Lathund för ansökan till Europeisk Volontärtjänst (EVS)

Transkript

1 Lathund för ansökan till Europeisk Volontärtjänst (EVS) Introduktion Vi har tagit fram den här Lathunden för att underlätta för er som söker medel till ett EVSprojekt inom EU-programmet Ung och Aktiv i Europa (Youth in Action). Lathunden baseras till stor del på information som återfinns i Ung och Aktiv i Europa programhandledning som går att ladda hem från Ungdomsstyrelsens hemsida. Till grund för framställandet av den här Lathunden ligger även våra samlade erfarenheter från tidigare ansökningar och vi hoppas att våra exempel och förtydliganden på ett bra sätt kan vägleda er genom ansökan. Som ett komplement till Lathunden genomför vi även återkommande utbildningar för att hjälpa er att formulera en ansökan och i förlängningen även kunna genomföra ett så bra projekt som möjligt. Information om kommande utbildningar finns på Hur använder man Lathunden? Lathunden följer strukturen av en ansökningsblankett gällande från 1 januari Sidorna i Lathunden hänvisar till den svenska Programhandledningen 2012 och vi rekommenderar starkt att ni även har den till hands när ni fyller i er ansökan. I Lathunden använder vi ibland ett påhittat projekt. Projektexemplet ser ut som följer: Fritidsgården Ideell Ungdom i Norrköping skickar in en ansökan som gäller ett projekt Focus 12 - Youth in Europe med tre individuella volontäraktiviteter. Ansökan skickades in 1 februari (runda 1) och projektet påbörjas vid tidigast möjliga tillfälle som är tre månader efter ansökningstillfället nämligen den 1 maj De sänder en volontär, August Augustsson, i 12 månader till Genclik dayanisma dernegi i Ankara, Turkiet. August reser 1 juli De sänder en volontär, Lisa Larsson, i 6 månader till SPA International Youth Movement i Nizhniy Novgorod, Ryssland. Lisa reser 7 augusti De tar för 7 månader emot en (döv) volontär, Luc Perrier, från Organisation des jeunes i Lille, Frankrike. Luc reser 1 augusti Om ni har några funderingar kring de uttryck som finns i ansökningshandlingen och Lathunden är ni alltid välkomna att kontakta oss. Ni kan även läsa mer om begreppen i programhandledningen och på vår hemsida, se: Alla budgetsummor som vi hänvisar till i Lathunden finns i Programhandledningen s Vi rekommenderar också varmt att ni läser EU-kommissionens dokument What to expect from EVS som vi har lagt som bilaga till den här lathunden. Dokumentet ger mycket konkret, praktisk information som är viktig för er att känna till. Lycka till och välkommen in med er ansökan! 1

2 När ska ansökan skickas in? Följande tre ansökningstillfällen per år gäller: Sista ansökningsdag Projektet kan starta mellan: 1 februari 1 maj-31 oktober 1 maj 1 augusti-31 januari 1 oktober 1 januari-30 juni Poststämpel gäller vilket innebär att ni kan skicka ansökan den 1:a i respektive månad. Om ni mejlar in ansökan måste den vara oss tillhanda senast kl den 1:a i respektive månad. Vart ska ansökan skickas? Till Ungdomsstyrelsen Om ert partnerskap är med en organisation från ett annat programland eller partnerland i grannskapet (se sid i Programhandledningen) handlägger Ungdomsstyrelsen ansökan som då skickas till: registrator@ungdomsstyrelsen.se Observera att Del VII och Del VIII inte kan mailas in utan måste skickas in per post med underskrifter i original, men vi föredrar att detta är det enda som skickas in per post och att allt annat mailas till adressen ovan. Ungdomsstyrelsen Box Stockholm Elektroniska ansökningar Till skillnad från vad vi har informerat om tidigare, så har EU-kommissionen nu bestämt att EVS inte ska ingå i det elektroniska ansökningssystem som övriga delprogram inom Ung och Aktiv i Europa nu använder. EVS kommer alltså att fortsätta använda samma ansökningsblanketter som tidigare. Ni hittar dem som vanligt på vår hemsida. Eller till Europeiska kommissionen? Om ni samarbetar med en organisation som tillhör kategorin Andra partnerländer i världen ska ansökan skickas till Centrala programkontoret för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA): OBS att här gäller elektroniska blanketter även för EVS! (Observera att andra ansökningsdatum gäller för ansökningar till EACEA och de exempel och förtydliganden som vi tar upp i denna Lathund inte nödvändigtvis kan appliceras på de ansökningarna. Mer information finner ni här: ) 2

3 Innan ni börjar: Fyll gärna i ansökan tillsammans med en kollega eller låt en annan person från er organisation hjälpa till med ansökan. Låt gärna även en tredje person läsa er ansökan. Kom ihåg att en projektansökan är ett samarbete med er/a partner/s i projektet. Ansökan är uppbyggd så att både sändande och mottagande organisation måste besvara vissa frågor, annars blir inte ansökan fullständig. Fyll i allt på engelska och/eller svenska. Alla frågor i ansökan ska besvaras och ni väljer själva om ni vill göra det på svenska eller engelska. Läs gärna särskilt sid i Programhandledningen: Hur utformar man ett bra projekt. Här kan ni få många tips på vad som kan beskrivas i ansökans olika delar. Alla ansökningar ni skickar in till Ungdomsstyrelsen tilldelas ett diarienummer. Ange alltid detta i vidare kommunikation med oss så kan vi hjälpa er snabbare. 3

4 Del I. Uppgifter om projektet och kortfattad projektbeskrivning Projektnummer Skriv ingenting (uppgift som används internt av Ungdomsstyrelsen) Sökande organisations namn Skriv namnet på organisationen som lämnar in ansökan. Projektets titel Skriv en kort titel på projektet. Om ni sökt flera gånger tidigare så förnya även titeln. Det kan räcka med att lägga till årtalet efter den tidigare projekttiteln för att göra just den här ansökan unik. Typ av projekt Information om vilka länder som är programländer/partnerländer i grannskapet/partnerländer i övriga världen finns på sid i programhandledningen. Här anges med vilket/vilka länder ni samarbetar i projektet. Om samarbetet sker med en eller flera partners från ett programland kryssar ni i första rutan. Sker samarbetet med ett eller flera programländer samt ett eller flera partnerländer i grannskapet kryssar ni i ruta två. Sker samarbetet mellan ett eller flera programländer och partnerländer i övriga världen kryssar ni i ruta tre (ansökan skickas i så fall direkt till centrala programkontoret i Bryssel, EACEA.) Tänk på att i ett EVS-projekt får antalet deltagande organisationer från Partnerländer inte överstiga antalet deltagande organisationer från Programländer. Antalet volontärer från partnerländer får inte heller överstiga antalet volontärer från programländer (gäller alltså om det är fler än en volontär). Observera att det 2012 och 2013 finns en särskild satsning som kallas det Östliga Partnerskapet och som gäller projekt mellan Programländer och ett eller flera av följande länder: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Denna satsning (som innebär att de nationella kontoren fått en extra pott pengar att dela ut till dessa projekt) har specifika prioriteringar och ser dessutom gärna att det är fler volontärer från de Östliga Partnerskapsländerna än från Programländerna. I övrigt är det ingen skillnad från ramarna för vanliga EVS-projekt. Läs mer om Östliga Partnerskapet och dess prioriteringar i Programhandledningen sid Om vi använder vårt projektexempel ovan ser ansökan ut så här: Typ av projekt Markera relevanta rutor för det EVS-projekt som ansökan gäller. Projektets geografiska omfattning är: (markera bara en ruta) Programländer Programländer och partnerländer i grannskapet Programländer och andra partnerländer i världen 4

5 Turkiet och Frankrike räknas som programländer och Ryssland som partnerland i grannskapet (se sid i programhandledningen för en översikt vilka länder som kan delta och vilka som räknas som programland, partnerland i grannskapet respektive andra partnerländer i världen). Projektperiod Ett projekt kan påbörjas tidigast tre månader efter ansökningsdatum och vara maximalt 24 månader långt. Samtliga kostnader kopplade till projektet måste ligga inom projektperioden. Skriv den period som hela projektet pågår, dvs. från att förberedelserna startar (t.ex. en månad innan volontärtjänstperioderna startar, eller ännu tidigare om ni måste påbörja en visumprocess eller liknande) tills att uppföljningen är klar. Det kan också vara bra att ha lite extra projekttid efter att volontärens aktivitetsperiod är slut till exempel om ni av någon anledning behöver flytta fram volontärens ankomst- och avresedatum i projektet. Senast två månader efter det datum ni angivit som projektets slut ska slutrapporten lämnas in. Kom ihåg skillnaden mellan projektperiod och aktivitetsperiod (volontärtjänstperiod) som förtydligas i programhandledningen sid. 124! I vårt projektexempel skickas ansökan in 1 februari, vilket innebär att projektet får starta tidigast den 1 maj. Då kan projektperioden se ut så här: Projektperiod 1 Ange hela projekttiden från förberedelse till utvärdering. Startdatum för projektet 2 (den dag de första kostnaderna uppkommer) 01 / 05 / 2012 Slutdatum för projektet (den dag de sista kostnaderna uppkommer) 30 / 11 / 2013 Koppling till övergripande mål i Ung och Aktiv i Europa Den europeiska kommissionens mål, prioriteringar och viktiga inslag för hela programmet Ung och Aktiv i Europa går att läsa på sid Kryssa för det eller de alternativ som passar in på ert projekt. Utförligare beskrivning av hur mål (och prioriteringar) kan kopplas till just ert projektet görs nedan. Koppling till prioriteringar i Ung och Aktiv i Europa De övergripande mål som ni valt att kryssa för i ovanstående fråga ska förverkligas genom projekt som beaktar en eller flera av de ständiga, årliga samt nationella prioriteringarna. Kryssa för de prioriteringar som gäller för ert projekt. Kom ihåg att era valda prioriteringar ska ha en tydlig koppling till ert projekt och beskrivas i nästa ruta. Dessa är: (hittas även på Ständiga prioriteringar Europeiskt medborgarskap Ungdomars delaktighet Kulturell mångfald Inkludering av ungdomar med begränsade möjligheter Årliga prioriteringar 2012 Ungdomsarbetslöshet 5

6 Tillväxt för alla (medvetenhet om fattigdom och marginalisering, inkludering av unga invandrare, ungdomar med funktionsnedsättningar och av romska ungdomar) Globala miljöutmaningar och klimatförändringar Kreativitet och företagsamhet Ungas hälsa, sport och utomhusaktiviteter Nationella prioriteringar 2012 Ungdomsarbetslöshet Ni ska sedan beskriva projektets sammanhang och motivera de mål och prioriteringar som kryssats för ovan. På vilket sätt passar dessa mål och prioriteringar in på ert projekt? (Observera att detta avser projektets mål och syften och inte volontärens personliga mål och syften.) Huvudteman för volontärtjänsten Kryssa för max två av de teman som bäst beskriver ert EVS-projekt. Kortfattad projektbeskrivning Beskriv kortfattat men tydligt, mellan rader, vad projektet handlar om och vad volontären ska göra. Sammanfattningen ska skrivas på engelska, franska eller tyska (även om resten av ansökan skrivs på svenska) och ska skickas till Ungdomsstyrelsen per e-post oavsett hur resten av ansökan skickas in. Denna sammanfattning kan komma att användas av Europeiska Kommissionen i sammanställningar av genomförda projekt och ska kunna användas som utgångsmaterial för t.ex. en pressrelease. Det bör därför framgå vilken typ av organisation som är sökande, vad volontären ska göra, syftet med projektet och vilka ni samarbetar med. Längre fram i ansökan kommer ni få möjlighet att beskriva projektet i detalj. Uppgifter om partnerorganisationer inblandade i EVS-projektet Här visas en översikt av de sändande och mottagande organisationerna i projektet. Under rubriken EI-referensnummer fyller man i det ackrediteringsnummer som varje organisation med säte i ett programland eller i ett land i sydöstra Europa och östra Europa och Kaukasus måste ha. Organisationer utanför dessa regioner behöver inte vara ackrediterade för att ta del av EVS (se sid i programhandledningen för definition av programland och övriga länder samt sid för att läsa mer om ackreditering). Om den koordinerande organisationen (dvs den organisation som skickar in ansökan) sänder eller tar emot volontärer betraktas den även som en sändande/mottagande organisation och ska anges här. Observera att man återigen kan både sända och ta emot volontärer i samma ansökan (detta tilläts inte under 2011). Tänk på att: Om en sändande organisation skickar flera volontärer till en och samma mottagande organisation där volontärerna har identiska volontärtjänstdatum (start och avslutsdatum), så anges detta på en rad. Om en sändande organisation skickar flera volontärer till en och samma mottagande organisation där volontärerna har olika datum anges detta på en rad per volontär. Om vi utgår från vårt projektexempel inledningsvis så ser denna del ut så här: 6

7 Uppgifter om partnerorganisationerna inblandade i EVS-projektet För ansökningar som lämnas till ett nationellt programkontor, notera följande: För att bevara en tydlig koppling till det land där det nationella kontoret ligger måste varje volontäraktivitet ha antingen en sändande eller en mottagande organisation baserad i samma land som den koordinerande organisationen.. Alla mottagande och sändande organisationer som ligger i ett programland, i ett land i sydöstra Europa eller i östra Europa och Kaukasus 3, måste vara ackrediterade och ha referens till en godkänd intresseanmälan (EI). Ange också koordinerande organisation i tabellen om den sänder och/eller tar emot volontärer. Sammanställning av partners i projektet Om utrymmet inte räcker, lägg till rader Namn på SO Sändande Land Namn på HO Mottagande land Antal volontärer Volontärtjänstens startdatum (dd/mm/åå) Volontärtjänstens slutdatum (dd/mm/åå) EI-referensnummer EI-referensnummer Volontärtjänstens varaktighet Ideell ungdom Sverige 2010-SE-384 Genclik dayanisma dernegi Ideell ungdom Sverige 2010-SE-384 SPA International Youth Movement Organisation des jeunes Frankrike 2010-FR-786 Ideell ungdom Sverige 2010-SE-384 Turkiet 2009-TR /07/ /06/ Ryssland 2011-PL /08/2012 6/02/ /08/ /02/ Totalt 3 Observera att alla projektansvariga i ett Programland eller i ett Partnerland i sydöstra Europa eller östra Europa och Kaukasus måste vara ackrediterade och att EI-nummer då ska anges i tabellen. 7

8 Del II. Sökande Sökande (koordinerande/samordnande organisation) är den som skriver under ansökan och som har det övergripande ansvaret för projektet, för bidrag och för rapportering. Alla beviljade bidrag betalas ut till den sökande organisationen. A. Uppgifter om sökande (koordinerande organisation) Fyll i era kontaktuppgifter här. Person med behörighet att underteckna avtalet på den sökandes vägnar (juridiskt ansvarig) I en del organisationer är den juridiskt ansvarige och projektansvarig/kontaktperson en och samma person. I andra organisationer har inte den projektansvarige befogenheten att skriva under kontrakt för organisationens räkning (sk firmatecknare), utan det måste göras av någon annan t.ex. en chef eller ordförande. Den juridiskt ansvarige har det yttersta ansvaret för hela projektet från att ansökan skickas in till dess att slutrapporteringen är avslutad. Projektansvarig (kontaktperson) Den person som anges som kontaktperson har ett mer praktiskt ansvar än den juridiskt ansvarige för projektet (se rubriken ovan), och ska se till att den löpande verksamheten fungerar, samt ha kontakt med volontären och Ungdomsstyrelsen. Brev och e-post från Ungdomsstyrelsen kommer att adresseras till denna person. Se alltså till att e-postadressen är korrekt och lämna gärna kontaktpersonens direkt-/mobilnummer! B. Typ av organisation/grupp Här fyller man i de rutor som passar bäst in på den sökande/koordinerande organisationen. Offentlig aktör innebär kommunal eller regional verksamhet. Beskriv er organisation, er kapacitet och motivation att genomföra projektet. Här kan ni även redogöra för ert samarbete med andra organisationer eller nätverk lokalt, regionalt eller nationellt. Besvara om ni tidigare beviljats något EU-projektbidrag (t ex från Ung och Aktiv i Europa). Del III. Partnerorganisationer Denna del, Del III, Partnerorganisationer, ska vara direkt kopplad till det projekt som ansökan gäller. Ni kan alltså inte använda en äldre version av del III som er partner har skickat in för ett annat projekt. Här beskrivs alla inblandade partnerorganisationer i projektet (såväl svenska som utländska). Har projektet mer än en partnerorganisation så ska alla skicka in ett exemplar av denna del. Både sändande och mottagande organisationer ska beskriva sin verksamhet och skriva under sin sida (den koordinerande organisationen behöver dock ej beskrivas på nytt). 8

9 A. Uppgifter om organisationen/gruppen Fyll i kontaktuppgifter som efterfrågas. Mer information om EI-nummer och ackrediteringsprocessen finns i den här lathunden sid. 6. Projektansvarig (kontaktperson) Den person som anges som kontaktperson har ett praktiskt och administrativt ansvar för volontärprojektet, och ska se till att den löpande verksamheten fungerar, samt ha kontakt med den samordnande organisationen och volontären. B. Typ av organisation/grupp Här kryssar man i den ruta som bäst beskriver organisationen samt den ruta som gäller organisationens roll i projektet mottagande eller sändande organisation. Organisationens ordinarie verksamhet ska också beskrivas kortfattat. C. Preliminär bekräftelse från partnerorganisationen/partnergruppen Partnerorganisationen bekräftar här att de har läst och förstått det som står i programhandledningen samt EVS-stadgan (programhandledningen sid. 75). Namnet på partnerorganisationen och projektets namn ska fyllas i. Juridiskt ansvarig för organisationens ska signera, ange datum och ort. Det är tillåtet att skicka in del III med underskrift som kopia (fax eller via e-post efter att sidan har scannats) när man ansöker till Ungdomsstyrelsen. SPA International Youth Movement C. Preliminär bekräftelse från partnerorganisationen/partnergruppen Jag bekräftar, på [partnerorganisation] vägnar, att vi kommer att medverka i alla etapper i projektet [projektets titel enligt del I]: Focus 12 Youth in Europe Projektet kommer att följa bestämmelserna i EVS-stadgan och programhandledningen för Ung och Aktiv i Europa. Jag är medveten om volontärernas rättighet och skyldighet att delta i EVS-kurser, som ges av de nationella programkontoren i programländerna och av SALTO Ungdoms resurscentrum för sydöstra Europa. Om sådana kurser ges av min organisation (enligt bestämmelserna i programhandledningen) ska kurserna fullt ut följa de europeiska minimikraven och riktlinjerna för EVS-kurser för volontärer. Jag bekräftar att jag har kommit överens med samtliga partnergrupper i projektet hur stor del av EU-bidraget som min organisation/grupp ska få tilldelat för att kunna genomföra projektet. Jag förbinder mig också att synliggöra Europeiska unionens stöd till projektet samt att sprida och tillvarata projektresultaten. Namnförtydligande: Ort: Datum: Underskrift: 9

10 Del IV. Projektbeskrivning A. Partnerskap och samordning Ange hur ni fann de andra partnergrupperna, hur ni upprättade ett effektivt partnerskap och hur grupperna kommer att samarbeta och vara delaktiga i projektet. Beskriv också er roll som koordinerande organisation och vilka samordningsuppgifter ni kommer att utföra under projektets gång. Med partnergrupper avses här de sändande och mottagande organisationerna. Varför har ni valt att samarbeta med varandra? Hur har ni samarbetat kring planering av projektet och ansökan? Vem gör vad? Vem har ansvar för vad? Vilken kontakt kommer ni att ha före/under/efter projektet? Denna ansvarsfördelning återkommer sedan i det interna samarbetsavtal ni rekommenderas att skriva tillsammans med era partnerorganisationer och volontären/volontärerna. Läs mer om det interna samarbetsavtalet samt om kommissionens förslag på budgetfördelning mellan partnerorganisationerna på sid. 69 i programhandledningen. B. Volontärprofil och urvalsförfarande De koordinerande och/eller mottagande och/eller sändande organisationerna åtar sig att välja ut volontärer mellan 18 och 30 år som är legalt bosatta i ett programland eller partnerland. Ungdomar med begränsade möjligheter kan också delta från 16 års ålder. Vid rekryteringen åtar sig de koordinerande/mottagande/sändande organisationerna att se till att EVS är allmänt tillgängligt och sträva efter jämvikt mellan könen. Beskriv den förväntade volontärprofilen och urvalsförfarandet vid rekrytering av volontärer: Volontärkandidaternas profil, Vilka egenskaper hos kandidaterna är/har varit viktiga då ni väljer/har valt volontär. Motivera. Hur avser ni att informera om ledig EVS-tjänst. Hur gör ni/har gjort/kommer att göra? Genom annonsering, webb-platser, nätverk etc? Hur volontärerna kommer att väljas ut bland kandidaterna och hur urvalsförfarandet ska göras öppet och insynsvänligt, Vilka deltar i rekryteringsprocessen? Hur väljer ni om ni har många sökande? Hur volontärtjänsten passar volontärprofilen och volontärernas intressen, Vilken möjlighet har volontären att påverka sina arbetsuppgifter utifrån sina intressen? Vilken möjlighet finns hos er att ta tillvara på volontärens färdigheter och kunskaper? Hur ni undviker att volontären ersätter ordinarie arbetskraft? Volontären ska vara en extra resurs i er verksamhet. Volontärerna ska inte utföra professionell personals uppgifter, för att undvika att arbetstillfällen försvinner och/eller att volontärerna får för stort ansvar. Beskriv hur ni ska se till att detta fungerar i er organisation. Om det krävs särskilda färdigheter, ange vilka och motivera. Krav på särskilda färdigheter hos volontären kan ställas om det rättfärdigas av de typer av uppgifter som ingår i volontärtjänsten eller av projektets utformning. Kom ihåg att volontärerna ska väljas ut oberoende av etnisk bakgrund, religion, sexuell läggning, 10

11 politisk uppfattning o.s.v. Ni kan inte heller kräva en viss utbildningsnivå eller särskild arbetslivserfarenhet. (ur programhandledningen sid. 61). C. Beskrivning av volontärtjänsten Beskriv: hur volontärtjänsten överensstämmer med kvalitetskriterierna i EVS-stadgan, Se sid. 75 i programhandledningen och utveckla de delar som ni inte tagit upp tidigare i ansökan. Hur förhåller ni er till Stadgan för Europeisk Volontärtjänst? Volontärernas roll och arbetsuppgifter En EVS-volontär ska endast vara en extra resurs i verksamheten och inte ersätta arbetskraft. Hur ska ni se till att så inte blir fallet? På vilket sätt kommer volontärens roll att skilja sig från de anställdas ifråga om ansvar mm? Vad innebär det för en volontär att vara en extra resurs i er verksamhet? Här ska ni noggrant beskriva volontären(erna)s arbetsuppgifter. Detta är en central del av ansökan och vi ska kunna se och förstå vad volontären konkret ska göra. Det räcker alltså inte att skriva att volontären ska hjälpa till med allt i verksamheten. För mer information se programhandledningen sid 71. De praktiska arrangemangen (arbetstid, lediga dagar, semester, mat, logi, lokala transporter) Tänk på att: 1) Arbetstiden för en volontär ska vara timmar i veckan, inklusive språkundervisning. Hur många timmar i veckan har ni planerat att volontären ska arbeta i ert projekt? Hur ska volontären kompenseras för eventuell övertid? Är det något helg- eller kvällsarbete? 2) Volontären tjänar in minst 2 semesterdagar per månad. Hur mycket ledighet ska volontären få? När? 3) Den mottagande organisationen ansvarar för att ordna kost och logi åt volontären under hela volontärtjänsten alla dagar i veckan. Hur ska ni ordna med mat och boende? Ska volontären laga mat själv? Ska volontären få matpengar? Hur ska volontären bo? 4) Den mottagande organisationen ansvarar också för volontärens resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Hur löser ni detta? Busskort? Cykel? Hur volontärtjänsten/tjänsterna kommer att bidra till volontärernas sociala och personliga utveckling, och vilka de förväntade resultaten av lärandet är Det finns tre frågor som rör bl.a. volontärernas lärande, del IV C (två frågor) och del IV K. Frågorna går i varandra men det ni ska beskriva är följande: - Vad volontärer kan lära sig i ert projekt - Hur ni ska arbeta med lärandeprocessen i projektet, bland annat volontärens lärandeplan och uppföljning av denna - Hur man validerar lärandet genom Youthpass Tänk er att ni skriver ett "volontärintyg" till volontären efter genomfört projekt. Vad tror ni skulle stå i det? Vilka färdigheter och kompetenser kommer volontären att ta med sig från projekttiden? Tänk på att lärandet kan ske både på arbetsplatsen och på fritiden och att volontären också kommer att utvecklas på det sociala och personliga planet. Beskriv vidare på vilket sätt ni kommer att arbeta med Youthpassprocessen; hur 11

12 kommer ni att sätta upp mål för volontärens lärande? Hur ska ni följa upp och utvärdera? Vi har gjort ett informationsblad på svenska där ni kan läsa mer om vad Youthpass handlar om. Det finns på vår hemsida. Vänligen bifoga ett schema som beskriver varje volontärs ordinare arbetsvecka. Detta nämns även i programhandledningen (sid 55) och är obligatoriskt - ett schema över en standardvecka för varje volontär ska bifogas. Schemat måste inte vara detaljerat timme för timme, men åtminstone uppdelat i halvdagar. En viktig del i alla projekt som finansieras av Ung och Aktiv i Europa är lärandeaspekten (det vill säga hur deltagare erhåller och förbättrar sina kompetenser inom olika områden). Inom programmet används en process som kallas Youthpass. Det finns åtta nyckelkompetenser som används Det är för inte att den utveckla språkliga strategier utvecklingen för livslångt som lärande i fokus och utan genom den sociala att använda och personliga. dessa kompetenser så erbjuder Youthpass en struktur för att dokumentera och synliggöra lärandet (läs mer på Beskriv därför: kompetenser (dvs kunskap, färdigheter och attityder) som kan förvärvas av deltagarna i projektet planerade steg för att erbjuda möjlighet för reflekterande och utvärdering av lärandet i projektet Se ovan för information kring ansökans lärandefrågor. D. Förberedelser, utbildning och stöd för volontärer Beskriv: Hur volontärerna ska förberedas och få utbildning innan avresan Sedan 2011 är det de deltagande organisationerna som tar över hela ansvaret för att förbereda volontären. De nationella kontoren kommer inte längre att/behöver inte längre arrangera avresekurser. Läs vidare i Programhandledningen sid 59-60: Kursen före avresan ska anordnas av de projektansvariga för volontärtjänsten (vanligtvis sändande eller koordinerande organisation) och den ger volontärerna en möjlighet att samtala om sina förväntningar, utveckla sin motivation och inlärningsmål samt få information om det mottagande landet och Ung och Aktiv i Europa. Mer information om avresekurser finns på vår hemsida: Beskriv därför hur förberedelserna kommer att gå till. Hur volontärerna ska förberedas, få utbildning och få stöd (under volontärperioden och efter hemkomst) Stöd kan ges såväl före, under och efter volontärtjänsten och gäller både på ett praktiskt och personligt plan. Hur kommer detta stöd se ut från den sändande och den mottagande organisationen? Har ni planerat ett introduktionsprogram och/eller interna utbildningar för volontären? Arrangerar ni volontärträffar på egen hand eller i samarbete med andra? Hur ser det ut? Vilken uppföljning och utvärdering kommer den sändande och mottagande organisationen att erbjuda volontären? Mål, innehåll och ett program över planerade aktiviteter (om du är ansvarig för att organisera en EVS-kurs för volontärerna). 12

13 Denna fråga ska endast besvaras i projekt där det finns projektansvariga som kommer från partnerländer i Medelhavsområdet eller resten av världen (se lista på sid i programhandledningen). Alla andra länder har antingen ett nationellt kontor eller ett resurscenter som anordnar kurser åt volontärer. För länder i Östeuropa och Kaukasus (Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien, Ryssland och Ukraina) anordnar resurscentret SALTO EECA EVS-kurser. Se deras hemsida för mer information: I sydöstra Europa (Albanien, Bosnien och Hercegovina, Makedonien, Kosovo, Montenegro och Serbien) organiseras utbildningarna av resurscentret SALTO SEE. Se deras hemsida för mer information: E. Personligt och arbetsrelaterat stöd Beskriv på vilket sätt volontären kommer att bli erbjuden personligt stöd (mentor) och arbetsrelaterat stöd av två olika personer som begärs enligt programhandledningen. Ange vänligen kontaktuppgifter till mentorerna: Det engelska ordet Mentor används inom EVS i två betydelser. De termer vi använder inom EVS på det svenska nationella kontoret är Mentor för den person som ska stötta volontären i det sociala livet och Handledare för den person som ger arbetsrelaterat stöd till volontären. Handledaren får ofta en nära kontakt med volontären och fungerar ofta även som stöd utanför arbetet i volontärens nya land. Det är dock obligatoriskt att utse en mentor som inte är samma person som handledaren, bland annat för att det ska finnas en oberoende person som kan hjälpa till vid eventuella konflikter. Mentorn ansvarar alltså för att volontären hittar fritidssysselsättningar, träffar unga i samma ålder eller annat som hjälper volontären med livet utanför arbetsplatsen. Handledaren ansvarar för att volontären får rätt stöd i det arbete han/hon ska utföra och borde vara den person som har bäst förutsättningar att följa upp och utvärdera volontärens lärande i Youthpass-processen. Beskriv hur ni ska organisera såväl det sociala som det arbetsrelaterade stödet till volontären. Om ni inte har utsett en mentor vid ansökningstillfället bör ni beskriva hur ni ska välja ut en lämplig person och hur stödet kan tänkas se ut. F. Riskförebyggande och krishantering Beskriv hur ni hanterar riskförebyggande och krishantering under projektet. Riskförebyggande och krishantering handlar dels om vilken beredskap ni har vid en absolut nödsituation, t ex om volontären råkar utför en bilolycka eller liknande. Men det handlar även om hur ni förebygger till exempel psykisk ohälsa, hemlängtan och mobbing. G. Interkulturell dimension Beskriv om och hur ert projekt arbetar med följande aspekter: Projektet ökar ungas positiva medvetenhet om andra kulturer. Projektet skapar dialog och interkulturella möten mellan unga från olika bakgrund och kulturer. Projektet förebygger och motverkar fördomar, rasism och attityder som leder till social utestängning. Projektet utvecklar tolerans och förståelse för mångfald. 13

14 På vilket sätt kan ert projekt bidra till en positiv syn på mångfald? Hur tänker ni jobba aktivt med specifika aktiviteter eller metoder - för att lyfta frågorna? På vilket sätt bidrar volontären med en interkulturell dimension i ert projekt och i lokalsamhället? H. Europeisk dimension Beskriv om och hur ert projekt arbetar med följande aspekter, markera relevanta rutor och ge sedan en beskrivning: Projektet främjar ungdomarnas känsla av europeiskt medborgarskap och hjälper dem att förstå att de är delaktiga i Europas nutid och framtid. Projektet avspeglar ett gemensamt engagemang i europeiska samhällsfrågor, t.ex. rasism, främlingsfientlighet och antisemitism eller drogmissbruk. Projektet tema är kopplat till EU-frågor, t.ex. EU:s utvidgning, EU-institutionernas roll och verksamhet eller EU:s åtgärder i ungdomsfrågor. I projektet diskuteras EU:s grundläggande principer d.v.s. principerna om frihet, demokrati, respekt för mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt och rättsstatsprincipen. Finns det någon fråga eller något tema inom ert projekt som är gemensam/t för flera länder i Europa? På vilket sätt kan ert projekt bidra till att ni, volontären och lokalsamhället känner er mer europeiska och inte bara knutna till en viss nationalitet? I. Synlighet Utöver det obligatoriska användandet av programlogotypen (se del C i programhandledningen Publicitet ), beskriv följande: Hur kommer ni att synliggöra projektet? Hur kommer projektet på ett tydligt sätt att bidra till marknadsföringen av Ung och Aktiv i Europa? Ur programhandledningen sid. 7: Alla projekt som finansieras genom Ung och Aktiv i Europa måste utveckla aktiviteter som syftar till att säkerställa synligheten för projektet och för programmet Ung och Aktiv i Europa. Synliggörande innebär att sprida information om projektet, dess mål och förväntade resultat, samt att framhålla vikten av stödet från Ung och Aktiv i Europa för att förverkliga projektet. Synliggörande av aktiviteter sker främst före och under genomförandet av projektet. Sådana aktiviteter kan till exempel vara: utveckla information eller marknadsföringsmaterial, skicka pressreleaser eller skriva artiklar för tidningar, tidskrifter, webbplatser eller nyhetsbrev; skapa en e-grupp, en nätplats, ett fotogalleri eller en blogg på Internet etc. Att främja synliggörandet av programmet innebär också att det tydligt ska framgå att de aktiviteter och produkter som finansieras genom programmet har fått stöd från EU Synlighet och åtgärder kring synlighet sker alltså främst före och under EVS-projektet och kan delas in i två kategorier; 1) synlighet av ert eget projekt 14

15 2) synlighet av programmet Ung och Aktiv i Europa Ni ska här beskriva vilka åtgärder ni planerar att genomföra som syftar till att öka projektets synlighet och även programmets synlighet i allmänhet. Hur synliggörs projektet/programmet i det sändande landet? I det mottagande? Närmare uppgifter om hur man kan skapa synliggörande aktiviteter inom EVS återfinns på sid. 73 i programhandledningen. På sid. 130 kan ni även läsa om vilka minimikrav som ställs på publicitet för varje beviljat projekt. J. Spridning och tillvaratagande av resultat Ur programhandledningen sid. 8 (se även sid ): Spridning och tillvaratagande av projektresultaten handlar om användning och praktisk tillämpning av resultaten av projektet genom olika uppföljande aktiviteter efter projektets slut. Tillvaratagande av resultat kan ske antingen på individuell och institutionsnivå (spridningseffekt) eller på politisk nivå (enhetliggörande). De projektansvariga ska planera och genomföra uppföljningsaktiviteter som leder till att projektkonceptet och projektresultaten blir mer synliga och långsiktiga och förs ut till vidare kretsar. Detta innebär att projektresultaten ska komma till fortsatt användning och ge positiva effekter på så många ungdomar som möjligt när projektet har slutförts.. Beskriv närmare de ordinarie aktiviteter som planerats för att sprida och tillvarata resultaten av aktiviteterna, så att de blir så värdefulla som möjligt, ger större effekter och kommer till nytta för så många ungdomar och organisationer som möjligt. Vilka resultat är det ni vill sprida? På vilket vis kommer ni att göra det inom ramarna för er ordinarie verksamhet (vilka kanaler använder ni idag för att sprida information)? Hur ska ni ta tillvara de lärdomar ni fått från det här projektet till nästa projekt och till andra projektansvariga? Beskriv hur volontärerna kommer att delta i dessa aktiviteter. Tänk på både förberedelser, genomförande och uppföljning av spridningsaktiviteterna. K. Effekt och spridningsresultat Beskriv de förväntade effekterna hos de volontärer och lokalsamhällen som medverkar i projektet samt vilka aktiviteter som planeras för att uppnå dessa effekter. Beskriv hur ni planerar att uppnå spridningseffekter och varaktiga effekter i ett längre perspektiv. Förklara även hur ni vill arbeta med att erkänna och validera lärandeeffekterna för deltagarna i projektet (Youthpass). 15

16 Ur programhandledningen sid. 73: Ett EVS-projekt ska inte bara inverka på de volontärer som deltar i det, utan även leda till att Europatanken sprids i de lokala samhällen som berörs av projektet. De mottagande organisationerna ska därför så långt som möjligt försöka engagera andra människor (t.ex. i bostadsområdet eller närsamhället) i aktiviteten. Projektet ska sättas in i ett längre perspektiv och planeras i syfte att uppnå spridningseffekter och långsiktiga effekter. Spridningseffekt uppnås genom att till exempel övertyga andra aktörer att ta emot eller sända volontärer. De projektansvariga ska kartlägga möjliga målgrupper som kan agera som effektspridare (t.ex. ungdomar, ungdomsarbetare, media, politiska ledare, opinionsledare och beslutsfattare inom EU) för att sprida projektets mål och resultat. Hur bidrar ert projekt till att sprida Europatanken i lokalsamhället? Vad kan ert projekt ha för spridningseffekter? Vilken effekt kan ert EVS-projekt ha på volontären på individnivå? Läs även under fråga IV C. Eftersom den också behandlar volontärers lärande. Vilken effekt kan ert EVS-projekt ha på er organisation? På vilka sätt kan projektet bidra till nya sätt att arbeta och tänka inom organisationen? Vilken effekt kan ert EVS-projekt ha på lokalsamhället? Vilka forum finns det för folk i ert lokalsamhälle att komma i kontakt med er organisation och volontärer? Vad är vinsten med att arbeta utåtriktat mot lokalsamhället? Vilka skulle kunna agera effektspridare inom ert projekt? Vad skulle de kunna göra? Om er organisation verkar på regional/nationell/europeisk/internationell nivå, fundera på vilka sätt ert EVS-projekt skulle kunna ha effekt och hur ni skulle kunna sprida resultat av projektet på dessa nivåer? L. Deltagande av ungdomar med begränsade möjligheter Inkludering av ungdomar med begränsade möjligheter är en prioriterad del av Ung och Aktiv i Europa och något vi uppmuntrar alla organisationer att arbeta med. Nedan ser ni vilka områden som europeiska kommissionen har definierat som några av de situationer som kan leda till att vissa ungdomar har begränsade möjligheter till bland annat internationella erfarenheter eller till ett aktivt deltagande i det samhälle de lever i. Deltar ungdomar med begränsade möjligheter i projektet, dvs. ungdomar som befinner sig i situationer/har hinder som gör deras inkludering i samhället svårare (för huvudsakliga situationer/hinder se nedan) eller ungdomar med särskilda behov (t.ex. på grund av rörelsehinder eller särskilda medicinska behov)? Om så är fallet, beskriv och motivera. Den beskrivning ni ska göra här gäller endast de volontärer och det projekt ni söker pengar för! När vi bedömer en ansökan där ungdomar med begränsade möjligheter ingår tittar vi på tre delar: 1. Vilken bakgrund/situation har volontären? 16

17 2. På vilket sätt har denna bakgrund/situation påverkat volontären och lett till att han/hon har begränsade möjligheter? I vilka situationer/när är volontärens möjligheter begränsade? 3. På vilket sätt erbjuder organisationerna som är inblandade i projektet extra stöd till volontären? Om ni tar emot en volontär som är döv (som i vårt inledande projektexempel) så är det volontären som har begränsade möjligheter och det är dessa ni ska beskriva här i Del V. Om ni däremot tar emot en volontär utan begränsade möjligheter, men som ska arbeta i ett projekt med t ex ungdomar med olika funktionsnedsättningar, då har ert projekt ett tematiskt inkluderingsfokus som också är viktigt att beskriva, men kanske snarare i era beskrivningar av projektet och av volontärens arbetsuppgifter etc. Ur programhandledningen sid. 5: Inkludering av ungdomar med begränsade möjligheter En viktig prioritering för Europeiska unionen är att ge alla ungdomar tillgång till programmet, även ungdomar med begränsade möjligheter. Ungdomar med begränsade möjligheter är ungdomar som är missgynnade jämfört med sina jämnåriga, eftersom de berörs av någon eller några av de situationer eller hinder som nämns i den ofullständiga listan nedan. Under vissa förhållanden hindrar dessa situationer ungdomar från att få effektiv tillgång till formell och icke-formell utbildning, internationell rörlighet och delaktighet, aktivt medborgarskap, att stärka sin kapacitet och delta i samhället i allmänhet. Sociala hinder: ungdomar som möts av diskriminering på grund av kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionshinder o.s.v., ungdomar med begränsad social kompetens, asocialt beteende eller riskfyllda sexualvanor, ungdomar i en svår situation, t.ex. (tidigare) ungdomsbrottslingar, (tidigare) drogberoende eller alkoholberoende, unga och/eller ensamstående föräldrar, föräldralösa, ungdomar från splittrade familjer. Ekonomiska hinder: ungdomar med låg levnadsstandard, låg inkomst, bidragsberoende, långtidsarbetslösa eller fattiga, unga hemlösa, unga som är skuldsatta eller har ekonomiska bekymmer. Funktionshinder: ungdomar med psykiska (intellektuella, kognitiva, inlärningsmässiga), fysiska, sensoriska eller andra funktionshinder. Utbildningssvårigheter: ungdomar med inlärningssvårigheter, skolkare och avhoppare, lågkvalificerade personer, ungdomar med svaga skolresultat. Kulturella skillnader: unga invandrare eller flyktingar eller barn till invandrare eller flyktingar, ungdomar från en nationell eller etnisk minoritet, ungdomar med svårigheter att anpassa sig till språket eller kulturen. Hälsoproblem: ungdomar med kroniska hälsoproblem, allvarliga sjukdomar eller psykiatriska tillstånd, ungdomar med psykiska hälsoproblem. Geografiska hinder: ungdomar från avlägsna platser eller landsbygd, ungdomar som bor på små öar eller i avlägsna regioner, ungdomar från städernas problemområden, ungdomar från områden med begränsad service (begränsade allmänna kommunikationer, dåliga förhållanden, övergivna byar). 17

18 M. Särskilda kostnader: Ansöker ni om visumkostnader, visumrelaterade kostnader och/eller vaccinationskostnader? Ja Nej Om ja, beskriv kostnaderna. Har ni planerat ett förberedande besök (gäller endast om ert projekt inbegriper unga med begränsade möjligheter) Ja Nej Om ja, beskriv programmet för besöket samt var och när det ska äga rum. Har ni planerat ett förstärkt handledarskap för att erbjuda ytterligare stöd till unga med begränsade möjligheter? Ja Nej Om ja, beskriv så detaljerat som möjligt vad för slags stöd ni erbjuder (hur är det anpassat till volontären, hur orgaisaserar ni det, vem kommer att vara stödperson och vilka erfarenheter/kvalifikationer har den personen, finns det speciella riskförebyggande åtgärder etc) Ansöker ni om andra särskilda kostnader direkt relaterade till unga med begränsade möjligheter? Ja Nej Om ja, beskriv detta. Bidrag till särskilda kostnader kan endast sökas då projektet involverar en volontär med begränsade möjligheter. Undantaget från denna regel är visum- och vaccinationskostnader som numera också ligger under denna budgetpost och kan sökas för alla volontärer som har behov av detta. Visum och vaccinationer Beskriv vilka kostnader ni kommer att ha för visumansökan; inte bara för själva visumkostnaden utan även eventuella kostnader runt visumprocessen. Tänk på att verkligen kontrollera var visumet kan utfärdas, vi har exempel på att man ibland måste ta sig till ett annat land för att ansöka, med resekostnader och kanske hotellkostnader som följd. Läs noggrant det dokument som vi har tagit fram i samarbete med Migrationsverket och som gäller visum och uppehållstillstånd för EVS-volontärer. Vilka vaccinationsbehov/vaccinationskrav finns? Förberedande planeringsbesök Bidrag till ett förberedande planeringsbesök kan endast sökas då projektet involverar en volontär med begränsade möjligheter. Varför har ni behov av ett planeringsbesök? Vilka är målen och syftena med besöket? Vilka ska delta? När ska det ske? 18

19 Var ska ni vara? Vad ska ni göra? (bifoga ett preliminärt schema) Förstärkt handledning Bidrag till förstärkt handledning kan endast sökas då projektet involverar en volontär med begränsade möjligheter. Förstärkt handledning kan erbjudas volontärer med begränsade möjligheter i det sändande och/eller det mottagande landet. Det ska då handla om volontärer som har så pass stort behov av stöd att det inte går att erbjuda inom ramen för det stöd som mentorer och handledare normalt förväntas erbjuda. Behovet av förstärkt handledning och dess syfte ska motiveras och förklaras i ansökan. Var så konkreta som möjligt vem ska stötta? Hur? Hur ofta? Övriga särskilda kostnader Läs mer på sid 64 i Programhandledningen för att få veta vad ni kan söka bidrag till, men tänk först och främst igenom själva vilka merkostnader projektet kan ha för att ni jobbar med en eller flera volontärer med begränsade möjligheter. Vilka behov kan ni föreställa er kommer att uppstå? Grundprincipen är att alla (16-30 år osv) ska kunna delta i EVS och att det stöd som behövs ska kunna erbjudas. Naturligtvis kan det ändå finnas både ekonomiska och andra begränsningar, men stäm gärna av med oss innan ni tänker att det är omöjligt för viss person att åka! Del V. Budget Siffrorna som är angivna i följande budget baseras på det projektexempel som angivits inledningsvis. Kommentarer och förklaringar till varje budgetpost finns under budgetens Del C - Specificering av sökt bidrag nedan och i programhandledningen sid (69). Tänk på att de olika budgetposterna ska redovisas på olika sätt i slutrapporten och att det är den organisation som söker (dvs den koordinerande/samordnande organisationen) som är ansvarig för slutrapporteringen och för den budget som projektet beviljas. Ibland gäller t ex faktiska kostnader, vilket innebär att alla utgifter måste redovisas med kvitton. Läs mer i programhandledningen på sid samt sid. 68, sista kolumnen under rubriken Rapporteringskrav. Tänk också på att fördelningen av budgeten från och med 2012 bör regleras i ett internt samarbetsavtal mellan de deltagande organisationerna eftersom det inte längre är specificerat hur mycket av bidraget som gäller sänande/mottagande/koordinerande kostnader. Läs mer om detta sist i denna lathund samt på sid. 69 i Programhandledningen. A. Bidragsansökan Detta är den del av budgeten där ni fyller i de slutliga beloppen som ni söker och är en sammanfattning av de uträkningar som ni har gjort under Del C Specificering av sökt bidrag. 19

20 A. Sökt bidrag från Ung och Aktiv i Europa Sökt bidrag från Ung och Aktiv i Europa Beviljat belopp (fylls i av det nationella programkontoret) Kostnader för resor (90 % av de faktiska kostnaderna), inklusive reskostnader vid ett eventuellt planeringsbesök (100 % av de faktiska kostnaderna) Fyll ej i! Projektkostnader (landsspecifika schablonbelopp) Fyll ej i! Volontärens fickpengar (landsspecifika schablonbelopp) Fyll ej i! Särskilda kostnader (100 % av faktiska kostnader) Fyll ej i! EVS-kurser (om aktuellt) Kostnader för utbildning vid ankomsten (100% faktiska kostnader upp till 900 x antal deltagare) Kostnader för utvärdering efter halva volontärtjänstgöringen (100% faktiska kostnader upp till 500 x antal deltagare) 0 Fyll ej i! 0 Fyll ej i! Totalt sökt bidrag från Ung och Aktiv i Europa Fyll ej i! B. Samfinansiering Här behöver ni inte skriva något. Har din organisation sökt/beviljats driftsanslag från EU för innevarande år? Ja Nej Om ja, ange avtalsnummer: Observera att detta gäller om ni har beviljats verksamhetsbidrag (resurser till personal, lokaler mm), till skillnad från projektbidrag som efterfrågas under rubrik II B. C. Specificering av sökt bidrag Här vill vi kunna se och förstå hur ni har kommit fram till de summor som ni har angett i budgetens del A bidragsansökan. Kontrollräkna! Stämmer summorna i varje rad? Stämmer totalsumman? OBS! Inom EVS gäller olika schablonbelopp för olika länder. De schablonbelopp ni ska använda för projektkostnader och volontärens fickpengar beror på i vilket land volontärtjänsten genomförs. Schablonbelopp för alla länder finns i Programhandledningen sid

21 C. Specificering av sökt bidrag Alla belopp ska anges i euro Volontärernas reskostnader Observera att endast resor med billigaste färdsätt och färdbiljett ersätts. Kom ihåg att hela resan räknas inkludera även flygbussar om det kommer att användas som transportmedel. Vi betalar inte ut pengar i efterhand om ni överskrider den beviljade resbudgeten. Organisation och land Förklaring: Fyll i sändande organisation och land. Ex. Fritidsgården Ideell Ungdom, Sverige Ex. Fritidsgården Ideell Ungdom, Sverige Ex.Organisation des jeunes, Frankrike Antal volontärer Fyll i en volontär per rad Från Till Färdsätt Fyll i volontärens hemort Fyll i mottagande organisationens hemort Kanske fler än ett färdsätt? 1 Söderköping Ankara Buss, tåg och flyg T/R 1 Finspång Nizhniy Novgorod Buss och flyg T/R 1 Lille Norrköping Tåg och, flyg T/R Total kostnad (100%) Belopp i Euro. Sökt bidrag (90%) Belopp i Euro Delsumma Reskostnader för planeringsbesök (om aktuellt) Sändande organisation Antal deltagare Från Till Färdsätt Kostnad Förklaring: Bidrag för förberedande planeringsbesök kan bara sökas om det i projektet finns en (eller flera) volontär/er med begränsade möjligheter. Detta ska ni i så fall ha beskrivit i Del IV av ansökan, fråga L (med rubriken Inkludering av unga volontärer med begränsade möjligheter). I övrigt fyller ni i denna del precis som ni fyllde i Kostnader för resor ovan. Man kan bara få medel för max två personer per förberedande planeringsbesök. Den ena personen är alltid från den sändande organisationen och om en andra person är inblandad så ska det vara volontären själv. Ni beskriver planeringsbesöket i ansökningsblanketten Del IV, fråga M (med rubriken Särskilda kostnader) Ex.Organisation des jeunes, Frankrike 2 Lille Norrköping Tåg och flyg T/R TOTALT TOTALT kostnader för resor

22 Projektkostnader Organisation och land Antal volontärer Varaktighet i månader Schablonbelopp Sökt belopp Förklaring: Fyll i mottagande organisation och land. Olika länder har olika scablonbelopp för projektkostnader. Kontrollera vad som gäller för just det land som volontären ska till (se Programhandledningen sid 65 för en lista över alla länders schablonbelopp). Om ni har flera volontärer som ska till samma land under lika många månader, så kan ni fylla i alla på samma rad, fyll annars i en volontär per rad. Fyll i hur många månader volontären ska vara borta. Här fyller ni i schablonbeloppet för projektkostnader för det mottagande landet. Här fyller ni i totalsumman för den här raden, dvs antal volontärer multiplicerat med antalet månader multiplicerat med den schablonbeloppet för projektkostnader för landet ifråga Ex. Gençlik dayanişma derneģi, Turkiet Ex. SPA International Youth Movement, Ryssland Ex. Fritidsgården Ideell Ungdom, Sverige TOTALT Volontärens fickpengar Mottagande organisation och land Antal volontärer Varaktighet i månader Schablonbelopp Sökt belopp Förklaring: Fyll i mottagande organisation och land. Olika länder har olika schablonbelopp för fickpengar. Kontrollera vad som gäller för just det land som volontären ska till (schablonbelopp för fickpengar återfinns i programhandledningen sid ) Om ni har flera volontärer som ska till samma land under lika många månader, så kan ni fylla i alla på samma rad, fyll annars i en volontär per rad. Fyll i hur många månader volontären ska vara borta. Här fyller ni i det mottagande landets schablonbelopp för fickpengar Här fyller ni i totalsumman för den här raden, dvs antal volontärer multiplicerat med antalet månader multiplicerat med schablonbeloppet för fickpengar för landet ifråga Ex. Gençlik dayanişma derneģi, Turkiet Ex. SPA International Youth Movement, Ryssland Ex. Fritidsgården Ideell Ungdom, Sverige TOTALT