OM OLJA. Varför är oljan viktig?
|
|
- Kristina Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 OM OLJA Varför är oljan viktig? Oljeprodukter eller, som de också kallas, petroleumprodukter, används som energikälla för uppvärmning av industrilokaler, bostäder, skolor, kontorslokaler m.m. Oljan har en helt dominerande roll som drivmedel för motorfordon, båtar och flyg. Faktorer som gör oljan konkurrenskraftig som energiråvara är bl.a. det höga energiinnehållet och att oljan är lätt att transportera och lagra. Förutom den viktiga rollen som energiråvara används oljan för framställning av en mängd produkter. Inom den kemiska industrin används oljeprodukter vid produktion av plaster, färger, lacker, rengöringsmedel, mediciner och kosmetika. Genom destillation av speciella typer av tunga råoljor tillverkas bitumen, som är ett bindemedel i asfalt och basoljor för smörjmedel. Begreppet energi Man brukar dela in energikällorna i två grupper förnybara och icke förnybara. Förnybara energikällor är (enligt definition i direktiv 2001/77/EG) icke-fossila energikällor som vindkraft, solenergi, jordvärme, våg och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas. Större delen av den energi som används i dag kommer emellertid från icke förnybara energikällor som olja, naturgas, kol och uran. Hur mäts då energi? Den internationella standardenheten för energi är 1 joule (1 J), dvs. detsamma som 1 wattsekund (1 Ws). En wattimme (1 Wh) motsvarar således 3600 joule. Det är viktigt att skilja mellan energi och effekt. Effekt är förmågan att avge eller förbruka energi under en viss tid. Som mått används enheten 1 watt (1 W). Mängden energi som används under en viss tid fås genom att multiplicera effekten med tiden. Energi = effekt x tid. Oljeprodukters användningsområden Bensin Den fraktion som kokar vid temperaturer mellan C kallas nafta och kan ha varierande kvalitetsegenskaper, beroende på vilken råolja den framställs ur. Naftan kan användas som råvara för petrokemiska produkter men huvudparten går, efter avsvavling och höjning av oktantalet, till framställning av bensin. Den avsvavlade naftan har ganska lågt oktantal och är därför inte direkt användbar i moderna bilmotorer. Genom en process som kallas reformering kan man omvandla de kolvätemolekyler som har lågt oktantal till grenformade kolväten och aromater med höga oktantal. Denna högoktaniga bensinprodukt blandas med bl.a. isomerat och butan, som erhålls i andra steg i raffineringen, och ger då en normal bensinkvalitet som uppfyller standardiserade specifikationer. Ovanstående förfarande ger ett utfall av ca procent bensin av råoljan. Marknaden kräver dock ett mycket högre utbyte procent från raffinaderierna. Därför har man vid många raffinaderier infört
2 2 speciella processer såsom katalytisk och termisk krackning samt hydrokrackning för att tillgodose behovet. Bensin används i förbränningsmotorer med elektrisk tändning (Ottomotorer). Dessa motorer används i personbilar, lättare lastbilar, motorcyklar, fritidsbåtar samt i sportflygplan. Viktiga egenskaper hos bensin är oktantalet, som är ett mått på bensinens krackningsbeständighet samt ångtryck, som är ett mått på hur lätt bensinen förångas. Under många år användes bly som ett tillsatsmedel för att höja bensinens oktantal. Bly har dock en negativ påverkan på hälsa och miljö, och därför började man under talet tillverka och marknadsföra blyfri bensin. Nu säljs i Sverige (sedan 1995) och i de flesta länder i Västeuropa endast blyfri bensin. Blyfri bensin är också en förutsättning för katalytisk avgasrening i bensindrivna bilar. Denna avgasrening medför mer än 90 procent lägre utsläpp av kolväten, kolmonoxid och kväveoxider. Bly tillsattes till bensin primärt för att öka oktantalet. Högre oktantal är viktigt därför att det gör det möjligt att konstruera motorer med lägre bensinförbrukning. När blyet togs bort har dess oktantalshöjande effekt ersatts av nya processer i raffinaderierna. Blyet skyddade dock även mot slitage av ventilsäten. Äldre motorer som inte är byggda för att gå på blyfri bensin måste skyddas mot slitage på annat sätt. Den vanligaste tillsatsen innehåller kalium som ersättning för bly. Nu för tiden är antalet bilar som kräver smörjning av ventilsäten så litet att kaliumtillsatsen tillsätts av kunden själv i samband med tankning. Dieselbränsle Dieselbränsle är liksom bensin en produkt av råolja men består av något tyngre kolväten än bensin. Liksom bensin måste ha vissa egenskaper så måste också dieselbränsle avpassas efter moderna dieselmotorers konstruktion och arbetssätt. Medan oktantalet i viss mån kan sägas vara en värdemätare på bensinens förmåga att motstå kompression (tryck och värme) utan att självantända, är dieselbränslets viktigaste egenskap, cetantalet, dess motsats. Det är ett mått på bränslets tändvillighet vid kompression. I bensinmotorn komprimeras en blandning av bränsle, gas och luft för att därefter antändas av en elektrisk gnista. Man vill uppnå en jämn, successiv förbränning efter tändimpulsen. I dieselmotorn däremot komprimeras ren luft och en finfördelad bränslemängd insprutas. Här vill man ha en omedelbar antändning av bränslet i kontakt med den genom kompressionen upphettade luften och därefter en jämn, successiv förbränning. Högt cetantal ger god tändvillighet. För lågt cetantal kan leda till att motorn knackar, vilket beror på försenad antändning eller på ojämn (stegvis) förbränning. Dieselbränsle, liksom andra vätskor, har den egenskapen att de vid lägre temperaturer blir tjockare och mera trögflytande. Dieselbränsle får därför inte, när det används i kallare klimat, bli så trögflytande att det uppstår störningar i bränsleförsörjningen till motorn. Vid stark kyla kan nämligen paraffin utfällas i form av vaxkristaller som kan sätta igen filter och hindra bränsleförsörjningen. Tillsatsmedel som omvandlar vaxkristallernas struktur kan användas. De förhindrar vaxkristallerna att flocka sig och sätta igen filtren. Dieselbränsle används främst av tunga lastfordon, diesellok, entreprenadmaskiner samt skogs- och jordbruksmaskiner. På senare år har motortillverkarna börjat tillämpa avgasrening även på dieselmotorer vilket ställer krav på mycket låg svavelhalt hos dieselbränslet. Eldningsoljor
3 3 Eldningsolja 1 används som villaolja men en betydande del går även till uppvärmning av större fastigheter samt till industrin som bränsle i olika processer. Man brukar dela in eldningsoljorna i två huvudgrupper tunna oljor (destillat, gasolja) och tjockoljor (återstodsoljor). Till den första gruppen hör eldningsolja 1 och 2. De övriga, dvs. eldningsolja 3, 4 och 5 hör till gruppen tjockoljor och kommer från den nedre delen av destilleringskolonnen (från statistiksynpunkt hänförs även eldningsolja 2 till gruppen tjockoljor). Den viktigaste egenskapen för dessa produkter är ett högt värmevärde. Tjockoljor används som bränsle i större anläggningar för produktion av el och värme samt för fartygsdrift. Tjockoljorna har ett lägre pris än eldningsolja 1 men måste hanteras uppvärmda och kräver dyrbarare utrustning. För att uppnå lönsamhet erfordras därför en viss stordrift. Smörjmedel De vanligaste och till volymen dominerande smörjmedlen utgörs av petroleumprodukter. Smörjmedlen blandas vanligen av s.k. basoljor, som utvinns och förädlas från den tyngsta fraktionen. Blandningen sker i givna proportioner med tillsats av olika additiv som skall anpassa smörjmedlets egenskaper till användningsområdet. Tillverkningen av basolja kräver speciella typer av råoljor och tillverkas vid speciella raffinaderier. Även syntetiska smörjmedel förekommer. Dessa tillverkas i processer där antingen råolja eller andra råvaror av t.ex. vegetabiliskt ursprung används. Ett smörjmedel skall inte bara smörja och motverka friktion. Det skall också lösa upp smuts och andra föroreningar som kan orsaka allvarliga problem i maskiner i form av onormalt slitage och korrosionsskador. Smörjmedlen delas upp i olika grupper anpassade till användningsområdet såsom: Fordonssmörjmedel Till bilar, traktorer, entreprenadmaskiner, skogsmaskiner och båtmotorer används fordonssmörjmedel. Industrismörjmedel Denna grupp innehåller flera hundra olika produkter. Inom industrin skall smörjmedelsprodukterna dels smörja ett oerhört skiftande sortiment av maskiner under varierande driftsbetingelser och dels användas som processoljor vid tillverkning av olika produkter. Smörjfetter Vissa konstruktioner kan inte smörjas med endast olja som sådan. I dessa fall används ofta smörjfetter som består av en basolja plus en s.k. förtjockare, samt något additiv. Syntetiska smörjmedel Dessa smörjmedel har fått ett allt större användningsområde både som fordons- och industrismörjmedel. De syntetiska smörjmedlen framställs i olika kemiska processer, utgående från bl.a. eten och propen. Områden där syntetiska smörjmedel blir allt vanligare är motoroljor, kylkompressoroljor, kompressoroljor och transmissionsoljor.
4 4 Miljöanpassade smörjmedel Miljöanpassade smörjmedel används framför allt vid förlustsmörjning och vid läckagerisk i känslig miljö. Ett miljöanpassat smörjmedel skall vara biologiskt lätt nedbrytbart, ha låg toxicitet (giftighet) samt låg bioackumulerbarhet. Detta räcker dock inte som miljökrav utan det är viktigt att produkten också fungerar tekniskt. Tekniskt bättre produkter minskar bränsleförbrukningen, minskar oljeförbrukningen och har längre bytesintervall. Allt sammantaget ger det en minskad miljöpåverkan. Gasol Gasol, internationellt kallad LPG (Liquefied Petroleum Gas) består av något av kolvätena propan och butan eller blandningar av dessa, som utvinns i toppen på fraktioneringskolonnen i samband med raffinering av råolja. Vid atmosfärtryck och normal rumstemperatur är gasol en gas, men kan genom komprimering vid relativt lågt tryck omvandlas till flytande form. Som vätska förvaras och transporteras gasol i tryckkärl. Gasol är en lätthanterlig energikälla med liten miljöpåverkan. På grund av explosionsrisken vid blandning med luft krävs dock strikta skyddsregler vid hanteringen. Gasol är tyngre än luft och kan därmed ligga kvar och bilda explosiva blandningar med luften. Gasolen tillsätts mindre mängder luktmedel och metanol. Användningsområden är inom vissa industriprocesser såsom glas- och porslinstillverkning samt torkning av papper och tryckfärger. Gasol används också i värmeverk och inom fritidssektorn. I några länder används gasol i relativt stor omfattning som drivmedel för motorfordon. Flygfotogen Flygfotogen är en destillatfraktion av mycket hög kvalitet och renhet. De viktigaste produktegenskaperna är högt värmevärde, goda flytegenskaper vid låg temperatur, termisk stabilitet och vattenavskiljningsförmåga. Kontrollen och hanteringen av flygfotogen är i alla led omgärdad av mycket stränga regler. Internationellt kallas flygfotogen för jet fuel och används av såväl civilt som militärt flyg. Fartygsbränslen Inom sjöfarten används många typer av motorbränslen beroende på motortyp. Ca 80 procent av världens fartygsbränslen utgörs av tjockoljor. Det vanligaste bränslet är Bunker C, som är en tjockoljefraktion från den nedre delen av fraktioneringskolonnen. Denna produkt används i ångturbindrivna fartyg. År 1997 träffades inom IMO (International Maritime Organization) en överenskommelse om att den maximala svavelhalten i bunkerbränsle skall sänkas från 5 procent till 4,5 procent. I trafik mellan de nordiska länderna har dock de flesta rederier gått över till bränslen med låg svavelhalt. I många hamnar krävs att fartyg vid kaj måste använda lågsvavliga bränslen (mindre än 0,5 procent). Bitumen Bitumen är ett bindemedel som uppblandat med stenmaterial används som vägbeläggning och då kallas för vägasfalt. Det framställs vid specialraffinaderier genom destillation av speciella typer av tunga råoljor, Förutom detta användningsområde används bitumenprodukter för isoleringsändamål och beläggning av takpapp. Petrokemiska produkter
5 5 Av världens oljeproduktion används i dag ca 10 procent inom den petrokemiska industrin. Det är främst naftafraktioner, som används som råvara för petrokemiska produkter, men även gaser och tyngre fraktioner används. Petrokemiska produkter finns inom en rad områden, t.ex. ersätter hårdplaster metaller och syntetfibrer används i stället för ull och bomull. Färger, lacker, kosmetika, mediciner och rengöringsmedel tillverkas också ofta av petrokemisk råvara. Produkter som härrör sig från den petrokemiska industrin finns runt omkring oss. Ytterligare användningsområden tillkommer undan för undan: gas- och vattenledningar av plast ersätter järnrör, plastförpackningar ersätter alltmer glas- och plåtförpackningar och cisterner av plast ersätter plåtcisterner. Oljebolagen gör stora investeringar i anläggningar för att förändra produktionen och tillgodose marknadens behov. I Sverige finns lagar och förordningar som på ett mycket precist sätt reglerar hur en oljeprodukt skall vara beskaffad. Standardisering i Sverige, SIS, utarbetar kvalitetsbestämmelser och kontrollmetoder. I dag sker standardiseringen i ökande utsträckning på EU- eller internationell nivå. Oljans kemiska uppbyggnad Introduktion Den kemiska strukturen i oljeprodukter består av kolatomer och väteatomer som i olika sammansättningar bildar molekyler. Kolvätenas struktur bestämmer de specifika egenskaper produkten får. Exempel på kolväteföreningar är paraffiner, som består av raka kolkedjor och inte är särskilt reaktionsbenägna, naftener, som är ringformiga och något mer reaktionsbenägna samt aromatiska kolväten och olefiner. Dessa kan i sin tur förkomma i flera olika variationer. Kemisk struktur De byggklossar, som all materia är uppbyggd av, kallas molekyler. Dessa består i sin tur av ännu mindre beståndsdelar atomer. Vilka egenskaper ett material har beror på vilket slags atomer som ingår i ämnets molekyler och hur dessa molekyler är formade och sammansatta. Molekylerna, som är byggklossar i de olika oljeprodukterna, består av grundämnena kol och väte. Man säger därför att olja i alla dess former består av kolväten. En kolatom och fyra väteatomer är det enklaste av kolvätena och kallas metan, som för övrigt utgör naturgasens huvudsakliga beståndsdel. Nästa förening i serien, etan, innehåller två kolatomer, som var och en är förenad med tre väteatomer. Kolväteföreningar Det finns tusentals kolväteföreningar, varav många har en invecklad struktur. För enkelhetens skull kan man föreställa sig kolatomen som en fyrarmad klädhängare. Om en väteatom hänger i varje arm är klädhängaren full; kolvätet är stabilt och strävar inte efter att förena sig vidare det är mättat, som facktermen lyder. Kolatomer kan binda sig vid varandra och på så sätt bilda långa kedjor. Om kolatomer binds ihop med mer än en bindning har man en omättad förening. Beroende på strukturen av molekylerna kan praktiskt taget alla kolvätemolekyler i olja hänföras till huvudgrupperna alkaner (paraffiner, naftener), alkener (olefiner) eller aromater (arener).
6 6 I varje grupp ingår ett stort antal kolväten som är uppbyggda på olika sätt men har liknande egenskaper. Hexan, cyklohexan och bensen är bara några exempel. Kolväten ur varje grupp är representerade i alla oljor. Beroende på fördelningen och mängderna talar man om paraffinolja, naftenolja och aromatrik olja. Paraffiner Paraffiner är den kollektiva benämningen på den enklaste kolväteserien och består av mättade föreningar med raka kolkedjor. Namnet kommer från latinets parum affinis, som betyder föga reaktionsbenägen. Serien börjar med gaserna metan (CH4) och etan (C2H6). Därefter följer propan (C3H8) och butan (C4H10), som vid vanlig rumstemperatur är gasformiga men under tryck relativt lätt kan göras flytande. Serien fortsätter med de vid rumstemperatur flytande ämnena pentan, hexan, heptan och oktan samtliga namn härledda ur grekiskan, där den grekiska siffran anger antalet kolatomer i föreningen (penta = 5, hexa = 6 osv.). Antalet väteatomer i ett paraffinkolväte är alltid två gånger antalet kolatomer plus två. Ju högre upp i serien desto högre blir de specifika vikterna och kokpunkterna hos föreningarna. Nftener (cykloalkaner) Naftenerna tillhör liksom paraffinerna kategorin mättade kolväten. Kolkedjorna är emellertid inte raka utan ringformade och uppbyggda av metylengrupper. Naftener är i allmänhet något mindre stabila än paraffiner och därför mera reaktionsbenägna. Aromatiska kolväten Aromaterna har fått sitt namn av den speciella lukten hos några av de först upptäckta föreningarna. Den enklaste föreningen är bensen. Olefiner (alkener) Det enklaste omättade kolvätet är eten. Oändligt många variationer i uppbyggnaden är möjliga, eftersom omättade föreningar kan uppträda med naftener och aromater. Omättade kolväten med en dubbelbindning kallas olefiner. Olefinerna och vissa andra omättade kolväten förekommer inte i råolja utan uppstår vid olika raffinaderiprocesser. Alla omättade kolväten och särskilt olefinerna är reaktionsbenägna och kan därför utan större svårigheter förändras till strukturen. De används av den anledningen som utgångsmaterial vid många kemiska processer vid raffinaderierna. Lätta och tunga petroleumprodukter Man talar också ibland om lätta och tunga petroleumprodukter. Rent allmänt kan sägas, att produkter som huvudsakligen består av molekyler med få kolatomer är lätta, medan de som har många är tunga. Lätta petroleumprodukter, t.ex. bensin, har högt ångtryck. Det betyder att de avdunstar snabbt, dvs. är lättflyktiga. Smörjoljor och bitumen är exempel på tunga produkter med lågt ångtryck, som är svårflyktiga. Förädling av råolja
7 7 Introduktion Råoljan används i regel inte som den är. Den är ett råmaterial, som vidareförädlas och raffineras till en mångfald olika produkter. Ofta innehåller råolja även ej önskvärda ämnen, t.ex. svavelföreningar som avskiljs och används som råvara i den kemiska industrin. Råolja från olika delar av världen har olika sammansättning. Valet av råolja har därför stor betydelse beroende på vad som skall framställas. Priserna på råoljor varierar beroende på olika innehåll av bensin, dieselbränsle, villaolja och tjockolja. Halten av framför allt svavel, men även av metaller och andra ämnen, har också stor prispåverkan. Oljeraffinaderi Varje kolväte är ett kemiskt enhetligt ämne. Som sådant har det sina speciella egenskaper, exempelvis en bestämd kokpunkt. Det innebär att de övergår från flytande form till gas eller kondenseras från gas till vätska vid en bestämd temperatur. På så vis delas råoljan upp i olika produkter. Av principskissen framgår det hur ett oljeraffinaderi fungerar. I tornets övre del avskiljs de mycket lätta gasformiga kolvätena samt de förångade bensinfraktionerna. De lätta gaserna används som raffinaderibränsle eller överförs till andra processer. Uppdelningen sker under tryck och med uppvärmning till mellan 370 och 430 C. Därefter pumpas oljan in i en fraktioneringskolonn. En fraktioneringskolonn är en stående cylinder (ofta flera meter i diameter) där gas strömmar uppåt och vätska neråt. Gasen och vätskan är i nära kontakt med varandra genom särskilda anordningar. Numera är fraktioneringskolonner utrustade med ventilbottnar eller med strukturerad packning. En plåt tvärsöver cylindern samlar upp vätska. Gasen kommer upp genom rör och tvingas i kontakt med vätskan av klockor eller ventiler som styr ned gasen så att den bubblar igenom vätskan. Vätskan leds ned till nästa botten genom ett bräddavlopp. Uppåtgående gas strömmar på så sätt igenom nedåtgående vätska ett antal gånger i destillationskolonnen; för destillation av råolja genom trettiotalet bottnar medan vissa andra kolonner kan ha hundratals bottnar. De på detta sätt uppdelade beståndsdelarna eller fraktionerna av råoljan kan nu pumpas ut ur tornet och sedan var för sig genomgå fortsatt behandling till mera högklassiga produkter. Det gäller att ur råolja producera bensin, dieselbränsle, lätta eldningsoljor och tunga eldningsoljor etc i proportioner som motsvarar marknadens krav. Tunga eldningsoljor, som i dag är mindre efterfrågade, kan emellertid vidareförädlas till mera attraktiva produkter. Denna förädling sker i så kallade uppgraderingsanläggningar som till exempel termisk kracker, vätekracker (hydrokracker) och katalytisk kracker. Termisk krackning (visbreakeranläggning) Ordet krackning är liksom så många andra termer inom oljebranschen en försvenskning av en engelsk term. Cracking betyder nedbrytning, avspjälkning och innebär att längre molekyler bryts ner till kortare bitar, dvs. lättare kolväten.
8 8 Nedbrytningen kan antingen ske genom s.k. termisk krackning, eller genom inverkan av katalysatorer, s.k. katalytisk krackning. Termisk krackning, nedbrytningen under hög temperatur, minskar tjockoljans viskositet (tjockoljan blir mera lättflytande) och ökar utbytet av dieselbränsle, eldningsolja 1 och bensin. Hydrokrackning Hydrokrackningsförfarandena, varvid mindre mängd väte tillförs, ger hög flexibilitet. Bensinen blir stabil, gasutbytet litet och produkterna lågsvavliga. Vid hydrokrackning har man att skilja på följande möjligheter: framställning av mellandestillat ur tunga destillat (tungoljekrackning) eller framställning av bensiner ur mellandestillat (mellanoljekrackning). Katalytisk krackning Den katalytiska krackningen åstadkoms genom inverkan av en katalysator, vars närvaro påverkar kolvätemolekylernas omvandling och där de producerade petroleumprodukterna har ett högre oktantal och bättre kemisk stabilitet än vid termisk krackning. Detta har stor betydelse för framställningen av bensin, dieselbränsle och eldningsolja 1. Bensinutbytet kan stegras ytterligare genom en väteförbehandling (hydrotreating) av utgångsoljan. Oljebolagen gör stora investeringar i anläggningar för att förändra produktionen och tillgodose marknadens behov. I Sverige finns lagar och förordningar som på ett mycket precist sätt reglerar hur en oljeprodukt skall vara beskaffad. Standardisering i Sverige, SIS, utarbetar kvalitetsbestämmelser och kontrollmetoder. Produktion och produktionsutveckling Produktionen i raffinaderierna utgår från petroleum som råvara och kräver vidareförädling (naturgas kan dock användas i sin ursprungliga form). Det första steget i råoljebearbetningen är fysikalisk och delar upp råoljan i molekylviktsfraktioner. Med hjälp av gas- eller oljebrännare värms råoljan upp till ca 350 grader och matas in i en destillationskolonn. Den delvis förångade oljan fördelas i kolonnen och avkyls. Kolväten med lägst kokpunkt (= lägst molekylvikt) stiger då högt upp och kondenserar först i toppen på kolonnen, mellanfraktioner med stigande kokpunkt tas ut längre ned på sidan av kolonnen, medan de tyngsta produkterna samlas i botten. Med vakuumdestillation (destillation under reducerat tryck) kan genom motsvarande process ytterligare tyngre fraktioner lyftas av. Destillationen separerar sålunda råoljan i ett antal blandningar av kolväten, s k fraktioner, som var och en karaktäriseras av ett visst kokpunktsintervall. Genom ytterligare kemiska konverteringsprocesser förändras fraktionernas sammansättning och struktur. Råoljor finns med skiftande sammansättning, men deras gemensamma ursprung är de stora mängder plankton som bildats under tidigare geologiska epoker. Varmt klimat (ca 10 C högre global medeltemperatur
9 9 än den nuvarande) har dominerat de senaste 650 miljoner åren. Fossila rester av växt- och djurliv kan spåras genom studier av avlagringar i sediment. Vid krackning sönderdelas stora molekyler till mindre (kortare kolkedjor) under högt tryck och hög temperatur. Gas, bensin och eldningsolja bildas. Polymerisering och alkylering är omvända processer och innebär istället att små molekyler slås samman till större, för framställning av exempelvis bensin ur naturgas. Genom reformeringsprocessen ges produkterna ändrade egenskaper, exempelvis kan oktantalet hos tungbensin höjas genom aromatisering av cykliska kolväten. Som biprodukt fås vätgas som kan användas till kracknings- och avsvavlingsprocesser. Förutom dessa grundläggande processer utförs ett antal reningsprocesser där bland annat salt, fasta partiklar, vatten och olika föroreningar som svavel och bensen avskiljs. Slutprodukterna kan sedan användas direkt eller utgöra råvaror för exempelvis petrokemisk industri. Utformningen av raffineringsprocessen påverkar vilken råolja man kan använda, med en mer avancerad processutformning kan t ex billigare olja användas. Olika petroleumsammansättningar ger olika produktsortiment. Framställningen och behandlingen av bensin har ofta varit syftet med teknikutvecklingen i branschen. Värt att notera är att kapitalkostnaden för att införa ny teknologi ofta är hög jämfört med kostnaden för att modifiera befintlig teknologi. Den petrokemiska industrin definieras som den industri som ur petroleum och naturgasfraktioner framställer basplaster, elastomerer, fiberråvaror, samt baskemikalier eller råvaror för framställning av dessa produkter. Råoljedestillat utgör ofta grunden för framställning av plaster, färg, lösningsmedel, sprängämnen, bekämpningsmedel och andra organiska material. Den petrokemiska produktionsprocessen kan variera, men för Stenungsundsföretagens verksamhet i Sverige börjar flödet för petrokemin i krackern eftersom den ger huvuddelen av råvarorna som används i de olika anläggningarna. Krackern i Stenungsund har nio ugnar. Först sker krackningen, därefter separeras och därefter behandlas produkterna som erhållits. I första steget bemängs råvaran med vattenånga och efter upphettning till drygt 850 grader matas den in i krackningsugnens tubsystem. Molekylerna sprängs sönder i ett antal fragment, de krackar. Råvaran, tiden, mängden vattenånga och reaktionstemperaturen är faktorer som styr vilka produkter man får ut. Produktblandningen kyls av med vatten i värmeväxlare och sedan genom direktinsprutning av kylolja. Nästa steg innebär destillation, luttvättning, gaskomprimering och torkning. Slutresultatet från krackeranläggningen utgörs av råvaror som går vidare för vidareförädling till plaster mm. Krackningen resulterar i plastens grundmolekyler, monomerer. Dessa länkas samman och bildar polymerkedjor vars utseende i kombination med olika tillsatsämnen bestämmer typ av plast. Idag finns flera hundra olika plaster. Vidareförädlingen av råvaran sker i olika tillverkningslinjer där bl a katalysatorer används för att åstadkomma avsedda kemiska reaktioner för att bilda nya ämnen.
10 Syntetiskt gummi är ett polymert material. Flera av metoderna för gummibearbetning är energikrävande och mekaniska processer som fordrar tung utrustning. I det första produktionssteget sker blandning, kalandrering, vävbehandling och vävbeläggning. Detta steg är att betrakta som processtillverkning och leder fram till halvfabrikat som i det andra produktionssteget kan användas i ett stort antal processer. Formvulkning, strängsprutning och sammanbyggnad av ämnen dominerar och dessa, ofta höggradigt datoriserad och automatiserade processer, liknar mer verkstadsindustrins produktionsprocesser. Däcktillverkning är ett exempel på uppdelningen i en processdel och en tillverkningsdel. 10
Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?
Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk
Läs merGASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
GASOL Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om gasol Gasolen är en viktig del av energigasutbudet i Sverige. Den används till största delen inom industrin för bland annat värmebehandling
Läs merFörteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning
1503 Förteckning 1, kategori 1 4-aminobifenyl 612-072-00-6 202-177-1 92-67-1 4-aminobifenyl, salter 612-073-00-1 arsenikpentoxid 033-004-00-6 215-116-9 1303-28-2 arseniksyra och dess salter 033-005-00-1
Läs merORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Läs merNästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
Läs merOrganisk kemi Kolets kemi
Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras
Läs merFinns det några positiva effekter av miljöoljorna förutom att minska belastningen på miljön vid spill?
Finns det några positiva effekter av miljöoljorna förutom att minska belastningen på miljön vid spill? En av många positiva effekter vid användning av biologiskt nedbrytbara hydrauloljor är att hydraulsystemet
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merInför provet Kolföreningarnas kemi
Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och
Läs merRegeringens proposition 2015/16:185
Regeringens proposition 2015/16:185 Alkylatbensin för vinterbruk Prop. 2015/16:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 26 maj 2016 Stefan Löfven Karolina Skog (Miljö-
Läs merOrganisk kemi. Till provet ska du
Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor
Läs merEnergigaser bra för både jobb och miljö
Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige
Läs mer2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära
Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merFACIT TILL FINALEN GRUNDBOK
FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger
Läs merEnergibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson
Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för
Läs merNämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit
1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra
Läs merFörvaltningens förslag till beslut. Tunga fordon (totalvikt över 3,5 ton) a) Enbart drivmedel el. Denna kategori omfattar elfordon.
Miljöförvaltningen Miljöbilar i Stockholm Bilaga Tjänsteutlåtande Dnr 2015-8376 Sida 1 (8) 2015-06-02 Handläggare Per Erik Österlund Telefon: 08-508 28 819 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2015-06-16
Läs merSunt med gas i tankarna!
Sunt med gas i tankarna! BIOGAS FORDONSGAS GASOL NATURGAS VÄTGAS Vi enar gasbranschen Gasföreningen är en medlemsfinansierad branschorganisation som verkar för en ökad användning av energigas. Föreningen
Läs merBränsleklassificering 2011
01.01.2011 1(6) Bränsleklassificering 2011 Definitioner på bränslebeteckningar och andra energikällor Oljor 111 Gaser 1111 Raffinerigas Gas som återvunnits ur oljeraffineringsprocessen och används som
Läs merKolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter
Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter
Läs merRening vid Bergs Oljehamn
Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd
Läs merSkatteverket 1(7) INFORMATION 2010-12-17. Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011
Skatteverket 1(7) Förändringar avseende beskattning av bränsle och elektrisk kraft som träder i kraft den 1 januari 2011 Nedan följer en sammanställning över de förändringar av lagen (1994:1776) om skatt
Läs merKemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 4
Miljöfysik Föreläsning 4 Fossilenergi Energianvändning i Sverige och omvärlden Förbränningsmotorn Miljöaspekter på fossila bränslen Att utnyttja solenergi Definitioner Instrålnings vinkelberoende Uppkomst
Läs merRegeringens proposition 2001/02:177
Regeringens proposition 2001/02:177 Sänkt skatt på alkylatbensin Prop. 2001/02:177 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 april 2002 Ingela Thalén Bosse Ringholm (Finansdepartementet)
Läs merBränsleklassificering 2014
31.1.2014 1(8) Bränsleklassificering 2014 Definitioner på bränslebeteckningar och andra energikällor 2014 Oljor 111 Gaser 1111 Raffinerigas Gas som återvunnits ur oljeraffineringsprocessen och används
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merVÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas
VÄTGAS Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas Frågor och svar om vätgas I dag används stora mängder vätgas som råvara inom industrin. I framtiden kan vätgasen även bli en viktig pusselbit i samhällets
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi
Läs merIntroduktion av biodrivmedel på marknaden
2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 13 juli 2004 Nr 623 INNEHÅLL Nr Sidan 623 Statsrådets förordning om förbud och begränsningar som gäller cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (00:080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen; SFS 004:079 Utkom från trycket den 7 december 004 utfärdad den 5 november 004. Enligt riksdagens
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merOmställningen har redan börjat
Omställningen har redan börjat Preems produktion och försäljning i siffror Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten i Skandinavien Ca 65 % av produktionen
Läs merHållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman
Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på
Läs merVäxande marknader för LNG i norra Europa
R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och
Läs merUtbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas
R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas
Läs merKK 26.6001. Beskrivning TF 4. l'n. Taxa Miljöbalken 2013
40 KK 26.6001 TF 4 l'n U Anläggning för tillverkning av högst 100 ton keramiska produkter per Cement, betong, kalk, krita och gips 26.70 130 A Anläggning för att 1. i roterugn tillverka mer än 125 000
Läs merFORDONSTVÄTT Rengöringsmedel för tvätt av fordon
FORDONSTVÄTT Rengöringsmedel för tvätt av fordon Part of North Chemical Innehåll Alkaliska rengöringsmedel 3 Borsttvättschampo 4 SnowChem 4 Fälgrengöring 6 Vax och avrinning 6 Svamp och borste 7 Microemulsioner
Läs merGAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.
GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka
Läs merInledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen
Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen
Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till
Läs merGrunderna kring helmäskning
Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,
Läs merBilaga S. Särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods på järnväg
Bilaga S Särskilda nationella bestämmelser för transport av farligt gods på järnväg 1083 1085 1084 2011-01-01 RID-S Bilaga S 10 Märkning, transporthandlingar, språk, resande, övervakning och lastsäkring
Läs merÅrlig tillsynsrapport för Oljehamnen
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för Oljehamnen Januari 2010 till november 2010 Oljehamnen vid Loudden. Trafikbild från hamnens södra del 18/6 1948. Bild från Stockholms hamnar AB www.stockholm.se/miljoforvaltningen
Läs merSMÖRJMEDEL. Allt du behöver veta om. Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR STÖTDÄMPARE KLIMATANLÄGGNING PEUGEOT ORIGINALDELAR BATTERIET DÄCK
Allt du behöver veta om Allt du behöver veta om PEUGEOT REKOMMENDERAR KLIMATANLÄGGNING BATTERIET BROMSAR PIRATTILLVERKNING UTBYTESDELAR AVGASSYSTEM BELYSNING PARTIKELFILTRET STÖTDÄMPARE PEUGEOT ORIGINALDELAR
Läs merInläsningsblad, organisk kemi
Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-
Läs merÅtgärder vid olyckor under gasoltransporter Järnvägstankvagn - Tankbil
Åtgärder vid olyckor under gasoltransporter Järnvägstankvagn - Tankbil Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. Förord Denna informationsbroschyr
Läs merTemperatur. Värme är rörelse
Temperatur NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET TEMPERATUR SKA DU veta vad som menas med värme veta hur värme påverkar olika material känna till celsius-, fahrenheit- och kelvinskalan känna till begreppet värmeenergi
Läs merFÖR NÄSTA GENERATIONS CHAUFFÖRER. För en ny generations truckförare
FÖR NÄSTA GENERATIONS CHAUFFÖRER För en ny generations truckförare HUNDRA ÅR I TANKARNA Shell har funnits längs de svenska och europeiska vägarna i mer än hundra år. Under den tiden har vi haft förmånen
Läs merGasol för hem- och fritidsmiljö
Gasol för hem- och fritidsmiljö Foto: Scanpix Inledning Varje år inträffar ett antal olyckor i samband med att privatpersoner använder gasol. De flesta tillbud sker vid användning av gasolgrillar, men
Läs merSANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN
9 SANNINGAR OM MILJÖN OCH SJÖFARTEN 80 procent av allt Vårt samhälle är beroende av handel och vår handel är beroende av sjöfart. 9 av 10 varor som du använder dagligen kommer hit på fartyg från andra
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs mer6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Läs merBåtliv i sjö och hav
Båtliv i sjö och hav I Olofströms kommun finns det mer än 200 sjöar som är större än en hektar - en av dem är Halen som är Blekinges största sjö. Genom kommunen flyter också flera åar. Många har en båt
Läs mer2 Tillverkning av metallpulver vid Höganäs anläggningar... 3 2.1 Svampverket... 4 2.2 Pulververket... 4 2.3 Distaloyverket... 5
Sammanfattning I detta kapitel ges en inledande orientering av processerna för metallpulvertillverkning. Vidare förklaras verksamheterna inom de stora fabriksanläggningarna Svampverket, Pulververket, Distaloy-
Läs merAnalysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC. Niklas Dahrén
Analysera gifter, droger och andra ämnen med HPLC och GC Niklas Dahrén Vad står förkortningarna GC och HPLC för? GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography
Läs merNågra enkla organiska föreningar
Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.
Läs merLNG och LBG i Sverige - en översikt
LNG och LBG i Sverige - en översikt LNG och LBG för en hållbar energiomställning i Sverige. Onsdagen den 26 mars 2014. Michelle Ekman Mattias Hanson Henrik Dahlsson Översikt Vad är LNG och LBG? Produktegenskaper
Läs merEU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el
EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling
Läs merOrganiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner Niklas Dahrén Alkaner, alkener och alkyner Alkaner (enbart enkelbindningar) Alkener (minst 1 dubbelbindning) Alkyner (minst 1 trippelbindning)
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merÅrstidernas Kemi VINTER
Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast
Läs merELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?
Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merAlkylatbensin. ..men varför Alkylat?
Alkylatbensin Alkylatbensin har använts i många år som ett miljö och hälsovänligare bränsle till en rad olika applikationer såsom, motorsågar, gräsklippare, snöskoter och andra Småmaskiner....men varför
Läs meritçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü
itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför
Läs merPreem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris
Preem Sveriges största leverantör av drivmedel och Nordens största raffinör... Fartygsbränslen: kvalitet-tillgång-pris Sören Eriksson, Raffinaderiutveckling Vad är ett oljeraffinaderi Raffinaderiernas
Läs merLamellpumpar från Blackmer. Pålitlig och robust konstruktion
från Blackmer Pålitlig och robust konstruktion Marknader Lamellteknologi: Så här fungerar den ENERGI Blackmer är världsledande inom transportprocesser för petroleum, där pumparna och kompressorerna används
Läs merFettavskiljare och vegetabilisk olja. Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun
Fettavskiljare och vegetabilisk olja Riktlinjer för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen i Linköpings kommun 1 SLAMBIL Fettavskiljare och vegetabilisk olja Den här broschyren vänder sig till dig
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs mer2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?
2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merRP 139/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om punktskatt på flytande bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om
Läs merSkapa systemarkitektur
GRUPP A1 Skapa systemarkitektur Rapport D7.1 Andreas Börjesson, Joakim Andersson, Johan Gustafsson, Marcus Gustafsson, Mikael Ahlstedt 2011-03-30 Denna rapport beskriver arbetet med steg 7.1 i projektkursen
Läs merMed begränsning till endast bensinkvaliteter för flygändmål som uppfyller kraven i ASTM D 910 och/eller D 7547.
SPECIFIKATION FÖR ETT BLYFRITT FLYGBRÄNSLE TSL 2010-1357 Med begränsning till endast bensinkvaliteter för flygändmål som uppfyller kraven i ASTM D 910 och/eller D 7547. Sammanfattning Det går att införa
Läs merGASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI
GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om
Läs merTEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING
TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merAtt grilla på balkongen i flerbostadshus
Att grilla på balkongen i flerbostadshus Innehåll Sid Allmänt 2 Inledning 3 Gasolens egenskaper Risker med gasol Gasolanläggning 4 Gasolbehållare Gasolgrill eller annan gasolapparat Läckage Så släcker
Läs merCharlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg
Oljors miljö- och hälsoeffekter på kort och lång sikt Charlotte Gyllenhammar Nationell konferens oljeskadeskydd 2015 1 december 2015 Scandic Crown, Polhemsplatsen 3, Göteborg WE ARE GRONTMIJ WING Grontmij
Läs merSvavelfri europadiesel
1 Svavelfri europadiesel Sammanfattning Under de senaste åren har dieselförbrukningen i Sverige stigit och med en kraftigt ökande dieselbilsförsäljning och en förbättrad konjunktur beräknas volymtillväxten
Läs merGasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014
Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050
Läs merSammanfattning. Sida 1 av 7
Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merBilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala
Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut
Läs merGASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE.
GASUM LNG ÖSTERSJÖNS RENASTE BRÄNSLE. Nya vindar blåser inom sjöfarten på Östersjön. Natur- och biogas har snabbt erövrat nya användningsområden när miljönormerna har blivit strängare och de traditionella
Läs merBiogaskunskaper på stan
Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer
Läs merRücker Nord AB - Miljöhandbok
Rücker Nord AB - Miljöhandbok BL-305 page 1 of 12 Inledning Syftet med denna handbok är att underlätta och ge tips och idéer om vad man kan göra för att förbättra miljöegenskaper när man arbetar med produktutveckling.
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merSÄKERHETSDATABLAD. Box 47159 100 74 Stockholm Tel: 08-549 008 88 Fax: 08-549 008 87
Roof Cover Sidan 1 av 5 Utfärdandedatum: 2013-09-07 SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Leverantör: Utfärdare: Roof Cover Stundab Box 47159 100 74 Stockholm Tel: 08-549
Läs merExempeluppgift Delprov A2 Granska information, kommunicera och ta ställning
Exempeluppgift Delprov A Granska information, kommunicera och ta ställning Nya bilar till hemtjänsten. En kommun ska hyra 0 stycken nya bilar. Bilarna ska användas av personalen när de ska besöka sina
Läs merUndervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merBaskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204
Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad
Läs merfrån källa till konsument
från källa till konsument Oljans betydelse...4 Varför är oljan viktig?... 4 Begreppet energi... 4 Oljan i världen... 5 Oljan i Sverige... 5 Oljeprodukters användningsområden...7 Bensin... 7 Dieselbränsle...
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening; SFS 2003:872 Utkom från trycket den 2 december 2003 utfärdad den 20 november 2003. Regeringen föreskriver
Läs mer