Rapport Prav FÖRBRÄNNING AV JONBYTARMASSA I FLUIDISERAD BÄDD. Slutrapport etapp 2. Ingemar Bjerle Owe Svensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Prav 1.32. FÖRBRÄNNING AV JONBYTARMASSA I FLUIDISERAD BÄDD. Slutrapport etapp 2. Ingemar Bjerle Owe Svensson"

Transkript

1 Rapport Prav 1.32 FÖRBRÄNNING AV JONBYTARMASSA I FLUIDISERAD BÄDD. Slutrapport etapp 2 av Ingemar Bjerle Owe Svensson

2 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Avd för Kemisk Teknologi Kemicentrum Box LUND 7 -f9 FLT.?.JÄSNING AV JONBYTARMASSA I, ^UIJISERAD BÄDD. J jtrapport etapp 2. Lund Ingemar Bjerle Owe Svensson Dnr

3 - 1 - INNEHALLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 2. Inledning 3. Sammansättning av använda 4. Apparatbeskrivning 5 Försöksresultat 5.1 Inledande försök 5.2 Försök våren Försök Försök Försök Försök Diskussion Figurer sid 2 3 jonbytarmassor

4 SAMMANFATTNING Försöken att förbränna jonbytarmassa i fluidiserad bädd vid låg temperatur har visat på svårigheter att begränsa temperaturen ovanför bädden då denna består av enbart inert material. Stora mängder brännbara gaser produceras i bädden och förbränns okontrollerat i gasrummet ovanför denna. Tillsats av platina-katalysator gör att förbränningen till i princip 100 % sker i bädden. Inga problem med övertemperaturer uppstår ovanför bädden men i stället produceras större kvantiteter koks. Detta minskar ner de volymsreduktionsfaktorer som är möjliga att uppnå med denna typ av teknik.

5 - 3 - INLEDNING Vid ett arbetande kärnkraftverk produceras årligpr. stora mängder låg- och medelaktivt avfall, varav en del utgöres av jonbytarmassa. Denna jonbytarmassa har ofta en hög fukthalt och är mycket volumiös, vilket leder till önskemål om volymsreduktion innan slutförvaring. Volymen på de bundna, radioaktiva metallerna är små och genom förbränning är det möjligt att nå reduktionsfaktorer i storleksordningen Förbränning av jonbytarmassa innebär i princip inga speciella problem om processen utföres vid normala temperaturer, dvs i intervallet C. Pga att en del metaller, framförallt Cesium, har låg kokpunkt och därmed kan förflyktigas vid dessa temperaturer är det önskvärt att förbränningen utföres vid lägre temperaturer i intervallet C. Förbränning vid låga temperaturer innebär vissa problem, framförallt med låg reaktionshastighet och ökad tjäroch koksbildning. För att öka reaktionshastigheten kan eventuellt katalysatorer användas. För att utreda möjligheterna att förbränna jonbytarmassa vid låg temperatur startades ett projekt vid Avdelningen för Kemisk Teknologi, LTH under början av Projektet finansierades av Programrådet för aktivt avfall, PRAV. Vid de inledande försöken förbrändes jonbytarmassan i en befintlig fluidiserad bädd-anläggning där massan inmatades i fast form mha en skruv. Stora problem uppstod med denna inmatning och extrem tjärl ildning innebar att de användbara resultaten blev få. En del information kunde dock erhållas vilket behandlas i kapitel 5 sidan 10.

6 - 4 - De erfarenheter som erhölls från än inledande försöken användes för konstruktion av en ny reaktor där hänsyn tagits till de för jonbytaren speciella problemen. Denna anläggning togs i drift under vårei Efter lösandet av vissa initialproblem började reaktorn fungera i juni Sedan dess har ett flertal försök utförts vilka finns beskrivna i kapitel 5 sidan 10 - lo.

7 - 5 - SAMMANSÄTTNING AV ANVÄNDA JONBYTARMASSOR Försök har utförts med fyra olika jonbytarmassor. Dessa är: 1. Duolite ARM 381, kornformig 2. Microionex A-OH, pulverfonnig 3. Microionex OH, pulver form ig 4. Använd jonbytare frän Karlshamnsverket, märke okänt, pulverfonnig. De tre första massorna har levererats oanvända och har då haft fukthalter mellan 40 och 65 %. Jonbytarmassan från Karlshamn levererades i den form den erhålls vid tömningen av avjoningsanläggningen. Fukthalten har inte bestämts men var efter ett dygns dränering nere i 67 %. Denna slurry var då fortfarande pumpbar till skillnad från slurry beredd av oanvänd, pulverformig massa där vätskehalten var tvungen att vara %. Elementarsammansättning och värmevärde för de olika jonbytarmassorna finns sammanställda i tabell 1 nedan. Samtliga värden avser torrsubstans. Tabell 1: Elementarsammansättning och värmevärde, Duolite Microionex Microionex Karlshamn ARM 381 A-OH C-H C % H % N % 0 % ( diff ) S Aska Vä Line värde MJ/kg

8 APPARATBESKRIVNING Vid de inledande försöken användes en försöksutrustning ( figur 1 ) vilken i huvudsak är utformad för förgasning av skiffer i fluidiserad bädd. Inmatning av bränslet sker genom en oljekyld skruv och koks och aska tas ut med hjälp av ett bräddavlopp. Reaktorns dimensioner är 0.1 m i diameter och 0.6 m expanderad bäddhöjd. För förbränning av jonbytare installerades kylslingor och bräddavloppet pluggades då koks- och askmängderna skulle bli små. Dessa togs i stället ut genom de efterföljande cyklonerna. Genom de enkla modifieringarna kunde försök genomföras utan tidskrävande konstruktionsarbete. Den fuktiga, kornformade jonbytarmassan, Duolite ARM 381, torkades till ca 45 % fukthalt innan den inmatades. Trots att massan var yttorr häftade den vid i inmatningsbehållaren och på skruvens blad varför inmatningen blev ojämn. Kylningen av skruven var inte heller tillräcklig varför massan avgasades och producerade tjäror redan i skruven. Vidare blev inte upphettningshastigheten tillräckligt snabb i bädden vilket visade sig i betydande mängder tjära i utgående gas och bildningen av agglomerat i bädden. Stoftproduktionen var också betydande vid de gashastigheter som användes. Detta indikerar att jonbytarens uppehållstid i reaktorn var för kort, vilket till viss del berodde på att inmatningspunkten satt endast 0.3 m under bäddnivån. Dessa försök visade att den använda reaktorn inte var lämpad för den tänkta operationen. En ny apparatuppställning konstruerades där erfarenheterna från de inledande försöken utnyttjades. Följande förändringar gjordes:

9 Reaktorns dimensioner ökades dels i diameter och dels i höjdled för att förbättra omblandningen och för att öka uppehållstiden. 2. Inmatningspunkten placerades vid bäddens botten. 3. Ett inmatningssystem där jonbytaren tillförs uppslammad till en slurry konstruerades. Slurryn skulle bestå av vatten och etanol för att ett acceptabelt värmevärde skulle erhållas. 4. Ytterligare en reaktor byggdes för att möjliggöra efterförbränning av utgående gas under kontrollerade former. Den nya apparatuppställningen finns uppritad i figur 2. Den består i huvudsak av 5 delar: 1. Förvärmningssystem 2. Inmatningssystem 3. Fluidiserad bädd-reaktor 4. Efterförbränningsreaktor 5. Slangfilter Förvärmningssystemet består av en enkel brännare där gasol förbränns i den ingående luften. Denna brännare är i huvudsak till för uppstartning av anläggningen men ingående luft kan också förvärmas under drift till C. Partialtrycket av ingående syre sjunker då till %. Inmatningssystemet finns uppritat i detalj i figur 3. I en behållare satsas en färdigblandad slurry av jonbytare, vatten och etanol. Denna slurry hålls homogen genom omrörning och recirkulationspumpning mha en centrifugalpump. På denna pumps trycksida uttages en delström till en peristaltisk pump som tjänstgör som doserpump. Slurryn kommer in i reaktorn genom ett kylmantlat rör vilket mynnar centralt i reaktorn ca 0.1 m ovanför gasfördelaren. Ärran-

10 - 8 - gemanget med recirkulationspumpning är nödvändig då det tidigt visade sig att den peristaltiska pumpen ej klarade av mottrycket från reaktorn. Kylmantlingen av inloppsröret förhindrar att slurryns vätska förångas vilket skulle leda till igensättning. Den första reaktorn har dimensionerna 0.2 m i diameter och 2 m i höjd. 1 m ovanför gasfördelaren utvidgar sig rektorn till 0.4 m i diameter för att en lägre gashastighet skall erhållas varvid bäddmassan lättare hålls kvar i reaktorn. Gasfördelaren består av ett stålnät och i botten finns möjligheter att tömma reaktorn från bäddmassa. Reaktorns smala del är utvändigt lindad med elektriska slingor vars uppgift under drift är att minska värmeförlusterna och vid uppstartning att påskynda uppvärmningen av reaktorn. Reaktorn är försedd med termoelement på fem nivåer för kontroll av temperaturen i och ovanför bädden. Hela reaktorn är konstruerad i syrafast stål ( SIS 2343 ). Efter den fluidiserade bädden finns en cyklon för avskiljning av huvuddelen av medryckt stoft. Här finns också ett gasprovuttag. Den andra reaktorn har samma dimensioner som den första men saknar inmatningspunkt. Olika utformning av bottensektionen finns för att möjliggöra tillförsel av stoftrik gas. I reaktorn kan en katalysator användas, antingen i fluidiserad eller fast bädd. Efter den andra reaktorn finns också cyklon och gasprovuttag. För att ha möjlighet att ytterligare nedbringa stoft-

11 - 9 - mängden finns ett slangfilter installerat. Oetta kan arbeta vid temperaturer upp till 240 C och har god avskil jning ner till 2 ftm kornstorlek.

12 I 5. FÖRSÖKSRESULTAT 5.11nledande försök De inledande försöken utfördes, som tidigare nämnts, inte utan problem. Utan att i detalj gå in på varje försök skall de användbara resultaten omnämnas. De försök som gick att utvärdera, 3 st, utfördes samtliga i temperaturintervallet C. Förbränning vid lägre temperaturer var omöjlig att utföra. Vid svagt understökimetriska betingelser avseende syre erhölls 8.8 % oförbrända gaser räknat på torr gas. När syrehalten i utgående gas var 1.2 % hade denna halt sjunkit till 6.1 % och med 4.7 % syre blev mängden brännbara gaser 2.2 %. Halten av SO 2 varierade mellan 0.13 och 0.38 %. Materialbalanser visade att detta endast motsvarade en mindre del av ingående svavel varför större delen antagligen går ut som SO 3 - Halterna av NO var mellan 0.13 och 0.23 % medan NO- ej nådde upp till detekterbara 25 ppmv. 5.2 Försök våren 1979 Efter det att den nya apparaten färdigställts utfördes flera försök med förbränning av Microionex-jonbytare i blandning. Dessa försök misslyckades av olika anledningar vilket ledde till ombyggnad av inmatningssystemet och gasolbrännaren. i Vid dessa försök användes chamotte-gryn som bäddmassa. Kornstorleken var mindre än 3 mm men fördelningen var mycket bred och en relativt stor del var mindre än 100 /»m. Försöken tydde på segregation i bädden varför frak-

13 tionen över 2 mm siktades bort. Denna visade sig utgöra så mycket som 1/3 av bäddens vikt. Slurryns sammansättning förändrades också pga erfarenheterna från dessa försök. Den teoretiskt nödvändiga halten etanol, ca 3 %, visade sig ligga långt från den som i verkligheten behövdes. Halter i storleksordningen % var nödvändiga för att en stabil förbränning skulle kunna underhållas. Likaså hade en torrhalt om ca 18 % visat sig vara pumpbar i liten skala men omrörningen av en så tjock slurry blev dålig, vilket ledde till att torrhalten blev högre i botten av förrådsbehållaren. Därmed fungerade inte heller pumpningen varför torrhalten fick sänkas till %. 5.3 Försök Under dagen utfördes en testkörning som varade i 10 h. Under den tiden matades dels oanvänd jonbytarmassa och dels kontaminerad, pulverformig massa från Karlshamnsverket. Som bäddmassa i reaktor 1 användes 13.5 kg chamottegryn medan reaktor 2 var tom. Den första reaktorn värmdes upp till 600 C innan inmatningen startades. Jonbytåren, vilken bestod av Microionex A-OH och C-H i proportionerna 2.5/1 på torrbasis, hade då blandats till en slurry med följande sammansättning: Torr jonbytare 10.9 % Etanol 23.2 % Vatten 65.9 % Denna slurry inmatades med hastigheten 4.6 l/h. För att upprätthålla temperaturen i botten av bädden, där både

14 kall luft och vattenrik slurry sammanstrålar, förvärmdes ingående luft genom eldning av gasol. Detta ledde till att ingående gas hade följande sammansättning: 2 N 2 co 2 H % % 5.0 % Efter inmatningens start steg temperaturen i bädden, vilket framgår av figur 4 där temperaturkurvorna för de första 120 min eftei inmatningens start är uppritade. Karaktäristiskt för stegringen var att då bädden höll låg temperatur, 600 C, ökade temperaturen kraftigt ovanför bädden. Detta tydde på att en mindre del av förbränningen skedde i bädden medan den brännbara gasen brann med öppen låga ovanför. Huvudreaktionerna i bädden var då pyrolys och förångning av vatten och etanol. Då bädden nådde 650 C var förbränningsförloppen i bädden snabbare och temperaturen steg främst i reaktorns botten. Vid 800 C var temperaturen jämn över hela reaktorn men i botten erhölls en översläng till ca 900 C. Efter detta stabiliserade sig temperaturen runt 810 C i hela reaktorn och där arbetade den sedan i 50 min. Gasanalyserna under förbränningsperioden visade endast små mängder oförbrända gaser. Vid ett tillfälle, då gasolflodet ökades, blev syreöverskottet så lågt att tom väte kunde detekteras. Syrehalten var då endast 1.5 %. En typisk gassammansättning vid stationär drift var: 2 CO CO

15 Gashastigheten i reaktorn vid 700 C var 0.8 m/s. Under de 160 min som detta försök pågick uppsamlades 100 g stoft från cyklonerna. Analys visade att kolhalten i detta stofc endast uppgick till 19.7 % medan summan av H och N var 0.5 %. Efter detta experiment gjordes försök att förbränna jonbytarmassa från Karlshamnsverket. Eftersom torrhalten på denna var så hög som 33 % redan i den pumpbara slurry som erhölls efter ett dygns dränering tillsattes ingen alkohol. Detta fick dock till följd att bädden kyldes av mycket kraftigt och förbränningen i bädden upphörde helt. Till slurryn sattes därför etanol till en halt av 14 % varvid torrhalten sjönk till 28 %. Denna blandning inmatades då reaktorn åter kommit upp i temperatur med en inmatningshastighet av 5.9 l/h. I detta fall var blandningen lämplig för att en låg temperatur skulle erhållas. Reaktorn arbetade i min vid C med stigande temperatur uppåt i bädden. Ovanför bädden stegrades dock temperaturen kraftigt till C. Gasanalyserna från detta försök visade en fullständigt utbränd gas: 2 N 2 co % % % Under detta försök uppsamlades 80 g flygstoft under 150 min drift med matning. Detta stoft innehöll 36.5 % C och H + N utgjorde 1.2 %. Efter nedkylning av reaktorsystemet vägdes också påsfiltret. Detta hade ökat 45 g i vikt under 6.5 h drift med inmatning.

16 Försök Detta försök utrördes för att utreda hur cesium-metallen fördelar sig mellan bäddmassa, flygstoft och gas. För den skull tillsattes 1.5 nci av Cs 134 till slurryn. Följande sammansättning användes: Torr jonbytare Etanol Vatten 12.8 % 23.8 % 63.4 % Torrhalten är något högre än i försök Inmatningen blev 4 l/h. Ingående gas hade under försökets senare del följande sammansättning: N 2 co 14.8 % 78.6 % 3.3 % 3.3 % Försöken att hålla nere temperaturen skapade en del problem. Ingående gas temperatur kunde under ca 15 min hållas under 500 C varvid temperaturen i bädden blev 690 C och 760 C ovanför. Brännaren slocknade dock och temperaturen i reaktorn sjönk snabbt under 500 C. Temperaturen ovanför bädden rusade då snabbt iväg till 830 C för att, då bottentemperaturen kom upp till 600 C igen, sjunka till 740 C. Under 50 min arbetade reaktorn sedan stabilt med föro värmningstemperaturen 560 C, bottentemperaturen C och temperatur ovanför bädden C. Under denna period erhölls följande gassammansättning: O., 8.8 % CO, 83.3 *

17 Här uppsamlades 55 g flygstoft i cyklonerna och 5 g i filtret. Stoftet innehöll 57.2 % C och 1.4 % H + N. Efter de båda försöksdagarna och tömdes reaktorn för provtagning på bäddmassan. Av de ursprungliga 13.5 kg bäddmassa som vägdes in återstod kg. Större delen av viktsskillnaden härrörde från finfraktion som avblåstes innan försöken påbörjades. Resultatet av cesium-mätningarna blev ej signifikant. Pga svårigheter att noggrannt mäta den låga aktivitet som fanns hos bäddmassan erhölls 65 % mer aktivitet ut än vad som inmatats. Fördelningen av Cs blev: Bäddmassa Stoft fr cyklon Stoft i påsfilter 2.06 nci 0.26 nci 0.15 nci 5.5 Försök De båda föregående försöksdagarna visade tydligt att förbränning vid låg temperatur ej gick att begränsa till maximal temperatur 600 C pga efterförbränning ovanför bädden. För att undvika detta tilsattes en förbränningskatalysator. Kommersiella katalysatorer för förbränning i fluidiserad bädd har visat sig vara mycket svåra, för att inte säga omöjliga, att få tag i. Katalytisk efterförbränning utföres i regel i fast bädd där kraven på mekanisk hållfasthet hos katalysatorn är låga. Ett specialtillverkat prov av en platinakatalysator på Al 2 O 3 -bärare lämplig för fluidiserad bädd hade erhållits från en västtysk firma. Provet bestod av 3 kg kornformad katalysator med storleken mm och Pt-halten 0.5 %,

18 Denna katalysator plus 10 kg silversand, 0-36 mm, satsades i reaktorn för detta försök. Utspädningen var nödvändig för att tillräcklig bäddmassa skulle erhållas i rektorn. Bytet av bäddmassa skedde av två orsaker: 1. önskemål fanns om att katalysatorn skulle återvinnas för att möjliggöra studier av slitage och förgiftning. Skillnaden i partikelstorlek mellan sand och kataysator möjligjorde en enkel separation mha siktar. 2. Partikeldensiteten hos katalysatorn var låg i förhållande till chamottegrynens. Den höga gashastighet som behövdes för att fluidisera en bädd av dessa skulle blåsa ut katalysatorn ur reaktorn. En bäddmassa bestående av mindre korn skulle minska detta problem. Gashastigheten för att fluidisera denna bädd blev vid 600 C 0.28 m/s. Jonbytarslurryn tillblandades så att följande halter erhölls: Torr jonbytare 11 % Etanol 18 % Vatten 71 % Inmatningen blev 2.85 l/h. Någon förvärmning av ingående luft behövdes ej i detta försök. Reaktorn arbetade i början vid 600 C med svagt stigande tendens. Kylningen av inmatningsröret, vilken ej utnyttjades under försökets inledning, startades och eltillförseln ströps. Dessa båda åtgärder fick till följd att temperaturen sjönk kraftigt i bädden och tendenser till övertemperaturer ovanför bädden kunde då observeras. Eltillförseln startades igen och kylningen stängdes varefter reaktorn återgick till att arbeta runt 600 C utan övertemperaturer ovanför.

19 Vid 600 C arbetade alltså reaktorn stabilt med ca 100 C lägre temperatur vid reaktorns botten. Utgående gas saknade helt brännbara komponenter och en typisk gasanalys såg ut som följer: o % N % CO % Från första cyklonen erhölls under försökets 200 min 30 g stoft, vilket var mycket finkornigt och svart. Elemontaranalysen visade att kolhalten var så hög som 59 %. Pga den låga gashastigheten och den låga temperaturen ut från reaktor kyldes gasen kraftigt i de oisolerade rören varför ett kondensat erhölls från den andra cyklonen. Även den efterföljande filterpåsen var genomblöt varför stoftmängden var omöjlig att bestämma. 5.6 Försök Detta försök utfördes på exakt samma sätt som Ingående jonbytarslurry var preparerad med 3 nci Cs 134 för klarläggande av denna metalls fördelning i olika utgående strömmar. Med hjälp av föregående dags erfarenheter kunde temperaturen hållas jämnt vid 540 C i botten av reaktorn och 590 C vid bäddens topp. Under ett fåtal minuter vid försökets början var temperaturen i bäddens topp 610 C. Utgående gas hade följande sammansättning: O % N % CO % Under de 210 min som försöket varade uppsamlades 97 g stoft från första cyklonen och 100 ml kondensat från den andr.i. Kolhn1t.cn hos stoftet var mycket höq, 7f>.f>

20 Efter detta försök tömtles reaktorn på sin bäddmassa varvid kg av invägda kg återfanns. Filterbehållaren tömdes på kondenserat vatten. Den innehåll men denna mängd härrörde från samtliga försök utförda i denna utrustning. Prov togs från dettci vatten för analys av Cs-innehållet. Av inmatade 3 nci i detta försök återfanns ca 2 nci i de analyserade proverna. Földelningen var som följer: Bäddmassa 0.44 nci Cyklongods 1.29 nci Kondensat, cyklon 0.04 nci Filterpåse 0.15 nci Kondensat efter filter <0.07 nci 1.99 nci

21 DISKUSSION Försöken och visar båda att en förbränning vid låg temperatur är svår att utföra. Temperaturen kan kontrolleras i den fluidiserade bädden men en stor mängd brännbara gaser produceras genom pyrolys. Dessa gaser brinner sedan i öppen låga ocanför bädden varvid temperaturen stiger med C pga att ingen större mängd fast material finns närvarande för att absorbera det frigjorda värmet. För att undvika denna efterförbränning kan en förbränningskatalysator adderas till bädden. Försöken och visar att en mindre tillsats av Pt-katalysator åstadkommer en jämn förbränning i bädden och rökgasen som lämnar reaktorn är fullständigt utbränd. I dessa båda försök var syreöverskottet i storleksordningen 100 %. Möjligheter bör finnas att minska detta utan att alltför höga halter av brännbara gaser skall behöva uppstå. Vid användandet av katalysator uppkommer problem med ökad produktion av koks. I försöken och har denna koks till viss del förbrännts i flamman ovanför bädden. Temperaturen 600 C är för låg för att någon nämnvärd koksförbränning skall ske. En återföring av koksen till bädden är tänkbar men för att denna skall vara meningsfull måste koksen uppvisa en mätbar reaktivitet gentemot syrgas vid 600 C. En stor nackdel med återföring är att, då koks och aska inte går att separera, de flyktiga metallerna upprepade gånger kommer att utsättas för temperaturer i närheten av deras kokpunkt. Sannolikheten att de förångas ökar på det sättet. Förbränning vid högre temperaturer, 750 C och uppåt, innebär inca större svårigheter. Utbränningen av rök-

22 gasen är god även vid luftöverskott i storleksordningen 15 % och koksproduktionen är låg. Vid användandet av chamottegryn som bäddmassa erhålls med tiden en minskande mängd stoft. Kolhalten i stoftet ökar med tiden medan kokskolmängden håller sig ungefär oförändrad. Detta tyder på att efter ett visst initialslitage blir bäddmassan bättre lämpad för användning i fluidiserad bädd. I praktisk drift kan bäddmassan köras i en inaktiv fluidiserad bädd innan den används för att därigenom minska ner mängden aktivt avfall. Även silversand uppvisar samma tendenser som chamottegrynen, dvs ett visst initialslitage kan registreras varefter kolhalterna i utgående stoft blir mycket höga. Båda dessa bäddmassor är tänkbara att använda i praktisk drift. Slitaget kan uppskattas till max 0.3 %/h vilket ger en minimal livslängd på 350 h. Användandet av Cs 134 som spårämne har inte gett den önskade informationen. I försök erhölls mer radioaktivitet ut än vad som matades in. Detta berodde framförallt på svårigheter att mäta mycket låga aktiviteter tillräckligt noggrannt. I det andra försöket med Cs dubblades den inmatade aktiviteten. Ca 2/3 av denna mängd återfanns men slutsatsen att 1/3 har följt med gasen ut kan inte dras. Stoft kan hela tiden ackumuleras på reaktorväggar och i rör och då stoftflödena i regel varit mycket små kan grova fel ha gjorts. Denna tveksamhet är speciellt allvarlig när det gäller Csmätningarna men påverkar naturligtvis även de andra materialbalanserna över reaktorn.

23 Figur 1: Fluidiserad bädd-reaktor för skifferförgasning, Piltar Joondensor Gasprovtagning fclft

24 Prov Prov P T P T Luft \ I I' Figur 2: Anläggning för förbränning av jonbytamassa Luft Ga sol

25 Figur 3: Inmatningssystem Recirkulationsslinga Förrådsbehållare Reaktor Omrörare T Kylvatten Kylvatten in ut Peristaltisk pump Centrifugalpump

26 Figur 4: Temperaturfördelning i och ovanför bädden ovan TT Tid

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING Bilaga A1 ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING 1. ALTERNATIVA PANNTEKNIKER 1.1 Allmänt om förbränning Förbränning av fasta bränslen sker vanligtvis med pulverbrännare, på rost eller i

Läs mer

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

KALK FÖR RÖKGASRENING

KALK FÖR RÖKGASRENING KALK FÖR RÖKGASRENING Rena rökgaser ren luft SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den naturligaste

Läs mer

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Syfte och mål Syftet med projektet är att verksamt bidra till att ett flertal förbränningsutrustningar

Läs mer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt

Läs mer

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara

11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Detaljerad projektbeskrivning 11-02 Bränsleanalys anpassad till förgasning-analys av förgasningsråvara Davidsson K., Haraldsson, C. SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Richards, T. Högskolan i Borås

Läs mer

Lågtemperaturkorrosion

Lågtemperaturkorrosion Feb-2007 Lågtemperaturkorrosion Erfarenheter från Våt/Torra Rökgasreningsanläggningar efter Biobränsle och Avfallseldning Tina Edvardsson Lågtemperaturkorrosion Introduktion - Definition Lågtemperaturkorrosion

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

Koster Crop Tester Torrsubstansmätare

Koster Crop Tester Torrsubstansmätare Torrsubstansmätare med elektronisk våg Inledning Grattis till din nya. Läs hela bruksanvisningen innan idrifttagande. Bruksanvisningen skall läsas av alla som ska använda. Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning

Läs mer

Beräkning av rökgasflöde

Beräkning av rökgasflöde Beräkning av rökgasflöde Informationsblad Uppdaterad i december 2006 NATURVÅRDSVERKET Innehåll Inledning 3 Definitioner, beteckningar och termer 4 Metoder för beräkning av rökgasflöde 7 Indirekt metod:

Läs mer

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik Bränslekvalitet allmänt: Fotosyntes: CO 2 + H 2 O + Sol = Bränsle + O 2 Förbränning: Bränsle + O 2 = CO 2 + H 2 O + Energi Kvalitet

Läs mer

Pilum Industrfilter AB

Pilum Industrfilter AB Pilum Industrfilter AB Pilum Industrifilter har mer än 70 års erfarenhet av rök-gasrening, stoftavskiljning och industriventilation och våra anläggningar återfinns i de flesta områden inom industrin. Pilum

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Svåra bränslen sänk temperaturen! Svåra bränslen sänk temperaturen! Fredrik Niklasson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Varför vill man undvika alkali i rökgasen? Vid förbränning och förgasning är icke organiska föreningar oftast

Läs mer

Badtunna Instruktionsmanual

Badtunna Instruktionsmanual Badtunna Instruktionsmanual Monterings- och bruksanvisning Bästa kund! Tack för att du har valt en badtunna från DenForm. Denna monterings- och bruksanvisning är utformad för att du ska få största möjliga

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING

TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING TEKNISK BESKRIVNING UCO (Ultra Clean Oil) MODUL FÖR OLJERENING 2007-08-20 Introduktion Nedsmutsning av smörjolja Smörjoljor används i många applikationer i industrin. Gemensamt för dessa processer är att

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER

ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER ANALYS AV TVÅ TYPER AV NICKELPULVER SEM OCH EDS 1 ANALYS CURT EDSTRÖM, RALON JAN-ERIK NOWACKI, KTH, TILLÄMPAD TERMODYNAMIK 2013-01-17 1 EDS- Energy Dispersive X-ray Spectroscopy, http://en.wikipedia.org/wiki/energydispersive_x-ray_spectroscopy

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk

TPS Branschforskningsprogram för Energiverk TPS Branschforskningsprogram för Energiverk Niklas Berge & Boo Ljungdahl Bakgrund Kraftig ökning av användningen av olika bio- och avfallsbränslen för kraftoch fjärrvärmeproduktion under de senaste decennierna

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS!

TOPLING SASP. Hög kvalitet till RÄTT PRIS! TOPLING SASP Hög kvalitet till RÄTT PRIS! SASP Topling är både miljö och kvalitet certifierad Flygbild över anläggningen i Boden. 35 ÅR AV ERFARENHET VÄRMER VÄRLDEN! Med över 35 års erfarenhet och med

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme Eld Eld kan vara värmande, mysigt och häftigt men det kan som ni alla vet även vara farligt. Eld är faktiskt också kemi. Det är namnet på en kemisk process som alstrar värme och ljus. Man brukar säga att

Läs mer

Köksspis Bruzaholm 27

Köksspis Bruzaholm 27 Skötsel- och Monteringsanvisning Köksspis Bruzaholm 27 Läs noggrant igenom hela monteringsanvisningen innan du påbörjar installationen!! Manual 32-8500/32-8600 Köksspis Bruzaholm Nr 27 rev 2012-01 Sida

Läs mer

Brand och explosion risker vid bränslehantering

Brand och explosion risker vid bränslehantering Brand och explosion risker vid bränslehantering Ulf Liljequist R:\Miljökonsult\Sektionen EP\g. Kurser och konferenser\5. Korrosionsseminarie\2009\Presentation seminariet Antändning - Var/varför brinner

Läs mer

ENERGIPROCESSER, 15 Hp

ENERGIPROCESSER, 15 Hp UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Mohsen Soleimani-Mohseni Robert Eklund Umeå 10/3 2012 ENERGIPROCESSER, 15 Hp Tid: 09.00-15.00 den 10/3-2012 Hjälpmedel: Alvarez Energiteknik del 1 och 2,

Läs mer

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd Pulverbrännare Rost Fluidiserad bädd Pulverbrännare: + låg egenförbrukning el + snabb lastrespons + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek + bra reglerområde + möjlig intermittent

Läs mer

BLAST-serien. Den nya generationen blästerskåp

BLAST-serien. Den nya generationen blästerskåp BLAST-serien Den nya generationen blästerskåp Den nya generationen blästerskåp i BLAST-serien kan kombineras och utformas som man önskar. Man kan sätta upp skåpet på väggen eller placera det på en ställning

Läs mer

Användarmanual. Modell: SLIM M602W / M602SS

Användarmanual. Modell: SLIM M602W / M602SS Användarmanual Modell: SLIM M602W / M602SS Användarmanual till HN 8395 och HN 8397 spisfläkt slim M602W / M602SS VIKTIGT Läs denna användarmanual noggrant innan installation och användning av spisfläkten.

Läs mer

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3

JM Stoftteknik AB. JM Stoftteknik AB ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 1 ETT FÖRETAG I STOFTAVSKILJNINGSBRANCHEN KATALOG NR: 3 Vi är specialister på RÖKGASRENINGSUTRUSTNING, främst för biobränsleeldning. Många av våra produkter passar även in i industriella stoftavskiljningsanläggningar.

Läs mer

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS Läs denna före användning och montering av prydnadsspisen. STOCKHOLM GÖTEBORG 1 Kära kund, TISA Konstruktion vill erbjuda våra kunder

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Grön energi till kraft och processindustrier

Grön energi till kraft och processindustrier Grön energi till kraft och processindustrier gör avfall till kassako! MISSION: BiogasÖst, Västerås Rolf Ljunggren, 6:e maj 2010 Cortus AB strävar efter att bli en internationellt ledande aktör inom industriell

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V. Man får svara på svenska eller engelska! 2006-12-22 Sid 2(5) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 22 december 2006 kl 8:30-12:30 i V Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer att besöka tentamenslokalen

Läs mer

Bruksanvisning EuroFire mod 2020-2024.

Bruksanvisning EuroFire mod 2020-2024. 1(6) Rev 1 Bruksanvisning EuroFire mod 2020-2024. Tack för att ni valde en EuroFire Kamin som värmekälla i ert hem, vi hoppas att ni skall få mycket glädje av detta val. Var vänlig och förvara dessa informationsblad

Läs mer

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite

Vad är värme? Partiklar som rör sig i ett ämne I luft och vatten rör partiklar sig ganska fritt I fasta ämnen vibrerar de bara lite Värme Fysik åk 7 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar på

Läs mer

SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer

SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Sammanfattning SCR vid hög temperatur och höga koncentrationer Robert Almqvist Institutionen för Kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet, Sverige 20-06-4 En process byggdes upp i laboratorium

Läs mer

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning

Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Transkritisk CO2 kylning med värmeåtervinning Författare: Kenneth Bank Madsen, Danfoss A/S & Peter Bjerg, Danfoss A/S Transkritiska CO 2 system har erövrat stora marknadsandelar de senaste åren, och baserat

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall EfW - fördel och utmaningar Hushålls- och industriavfall har fördelen att till >85 % vara ett förnybart bränsle som därför ger ett lågt

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/Grovsug 1000W rostfri Artikelnummer 3195-1129

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/Grovsug 1000W rostfri Artikelnummer 3195-1129 B R U K S A N V I S N I N G Asksug/Grovsug 1000W rostfri Artikelnummer 3195-1129 1 Asksug/Grovsug 1000W rostfri Artikelnummer 3195-1129 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Asksugen/grovsugen ska inte användas nära lättantändliga

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 B R U K S A N V I S N I N G Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 1 Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Asksugen/grovsugen ska inte användas nära lättantändliga eller

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

ALKO-KYLVÄTSKA. nar goda egenskaper, är prisbilligast

ALKO-KYLVÄTSKA. nar goda egenskaper, är prisbilligast ALKO-KYLVÄTSKA nar goda egenskaper, är prisbilligast 31 FÖRBRUKNINGSTABELL för ALKO-kylvätska Kylvätska Kylarens ~.,... 1 Itr vid törsta volym ~ i Itr.. ' patyllnmgen 8 3.2 9 3.6 10 4.0 11 4.4 12 4.8 13

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Pannpartner AB Box 100 76 100 55 Stockholm Tel: 08-664 40 50 Fax: 08-664 40 51 hemsida: www.pannpartner.se e-mail: info@pannpartner.

Pannpartner AB Box 100 76 100 55 Stockholm Tel: 08-664 40 50 Fax: 08-664 40 51 hemsida: www.pannpartner.se e-mail: info@pannpartner. Pannpartner AB Box 100 76 100 55 Stockholm Tel: 08-664 40 50 Fax: 08-664 40 51 hemsida: www.pannpartner.se e-mail: info@pannpartner.se Innehåll Innehåll Produkt Sida Avhärdningsfilter M9000V 2 ECO 3 Dosermedelskärl

Läs mer

MONTERING INFORMATION 7 Sidan 1 av 6 7.1 UPPSTÄLLNING AV LJUDDÄMPAREN

MONTERING INFORMATION 7 Sidan 1 av 6 7.1 UPPSTÄLLNING AV LJUDDÄMPAREN 7.1 UPPSTÄLLNING AV LJUDDÄMPAREN MONTERING INFORMATION 7 Sidan 1 av 6 Utblåsningsljuddämparen bör alltid ställas upp på taket. Mediumet som blåses ut från ventilen expanderar i ljuddämparen till atmosfärstryck.

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm 15-16 juni 2016 Anders Hjörnhede SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Bekväm och riskfri

Läs mer

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska!

Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M. Man får svara på svenska eller engelska! 2007-08-31 Sid 2(6) Uppgift 1 (5 poäng) Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Fredagen den 31 augusti 2007 kl 8:30-12:30 i M Examinator: Derek Creaser Derek Creaser (0702-283943) kommer

Läs mer

Dos. Inkoppling. Vatten in från vattentanken. Koncentrat Till Mix pump (slangen som tidigare gick till koncentratdunken)

Dos. Inkoppling. Vatten in från vattentanken. Koncentrat Till Mix pump (slangen som tidigare gick till koncentratdunken) Instruktioner DROPPEN Dos doserar automatiskt Rotstop Gel till rätt blandning av koncentrat för Mix-pumpen. Denna instruktion visar generell inkoppling av Dos-systemet till befintlig stubbehandling på

Läs mer

Modell nummer Q10, Q10M, Q12, Q12M

Modell nummer Q10, Q10M, Q12, Q12M Luftavfuktare Instruktionsbok Modell nummer Q10, Q10M, Q12, Q12M Läs och behåll för framtida bruk Innehåll Läs denna manual innan ni använder denna produkt och behåll manualen för framtida behov. Specifikationer

Läs mer

Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling

Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling Biobränsleoptimerad oxidationskatalys för framtidens avgasefterbehandling September 2013 hösten 2017 FFI Energi och miljö, stödsumma: 6,55 MSEK KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Agenda Bakgrund Projektets

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander.

Från Experimentskafferiet, Sigtuna kommun. Av Ludvig Wellander. Denna undersökning bör endast genomföras i vuxet sällskap. Dessa risker finns: Glasflaskan som används utsätts för temperatur- och tryckförändringar, vilket gör att den kan spricka. Då finns en risk för

Läs mer

Modell nummer Q10, Q10M, Q12, Q12M

Modell nummer Q10, Q10M, Q12, Q12M Luftavfuktare Instruktionsbok Modell nummer Q10, Q10M, Q12, Q12M Läs och behåll för framtida bruk Innehåll Läs denna manual innan ni använder denna produkt och behåll manualen för framtida behov. Säker

Läs mer

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser

Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser GRUNDER SLÄCKMEKANISMER BRANDGASKYLNING Var förångas vattnet? För att nå målet: Släcka branden Vatten på/mot Brandgaskylning: Lågande och icke lågande brandgaser Förångning i varma brandgaser Små vattendroppar

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart

SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Stämpelfärg S svart 1. Namnet på produkten och företaget SÄKERHETSDATABLAD Sid 1(5) Produktnamn: Leverantör: Telefon vid olycksfall: Unigraphics AB Box 1709 501 17 BORÅS Tel: 033-15 11 00 Fax 033-15 88 50 112 (Begär giftinformationscentralen)

Läs mer

SVERIGE. UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 366 139

SVERIGE. UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 366 139 SVERIGE UTLÄGGNINGSSKRIFT nr 366 139 Int Cl G 21 c 13/00 PATENT- OCH REGISTRERINGSVERKET P.ans. nr 3285/65 Giltighetsdag den Ans. allmänt tillgänglig den Ans. utlagd och utläggningsskriften publicerad

Läs mer

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder

Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Rubrik: Blötfoderteknik Att minska lysinförluster genom att sänka ph i blötfoder Av: Jos Botermans JBT/SLU Alnarp I vissa typer av blötfodersystem kan syntetiskt lysin försvinna när fodret står i slingan.

Läs mer

EBK. Efterbrännkammare

EBK. Efterbrännkammare EBK Efterbrännkammare EBK håller ihop lågan längre och bidrar till en närmast fullständig förbränning och mycket låga utsläpp. Samtidigt skapar den undertryck som suger avgaser från brännkoppen vilket

Läs mer

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6)

MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) MILJÖLABORATORIET RAPPORT 1 (6) utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Bestämning av emissioner från pyrolysugn Projektnr: Utgåva. nr: 1 Uppdragsgivare: PUMP &

Läs mer

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2

27,8 19,4 3,2 = = 1500 2,63 = 3945 N = + 1 2. = 27,8 3,2 1 2,63 3,2 = 75,49 m 2 Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till tentamen 150407, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (2p) Eva kör en bil med massan 1500 kg med den konstanta hastigheten 100 km/h. Längre fram på vägen

Läs mer

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra 4.1. Skriv fullständiga formler för följande reaktioner som kan gå i båda riktningarna (alla ämnen är i gasform): a) Kolmonoxid + kvävedioxid

Läs mer

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk LAF. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning.

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk LAF. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning. Avfuktare 50 / 100 / 150 Kondensavfuktare för proffsbruk VEAB kondensavfuktare är konstruerade för professionellt bruk i applikationer där man ställer höga krav på kapacitet. är därför lämplig i byggen

Läs mer

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel

Destillationskolonn. kylvatten. magnetventil. 8st Pt100-givare. Enhet för temperaturgivare. Värmemantel Destillationskolonn 3 Uppställningen består av en destillationskolonn med åtta Pt100- givare för att mäta temperaturen på de olika bottnarna. Magnetventilen, som är placerad på toppen av kolonnen, kontrolleras

Läs mer

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt.

Det material Du lämnar in för rättning ska vara väl läsligt och förståeligt. Industriell energihushållning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N11C TGENE13h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-03-16 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Alvarez. Formler och

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2011 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2011 Emilie Feuk Rapport 2012:7 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor som

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Slangreparation och underhåll

Slangreparation och underhåll Slangreparation och underhåll Stort sortiment från en enda leverantör Unika hållbara konstruktioner Snabba och tillförlitliga prestanda Typ Antal modeller Sida Provtryckningspumpar 2 9.2 Rörfrysar 2 9.3

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Stökiometri Kapitel 3 Innehåll 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 3.5 Problemlösning 3.6 Kemiska föreningar 3.7 Kemiska formler 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10

Läs mer

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti Demonstration i Lahti av avfallsförgasning för effektivare elproduktion Metso Power, Claes Breitholtz Panndagarna 2013, Helsingborg Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion

Läs mer

Bruksanvisning. Vattenpump 2 benzin Art.: Annelundsgatan 7A I Enköping I Tel I Fax I

Bruksanvisning. Vattenpump 2 benzin Art.: Annelundsgatan 7A I Enköping I Tel I Fax I Bruksanvisning Vattenpump 2 benzin Art.: 90 42 637 Annelundsgatan 7A I 749 40 Enköping I Tel 010-209 70 50 I Fax 0171-44 14 10 I www.p-lindberg.se Lycka till med din produkt från P. Lindberg! Innan du

Läs mer

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad

Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral Henrik Thunman Avdelningen för energiteknik Chalmers tekniska högskola Bakgrund För att reducera

Läs mer

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL!

TENTAMEN. Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08. kl 08:00 13:00 LYCKA TILL! TENTAMEN Material- och energibalans, KE1100/KE1120 Inledande kemiteknik, KE1010/KE1050 och 3C1451 2015-04- 08 kl 08:00 13:00 Maxpoäng 60 p. För godkänt krävs minst 30 p. Vid totalpoäng 27-29,5 p ges möjlighet

Läs mer

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand

Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Optimering av spånmalning vid SCA BioNorr AB i Härnösand Michael Finell, Torbjörn Lestander, Robert Samuelsson och Mehrdad Arshadi Pelletsplattformen BTK-Rapport 2010:1 SLU Biomassateknologi & Kemi, Umeå

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson P (4) Energiteknik Kontaktperson Mathias Johansson 2013-12-04 3P07520-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic

Läs mer

RB-16 ELEKTRISK BOCKMASKIN MANUAL

RB-16 ELEKTRISK BOCKMASKIN MANUAL RB-16 ELEKTRISK BOCKMASKIN MANUAL LÄS NOGGRANNT DENNA MANUAL INNAN MASKINEN TAS I BRUK. Felaktig användning kan orsaka skada på människa och material. Innehåll Sida Generell instruction 2 Delar och specifikationer...

Läs mer

TYP 3740. Konstruktionsfördelar. Typiska användningsområden

TYP 3740. Konstruktionsfördelar. Typiska användningsområden A Roterande säte B Säteshållare J C Packning D Sätestätning B E O-Ring F Fästskruv E G Stationär tätningsring A H Låsring I Fjäderadapter sats J O-Ring (delad) K Glandplatta L Glandpackning M Specialskruvar

Läs mer

HARLEQUIN Svenk bruksanvisning

HARLEQUIN Svenk bruksanvisning Gelato HARLEQUIN Svenk bruksanvisning Delar Motorenhet Till och från knapp Lock Axel Omrörare Kylbehållare Figurer Stäng Öppna 1 2 3 4 5 6 Arbetssätt Glass tillverkas genom att de tillredda ingredienserna

Läs mer

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix

Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix CBI UPPDRAGSRAPPORT P900734-B Provning av tryckhållfasthet, krympning och frostbeständighet av sprutbetong med TiOmix www.cbi.se CBI Betonginstitutet Uppdragsrapport P900734-B Provning av tryckhållfasthet,

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

061017_SE_RÖKGAS. SimPulse 3C

061017_SE_RÖKGAS. SimPulse 3C 061017_SE_RÖKGAS SimPulse 3C SimPulse 3C Filter Individuell Renblåsning av Filter Slangarna En speciellt designad mekanisk ventil är placerad i rengaskammaren i toppen på filtret. Denne Pulse Air Distributor

Läs mer

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB

Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Vad är glasfiber? Owens Corning Sweden AB Box 133, 311 82 Falkenberg. Tel. +46 346 858 00, fax. +46 346 837 33. www.owenscorning.se Vid de flesta av Owens Cornings fabriker tillverkas i dag Advantex glasfiber.

Läs mer

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012

Tungmetallbestämning i gräskulturer. Landskrona 2012 Miljöförvaltningen Tungmetallbestämning i gräskulturer Landskrona 2012 Emilie Feuk Rapport 2013:2 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona oc 2(12) Sammanfattning Miljöförvaltningen har odlat gräs i krukor

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Funktionstest av varmkompostbehållare

Funktionstest av varmkompostbehållare Sid 1 (8) Funktionstest av varmkompostbehållare Enheten för Kemi och Materialteknik Borås 2002 Sid 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 3 2 Syfte 3 3 Kriterier 3 4 Princip 4 5 Utrustning 4 6 Organiskt

Läs mer