Vår Värdegrund. Praktiska Gymnasiet i Gnesta. Giltighet

Transkript

1 Vår Värdegrund Delaktighet, Framtidstro, Glädje, Respekt och Trygghet Praktiska Gymnasiet i Gnesta Giltighet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte Förbud mot diskriminering och kränkande Vision mot kränkande Delaktighet Ansvarsområden Förankring av plan Utvärdering... Fel! Bokmärket är inte definierat. 8. Främjande arbete Förebyggande arbete Rutiner

3 1. Inledning & Syfte Diskrimineringslagen (2008:567, kapitel 3) och skollagen (2008:571, kapitel 14 a) har som ändamål att motverka diskriminering och kränkande av barn och elever. Diskrimineringslagen förtydligar och förstärker skolornas ansvar och ställer krav på ett aktivt och målinriktat arbete i syfte att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Dessa lagar kräver även att alla skolor i Sverige har en plan mot diskriminering och annan kränkande. Syftet med planen är att den tydligt ska visa vad som gäller på varje enskild skola då diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling inträffar. Det är viktigt att all personal, elever och föräldrar på Praktiska Gymnasiet i Gnesta vet vem man kan vända sig till och hur man kan gå tillväga vid eventuell diskriminering, trakasserier eller annan kränkande handling. Målsättningen är att planen ska skapa en miljö fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande. Denna plan syftar till att - främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller ålder samt att förebygga samt förhindra trakasserier och annan kränkande. - klargöra skolans inställning till diskriminering och att säkerställa att all personal, elever och föräldrar känner till hur man går tillväga vid eventuell diskriminering, trakasserier eller annan kränkande. - upptäcka och identifiera förtyckarstrukturer som kan leda till att elever eller personal diskrimineras, trakasseras eller kränks. - bidra till att skapa en lugn och trygg undervisning och arbetsmiljö för både elever och personal. 2. Förbud mot diskriminering och kränkande Det är förbjudet för huvudmannen och personalen att diskriminera ett barn eller en elev. Huvudmannen eller personalen får inte heller utsätta ett barn eller en elev för diskriminering eller kränkande. Om huvudmannen eller personalen bryter mot förbuden mot diskriminering och kränkande, eller inte uppfyller skyldigheterna att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier eller kränkande, kan huvudmannen för verksamheten bli skyldig att betala diskrimineringsersättning eller skadestånd till den som kränkts. Diskrimineringslag (2008:567) Lagens ändamål och tillämpningsområde (kapitel 1) 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (1985:1100) 1 1 För arbetet med att främja lika. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD

4 De sju diskrimineringsgrunderna Kön det biologiska kön som individen tillhör; omfattar även transsexuella. Etnisk tillhörighet etnisk eller nationellt ursprung. Varje individ bestämmer själv sin etniska identitet. Religion eller annan trosuppfattning omfattar t.ex. muslimer, kristna, buddhister och ateister. Sexuell läggning - omfattar heterosexuell, homosexuell och bisexuell läggning. Könsöverskridande identitet eller uttryck - personer som vill uttrycka sin identitet på sätt som traditionellt tillhör det motsatta könet, t.ex. pojkar som sminkar sig och flickor som har snaggat hår. Funktionshinder - en varaktig funktionsnedsättning fysiskt, psykiskt, eller begåvningsmässigt som kan ha uppstått vid födseln, vid skada eller som förväntas uppstå senare i livet. Ålder - den biologiska ålder som individen uppnått. Grundläggande begrepp och definitioner Diskriminering är ett övergripande begrepp för negativ eller kränkande utförd av någon i maktposition mot en individ eller grupp. Ett exempel på diskriminering kan vara när en lärare på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan antingen vara direkt eller indirekt 2. Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna - kön, etnisk tillhörighet eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Med begreppet missgynna avses att personen behandlas mindre förmånligt än en annan person behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats. Till exempel, rektor för en skola nekar en elev tillträde till en viss utbildning på grund av att han eller hon har en viss sexuell läggning. Indirekt diskriminering innebär att en till synes neutral regel, bestämmelse eller förfaringssätt i praktiken missgynnar eller diskriminerar ett barn eller en elev. Ett exempel på när indirekt diskriminering kan ske i en skola är om ledningen och personalen bestämt att alla huvudbonader är förbjudna i matsalen. Automatiskt blir de elever som av religiösa skäl bär slöjor utestängda. Trakasserier är en som kränker ett barns eller en elevs värdighet och som kan knytas till någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserier är diskriminering och kan ta sig 2 För arbetet med att främja lika. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD

5 uttryck i fysiskt, sexuellt, verbalt men också genom icke verbalt beteende, uppförande, eller bemötande. Exempel på trakasserier är nedlåtande kommentarer, nedsvärtningar, förlöjligande eller osynliggörande 3. Annan kränkande är kränkning av en elevs värdighet som saknar koppling till en diskrimineringsgrund. En kränkande kan till exempel vara en knuff (fysisk), ett hot eller en svordom (verbal), utfrysning eller ryktesspridning (psykosociala) 4 Mobbing är en upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skapa obehag eller skada ett annat barn eller en annan elev. Allas lika värde en grundläggande mänsklig rättighet Alla barn och elever ska med tillförsikt och förväntan kunna gå till en skola präglad av trygghet och respekt. Trygghet och studiero är grundförutsättningar för barns och elevers utveckling och lärande. Skyddet mot diskriminering och kränkande är med andra ord en fråga om människosyn, mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Lagstiftningen syftar till att värna om människors lika värde och allas rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. I FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det att 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. FN: s barnkonvention bygger på rätten till lika och utgår ifrån ett perspektiv där barnens bästa alltid ska komma i främsta rummet. Barnkonventionen talar om rätten till liv och utveckling, om rätten till inflytande och om rätten att få göra sin röst hörd 5. All skollagsreglerad verksamhet skall utformas och genomföras i överenskommelse med dessa värderingar. Varje form av diskriminering eller annan kränkande är otillåten och skall förhindras 6. 3 Barn- och elevskyddslagen i praktiken. RAPPORT 327, Skolverket 4 Förebygga främja diskriminering lika i skolan. En handledning från JämO, DO, HO, HomO och BEO. 5 Barn-och elevskyddslagen i praktiken. RAPPORT 327, Skolverket 6 För arbetet med att främja lika. SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD

6 3. Vision mot kränkande Vi vill att vår skola gestaltar och förmedlar respekt och tolerans för människors olikheter och alla människors lika värde. Vi vill att vår skola är en trygg miljö för våra elever där glädjen och delaktigheten främjar vänskap och förebygger kränkningar. 4. Delaktighet En stor del av det främjande arbetet handlar om att medvetandegöra elever/personal om skolans förhållningssätt och hur vi bemöter och behandlar varandra. Det innebär också att lärare och personal på skolan alltid ska vara goda förebilder. Ett första steg i det främjande arbetet är att implementera denna plan bland elever, personal och föräldrar. Elevråd, föräldraråd, personal ska medverka i upprättandet av Likasplanen Under hösten 2014 utlyser skolan en tävling för alla klasser för att arbetet med att lära känna varandra i klassen och för att få samtliga klasser att reflektera över hur vi är mot varandra. Klassrummet bör vara ett forum för kontinuerliga samtal om attityder, värderingar och relationer. Vi strävar efter att ha ett normkritiskt tänkande där vi ifrågasätter rådande normer. Klassrummet är också en plats där alla elever synliggörs och blir sedda. 5. Ansvarsområden 5.1 Rektor ska se till att: all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till att diskriminering och annan kränkande inte är tillåten på skolan. det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder samt överskridande identitet eller uttryck. årligen upprätta, utvärdera och revidera planen mot diskriminering och annan kränkande i samarbete med personal, elever och om möjligt även vårdnadshavare. det finns rutiner för utredning, åtgärder och dokumentation av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande. utredning förs och åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande förekommer. kontakta andra myndigheter vid behov. personalen har ett gemensamt system för hur de dokumenterar anmäld eller upptäckt kränkande, trakasserier och diskriminering och de åtgärder som vidtagits. 5.2 Lärare och annan personal ska verka för och följa skolans plan mot diskriminering och annan kränkande. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och i kontakten med barn/elever och sträva efter lika. se till att åtgärder vidtas då diskriminering eller annan kränkande misstänks/anmäls/upptäcks. 6

7 dokumentera misstänkt/anmäld/upptäckt diskriminering eller annan kränkande och de åtgärder som vidtas. bevaka att utredda fall av diskriminering och annan kränkande där den enskilda läraren är berörd, följs upp. 5.3 Elever ska följa skolans plan mot diskriminering och annan kränkande. bör påtala diskriminering och annan kränkande som förekommer inom vår verksamhet 6. Förankring av plan Se nummer 4 7. Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för lika i verksamheten och behöver inte utgå ifrån identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet skall anpassas till elevernas ålder och till verksamheten. Det främjande arbetet skall beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande. Medvetandegöra En stor del av det främjande arbetet handlar om att medvetandegöra elever/personal om skolans förhållningssätt och hur vi bemöter och behandlar varandra. Det innebär också att lärare och personal på skolan alltid ska vara goda förebilder. Ett första steg i det främjande arbetet är att implementera denna plan bland elever, personal och föräldrar. Elevråd, föräldraråd, personal ska tycka till om Likasplanen Under hösten 2014 utlyser skolan en tävling för alla klasser för att arbetet med att lära känna varandra i klassen och för att få samtliga klasser att reflektera över hur vi är mot varandra. Klassrummet bör vara ett forum för kontinuerliga samtal om attityder, värderingar och relationer. Vi strävar efter att ha ett normkritiskt tänkande där vi ifrågasätter rådande normer. Klassrummet är också en plats där alla elever synliggörs och blir sedda. Skolkultur: normer och ordningsregler Vår skola arbetar även förebyggande mot kränkande handlingar genom att ha få men tydliga regler. Ordningsreglerna syftar till att förebygga kränkningar och bidrar till att skapa en tryggare miljö. Därför ska också varje vuxen som ser något hända inte bara gå förbi utan stanna och hjälpa till. Det är oerhört viktigt att skapa en skolkultur med normer som visar gemensamma spelregler och förhållningssätt. Alla elever får därmed vid terminsstarten information om de regler som gäller på skolan och i matsalen men också konsekvenserna av att reglerna bryts. Man blir till exempel skadeståndsskyldig om man har sönder ett fönster. Måttfulla sanktioner ger ett tydligt budskap och har en betydande roll i skapandet av skolkulturen. 7

8 Arbetslag och elevhälsoteam Skolan arbetar 2014 för att stärka arbetslagens möjligheter att följa elevers sociala- och kunskapsmässiga utveckling. Det utgör grunden för att kunna leva upp till lagens krav i Likasplanen. Även ett väl fungerande elevhälsoteam är en viktig funktion i detta arbete. Cafeterian Vår skola har en cafeteria som hålls öppen hela dagen. Frukost, lunch och fika erbjuds för elever och personal. I cafeterian umgås lärare och elever på ett annat sätt än i klassrummet. Relationer stärks och ett förtroende skapas. Även detta bidrar till en bättre stämning. Matsalen Personalen äter lunch tillsammans med eleverna. Att upptäcka problem i ett tidigt skede På arbetslagsträffarna diskuterar arbetslagen regelbundet kring elever som anses vara i riskzonen. Målet är att försöka förebygga problem innan de uppstått. När lärarna känner oro för en specifik elev har man ett samtal med eleven och lägger upp en plan för fortsatta åtgärder. Kommunikation med elever och ev. vårdnadshavare En viktig del i det främjande arbetet är att ha en god kontakt med elever och ev. vårdnadshavare. Utöver föräldramöten och utvecklingssamtal har lärare och annan personal regelbunden kontakt med elever och ev vårdnadshavare via edwise. E-post eller SMS kan fungera som meddelanden till föräldrar vid frånvaro eller sen ankomst. 8. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet skall anpassas till barnens och elevernas ålder och till verksamheten. Det förebyggande arbetet skall beskrivas i verksamhetens plan mot diskriminering och kränkande. 8.1 Kartläggning av verksamheten De förebyggande insatserna som görs bygger till stor del på kartläggningar utifrån elevernas uppfattningar, via en enkät, men också på erfarenheter från enskilda fall. Därför är det oerhört viktigt att eleverna är fullständigt ärliga när de årligen svarar på frågorna. Se nr. 7 utvärdering Skolan har en skyldighet att följa upp ärenden. I detta arbete är diarieföring och registrering av händelser etc viktigt. En annan viktig del av det förebyggande arbetet är de analyser som görs i samband med anmälningar/utredningar. Analysen skall klargöra om problemet ligger på individ-, gruppeller strukturell nivå. Olika former av åtgärder sätts in beroende på vad analysen visat. 8

9 9.2 Analys och utvärdering av verksamheten Kurators analys på den psykosociala skolmiljön; utifrån svarsfrekvensen från enkäten om kränkande och studiero vid Praktiska Gymnasiet i Gnesta: Det som uppges ha skett för kränkande av elever i Gnesta handlar till stor del om upplevt kränkning från lärare och verkar handla om nedsättande kommentarer. Det har uppmärksammats av elevhälsan med lärarkåren; rektorn har också haft samtal med berörd/a lärare. Elever vänder sig inte gärna till lärare/skolpersonal med klagomål Varför? Av några svar att döma, låter det som om vissa elever anser det inte lönt att göra så, att de inte blir tagna på allvar, eller har inget förtroende för skolpersonalen. - det finns även tecken som tyder på att det upplevs av eleverna att skolan stöttar personalen först och främst.. Att förändra på det bemötande från skolpersonal som har gett upphov till denna inställning (ovan), och de beteenden som stör, är prioritet ett inför skolåret 2014/2015. Skolans nytillsatta rektor och kuratorn har gått ut och bemött lärarkåren med denna `feedback från eleverna och påtalat behovet av bättre pedagogiskt framförhållning framöver. Eleverna önskar mer vuxen närvaro under rasterna. Mer disciplin önskas också under lektionstillfällen och även tillrättavisning från lärare, Bättre disciplin och struktur i klassrummet efterfrågas! Det framgår klart (för undertecknad), av svaren att många elever (ca. 60% av svarandena) vill gärna se en förbättring av det sociala klimatet på skolan. Det kan utläsas ett önskemål om mer sociala aktiviteter. Det verkar så att många saknar en trevlig atmosfär på skolan. Jag rekommenderar färgglada väggar och nya möbler kan tyckas skulle vara steg i rätt riktning. Många av de kvalitativa svaren från eleverna är konkreta och kräver ingen tolkning eller analys; såsom utökat rastaktiviteter Skollokalerna får mycket kritik från eleverna. Dock kommer många med konstruktiva förslag. Elevrådet tillsammans med rektor kommer att arbeta aktivt med frågan. 9

10 Identifierade risker: (enl. Kuratorn) Den övervägande största risken för utfall av diskriminering och kränkande på Gnesta Praktiska gymnasium är att personalen, i princip lärarna, inte är mer lyhörda och uppmärksamma för det som, tidigare, har varit vardag för en betydande del av elevpopulationen, dvs. beteenden och kränkningar som sker öppet i det vardagliga (i synnerhet sociala) tillvaron på skolan. Att information om att skolan faktiskt uppmärksammar och reagerar mot händelser av diskriminering och kränkande når hela elevpopulationen. Risken är annars att eleverna upplever att kränkning sker och florerar obehindrat. Sammanflätning i det sociala: Om inte eleverna ser sina lärare, mer än i klassrummet, är risken att det förstärker upplevelsen av att vara ensam & utsatt, med ingen att luta sig mot, bland en del elever. En risk finns för att elever tappar sug för att vara i skolan med anledning av att skolan upplevs trist och färg/glädjelöst? Om detta sker så ökar risken för s.k. hemmasittare. Elevhälsoteamet betraktas, eventuellt, som en del av skolstrukturen och inte till för just eleverna? 8.2 Formulering av mål utifrån identifierade risker Gnesta Praktiska gymnasium behöver bli bättre på att erbjuda ett tydligt, lyhörda, vuxenstöd för eleverna genom att personalen är tillgängliga och uppmärksamma, ute bland eleverna, i skolans sociala tillvaro, på rasterna lika mycket som på lunchtiden. Ett nytt sätt att sprida information till eleverna behövs. Skolpersonal måste synas oftare bland eleverna under raster och även kommunicera med eleverna. Att göra skolan till en trevligare miljö att vistas i, med tillägg som möbler och färg. Elevhälsoteamet måste bli synligare och tydligare i vad det erbjuder för tjänster till elevpopulationen. 8.3 Planerade insatser för att nå målen Vi har genomfört en omorganisation. Arbetslagets medlemmar har mellan 70%-100% omfattning i tjänst. Detta gör det möjligt för lärare att erbjuda vuxenstöd. Lärarna minglar med eleverna under dagen. Vi har tagit fram nya informationskanaler såsom en introduktionsmapp i början av läsåret, information på hemsidan, anslagstavlan med information i kafeterian, samlingar i början och slutet av terminen, utvecklingssamtal två gånger per läsår, 10

11 föräldramöte två gånger per läsår, klassråd och mentorstid samt brev till elev och vårdnadshavare i början av varje termin. Vi har ändrat städrutiner samt beställt storstädning under sommaren. Vi håller på att fräscha upp lokalerna. Elevrådet kommer att ta fram ett förslag på hur vi kan göra skolans miljö trevligare. Elevhälsoteamet är på skolan varje torsdag och minglar med eleverna. De knyter an med elever och lärare under dagen. Hemsidan är uppdaterat med kontaktuppgifterna. 8.4 Uppföljning Vårterminen Rutiner Hur man anmäler diskriminering, trakasserier eller annan kränkande på Praktiska Gymnasiet i Gnesta 1. En elev som känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt av en vuxen eller elev på skolan kan vända sig till sin mentor, rektor eller annan personal på skolan och berätta/anmäla det som skett. Eleven kan även vända sig till sina egna föräldrar som i sin tur kontaktar mentor eller rektor. I de fall då diskrimineringen, trakasserierna eller kränkningen skett av en vuxen är det alltid rektor som utreder. 2. Mentor/personalen som tagit emot informationen för detta vidare till kurator, elevhälsoteamet eller rektor. 3. Vågar man inte berätta att man blivit diskriminerad mot, trakasserad eller kränkt kan man skriva ett brev till kurator och lägga det i brevlåda utanför hennes kontor. För att vi ska kunna hjälpa dig är det viktigt att du skriver ner vad som hänt och vad personen heter som behandlat dig illa. Hur vi utreder och åtgärdar diskriminering, trakasserier eller annan kränkande på skolan Skolan, under rektors ansvar att det sker, utreder snarast det som hänt och analyserar situationen. Olika åtgärder vidtas utifrån individ, grupp eller strukturell nivå. Nedan följer stegen i en utredning på individnivå mellan elever. 1. Minst ett samtal med den utsatte och den/de som utsätter av lärare, elevhälsoteam eller rektor. 2. Anteckningar görs och överlämnas till rektor. 3. Berörda föräldrar kontaktas snarast av den personal som pratat med de inblandade. 11

12 4. Ärendet följs noga upp, en plan upprättas och insatser görs tills det negativa beteende definitivt upphört. 5. Om det negativa beteendet inte upphör efter ovanstående insatser görs en anmälan till socialtjänst, polis eller centrum för unga brottsoffer. 6. Stödsamtal erbjuds hos kurator för båda parter. 7. Om kränkningen utförts av en vuxen mot elev är det rektor som håller i utredningen. Datum & ort: Rektor Lärare (Skyddsombud) Elev (elevrådsordförande/skyddsombud) 12