Basinkomstmodell. Förslag till Basinkomstmodell. Proposition till Enhets årsmöte 2014

Transkript

1 Proposition till Enhets årsmöte 2014 Förslag till Basinkomstmodell Enhet är sedan många år för en Basinkomst (BI), även kallad Medborgarlön. Många av våra medlemmar och sympatisörer har efterfrågat ett mer konkret förslag som försöker visa på vem som ska få BI, hur mycket, och hur reformen ska finansieras. Nu står Enhet inför uppgiften att försöka konkretisera ett förslag. I februari hade vi ett ekonomiseminarium i Norrköping där ett av syftena var att ta fram fakta och underlag för ett konkret BI-förslag. Vi anser att tiden är mogen att försöka formulera svaren på några av all de frågor som finns kring denna reform. Även om vi nu tar steg mot ett konkret förslag innebär det inte att detta ska ses som hugget i sten. Detta är en möjlig modell som visar på att Basinkomsten kan införas och finansieras. Politik enligt Enhet behöver utgå från en ärlighet och prestigelöshet som innebär att vi inte skapar fastlåsta dogmer som ska försvaras. Vårt förslag har säkert många brister och ska ses som ett tankeexperiment som gör att vi skapar samtal och att vårt mål om ekonomisk bastrygghet för alla kommer närmare. Fördelen med förslaget är i alla fall att det är finansierat och att utsatta grupper snabbt får en bastrygghet. Här är nu styrelsen förslag till årsmötet Vänliga hälsningar, Enhets styrelse, mars Basinkomstmodell Enhets vision är att alla människor ska ha en ekonomisk grundtrygghet. Vi tänker oss att detta skulle leda till en rad positiva effekter för både individer och samhället i stort. Vi anser inte att trygghet och välfärd ska vara kopplat till förvärvsarbete eller myndigheters kontrollutövande. Alla är en del av vårt gemensamma samhälle och bör därför ha samma grundläggande rättigheter. Rätten till ekonomisk grundtrygghet anser vi ingå i dessa rättigheter. Vi ser Basinkomst som en frihetsreform då det ökar människans frihet och oberoende. Det uppmuntrar människor till att ta ansvar för sitt eget liv och stimulerar olika former av skapande, kreativitet och arbete utanför traditionellt lönearbete. Reformen skulle underlätta att snabbt och smidigt växla mellan olika former av lönearbete, studier, eget företagande, arbetslöshet, resor, barnomsorg i hemmet och andra livssituationer. Ökad flexibilitet på arbetsmarknaden skulle innebära både fördelar för arbetstagare och arbetsgivare. För arbetsgivare kan vi minska regelverket

2 kring anställningar och för arbetstagare ges frihet att lämna arbetsgivare som missköter sig eller arbeten som känns moraliskt fel att utföra. Arbetslösa tvingas inte heller längre till meningslösa och förnedrande arbetsmarknadsåtgärder eller till att söka arbeten som man inte vill ha. Att sänka sin arbetstid skulle bli en reell möjlighet för alla dem som vill sänka sin arbetstid. Det skulle i sin tur minska stress och minska utmattning och utslitning av människor, vilket i slutändan innebär friskare människor och lägre sjukvårdskostnader. Basinkomst är också en trygghetsreform som ger varje människa en ekonomisk bastrygghet i en värld av ökad arbetslöshet och alltmer instabila arbetsförhållanden. Det befrämjar också demokrati och mänskliga rättigheter genom att människor friare än nu vågar säga vad de tycker på arbetsplatserna och i samhället. Tryggheten handlar också om den större möjlighet som kommer att ges till alla att själva ge vård och omsorg till sina föräldrar, barn, släkt och vänner. Ett basinkomstsystem blir också mer överskådligt än dagens system. Människor ska kunna förstå samhällets trygghetssystem och planera sin ekonomi. Idag har vi en situation där få, om någon, har kunskap och överblick över systemen och därför känner sig många utlämnade och beroende. Inte ens våra beslutsfattare har full överblick över dagens komplexa system vilket naturligtvis är ett demokratiproblem. Basinkomst är även en viktig rättvisereform. Den ger minskade klassklyftor genom att omfördela resurser till dem som har det sämst ställt i samhället. Vi tror också att en Basinkomst kommer att leda till bättre arbetsvillkor och antagligen höja lönerna i låglöneyrken. Vi ser också framför oss en minskning av dagens negativa miljöpåverkan då onödiga och direkt skadliga arbeten försvinner. Dessutom minskas kostnaderna för administration kring transfereringar och kontrollsystem inom dagens system, framförallt från Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och CSN. Resurser som istället kan gå in i Basinkomstsystemet. Vår vision om basinkomsten är att den: omfattar alla svenska medborgare är hög nog att kunna leva på (barn, ungdomar och vuxna upp till 25 år har lägre belopp) är fri från motprestation betalas ut individuellt, ej till hushåll Vår tanke är alltså att Basinkomsten på sikt ska omfatta alla medborgare. Det är dock en lång process att komma dit om vi inte samtidigt höjer inkomstskatterna kraftigt.

3 Men Enhets förslag bygger inte på höjd inkomstskatt, istället vill vi på sikt kraftigt sänka beskattningen av arbete. Därför tänker vi oss en finansiering på följande sätt: (mdkr = miljarder kronor): Många av dagens bidrag och pensionsfonder avskaffas och pengarna används till BI. Uppskattningsvis ca mdkr (1). Minskade förvaltningskostnader (personal, lokaler, material etc) för ovanstående bidrag. Uppskattningsvis 10.3 mdkr (2). Här ser vi framför oss ännu större minskningar i framtiden. Administration och byråkrati har alltid en tendens att svälla och vi behöver aktivt arbeta för att motverka detta. Genom en allt större utbyggnad av BI-systemet borde flera myndigheter kunna minskas eller avvecklas. Borttagande av en del subventioner, t ex RUT och ROT, 16.5 mdkr (3). Borttagande av en del nyligen gjorda skattesänkningar. Den sänkta krogmomsen 5 mdkr, Jobbskatteavdrag, mdkr (4). Jobbskatteavdraget tas bort i etapper med början för de högsta inkomstskikten. Nya avgifter eller skatter. Här finns en rad olika vägar att gå. Enhet vill undvika att beskatta sådant som vi upplever är bra och behöver stimuleras, såsom arbete och företagande. Detta hämmar mänskliga resurser. Vi vill också undvika att beskatta BI med miljöskatter, t ex en CO2-skatt. Vi anser att dessa skatter ska gå till miljö- och klimatarbete för att minska den negativa miljöpåverkan. Därför har vi istället förslag på en modell där avgifter tas ut för dem som nyttjar våra gemensamma naturresurser inklusive användning av mark. Vi kallar detta Naturresursavgift och tror att detta kommer att leda till ett mer hållbart samhälle i och med att jordens resurser då även kommer att användas på ett varsammare sätt. Denna modell anser vi ska byggas ut successisvt och noga utvärderas. Vår tanke är att om denna modell visar sig fungera bra ska vi i framtiden växla över så mycket av dagens skatt på arbete som möjligt till denna Naturresursavgift. Andra skatter som eventuellt kan användas till Bi är skatter på finansiell spekulation, valutatransaktioner, bonusar, höjd skatt på vissa typer av konsumtion och t ex höjd reklamskatt. Men dessa skatter kan också användas till att skatteväxla med för att sänka skatten på arbete. Därför finns inga beräkningar med på dessa poster. Vilka ska få BI? Vi anser att alla svenska medborgare ska ha rätt till BI. Så här såg Sveriges befolkning ut

4 Antal folkbokförda i Sverige: 1.9 milj. Barn (0-17 år) 5.8 milj. Vuxna (18-64) 1.8 milj. Pensionärer (65-) Totalt ca 9.5 milj. Andelen med annat medborgarskap är personer. Antal svenska medborgare var : pers. Av dessa var personer barn under 18 år och personer var vuxna inklusive pensionärer. Svenska medborgare var ca 8.9 milj. Ska BI beskattas? Vi anser att detta är bäst. En sådan modell ger en bättre fördelningsprofil samt blir lite lättare att finansiera då vi har två olika nivåer för statlig skatt för höginkomsttagare. På vilken nivå ska BI ligga på? Det idealiska är att BI ligger på en nivå där man kan leva på den, om än under enkla omständigheter. Då behöver vi hamna på minst kr /mån. brutto för vuxna. Netto blir det ca kr. Möjligheten att lägga till ett hyresstöd finns alltid om det skulle visa sig behövas för vissa speciellt utsatta personer, men detta har vi inte räknat in i våra kalkyler nu. Barn får ett lägre belopp. I våra uträkningar har vi startat på 2000 kr /barn /mån. brutto. Netto blir det ca 1380 kr. Dagens flerbarnstillägg försvinner. Ungdomar och unga vuxna mellan 18 och 25 år får en lägre BI pga att de ofta har lägre utgifter. Räknar vi på denna nivå med dagens skattesats på i snitt 31%, utan jobbskatteavdraget, får vi en total kostnad på ca 886 mdkr /år. Vi kan inte finansiera en sådan modell i dagsläget utan att kraftigt höja en rad skatter eller införa nya. Detta är svårt att göra då vi inte vet vilka konsekvenser detta kan få. Vi behöver därför gå varsamt fram. Därför föreslår vi en modell där Basinkomsten byggs ut genom två parallella delar. Den ena är en BI som byggs ut i olika steg, men start för de grupper som är i störst behov av reformen. Alla får alltså inte BI men de som får den kan leva på den och den innebär inga motprestationskrav. Vi kallar detta system för BI-Steg. Fördelen är här att de som har mest behov får hjälp först, samt att det är lättare att finansiera. Nackdelarna, förutom att den inte omfattar alla, är att flera av dagens bidrag såsom sjukpenning och föräldrapenning måste vara kvar för dem som inte får BI.

5 Vi har skapat 6 olika steg. Det är viktigt att de första steget kommer först, men hur de andra kommer har ingen betydelse. Flera steg kan också införas samtidigt. T ex steg 1 och 2 tillsammans först. Utvärdering. Därefter steg 3. Utvärdering. Därefter steg 4, 5 och 6 tillsammans. Utvärdering. Osv. Det andra delen är en BI som ges till alla från den Naturresursavgift som vi föreslår blir en del av ett nytt skattesystem. Vi kallar denna del för BI-Bas. Denna del ges till alla oavsett inkomst och ökas successivt i takt med att Naturresursavgiften ökar. Så här kan hela BI modellen se ut: BI-Steg Steg 1 Alla som idag är arbetslösa ( ) sjukpensionärer ( ) samt övriga med inkomst upp till max 7500 kr /mån. ( ) kr brutto, netto ca kr. Kostnad: mdkr Finansiering: A-kassa och Aktivitetsstöd (31 mdkr) FK (57.9) Försörjningsstödet (10.6) Krogmomsen (5) Jobbskatteavdraget (17) Finansiering, totalt: mdkr Överskott från steg 1: 0.7 mdkr Steg 2 Alla studenter på högskola/universitet, ca personer kr skattefritt. Kostnad: 30.5 mdkr Finansiering:

6 CSN (21.8) Jobbskatteavdraget (9) Finasiering, totalt: 30.8 mdkr Överskott från steg 2: 0.3 mdkr Att vi väljer 8000 kr netto för studenter beror på att studenterna många gånger bor hemma eller på billigare boenden och kan då klara sig på en lägre summa. Många arbetar extra på lov och har då en sidoinkomst. CSN studielån + bidrag är idag på totalt kr för 40 veckors heltidsstudier. På sommaren får man inga studielån. Det blir ca 7500 kr /mån delat på 12 mån. I denna summa är största delen ett lån. I vårt förslag tänker vi oss att de får 8000 kr /mån 12 mån per år och kan utöver detta som idag tjäna upp till ca kr /år (2012) skattefritt. Steg 3 Alla pensionärer. ca personer kr brutto, netto ca kr. Kostnad: mdkr Finansiering: Pensionsutbetalningarna (219.7) Garantipension (18.5) Bostadstillägg för pensionärer (7.6) Efterlevandepension (14.4) Äldreförsörjningsstöd (0.5) Finansiering, totalt: mdkr Överskott från steg 3: 47.5 mdkr Nästan alla pensionärer tjänar på detta eller går jämt upp. Endast ett fåtal får högre allmän pension än kr brutto och dessa har ofta en sådan hög tjänstepension att deras totala pension ändå är mycket hög. Skulle det visa sig att det finns pensionärer med låg tjänstepension som förlorar på detta system så kan vi skapa övergångsregler där dessa blir kompenserade.

7 Steg 4 Till dem med till inkomst upp till kr brutto. Ungdommar och vuxna mellan 18 och 25 får BI med ökande nivå på 2000 kr /år kr brutto. Inkomst mellan kr får ett BI-belopp i en fallande skala mellan kr brutto. Kostnad: mdkr (egentligen mindre pga upptrappningen a BI mellan år) Finansiering: AF administration (4) FK, administration (2.3) Övrig administration (1.0) Jobbskatteavdraget (69.3) Totalt: 76.6 mdkr Överskott från steg 1, 2 och 3 = 48.5 mdkr = Finansiering, totalt: mdkr Totalt kvarvarande överskott: 3.8 mdkr Steg 5 Förlängd föräldraledighet brutto till hushåll för dem som väljer att fortsätta vara hemma med sina med barn upp till tre års ålder. Att fritt disponera inom familjen. Kostnad 10.6 mdkr Beräknat på föräldrar som tar ut BI på kr brutto i två år när barnet är mellan ca 1-3 år. Eller föräldrar som tar ut detta BI i ett år. Finansiering: RUT och ROT (16.5) Finansiering, totalt: 16.5 mdkr

8 Överskott från steg 5: 5.9 mdkr Totalt kvarvarande överskott (från steg 4 och 5): mdkr = 9.7 mdkr Steg 6 Alla barn 0-17 år, personer 2000 kr brutto/månad. Netto ca 1380 kr /mån. Ges till föräldrarna såsom idag. Flerbarnstillägget försvinner. Kostnad: 29.9 mdkr Finasiering: Från dagens barnbidrag + studiestöd (24.1) och bostadsbidrag för barnfamiljer (3.4) = 24.1 mdkr. Finansiering, totalt: 27.5 mdkr Underskott mdkr Överskott från steg 4 och 5: 9.7 mdkr Totalt kvarvarande överskott steg 6 = 7.4 mdkr Steg 7 och så vidare Här har vi inte några färdiga förslag på hur utbyggnaden ska ske, men det handlar om att ge ökad BI till dem med inkomst mellan kr, samt att även ge BI till dem med högre inkomst än kr /månad. Kostnad och finansiering för BI-Steg 1-6 Kostnad för steg 1-6, totalt: mdkr Finansiering för steg 1-6, totalt: mdkr Överskott: 7.7 mdkr Kostnad för BI-administration: uppskattningsvis ca 1.0 mdkr. Summa överskott: 6.4 mdkr

9 BI-Bas Parallellt med med BI-Steg som alltså byggs ut i olika etapper har vi BI-Bas som vi finansierar genom en Naturresursavgift som innefattar ägande av mark, gruvbrytning, olja- och gasfyndigheter, utsläppsrätter, jakt- och fiskerätter, luftkorridorer, det elektromagnetiska spektrumet och olika former av monopol. Här tänker vi oss en successiv utbyggnad som gissningsvis kan inbringa ca mdkr inom några år och sedan stiga med flera 10-tals mdkr/år. En inkomst på 100 mdkr skulle ge en BI-Bas till varje person på ca 926 kr /person /månad. Om endast vuxna ges denna BI-Bas (föräldrar får ju redan en BI till sina barn från BI-Steg som motsvarar dagens barnbidrag) så blir summan ca 1190 kr /månad. 200 mdkr i Naturresursdelning ger då 2380 kr /mån. Denna del av Basinkomsten beskattas på samma sätt som annan inkomst. Om denna BI-Bas i framtiden ger en allt större basinkomst till varje individ så kan vi successivt fasa ut modellen BI-Steg och de resurser som finansierar det systemet kan användas till att sänka skatten på arbete, satsas på alla nödvändiga miljöinvesteringar som vi står inför, eller amortera på statsskulden Kostnader för BI-administration Administrationen av BI läggs under nuvarande pensinsmyndigheten (som eventuellt döps om). Vi beräknar att administrationen kostar ca 1.0 mdkr Vilka bidrag kommer att finnas kvar? Av Försäkringskassan blir ca 99.5 mdkr kvar enligt vår modell (av denna summa är 5.3 mdkr förvaltningskostnader). När BI-systemet byggs ut ytterligare kan minst 57 mdkr av detta föras över från FK till BI. Se under ref. 1 nedan. Försvinner A-kassan? Den statliga A-kassan (Alfa-kassan) försvinner men övriga A-kassor avgör själva om de vill finnas kvar. Dock upphör den statliga finansieringen då de pengarna istället används till BI. Finansieringen av A-kassan blir då genom egenavgifter. Det inkomstrelaterade stödet som A-kassan erbjuder kan fortfarande vara lockande, liksom andra förmåner såsom försäkringar, rabatter och juridiska tjänster. En inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring kan man också teckna med ett försäkringsbolag.

10 Ska asylsökande och kvotflyktingar få BI? Dessa personer bör få ungefär det stöd som idag ges. Vi tror att det bäst görs utanför BI systemet. Det viktiga är att alla dessa människor får en grundläggande trygghet och standard under asylprocessen. Vad händer med t ex missbrukare som använder sin BI till droger och står utan mat och bostad trots basinkomsten? Socialtjänsten i varje kommun har redan kontakt med missbrukare och psykiskt sjuka. Dessa får skapa individuella lösningar för varje person. Till exempel kan hyran betalas innan Basinkomsten betalas ut. Personen kan också få ett matkonto (som inte kan användas till tobak, alkohol och spel) som i stort sätt säkerställer att personen har har tillgång till mat. Människor som är så sjuka att dom inte själv kan sköta sitt liv och sin ekonomi, måste få hjälp med detta, till exempel genom en God man eller Förvaltare. Ska interner också få BI trots att de straffats och brutit mot landets lagar? Människor ska bara straffas en gång. Att dra bort deras ekonomiska grundtrygghet som straff är emot Enhets värderingar och förvärrar helt säkert bara deras situation. Däremot går personens BI tillbaka till samhället under fängelsevistelse som kompensation för mat och husrum Referenser: 1. Försäkringskostnader. - Försäkringskassan. Ca anställda Av deras utgifter på ca mdkr (2011) används ca mdkr till BI, resten finns kvar i FK. Att räkna bort från FK:s utgifter (dvs. det som antagligen ska vara kvar vid en BIreform), inkl. förvaltningskostnader: Arbetsskadelivränta, förvaltning 0.2 = 3.4 Rehabiliteringspenning, = 1.1 Sjukpenningen, = 22.9 Föräldrapenning, = 28.2 Underhållsstöd, förv. 0.2 = 3.6

11 Tillfällig föräldrapenning, = 5.9 Funktionshinder, = 29.4 Statligt tandvårdsstöd förv. 0.1 = 5.0 = 99.5 mdkr (av denna summa är 5.3 mdkr förvaltningskostnader) Summa att använda från FK till BI: mdkr minus 99.5 = mdkr minus förvaltningskostnader (dessa redovisas i Ref.2 nedan). Summa mdkr (exkl. förvalning i FK) Av ovanstående poster som blir kvar i FK nu kommer nedanstående tre poster tas bort från FK och föras till BI-finansieringen när BI-modellen har byts ut så att den gäller alla: Sjukpenningen, förvaltning 2.6 = 22.9 Föräldrapenning, = 28.2 Tillfällig föräldrapenning, = 5.9 = 57 mdkr Total förvaltningskostnad från FK som går till BI: 2.2 mdkr (7.5 minus 5.3 som är kvar i FK). Totalt förvaltn. som ska vara kvar i FK: 5.3 mdkr (7.5 minus 2.2). Ref. - Studiestöd, 21 mdkr - Ålderspension, folkpension, ATP, mdkr - Garantipension, 18.5 mdkr - Efterlevandepension, vuxna, 14.5 mdkr - Bostadstillägg, pensionärer, 7.6 mdkr - Äldreförsörjningsstöd, 0.5 mdkr - A-kassan, 15.7 mdkr - Försörjningsstöd (Kommunal utgift), 10.6 mdkr Totalt mdkr 2.

12 Förvaltningskostnader. - AF, 6 mdkr (uppskattningsvis kvar max 2 mdkr) = 4 mdkr - FK, 2.2 mdkr - CSN, 0.8 mdkr - Pensionsmyndigheten, 2.3 mdkr - Riksförsäkringsverket, Skatteverket?, mfl myndigheter 1 mdkr? Totalt 10.3 mdkr 3. Borttagande av subventioner. RUT och ROT-avdraget Totalt 16.5 mdkr 4. Borttagande av skattesänkningar. Jobbskatteavdrag, 95.3 mdkr Krogmomsen 5 mdkr Totalt mdkr 5. Se bifogad dok. med tabeller: Enhet -BI -steg