incidenterna som har störst potential att orsaka lukt. Däremot kan det vara av intresse att notera vilka verksamheter som totalt sett bidrar med mest luktutsläpp. Vid val av åtgärder och prioritering av åtgärder bör såväl den årliga emissionen som maxnivåer och normalnivåer sammanvägas. 6.2 Osäkerheter i bestämningen I sammanhanget måste de osäkerheter som föreligger i den utförda beräkningen av luktemissionen också redovisas. Mätning av lukt är ingen exakt vetenskap med väl kalibrerade instrument utan här används det mänskliga luktsinnet. Det innebär att metoden att bestämma halten lukt ger en osäkerhet på nivån ± 50 % i varje analys. En minst lika viktig faktor i sammanhanget är bestämningen av det aktuella flödet. Vid mekanisk ventilering av verksamheter eller källor kan man med flödesmätning få en säkerhet i bestämning om ± 20 % med konventionella mätme- Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

28 RAPPORT 27 (36) toder. För de studerade anläggningarna sker dock emissionen av luktämnen inte via mekaniskt ventilerade källor utan här sker avgången mer diffust, vilket gör flödet mer svåruppskattat. Här kan förhållandevis stora fel smyga sig in i beräkningarna. Det är dock svårt att uppskatta osäkerhetens exakta storlek, men sannolikt rör det sig om nivåer > ± 50 %. Förträngningsförluster är lättare att beräkna då man vet den inpumpade volymen. Svårigheten här är att ange det aktuella flödet. Den över året in och utpumpade volymerna är väl kända men det är svårare att ange hur detta ändras över året. Vidare har konstaterats att under begreppet tjockolja förekommer många olika kvalitéer med skilda lukthalter. Enligt de luktmätningar som utförts kan luktbidraget från olika tjockoljor variera med flera tiopotenser, från l.e./m 3 till 4,3*10 6 l.e./m 3. Medelvärdet av samtliga 18 dubbelprover som uttagits i olika positioner av frånluft från tjockoljehanteringen är ca l.e./m 3, median värdet ca l.e./m 3. Exakt vari den stora variationen beror har inte utretts fullt ut inom ramen för detta projekt, men en viss korrelation till oljans svavelhalt föreligger. I de här genomförda emissionsberäkningarna använts det något mer konservativa värdet om 1*10 6 l.e./m 3 för all tjockolja eftersom luktbidraget från tjockoljan härrörande från Shell och Preems produktion har ett medelbidrag om drygt 1*10 6 l.e./m 3. Sammantaget kan emissionen av lukt framförallt vad gäller bidraget från tjockolja innehålla stora felkällor. 7 Möjliga åtgärder De verksamheter som har de största årsemissionerna av luktämnen är i fallande ordning i enlighet med följande Tabell 1. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

29 RAPPORT 28 (36) Tabell 1 Rangordning Verksamheter med störst luktemission (årsemission) Nr. på Verksamhet Luktemission (l.e./år) kartan Vopak Logistics Nordic * Reci Industrier 8 100* Ragn-Sells Avfallsbehandling 5 600* Preem terminal/depå 5 300* Preemraff Göteborg 1) 4 400* Nynas Refining 3 700* Göteborgs Hamn 3 000* Nynas Depå 2 300* Gryaab 1 900* Shell raffinaderi 1 700* Göteborg Energi 2) 1 100*10 9 1) Exkl. kyltornet 2) Göteborg Energi hyr ut sina bergrum till Nordic Storage för lagring av tjockolja Övriga verksamheter har en årsemission av lukt som, som mest, är en tiopotens lägre än ovanstående. Vid vidtagande av åtgärder bör man rikta in sig på de verksamheter som har det största utsläppet av luktämnen då det oftast är mest kostnadseffektivt att sätta in åtgärder på dessa ställen. En genomgång av ovanstående verksamheter har därför gjorts inom ramen för utredningen. 7.1 Tillämpbara utsläppsbegränsande metoder Genomgången av möjliga åtgärder på respektive verksamhet redovisas i rapporten Utredning avseende möjligheter att reducera luktemissionerna, vilken återfinns i sin helhet som Bilaga C. Utsläppsbegränsande åtgärder kan vara av processinterna åtgärder eller externa åtgärder. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

30 RAPPORT 29 (36) Med processinterna åtgärder menas t.ex.: o o o o o slutning av utrustning tätning av utrustning tryck-/vakuumventiler på tankar gasåterföring på tankar, cisterner, processutrustning stänga ventilationen under tid då anläggningen inte är i drift På många anläggningar har olika typer av processinterna åtgärder genomförts i form av slutningsåtgärder för att minska framförallt avgången av VOC. Detta har också gett en positiv effekt i många fall vad gäller utsläpp av luktämnen. Någon särskild analys har inte genomförts vad gäller processinterna åtgärder utöver vad som angetts under respektive åtgärdsdiskussion för varje bolag. Som ett alternativ eller komplement till processinterna åtgärder kan istället lämpliga flöden behandlas i en reningsutrustning. För rening av processluft innehållande varierande mängder och typer av flyktiga organiska ämnen står idag en rad olika reningsmetoder samt kombinationer av dessa till buds. De huvudgrupper som värderats inom ramen för projektet är: o o o o o kondensation oxidation absorption adsorption biofiltrering I Bilaga C anges de olika metodernas tillämpbarhet för de förekommande ämnena, huvudsakligen reducerade svavelföreningar som svavelväte och merkaptaner. De utsläpp som tekniskt/ekonomiskt kan behandlas i en reningsutrustning är främst sådana som kommer från kapslade utrustningar (eller sådana som kan kapslas) och därmed kan avventileras kontrollerat. Främst är det fråga om cisterner med fasta tak som avventileras via rör, men även pumpgropar och bassänger som kapslas och där förträngningsvolymerna behandlas är möjliga objekt. Gemensamt för dessa flöden är att de är låga samtidigt som halterna är förhållandevis höga. Ett visst innehåll av aerosoler från cisternerna kan finnas, dock i så små mängder att de är att betrakta som marginella. Av de olika tekniska åtgärder som ovan beskrivits bedöms aktiverat kol av utbytestyp med en kombination av konventionellt aktiverat kol och katalytisk behandlad aktiverat kol ha de bästa förutsättningarna att avskilja här förekommande luktämnen. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

31 RAPPORT 30 (36) Detta förutsätter då att man inte riskerar att uppnå situationer där hot-spots kan förekomma i kolbädden. En annan viktig förutsättning är att innan slutgiltigt förslag till åtgärd måste dessa testas i pilotstudier för att klargöra investerings- och driftskostnader samt bekräfta effekten i långtidsstudier. 7.2 Genomgång av reduktion av luktemission från respektive verksamhet För att minska luktbelastningen kring industrierna och verksamheterna på Hisingens västra sida måste emissionen av luktämnen minska. Därför bör ytterligare utsläppsbegränsande åtgärder genomföras i den mån de kan betraktas som tekniskt möjliga att genomföra och ekonomiskt rimliga. Det bör dock påpekas att de olika verksamheterna redan genomfört många åtgärder i syfte att reducera lukten eller i syfte att reducera VOC-utsläppen, vilket också minskat luktutsläppen. För att identifiera ytterligare luktreducerande åtgärder har diskussioner förts med respektive verksamhet som bedöms ha störst potential att reducera luktemissionen. Åtgärderna är både av processintern och av extern karaktär, dvs. installation av reningsutrustning, värderas. Det kan konstateras att förutsättningarna för att minska luktemissionen från alla verksamheter är goda. En genomgång bolag för bolag av vilka möjligheter som finns i respektive verksamhet återfinns i Bilaga C och sammanfattas i Tabell 2. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

32 RAPPORT 31 (36) Tabell 2 Förslag till åtgärder Anläggning Förslag till åtgärd Förväntad effekt Kommentar Göteborgs Hamn AB Rening av förträngningsluft vid fyllning av båtar med aktiverat kolfilter av utbytestyp. 90 % avskiljning Viktigt med pilotstudier och mätningar för att säkerställa tekniken och kostnaderna. Hot-Spots måste undvikas. Gryaab AB Byggande av slamsilor Ihopkoppling av ventilation från slambyggnad med eventuell rening 90 % avskiljning från slambidraget Pilotstudier behöver genomföras för reningsalternativ (aktiverat kolfilter) Göteborg Energi AB Rening av luft från bergrum med aktiverat kolfilter 90 % avskiljning Viktigt med pilotstudier och mätningar för att säkerställa tekniken och kostnaderna. Nynas Refining AB Vatten/oljeblandning från vakuumsystemet planeras att avledas via en ny tank där oljefasen separeras. Osäkert Svårt bedöm hur den planerade ombyggnaden påverkar luktutsläppet. Preemraff Göteborg Avstängning av kyltorn vid låg vattentemperatur Reci Industri AB Ragn-Sells Avfallsbehandling AB Shell Raffinaderi AB Installation av kolfilter för frånluft från tjockoljetankar Installation av kolfilter och ombyggnad av ventilationssystem Täckning av högar med ex sågspån Komplettering av befintliga kolfilter för frånluft från tjockoljetankar Oxidering av H 2 S från vatten från FFU:n 90 % avskiljning 90 % avskiljning % avskiljning Ca 50 % 90 % avskiljning Viktigt med pilotstudier och mätningar för att säkerställa tekniken och kostnaderna. Viktigt med pilotstudier och mätningar för att säkerställa tekniken och kostnaderna. Idag uppnås redan ca 50 % avskiljning. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

33 RAPPORT 32 (36) Anläggning Förslag till åtgärd Förväntad effekt Kommentar Vopak Logistics Nordic AB Installation av rening av luft från tjockoljetankar Återföring av luft vid fyllning av bil. 90 % avskiljning 90 % avskiljning Viktigt med pilotstudier och mätningar för att säkerställa tekniken och kostnaderna. Som framgår av ovanstående tabell finns en rad åtgärder diskuterade i rapporten. Många av de diskuterade åtgärderna måste dock testas under en längre tid för att säkerställa den förslagna teknikens funktion, eventuella riskfrågor, dimensioneringsunderlag för fullskaleapplikation samt bedömning av driftskostnader. Den sammanlagda effekten av de diskuterade åtgärderna bedöms vara betydande från luktsynpunkt. Beräkningsmässigt kan man beräkna en utsläppsminskning i storleksordning om > 80 % om alla åtgärder vidtas och har förväntad effekt. Samtidigt är det viktigt att poängtera att det är fortfarande svårt att bedöma rimligheten i de olika åtgärderna förrän faktiskt kostnadsunderlag föreligger för de olika anläggningarna. Därför föreslår ÅF att denna värdering görs först då erforderliga studier i form av längre pilotstudier och eventuella förstudier givit ett mer noggrant kostnadsunderlag. 8 Miljöeffekter av luktämnen De miljöeffekter som kan förekomma vid utsläpp av flyktiga ämnen som kan orsaka lukt är förutom lukt även direkta hälsoeffekter och bidrag till bildning av marknära ozon (fotokemiska oxidanter). 8.1 Luktämnen De ämnen som orsakar lukt i omgivningarna till hamnområdet har inte i detalj analyserats och kvantifierats inom ramen för detta projekt. Däremot kan man konstatera att i stor utsträckning utgörs de förekommande luktämnena av reducerade flyktiga svavelföreningar som svavelväte och merkaptaner. Det är också sannolikt att vissa starkt luktande organiska ämnen kan förekomma från vissa källor. Reducerade flyktiga svavelföreningar och svavelväte är de viktiga luktämnena från tjockoljan, från det kommunala reningsverket Gryaab samt från slamkomposteringen (Ragn-Sells). Shells vattenreningsanläggning är en tydlig källa för Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

34 RAPPORT 33 (36) svavelväte idag. Det är inte heller uteslutet att svavelväte kan vara en viktig källa för lukt från Reci och dess verksamhet Ciclean 2. Luktstarka flyktiga organiska ämnen misstänks framförallt från vissa vatten som Reci hanterar. Exempelvis kan nämnas reaktionsvatten från polyestertillverkning som kan innehålla mycket luktstarka föreningar. Tidigare var ju även Reci:s fattappning en viktig källa för organiska luktämnen. Efter detta har åtgärdats har såväl VOC utsläppet som lukten från denna del minskat påtagligt. I följande tabell redovisas lukttrösklar för några olika reducerade svavelföreningar. Tabell 3 Lukttrösklar för några lätta reducerade svavelföreningar Svavelförening Lukttröskel (µg/m 3 ) Svavelväte 0,2 2 Metylmerkaptan 0,2 1,9 Dimetylsulfid 2-30 Di metyldisulfid 0,3 Som framgår av ovanstående tabell är lukttrösklarna för de vanligast förekommande reducerade svavelföreningar i nivån 1 μg/m 3. Om man antog att all identifierad lukt utgörs av reducerade svavelföreningar med en lukttröskel om ca 1 μg/m 3 kan man med utgångspunkt från de beräknade utsläppsvärdena få fram ett medelutsläpp motsvarande nivån 5 kg/h från hela det studerade området. Svavelväte har en karaktäristik lukt av ruttna ägg. Denna typiska svavelvätelukt kan bara förnimmas om inga andra luktämnen förekommer som påverkar luktupplevelsen. Från pappers- och massaindustrin förekommer svavelväte med andra ämnen som metylmerkaptan, dimetylsufid och dimetyldisufid och på får blandningen man en helt annan lukt karaktär. Sannolikt är den viktigaste beståndsdelen av luktämnens just svavelväte även från tjockoljan, även om lukten har en annan karaktär. 8.2 Hälsoeffekter Svavelväte är ett flyktigt, giftig och starkt luktande ämne. Viktigt att konstaterar är dock att lukt av svavelväte förekommer i halter långt under vad som kan orsaka hälsoeffekter. I nedanstående Tabell 4 sammanfattas den etablerade synen på relationen mellan dos och effekt. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

35 RAPPORT 34 (36) Tabell 4 Effekter av svavelväte i olika koncentrationer Koncentration svavelväte (µg/m 3 ) Effekt 1 Lukttröskel Ögon irritation Allvarlig ögonskada Förlust av luktsinnet Lungödem Andningsuppehåll m.m Ögonblicklig andningsförlamning I WHO:s Air Quality Guidelines for Europe, föreslås ett högsta 24 timmars medelvärde för svavelväte om 150 μg/m 3 i omgivningsluft. Dessa halter orsakar mycket kraftig lukt och det är entydigt på det sättet att de föreslagna riktvärdena för svavelväte innehålls i hamnområdet. Enligt ÅF:s bedömning innebär det att det inte föreligger några direkta hälsoeffekter på grund av utsläpp av luktämnen från området. 8.3 Bildning av fotokemiska oxidanter Luktämnen som flyktiga organiska ämnen och merkaptaner kommer under sin livstid i atmosfären att delta i kemiska reaktioner och omvandlas under bildning av fotokemiska oxidanter, främst ozon. Det bör i sammanhanget noteras att även om de flesta luktämnena deltar i bildningen av fotokemiska oxidanter är bidraget från dessa ämnen små i relation till utsläpp av VOC från det aktuella området, varför dessa effekter inte i första hand skall tillskrivas emissionen av luktämnen. 8.4 Klagomål De klagomål som kommer Göteborgs Hamn tillkänna antecknas. Anteckningar förs på datum, var det luktar och vad den som störs upplever att det luktar. Mellan den 1 januari och 20 augusti 2006 har det till hamnkontoret inkommit ett 30-tal klagomål på störande lukt. Under projektets genomförande har antalet klagomål minskat. Om detta beror på att man under året redan implementerat ett mer systematiskt arbete med luktfrågan i de olika verksamheterna, eller om den information som lämnats till allmänheten minskat behovet att lämna klagomål, har inte klargjorts. Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt

36 RAPPORT 35 (36) Intern uppföljning Göteborgs Hamn registrerar alla klagomål på lukt som förekommer inom det aktuella området. Alla klagomål registreras av personal i Skarviksporten, och tidpunkt samt plats där lukt känts noteras. Vindriktning från närliggande vindstationer vid det aktuella tillfället noteras i samband med registreringen för att kunna härleda luktkällan. För att förbättra uppföljningen av klagomålen återfinns i Bilaga D en presentation dels av vilka vinddata som finns att tillgå i området runt oljehamnen, dels av hur en samordnad databashantering och tillhandahållande av mätvärden kan göras. 9 Diskussion Inom ramen för projekt Bukt med lukt har de viktiga luktkällorna inom västra Hisingen identifierats och kvantifierats. Sammantaget har en total luktemission i nivån 5*10 9 l.e./h beräknats. Detta kan ställas i relation med andra lukt kartläggningar som utförts, se Tabell 5 nedan. Tabell 5 Verksamhet Luktutsläpp från olika verksamheter Total luktemission (l.e/h) Massabruk 10*10 9 Kemifabrik 5*10 9 Benmjölsfabrik (Före åtgärder) 4*10 9 Benmjölsfabrik (Efter åtgärder) 0,15*10 9 Deponi 1,5*10 9 Livsmedelsfabrik 0,8*10 9 Gjuteri 0,6*10 9 Kafferosteri 0,3*10 9 Spritfabrik (föreåtgärder) 0,2*10 9 Kvantifieringen av emissionen, är som tidigare nämnts, förknippad med vissa osäkerheter, kanske framförallt beroende på svårigheter att exakt beräkna flödena från de olika diffusa källorna. I jämförelse med luktbidragen från andra verksamheter som kartlagts på samma sätt kan konstateras att den totala emissionen som beräknats från hela hamnområdet är högt. Det är i samma storleksordning som erhålls från större massabruk, Version: 1 Skapat datum: :25:49 Dokument id: Sparat datum: G _Bukt_med_lukt