Rapport Prav FÖRBRÄNNING AV JONBYTARMASSA I FLUIDISERAD BÄDD. Slutrapport etapp 2. Ingemar Bjerle Owe Svensson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Prav 1.32. FÖRBRÄNNING AV JONBYTARMASSA I FLUIDISERAD BÄDD. Slutrapport etapp 2. Ingemar Bjerle Owe Svensson"

Transkript

1 Rapport Prav 1.32 FÖRBRÄNNING AV JONBYTARMASSA I FLUIDISERAD BÄDD. Slutrapport etapp 2 av Ingemar Bjerle Owe Svensson

2 TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Avd för Kemisk Teknologi Kemicentrum Box LUND 7 -f9 FLT.?.JÄSNING AV JONBYTARMASSA I, ^UIJISERAD BÄDD. J jtrapport etapp 2. Lund Ingemar Bjerle Owe Svensson Dnr

3 - 1 - INNEHALLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning 2. Inledning 3. Sammansättning av använda 4. Apparatbeskrivning 5 Försöksresultat 5.1 Inledande försök 5.2 Försök våren Försök Försök Försök Försök Diskussion Figurer sid 2 3 jonbytarmassor

4 SAMMANFATTNING Försöken att förbränna jonbytarmassa i fluidiserad bädd vid låg temperatur har visat på svårigheter att begränsa temperaturen ovanför bädden då denna består av enbart inert material. Stora mängder brännbara gaser produceras i bädden och förbränns okontrollerat i gasrummet ovanför denna. Tillsats av platina-katalysator gör att förbränningen till i princip 100 % sker i bädden. Inga problem med övertemperaturer uppstår ovanför bädden men i stället produceras större kvantiteter koks. Detta minskar ner de volymsreduktionsfaktorer som är möjliga att uppnå med denna typ av teknik.

5 - 3 - INLEDNING Vid ett arbetande kärnkraftverk produceras årligpr. stora mängder låg- och medelaktivt avfall, varav en del utgöres av jonbytarmassa. Denna jonbytarmassa har ofta en hög fukthalt och är mycket volumiös, vilket leder till önskemål om volymsreduktion innan slutförvaring. Volymen på de bundna, radioaktiva metallerna är små och genom förbränning är det möjligt att nå reduktionsfaktorer i storleksordningen Förbränning av jonbytarmassa innebär i princip inga speciella problem om processen utföres vid normala temperaturer, dvs i intervallet C. Pga att en del metaller, framförallt Cesium, har låg kokpunkt och därmed kan förflyktigas vid dessa temperaturer är det önskvärt att förbränningen utföres vid lägre temperaturer i intervallet C. Förbränning vid låga temperaturer innebär vissa problem, framförallt med låg reaktionshastighet och ökad tjäroch koksbildning. För att öka reaktionshastigheten kan eventuellt katalysatorer användas. För att utreda möjligheterna att förbränna jonbytarmassa vid låg temperatur startades ett projekt vid Avdelningen för Kemisk Teknologi, LTH under början av Projektet finansierades av Programrådet för aktivt avfall, PRAV. Vid de inledande försöken förbrändes jonbytarmassan i en befintlig fluidiserad bädd-anläggning där massan inmatades i fast form mha en skruv. Stora problem uppstod med denna inmatning och extrem tjärl ildning innebar att de användbara resultaten blev få. En del information kunde dock erhållas vilket behandlas i kapitel 5 sidan 10.

6 - 4 - De erfarenheter som erhölls från än inledande försöken användes för konstruktion av en ny reaktor där hänsyn tagits till de för jonbytaren speciella problemen. Denna anläggning togs i drift under vårei Efter lösandet av vissa initialproblem började reaktorn fungera i juni Sedan dess har ett flertal försök utförts vilka finns beskrivna i kapitel 5 sidan 10 - lo.

7 - 5 - SAMMANSÄTTNING AV ANVÄNDA JONBYTARMASSOR Försök har utförts med fyra olika jonbytarmassor. Dessa är: 1. Duolite ARM 381, kornformig 2. Microionex A-OH, pulverfonnig 3. Microionex OH, pulver form ig 4. Använd jonbytare frän Karlshamnsverket, märke okänt, pulverfonnig. De tre första massorna har levererats oanvända och har då haft fukthalter mellan 40 och 65 %. Jonbytarmassan från Karlshamn levererades i den form den erhålls vid tömningen av avjoningsanläggningen. Fukthalten har inte bestämts men var efter ett dygns dränering nere i 67 %. Denna slurry var då fortfarande pumpbar till skillnad från slurry beredd av oanvänd, pulverformig massa där vätskehalten var tvungen att vara %. Elementarsammansättning och värmevärde för de olika jonbytarmassorna finns sammanställda i tabell 1 nedan. Samtliga värden avser torrsubstans. Tabell 1: Elementarsammansättning och värmevärde, Duolite Microionex Microionex Karlshamn ARM 381 A-OH C-H C % H % N % 0 % ( diff ) S Aska Vä Line värde MJ/kg

8 APPARATBESKRIVNING Vid de inledande försöken användes en försöksutrustning ( figur 1 ) vilken i huvudsak är utformad för förgasning av skiffer i fluidiserad bädd. Inmatning av bränslet sker genom en oljekyld skruv och koks och aska tas ut med hjälp av ett bräddavlopp. Reaktorns dimensioner är 0.1 m i diameter och 0.6 m expanderad bäddhöjd. För förbränning av jonbytare installerades kylslingor och bräddavloppet pluggades då koks- och askmängderna skulle bli små. Dessa togs i stället ut genom de efterföljande cyklonerna. Genom de enkla modifieringarna kunde försök genomföras utan tidskrävande konstruktionsarbete. Den fuktiga, kornformade jonbytarmassan, Duolite ARM 381, torkades till ca 45 % fukthalt innan den inmatades. Trots att massan var yttorr häftade den vid i inmatningsbehållaren och på skruvens blad varför inmatningen blev ojämn. Kylningen av skruven var inte heller tillräcklig varför massan avgasades och producerade tjäror redan i skruven. Vidare blev inte upphettningshastigheten tillräckligt snabb i bädden vilket visade sig i betydande mängder tjära i utgående gas och bildningen av agglomerat i bädden. Stoftproduktionen var också betydande vid de gashastigheter som användes. Detta indikerar att jonbytarens uppehållstid i reaktorn var för kort, vilket till viss del berodde på att inmatningspunkten satt endast 0.3 m under bäddnivån. Dessa försök visade att den använda reaktorn inte var lämpad för den tänkta operationen. En ny apparatuppställning konstruerades där erfarenheterna från de inledande försöken utnyttjades. Följande förändringar gjordes:

9 Reaktorns dimensioner ökades dels i diameter och dels i höjdled för att förbättra omblandningen och för att öka uppehållstiden. 2. Inmatningspunkten placerades vid bäddens botten. 3. Ett inmatningssystem där jonbytaren tillförs uppslammad till en slurry konstruerades. Slurryn skulle bestå av vatten och etanol för att ett acceptabelt värmevärde skulle erhållas. 4. Ytterligare en reaktor byggdes för att möjliggöra efterförbränning av utgående gas under kontrollerade former. Den nya apparatuppställningen finns uppritad i figur 2. Den består i huvudsak av 5 delar: 1. Förvärmningssystem 2. Inmatningssystem 3. Fluidiserad bädd-reaktor 4. Efterförbränningsreaktor 5. Slangfilter Förvärmningssystemet består av en enkel brännare där gasol förbränns i den ingående luften. Denna brännare är i huvudsak till för uppstartning av anläggningen men ingående luft kan också förvärmas under drift till C. Partialtrycket av ingående syre sjunker då till %. Inmatningssystemet finns uppritat i detalj i figur 3. I en behållare satsas en färdigblandad slurry av jonbytare, vatten och etanol. Denna slurry hålls homogen genom omrörning och recirkulationspumpning mha en centrifugalpump. På denna pumps trycksida uttages en delström till en peristaltisk pump som tjänstgör som doserpump. Slurryn kommer in i reaktorn genom ett kylmantlat rör vilket mynnar centralt i reaktorn ca 0.1 m ovanför gasfördelaren. Ärran-

10 - 8 - gemanget med recirkulationspumpning är nödvändig då det tidigt visade sig att den peristaltiska pumpen ej klarade av mottrycket från reaktorn. Kylmantlingen av inloppsröret förhindrar att slurryns vätska förångas vilket skulle leda till igensättning. Den första reaktorn har dimensionerna 0.2 m i diameter och 2 m i höjd. 1 m ovanför gasfördelaren utvidgar sig rektorn till 0.4 m i diameter för att en lägre gashastighet skall erhållas varvid bäddmassan lättare hålls kvar i reaktorn. Gasfördelaren består av ett stålnät och i botten finns möjligheter att tömma reaktorn från bäddmassa. Reaktorns smala del är utvändigt lindad med elektriska slingor vars uppgift under drift är att minska värmeförlusterna och vid uppstartning att påskynda uppvärmningen av reaktorn. Reaktorn är försedd med termoelement på fem nivåer för kontroll av temperaturen i och ovanför bädden. Hela reaktorn är konstruerad i syrafast stål ( SIS 2343 ). Efter den fluidiserade bädden finns en cyklon för avskiljning av huvuddelen av medryckt stoft. Här finns också ett gasprovuttag. Den andra reaktorn har samma dimensioner som den första men saknar inmatningspunkt. Olika utformning av bottensektionen finns för att möjliggöra tillförsel av stoftrik gas. I reaktorn kan en katalysator användas, antingen i fluidiserad eller fast bädd. Efter den andra reaktorn finns också cyklon och gasprovuttag. För att ha möjlighet att ytterligare nedbringa stoft-

11 - 9 - mängden finns ett slangfilter installerat. Oetta kan arbeta vid temperaturer upp till 240 C och har god avskil jning ner till 2 ftm kornstorlek.

12 I 5. FÖRSÖKSRESULTAT 5.11nledande försök De inledande försöken utfördes, som tidigare nämnts, inte utan problem. Utan att i detalj gå in på varje försök skall de användbara resultaten omnämnas. De försök som gick att utvärdera, 3 st, utfördes samtliga i temperaturintervallet C. Förbränning vid lägre temperaturer var omöjlig att utföra. Vid svagt understökimetriska betingelser avseende syre erhölls 8.8 % oförbrända gaser räknat på torr gas. När syrehalten i utgående gas var 1.2 % hade denna halt sjunkit till 6.1 % och med 4.7 % syre blev mängden brännbara gaser 2.2 %. Halten av SO 2 varierade mellan 0.13 och 0.38 %. Materialbalanser visade att detta endast motsvarade en mindre del av ingående svavel varför större delen antagligen går ut som SO 3 - Halterna av NO var mellan 0.13 och 0.23 % medan NO- ej nådde upp till detekterbara 25 ppmv. 5.2 Försök våren 1979 Efter det att den nya apparaten färdigställts utfördes flera försök med förbränning av Microionex-jonbytare i blandning. Dessa försök misslyckades av olika anledningar vilket ledde till ombyggnad av inmatningssystemet och gasolbrännaren. i Vid dessa försök användes chamotte-gryn som bäddmassa. Kornstorleken var mindre än 3 mm men fördelningen var mycket bred och en relativt stor del var mindre än 100 /»m. Försöken tydde på segregation i bädden varför frak-

13 tionen över 2 mm siktades bort. Denna visade sig utgöra så mycket som 1/3 av bäddens vikt. Slurryns sammansättning förändrades också pga erfarenheterna från dessa försök. Den teoretiskt nödvändiga halten etanol, ca 3 %, visade sig ligga långt från den som i verkligheten behövdes. Halter i storleksordningen % var nödvändiga för att en stabil förbränning skulle kunna underhållas. Likaså hade en torrhalt om ca 18 % visat sig vara pumpbar i liten skala men omrörningen av en så tjock slurry blev dålig, vilket ledde till att torrhalten blev högre i botten av förrådsbehållaren. Därmed fungerade inte heller pumpningen varför torrhalten fick sänkas till %. 5.3 Försök Under dagen utfördes en testkörning som varade i 10 h. Under den tiden matades dels oanvänd jonbytarmassa och dels kontaminerad, pulverformig massa från Karlshamnsverket. Som bäddmassa i reaktor 1 användes 13.5 kg chamottegryn medan reaktor 2 var tom. Den första reaktorn värmdes upp till 600 C innan inmatningen startades. Jonbytåren, vilken bestod av Microionex A-OH och C-H i proportionerna 2.5/1 på torrbasis, hade då blandats till en slurry med följande sammansättning: Torr jonbytare 10.9 % Etanol 23.2 % Vatten 65.9 % Denna slurry inmatades med hastigheten 4.6 l/h. För att upprätthålla temperaturen i botten av bädden, där både

14 kall luft och vattenrik slurry sammanstrålar, förvärmdes ingående luft genom eldning av gasol. Detta ledde till att ingående gas hade följande sammansättning: 2 N 2 co 2 H % % 5.0 % Efter inmatningens start steg temperaturen i bädden, vilket framgår av figur 4 där temperaturkurvorna för de första 120 min eftei inmatningens start är uppritade. Karaktäristiskt för stegringen var att då bädden höll låg temperatur, 600 C, ökade temperaturen kraftigt ovanför bädden. Detta tydde på att en mindre del av förbränningen skedde i bädden medan den brännbara gasen brann med öppen låga ovanför. Huvudreaktionerna i bädden var då pyrolys och förångning av vatten och etanol. Då bädden nådde 650 C var förbränningsförloppen i bädden snabbare och temperaturen steg främst i reaktorns botten. Vid 800 C var temperaturen jämn över hela reaktorn men i botten erhölls en översläng till ca 900 C. Efter detta stabiliserade sig temperaturen runt 810 C i hela reaktorn och där arbetade den sedan i 50 min. Gasanalyserna under förbränningsperioden visade endast små mängder oförbrända gaser. Vid ett tillfälle, då gasolflodet ökades, blev syreöverskottet så lågt att tom väte kunde detekteras. Syrehalten var då endast 1.5 %. En typisk gassammansättning vid stationär drift var: 2 CO CO

15 Gashastigheten i reaktorn vid 700 C var 0.8 m/s. Under de 160 min som detta försök pågick uppsamlades 100 g stoft från cyklonerna. Analys visade att kolhalten i detta stofc endast uppgick till 19.7 % medan summan av H och N var 0.5 %. Efter detta experiment gjordes försök att förbränna jonbytarmassa från Karlshamnsverket. Eftersom torrhalten på denna var så hög som 33 % redan i den pumpbara slurry som erhölls efter ett dygns dränering tillsattes ingen alkohol. Detta fick dock till följd att bädden kyldes av mycket kraftigt och förbränningen i bädden upphörde helt. Till slurryn sattes därför etanol till en halt av 14 % varvid torrhalten sjönk till 28 %. Denna blandning inmatades då reaktorn åter kommit upp i temperatur med en inmatningshastighet av 5.9 l/h. I detta fall var blandningen lämplig för att en låg temperatur skulle erhållas. Reaktorn arbetade i min vid C med stigande temperatur uppåt i bädden. Ovanför bädden stegrades dock temperaturen kraftigt till C. Gasanalyserna från detta försök visade en fullständigt utbränd gas: 2 N 2 co % % % Under detta försök uppsamlades 80 g flygstoft under 150 min drift med matning. Detta stoft innehöll 36.5 % C och H + N utgjorde 1.2 %. Efter nedkylning av reaktorsystemet vägdes också påsfiltret. Detta hade ökat 45 g i vikt under 6.5 h drift med inmatning.

16 Försök Detta försök utrördes för att utreda hur cesium-metallen fördelar sig mellan bäddmassa, flygstoft och gas. För den skull tillsattes 1.5 nci av Cs 134 till slurryn. Följande sammansättning användes: Torr jonbytare Etanol Vatten 12.8 % 23.8 % 63.4 % Torrhalten är något högre än i försök Inmatningen blev 4 l/h. Ingående gas hade under försökets senare del följande sammansättning: N 2 co 14.8 % 78.6 % 3.3 % 3.3 % Försöken att hålla nere temperaturen skapade en del problem. Ingående gas temperatur kunde under ca 15 min hållas under 500 C varvid temperaturen i bädden blev 690 C och 760 C ovanför. Brännaren slocknade dock och temperaturen i reaktorn sjönk snabbt under 500 C. Temperaturen ovanför bädden rusade då snabbt iväg till 830 C för att, då bottentemperaturen kom upp till 600 C igen, sjunka till 740 C. Under 50 min arbetade reaktorn sedan stabilt med föro värmningstemperaturen 560 C, bottentemperaturen C och temperatur ovanför bädden C. Under denna period erhölls följande gassammansättning: O., 8.8 % CO, 83.3 *

17 Här uppsamlades 55 g flygstoft i cyklonerna och 5 g i filtret. Stoftet innehöll 57.2 % C och 1.4 % H + N. Efter de båda försöksdagarna och tömdes reaktorn för provtagning på bäddmassan. Av de ursprungliga 13.5 kg bäddmassa som vägdes in återstod kg. Större delen av viktsskillnaden härrörde från finfraktion som avblåstes innan försöken påbörjades. Resultatet av cesium-mätningarna blev ej signifikant. Pga svårigheter att noggrannt mäta den låga aktivitet som fanns hos bäddmassan erhölls 65 % mer aktivitet ut än vad som inmatats. Fördelningen av Cs blev: Bäddmassa Stoft fr cyklon Stoft i påsfilter 2.06 nci 0.26 nci 0.15 nci 5.5 Försök De båda föregående försöksdagarna visade tydligt att förbränning vid låg temperatur ej gick att begränsa till maximal temperatur 600 C pga efterförbränning ovanför bädden. För att undvika detta tilsattes en förbränningskatalysator. Kommersiella katalysatorer för förbränning i fluidiserad bädd har visat sig vara mycket svåra, för att inte säga omöjliga, att få tag i. Katalytisk efterförbränning utföres i regel i fast bädd där kraven på mekanisk hållfasthet hos katalysatorn är låga. Ett specialtillverkat prov av en platinakatalysator på Al 2 O 3 -bärare lämplig för fluidiserad bädd hade erhållits från en västtysk firma. Provet bestod av 3 kg kornformad katalysator med storleken mm och Pt-halten 0.5 %,

18 Denna katalysator plus 10 kg silversand, 0-36 mm, satsades i reaktorn för detta försök. Utspädningen var nödvändig för att tillräcklig bäddmassa skulle erhållas i rektorn. Bytet av bäddmassa skedde av två orsaker: 1. önskemål fanns om att katalysatorn skulle återvinnas för att möjliggöra studier av slitage och förgiftning. Skillnaden i partikelstorlek mellan sand och kataysator möjligjorde en enkel separation mha siktar. 2. Partikeldensiteten hos katalysatorn var låg i förhållande till chamottegrynens. Den höga gashastighet som behövdes för att fluidisera en bädd av dessa skulle blåsa ut katalysatorn ur reaktorn. En bäddmassa bestående av mindre korn skulle minska detta problem. Gashastigheten för att fluidisera denna bädd blev vid 600 C 0.28 m/s. Jonbytarslurryn tillblandades så att följande halter erhölls: Torr jonbytare 11 % Etanol 18 % Vatten 71 % Inmatningen blev 2.85 l/h. Någon förvärmning av ingående luft behövdes ej i detta försök. Reaktorn arbetade i början vid 600 C med svagt stigande tendens. Kylningen av inmatningsröret, vilken ej utnyttjades under försökets inledning, startades och eltillförseln ströps. Dessa båda åtgärder fick till följd att temperaturen sjönk kraftigt i bädden och tendenser till övertemperaturer ovanför bädden kunde då observeras. Eltillförseln startades igen och kylningen stängdes varefter reaktorn återgick till att arbeta runt 600 C utan övertemperaturer ovanför.

19 Vid 600 C arbetade alltså reaktorn stabilt med ca 100 C lägre temperatur vid reaktorns botten. Utgående gas saknade helt brännbara komponenter och en typisk gasanalys såg ut som följer: o % N % CO % Från första cyklonen erhölls under försökets 200 min 30 g stoft, vilket var mycket finkornigt och svart. Elemontaranalysen visade att kolhalten var så hög som 59 %. Pga den låga gashastigheten och den låga temperaturen ut från reaktor kyldes gasen kraftigt i de oisolerade rören varför ett kondensat erhölls från den andra cyklonen. Även den efterföljande filterpåsen var genomblöt varför stoftmängden var omöjlig att bestämma. 5.6 Försök Detta försök utfördes på exakt samma sätt som Ingående jonbytarslurry var preparerad med 3 nci Cs 134 för klarläggande av denna metalls fördelning i olika utgående strömmar. Med hjälp av föregående dags erfarenheter kunde temperaturen hållas jämnt vid 540 C i botten av reaktorn och 590 C vid bäddens topp. Under ett fåtal minuter vid försökets början var temperaturen i bäddens topp 610 C. Utgående gas hade följande sammansättning: O % N % CO % Under de 210 min som försöket varade uppsamlades 97 g stoft från första cyklonen och 100 ml kondensat från den andr.i. Kolhn1t.cn hos stoftet var mycket höq, 7f>.f>

20 Efter detta försök tömtles reaktorn på sin bäddmassa varvid kg av invägda kg återfanns. Filterbehållaren tömdes på kondenserat vatten. Den innehåll men denna mängd härrörde från samtliga försök utförda i denna utrustning. Prov togs från dettci vatten för analys av Cs-innehållet. Av inmatade 3 nci i detta försök återfanns ca 2 nci i de analyserade proverna. Földelningen var som följer: Bäddmassa 0.44 nci Cyklongods 1.29 nci Kondensat, cyklon 0.04 nci Filterpåse 0.15 nci Kondensat efter filter <0.07 nci 1.99 nci

21 DISKUSSION Försöken och visar båda att en förbränning vid låg temperatur är svår att utföra. Temperaturen kan kontrolleras i den fluidiserade bädden men en stor mängd brännbara gaser produceras genom pyrolys. Dessa gaser brinner sedan i öppen låga ocanför bädden varvid temperaturen stiger med C pga att ingen större mängd fast material finns närvarande för att absorbera det frigjorda värmet. För att undvika denna efterförbränning kan en förbränningskatalysator adderas till bädden. Försöken och visar att en mindre tillsats av Pt-katalysator åstadkommer en jämn förbränning i bädden och rökgasen som lämnar reaktorn är fullständigt utbränd. I dessa båda försök var syreöverskottet i storleksordningen 100 %. Möjligheter bör finnas att minska detta utan att alltför höga halter av brännbara gaser skall behöva uppstå. Vid användandet av katalysator uppkommer problem med ökad produktion av koks. I försöken och har denna koks till viss del förbrännts i flamman ovanför bädden. Temperaturen 600 C är för låg för att någon nämnvärd koksförbränning skall ske. En återföring av koksen till bädden är tänkbar men för att denna skall vara meningsfull måste koksen uppvisa en mätbar reaktivitet gentemot syrgas vid 600 C. En stor nackdel med återföring är att, då koks och aska inte går att separera, de flyktiga metallerna upprepade gånger kommer att utsättas för temperaturer i närheten av deras kokpunkt. Sannolikheten att de förångas ökar på det sättet. Förbränning vid högre temperaturer, 750 C och uppåt, innebär inca större svårigheter. Utbränningen av rök-

22 gasen är god även vid luftöverskott i storleksordningen 15 % och koksproduktionen är låg. Vid användandet av chamottegryn som bäddmassa erhålls med tiden en minskande mängd stoft. Kolhalten i stoftet ökar med tiden medan kokskolmängden håller sig ungefär oförändrad. Detta tyder på att efter ett visst initialslitage blir bäddmassan bättre lämpad för användning i fluidiserad bädd. I praktisk drift kan bäddmassan köras i en inaktiv fluidiserad bädd innan den används för att därigenom minska ner mängden aktivt avfall. Även silversand uppvisar samma tendenser som chamottegrynen, dvs ett visst initialslitage kan registreras varefter kolhalterna i utgående stoft blir mycket höga. Båda dessa bäddmassor är tänkbara att använda i praktisk drift. Slitaget kan uppskattas till max 0.3 %/h vilket ger en minimal livslängd på 350 h. Användandet av Cs 134 som spårämne har inte gett den önskade informationen. I försök erhölls mer radioaktivitet ut än vad som matades in. Detta berodde framförallt på svårigheter att mäta mycket låga aktiviteter tillräckligt noggrannt. I det andra försöket med Cs dubblades den inmatade aktiviteten. Ca 2/3 av denna mängd återfanns men slutsatsen att 1/3 har följt med gasen ut kan inte dras. Stoft kan hela tiden ackumuleras på reaktorväggar och i rör och då stoftflödena i regel varit mycket små kan grova fel ha gjorts. Denna tveksamhet är speciellt allvarlig när det gäller Csmätningarna men påverkar naturligtvis även de andra materialbalanserna över reaktorn.

23 Figur 1: Fluidiserad bädd-reaktor för skifferförgasning, Piltar Joondensor Gasprovtagning fclft

24 Prov Prov P T P T Luft \ I I' Figur 2: Anläggning för förbränning av jonbytamassa Luft Ga sol

25 Figur 3: Inmatningssystem Recirkulationsslinga Förrådsbehållare Reaktor Omrörare T Kylvatten Kylvatten in ut Peristaltisk pump Centrifugalpump

26 Figur 4: Temperaturfördelning i och ovanför bädden ovan TT Tid

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586.

ERMATHERM CT värmeåtervinning från kammar- och kanaltorkar för förvärmning av uteluft till STELA bandtork. Patent SE 532 586. 2012-08-23 S. 1/4 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 Bankgiro: 5258-9884 ERMATHERM

Läs mer

Eassist Combustion Light

Eassist Combustion Light MILJÖLABORATORIET Eassist Combustion Light Miljölaboratoriet i Trelleborg AB Telefon 0410-36 61 54 Fax 0410-36 61 94 Internet www.mlab.se Innehållsförteckning Eassist Combustion Light Inledning...3 Installation...5

Läs mer

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar

VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE. Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer Tillbehör Stoftavskiljningsanläggningar KATALOG NR: 4 2 har egen utveckling och tillverkning av utrustning för stoftavskiljning, främst rökgasrening. VÅRT VERKSAMHETSOMRÅDE Multicykloner Slangfilter Rökgasfläktar Utmatningsslussar Skruvtransportörer

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se

Siktning av avfall. Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se Siktning av avfall Andreas Johansson (SP/HB) Anders Johnsson (Borås Energi och miljö) Hitomi Yoshiguchi (Stena Metall) Sara Boström (Renova) Britt-Marie Stenaari (Chalmers) Hans Andersson (Metso) Mattias

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Effektivitet & tillförlitlighet

Effektivitet & tillförlitlighet Tigex Dragluckor Effektivitet & tillförlitlighet Tigex viktig för brännarens stabilitet och verkningsgrad Värmeinstallationens uppbyggnad har stor betydelse för dess tillförlitlighet, effekt och miljöpåverkan.

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Funktionstest av varmkompostbehållare

Funktionstest av varmkompostbehållare Sid 1 (8) Funktionstest av varmkompostbehållare Enheten för Kemi och Materialteknik Borås 2002 Sid 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 3 2 Syfte 3 3 Kriterier 3 4 Princip 4 5 Utrustning 4 6 Organiskt

Läs mer

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5 FÖRBRÄNNINGSTEKNIK WESTER KAP 3-5 (Typ Repetition FFP, Förbränningskemi) 1. Vilken fuktkvot har ett bränsle om torrhalten är 60%? (U = 0,4/0.6 = 67%). Vad skiljer

Läs mer

BLAST-serien. Den nya generationen blästerskåp

BLAST-serien. Den nya generationen blästerskåp BLAST-serien Den nya generationen blästerskåp Den nya generationen blästerskåp i BLAST-serien kan kombineras och utformas som man önskar. Man kan sätta upp skåpet på väggen eller placera det på en ställning

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning? Anders Hedström I A Q Expert G. Rudolf, J. Gebhart, J. Heyder, CH. F.

Läs mer

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström

IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE. Dr. Karin Granström IMPREGNERAD TRÄKUBB SOM BRÄNSLE Dr. Karin Granström Avdelningen för Miljö- och Energisystem Institutionen för Ingenjörsvetenskap, Fysik och Matematik Karlstads universitet 2005 2 SAMMANFATTNING Träkubb

Läs mer

Sprit i tankarna? Hur är det egentligen kan man köra tvåtaktaren på E85? Classic Motor har testat! Text & foto: Jim Lundberg

Sprit i tankarna? Hur är det egentligen kan man köra tvåtaktaren på E85? Classic Motor har testat! Text & foto: Jim Lundberg Sprit i tankarna? Hur är det egentligen kan man köra tvåtaktaren på E85? Classic Motor har testat! Text & foto: Jim Lundberg Fler och fler bensinmackar säljer nu E85. Detta bränsle består i huvudsak av

Läs mer

Erfarenheter från Glödbrand, Lantmännen, Falkenberg 2011-01-31

Erfarenheter från Glödbrand, Lantmännen, Falkenberg 2011-01-31 Erfarenheter från Glödbrand, Lantmännen, Falkenberg 2011-01-31 Faktaruta Materialet: Finfördelat havreskal Mängd: ca 73 ton Densitet mtrl: 0,4 Tidsåtgång: ca 4 dygn Förbrukad mängd gas: ca 7 ton Figur

Läs mer

ALKO-KYLVÄTSKA. nar goda egenskaper, är prisbilligast

ALKO-KYLVÄTSKA. nar goda egenskaper, är prisbilligast ALKO-KYLVÄTSKA nar goda egenskaper, är prisbilligast 31 FÖRBRUKNINGSTABELL för ALKO-kylvätska Kylvätska Kylarens ~.,... 1 Itr vid törsta volym ~ i Itr.. ' patyllnmgen 8 3.2 9 3.6 10 4.0 11 4.4 12 4.8 13

Läs mer

Elmesa - Ny teknik för effektivisering av kalkcykeln i massabruket

Elmesa - Ny teknik för effektivisering av kalkcykeln i massabruket Elmesa Föredrag vid ÅFs industrikonferens 2008 Den nya teknik som beskrivs här som vi kallar Elmesa innefattar dels en ny teknik för kalcinering där energitillförseln sker med en plasmagenerator. Dels

Läs mer

En bedömning av askvolymer

En bedömning av askvolymer PM 1(6) Handläggare Datum Utgåva Ordernr Henrik Bjurström 2002-01-30 1 472384 Tel 08-657 1028 Fax 08-653 3193 henrik.bjurstrom@ene.af.se En bedömning av askvolymer Volymen askor som produceras i Sverige

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/IRETIse Flis av Salix och Poppel inte annorlunda Enhet POPPEL Flis ref 1 Flis ref 2 Flis ref 3 Fukthalt % 22,5

Läs mer

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS

INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS INSTALLATIONS - OCH BRUKSANVISNING TILL KVADRATISK OCH RUND PRYDNADSSPIS Läs denna före användning och montering av prydnadsspisen. STOCKHOLM GÖTEBORG 1 Kära kund, TISA Konstruktion vill erbjuda våra kunder

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Ariterm Flisfakta 2007

Ariterm Flisfakta 2007 Ariterm Flisfakta 2007 Bio Heating Systems 40-3000 kw Gert Johannesson 2007-09-30 Fliseldning Fliseldning har och kommer att bli mycket populärt i takt med stigande olje-, el- och pelletspriser. Det är

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild

Rivning. av kärnkraftverk Nov 2005. Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Rivning av kärnkraftverk Nov 2005 Byte av ånggenerator på Ringhals kärnkraftverk. Foto: Börje Försäter/Hallands Bild Reparationer ger erfarenhet De svenska erfarenheterna av att helt montera ned kärntekniska

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET

Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (1/7) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET (2/8) Mobil Pelletsvärme Janfire System JET Janfire System Jet har sedan företagets start 1983 varit den dominerande grenen av företaget. Under den tid då pellets

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet

Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Dragluckans betydelse i skorstenssystemet Skorstenens uppgift är att åstadkomma skorstensdrag för förbränningen och transportera bort de producerade rökgaserna. Utformningen av skorstenen och arrangemangen

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/Grovsug 1000W rostfri Artikelnummer 3195-1129

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/Grovsug 1000W rostfri Artikelnummer 3195-1129 B R U K S A N V I S N I N G Asksug/Grovsug 1000W rostfri Artikelnummer 3195-1129 1 Asksug/Grovsug 1000W rostfri Artikelnummer 3195-1129 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Asksugen/grovsugen ska inte användas nära lättantändliga

Läs mer

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng 1 (6) Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: TK2511 Tentamen ges för: En1, Htep2 Tentamensdatum: Tisdag 10/4, 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare Tentamen består

Läs mer

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16

KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 KEMIOLYMPIADEN 2009 Uttagning 1 2008-10-16 Provet omfattar 8 uppgifter, till vilka du endast ska ge svar, samt 3 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar. Inga konstanter och atommassor ges

Läs mer

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω)

FUKTIG LUFT. Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft. ω = m v /m a m = m a (1 + ω) FUKTIG LUFT Fuktig luft = torr luft + vatten m = m a + m v Fuktighetsgrad ω anger massan vatten per kg torr luft Normalt är ω 1 (ω 0.02) ω = m v /m a m = m a (1 + ω) Luftkonditionering, luftbehandling:

Läs mer

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128

B R U K S A N V I S N I N G. Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 B R U K S A N V I S N I N G Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 1 Asksug/grovsug 800W Artikelnummer 3195-1128 SÄKERHETSFÖRESKRIFTER Asksugen/grovsugen ska inte användas nära lättantändliga eller

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING Smörjfett består av en eller flera basoljor som gjorts halv-fasta genom att man tillsatt en förtjockare. Ofta tillsätts även additiver för att få önskade egenskaper. Basoljorna

Läs mer

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper

Keramiska plattor. Keramiska egenskaper 1 Keramiska plattor Keramiska egenskaper Hög mekanisk hållfasthet även vid höga temperaturer. Utmärkt kemisk beständighet (hög resistens mot påverkan av syror, saltlösningar, baser osv.). Mycket hög hårdhet

Läs mer

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning.

LAF 50 / 100 / 150. Kondensavfuktare för proffsbruk. Utförande. Elvärme, tilläggsbeteckning -E,-ES och -E2S. Anslutning. Avfuktare 50 / 100 / 150 Kondensavfuktare för proffsbruk VEAB kondensavfuktare är konstruerade för professionellt bruk i applikationer där man ställer höga krav på kapacitet. är därför lämplig i byggen

Läs mer

Passiv gödselseparering

Passiv gödselseparering Passiv gödselseparering För effektivare näringsanvändning och biogasproduktion sara.nilsson@hushallningssallskapet.se 035-465 09 Det här kommer jag att tala om: Bakgrund Varför är det ett problem med vatten

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

EBK. Efterbrännkammare

EBK. Efterbrännkammare EBK Efterbrännkammare EBK håller ihop lågan längre och bidrar till en närmast fullständig förbränning och mycket låga utsläpp. Samtidigt skapar den undertryck som suger avgaser från brännkoppen vilket

Läs mer

V-Cone montage. Typiska installationssätt. Ånga & våta gaser. Gas (torr) (sida 2) (sida 3)

V-Cone montage. Typiska installationssätt. Ånga & våta gaser. Gas (torr) (sida 2) (sida 3) Typiska installationssätt Vätska (sida 1) Gas (torr) (sida 2) Ånga & våta gaser (sida 3) Vertikala rör, Ånga & våta gaser (sida 4) Varje är en individ med ett kalibreringscertifikat som är knutet till

Läs mer

SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK T-ARMSENHETER MED DYNRAM LÄS ALLA ANVISNINGAR OCH VARNINGAR INNAN DENNA PRODUKT TAS I BRUK

SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK T-ARMSENHETER MED DYNRAM LÄS ALLA ANVISNINGAR OCH VARNINGAR INNAN DENNA PRODUKT TAS I BRUK SPARA FÖR FRAMTIDA BRUK P.O. Box 368 908 West Main Laurel, MT USA 59044 telefon +1 800 548 7341 telefon +1 406 628 8231 fax +1 406 628 8354 BRUKSANVISNING Internationell version MODELLNUMMER: CF13CEO T-ARMSENHETER

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Top Level. Giacomello. Det universella nivåglaset. Nivåglas

Top Level. Giacomello. Det universella nivåglaset. Nivåglas Giacomello Det universella nivåglaset Top Level Nivåglas Parmab Drivelement AB www.parmab-drivelement.se tel: 08-520 175 45 Box 144 info@parmab-drivelement.se fax: 08-520 188 12 149 22 Nynäshamn 2 Top

Läs mer

Aska -innehåll och härdning

Aska -innehåll och härdning Aska -innehåll och härdning Bakgrund Vid all förbränning av organiskt material, exempelvis skogsbränsle, får man kvar en restprodukt. Denna benämns aska och består huvudsakligen av oxider av de ämnen som

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

HARLEQUIN Svenk bruksanvisning

HARLEQUIN Svenk bruksanvisning Gelato HARLEQUIN Svenk bruksanvisning Delar Motorenhet Till och från knapp Lock Axel Omrörare Kylbehållare Figurer Stäng Öppna 1 2 3 4 5 6 Arbetssätt Glass tillverkas genom att de tillredda ingredienserna

Läs mer

Nya. Fritidshus toaletter. Art nr. 1095

Nya. Fritidshus toaletter. Art nr. 1095 Nya Fritidshus toaletter Art nr. 1095 Förbränningstoalett 26.495 SEK Toamoa Förbränning Art nr 1002-02 Svensktillverkad Hygienisk Avloppsfri Två förbränningsprogram Säker Lätt installerad Toamoa är en

Läs mer

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö

Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Försök med matavfallskvarn i restaurang- och storköksmiljö Stockholm september 2011 Rapport 11SV651 Försök med installation av matavfallskvarn kombinerat med slamtank och fettavskiljare i restaurangmiljö.

Läs mer

Skötselinstruktioner och monteringsanvisning

Skötselinstruktioner och monteringsanvisning Skötselinstruktioner och monteringsanvisning Rostfria Plåtarbeten Luxgatan 1 3 112 62 Stockholm Tel/fax 08-656 28 30 info@rostfriaarbeten.se 1 2 Markera toalettstolens plats i toalettutrymmet, i förhållande

Läs mer

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat Utredning:Blåmusslorsombiogassubstrat Enhet Datum Projekt Tekniska Verken i Linköping AB (TVAB) 2010 02 22 Musslorsombiogassubstrat Avd.SvenskBiogasFoU Utfärdare Delges/Beställare ErikNordell,TVAB KerstinKonitzer,EnergikontoretÖstraGötaland

Läs mer

EL Användaranvisning

EL Användaranvisning Användaranvisning EL Innehåll KONSTRUKTION...3 SÄKERHET...3 TRANSPORTSÄKRING...3 ANVÄNDNING...4 TÖMNING...5 UNDERHÅLL...5 FELSÖKNING...6 TEKNISKA SPECIFIKATIONER...7 GARANTI...7 SERVICE...7 Bruksanvisningens

Läs mer

Fritidshus toaletter N-2014:1

Fritidshus toaletter N-2014:1 Fritidshus toaletter N-2014:1 Förbränningstoaett Toamoa Förbränning Svensktillverkad Hygienisk Avloppsfri Energisnål Två program Säker Lätt installerad Miljövänlig Toamoa är en elektrisk förbränningstoalett

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Octopus för en hållbar framtid

Octopus för en hållbar framtid EN MILJÖVÄNLIG VÄRMEPUMP FÖR IDAG OCH IMORGON Octopus har utvecklat och tillverkat värmepumpar sedan 1981 och har genom flera års utveckling tagit fram det bästa för miljön och kunden. Den senaste produkten

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen.

Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka tentamenslokalen på förmiddagen. Tentamen i Kemisk reaktionsteknik för Kf3, K3 (KKR 100) Onsdagen den 11 april 2012 kl 8:30-13:30 i Väg och vattensalarna Examinator: Bitr. Prof. Louise Olsson Louise Olsson (031-772 4390) kommer att besöka

Läs mer

Dricksvatten, frostskydds- och korrosionsskyddsmedel, värmebärande medier. Öppet system enligt avtal 16-25. Krav enligt dricksvattenförordningen

Dricksvatten, frostskydds- och korrosionsskyddsmedel, värmebärande medier. Öppet system enligt avtal 16-25. Krav enligt dricksvattenförordningen Rör och presskopplingar transporterade medier Dricksvatten, frostskydds- och korrosionsskyddsmedel, värmebärande medier Systemnamn Profipress Profipress S Sanpress Prestabo Prestabo Seapress Rörmaterial

Läs mer

Haveri av väteperoxidtank vid Stora Enso Skoghalls Bruk Skyddsingenjör Jan Frisack 2010-03-23

Haveri av väteperoxidtank vid Stora Enso Skoghalls Bruk Skyddsingenjör Jan Frisack 2010-03-23 Haveri av väteperoxidtank vid Stora Enso Skoghalls Bruk Skyddsingenjör Jan Frisack 2010-03-23 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är en integrerad skogsindustrikoncern med tillverkning av tidningspapper,

Läs mer

Varuinformation i överensstämmelse med Comission Directive 2001/58/EC Sid 1/5

Varuinformation i överensstämmelse med Comission Directive 2001/58/EC Sid 1/5 i överensstämmelse med Comission Directive 2001/58/EC Sid 1/5 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn Beliclean SP Produktnummer 4330 Användningsområde (12) kalkborttagningsmedel; professionell

Läs mer

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas.

Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas. Konsten att öka skörden med gas Konsten att öka skörden med gas. 2 Håndbog om beskyttelsesgas Prata med dina växter, eller tillsätt koldioxid. Det gamla talesättet, att man ska prata med sina växter, gäller

Läs mer

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15

Värmeforsk. Eddie Johansson. eddie.johansson@rindi.se. Himmel eller helvete? 2011-09-15 Värmeforsk Reverserad fotosyntes Himmel eller helvete? 2011-09-15 Eddie Johansson 0705225253 eddie.johansson@rindi.se Fotosyntes Olja Kol Torv Trä Gräs Bränslen bildade genom fotosyntes Erfarenhetsbank

Läs mer

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika

Läs mer

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk!

OPTIHEAT. Vattenburen golvvärme. Så här monterar du OPTIHEAT. Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! OPTIHEAT Vattenburen golvvärme Inte som alla andra -enklare, snålare, genialisk! Så här monterar du OPTIHEAT Olika metoder att montera OPTIHEAT OPTIHEAT är det enklaste sättet att lägga in vattenburen

Läs mer

Gaselle Combi ved/pelletspanna

Gaselle Combi ved/pelletspanna Gaselle Combi ved/pelletspanna Svenskmonterade, fläktstyrda vedpannor Hög verkningsgrad och låg miljöpåverkan Gaselle HT är en renodlad vedpanna som är konstruerad för att eldas mot ackumulatortank. För

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

170 011 61 05-05. Installations- och skötselanvisning. Parca 300. Kökspanna

170 011 61 05-05. Installations- och skötselanvisning. Parca 300. Kökspanna 170 011 61 05-05 Installations- och skötselanvisning Parca 300 Kökspanna 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Installatonsbevis... 4, 5, 6 01. Innan ni börjar elda...7 02. Eldning... 7 med ved med koks med olja eller

Läs mer

Avskiljning av syror - i gas- eller droppform f rån dragskåp.

Avskiljning av syror - i gas- eller droppform f rån dragskåp. BYGGNADSSTYRELSEN: UTREDANDE PROJEKTERANDE B Y G G A N D E O C H F O R V A L T A N D E V E R K S A M H E T rapport GASTVÄTTFILTER NUMMER 117 APRIL 1975 ERS- b ANVÄNDNINGSOMRÅDE Avskiljning av syror - i

Läs mer

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1. Läkemedel UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2013 TEORETISKT PROV nr 1 Provdatum: torsdagen den 15 november Provtid: 120 minuter Hjälpmedel: Räknare, tabell- och formelsamling. Redovisning görs på svarsblanketten som

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

VARUINFORMATION. Produktkod: 339000 Kemiskteknisk produktbenämning: Molybdendisulfid i avaromatiserad petroleum och mineralolja /aerosol, drivgas CO2

VARUINFORMATION. Produktkod: 339000 Kemiskteknisk produktbenämning: Molybdendisulfid i avaromatiserad petroleum och mineralolja /aerosol, drivgas CO2 VARUINFORMATION Utfärdandedatum... :2005-10-10 Versionsnummer... :3 ändr 02-07-01 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: SONAX Låsolja med MoS2 Produktkod: 339000 Kemiskteknisk produktbenämning:

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2014 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Torkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo

Torkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo Torkning av avloppsslam Bekkelaget, Oslo Oslo stad byggde 2001 ett nytt avloppsreningsverk som betjänar ungefär hälften av staden. Verket är insprängt i berget vid Oslofjordens vackra östra strand. Det

Läs mer

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa.

Mätning av effekt och beräkning av energiförbrukning hos ett ute spa. Kontaktperson Mathias Johansson 2015-06-16 5P03129-02 rev. 1 1 (4) Energi och bioekonomi 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Nordiska Kvalitetspooler AB Box 22 818 03 FORSBACKA Energimätning på utespa

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Den olydiga tändsticksasken

Den olydiga tändsticksasken Den olydiga tändsticksasken Försök - med pekfingret - långsamt och försiktigt ställa tändsticksasken att stå på kant. Lyckas du? Pröva på nytt, men starta med tändsticksasken liggandes uppochned. Lyckas

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT FÖRBRÄNNINGSTEKNIK OCH PRESTANDA HOS MEDELSTORA ROSTERPANNOR FÖR BIOBRÄNSLEN Detta är den första (I) bulletinen i en serie omfattande sex delar som alla handlar

Läs mer

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Källsorterande teknik Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se Disposition Multrum & Torrtoaletter Urinsorterande toaletter Separat behandling av toalettvattnet

Läs mer

Fakta om oljeskimmers

Fakta om oljeskimmers Oljeskimmer. Det enkla sättet att avskilja olja från vatten Fakta om oljeskimmers Förhållandet mellan vatten och olja styrs av välkända principer Densitet: De flesta oljor är lättare (har en lägre densitet)

Läs mer

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön

Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Kollektivtrafik till sjöss med hänsyn till miljön Skärgårdens livsnerv Waxholmbolaget ansvarar för den kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård och hamn. Det innebär att våra skärgårdsbåtar och Djurgårdsfärjor

Läs mer

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik Håkan Örberg Biomassateknologi och kemi Sveriges Lantbruksuniversitet Hakan.orberg@btk.slu.se Generella egenskaper hos biomassa Högt vatteninnehåll

Läs mer

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen.

Orginaltext: Peter Stahre, Mathias de Mare Teckningar och Layout: Mathias de Mare Omarbetad av NOSAM-gruppen. Krav på in s t allat io n av fe t t avs kiljare Inne håll Förord 3 Varför kräver vi fettavskiljare 4 Vem måste ha fettavskiljare 5 Det krävs tillstånd för att installera fettavskiljare 6 Utformning av

Läs mer

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA

DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA ÖGONSKYDD 1 DE VANLIGAST FÖREKOMMANDE RISKERNA Är du utsatt för följande risker i din arbetsmiljö? Stora flygande partiklar eller föremål Damm, rök, dis, små partiklar Heta vätskor, smält material Gaser,

Läs mer

Luftförvärmaren 1900-talets bästa eller sämsta uppfinning?

Luftförvärmaren 1900-talets bästa eller sämsta uppfinning? Luftförvärmaren 1900-talets bästa eller sämsta uppfinning? Bild tagen av Lukas Ström Rickard Johannson, TE14A Gruppmedlemmar: Rasmus Rynell, Lukas Ström & Niklas Ljusberg.W Om man skulle säga att det finns

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se. Kontaktperson Mathias Johansson 2013-03-18 PX26814-1 1 (3) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Folkpool AB Ullängsvägen 1 153 30 JÄRNA Mätning av energiförbrukning hos utespa Nordic Encore

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp. Kontaktperson Mathias Johansson 2014-11-14 4P06815-01 1 (4) Energiteknik 010-516 56 61 mathias.johansson.et@sp.se Skånska Byggvaror AB Box 22238 250 24 HELSINGBORG Mätning av energiförbrukning hos utespa

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Instruktion till Bilaga B, hantering av brandfarlig gas Den här bilagan använder du till ansökan för brandfarlig gas. Bilagan fungerar också som ett information och kunskapsmaterial till föreståndarna

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer