FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING 2014 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING KARLSTADS KOMMUN

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2014 KARLSTADS KOMMUN KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

2 2 Karlstads KARLSTADS kommun KOMMUN 2014 ÅRSREDOVISNING 2014

3 ÅRET 2014 I KORTHET Kommunkoncernens ekonomi Kommunkoncernens resultat uppgår till 140 mnkr. Investeringar har skett med mnkr brutto. Byggnationen av det nya kraftvärmeverket på Heden blev klar under året till en betydligt lägre utgift än beräknat. Fortsatta problem inom Vindkraft Vänern AB där nya allvarliga skador uppkommit. Kommunens ekonomi Kommunens resultat uppgår till 57 mnkr. Investeringar har skett med 431 mnkr brutto. Större investeringar har skett i nytt vårdboende Oskarslund, upprustning av Ilandaskolan, ny huvudvatten ledning från Sörmon samt det pågående miljö- och energiprojektet. Finansieringsmålet har uppnåtts under året, däremot inte resultatmålet. Resultatet ligger dock i nivå med kommunfullmäktiges budgetbeslut. Fakta om kommunen Vid årets utgång har Karlstads kommun invånare, en ökning med 564 personer under året barn föddes under året. Antalet årsarbetare i kommunen uppgår till och i kommunkoncernen i övrigt finns 505 årsarbetare. Utdebiteringen ligger totalt på 32:95 fördelat på landstinget 11:20 och kommunen 21:75 Några viktigare händelser Ombyggnation av E18 västerut har påbörjats. Tåg i tid -projektet finns nu med i Nationell plan, vilket innebär att utbyggnaden av Värmlandsbanan kan påbörjas. Hammarögymnasiet stängdes efter vårterminens slut och programmen har flyttats till Nobelgymnasiet och Tingvallagymnasiet. Den andra etappen av den nya huvudvattenledningen från Sörmon är klar och har tagits i drift. Projektet Älvpromenaden har påbörjats genom ombyggnation av Älvgatan och Almentorget. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Årsredovisningens innehåll... 5 Kommunstyrelsens ordförande... 6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Karlstad och omvärlden 8 Sammanfattande analys...10 Målområden externt perspektiv Tillväxt...12 Attraktiv stad...17 Utbildning och kunskap...20 En stad för alla...24 Den goda gröna staden...30 Målområden internt perspektiv Finansiellt perspektiv...36 Vårda tillgångar...38 Kvalitet...40 Arbetsgivarperspektiv...43 Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet...48 Finansiell analys kommunkoncernen...49 Finansiell analys kommunen...52 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning, kassaflödesanalys, balansräkning...63 Nothänvisningar...66 Redovisningsprinciper...77 Kommunens samlade verksamhet...80 Driftredovisning...81 Driftredovisning med kommentar...82 Investeringsredovisning...85 Större investeringar...86 VERKSAMHET INOM BOLAG, STIFTELSER OCH KOMMUNALFÖRBUND Karlstads Stadshus AB...88 Karlstads Energi AB...90 Karlstads el- och stadsnät AB...92 Karlstads Bostads AB...94 Övriga bolag inom Stadshuskoncernen...96 Övriga företag och stiftelser...98 BILAGA Indikatorer i strategisk plan KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

5 ÅRSREDOVISNINGENS INNEHÅLL Karlstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontoret. Inledningsvis ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen upprättas i enlighet med 4 kap i den kommunala redovisningslagen och börjar med ett kortare avsnitt om hur omvärldsfaktorer påverkar kommunen och länet. En samlad analys av verksamhetsutveckling och ekonomi redovisas kortfattat. Här ingår även en översiktlig bedömning av begreppet god ekonomisk hushållning. Därefter redovisas måluppfyllelse och viktigare händelser och insatser inom de olika målområden som ingår i den strategiska planen. Målområdet Arbetsgivarperspektiv tillsammans med personalstatistik ersätter det separata personalbokslut som har framställts tidigare år. Förvaltningsberättelsen avslutas med en finansiell analys av kommunen och kommunkoncernen. Analysen belyser områdena Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll och avslutas med en sammanfattning och en framtidsbedömning. Finansiella rapporter Här redogörs för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade rapporter samt en beskrivning av vilka redovisningsprinciper som gäller. Här finns även en schematisk bild över kommunkoncernens organisation. Därefter redovisas nämndernas utfall inom drift- och investeringsbudgeten. Budgetavvikelser beskrivs kortfattat, liksom de största investeringsprojekten. Verksamhet inom bolag, stiftelser och kommunalförbund Här ges en kortfattad bild av resultat, ställning och verksamhet inom de enskilda bolagen, stiftelserna och kommunalförbunden och en motsvarande beskrivning av den samlade stadshuskoncernen. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

6 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Supervalåret 2014 när vi blickar tillbaka på 2014 ser vi ett år där vi haft stort fokus på politik och demokrati. Det har varit val till Europaparlamentet, riksdagen, landstinget och kommunen. Både nationellt och internationellt har grupper med allt mer extrema politiska eller religiösa uppfattningar vunnit mark och vi ser att oroligheter runt om i världen även påverkar vår kommun. Trots det kan vi konstatera att vi har det bra. Väldigt bra. Vi har ett positivt ekonomiskt resultat på 57 miljoner kronor och vi har kommuninvånare som överlag trivs. Karlstad växer under året blev vi 564 personer fler, det betyder att det nu bor invånare i kommunen. Det föddes över barn 2014, det är nästan 50 fler mot föregående år. Vi kanske inte kan prata om en babyboom men det bådar ändå gott och skapar framtidstro. Fler invånare betyder att fler är med och bidrar till kommunens skatteintäkter och att vi därmed kan fortsätta tillhandahålla god service. Men det betyder också utmaningar, inte minst när det gäller bostäder, skolor och infrastruktur. Vi bygger det har säkert inte undgått någon att det byggs mycket i både centrala Karlstad och runt om i kommunen. Det är vägar, rondeller, byggnader och beredning av ny mark. I Väse har första etappen av Tåg i tid, som innebär nya mötesspår och ny station, startat och västerut har arbetet med den nya och säkrare sträckningen av E18 påbörjats. Och byggandet kommer att fortsätta, inte mindre än 17 detaljplaner har vunnit laga kraft under året. Höga miljökrav världens första anläggning för flygbiobränsle har öpnnats här i Karlstads. I juni lyfte Sveriges första reguljärflyg med det miljövänligare bränslet i tankarna från flygplatsen. Vi har visat att med höga miljökrav och rätt driv går det att minska koldioxidutsläppet från flyget. Arbete och näringsliv att människor har tillgång till jobb är en förutsättning för både individens och samhällets möjlighet att lyckas och utvecklas. Därför är det oerhört glädjande att Karlstad under året klättrat 23 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking av kommuners företagsklimat. Vi har förbättrat oss inom de flesta områden i mätningen och har därmed tagit ett steg närmre målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Karlstads Business Region, KBR under året har vi tillsammans med våra grannkommuner tagit fram en handlingsplan för KBR. Genom att vi befinner oss i en och samma arbetsmarknadsregion kommer vi att ha stor nytta av att utveckla vårt sammarbete. Inte minst för att vi har en stor arbetspendling drygt 30 procent av de som arbetar i Karlstad pendlar in, och knappt 20 procent av Karlstadsborna arbetspendlar ut. En annan vinning är att vi nu kan möta företagare, investerare och andra intressenter med enad kraft. Fler cyklar och reser kollektivt 2014 gjorde vi 6,5 miljoner bussresor, vilket är nästan en miljon fler än Antalet cyklister som passerat våra mätstationer har ökat med över sedan vi började mäta Det är bra för både hälsan och miljön inte minst för att bussarna drivs av biogas. Tack Det räcker inte om en person gör ett gott jobb, det är den samlade kunskapen, kompetensen och drivkraften hos medarbetare som får kommunen att fungera och leverera. Till er vill jag rikta ett stort och innerligt tack, det är ni som gjort att 2014 blev ett år som vi med stolthet kan se tillbaka på. Per-Samuel Nisser (M) Ordförande 6 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

8 KARLSTAD OCH OMVÄRLDEN Är det bara en känsla eller är 2014 ett år som präglas av särskilt mycket dramatik? Oron i omvärlden känns större än på mycket länge. Konflikter och spänningar i Syrien och Ukraina, dramatiska oljeprisfall och negativa styrräntor är några av de händelser som kan tjäna som illustrationer av detta. På hemmaplan har vi också haft allmänna val vilket på nationell nivå innebar att vi i december stod inför en situation där regeringens budget inte fick majoritet i riksdagen. Under någon vecka levde vi ett läge där det planerades för att vi faktiskt skulle genomföra ett extraval, något som bara hänt en gång, 1958, i svensk historia. Den stegrade spänningen i mellanöstern och Ukraina påverkar oss inte bara mentalt utan också faktiskt. Inte sedan krigshändelserna på Balkan under 1990-talets första halva har flyktingströmmarna varit i närheten av de vi ser nu. Trycket på kommunal service och såväl tillfälliga som mer långsiktiga boendelösningar är stort. För att inte ett antal enskilda kommuner kortsiktigt ska få orimliga situationer är det viktigt med ett ökat nationellt ansvar och stöd. På längre sikt måste också de kompetenser och drivkrafter som finns hos dessa nyanlända tas tillvara på ett bättre sätt. Utan dessa tillskott kommer sannolikt många kommuner att få stora problem med både skatteunderlag och personalrekryteringar. Den starkare befolkningsutveckling vi sett i flera kommuner förklaras till stor del av den ökade invandringen. Förutsägbarheten i omvärldsutvecklingen är också svårare. Vem trodde för ett år sedan att oljepriserna skulle falla i den omfattning vi sett sedan sommaren 2014? Detta påverkar naturligtvis den ekonomiska utvecklingen både globalt och nationellt och i slutändan även lokalt i Karlstad. USA är fortfaranden den starkaste ekonomin och där har utvecklingen varit positiv under det gångna året medan situationen i Europa närmast kan beskrivas med ord som stagnation. För Sverige som litet exportberoende land är den internationella utvecklingen oerhört viktig. Våra största handelspartner finns framför allt i närområdet och den europeiska utvecklingen hittills ger ingen draghjälp för vår del. Sverige har dock trots detta klarat sig relativt väl men detta främst av en mycket stark hemmamarknad där hushållens konsumtion varit den starkaste drivkraften. Arbetsmarknaden är tudelad, sysselsättningen har ökat men arbetslösheten har inte påverkats i samma grad. För kommunsektorn har det inneburit en relativt stabil skattekraftsutveckling medan kostnadstrycket inom bl a försörjningsstödsområdet p g a den relativt höga arbetslösheten fortsatt är stort. Generellt visar kommunsektorn totalt fortfarande upp en stabil ekonomi. Precis som tidigare är spridningen mellan olika kommuner stor. Till skillnad från de senast föregående åren har sektorn under 2014 inte fått någon ekonomisk hjälp i form av återbetalda sjukförsäkringspremier. Resultaten för 2014 är därför i någon mån mer rättvisande och det innebär också att betydligt fler kommuner faktiskt inte klarar balanskravet. Det finns ett stort antal utmaningar framåt. För många kommuner med svag befolkningsutveckling är det mycket svårt att klara av de tuffa anpassningar som krävs för att minska kostymerna till den servicenivå som färre invånare klarar av att bära. Samtidigt ska dessa kommuner också klara av att upprätthålla samma bredd och djup inom alla de verksamhetsområden som en kommun har att hantera. Kraven på ökad samverkan med andra kommer därför som en naturlig följd och sannolikt också som en nödvändig utväg för att lösa det uppdrag kommunen har. Samverkan är dock inte alltid en enkel väg och den flora av lösningar som växer fram gör också att styrningen och uppföljningen av sektorn blir allt mer komplex. Fortsätter utvecklingen i nuvarande takt kan det bli svårt att i framtidens årsredovisning tydligt redovisa vem som egentligen ansvarar för vad. I SKL:s regelbundet återkommande rapporter kring sektorns ekonomi konstateras att trycket på kommunala investeringar ökat kraftigt under de senaste åren. Framför allt sker detta i de kommuner som har relativt god tillväxt. Två tydliga förklaringar är dels att tillväxten i sig genererar investeringsbehov i infrastruktur, förskolor, skolor m m, dels att det parallellt krävs stora reinvesteringar i de byggnader och anläggningar som tillkom under 8 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

9 kommunsektorns stora expansion på och 70-talen. Till detta kan vi också lägga att förväntningarna på att kommunerna ska ta ett allt större ansvar för allt fler frågor ökar. Det kan handla om allt från att kommunerna bör gå före och driva på utvecklingen inom viktiga framtidsfrågor som t ex hållbara energilösningar till att vi ska ta ett större ansvar för utbyggnaden av nya kommunikationslösningar. Ett annat område som delvis är i utkanten av kommunernas kärnverksamhet är trygghets och säkerhetsfrågorna. Det senaste exemplet inom detta område är att kommunerna förväntas ha särskilda handlingsplaner för att motverka rekryteringen till militanta extremistgrupper. Den kommun som även framåt vill vara framgångsrik måste klara av att balansera denna typ av förväntningar med att långsiktigt säkra en bra kärnverksamhet. De ökade kraven inom de områden som traditionellt inte varit kommunala kärnverksamheter har kanske till del inneburit att utmaningarna inom de senare inte uppmärksammats lika mycket. Mycket pekar mot att fokus på just kärnverksamheter som skola och omsorg kommer att öka. Kvalitetsutvecklingen inom dessa områden kommer att vara central för den framgångrika kommunen och en viktig komponent i detta arbete är hur väl vi lyckas med kompetensförsörjningen. Kommunsektorn står som synes inför stora utmaningar. För att klara dessa är stabila ekonomiska förutsättningar vitala. Förhållandet till staten är här särskilt viktigt. Det bästa verktyget för att ge kommunerna långsiktiga och stabila förutsättningar vore att staten garanterade att de generella statsbidragen räknades upp i en takt som harmoniserar med den kostnadsutveckling som kan förväntas i sektorn. Även om beskrivningen ovan i mycket handlar om kommunsektorn generellt så överensstämmer den väl med Karlstads situation. Kommunsektorns utmaningar är våra utmaningar. Karlstadsborna har i olika undersökningar visat att de har stort förtroende för kommunen och tillsammans med en i grunden stabil ekonomi ger det ändå goda förutsättningar framåt. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

10 SAMMANFATTANDE ANALYS Kommunallagens ekonomikapitel innehåller ett uttalat krav på att kommuner och landsting ska ange mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Detta sker i Karlstad genom den strategiska planen med dess övergripande mål. Om kommunkoncernen rör sig i riktning mot de fastställda målen och samtidigt har en ordnad ekonomi, då har vi en god ekonomisk hushållning i vår verksamhet. För 2014 kan vi se att nämndernas och bolagens verksamhet går allt mer i gemensam takt för att nå kommunfullmäktiges övergripande mål. Koncernens verksamhet bedrivs i enlighet med målen och nästintill 100 åtaganden har blivit klara under året. Samtidigt ser vi att nämnderna sammantaget har bedrivit sin verksamhet inom sina ekonomiska ramar och dessutom med en positiv budgetavvikelse. Nettoskulden för den skattefinansierade verksamheten har minskat och även om resultatmålet inte uppnåtts under året så har resultatet uteslutande skapats inom ordinarie verksamhet och utan några tillfälliga extra intäkter. Den samlade bedömningen är därför att vi i allt väsentligt bedrivit verksamheten med god ekonomisk hushållning. Under 2014 har kommunen haft en lägre befolkningsökning än föregående år. Vi ökade med 564 personer. Ökningen består till stor del i att det föds fler barn. Den genomsnittliga befolkningsökningen de senaste fem åren är 723 personer och vi växer därmed i den takt vi har som målsättning. Företagarnas syn på Karlstads företagsklimat har förbättrats och enligt Svensk Näringslivs bedömning har vi lyfts oss inom flera områden. Vårt arbete med att förenkla dialogen mellan företagare och kommunen har bland flera andra insatser bidragit till denna förbättring. Vi har ändå en bit kvar till att nå målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Verksamheten inom Innovation Park har startat under året. Här kan näringslivet, forskare och studenter mötas, utveckla idéer och innovationsprocesser. Denna mötesplats kan bidra till fler värmländska innovationer och nya företagsidéer. Vi lever upp till målsättningen om god planberedskap för bostäder. Däremot kan vi se en ökning av antalet Karlstadsbor med svårigheter att på egen hand skaffa sig en bostad. Det är många målgrupper som konkurrerar om samma bostäder. Samtidigt som till exempel unga och studenter söker små lägenheter upplever arbetsmarknads- och socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden brist på bostäder till sina respektive målgrupper. Det finns därför ett stort behov av fortsatt bostadsbyggande. Andelen Karlstadsbor som har arbete, det vill säga förvärvsfrekvensen, är ungefär i samma nivå som 2012 och För första gången är det en något högre andel kvinnor än män som har arbete. Långtidsarbetslösa och grupper med svag ställning på arbetsmarknaden har fortsatt en svår situation även om vi går in i en bättre konjunktur. Nya samarbetsprojekt och särskilda insatser som till exempel Jobbpaket har däremot gett positiva effekter. Vi kan se en ökning av andelen biståndsmottagare som går till egen försörjning. Elevernas resultat från både grundskola och gymnasieskolan visar en fortsatt bra utveckling. Utmaningen vi står inför är att minska skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar, mellan skolor och mellan huvudmän. Under året blev Hagaborgskolan klar, den har uppmärksammats med flera utmärkelser och är certifierad för miljöbyggnad guld. Vi har mål om att minska våra växthusgasutsläpp. En stor del av vår klimatpåverkan kommer från transporter, utsläppen minskar men vi ser att takten bör öka. Vi har nu haft biogasbussar i vår stadstrafik under hela året samt fortsatt arbetet med beteendeförändringar för att få fler att cykla och åka kollektivt. Kommunens satsning på förnybar energi i form av vindkraft bidrar även till minskade växthusgasutsläpp. Trots tekniska problem har vindkraftverken i Vänern producerat 37,9 GWh el under året. Vi har byggt ett biobränsleeldat kraftvärmeverk. Möjlighet att fasa ut all fossil olja, öka produktionen av förnybar el, långsiktigt säkra värmeleveranser och förbättrade möjligheter att ansluta fler fjärrvärmekunder. Det är några av fördelarna med det nya kraftvärmeverket vid Hedenverket. Kraftvärmeverket är koncernens största investering någonsin. 10 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

11 Kommuninvånarna har ett gott förtroende för kommunen och hur vi utför vår verksamhet. Förtroendet har ökat de senaste åren och ligger på en hög nivå, topp tre i Sverige. Dessutom är Karlstadsborna fortsatt stolta över sin stad och trivs bra, de är särskilt nöjda med tillgången av parker, grönområden och natur. Som en del i utveck-lingen av kommunens centrummiljöer har Molkom fått ett nytt torg under året och nästa på tur är Skåre centrum. Anställda inom vår koncern trivs och är engagerade i sitt arbete. Ledar- och medarbetarundersökningen visar återigen på goda resultat. Däremot når vi inte målet om att andelen frisk personal ska vara 96 procent. De senaste åren har sjukfrånvaron ökat. Vi gör särskilda insatser för de yrkesgrupper som har de högsta sjuktalen. Vi fortsätter också arbetet med att erbjuda alla anställda inom koncernen hälsoundersökningar. Den finansiella analysen visar att vi sett över en femårsperiod har nått resultatmålet men inte det långsiktiga finansieringsmålet. Under 2014 är dock förhållandet det omvända, resultatmålet uppnås inte men däremot minskar nettoskulden för den skattefinansierade verksamheten. När det gäller resultatmålet är det dock två viktiga saker som framgår av den finansiella analysen. För det första ligger resultatet på exakt samma nivå som budgeterats. För det andra har resultatet skapats uteslutande inom ordinarie verksamhet. Även om resultatnivån varit avsevärt högre under de senaste åren har det grundats på stora tillfälliga intäkter. Den finansiella analysen visar att det underliggande resultatet ligger på en relativt god nivå. Åtaganden ska stödja vår ordinarie verksamhet i arbetet med att nå koncernens övergripande mål. För perioden gav kommunfullmäktige nämnder och bolag i uppdrag att arbeta med 155 åtaganden för att öka vår måluppfyllelse. Av dessa skulle 111 genomföras under 2014 och 98 har nu rapporterats som slutförda. 24 av dessa var klara redan Detta är ett gott tecken, verksamheterna har arbetat bra med fullmäktiges givna åtaganden för året. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

12 TILLVÄXT Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en attraktiv etablerings-, bostads- och utbildningsort. Vi bidrar till att fler jobb skapas och att fler vill bo och leva i Karlstad. All utveckling bygger på möten mellan människor. Vi ska därför skapa förutsättningar för goda kommunikationer, både vad gäller människors möten och resor. Vår vision handlar om att bygga både en bättre och en större stad. I en större stad får vi mer resurser till välfärden. Sammanfattning Karlstads kommun växer befolkningsmässigt i den takt vi har som målsättning. Det är allt fler kvinnor som förvärvsarbetar och vi ser en positiv utveckling där även ungdomar och utrikes födda förvärvsarbetar i allt större utsträckning. Vi har bra planberedskap för bostäder och verksamhetsmark och vi har inlett arbete med flera stora och viktiga infrastuktursatsningar. En förbättrad attityd till företagande bidrar till att företagsklimatet blivit bättre. Viktiga händelser Ombyggnationen av E18 västerut har påbörjats. Inför kapacitetsutbyggnaden av Värmlandsbanan har medborgardialog inletts i Väse. Vi har fått en reguljär flyglinje till Frankfurt. Företagsklimatet har blivit bättre. Karlstads kommuns årliga befolkningsökning ska i genomsnitt motsvara 700 personer År 2014 blev vi 564 fler Karlstadsbor och vi är nu personer. Den genomsnittliga befolkningsökningen de senaste fem åren är 723 personer och vi växer därmed i den takt vi har som målsättning. Befolkningsökning i antal Befolkning Befolkningsökning i antal Antal födda Födelseöverskott Flyttnetto totalt varav övriga Värmland varav övriga Sverige varav utlandet Genomsnittlig tillväxt de senaste fem åren Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) 12 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

13 Antalet födda ligger relativt stabilt över tid, däremot ser flyttströmmarna till och från Karlstad lite olika ut från år till år. År 2014 flyttade det in 268 personer fler till Karlstad än det flyttade ut. Det är en fortsatt stor andel av dem som flyttar in till Karlstad som kommer från andra kommuner i Värmland. År 2014 var det ovanligt många som flyttade från Karlstad till andra län. Andelen studenter som stannar kvar både i kommunen och i regionen efter avslutade studier har ökat något de senaste åren. Det är andelen kvinnliga studenter som stannar kvar i större utsträckning, medan de manliga studenterna däremot i allt större utsträckning efter avslutade studier flyttar ut utanför regionen. Kontakten mellan studenter och framtida potentiella arbetsgivare har stor betydelse. Karlstads kommun har under året arbetat i enlighet med den kontaktgaranti för studenter vi tagit fram tillsammans med Karlstads universitet. Genom garantin har studenterna allt mer upptäckt Karlstads kommun och vad vi har att erbjuda som arbetsgivare. Kontaktgarantin är tänkt att införas även av resterande kommuner i Karlstadsregionen och kan vara tillämpbar även för näringslivet och dess samarbetsorganisationer. Vi verkar för ett ökat byggande. Dels har vi löpande dialogmöten med intresserade aktörer inom byggindustrin och dels genomför vi en årlig bostadsmarknadsdag med cirka 130 intressenter ur byggbranschen. Vi planlägger för nya bostäder i attraktiva lägen och planberedskapen har förbättrats genom tillämpningen av den förenklade och förkortade plan- och genomförandeprocessen. Alla kommuner inom Karlstadsregionen samarbetar med marknadsföring i syfte att öka både inflyttning till och företagsetableringar i området. Karlstads kommun deltar även i ett projekt som syftar till att attrahera och behålla kvalificerad arbetskraft och kreativa talanger till kommunen Talent Attraction Management (TAM). Vi har även genomfört en varumärkesundersökning tillsammans med Region Värmland i syfte att mäta attraktionsindex. Resultaten ligger till grund för planering av framtida insatser som syftar till att ytterligare öka attraktionskraften. Rika kulturmöjligheter ökar en stads attraktivitet och viljan att flytta hit och vi arbetar aktivt med att locka evenemang och konferenser till Karlstad och med att erbjuda attraktiva kultur- och fritidsmöjligheter. Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 Antalet förvärvsarbetande, det vill säga hur många som har sin arbetsplats i Karlstad, minskade totalt sett något under Det är något färre män som förvärvsarbetar jämfört med föregående år medan antalet kvinnor som förvärvsarbetar fortsätter att öka. Antalet förvärvsarbetande ökar inte i den takt som behövs för att målet ska kunna nås. Om vi i stället tittar på förvärvsfrekvensen, det vill säga andelen av Karlstadsborna som arbetar, hamnar vi år 2013 på 75,4 1 procent vilket är en marginell minskning sedan år För första gången ser vi att det är en något högre andel Karlstadskvinnor än Karlstadsmän som förvärvsarbetar. Andel Karlstadsbor i åldern år som förvärvsarbetar (förvärvsfrekvens) Karlstad 74,1 75,2 75,5 75,4 varav män 74,3 75,8 76,0 75,3 varav kvinnor 74,0 74,5 75,1 75,5 Större städer 74,6 75,4 75,7 75,8 Riket 75,9 76,8 77,1 77,1 varav män 77,3 78,5 78,5 78,5 varav kvinnor 74,5 75,0 75,6 75,7 Källa: SCB 1. Karlstad har en relativt sett stor arbetspendling till Norge. Pendlingen utomlands ingår inte i statistiken, vilket innebär att vi i realiteten har en något högre förvärvsfrekvens än den som redovisas här. Universitetsstäder med många studenter har också av förklarliga skäl generellt en lägre förvärvsfrekvens än genomsnittet. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

14 Positivt är att både andelen utrikes födda Karlstadsbor och andelen ungdomar år som förvärvsarbetar har ökat. Även för dessa två grupper är det bland kvinnorna ökningen skett, medan förvärvsfrekvensen för männen i båda grupperna istället minskat. Besöksnäringen växer som näringsgren, både i Karlstad och i riket, och här får många utrikes födda och ungdomar sina första jobb. Arbetspendlingen till och från Karlstad ligger fortsatt ganska stabilt över tid. Drygt 30 procent av dem som arbetar i Karlstad pendlar in över kommungränsen och knappt 20 procent av Karlstadsborna arbetspendlar ut över kommungränsen. Relativt sett är det fler män än kvinnor som pendlar både in till och ut ifrån Karlstad. All erfarenhet visar att personer som har en anställning lättare får nytt arbete. Karlstadsbor som har försörjningsstöd anställs inom kommunen i olika former i så kallade arbetsmarknadsanställningar, och uppmuntras samtidigt regelbundet att söka arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Karlstads kommun samverkar i olika former med arbetsförmedlingen, försäkringskassan, landstinget och andra kommuner med att stödja olika grupper som står långt ifrån eller utanför arbetsmarknaden att komma in på eller tillbaka till arbetsmarknaden. Syftet är att motverka långtidsarbetslöshet och insatserna riktar sig bland annat till personer med psykiska funktionshinder, unga med funktionsnedsättning, unga i utanförskap, unga som saknar fullständiga gymnasiebetyg, nyanlända flyktingar och invandrare samt föräldrar med barn 0-18 år som riskerar långvarigt bidragsberoende. Karlstads kommun garanterar förskoleplats inom fyra månader från det att vi fått in ansökan och vi bedriver nu även förskoleverksamhet nattetid. Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet fick Karlstad år 2014 placering 60 av 290 kommuner, vilket är en förbättring jämfört med placeringarna de senaste åren. Vi har förbättrat vår ranking inom de flesta delområden i mätningen och vi har därmed tagit ett steg närmre målet om att ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför en kundnöjdhetsundersökning vartannat år. Eftersom vi inte har resultat från den undersökningen just i år kan vi inte dock inte ge hela bilden. Företagsklimat Svenskt Näringsliv rakning alla kommuner i Sverige SKL Nöjd Kund Index (NKI) ranking alla deltagande kommuner Källa: Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Vi har tillsammans med kommunens näringslivsråd tagit fram en plan för hur vi kan förbättra vår verksamhet ytterligare. Resultaten i rankingarna ligger till grund för planen och det handlar bland annat om hur vi kan fortsätta förenkla för företagarna i sina kontakter med kommunen. Karlstad ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse Vi har en fortsatt god planberedskap för bostäder. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns färdiga detaljplaner för att kunna bygga drygt 3000 bostäder 3 i kommunen. Planerna möjliggör variation i både upplåtelse- och boendeform och de är orienterade i olika riktningar med varierat avstånd från Karlstads tätort. Utmaningarna ligger i att kunna erbjuda attraktiva lägen samt att få antagna planer bebyggda deltog 166 kommuner i undersökningen och 2013 deltog 189 kommuner. 3. Inklusive de bostäder som redan beviljats bygglov. 14 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

15 Antal bostäder i planreserv Totalt antal bostäder i planreserv varav i flerbostadshus varav i småhus Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen Under 2014 utfärdade stadsbyggnadsförvaltningen slutbevis 4 för 161 bostäder. Under året färdigställdes 121 nya lägenheter i flerbostadshus, mestadels hyresrätter. Det blev ett tillskott av studentlägenheter på Kronoparken, ett punkthus med hyresrätter på Rud samt två mindre hus med bostadsrätter på Stockfallet. Antal färdigställda bostäder Totalt tillskott nybyggda eller ombyggda varav i flerbostadshus varav i småhus Källa: Stadsbyggnadsförvaltningen I syfte att få fart på byggandet och få fler antagna planer bebyggda fortsätter vi ha löpande dialogmöten med byggherrarna i Karlstad samtidigt som vi varje år genomför en bostadsmarknadsdag tillsammans med aktörerna inom byggsektorn. Vi genomför även åtgärder för att åstadkomma större inblandning av hyresrätter. Det är många målgrupper som konkurrerar om samma bostäder. Samtidigt som till exempel unga och studenter söker små lägenheter upplever arbetsmarknads- och socialnämnden samt vård- och omsorgsnämnden brist på bostäder till sina respektive målgrupper. Detta skapar flaskhalsar i verksamheterna och det finns därför ett fortsatt stort behov av bostadsbyggande. 17 nya detaljplaner vann laga kraft under 2014, bland annat kvarteret Mercurius på Drottninggatan med handel och bostäder, ett trygghetsboende i Molkom samt fler studentbostäder på Kronoparken. Det pågick i årsskiftet 2014/2015 byggnation av bland annat villabebyggelse på Kartberget, bostadsrätter i Haga och på Drottninggatan samt hyresrätter i Tyggårdsviken. Vi har en god planberedskap för verksamhetsmark. Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det drygt kvadratmeter tillgänglig planlagd verksamhetsmark i kommunal ägo. Utmaningen ligger i att kunna erbjuda verksamhetsmark i attraktiva lägen. Tillgänglig verksamhetsmark area kvm Verksamhetsmark totalt varavför industri varav för kontor varav för handel Tillgången till attraktiv verksamhetsmark har stor betydelse för kommunens tillväxtmöjligheter. Tillskott av verksamhetsmark har under året bland annat skett i Välsviken och på Gräsdalen. Karlstads kommun har tagit fram riktlinjer för verksamhetsmark i olika skeden. Riktlinjerna innebär att efterhand som kommunen säljer mark och företagsetableringar sker, ska förvärv av ny mark som kan planläggas som verksamhetsmark genomföras i syfte att säkerställa markreserven. 4. Det kan finnas en förskjutning i tid mellan inflyttning i en bostad och när slutbevis utfärdas. Inflyttning i ett flerbostadshus kan till exempel ske etappvis, men slutbeviset utfärdas först när hela fastigheten är färdig. 5. All tillgänglig verksamhetsmark redovisas i antal kvadratmeter och speglar därför inte alltid den reellt tillgängliga marken för utbyggnad. Många områden kan enligt detaljplan användas för olika ändamål och kan därför räknas med under mer än en kategori. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

16 Karlstadsborna ska ha goda möjligheter till hållbara kommunikationer År 2014 gjordes drygt 6,5 miljoner resor med Karlstadsbuss. Resandet med Karlstadsbuss fortsätter att öka varje år och har de senaste 10 åren ökat med 67 procent. Det är fler och fler Karlstadsbor som använder lokaltrafiken regelbundet och Karlstadsbuss fortsätter att vara med i toppen av listan över Sveriges mest nöjda kunder inom kollektivtrafik. Vi fortsätter att arbeta med attityd- och beteendeförändrande åtgärder för att fler ska resa hållbart, samtidigt som signalen är att om resandet med buss ska fortsätta att öka i den höga takt det gjort de senaste åren behöver vi göra satsningar på infrastrukturen. Kollektivtrafik och cyklister Karlstadsbuss Resor per invånare Nöjd-Kund-Index Antal gånger cyklister passerar mätstationer Källa: Karlstadsbuss och teknik- och fastighetsförvaltningen I Karlstads mäter vi hur många cyklister som passerar olika punkter på flera olika ställen. Vid Sandbäcksgatan och på Sandgrund har vi mätt på helårsbasis sedan År 2014 passerade cyklister någon av dessa två mätstationer knappt gånger, vilket innebär en liten nedgång från föregående år. En faktor som påverkar cyklandet i positiv riktning är hur väl cykelvägnätet är ihopbyggt. Det finns 242 kilometer sammanhängande cykelvägnät i Karlstad. En ny cykelplan med fokus på trafiksäkerhet, tillgänglighet och skolvägar antogs under året. Kommunens egna medarbetare uppmuntras att cykla till jobbet och andelen som arbetspendlar med cykel har ökat. Vi behöver förbättra förutsättningarna för både regionalt och nationellt resande. Ett led i det arbetet är att bygga ut kapaciteten för järnvägen. Finansieringen av satsningen Tåg i tid är nu klar i och med att projektet tagits med i den nationella planen för transportsystemet. Det är ett stort projekt som utöver kapacitetsutbyggnad på flera ställen längs Värmlandsbanan även innehåller omdaning av Karlstad C och flytt av bussterminalen för regionbussarna. I den första etappen av projektet byggs mötesspår vid Pråmkanalen och i Väse. Medborgardialog i Väse pågår. Projektet som helhet beräknas vara slutfört år Ett annat led är utbyggnaden av E18 västerut, där behov även finns att säkra dricksvattentäkten på Sörmon. Själva byggstarten är planerad till våren 2015 och vi påbörjade markarbetena sommaren Den nya fyrfältsvägen mellan Björkås och Skutberget beräknas vara klar Antalet passagerare på Karlstad airport minskade under år 2014 till följd av att några flyglinjer lades ner. Minskningen uppvägdes till viss del av att vi fick en reguljär flyglinje till Frankfurt. Linjen startade i maj och kunde komma till stånd tack vare ett samarbete mellan kommunen och näringslivet. Bredbandsutbyggnaden på landsbygden fortsätter och 2014 anslöts fler föreningar och ytterligare drygt 300 nya hushåll. Antalet anslutna fastigheter i stadsnätet ökade under samma period med och därmed är drygt hushåll och företag nu anslutna i stadsnätet. 6. Karlstad tätort inklusive Skåre tätort. 7. Sandbäcksgatan och Sandgrund. 16 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

17 ATTRAKTIV STAD Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Att Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad är vårt viktigaste mål. Därutöver ska vi även fokusera på studenter och besökare. Vi bygger en stad för medborgarnas bästa. Vi ska utgå från vad människor behöver för att trivas och må bra när vi planerar vår verksamhet. De behöver tillgång till god kommunal service som ständigt utvecklas och anpassar sig efter medborgarnas behov. Vi vill även ha ett brett kulturutbud och nöjesliv med puls och dynamik. Här ska det vara nära till vatten, natur och fritidsaktiviteter. Sammanfattning Karlstadsborna har fortsatt ett högt förtroende för kommunen och en stor andel kan rekommendera vänner och bekanta att flytta hit. Utmaningen framåt är att bibehålla de goda resultaten. Andelen som upplever sig trygga är i nivå med tidigare år. Vi har inlett arbete med många stora stadsmiljöprojekt som bidrar till att Karlstad blir en hållbar och attraktiv stad. Det går fortsatt bra för besöksnäringen i Karlstad. Viktiga händelser Stadsbiblioteket firar 100 år. Nytt torg i Molkom är invigt. har blivit lättlästcertifierad. Karlstadsbornas förtroende för kommunen ska förbättras Karlstadsborna ger fortsatt kommunen ett bra betyg i medborgarundersökningens förtroendeindex. Karlstad har det tredje högsta värdet av de 119 deltagande kommunerna. Medelvärdet för samtliga deltagande kommuner var 44, med en spridning från 28 till 58. Indexet baseras på frågor om medborgarnas förtroende för hur politikerna arbetar för kommunens bästa, hur ansvarstagande kommunens politiker är, hur väl kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa samt hur väl politiska beslut genomförs. Kvinnorna uppger i högre utsträckning än männen att de har förtroende för kommunen. Förtroendeindex Karlstad varav män varav kvinnor Medelvärde deltagande kommuner Ett annat positivt resultat från medborgarundersökningen var att Karlstad fick det bästa resultatet av alla kommuner i Sverige när det gäller information till invånarna års siffror är inte direkt jämförbara med 2012 års siffror på grund av justeringar i frågeformuläret i SCB:s medborgarundersökning. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

18 Att Karlstadsborna snabbt får svar på frågor via e-post och att de får ett gott bemötande i telefon bidrar till att skapa förtroende. I sammanställningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ingår mätning av båda dessa områden. Årets mätning visar på fortsatt fina resultat. När det gäller svar via e-post har 93 procent fått svar inom två dagar och 95 procent upplever att de fått ett gott bemötandet i telefonen när de ringt. Medelvärdet bland de 170 deltagande kommunerna var 83 procent när det gäller svar via e-post och 86 procent för bemötande. Hur Karlstadsborna upplever våra verksamheter har också betydelse för förtroendet för kommunen. I våra kund- och brukarundersökningar (KBU) ställer vi alltid frågor om upplevelse av bemötandet och om helhetsintryck av verksamheten. Årets resultat från våra stora verksamheter som skola och delar av äldreomsorgen visar på fortsatt höga betyg. Sammantaget varierar upplevelsen av bemötandet mellan 4,2 till 4,9 på en femgradig skala och upplevelsen av helhetsintryck mellan 3,8 till 4,8. Analyser av resultaten visar att det finns variationer i svaren utifrån vem som svarat och mellan delar av verksamheterna. Det är många delar som bidrar till att skapa förtroende, inte minst våra medarbetares agerande i verksamheterna. För oss är utmaningen att fortsätta jobba för att behålla förtroendet Karlstadsborna har för oss. En insats vi gjort under året är att ta fram en gemensam modell för tillsyn av våra interna och externa utförares verksamheter inom bland annat hemtjänst, vårdboenden och funktionsstöd. Modellen bygger på att alla verksamheter ska granskas inom en treårsperiod och att det sker genom både planerade och oanmälda besök. Vi har även jobbat med kommunikationsinsatser, värdegrundsarbete och implementering av service- och värdighetsgarantier i syfte att stärka kundernas nöjdhet och trygghet. Karlstadsborna trivs och är stolta över sin stad Karlstadsborna ger Karlstads kommun ett gott betyg som en plats att bo och leva på. I 2014 års medborgarundersökning fick vi index 70. Genomsnittet bland de 119 kommuner som deltog var 60, med en spridning på mellan 42 och 77. Karlstad hade därmed ett högre betyg än genomsnittet för alla deltagande kommuner. Vi har också det högsta betyget bland våra jämförelsekommuner. Kvinnorna i Karlstad är något mer nöjda än männen. Utifrån svaren i medborgarundersökningen kan vi utläsa att Karlstadsborna i relativt hög grad trivs och är stolta över sin stad. Bedömning av kommunen som en plats att bo och leva på Karlstad varav män varav kvinnor Medelvärde deltagande kommuner Källa: SCB:s medborgarundersökning I syfte att öka kommuninvånarnas trivsel fortsätter vi arbete med att utveckla centrummiljöerna i kommunens mindre tätorter. Under året färdigställde vi centrummiljön i Molkom, bland annat med ett nytt torg och vi har påbörjat utvecklingen av Skåre centrum, där vi även möjliggör för seniorbostäder. I Karlstads tätort fortsätter arbetet med ombyggnaden av Älvgatan och Almentorget och vi håller på att ta fram en stadsbyggnadsvision för Tingvallastaden där vi samlar samtliga program och planer för att bygga en hållbar stad. Under året har arbete pågått med ombyggnationer av Östra Torggatan och utrymmet för uteserveringarna längs Kungsgatan. Vi har också påbörjat arbetet med den framtida utformningen av Stora Torget. Inom allt centrum- och stadsmiljöutvecklingsarbete är en väl utvecklad medborgardialog ett viktigt led. Inför ombygganden av lekplatsen i Museiparken har barnen fått säga sitt. Vi är i gång med arbetet Kultur hela vägen som syftar till att lyfta fram och stärka kulturlivet i Karlstad. Genom samarbeten jobbar vi för att det ska finnas ett rikt kulturutbud med möjligheter för alla att uppleva, utöva, upptäcka och utveckla kultur i Karlstad. Inom e-hemtjänst har vi genomfört två pilotprojekt, Nattfrid och Nära. Syftet med projekten är att öka kundens självständighet med hjälp av modern teknik. 18 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

19 Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka En ökad upplevd trygghet bidrar till ökad livskvalitet. I medborgarundersökningen 2014 fick vi ett trygghetsindex på 61, vilket är samma som medelvärdet för alla 119 deltagande kommuner. Spridningen mellan deltagande kommuner varierar mellan index 42 och 82. Vårt resultat är i nivå med tidigare års resultat. Vi vet att upplevelsen av trygghet varierar mellan olika grupper och att den generellt minskar med en stigande ålder. Händelser i omvärlden, individens tidigare erfarenheter och tilliten till omgivningen har betydelse för upplevelsen av trygghet. I vårt arbete med att öka tryggheten i kommunen är en del att utveckla arbetsmetoderna för ett fortsatt gott samarbete med polisen efter deras omorganisation och nya uppdrag. Vi har också i samverkan med fler aktörer startat upp ett arbete för öka tryggheten i centrummiljön och att vi ska bli certifierade med Purple flag. Arbetet fortsätter med att stärka säkerheten för framförallt de oskyddade trafikanterna. Flera av åtgärderna handlar om fysiska förändringar i gaturummet i syfte att nå sänkta hastigheter. Även synliga hastighetsmätningar har visat goda effekter. Under året har vi också tagit fram en cykelplan som visar riktning för arbetet med att stärka säkerheten. Vi arbetar utifrån nya metoder för att förebygga samt att snabbare och effektivare upptäcka och sanera klotter Vi kan se positiva resultat av arbetet med ett minskat antal polisanmälningar om klotter och skadegörelse i kommunen. I arbetet med att öka tillgängligheten i våra offentliga miljöer pågår ett kontinuerligt arbete med inventeringar, planering och genomförande av tillgänglighetsanpassningar av såväl gaturummet, byggnader och lokaler som lekplatser och natur- och stövområden. Besöksnäringen ska utvecklas Besökarnas utlägg ökade generellt under 2013 och den totala turismomsättningen i Karlstad uppgick till 3,5 miljarder kronor. Varuhandeln står för ungefär hälften av omsättningen. Besöksnäringen bidrar med motsvarande drygt heltidstjänster i kommunen. Att besöksnäringen genererar allt fler arbetstillfällen är positivt på många sätt inte minst eftersom både många unga och utrikes födda får sina första jobb inom branschen. De flesta jobben finns inom boende, restaurang, kultur och tjänster. Antalet hotellövernattningar ökade under 2013 med 2 procent och det är de svenska besökarna som står för ökning det året. Sett till antalet hotellövernattningar höll Karlstad totalt sett kvar platsen som den sjunde största destinationen i Sverige. Karlstad har fortsatt även jämförelsevis många utländska besökare och de flesta kommer inte oväntat från Norge. Under året har vi genomfört många insatser i syfte att utveckla besöksnäringen. Bland annat har vi definierat och marknadsfört våra 10 främsta besöksmål och nya broschyrer med den nya Karlstad profilen och en karta har tryckts upp som lyfter olika besöksmål. Vi har även tagit fram en film i syfte att locka till Karlstad både som besöksort och som framtida bostadsort. Vi arbetar vidare med utvecklingen av den gemensamma webbplatsen visitkarlstad.se och vi har även startat ett Instagramkonto i marknadsföringssyfte. Vi har även genomfört en särskild marknadsföringskampanj i Norge samt marknadsfört oss som besöksmål i olika nationella tidsskrifter och i samband med stora evenemang i närområdet. Vidare har vi tagit fram en policy för socialt hållbara arrangemang som på ett enkelt och tydligt sätt förmedlar till arrangörer att kommunen vill att jämställdhet och mångfald beaktas vid planering och genomförande av arrangemang. Vi verkar även för att arrangemang ska genomföras miljömässigt hållbart med miljökrav bland annat för livsmedel, avfall, transporter, kemikalier och energi. Till evenemanget Putte i parken kunde man åka gratis med Karlstadsbuss, något som besökare utnyttjade. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING

20 UTBILDNING OCH KUNSKAP Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden I dag är det vanligt att företag etablerar sig i regioner där de kan hitta välutbildad arbetskraft. Utbildning och kunskap är av avgörande betydelse för vår fortsatta tillväxt. Därför är det viktigt att höja utbildningsnivån. Grunden läggs i förskola och grundskola. Sammanfattning Elevernas resultat från både grundskola och gymnasieskolan har en fortsatt bra utveckling. Utmaningen vi står inför är att minska skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar, mellan skolor och mellan huvudmän. Det är en fortsatt hög andel av studenterna som får arbete efter avslutad yrkeshögskoleutbildning. Karlstadsborna är välutbildade en hög andel av befolkningen har en eftergymnasial utbildning. Viktiga händelser Innovation Park har invigts. Fjärde året på teknikprogrammet blir permanent och får riksintag. Hagaborgsskolan blev klar och är certifierad för miljöbyggnad guld. Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Behörighet till gymnasiet är ett sätt att visa hur väl vi har lyckats med uppdraget att få eleverna att nå målen. Med behörighet menas behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram, vilket är den lägsta av behörighetskraven. Både behörighet till gymnasiet och sedan att tillgodogöra sig en gymnasieutbildning är viktiga faktorer för att undvika att hamna i ett socialt utanförskap senare i livet. Våren 2014 gick 90,7 procent av samtliga elever i årskurs 9 gick ut grundskolan med behörighet till gymnasiet. Det är lägre än förra årets 93,1 procent. Trots tillbakagången har vi fortsatt ett högre resultat än riket och gruppen större städer. Bland våra jämförelsekommuner har vi det näst högsta resultatet. Andelen elever med behörighet till gymnasiet är högre bland flickorna än bland pojkarna. Andel med behörighet till gymnasiet Karlstad, samtliga huvudmän 92,9 90,9 91,9 1 93,1 90,7 pojkar 89,9 91,2 93,6 89,1 flickor 91,8 92,5 92,6 92,1 Riket, samtliga huvudmän 87,7 87,5 87,6 86,9 Källa: Skolverkets databas Siris 1. De gråmarkerade siffrorna är inte helt jämförbara med nyare siffror eftersom de är knutna till grundskolans tidigare läroplan. 20 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 2014

21 Ett sätt att följa hur väl eleverna har fått möjlighet att utvecklas är att se till slutbetygen. I grundskolan används begreppet genomsnittligt meritvärde och på gymnasiet genomsnittligt betygspoäng. För skolan ligger utmaningen i att ge bra stöd och stimulans till elever med svårigheter och samtidigt stötta och stimulera alla elever att nå så långt som möjligt. Det genomsnittliga meritvärde för eleverna i årskurs 9 är i nivå med förra årets resultat. Flickornas meritvärde är något högre i år än förra året medan det bland pojkarna har minskat. Även när det gäller det genomsnittliga meritvärdet har Karlstad ett högre resultat än i riket och är i nivå med våra jämförelsekommuner. Vi kan fortsatt se att elever i skola som drivs av fristående huvudman har högre meritvärden än elever i våra kommunala skolor. Vi kan också se att det finns skillnader i resultat mellan våra skolor med kommunal huvudman. Genomsnittligt meritvärde årskurs Karlstad, samtliga huvudmän 211,6 213,3 216, ,5 215,1 pojkar 204,0 200,4 206,1 207,2 203,0 flickor 219,2 225,4 225,8 223,5 226,5 Riket, samtliga huvudmän 208,8 210,6 211,4 213,1 214,8 Källa: Skolverkets databas Siris Gymnasieeleverna som tog studenten i våras var de första att gå ur gymnasiet efter den nya läroplanen (Gy11) och dess betygssystem. Därför är årets siffror inte helt jämförbara med tidigare års siffror. När det gäller resultaten för gymnasieeleverna finns inga direkta skillnader mellan kommunal och fristående huvudman. Betygspoäng totalt i gymnasieskolan Karlstad, samtliga huvudmän 14,0 13,8 14,0 13,9 13,8 Riket, samtliga huvudmän 14,0 14,1 14,0 14,0 14,0 Källa: Skolverkets databas Siris På grund av den nya läroplanen och dess betygssystem är det inte möjligt att ta fram en aktuell siffra för hur stor andel av 20-åringarna folkbokförda i kommunen som fullföljt sin gymnasieutbildning. Tidigare är har andelen legat stabilt kring 83 procent. Omvänt innebär det att 17 procent av eleverna inte fullföljer sin gymnasieutbildning. I syfte att minska omvalen och avhoppen från gymnasiet finns nu en ny organisation för studie- och yrkesvägledning inom grundskolan. Kommunen har också bildat en utvecklingsgrupp för att kvalitetssäkra överlämningar mellan utbildningsstadierna och för att få en gemensam struktur för vägledningsinsatser. Vi har genomfört insatser för att skapa bättre förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd men här finns mer att göra. Vi har fortsatt utvecklingen av Naturvetenskap och teknik för alla till att också innefatta förskolan och högstadiet. Ett avtalsförslag är framtaget för samverkan mellan skolbibliotek och biblioteksfilialer och det pågår också diskussioner om vidare samvekan och nya initiativ i syfte att uppmuntra till läsande och till en ökad läsförståelse. Vi har utökat språkutbudet inom de lägre åldrarna vilket också möjliggör för ett utökat utbud och fördjupande kurser på gymnasiet. Vi har en modell för kontinuerliga ansökningar inom EU-program vilket har ökat möjligheterna för elever till praktik och undervisning utomlands. 2. De gråmarkerade siffrorna är inte helt jämförbara med nyare siffror eftersom de är knutna till grundskolans tidigare läroplan. KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING