Fördjupad uppföljning av bröst- och endokrinkirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset
|
|
- Alf Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 HSN P 22 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN Handläggare: Lena Sundberg Fördjupad uppföljning av bröst- och endokrinkirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Ärendet I och med införandet av den nya avtalsmodellen med flerårsavtal mellan HSN och akutsjukhusen har Beställarens roll förändrats. En tydlig förskjutning mot målstyrning och uppföljning har skett. Uppföljningens primära syfte är att granska om sjukhusen uppfyller kraven i flerårsavtalen. Syftet är också att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag och att vara en informationskälla till Beställarens kartläggning av befolkningens vårdbehov. I enlighet med detta kommer ett antal fördjupade uppföljningar att ske under avtalsperioden. Förvaltningen har fortsatt de fördjupade uppföljningarna av flerårsavtalet med att genomföra uppföljningar av högspecialiserad vård vid Karolinska Universitetssjukhuset avseende verksamhetsområdet bröst- och endokrinkirurgi. Resultatet av uppföljningen redovisas i bifogad rapport. Ärendet har informerats om i programberedningen för barn, unga och kvinnosjukvård. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att lägga anmälan till handlingarna. Catarina Andersson Forsman Leif Karnström Bilaga 1 Rapport Uppföljning av Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset
2 HSN p[xx] 1 (11) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Ann-Charlotte Eklöf Holger Stalberg Uppföljning av Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Inledning I och med införandet av den nya avtalsmodellen med flerårsavtal mellan HSN och akutsjukhusen har Beställarens roll förändrats. En tydlig förskjutning mot målstyrning och uppföljning har skett. Uppföljningens primära syfte är att granska om sjukhusen uppfyller kraven i flerårsavtalen. Syftet är också att skapa en grund för gemensam utveckling av Vårdgivarens uppdrag och att vara en informationskälla till Beställarens kartläggning av befolkningens vårdbehov. I enlighet med detta kommer ett antal fördjupade uppföljningar att ske under avtalsperioden. Fördjupad uppföljning sker på verksamhetsområdesnivå och fokuserar på vårdresultat utifrån sex kvalitetsområden; vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Metod Fördjupad uppföljning har skett genom granskning av vårdgivarens svar på frågor enligt uppföljningsbilaga, genom uppföljningsmöte hos vårdgivaren och genom studier av annat material såsom sjukhusets kvalitetsbokslut, Medicinsk årsrapport 2008, ärenden hos Patientnämnden och rapporter från Socialstyrelsen. Verksamhetsområde Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken bildades i september 2008 efter en omorganisation av dåvarande kirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Kliniken består av två sektioner, bröstkirurgiska sektionen (Bröstcentrum) och endokrin- och sarkomkirurgiska sektionen. Sedan våren 2005 är all endokrinkirurgi i Stockholms län koncentrerad till Karolinska Solna och kliniken är den största endokrinkirurgiska enheten i Norden. Verksamheten utgörs huvudsakligen av elektiv kirurgi.
3 2 (11) Resultat Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Medicinska resultat För närvarande finns 69 nationella kvalitetsregister. Registren har olika huvudmannaskap men gemensamt är att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen samverkar för att stödja utveckling och användning av registren. Med hjälp av registren kan sjukhusen göra jämförelser med andra sjukhus, men framförallt följa sina egna resultat över tid. Utöver nationella register förekommer det att kliniker driver egna lokala register för uppföljning av en patientgrupp. Bröstcancerkirurgi I Stockholms län diagnostiseras årligen cirka 1600 patienter med bröstcancer. Överlevnaden har kontinuerligt förbättrats och i dag är femårsöverlevnaden 90,2 procent i Stockholms län. År 2008 opererades 472 bröstcancerpatienter vid kliniken. I tabellen nedan visas fördelningen efter typ av operation. Vid Bröstkirurgiska sektionen samarbetar kirurger, plastikkirurger, onkologer och specialistsjuksköterskor kring bröstcancerpatienterna. Till kliniken remitteras patienter som kräver mer komplicerad plastikkirurgisk kompetens och andelen samtidiga bröstrekonstruktioner ligger betydligt över riksgenomsnittet. Denna metod har tillämpats i ökande utsträckning under 20 år vid kliniken och idag är andelen samtidig bröstrekonstruktion högst i landet. Typ av operation 2008 Rikssnitt 2008 Mastektomi (kirurgiskt 42% 46% avlägsnägsnande av hela bröstet) Partiell mastektomi 57% 54 % Omedelbar/samtidig 16% 3,2% bröstrekonstruktion Sentinel node-operation, 76% Ej uppgift se nedan Källa: Nationella Bröstcancerregistret Sentinel node är en teknik där man med hjälp av en radioaktiv isotop identifierar den första lymfkörteln i armhålan som dränerar brösttumören, den så kallade portvaktskörteln. Undersökning av sentinel node sker under pågående operation. Om patologen inte hittar några metastaser i körteln avslutas operationen och man tar inte bort några fler körtlar. På så sätt slipper patienter med friska körtlar ett onödigt ingrepp, som ofta leder till armödem och smärta.
4 3 (11) Nyckeltal bröstcancerkirurgi 2008 Rikssnitt 2008 Andel opererade patienter med 93% 90 % fastställd cancerdiagnos preoperativt Andel reoperationer p g a kirurgiska 1% < 5 % komplikationer Andel reoperationer p g a otillräcklig 10,2% 12,4% tumörmarginal Andel bröstbevarande kirurgi 57% Ej uppgift Andel med lymfödem efter sentinel nodeoperation 0% Ej uppgift Källa: Nationella Bröstcancerregistret Endokrin- och sarkomkirurgi Endokrin- och sarkomkirurgiska sektionen utreder, opererar och behandlar patienter med endokrina sjukdomar och tumörer i sköldkörteln, bisköldkörtlarna och binjurarna, hormonproducerande tumörer i buken (carcinoider och endokrina bukspottkörteltumörer) samt sarkom (bindvävsoch stödjevävnadstumörer) i buk och retroperitoneum. Struma Struma innebär att sköldkörteln (tyreoidea) är förstorad. Sköldkörtelhormonnivåerna kan vara normala, förhöjda (hög ämnesomsättning) eller låga (lågämnesomsättning). Struma förekommer i alla åldrar men är något vanligare under pubertet och graviditet och förekommer oftare hos kvinnor än hos män. Operation genomförs vid tumörmisstanke, om struman ger trycksymptom mot luft- eller i matstrupe, eller om struman är kosmetiskt besvärande. Vid kliniken behandlas årligen cirka 170 patienter. Giftstruma Giftstruma (hypertyreos, tyreotoxikos) innebär att sköldkörteln producerar för mycket hormon. Hela kroppen påverkas. Det finns tre alternativa behandlingar för giftstruma, varav kirurgi utgör en relativt ringa del, drygt 10 procent. De patienter som blir föremål för operation är de med uttalad endokrinologisk ögonsymptom, unga patienter samt patienter med samtidig stor struma. Kliniken behandlar årligen cirka patienter med giftstruma. Sköldkörteltumörer Tumörer i sköldkörteln kan vara godartade och elakartade. Så kallade follikulära tumörer opereras bort då man inte innan operation kan avgöra vilka som är cancertumörer. Cirka 75 sådana patienter opereras årligen vid kliniken. Därutöver opereras patienter med cancer i sköldkörteln.
5 4 (11) Hyperparathyroidism (HPT) Bisköldkörtlarna (paratyroidea) som vanligen är fyra till antalet sitter i anslutning till sköldkörteln och frisätter ett hormon (parathormon). Detta hormon styr kalkomsättningen i kroppen med stor noggrannhet. Hyperparathyroidism innebär att det frisätts mer parathormon än normalt. Följden blir att kalciumnivån i blodet är högre än normalt. Kalcium är av stor betydelse för funktionen i många celler till exempel för sammandragning i muskelceller, nervimpulser och frisättning av viktiga substanser från olika celler. Den ökade frisättningen av parathormon är en följd av en sjukdom i en eller flera bisköldkörtlar. Oftast (80 85 procent) rör det sig om att det i en av körtlarna uppkommit en godartad tumör (adenom) som frisätter parathormon. Exakt antal insjuknade i sjukdomen är okänt då många aldrig blir föremål för behandling. Årligen opereras drygt 200 patienter i Stockholms län för hyperparathyroidism. Idag är kirurgisk behandling det enda som bestående kan normalisera bisköldkörtelfunktionen. Sarkom Sarkom är ett gemensamt namn för cancer i kroppens stödjevävnad, det vill säga i skelett, brosk, bindväv och muskler. Det är en jämförelsevis ovanlig tumörform. Mindre än en procent av alla cancerfall är sarkom. Det finns många olika varianter av sarkom. En enkel indelning är i mjukdelssarkom och skelettsarkom. Årligen insjuknar cirka 100 patienter i Stockholms län med sarkom i buk och retroperitoneum. Skelett- och muskelsarkom behandlas vid Ortopediska kliniken vid Karolinska; övriga sarkom behandlas vid Bröst- och endokrinkirurgiska kliniken. Sarkomkirurgin vid kliniken visar mycket goda resultat avseende femårsöverlevnad i en nationell och internationell jämförelse. Resultatet, 65 procent femårsöverlevnad, är högt över riksgenomsnittet som är 29 procent, men sämre än världens ledande center i Buffalo, USA som har 75 procent femårsöverlevnad. Nyckeltal endokrin- och sarkomkirurgi Resultat 2008 Rikssnitt 2008 Klinikens mål 2009 Sköldkörtelop Hypopara (störd kalkomsättning) 2,5% 4,5% < 2% efter 6 månader Nervskada (stämbandsförlamning) 0,7% 0,8 % < 1% efter 6 månader HPT Normocalcemi (normala kalkvärden) 91,5% 80,5% > 95% vid 6 veckors uppföljning Nervskada, 6 månaders uppföljning 0 % 0,4 % < 1% Sarkom Femårsöverlevnad 65% 29% 75% Källa: Skandinavian Quality Register for Thyroid and Parathyroid Surgery och Skandinaviska Sarkomgruppens register Binjuretumör Årligen opereras patienter med binjuretumör vid kliniken. Ett nationellt kvalitetsregister för binjurekirurgi startades i början av januari Kliniken registrerar samtliga fall i registret. Karolinska och Sahlgrenska är de största
6 5 (11) enheterna i landet och förutom Lund är Karolinska det enda sjukhuset som utför robotassisterad binjurekirurgi. Omvårdnad Omvårdnad syftar till att understödja hälsa, förebygga ohälsa och sjukdom, bidra till att bota och behandla, lindra lidande och värna människans värdighet. En förutsättning för att ge adekvat omvårdnad till patienten är att en korrekt bedömning görs och att den dokumenteras. Inom omvårdnad genomförs så kallade punktprevalensmätningar. Det innebär att sjukhusen gör en mätning av patienter som är inskrivna på sjukhuset vid mättillfället. Enligt vårdavtalet ska resultatet avseende nutrition respektive trycksår redovisas till Beställaren. Nutrition Undernäring är ett tillstånd som förekommer hos ungefär var tredje patient på sjukhus eller boende inom äldreomsorg i Sverige. Ett bristfälligt näringstillstånd leder bland annat till nedsatt funktionsförmåga, längre rehabilitering, försämrad sårläkningsprocess samt ökad risk för infektioner och trycksår. Detta resulterar i ökad komplikationsfrekvens efter kirurgiska ingrepp, och därmed förlängda vårdtider, ökat lidande för patienterna och högre vårdkostnader. Vid mätningen granskas om patienterna är riskbedömda avseende undernäring och om det dokumenterats i journalen. Resultatet i den sjukhusgemensamma mätningen i april visar att andelen komplett nutritionsbedömda och dokumenterade i journalen var 100 procent vid kliniken. Sjukhusets målvärde är att minst 75 procent ska vara komplett nutritionsbedömda och dokumenterade i journal. Tryckskada Tryckskada är en undvikbar skada som i de fall de uppstår leder till stort lidande och förlängda vårdtider samt innebär ökade kostnader. Med ett medvetet arbetssätt inkluderande tidig riskbedömning och med tidigt insatta åtgärder kan trycksårsförekomst reduceras. Handlingsplan skall finnas hos varje avdelning som kommer i kontakt med patienter som riskerar tryckskada. Punktprevalensmätningen visar dels om patienterna är riskbedömda för tryckskada, dels andelen som har tryckskada enligt en fyrgradig skala. Andelen med tryckskada vid ankomst till sjukhuset ska särredovisas. Karolinska Universitetssjukhusets målvärde för 2009 är att högst 5 procent ska ha förvärvat tryckskada under vårdtiden och klinikens resultat var att ingen patient hade tryckskada. Eftersom verksamheten i huvudsak utgörs av elektiv kirurgi med
7 6 (11) korta vårdtider är generellt sett riskerna för tryckskada låga vilket resultatet också visar. Smärta Smärta är ett symptom som kan ha många olika orsaker. Om patienten ska kunna erbjudas en effektiv smärtbehandling, är det viktigt att analysera vilken typ av smärta patienten har eftersom olika smärttillstånd kräver olika typ av behandling. Smärtskattning ska utföras och dokumenteras på samtliga patienter där smärta kan förekomma. Karolinska Universitetssjukhusets målvärde är att minst 85 procent av alla patienter som uppgett smärta ska ha en dokumentation i journalen av smärtans intensitet. Patienttillfredsställelse med smärtbehandling mäts vid alla vårdenheter. Här finns två målvärden, mål 1: 85 procent av alla patienter ska ha fått adekvat smärtbehandling inom en av patienten bedömd acceptabel tid. Mål 2: minst 85 procent av alla patienter ska vara nöjda eller mycket nöjda med smärtbehandlingen. Alla patienter ska smärtskattas minst en gång per arbetspass och det ska dokumenteras i patientjournal. Klinikens resultat i punktprevalensmätningen 2009 visar att alla patienter smärtskattades, 92 procent av patienterna ansåg att smärtbehandling skett inom rimlig tid och 84 procent var nöjda/mycket nöjda med smärtbehandlingen. Tre smärtombud varav en läkare finns på kliniken. Kliniken har i samarbete med Enheten för rekonstruktiv kirurgi och smärtkliniken, utarbetat ett smärtbehandlings PM för patienter som opereras för Bröstrekonstruktion. Säker vård MRSA (multiresistenta bakterier) Det är viktigt för sjukvården i Stockholm att hålla nere antalet MRSA-smittade både av medicinska och kostnadsmässiga skäl. Åtgärder måste vidtas för att minska risken för att dessa infektioner sprids. I Stockholm ska screening avseende MRSA göras på alla patienter med riskfaktorer. Punktprevalensmätningar görs varje kvartal. Vid mätningen granskas alla patienter under en dag för att identifiera riskpatienter för MRSA. Därefter granskas om vårdrutinerna följts. Tidig mobilisering, dagkirurgi och korta vårdtider minskar ovanstående risker. Kliniken har inte haft någon patient med riskfaktor vid de tidigare tillfällen som punktprevalensmätningarna har genomförts. I mätningen i november 2009 hade 5 av 15 patienter riskfaktorer som sår/hudförändringar vid intagningen och av dessa blev 4 patienter odlade för MRSA (80%).
8 7 (11) Vårdrelaterade infektioner (VRI) På nationell nivå har pågått en satsning för ökad patientsäkerhet som Sveriges Kommuner och Landsting drivit tillsammans med alla landsting och regioner. Målet var att halvera förekomsten av vårdrelaterade infektioner från tio till fem procent före utgången av 2009 jämfört med Vårdrelaterade infektioner hör till de allra vanligaste vårdskadorna. I satsningen fokuseras på tre infektions-typer, men satsningen i sig kommer med stor säkerhet att öka följsamheten till samtliga vårdhygieniska krav och rutiner i all hälso- och sjukvård. I den nationella satsningen har ingått att sjukhusen genomför två punktprevalens-mätningar per år. Kliniken resultat visar att ingen patient har haft vårdrelaterad infektion i SKL:s mätning i oktober 2008 och maj Basala hygienrutiner och klädregler Basala hygienrutiner och klädregler innebär att inga klockor, ringar eller armband ska förekomma i vårdarbete och att klädseln ska vara kortärmad. Det finns också tydliga regler för när skyddskläder (förkläde, skyddsrock) ska användas. Smittskyddsenhetens regler för handdesinfektion ska också följas för att minska risken för överföring av infektioner. Följsamheten till dessa riktlinjer följs upp på Karolinska Universitetssjukhuset genom att en utbildad granskare inom varje enhet observerar sina arbetskamrater under en dag som inte annonserats i förväg. Sjukhuset har 100 procents följsamhet till klädregler och till basala hygienrutiner som mål. Nedanstående tabell visas klinikens resultat i punktprevalensmätningar avseende hygien. Följsamhet till basala hygienrutiner Resultat av egen mätning, andelen som följer 2009, november Basala hygienrutiner 60% Sjukhusets klädregler 100% Andelen av personalen som spritar händerna 90% Avvikelsehantering Avvikelsehantering är en viktig del i det riskförebyggande arbetet och en väsentlig del av ett kvalitetssystem. Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12) innehåller anvisningar för hur avvikelserapportering ska genomföras. I avvikelsehantering ska ingå hur negativa händelser (händelser som medfört skada) och tillbud (händelser som hade kunnat medföra skada) identifieras, dokumenteras och rapporteras. En avvikelserapport bör skrivas av den som varit involverad i händelsen för att händelseförloppet ska bli så korrekt beskrivet som möjligt. Rapporten bör skrivas så snabbt som möjligt i ett avvikelserapporteringssystem.
9 8 (11) Inom SLL har ett IT-baserat system, HändelseVis, införts vid alla sjukhus. Rapporteringsfrekvensen för avvikelser bör kunna höjas. Läkarna har ofta en lägre rapporteringsfrekvens än övrig vårdpersonal vilket också noterats vid kliniken. Antalet rapporterade avvikelser under 2009 var 14 till och med september. De flesta avvikelserna avser brister i läkemedelshantering samt informationsöverföring mellan kliniken och operation. Antalet ärenden hos Patientnämnden och Landstingens ömsesidiga försäkrngsbolag är mycket lågt och inga Lex mariaärenden har anmälts under 2007 eller Kliniken analyserar inte sina kostnadsytterfall ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Patientfokuserad vård Patientnöjdhet I hälso- och sjukvårdslagen (1982) framhålls medborgarnas rätt till vård av god kvalitet och enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS:2005:12) skall systematiska mätningar göras av hur patienter upplever erhållen vård. För detta ändamål använder sjukhusen den landstingsgemen-samma enkäten Indikator. Mätningar görs vartannat år i sluten vård och vartannat i öppen vård. Resultaten redovisas i form av så kallat förbättringsutrymme inom sex områden (information, bemötande, tillgänglighet, trygg och säker vård, delaktighet och patientens värdering). Under 2008 följdes öppenvården upp. De största förbättringsutrymmena vid kliniken var delaktighet (förbättringsutrymme 13 procent) och kommunikation (förbättringsutrymme 11 procent). Kliniken arbetar kontinuerligt med att förbättra in- och utskrivningsrutiner och utvecklar informationshäften till patienterna. Kontaktsjuksköterskor för cancerpatienter I enlighet med Utvecklingsplanen för Cancersjukvården i SLL ska alla cancerpatienter ha tillgång till en kontaktsjuksköterska. I samband med att patienten får en namngiven kontaktsjuksköterska ska patienten få ett direkt telefonnummer att nå vederbörande på under dagtid och på flera ställen får patienten även ett direktnummer under jourtid. Kontaktsjuksköterska har en specifik uppdragsbeskrivning och utbildning med speciella arbetsuppgifter för att stödja patienterna och för att säkerställa uppdraget som kontaktsjuksköterska. Vid kliniken finns sju sjuksköterskor som har funktionen som kontaktsjuksköterska men bara en har formell utbildning. Skriftlig vårdplan upprättas för samtliga cancerpatienter. Veckoavdelning Huvudparten av klinikens verksamhet är elektiv verksamhet och kliniken har inte någon slutenvårdsavdelning öppen under helgerna. De patienter som
10 9 (11) förväntas behöva längre vårdtid tas in på måndagar om möjligt. Dock behöver i genomsnitt 6-8 patienter per vecka flyttas från veckoavdelning till en annan avdelning under helgerna och patienterna har uttryckt önskemål om att slippa sådan förflyttning. Effektiv vård Dagkirurgi Av klinikens produktion utförs cirka 19 procent som dagkirurgi. Kliniken bedömer att denna andel skulle kunna öka, vilket dock kräver att vissa ombyggnationer görs. Uppskjuten operation Beskedet att operationen är uppskjuten fick 17 patienter (1,2%) senare än 48 timmar före inplanerad operationstid under år Jämställd och jämlik vård Kliniken följer sina resultat könsuppdelat. Vård i rimlig tid Väntetid till nybesök Bröstcancer: 5-7 dagar Endokrinkirurgi, cancer 7 dagar Endokrinkirurgi, ej cancer: 6 veckor Väntetid till påbörjad operation/behandling: Bröstcancer: 3 veckor Endokrinkirurgi, cancer: 3 veckor Endokrinkirurgi, ej cancer: 6-8 veckor Hösten 2008 då kliniken bildades fanns det lång kö inom endokrinkirurgi (340 patienter). Kliniken har kortat kön bland annat genom att tillfälligt operera vid Capio St Görans sjukhus och genom att utnyttja så kallade snabbsalar (effektivitetsoperationssalar). Det innebär att man genomför fyra operationer per dag i stället för tre. December 2009 stod 147 patienter på väntelistan för endokrinkirurgisk operation. För att klara detta har kliniken tillfälligt minskat mottagningskapaciteten och processarbete pågår i syfte att effektivisera mottagningsverksamheten.
11 10 (11) Analys Flertalet av klinikens patienter rapporteras till relevanta register och i jämförelse med nationella data är klinikens behandlingsresultat för såväl bröstcancerkirurgi som endokrin- och sarkomkirurgi generellt bättre än riksgenomsnittet. Andelen samtidiga bröstrekonstruktioner är högst i landet. Kliniken har goda resultat i punktprevalensmätningar inom omvårdnad och kliniken har bättre resultat än sjukhusets målvärden. Antalet avvikelserapporter är lågt vilket till del kan förklaras som en underrapportering. Rapporteringsfrekvensen är lägre bland läkare och kliniken arbetar med olika åtgärder i syfte att höja rapporteringen. Klinikens slutenvårdsavdelning är öppen endast från måndag till fredag och de patienter som har behov av vård under helgerna måste flyttas till andra kliniker. I genomsnitt behöver 6-8 patienter per vecka flyttas. Det bryter kontinuiteten i omvårdnad för patienten och innebär en risk för patientsäkerhet. I patientenkäter har patienterna framfört kritiska synpunkter avseende överflyttningen. Karolinska Universitetssjukhuset är ensamutförare av endokrin- och sarkomkirurgi i länet och beställaren anser att sjukhuset borde kunna fokusera på sitt högspecialiserade uppdrag och erbjuda dessa patientgrupper egna vårdplatser under veckans alla dagar. Kliniken anger att det finns en potential att göra fler operationer i dagkirurgi, men att det behövs ombyggnationer. Beställaren anser att det är viktigt att sjukhuset går vidare med denna möjlighet. Kliniken har prioriterat att koncentrera sig på sitt högspecialiserade uppdrag och kortat ned den långa kön inom endokrinkirurgi som fanns i september 2008 då kliniken bildades. Eftersom sjukhuset är ensamutförare av endokrin- och sarkomkirurgi i länet vilar också ansvaret helt på sjukhuset att kapaciteten och effektiviteten anpassas så att vårdgarantin upprätthålls. Vid tidpunkten för denna uppföljning hålls vårdgarantin och ledtiderna för cancerpatienter ligger inom målvärdet. Fortsatt uppföljning Utifrån genomförd uppföljning planeras ingen ytterligare fördjupad uppföljning av bröst- och endokrinkirurgiska kliniken. Beställaren följer månadsvis upp tillgänglighet och produktionsvolymer. Vidare kommer de medicinska indikatorer och omvårdnadsindikatorer som sjukhuset ska
12 11 (11) redovisa enligt krav i flerårsavtalet att följas upp. Beställaren kommer också att ta del av sjukhusets årliga kvalitetsbokslut. Inom ramen för uppföljning av Utvecklingsplanen för Cancersjukvården i SLL kommer Beställaren att tillsammans med kliniken fortsätta ett utvecklingsarbete avseende kontaktsjuksköterskefunktionen och uppföljning av ledtider.
Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen
HSN 2009-04-28 p 37 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Anne Håkansson Birgitta Almgren Holger Stalberg Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen Ärendet I avtalen
Läs merFördjupad uppföljning av allmänkirurgi vid akutsjukhusen
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 1 (16) HSN 0905-0419 Handläggare: Anne Håkansson Eva Lestner Per C Larsson Fördjupad uppföljning av allmänkirurgi vid akutsjukhusen I denna rapport redovisas resultaten
Läs merUppföljning av barnonkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset
1 (8) Avdelningen för somatisk specialistvård Sjukhusenhet Handläggare Ann-Charlotte Eklöf Jan Erlandsson Lena Sundberg 2009-11-06 HSN 0812-1525 Uppföljning av barnonkologi vid Karolinska Universitetssjukhuset
Läs merÖverenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR
Läs merProgram Patientsäkerhet
PROGRAM 1 (5) INLEDNING Landstinget Västmanland arbetar målmedvetet för att öka patientsäkerheten och successivt utveckla en säkerhetskultur, som kännetecknas av hög riskmedvetenhet och ett aktivt riskreducerande
Läs merUppföljning av lungmedicinska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset
1 (7) Avdelningen för somatisk specialistvård Sjukhusenhet Handläggare Lena Sundberg RAPPORT Uppföljning av lungmedicinska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Inledning I och med införandet av
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2012 Stockholm 1/3 2013 Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare 2 (13) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merFördjupad uppföljning av internmedicin vid akutsjukhusen
1 (18) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0810-1200 HSN 0812-1437 HSN 0812-1439 HSN 0812-1517 Handläggare: Piret Kaaman-Lepisk Fördjupad uppföljning av internmedicin vid akutsjukhusen I denna
Läs merHÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merTrycksår - handlingsplan
Nationella satsningen för ökad patientsäkerhet, indikator 4, 2013 Handlingsplan med mål och förbättringsarbete för att minska andelen trycksår inom Norrbottens läns landsting (NLL). Handlingsplan: NLL;s
Läs merPresentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017
Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten
Läs merPatientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge
1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare
Läs merResultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 211 Resultat 155 12-3-16-1:49 211 Avvikelserapportering Tidsperiod: 211 Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet AlphaQuest. 211 21 Antal 31 324 Analys:
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom
Läs merRutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,
Läs merInnehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Läs merRapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013
Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade
Läs merFördjupad uppföljning av ortopedi samt akut omhändertagande för vuxna på mottagningarna för akut sjuka och olycksfall vid akutsjukhusen
HSN 2010-03-23 p 15 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Lena Geidenstam Marie Hellström Holger Stalberg ANMÄLAN 2010-02-25 HSN 0810-1200 HSN 0812-1437 HSN 0812-1439 HSN 0812-1517
Läs merRiktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete
Läs merFörebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 2 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ingemar Hallén Smittskyddsläkare Tobias Kjellberg Hälso- och
Läs merPåkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB
HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet
Läs merResultat Akutkliniken
KVALITETSREDOVISNING 213 Resultat 65 14-4-1-9:9 213 Översikt patientsäkerhetsarbete 5 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 4 3 2 1 31 346 289 Avvikelserapportering är ett viktigt verktyg i
Läs merHälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015
1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig
Läs merPatientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.
Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för
Läs merFörfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-14 1 (5) HSN 1109-0965 Handläggare: Irma Johansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 3 Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad
Läs merMAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria
MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt
Läs merVerksamhetsplan 2012 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1/1341-2011 SID 1 (6) 2011-12-01 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 24
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund
Läs merPatientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?
Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat
Läs merBeslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård
Läs merVi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker
Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter
Läs merRegistret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan
Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,
Läs merNorrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs mer14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN
14 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om inställda operationer under 2017 HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0328 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-04-26 SjukhusLOU-avtal
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Rev. 2014-01-27 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.
Läs merPresentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015
Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna
Läs merLägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016
Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016 Kompetensutvecklingsdagar för MAS och MAR Carina Skoglund Disposition Allmänt om Socialstyrelsen Lägesrapport inom patientsäkerhet inkl. resultat webbenkät
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2018-07-02 Reviderad senast 2020-07-02 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011
Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2011 2012-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Övergripande
Läs merRiktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS
Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)
Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merFörlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom
Läs merPatientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare
Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus 2011 Stockholm 1/3 2012 Gruppen för verksamhetsutveckling Leif Tallstedt, chefläkare 2 (11) Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier
Läs merTemagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland
www.pwc.se Revisionsrapport Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport Jean Odgaard, Certifierad kommunal revisor Lina Zhou. Revisionskonsult Januari 2019 Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund...
Läs merRutin för anmälan enl. Lex Maria
Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal
Läs merVerksamhetsplan 2013 för Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS och Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING OMSORG OM ÄLDRE OCH STÖD TILL PERSONER M ED FUNKTIONSNEDSÄTTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR:1.1./860-2012 SID 1 (6) 2012-12-18 Handläggare: Kristina Ström Telefon: 08 508 23
Läs merPatientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.
Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade
Läs merPatientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012
Patientsäkerhet Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012 Thomas Brezicka, Regionläkare Patientsäkerhetsenheten/Västra Götalandsregionen 1 Hälso- och sjukvård Medicinska
Läs merMorgondagens nätverkssjukvård i Stockholm
2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,
Läs merUtvecklingsplan för dialysvården
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-12-06 p 04 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-31 HSN 1210-1252 Handläggare: Tobias Nilsson Utvecklingsplan för dialysvården 2013-2014 Ärendebeskrivning
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs mer- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision
Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merSvar på skrivelse av Socialdemokraterna om inställda operationer tidigare år
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-08-19 1 (5) HSN 2017-0604 Handläggare: Mikaela Lingvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-10-24 Svar på skrivelse av Socialdemokraterna om inställda
Läs merFörlängning av avtal med Olmed Ortopediska AB angående Ortopedteknisk verksamhet i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (2) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-28 Handläggare: Jeanette Adolfsson Förlängning av avtal med Olmed Ortopediska AB angående
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012
ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:
Läs merSäker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!
Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merUppföljning. Lokevägens gruppbostad
Uppföljning Lokevägens gruppbostad Innehållsförteckning 1 Uppföljning... 3 1.1 Uppföljning av hälso-och sjukvård enligt GPA-modellen... 3 1.2 Kontakt med läkare och annan hälso-och sjukvårdspersonal...
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merPatientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall
2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning
Läs merSvensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421
Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström - 090421 Världen förändras och vi med den Svensk sjukvård i världsklass i avseendet medicinska resultat Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Världen förändras
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:
Läs merKvalitetsbokslut 2012
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merKvalitetsbokslut 2013
Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens
Läs merFörlängning av avtal med OT-Center AB angående Ortopedteknisk verksamhet i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (2) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2010-12-07 p 14 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-28 Handläggare: Jeanette Adolfsson Förlängning av avtal med OT-Center AB angående Ortopedteknisk
Läs merUNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009. Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner
ENHETENS NAMN DATUM UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING 2009 2008-11-21 Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet Enhetens avvikelser ska utgöra en del av det systematiska kvalitets-
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merKvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE
Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:94 1 (45) LS 1011-0923 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Påkallande av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Föredragande landstingsråd: Filippa Reinfeldt Ärendet Hälso-
Läs merMedicinteknikdagarna 2009 Västerås Dag Ström
Medicinteknikdagarna 2009 Västerås 090928 Dag Ström Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige Riskverksamheter Gottröra SK 751 1991 Hur vanliga är motsvarande nödlandningar inom svensk sjukvård..och
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Verksamhet: Ersta sjukhus Gäller fr o m: 2012-02-14 Sida: 1 (8) Innehåll Innehåll...2 Bakgrund, patientsäkerhetsorganisation, kvalitets- och ledningssystem...3 Patientnöjdhet
Läs merResultat Röntgenkliniken
Resultat 155 13-03-13-15:07 SÄKER VÅRD 2012 Översikt patientsäkerhetsarbete 1500 Antal anmälda avvikelser Antal anmälda avvikelser 1200 900 600 300 0 933 Med tanke på vår kliniks storlek får 857 835 antalet
Läs merBESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)
TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare
Läs merUppdragsplan Vård- och omsorgsnämnden. Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/
Uppdragsplan 2016 Vård- och omsorgsnämnden Antagen av vård- och omsorgsnämnden 9 december 2015 VON 2015/0864 003 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Ansvarsområden 4 Verksamhetsidé 4 Uppföljning och utvärdering
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. för Läkarhuset Roslunda AB.
Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB. År 2012 Datum 2013-03-01 Camilla Nilsson, vårdcentralchef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merAvvikelsehantering hälso- och sjukvård
Sida 1 (6) Omsorgsförvaltningen Datum: Normerande styrdokument 2019-05-22 Beslutsfattare: Karin Brolin, avdelningschef hälso- och sjukvård, omsorgsförvaltningen Version/Dokumentidentitet: OMF_RU-012-02
Läs merRegion Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler
Observationsstudier Basala hygienrutiner och klädregler Observationsstudier Vad är det? Observation av följsamhet till Basala hygienrutiner och Klädregler -En Egenkontroll Vad styr? SOSFS 2007:19 föreskrift
Läs merVarierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015
Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande
Läs merAtt vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete
Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete Du är viktig! 2018-03-20 Chefsjuksköterskor centrala Patientsäkerhet - vårdskada Lagar och föreskrifter nyheter Avvikelsesamordnaren
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merRutin. Anmälan enligt Lex Maria. Diarienummer: Hälso- och sjukvård. Gäller från:
Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Anmälan enligt Lex Maria Gäller från: 2013-06-24 Gäller för: Socialförvaltning Fastställd av: Socialförvaltnings leddningsgrupp Utarbetad av: MAS Revideras senast:
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket Den x månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om lex Maria;
Läs merNationell satsning för. Ökad patientsäkerhet
Nationell satsning för Ökad patientsäkerhet Förord I denna broschyr redovisas en kort sammanställning av riskreducerande åtgärder mot vanligt förekommande vårdskador i svensk hälso- och sjukvård. Åtgärderna
Läs merAvvikelsehantering HSL - Extern utförare
EXT_OMF_RU-001-01 Avvikelsehantering HSL - Extern utförare Ett normerande styrdokument som Monica Hansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska omsorgsförvaltningen, fattade beslut om 9 oktober 2018. Rutinen
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merFörfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-10-22 1 (5) HSN 1112-1505 Handläggare: Pernilla Andersson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-11-19, p 4 Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merRutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun
Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:
Läs mer