Kompletterande luktstudie. 1 Inledning. 2 Bakgrund. 3 Lukt PM 1 (10) 3.1 Allmänt Klicka här för att ange text. Handläggare Sten-Åke Barr

Transkript

1 PM 1 (10) Handläggare Sten-Åke Barr Tel Mobil Fax sten-ake.barr@afconsult.com Datum Ekerö Kommun Alexander Fagerlund Box Ekerö Ekerö Klicka här för att ange text. Kompletterande luktstudie 1 Inledning På uppdrag av Ekerö Kommun har ÅF kompletterad tidigare luktutredning med de nu aktuella förhållandena. Ansvarig inom ÅF för denna PM är Sten-Åke Barr. Spridningsberäkningar har Leif Axenhamn, Sweco genomfört. 2 Bakgrund I samband att med Skanska Nya Hem AB planerade att bygga nya bostäder norr respektive nordöst om Oriflames anläggning togs en MKB för detaljplan fram. Under 2012 kompletterades denna MKB med en luktutredning som svarade på frågor som: Förekommer andra tänkbara källor till luktolägenheter än den mekaniskt utventilerade luften via fläktar som omfattades av tidigare luktkartläggning, exempelvis läckage i samband med in- och utlastning, vid driftstörningar eller underhållsarbete (såsom slamtömning och filterbyten) En bedömning bör göras av sannolikheten för att utsläpp av luktämnen ökar om produktionen ökar (upp till vad lovgiven produktion). Vilka förutsättningar finns för att ytterligare begränsa utsläpp av luktande ämnen i de fall störningar skulle uppstå. En nyckelfråga är vad som är lämpligt skyddsavstånd mellan industri och bostäder. Sedan denna utredning genomförts har en av de dominerande utsläppspunkterna ändrats så att en förnyade spridningsberäkningar nu genomförts. Denna PM presenterar resultatet från dessa spridningsberäkningar. 3 Lukt 3.1 Allmänt Luktande föroreningar är ett samlingsbegrepp för en mängd olika kemiska föreningar. Dessa kännetecknas av att de kan förnimmas med luktsinnet, ofta i halter som är mycket lägre än där medicinska effekter kan riskeras. Mekanismerna bakom luktupplevelser är inte klarlagda fullt ut. Därför kan man inte konstruera ett tillförlitligt mätinstrument för lukt. Alla luktmätningar måste därför göras sensoriskt och relateras till subjektiva luktupplevelser. Det finns dock en svensk, och tillika europeisk, standard för hur en sådan mätning skall gå till (SS-EN 13725). ÅF-Industry AB, Kvarnbergsgatan 2, Box 1551 SE Göteborg Telefon Fax Säte i Stockholm. Org.nr VAT nr SE Ekerö Kommun Oriflame

2 PM (10) En lukts förnimbarhet uttrycks vanligen med ett tröskelvärde (mg/m 3 ) som motsvarar en luktenhet per kubikmeter (1 l.e./m 3 ). Tröskelbestämningar ger värdefulla upplysningar, t.ex. vid kontroll av källstyrkan hos luktavgivande processer och beräkning av luktutsläppens geografiska spridning. Lukttröskelvärdet 1 l.e./m 3 definieras som den halt där 50 % av befolkningen kan förnimma lukt. När väl en lukt kan förnimmas växer den upplevda luktstyrkan med ökande koncentration av ämnet, men i allt lägre takt ju högre koncentrationen blir, se Figur 2-1 En minskning av halten luktande ämnen har därför sin största effekt vid låga halter medan samma minskning vid höga halter kan ge en bara obetydlig effekt på den upplevda luktstyrkan. Detta betyder också att om man vill reducera luktupplevelsen med 30 % måste emissionen reduceras mer, enligt följande figur 50 %. Figur 2-1 Upplevd luktstyrka som funktion av koncentrationen. En av de viktigaste faktorerna som påverkar luktkänsligheten är tillvänjnings- och uttröttningsfaktorerna. 3.2 Lukt och luktbesvär Faktorer som påverkar störning hos kringboende är vanligtvis: Hur ofta det luktar, dvs. luktfrekvensen Luktstyrka Karaktären på lukten Ortsvanlighet Historik

3 PM (10) Hur ofta det luktar är kanske den faktor som är viktigast när det gäller klagomål. Enligt tidigare observationer så sker klagomål på lukt då luktfrekvensen överskrids en eller ett par procent av tiden. Detta påverkas dock av faktorer som karaktären på lukten. Även luktstyrkan har stor betydelse på klagomålförekomsten. Med luktstyrkan menas koncentrationen av lukt och hur många gånger över lukttröskeln som lukten förekommer. Då luktupplevelsen är en momentan reaktion väljer man ofta att bedöma minutmedelvärden av luktförhållanden kring en anläggning och ansätter då acceptabla nivåer till mellan 2 och 10 l.e/m 3 som maximala tolererbara nivåer. Om en lukt upplevs som farlig eller obehaglig sker klagomål tidigare än om man har en positiv association till lukten. Detta innebär bland annat att klagomål på lukt sällan förekommer kring bagerier som ju de flesta har en positiv association till. Däremot sker klagomål ofta om det luktar avfall eller någon kemisk substans. Exempelvis sker klagomål enligt ÅF:s erfarenhet vid lägre luktkoncentration om reducerade svavelföreningar, t.ex. svavelväte, förekommer. Vidare kan nämnas att ortsvanligheten påverkar klagomålsfrekvensen. Det kan exemplifieras genom de industriorter med sulfatcellulosabruk vilka luktar starkt men där det inte förekommer klagomål beroende på att alla vet vad som luktar och att många kanske har sin utkomst från verksamheten. Dessutom så blir luktsinnet utmattat av att ständigt känna denna lukt så upplevelsen försvinner. Den kommer tillbaks först när man lämnat orten för ett tag och återvänder. Även lukthistoriken påverkar ofta klagomålsfrekvensen. Det betyder att har det under någon period förekommit stora luktstörningar lever detta kvar hos kringboende under lång tid. Det gör att man reagerar tidigare vid nästa incident och således måste lukten reduceras mer än vad som annars hade krävts. På samma sätt reagerar ofta kringboende om det sker en förändring i karaktären på lukten. För att uppskatta luktbeläggningen i ett område och hur stor utbredning det luktande området har kan spridningsmeteorologiska beräkningar göras med utgångspunkt från kännedom om luktutsläppets källstyrka. 3.3 Omgivningsriktvärden De framräknande och redovisade värdena i denna studie utgör de maximala, det vill säga de beskriver var de högsta halterna förekommer som 99 percentil. Detta innebär att under 99 % av alla minutmedelvärden underskrids de framräknade värdena. Orsaken till att man i luktsammanhang arbetar med så korta tidsupplösningar är för att korrigera mot näsans nära momentana reaktion. Man kan i sammanhanget fråga sig vilka luktnivåer i omgivningen man då skall välja att jämföra mot i dessa beräkningar. I Sverige finns dock inga generella regler för lukt från olika verksamheter. I Sverige använde man fortfarande uttalande från Naturvårdsverket från början på 1980-talet som säger att klagomål på lukt förekommer om lukttröskeln överskrider en eller ett par procent av tiden. Därför har man i Sverige under många år diskuterat luktfrekvenser. Det man kan notera är att de förhållanden som rådde i början av 1980-talet har ändrats. Idag förekommer klagomål vid lägre luktfrekvenser än vad man då ansåg vara acceptabel nivå. I Danmark däremot används generella riktvärden vad gäller acceptabel maximal luktkoncentration vid bostäder. Enligt den danska vägledningen (Miljöstyrelsen, 1985, Begrensning af lugtgener fra virksomheter) skall skorsten och/eller reningsåtgärder utformas så att maximala koncentrat-

4 PM (10) ioner av luktande ämnen (som minutmedelvärden) inte överskrider en nivå om 5-10 gånger lukttröskeln, dvs l.e./m 3. I industriområden kan under vissa omständigheter högre koncentrationer accepteras. I andra länder använder man liknande begränsningar. I följande tabell redovisas några exempel på detta. Tabell 3-1 Omgivningsgränsvärden för lukt Område/region/land Omgivningsgränsvärde (l.e./m 3 ) Medelvärdestid Danmark 5-10 En minut 99 Norge 1-2 En timme 99 Auckland, New Zeeland 2 En sekund 99,9 San Diego WWTP 5 Fem minuter 99,5 Tyskland 1 En timme 99,9 Holland 1-5 En timme 98 Percentil För att kunna jämföra de i denna rapport framräknade omgivningshalterna med de danska riktvärdena har samma medelvärdestid och samma percentil använts i dessa beräkningar. Det kan även nämnas att de norska riktvärdena är jämförbara med de danska om man räknar om dessa till samma medelvärdestid. 4 Nuvarande emission till luft 4.1 Resultat från tidigare emissionsmätning I februari 2011 genomfördes en luktkartläggning vid anläggningen på Ekerö. Resultatet från denna mätning har sammanställt i följande tabell: Tabell 4-1. Resultat från luktkartläggning 2011 Provpunkt nr Beteckning Flöde (m 3 /h ntg) Luktkonc. (l.e/m 3 ) Luktemission (l.e/h) 1 LA3 FFA ,19* LA ,5* Tillverkningen ,48* LA3/FF3 spritrum ,6* Undercentral ,004* LA 3 Storfläkt *10 6 Totalt *10 6 Som framgår av ovanstående tabell är den samlade utsläppet av lukt ca 26*10 6 l.e/h vid de driftsförhållanden som rådde vid mättillfället Enligt uppgift rådde normala produktionsförhållanden vid mättillfället.

5 PM (10) De förändringar som nu skett innebär att Oriflame sedan årsskiftet börjat köra iväg avloppsvattnet i tankbilar istället för att rena avloppsvattnet lokalt. Om inte denna hantering längre bidrar med luktutsläppet betyder detta att emissionsbidraget från LA 8 upphör och istället blir den samlade emissionen enligt följande: Tabell 4-2. Resultat från luktkartläggning 2011 Provpunkt nr Beteckning Flöde (m 3 /h ntg) Luktkonc. (l.e/m 3 ) Luktemission (l.e/h) 1 LA3 FFA ,19* Tillverkningen ,48* LA3/FF3 spritrum ,6* Undercentral ,004* LA 3 Storfläkt *10 6 Totalt *10 6 Således är numera emissionen av lukt i nivån ca 12*10 6 l.e/h vid de produktionsförhållanden som rådde vid provtagningen Vidare kan noteras att lukten idag inte innehåller reducerade svavelföreningar som normalt alltid påverkar lukten från avloppsvatten. Bidraget från parfyminslag torde dominera luktförnimmelsen helt. Det kan också konstateras att i och med att luktbidraget från vattenreningen upphört har den mest koncentrerade luktkällan försvunnit. Detta innebär att koncentrationen av lukt reducerats till < 200 l.e./m 3 vilket måste betraktas som en låg nivå. Att reducera denna i någon nämnvärd utsträckning ytterligare genom någon typ av avskiljningsutrustning bedöms som svårt. 5 Förnyade spridningsberäkningar För att klargöra vilken effekt olika åtgärder har i omgivningen har spridningsberäkningar genomförts. Ansvarig för dessa beräkningar har varit Leif Axenhamn, Sweco. I följande figur redovisas vindrosen över centrala Stockholm som använts vid de nu genomförda spridningsberäkningarna.

6 PM (10) Figur 5-1 Vindros centrala Stockholm Vindrosen beskriver de meteorologiska vindförhållandena 15 m ovan marknivå. Den är baserad på vindstatistik för åren Som framgår av ovanstående figur är de helt förhärskande vindriktningarna mellan väst och sydväst. 5.1 Genomförda beräkningar För att beskriva dagens situation vad gäller luktbelastningen i omgivningen och vilken effekt olika skorstenshöjder ger i omgivningen har tre olika scenarier beskrivits med hjälp av spridningsberäkningar. Beräkningar har utförts för följande förhållanden: Tabell 5-1 Sammanställning över genomförda beräkningar Beräkning nr Åtgärd Emission (l.e/h) Receptorhöjd 1 Dagens situation 12* Skorsten 20 m 12* Skorsten 30 m 12*10 6 I och med att luktbidraget från vattenreningen upphört har den mest koncentrerade luktkällan försvunnit. Detta innebär att koncentrationen av lukt reducerats 5.2 Resultat I det följande presenteras resultaten från de utförda spridningsberäkningarna.

7 PM (10) Dagens situation I följande figur redovisas dagens luktsituation kring anläggning. De angivna värdena avser maximala luktnivåer i omgivningen redovisade som 99 %-il halter av minutmedelvärden. Figur 5-2. Omgivningshalter av lukt dagens situation. (högsta minutmedelväre (99 %-il)) I och med att bidraget från vattenreningen har upphört har lukt emissionen reduceats med ca 50 % vilket också avspeglas i den utföra spridningsberäkningen där lukthalterna i omgivningen reducerats med en faktor Förhöjd skorsten till 20 m Om man skulle samla ihop samtliga kvarvarande emissionspunkter och överleda dem till en skorsten om 20 m höjs erhålles följande resultat.

8 PM (10) Figur 5-3. Omgivningshalter av lukt med 20 m skorsten. (högsta minutmedelvärde (99 %- il)) Som framgår av ovanstående blir reduceras omgivningshalterna drastiskt om den samlade utsläppshöjden höjs till 20m Förhöjd skorsten till 30 m. Om man skulle samla ihop samtliga kvarvarande emissionspunkter och överleda dem till en skorsten om 30 m höjs erhålles följande resultat.

9 PM (10) Figur 5-4. Omgivningshalter av lukt med 30 m skorsten. (högsta minutmedelväre (99 %-il)) Vid en 30 m skorsten reduceras lukthalten i omgivningen till en nivå väl under 1 l.e/m 3 i omgivningen Resultatsammanställning För de ovan redovisade tre beräkningsfallen har en sammanställning över de högsta haltnivåerna i markplan (1,5 m ovan mark) redovisats inom respektive utanför industriområdet. Tabell 5-2 Resultatsammanställning över genomförda beräkningar Beräkningsfall Högsta minutmedelvärden Högsta minutmedelvärden utanför industriområdet (l.e./m 3 ) inom industriområdet (l.e./m 3 ) Dagens situation Med 20 m skorsten Med 30 m skorsten 0,2-0,3 0,2-0,3 Som framgår av ovanstående sammanställning är högsta minutmedelvärde inom industriområdet l.e./m 3 respektive 5 l.e./m 3 utanför industriområdet vid dagens situation. Om all luktande frånluft sammanförs till en gemensam utsläppspunkt ca 20 m hög reduceras dessa värden till 1-2 l.e./m 3 såväl inom som utanför området. Ytterligare skorstensförhöjning till 30 m reduceras dessa värden med närmare en tiopotens.

10 PM (10) 6 Diskussion De åtgärder bolaget vidtagit för att minska luktemissionen innebär att lukt från vattenreningen i princip upphör. Denna källa var tidigare den dominerande och samtidigt innehöll denna källa reducerade svavelföreningar något vi människor lätt reagerar på. Totalt sett har luktemissionen från anläggningen enligt de mätningar som genomfördes 2011 reducerats med över hälften. Detsamma gäller omgivningshalterna som nu reducerats i paritet med emissionen. Detta betyder att luktnivåerna kring anläggningen numera innehåller de danska och norska riktvärdena för lukt som redovisats i tabell 3-1. Då några svenska riktlinjer inte föreligger är detta den mest relevanta jämförelsen. Om man skall reducera luktpåverkan ytterligare är det svårt att använda reningsteknik eftersom resthalterna i den samlade frånluften redan är låg. Däremot kan man dra samman de olika utsläppskällorna till en gemensam skorsten. Vid en utsläppshöjd av 20 respektive 30 m blir omgivningshalterna låga. Vid 30 m är luktkoncentrationen i omgivningen på en nivå då det är i princip omöjligt att förnimma lukten. De genomförda beräkningarna avser mark nivå (1,5 m ovan mark). Det är inte osannolikt att koncentrationen kan vara något högre vid 15 m höjd. ÅF föreslår att endast om klagomål på lukt sker mer frekvent i en framtid bör en skorstenslösning övervägas