Handlingar till sammanträde med regionutvecklingsnämnden. 25 oktober 2012

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med regionutvecklingsnämnden 25 oktober 2012

2 Föredragningslista Sida: 1(5) Sammanträde med regionutvecklingsnämnden den 25 oktober 2012 Plats: Obs platsen! Scandic Opalen, Göteborg (Engelbrektsg. 73) Tid: Kl ca (inkl. lunch) fika serveras från Program: - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerare - Genomgång av dagens ärenden - Ajournering för gruppmöten - Fortsatt sammanträde - beslutssammanträde ÄRENDEN Muntliga informationsärenden a) Mistra Urban Futures inför finansiering , Anne-Lousie Hohlfält, ansvarig Göteborgsplattformen (30 min) b) Lärdomar från utvärdering av program och projekt finansierade av Västra Götalandsregionen , Göran Hallin, Kontigo (45 min) Handling bifogas c) Information från CSR Västsverige, Magnus Österman (verksamhetschef) och Roland Andersson (ordförande styrelsen) (30 min) EKONOMI 1. Detaljbudget 2013 inkl. fördelning tillväxtprogrammedel 2013 (samtliga bilagor i separat fil) Dnr RUN POSTADRESS: Regionens hus Box Göteborg BESÖKSADRESS: Norra Hamngatan 14 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: namn@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(5) 2. Uppdrag till Science Centers 2013 förslag framtida inriktning Dnr RUN Uppdrag till Stiftelsen Stenebyskolan 2013 Dnr RUN Ägardirektiv till Almi Företagspartner Väst AB 2013 Dnr RUN Delårsrapport augusti 2012 för regionutvecklingsnämnden Dnr RUN Återföring av projektmedel Dnr RUN PROJEKTSTÖD Entreprenörskap och nyföretagande 7. Mentorprogram för blivande och befintliga företagare med utländsk bakgrund Dnr RUN Innovation och förnyelse i små och medelstora företag 8. Behovsinventering och coaching del av Skaraborgsprogrammet 2.0 Dnr RUN Högskolan i Skövde del av Skaraborgsprogrammet 2.0 Dnr RUN Gothia Innovation del av Skaraborgsprogrammet 2.0 Dnr RUN ProBiz Kraft för tillväxt Dnr RUN Regionala styrkeområden Forskning och utveckling, kluster och industriutveckling 12. Samverkansarenor för mänskliga rättigheter som drivkraft för tjänsteinnovation Dnr RUN

4 Sammanträdesdatum: Sida: 3(5) 13. Power Väst Dnr RUN Förstudie pilot flytande vindkraftverk Dnr RUN Säljorganisation Dalsland Dnr RUN Med Tech West Dnr RUN ERASysAPP ansökan EU:s sjunde ramprogram Dnr RUN CrossTexNet utlysning fyra (EU-projekt) Dnr RUN Information om pågående dialog kring initiativ kopplat till Nobelveckan (muntlig information) 20. Samverkan mellan Högskolan i Skövde och högskolan i Borås (muntlig information) 21. Utveckling av Internationellt mobilitetsprogram för erfarna forskare förslag ansökan EU:s sjunde ramprogram Dnr RUN Förslag om inrättandet av ett IP-bolag i VGR (skriftlig och muntlig information) Dnr RUN Kompetensförsörjning 23. Utvecklingsbidrag till Stiftelsen Stenebyskolan 2013 Dnr RUN Mångfald 24. Center för interkulturell dialog information inför förslag till beslut RUN november Dnr RUN

5 Sammanträdesdatum: Sida: 4(5) ÖVRIGA ÄRENDEN 25. Sammanfattning av tre revisionsrapporter (konsultanvändning, arvoden och ersättningar, riskanalys tillväxt och utveckling) Dnr RUN Dnr RUN Dnr RUN Status handlingsprogram (utdelas vid nämndsammanträdet) - Livsmedel/Gröna näringar - Hållbara transporter - Energi och klimatteknik - Life Science 27. Sammanfattning av uppföljning av föreningen Kultur och Näringsliv Dnr RUN YTTRANDEN/TJÄNSTESKRIVELSER 28. Förslag till yttrande över betänkandet Nystartzoner högskolor (SOU 2012:50) Dnr RUN Förslag till yttrande över motion av Magnus Palmlöf (M) om återvinning som nytt styrkeområde i Västra Götalandsregionen Dnr RUN Förslag till yttrande över motion av Gunilla Levén (M) om offentlig innovationsupphandling som stöd i utvecklingen Dnr RUN Förslag till yttrande över motion av Johnny Magnusson (M) om teknikneatralt stöd för framväxten av klimatvänlig teknik Dnr RUN ÖVRIGT 32. Anmälan av delegationsbeslut Dnr RUN Återrapportering av slutredovisade projekt augusti-september 2012 Dnr RUN Sammanställning av anmälningsärenden Dnr RUN (sitter i en pärm till sammanträdet)

6 Sammanträdesdatum: Sida: 5(5) 35. Återrapportering av företagsstöd och projektmedel fördelade till anslag 1:1 (statliga medel) år 2012 Dnr RUN (sitter i en pärm till sammanträdet) Eventuellt tillkommande ärenden Birgitta Losman Ordförande Kollektivtrafikförbindelser till Göteborg den 25 oktober 2012 Från Avgång Ankomst (Gbg central om inget annat anges) Borås (Buss 100 till h-plats Scandinavium) Mariestad (Buss 500,byte i Skövde till regiontåg mot Gbg) Uddevalla (Västtågen mot Gbg C)) Vänersborg (Västtågen, byte Öxnered till Regionaltåg Gbg) Skövde (SJ Regionaltåg) Om du tar bilen; tänk på att samåka!

7 Informationsärende b)

8 Analys och uppföljning INFORMATION RUN Till: Regionutvecklingsnämnden Erfarenheter av projekt och program i Västra Götaland en metaanalys av utvärderingar av projekt och program inom tillväxtarbetet i Västra Götaland Det nu pågående tillväxtprogrammet avslutas 2013 och arbetet med nästa tillväxt/utvecklingsprogram har påbörjats. Under den pågående programperioden har flera program, projekt och verksamheter utvärderats i regi av regionutvecklingssekretariatet, delregionerna och av andra inom ramen för till exempel strukturfonderna. Metaanalysen har som syfte att sammanställa, analysera och bearbeta resultaten från ett antal genomförda utvärderingar för att nå generella lärdomar. Metaanalys har på uppdrag av Västra Götalandsregionen genomförts av Kontigo AB. Metaanalysen finns i sin helhet tillgänglig på Utvärderingens upplägg Sammanlagt har utvärderingar för närmare 50 olika typer av insatser från större projekt till program eller andra samlande insatser ingått. Utvärderarna har gått igenom utvärderingarnas innehåll och resultat utifrån tre steg: Strategi Analysen bygger på hur genomförda utvärderingar har bedömt insatsernas relevans och logiska uppbyggnad vad gäller mål. Process Kontigo har bedömt hur utvärderingarna har värderat finnasiärens styrning, hur genomförandet har fungerat och vilka faktorer för framgång som eventuellt har lyfts fram. Resultat Här avses utvärderingarnas bedömning av insatsens resultat har man nått sina mål, vilka resultat och effekter kan spåras? 1

9 Utvärderingarnas bedöming av de horistontella aspekterna analyseras genomgående för de tre stegen. Slutligen gör Kontigo två övergripande bedömingar av utvärderingarnas karaktär och resultat. Av de närmare 50 utvärderingarna som ingår i analysen har 25 utvärderingar beställts av regionutvecklingssekretariatet, 13 av delregionerna, 8 av Tillväxtverket och 5 av Vinnova. Med utvärderingar avses följeforskningsrapporter, nöjdkundmätningar, utvärderingar etc. Till analysen ingår en bilaga där respektive utvärderingar gås igenom. Utvärderarnas sammanfattande bedömning Utvärderarna konstaterar att utvärderingarna ger en något splittrad bild av insatserna då variationen mellan olika typer av insatser är så stor att utvärderingarna blir skiftande i sin karaktär. Vidare är utvärderingarnas inriktning, metoder och kvalitet så pass varierande i sig att detta försvårar för att kunna skapa en samlad bild. Följande sammanfattande bedömning lyfts dock fram i analysen: Kopplingen mellan enskilda insater och regionens utvecklings- och tillväxtstrategi har uppfattats som svag i flera av utvärderingarna Det är endast i ett mindre antal av de utvärderingar som analyserats som har lyft de strategiska frågorna. Där det har lyfts har utvärderingarna till övervägande del varit kritiska. Den samlade bedömningen är att i de fall där utvärderingarna explicit har kommenterat den strategiska kopplingen mellan den utvärderade insatsen och tillväxtprogrammet så görs detta oftast utifrån vad man uppfattat som en svag koppling mellan de enskilda insatserna och deras mål och det regionala tillväxtprogrammets övergripande mål. Genomförandeprocesserna får blandande omdömen Flera utvärderingar pekar på behovet att regionen själva följer upp och säkerställer att uppföljninen av insatserna fungerar, utifrån ett regionalt perspektiv. Samordningen mellan olika finansiärers styrning lyfts fram som ett förbättringsområde i flera utvärderingar. Mer än hälften av de enskilda utvärderingarna lyfter fram genomförandeaspekter som centrala för framgång eller misslyckande. Vidare är transparens och rättivisa två faktorer som ofta lyfts fram som viktiga för att skapa trovärdighet och därmed engagemang i processen. De enskilda utvärderingarna pekar i många fall också på väl fungerande processer. Delvis goda resultat, men allt för liten affärsnytta och tillväxt Resultaten i utvärderingarna ger en något splittrad bild enligt Kontigo. Den positiva sidan tenderar dock att väga över. Insatserna förefaller i många fall ha bidragit till att skapa goda resultat för deltagande individer och organisationer. Insatserna förefaller ha bidragit till ny kunskap, nya nätverk och erfarenhetsutbyte. Däremot ger inte utvärderingarna något stöd i att insaterna tydligt har bidragit till ökad tillväxt, t.ex. i form av nya arbetstillfällen, nya företag eller nya affärer. Utvärderingarna visar inte heller vilket det konkreta värdet av insatserna, d.v.s. vilka de verkliga effektern av insatserna har varit och hur står sig resultaten i förhållande till vad insatserna har kostat att genomföra. Utvärderarnas rekommendationer Kontigo lyfter fram följande slutsatser: Svårt att på basen av genomförda utvärderingar nå samlade slutsatser En svårighet att på basen av genomförda utvärderingar nå samlade slutsatser kommer från att det gemensamma ramverket, d.v.s. det regionala tillväxtprogrammet bedöms som lösligt 2

10 sammanhållet och utan t.ex. tydliga gemensamma mål. En annan svårighet som lyfts är att utvärderingarna av de enskilda insaserna är av en vitt skiftande karaktär. Analysen lyfter fram att tydliga och sammanhållna program med några tydliga, kanske övergripande, mål som alla insatser har att förhålla sig och som man vet kommer att följas upp, stärker lärandemöjligheterna. Vidare lyfts att mer homogena och bättre utvärderingar är en förutsättning för lärande på systemnivå. Tillväxtprogrammet utgör ett otydligt ramverk för insatserna För att få bättre utvärderingar krävs enligt Kontigo sannolikt en ökad kvalitet i utformning och innehåll i flera av insatserna. En begränsning för utvärderingarna förefaller vara otydligheten i insatsernas mål och mållogik. Här konstateras dock en stor variation mellan olika insatserna. Behov av en ökad tydlighet och transparens Utvärderingarna ger en del vägledning när det gäller hur programmens genomförande och styrning kan förbättras. Detta gäller främst punkterna: - Ett utrymme för att ställa ökade krav på insatserna - Tydligare samordning mellan olika finansiärer - Vikten av transparens och rättvisa i hur målgrupper definieras Regionen bör enligt Kontigo säkerställa att dessa aspekter i genomförandet tas tillvara. Regionen bör även kunna ta en mer aktiv del i att tillsammans med andra nyckelfinansiärer verka för en ökad samordning av uppföljnings- och utvärderingsinsatserna. Behov av en tydligare idé om vad insatserna ska leverera Det behövs enligt Kontigo ett mer sammanhållet strategiskt arbete kring vad tillväxtprogrammet ska leverera, vilka strukturella svagheter och brister programmet ska bidra till att minska och vilka strategiska möjligheter programmet ska bidra till att tillvarata. Det är enligt Kontigo viktigt har är bli mer realistisk i sina förväntningar kring vad insatserna ska leverera. Analys- och uppföljningsenhetens kommenterar Analysen visar att flera utvärderingar saknar analys av insatsens koppling till det regionala tillväxtprogrammet och att i de fall en analys genomförts har kopplingen ofta visa sig vara svag. Som en följd av denna ska regionutvecklingssekretariatet se över formerna för de förfrågningsunderlag som tas fram i samband med beställningar av utvärderingar och säkra att en analys av kopplingen till det regionala tillväxtprogrammet och andra aktuella strategier och program alltid genomförs. Idag anges projektens koppling till visionen och tillväxtprogrammet kortfattat i det tjänsteutlåtande som tas fram i samband med beslut. Från årsskiftet genomförs förändringar i processen för hantering av projektärenden. Detta kommer bl.a. innebära en ökad kvalitet i beslutsmotiveringarna. I detta ingår en bättre redogörelse för projektens koppling till strategiska styrdokument. Arbetet med att ta fram ett nytt tillväxt- och utvecklingsprogram för pågår för närvarande. Ambitionen är att det nya programmet ska utgöra ett tydligare och mer stringent ramverk än det nuvarande. Särskilt vikt läggs på att få tydligare mål och en bättre mållogik för program, budget handlingsprogram och insatser. 3

11 Analysen efterfrågar en tydligare styrning av insatserna, bl.a. genom ökad samordning mellan finansiärerna. Ett problem som många aktörer upplever är att de ställs krav från många olika finansiärer, och att kraven inte är tillräckligt samordnade. Regionutvecklingsnämnden styrning av projekt och verksamheter behöver i ökad grad samordnas med övriga finansiärer. Ett steg i rätt riktning är att det den nuvarande ordningen med ett regiongemensamt och fyra delregionala tillväxtprogram från år 2014 ersätts av ett gemensamt program. Detta bör leda till en ökad samordning av styrningen av de projekt som finansieras av både regionutvecklingsnämnden och kommunalförbunden. Genomgången av utvärderingarna visar att insatserna i många fall hra bidragit till att skapa goda resultat för deltagande individer och organisationer. Däremot är det, med några få undantag, svårt att påvisa att insatserna har bidragit till ökad tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Detta bör inte tolkas som att insatserna inte har bidragit till detta, utan snarare att utvärderingarna inte har lyckats isolera insatsernas effekter. Detta är ett generellt problem vid utvärderingar av insatser för att främja regional utveckling, t ex näringslivsfrämjande insatser. Bra metoder saknas för att på ett tillförlitligt sätt uppskatta kontrafaktiska effekter. Regionutvecklingssekretariatet ska genomföra en inventering av metoder för att effektutvärdera regionala näringslivsinsatser. Ambitionen är att identifiera en verktygslåda med de metoder som är bäst lämpad för effektutvärdering beroende på vilken typ av insats som ska utvärderas. 4

12 Bästa resultat får du om du öppnar den här PDF-portföljen i Acrobat 9 eller Adobe Reader 9 eller senare. Hämta Adobe Reader nu!

13 Ärende 1

14 Regionutveckling Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Karin Stadig Roswall RUN Till Regionutvecklingsnämnden Förslag till detaljbudget 2013 för regionutvecklingsnämnden Härmed överlämnas förslag till text och siffermaterial till regionutvecklingsnämndens detaljbudget Grundmaterialet i årets detaljbudget är rapporterat i regionens texthanteringsverktyg Cockpit Communcator. Till budgetrapporten bifogas följande bilagor som ligger i en separat fil: Bilagor Bilaga 1 Verksamhetsbeskrivning för regionutvecklingsnämnden 2013 inkl regionutvecklingsnämndens mål. Bilaga 2 Ekonomitabell, sammanställning Bilaga 3 Fördelning tillväxtprogram Bilaga 4 Science Center Bilaga 5 5: 7 Inkubatorskompetens Bilaga 6 6:22 Övriga verksamhetsbidrag Bilaga 7 Medlemsavgifter i internationella organisationer Förslag till beslut: att regionutvecklingsnämnden godkänner detaljbudget 2013 enligt bifogat förslag, och att regionutvecklingsnämnden begär hos regionstyrelsen och regionfullmäktige att beslutet om att få ta i anspråk 46,2 mnkr av nämndens egna kapital som togs inför 2012 kvarstår REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Karin Stadig Roswall POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionens Hus Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Växeln Direkt regionenshus.goteborg@vgregion.se

15 Sida 1(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Detaljbudget Sammanfattning och slutsats Regionutvecklingsnämnden arbetar med de tre dimensionerna av Vision Västra Götaland: ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Nämndens arbete är främst inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Att stärka det västsvenska transportsystemet är ytterligare ett viktigt område. Frågor kring kompetensutveckling och livslångt lärande och att stärka Västra Götalands som en framstående forskningsregion är också centrala.verksamheten har en långsiktig inriktning vilket innebär att förändringarna mellan två år inte blir dramatiska. Strukturförändringar inom industrin, och en fortfarande hög arbetslöshet har ändå aktualiserat behoven av relativt snabba och mer koncentrerade insatser. I såväl de långsiktiga satsningarna, som de mer koncentrerade, är satsningen på de regionala samverkansplattformarna värdefulla verktyg. Under 2013 kommer ett antal frågor och aktiviteter att bli särskilt tydliga. Insatserna i Fyrbodal med anledning av SAAB:s konkurs fortsätter. Det nya tillväxt/utvecklingsprogrammet som kommer att vara grunden för nämndens insatser de kommande åren färdigställs och fastställs under året. De fyra riktade handlingsprogrammen som nämnden initierat kommer att börja genomföras under När det gäller EUs olika program blir 2013 ett viktigt år. Forsknings- och innovationsprogrammet Horizon 2020 närmar sig start. De nya strukturfondsprogrammen skall skrivas. I alla dessa processer kommer Västra Götalandsregionen att vara aktiv. Regionen skall öka aktiviteterna i Bryssel och samtidigt utveckla en agenda för hur vi stärker kommunikationen med beslutsfattare i Stockholm. Revideringen av investeringsplanerna i transportinfrastrukturen kommer att kräva engagemang under året samtidigt som det är viktigt att säkerställa genomförandet av fattade beslut om bl a det Västsvenska paketet. Utbyggnaden av E20 kommer även att vara i fokus. 2. Verksamhetens övergripande uppdrag Verksamheterna inom tillväxt och utveckling; kultur, miljö och regionutveckling syftar till att skapa hållbar utveckling. Uppdraget är att ge goda livsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland genom att skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv, en bra miljö och ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Regionutvecklingsnämndens (RUN) uppdrag är att besluta om fördelning av ekonomiska resurser som regionfullmäktige och regionstyrelse

16 Sida 2(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN ställt till nämndens förfogande. Nämnden svarar även för uppdrag till utförarverksamheterna samt för uppföljning och utvärdering av uppdragen. Västra Götalandsregionen har ett ansvar för att medverka till att infrastrukturen för vägar, järnvägar och kollektivtrafik byggs ut, att utbudet av kollektivtrafik förbättras och att företag och hushåll i hela länet får möjlighet till internetuppkoppling med god kvalitet och kapacitet Beredningen för hållbar utveckling (BHU) har till uppgift bl a att ta fram underlag för regionstyrelsens och regionfullmäktiges beslut i strategiska utvecklingsfrågor och att svara för samordningen av genomförandet av Vision Västra Götaland. Uppdragen att ansvara för investeringsplaneringen i infrastruktur jämte utbyggnaden av bredband är exempel på frågor som hanteras av BHU. Regionfullmäktiges beslut innebär att såväl nämndens verksamheter som beredningens aktiviteter finansieras inom regionutvecklingsnämndens budget. Regionutvecklingsnämndens verksamhet är inriktad på att medverka i genomförandet av Vision Västra Götaland. Tillväxtprogrammet är tillsammans med budgeten det viktigaste operativa dokumentet. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Regionutvecklingsnämndens uppdrag är att arbeta för goda levnadsmöjligheter för invånarna i Västra Götaland, genom att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Utbyggnaden av infrastruktur, kollektivtrafik och bredband har en mer direkt påverkan på invånarnas villkor än nämndens övriga verksamhet. De i gällande investeringsplaner beslutade stora satsningarna på att bygga ut väg-, järnvägsoch kollektivtrafikinfrastrukturen kommer efterhand som de genomförs att innebära stora förbättringar av möjligheterna för länets invånare till snabba, säkra och miljövänliga resor inom och mellan existerande arbetsmarknadsregioner. Resultatet blir en rundare region som ger större möjligheter att fritt välja var man vill bo och verka. En fortsatt utvidgning av de funktionella arbetsmarknaderna är angelägen och förutsätter bl a en ytterligare utbyggnad av både infrastruktur och kollektivtrafik inom regionen och över regiongränsen. Prioritet bör ges åt att öka tillgängligheten till och mellan noderna Göteborg, Borås, Skövde och Trollhättan/Vänersborg/Uddevalla. Resmöjligheterna till Östfold, Karlstad, Örebro, Jönköping och Varberg behöver också förbättras. En avgörande förutsättning för kollektivtrafiken är att infrastrukturen byggs ut. Särskilt kan nämnas behovet att öka kapaciteten på järnvägsnätet och att förbättra framkomligheten för bussar in mot och inom Göteborgsområdet. Tillgång till en säker och kapacitetsstark internetuppkoppling blir allt viktigare för allt fler medborgare. Det kan gälla att ta del av information, ha kontakt med myndigheter, göra ekonomiska transaktioner, inköp eller att annonsera sin verksamhet mot potentiella kunder. En fortsatt utbyggnad av bredband med hög kapacitet har alltmer blivit en nödvändighet för

17 Sida 3(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN hushåll och företag. De kommersiella incitamenten för en utbyggnad av såväl fast som mobilt bredband i de mer glest bebyggda delarna av länet är mycket begränsade alternativt saknas helt. Västra Götaland har en ganska väl utbyggd bredbandstäckning vad gäller ADSL men betydligt sämre även i en nationell jämförelse vad gäller fibertäckning. Utvecklingen av tjänsteutbud och kundernas efterfrågan pekar tydligt på att kraven att både sända och ta emot stora mängder information snabbt ökar och att utbyggnaden av fibernätet behöver skyndas på och stimuleras i områden där marknaden inte löser behoven. En fortsatt utbyggnad och förtätning av fibernätet med nya anslutningspunkter i bristområden är mycket angelägen liksom insatser för att underlätta för byalag och liknande att ansluta enskilda fastigheter till nätet. 3.2 Insatser för kommunikation Regionutvecklingsnämndens verksamhet riktar sig i regel inte direkt till medborgarna, utan i samverkan med andra organisationer och samarbetspartners. Hemsidan är därför en viktig extern kanal gentemot medborgarna för att visa bredden av regionutvecklingsnämndens arbete. Därutöver finns egna webbplatser för flera av de projekt nämnden är delaktiga i eller själva driver. Syftet med dessa är att vara mötesplatser för deltagarna såväl som för intresserade företag, akademi och nationell samverkan, men också med internationella kontakter. Att utveckla och förbättra hemsidorna om regionutvecklingsarbetet fortsätter även under Regionmagasinet, som gått ut till alla hushåll i Västra Götaland, har varit en viktig kanal för att lyfta regionutvecklingsfrågorna till våra medborgare. I och med nedläggningen våren 2012 blir det strategiska arbetet med att lyfta fram regionutveckling på webben än mer angeläget. Press och media är också en betydelsefull källa till medborgarnas kunskap om regionutvecklingsarbetet. Vid sidan av pressmeddelanden och pressträffar kommer vi att rikta in oss mer på mediekontakter för att berätta om vårt regionutvecklingsarbete i stort. I uppdraget från regionfullmäktige ingår även att undersöka och utveckla möjligheterna för medborgare att få information om nämndernas arbete genom interaktiva medier och elektronisk kommunikation. Där är vi inte riktigt ännu, då hemsidan saknar möjlighet till dialog eller interaktivitet. Däremot har nya digitala kanaler som Facebook och Twitter använts i högre grad än tidigare. Aktiviteterna sker ofta i samband med speciella evenemang och projekt och inte som en löpande del i verksamheten. Syftet är att nå ut med nyheter om evenemang och fånga upp synpunkter och frågor från nätverk/intressenter. Inom regionutvecklingssekretariatet används Twitter internt för att öka kunskapsdelning. Eftersom Twitter naturligt leder till att man kopplar ihop sig med andra intressenter har Twitter kommit att användas även i externt syfte.

18 Sida 4(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Flera verksamheter, projekt och program använder sig av digitala nyhetsbrev för att sprida information. Under 2013 planeras även ett övergripande digitalt nyhetsbrev med korta artiklar som sammanfattar aktuella satsningar och händelser till politiker, samarbetspartners, nätverk och intressenter. Nyhetsbrevet ska vara en kompletterande kanal och ge en samlad bild av och synliggöra nyttan och resultatet av vårt arbete. 3.3 Rättighetsfrågor Mångfald, jämställdhet och tillgänglighet är inte enbart frågor om mänskliga rättigheter utan de utgör också viktiga drivkrafter för näringslivets tillväxt och samhällets utveckling. Insatser pågår, bland annat i samarbete med regionala resurscentra och enheten för rättighetsfrågor, för att utveckla verktyg och sprida kunskaper som kan underlätta integrering av dessa perspektiv i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. På uppdrag av Tillväxtverket kommer även en handlingsplan för jämställd regional tillväxt att tas fram och spridas. I samarbete med universitet och högskolor, kommuner och näringsliv undersöker regionen förutsättningarna för att etablera ett internationellt centrum för interkulturell dialog. Syftet med centrat är att bidra till ökad social sammanhållning och stärka den interkulturella kompetensen genom att utveckla, sprida och omsätta forskningsbaserade kunskaper kring frågor som berör mångkultur, mänskliga rättigheter och integration. För att underlätta uppföljning av rättighetsperspektiven, såväl kvalitativt som kvantitativt, i regionala utvecklingsinsatser som delfinansieras av flera aktörer, eftersträvas regional samsyn när det gäller definitioner på begrepp, val av indikatorer och nyckeltal. Ett led i detta arbete är införandet av den regionala strategin för uppföljning av jämställdhet och mångfald. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Regionutvecklingsnämndens arbete är inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Att stärka det västsvenska transportsystemet är ytterligare ett viktigt område. Verksamheten har en långsiktig inriktning vilket innebär att förändringarna mellan två år inte blir dramatiska. Strukturförändringar inom industrin, och en fortfarande hög arbetslöshet har ändå aktualiserat behoven av relativt snabba och mer koncentrerade insatser. I såväl de långsiktiga satsningarna, som de mer koncentrerade, är satsningen på de regionala samverkansplattformarna värdefulla verktyg. Med anledning av SAAB:s konkurs och pågående strukturförändringar i Fyrbodal görs en särskild satsning under åren på omställning och förnyelse i området. Satsningen på FoU stärks ytterligare. Bland annat genom att fortsätta utvecklingen av

19 Sida 5(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN samverkan mellan hälso- och sjukvården, akademierna och näringslivet för att skapa än bättre utvecklingsförutsättningar inom life science sektorn Västra Götalandsregionen ska fortsätta arbetet med att driva utvecklingsfrågor och program inom europeisk forskningspolitik. Under 2013 startar upptakten på allvar inför EU:s nya forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 som lanseras Nämnden kommer därför att öka sina insatser för att säkra en hög medverkan och påverkan i programmen från ett västsvenskt perspektiv. Brysselkontoret som etablerades 2010 ska vidareutvecklas och Västra Götalandsregionen ska fortsätta att utveckla samarbete och utbyte i internationella frågor. Parallellt med ökade insatser i Bryssel kommer olika aktiviteter att genomföras i Stockholm för att stärka kommunikationen med nationella beslutsfattare och tjänstemän. Regionstyrelsen beslöt i december att en ny tillväxt/utvecklingsstrategi skall utarbetas för att börja gälla från Detta arbete kommer att slutföras under Samtidigt kommer de nya EU-programmen som kommer att gälla från 2014 att skrivas under Under kommer ett särskilt fokus när det gäller regionala styrkeområden att ligga på att utveckla och genomföra de handlingsprogram som tagits fram för områdena life science, energi- och klimatteknik, hållbara transporter samt livsmedel/gröna näringar. EU-samarbeten kommer att utgöra en viktig del i handlingsprogrammen. Planeringen av Västra Götalandsregionens satsning på sociala investeringsfonder, dvs. organisering och inriktning, startas upp under Det är ett arbete som kommer att beröra många delar av regionorganisationen men som koordineras av regionutvecklingsnämnden. Under 2013 fortsätter arbetet med en kompetensplattform kring kunskapsförsörjning. Tillsammans med kommunalförbunden har en gemensam organisation för arbetet etablerats. Arbetet med att analysera nuläge och utvecklingstendenser blir en viktig hjälp i det fortsatta arbetet, tillsammans med systematiska utvärderingar och uppföljningar av verksamheten. Den inledningsvis nämnda långsiktigheten är viktig. Därför fortsätter de systematiska satsningarna på entreprenörskap och att utveckla innovationssystemen. Västra Götalandsregionen har varit starkt drivande i arbetet för att få till stånd ett avtal om stora och strategiskt viktiga infrastruktursatsningar i Västsverige genom Västsvenska paketet. Regionen har ett ansvar att se till att avtalet genomförs på ett sätt som tillgodoser parternas intressen. Detta kommer fortsatt att kräva insatser under flera år.samtidigt påbörjas arbetet med nästa revidering av investeringsplanerna. Här kan det även bli aktuellt med ekonomiska

20 Sida 6(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN åtaganden för utbyggnad av sträckor på E20. Det snabbt växande behovet av bättre IT-infrastruktur för hushåll och företag understryker vikten av att fortsätta genomförandet av den beslutade strategin för utbyggnad av ITinfrastrukturen. Skillnaderna i hälsa är en stor utmaning och den ojämlikt fördelade hälsan har utöver det individuella perspektivet, även stor inverkan på regionens ekonomiska utveckling. Nämnden deltar i arbetet med att ta fram en plan för jämlik hälsa i regionen. En fylligare beskrivning av verksamheten lämnas i Bilaga Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Regionutvecklingsnämndens mål anger resultat av regionutvecklingsnämndens verksamhet. Målen ska vara kopplade till regionfullmäktiges mål och/eller målbilderna i det regionala tillväxtprogrammet. Målen återfinns sist i verksamhetsbilagan (Bilaga 1). 5. Medarbetarperspektivet 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Regionutvecklingssekretariatet kommer att fortsätta arbetet för regionens budgetmål i medarbetarperspektivet. Sekretariatet har inga osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Vid nyanställning är heltid norm men deltid är möjligt för att kunna förena arbete och privatliv i livets alla faser. Sekretariatet har behov att vara en attraktiv arbetsgivare och behöver kunna rekrytera och behålla duktiga medarbetare. Det kan innebära behov av ett större utrymme för lönerevision framgent. Varje chef ansvarar för sin verksamhets systematiska arbetsmiljöarbete för att aktivt främja hälsa och motverka ohälsa. Sjukfrånvaron inom sekretariatet håller sig på en låg nivå, totalt ca 1,06 %, varav kvinnor 1,5 % och män 0,36 % (sept 2012). Målsättningen är att bibehålla den låga sjukfrånvaronivån (måltal under 2,0%). Vid eventuell långtidssjukfrånvaro ska aktiva åtgärder och rehabilitering sättas in enligt regionens rehabiliteringspolicy. Regionutvecklingssekretariatet omfattar f n 66 personer (41 kvinnor och 25 män). Omräknat i antal årsarbetare utgör personalstyrkan 66 årsarbetare. Av de anställda har 56 tillsvidareanställning och 10 har visstidsanställning. Medelåldern för kvinnor är 45 år och 52 år för män. I samband med utvecklingssamtal utarbetar medarbetare, tillsammans med sin chef, en skriftlig individuell utvecklingsplan. Den individuella utvecklingsplanen skall utgå från verksamhetens behov av kompetens.

21 Sida 7(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN 7. Ekonomiperspektivet 7.1 Verksamheternas mål i ekonomiperspektivet RUN har inga mål utöver RF:s mål på detta område. 7.2 Ekonomiskt resultat Tabell som visar sifferdelen i regionutvecklingnämndens budgetförslag 2013 anger fördelning i huvudområden. Tabellen ligger även som bilaga till budgeten (Bil 2).

22 Sida 8(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN Det regionala anslaget till regionutvecklingsnämnden 2013 uppgår till 619,9 mnkr vilket är en nettoökning på 25,7 mnkr jämfört med Anslaget räknades upp med 2,4% index (+14,3 mnkr) och minskades med det generella effektiviseringskravet 0,7% (-4,2 mnkr). Regionutvecklingsnämnden fick ett tillskott på 30 mnkr för finansiering av satsningar inom Fyrbodalsområdet m a a SAAB:s konkurs. Anslaget för marknadsföring genom kulturinstitutioner på 10 mnkr som hanterats av Regionutvecklingsnämnden sedan 2007 förs över till Kulturnämnden från och med 2013 och minskar därmed anslaget med motsvarande belopp. Därtill gjordes en reducering av anslaget med 4,5 mnkr riktat mot kostnader för externa konsulter, kurser och konferenser och kostnader för information och trycksaker. Regionbidraget kommer att fortsätta minskas även 2014 och 2015 riktat mot ovanstående kostnadsslag. En del av reducering (750 tkr) avser utförarverksamhet. Regionutvecklingsnämnden har valt att fördela reduceringen efter regionbidragsandelen hos utförarna: Naturbruksstyrelsen -530 tkr, Film i Väst -120 tkr och Västsvenska Turistrådet -100 tkr. Även nämndens statliga finansiering ökas 2013 med anledning av SAAB:s konkurs. Tillskotten på 25 mnkr ska även detta användas för satsningar i Fyrbodalsområdet. Därmed uppgår den statliga finansieringen (s k bemyndiganderam) av nämndens verksamhet till 91 mnkr mot normala 66 mnkr. Beslut mot det statliga anslaget fattas i nämnden men den ekonomiska redovisningen sker direkt till Tillväxtverket. Det statliga och det regionala anslagen lever delvis under olika regelverk vilket medger viss flexibilitet i användningen av nämndes samlade resurser. Utöver den statliga bemyndiganderamen förfogar regionutvecklingsnämnden även över vissa statliga medel för administration (6,3 mnkr). Räntan på nämndens s k regionkonto varierar över åren beroende på ränteläget. Budget för 2013 sätts till 10,0 mnkr. Nämndens budget fördelas på två huvudsakliga delar: projektmedel och verksamhetsmedel. Merparten av projektmedlen återfinns under rubriken Tillväxtprogram. Medel för tillväxtprogramarbete omfattar knappt 353 mnkr 2013 vilket är en ökning med knappt 46 mnkr jämfört med Detta är möjligt genom de ökade anslagen både från regionen och staten till Fyrbodalssatsningen. Beskrivning av nämndens planerade verksamhet 2013 finns under rubriken 4. Verksamhets/processperspektiv och i Bilaga 1 som ger en fylligare beskrivning. Fördelningen av Tillväxtprogrammedlen i insatsområden anges i bilaga 3. Verksamhetsmedlen går till verksamheter där nämnden ger uppdrag alternativt har ingått avtal om verksamhetsstöd. Uppdragen till Västsvenska Turistrådet (23,7mnkr), Film i Väst (27,2 mnkr) och Naturbruksstyrelsen (122,2 mnkr) beslutades i regionutvecklingsnämnden den 13/ medan uppdragen till Stiftelsen Steneby (8,2 mnkr) och Dalslands kanalbolag (3,4 mnkr) kommer upp som egna ärenden i RUN 25/ När det gäller fördelning av budgetbelopp till Science Centers 2013 på 15,4 mnkr återfinns det i Bilaga 4. Satsningen på nätverket Inkubatorskompetens omfattar 16,2 mnkr vilket är en minskning med knappt 2,5 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen beror dock till allra största delen på

23 Sida 9(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN att finansieringen av inkubatorsverksamheten vid Gothia Science park har förts över till verksamhetsbidrag. Fördelningen till organisationer i Västra Götaland framgår av Bilaga 5. I underliggande bilagor anges villkor för verksamhetsbidragen Listan över övriga verksamhetsbidrag 2013 omfattar ett högre belopp än tidigare. Främst beror det på att Gothia science Park redovisas här fr o med Tidigare har regionutvecklingsnämndens finansiering till Gohtia Sience Park skett dels genom projektmedel dels bidrag till inkubatorsverksamheten. Några verksamheter fasas ut och får inte längre verksamhetsbidrag. En uppdelning görs av övriga verksamhetsbidrag i två kategorier: verksamheter med särskilda villkor och övriga verksamhetsbidrag. Se Bilaga 6. Medlemsavgifter till internationella organisationer och nätverk redovisas i Bilaga 7. Nämndens finansiering av regionutvecklingssekretariatet ökas med 1,2 mnkr vilket motsvarar 2,4%. Ökningen, som är något högre än netto för index, föranleds av att behovet av att kunna rekrytera och behålla kompetent personal. I sekretariatets budget ingår 7,1 mnkr som avser s k Regionens Husservice tillhandahållen av Servicenämnden. I tjänsten ingår bl a arbetsplatsservice, ekonomi-, löne- och HR-service och kostnader för IT-infrastruktur. Med anledning av den pågående IT-översynen kommer formen för finansiering att förändras och överenskommelsen med Servicenämnden kommer därför att bli föremål för revidering. När i tiden detta kommer att ske är ännu oklart. Den föreskrivna resultaträkning från ekonomisystemet Controller kommer att fogas in i verktyget i samband med att rapporteringen sker i Controller Eget kapital Vid 2012 års ingång uppgick regionutvecklingsnämndens egna kapital till 114,3 mnkr. Merparten av medlen är avsedda för förskotteringsrprojekt (Partihallsförbindelsen och del av Lundbyleden/Torslandavägen) där Västra Götalandsregionen är långivare och där regionutvecklingsnämnden faktureras för räntekostnaden. Under 2012 har regionstyrelsen beviljat regionutvecklingsnämnden att disponera 46,2 mnkr av det egna kapitalet. 19,2 mnkr avser förskotteringsprojekt Lundbyleden/Torslandavägen och Partihallsförbindelsen och 27,0 mnkr för utbyggnad av bredband i Västra Götaland. Räntekostnaden som betalas ut 2012 blir av allt att döma lägre än de 19,2 mnkr som nämnden har beviljats. Diskussioner förs kontinuerligt med Trafikverket om förskotteringsprojekt och möjlig återbetalningstid vilket i bästa fall kan komma att minska räntekostnaden. Utrymmet på 19,2 mnkr kan då täcka även 2013 års räntekostnad. När det gäller bredbandsutbyggnaden så är det osäkert om hela beloppet kommer att upparbetas under Arbete med upphandling pågår i många kommuner. Om det beviljade egna kapitalet på 27 mnkr för bredbandsutbyggnad inte upparbetas under 2012 kommer det

24 Sida 10(10) FÖRSLAG Datum Diarienummer RUN REGIONUTVECKLINGSNÄMNDEN att behövas under Regionstyrelsens beslut om disponering av eget kapital på 46,2 löper över 2 år och kommer att behöva tas i anspråk under REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Regionfullmäktiges prioriterade mål och regionutvecklingsnämndens prioriteringar för att uppnå målen redovisas i verksamhetsbilagan (Bilaga 1).

25 Ärende 2

26 FoUU-enheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Göran Fock RUN Till Regionutvecklingsnämnden Förslag till ny modell för finansiering av verksamheten vid Science Centers i Västra Götaland Bakgrund Regionfullmäktige beslutade att till regionutvecklingsnämnden avsätta särskilda medel för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Västra Götaland är Sveriges viktigaste industriregion och för att fortsatt vara det krävs att den kompetens och de möjligheter som finns tas tillvara. I samverkan med kommuner, näringsliv och högskolor vill Västra Götalandsregionen stödja insatser för att stimulera fler ungdomar att söka sig till tekniska- och naturvetenskapliga utbildningar för att utveckla den kompetens som behövs i framtiden. Regionutvecklingsnämndens beslut för 2012 avsåg följande delmål utifrån det övergripande målet att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. Mål 1. Utveckling av pedagogisk verksamhet Mål 2. Öka eller bibehålla tillgängligheten för barn/ungdomar numerärt och geografiskt Mål 3. Stimulera andra aktörer att delta i utvecklingen Mål 4. Verka för att besökare reser kollektivt till och från anläggningarna. Regionutvecklingssekretariatet har under 2012 genomfört en djupare uppföljning för att ge en bild av Science Centers samlade verksamhet. Slutsatsen från uppföljningen var att verksamheterna håller hög kvalitet och uppfyller målen som verksamhetsbidragen bygger på. Gällande den gemensamma potten sätter verksamheterna stort värde i att samverka men framhåller samtidigt att det är svårt att organisera gemensamma aktiviteter. Fördelningen av medel mellan de sex Science Center har varit densamma sedan beslutet togs Det fanns därför ett behov av att se över den nuvarande fördelningsprincipen och se över förutsättningarna för en ny princip som är enkel, tydlig och mer transparent. Den bör dessutom stödja samarbete mellan verksamheterna. På regionutvecklingsnämndens möten den 21 juni och 13 september i år har uppföljningen presenterats samt förslag på ny fördelningsprincip för verksamhetsbidragen till de sex Science Centers föredragits. Ett möte med de sex Science Center som finns i Västra Götaland ägde rum den 28 augusti. Man var överens om att en ny fördelning bör vara fast, välkänd, tydlig och ligga kvar under lång tid för kontinuitetens skull. Man var även överens om att utgå från antalet ungdomar 5-19 år inom varje kommunalförbundsområde som grund. En särskild post POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Telefonist !Ange e-postadress

27 för gemensamma aktiviteter bör ligga kvar. Mätning vad gäller verksamheternas kvalitet och måluppfyllnad görs genom regelbunden uppföljning av regionutvecklingssekretariatet samt genom att följa den årliga, detaljerade uppföljning som genomförs av Skolverket. Man var även överens om att en ny fördelningsprincip för verksamhetsbidragen bör gälla från Förslag till beslut: 1) Syftet med regionutvecklingsnämnden finansiering av science centers ligger fast, d.v.s. att öka ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik och att långsiktigt stödja utvecklingen av den pedagogiska verksamheten vid Science centers. Dessutom ska science centers bidra till förnyelse inom det tekniska, naturvetenskapliga och matematiska områdets utbildningar och fungera som en kompetensutvecklingsresurs. De fyra delmål som tidigare använts är fortsatt relevanta. 2) Finansieringsmodellen fr o m 2014 utgår från antalet ungdomar 5-19 år inom varje kommunalförbundsområde. En särskild post för gemensamma aktiviteter ligger kvar. Mätning vad gäller verksamheternas kvalitet och måluppfyllnad görs genom regelbunden uppföljning av regionutvecklingssekretariatet samt genom att följa den årliga, detaljerade uppföljning som genomförs av Skolverket. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Helena L Nilsson

28 Ärende 3

29 FOUUenheten Tjänsteutlåtande Referens Datum Diarienummer Göran Fock RUN Till Regionutvecklingsnämnden Uppdrag till Stiftelsen Stenebyskolan Regionutvecklingsnämnden lämnar årligen uppdrag till stiftelsen Stenebyskolan. I nämndens detaljbudgeten för 2013 finns förslag på att kronor fördelas till Stenebyskolan. Ägarsamråd har genomförts mellan Bengtsfors kommun och regionen där även stiftelsens ledning medverkade. Vid denna överläggning har flera framtidsfrågor diskuterats. Mot denna bakgrund behövs ytterligare möten mellan stiftarna och skolans ledning för att säkerställa verksamhetens utveckling på kort och lång sikt. Kansliet har samordnat förslaget till uppdrag med Bengtsfors kommun. Förslag till beslut Uppdrag till stiftelsen Stenebyskolan för år 2013 beslutas enlig upprättat förslag. REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Bertil Törsäter Helena L Nilsson POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Norra Hamngatan 14 Telefonist

30 1(4) FÖRSLAG Dnr RUN Uppdrag till Stiftelsen Stenebyskolan 2013 Västra Götalandsregionen och Bengtsfors kommun är stiftare för Stiftelsen Stenebyskolan. Västra Götalandsregionen övertog Landstinget i Älvsborgs åtaganden den 1 januari 1999, vilket enligt samarbetsavtal och stiftelsestadgar innebär att regionen bär 75 procent av driftskostnaderna för stiftelsen, medan Bengtsfors kommun bär resterande 25 procent. Stiftelsen Stenebyskolan bildades den 1 juli 1991 med Landstinget i Älvsborg och Bengtsfors kommun som huvudmän. Stiftelsen Stenebyskolan är huvudman för de kompletterande högskoleförberedande och yrkesinriktade utbildningar som ges vid skolan. Vid Stenebyskolan erbjuds för närvarande 100 statsbidragsgrundande årsstudieplatser med Myndigheten för yrkeshögskolan som tillstånds- och uppföljningsmyndighet. De studieförberedande utbildningarna förbereder för högre studier, medan de yrkesförberedande förbereder för egen verksamhet eller anställning. Sedan år 2000 bedrivs högskoleutbildningar vid Stenebyskolan där Göteborgs universitet är huvudman. Göteborgs universitet har genom Steneby institutionen för konsthantverk och design 70 helårsplatser förlagda vid skolan samt 10 platser för fristående utbildningar. Rektor för Stiftelsen Stenebyskolan är tillika proprefekt för den nya institutionen HDK (Göteborg och Steneby). Stiftelsen Stenebyskolan är hyresvärd för högskoleverksamheten samt svarar för administration och ekonomisk redovisning. Stiftelsen Stenebyskolan svarar även för bibliotek, konsthall, administration, viss projektverksamhet samt den serviceverksamhet (vaktmästeri, kök och lokalvård) som bedrivs vid skolan. Biblioteket, som även är ett högskolebibliotek, drivs tillsammans med Bengtsfors kommun och utgör tillika folkbibliotek på orten. Styrelsen och ledningen för Stiftelsen Stenebyskolan skall arbeta med och utveckla samverkan mellan de olika utbildningarna vid skolan. Varumärket Steneby skall stärkas. Styrelsen och ledning ska utarbeta en långtidsplan för verksamheterna (som redovisas för stiftarna senast under maj månad 2013). Stiftelsen Stenebyskolan ska kontinuerligt utveckla och kvalitetssäkra de olika stödoch serviceverksamheter samt de projekt för vilka man har huvudmannaskap

31 2(4) Förberedande utbildning och högskoleutbildning Den ökande konkurrensen om sökande, ett förändrat studiemedelssystem med mer begränsade möjligheter till studiemedel för studerande på denna typ av utbildningar, en förändrad gymnasieskola samt den nya yrkeshögskolan, är faktorer som kan komma att påverka utbildningarnas framtida upplägg och inriktning vid Stenebyskolan. Stiftelsen Stenebyskolan styrelse har en särskilt skyldighet som verksamhetsansvarig för de kompletterande utbildningarna att bevaka hur de ska utvecklas i den kommande yrkeshögskolans system. Styrelsen och ledning ska medverka till att de kompletterande utbildningarna kommer att omfattas och ingå i den nationella och europeiska strukturen för yrkeskompetens och yrkesbevis. Målet ska vara att erbjuda högkvalitativa, profilerade och konkurrenskraftiga utbildningar. Stiftelsen Stenebyskolan ska bidra till att stärka närmandet och samarbetet mellan universitets utbildningar vid Steneby och andra institutioner vid Göteborgs Universitet genom att stödja gemensamma projekt och aktiviteter m.m. Stiftelsen Stenebyskolan skall erbjuda för verksamheten anpassad entreprenörskapsutbildning för de egna studenterna och för yrkesverksamma inom området. Stiftelsen Stenebyskolan ska aktivt verka för att fler utbildningar etableras på skolan. Steneby ska engagera företrädare för olika huvudmän till en dialog om hur de kan bidra för att åstadkomma en förstärkning av Steneby med målet att på sikt etablera en stabil grund för kunskapsutveckling och forskning på plats. Utbildningarna vid Steneby ska hålla högsta kvalitet inom formgivning och konsthantverk i ett internationellt perspektiv. Ökad attraktionskraft för Steneby Steneby är välkänd och har gott renommé som plats för förberedande utbildningar och högskoleutbildningar inom områdena trä, textil och metall. Steneby är relativt okänd utanför landets gränser vilket är en utmaning på lång sikt. Det goda ryktet nationellt måste upprätthållas och kvalitetssäkras genom kontinuerligt synliggörande av skolan i media och genom nätverkskontakter. Stenebys karaktär och verksamhet ligger djupt förankrad i att verksamheten bedrivs i Dals Långed i Dalsland. Platsen och lokalerna skapar en koncentrerad miljö som har stora möjligheter att utvecklas ytterligare. Stiftelsen Stenebyskolan ska aktivt arbeta för att öka intresset bland de sökande att komma till Dals Långed för att studera ett eller flera år. Detta ska ske genom vidare satsningar på en positionering av Steneby, nationellt och internationellt, genom vidare arbete för att åstadkomma än mer attraktiva studentboenden, insatser för