Granskad av: Hallin Malin Anläggning: [Anläggning]

Transkript

1 Preemraff Preemraff Dokument-ID: PREEMLS Handbok: Preemraffs verksamhetshandbok Utfärdare: Åvall Jonas Funktion: Ledningssystem; Styra & Leda Granskad av: Hallin Malin Anläggning: [Anläggning] Godkänd av: Abrahamsson Peter Tillhör Process: Raffinering Godkänd datum: Dokumentkategori: Instruktioner Version 2.0 Sid 1 av 7 LS101 Beskrivning av Preemraff Beskrivning av Preemraff Innehåll Beskrivning av Preemraff Allmänt Preems anläggningar i Lysekil och Göteborg Miljö Säkerhet Råolja och produkter Huvudprocess Preemraff Göteborg (GOR) Preemraff Lysekil (LYR) Revisionshistorik Granskning... 7 Dokument-ID: PREEMLS Sid 1 av 7

2 1 Allmänt Preemraff är ett affärsområde inom Preem AB. Preemraff driver och utvecklar raffinaderierna i Lysekil och Göteborg som ett raffinaderisystem. VD för Preem AB Raffinaderichef Anläggningsnamn Petter Holland Peter Abrahamsson Preemraff Preemraff Lysekil Göteborg Adress Lysekil Box Göteborg Telefon Besöksadress Hamreviksvägen 1 Raffinaderivägen 25 Preemraff Göteborg, terminalen Skarvik Cisterngatan Lysekil Göteborg Göteborg Organisationsnummer Kommun Lysekil Göteborg Fastighetsbeteckning Sjöbol 2:5 Syrhåla 2:1, 2:2, (raffinaderiområde) Lagfaren fastighetsägare Aspedalen 2:5 (bergrum) Preem AB (publ) Syrhåla 2:4 (bergrum Risholmen) Arendal 764:230 (butansfärer) Syrhåla 2:1 och 2:2: Preem AB (publ), Syrhåla 2:4 GHAB, Arendal 764:230 GEAB Föreståndare Sofia Lagerkvist Sofia Sundström Preemraff Lysekil förkortas i löpande text LYR. Preemraff Göteborg förkortas i löpande text GOR. Rödjan 727:21 Göteborgs Hamn AB (GHAB) 2 Preems anläggningar i Lysekil och Göteborg Preems båda raffinaderier i Lysekil och Göteborg organiseras och drivs som ett gemensamt raffinaderi Preemraff. Produktionen och anläggningarna styrs och optimeras som ett system med gemensam ledning, strategi, utveckling och Dokument-ID: PREEMLS Sid 2 av 7

3 framtid. Raffinaderierna har en sammanlagd kapacitet på ca 18 miljoner ton råolja och biooljor per år. Detta motsvarar ca 80 % av Sveriges raffinaderi kapacitet och gör Preem till Nordens största raffinaderiföretag. Raffinaderierna förädlar råoljan i olika grad. Raffinaderierna har flera olika förädlingsanläggningar för nafta och gasoljekomponenter. GOR har ingen förädlingsanläggning för tjockolja utan tillverkar s.k. atmosfärisk återstod. LYR har däremot flera förädlingsanläggningar för de tyngsta fraktionerna. Efter uppgradering blandas komponenterna till produkter innan de lastas ut. Under senare år har en övergripande strategi varit att fokusera produktionen mot mer miljöanpassade produkter. Preemraff var således bland de första raffinaderierna i världen att producera bensin utan tillsats av bly. Sedan den 1 januari 2000 reducerades bensenhalten i den totala bensinpoolen till max 1 procent och svavel < 10 ppm. Preem producerar även svensk s.k. miljöklass 1- diesel med mycket låg svavelhalt (<10 ppm) och låg aromathalt (< 5 procent) introducerades Evolution Diesel tillverkad av egenproducerad HVO och 2015 introducerades Evolution Bensin med högre andel förnybar råvara, sedan 2015 finns det upp till 50 % förnybar andel i Evolution Diesel, 2016 svanenmärktes den senare. De båda raffinaderierna beskrivs mer ingående i LS101-01_LYR och LS101-01_GOR Preems anläggningar i Lysekil respektive Göteborg. 2.1 Miljö Raffinaderierna har utvecklats och anpassats i enlighet med de tillstånd som fastställts för verksamheterna vilket bl. a. har lett till låga utsläpp av svavel, kväveoxider och stoft. Raffinaderiernas goda miljöprestanda är resultatet av omfattande investeringar i reningsutrustning och miljörelaterade installationer under många år. Processvatten och dagvatten från anläggningarna renas i egna reningsanläggningar med mekaniska, kemiska och biologiska reningssteg. Brännare med låga utsläpp av kväveoxider och olika typer av katalysatorrening finns installerade på processugnar och pannor. Gasåtervinningssystem är installerat på båda raffinaderierna för återvinning av bränngaser från fackelsystemet. 2.2 Säkerhet Den stora hanteringen och lagringen av råolja och oljeprodukter innebär risker för brand och explosion. För att minimera dessa risker har processanläggningarna utrustats med omfattande säkerhetssystem. Verksamheten styrs av detaljerade säkerhetsregler och instruktioner. Skulle en brand ändå inträffa, finns omfattande släckutrustning installerad inom hela raffinaderiområdena. Raffinaderiet i Lysekil har en egen skiftgående räddningsstyrka bestående av utbildade brandmän med stora mobila resurser till sitt förfogande. På båda raffinaderierna finns brandutbildade tekniker som även ingår i räddningsorganisationen, i händelse av ett nödläge. Genom ett Dokument-ID: PREEMLS Sid 3 av 7

4 avtal erhålls även vid behov assistans från den kommunala räddningstjänsten, såväl i Göteborg som i Lysekil. Inom säkerhetszonerna runt raffinaderierna finns ingen industriell verksamhet eller annan permanent verksamhet/boende som skulle innebära någon risk för exponering för brand eller explosion. 3 Råolja och produkter Råoljan köps och levereras med tankfartyg till raffinaderierna av affärsområdet Varuförsörjningen (VF), som även lyfter ut de färdiga produkterna. Preemraff äger således ej själv råoljan eller produkterna. VF svarar för alla transporter av råolja och produkter till och från raffinaderiernas råolje- respektive produkthamnar. VF har det övergripande ansvaret att ekonomiskt maximera produktionen på raffinaderierna. Värdestyrarfunktionerna formulerar anläggningsstrategierna för att maximera förädlingsvärdet och gör en avvägning av vilka råoljor som bör köpas in, samt vilka produkter som bör eftersträvas att säljas på marknaden. 3.1 Huvudprocess Båda raffinaderierna har en likartad huvudprocess, tillverkningsprocessen, vilken kan schematiskt åskådliggöras som följer: Import Import Råolja Destillation Halvfabrikat Vidareförädling Komponent er Blandning Produkt Lagring Utlastning Export 4 Preemraff Göteborg (GOR) Preemraff Göteborg byggdes ursprungligen av BP och togs i drift GOR är ett s.k. hydroskimming raffinaderi. Raffinaderiet har löpande moderniserats och byggts ut för att möta de krav som ställs på produkter, miljö och säkerhet. GOR har en kapacitet på ca 6 miljoner ton råvara per år och består av processarean och tankfältet inom raffinaderiområdet, två butansfärer i Arendal, samt två bergrum för råolja på Risholmen i Torshamnen. I Skarvik- och Ryahamnarna finns en terminal för fartygsutlastning, som drivs av GOR. I Skarvik finns även en depå, som drivs av VF. Torshamnen ägs av Göteborgs Hamn. Raffinaderiet har även rörledningar mellan raffinaderiet och hamnarna/bergrummen samt butanlagret på Arendal. Dokument-ID: PREEMLS Sid 4 av 7

5 GOR har ansvar för hanteringen av råolja från samlingsröret vid Torshamnen, där råolja tas iland från fartyg, och för produkter till inlastningen till depån respektive utlastningen till fartyg. Raffinaderiet har förädlingsanläggningar för att avlägsna svavel från bensin, diesel och gasoljekomponenter samt för att reducera aromathalten i diesel till den svenska marknaden. Därutöver finns förädlingsanläggningar för att förbättra oktantalet i både lätt- och tung nafta. Den råolja som tas in till raffinaderiet hanteras inom de anläggningar som finns på Risholmen, bergrum för lagring av råolja, och i de cisterner som ligger i den västligaste delen av raffinaderiet. Därifrån pumpas oljan till destillationsanläggningarna för att genomgå atmosfärisk destillation. Mellandestillaten går sedan vidare till Synsat-, GHT- och ISO-GHT anläggningarna för framtagning av dieselkomponenter. Till GHT/ISO-GHTanläggningen kan även förnybar råvara matas, för produktion av diesel med förnybart ursprung. Toppfraktionerna i den atmosfäriska destillationen går också till avsvavling. Nafta och lättnafta sedan går vidare till reformering, respektive isomerisering, för framställning av bensinkomponent. De lättaste produkterna går till utvinning av LPG, d.v.s. propan och butan, medan resterande gas används som bränsle i anläggningarna. Från processanläggningarna pumpas tillverkade komponenter till mellanlagring och därefter till blandning av färdiga produkter. De färdiga produkterna pumpas via 6 km långa pipelines till Skarviks- och Ryahamnarna. Där finns terminalen för utskeppning av produkter samt depån med bilutlastning och även utlastning av LPG med järnväg och bil. Vid depån importeras även vissa komponenter och additiv från fartyg och bil. Ca 45 % av all produktion går till den svenska marknaden och resterande exporteras huvudsakligen till övriga Europa. Den förnybara produktionen går i huvudsak till den svenska marknaden. De viktigaste produkterna är bensin, flygbränsle, tung och lätt eldningsolja, dieselolja samt butan och propan (LPG). Senaste tillskottet till viktiga produkter är diesel baserad på förnyelsebara råvaror. Råoljan och produkterna, som hanteras i stora mängder, är klassificerade som mycket brandfarlig eller brandfarlig vara, hälsovådliga och/eller miljöfarliga. I mindre mängder hanteras många olika kemikalier med liknande allmänna egenskaper, i en del fall också giftiga för miljö och person. Raffinaderiet är klassat som riksintresse och skyddsobjekt. Hela raffinaderiet styrs från ett gemensamt centralt kontrollrum beläget i anslutning till processområdet. I Skarvikshamnen finns ett lokalt kontrollrum med direktkontakt till det centrala kontrollrummet. Dokument-ID: PREEMLS Sid 5 av 7

6 5 Preemraff Lysekil (LYR) Raffinaderiet togs i drift Raffinaderiet har under åren haft skiftande ägarskap och har successivt kompletterats med nya anläggningsdelar. Raffinaderiet har en kapacitet på ca 12 miljoner ton råvara per år. Det består av två sammanhängande processareor, tankfält för såväl komponenter som färdiga produkter, samt flera bergrum för såväl råolja som komponenter och produkter. Raffinaderiet äger, driver och utvecklar även Brofjordens Hamn belägen i direkt anslutning till raffinaderiområdet. LYR är ett medelstort till stort s.k. komplext raffinaderi med ett stort antal avancerade förädlingsanläggningar. Raffinaderiet processar huvudsakligen högsvavlig råolja från Ryssland och Mellanöstern men även en mindre andel råolja från Nordsjöfält. Råvaran till raffinaderiet är råolja som levereras med båt till LYR. I råoljedestillationsanläggningen separeras råoljan i olika kolvätefraktioner - gas, nafta, fotogen, gasolja och återstod. Gasen separeras och renas varefter den används som bränngas inom raffinaderiet, till gasolförsäljning eller som bensinkomponenter. Naftan avsvavlas katalytiskt varefter den fraktioneras. Den lättare fraktionen, behandlas i isomeriseringsanläggningen för att höja oktantalet. Den tyngre naftafraktionen leds till platformeranläggningen där den omformas till högoktanigt reformat. Fotogen går obehandlad till lagertank för att blandas in i diesel- och eldningsoljor. Gasoljor avsvavlas och avaromatiseras i Synsat-anläggningen eller i MHC-anläggningen med hjälp av vätgas och i närvaro av katalysator. Produkterna används för miljödiesel och eldningsoljor. Återstodsoljan uppdelas i vakuumgasolja och vakuumåterstod. Vakuumgasoljorna avsvavlas katalytiskt i MHC-anläggningen eller i ICRanläggningen i närvaro av vätgas. Den används till största delen som matning till den katalytiska krackern eller blandas in i lågsvavliga tjockoljeprodukter. Vakuumåterstoden behandlas i visbreakeranläggningen för att erhålla en viskositetssänkning av produkten. Elementärt svavel utvinns ur svavelväte, H2S, som bildas i de olika avsvavlingsanläggningarna. Av den totala produktionen går ca 60 % på export. Härutöver tillverkas propen som råvara till den petrokemiska industrin. Raffinaderiet är klassat som riksintresse och skyddsobjekt. Hela raffinaderiet styrs från ett gemensamt centralt kontrollrum beläget i anslutning till processområdet. 6 Revisionshistorik Rev Datum Beskrivning Ansvarig Överfört ändringar till JOAV Sharepoint samt mindre Dokument-ID: PREEMLS Sid 6 av 7

7 korrigeringar C Uppdatering av adresser LYR. JOAV B Uppdatering map JOAV Skarviksterminalen. A Uppdatering map säkerhetsrapporter Preemraff. JOAV/BOKA 7 Granskning Datum Befattning Namn Säkerhetsspecialist LYR Bo Karlsson 2016 Chef Safety Anna Grunewald-Thoor 2016 Chef SHE Malin Hallin Dokument-ID: PREEMLS Sid 7 av 7