Om vägledningsdokumentet
|
|
- Elias Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2
3 Generel l tom vård avbarnochunga medpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG
4 Om vägledningsdokumentet Författare: Sigrid Salomonsson, psykolog och enhetschef på Hamnen, Gustavsbergs vårdcentral Granskat av referensgrupp: Kersti Ejeby (verksamhetschef, Gustavsbergs vårdcentral), Charlotte Oja (allmänläkare, Capio Farsta vårdcentral), Peter Ericson (verksamhetschef, BUP Sydväst), Emma Högberg (leg psykolog, Psykologklinken Barnsektionen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus), Louise Lettholm (chefspsykolog, Psykologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset), Annelie Klassen (psykolog, Sigtuna-, Norrviken- och Valsta vårdcentral), Lena Bivebäck (psykolog, Praktikerstjänst Råcksta/Vällingby Närvårdsmottagning), Ulrika Wallbing (sjukgymnast, fysioterapeut, Psykiatri barn och ungdom), Helena von Schewen (sektionschef, Maria Ungdom, Beroendecentrum), Bonna Dahl (barnläkare, Gustavsbergs vårdcentral), Malin Bergström (konsultpsykolog, BHV Nord), Fredrika Gauffin (barnläkare, BUMM Liljeholmen), Katrin Engel (allmänläkare, Boo vårdcentral), Kristina Laurell Laroussi (handläggare, Hälsooch sjukvårdsförvaltningen) och Gertrud Wahlund (handläggare, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) Granskat av Spesak: Helena Martin (Barn- och ungdomsmedicin), Thomas Wohlin (Allmänmedicin) och Olav Bengtsson (Barn- och ungdomspsykiatri) Gäller för: Husläkarmottagningar och Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med tilläggsuppdrag i Stockholms läns landsting Publicerat: (version 1) Vägledningsdokumentet finns på Omslag och grafisk form: Carina Ekner, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
5 Inledning Vård av barn och unga med psykisk ohälsa är ett tilläggsavtal till Husläkarmottagning (HLM) och Barn- och ungdomsmedicinsk mottagning (BUMM). Beskrivningen av tilläggsuppdraget finns på Vårdgivarguiden. ( Stockholm/barn-och-unga-med-psykisk-ohalsa---tillaggsuppdrag/) Målgrupp Liksom husläkarmottagningens breda uppdrag att vara första linjens mottagning för såväl fysisk som psykisk ohälsa, är det dessa enheters uppdrag att vara första linjens mottagning för all psykisk ohälsa för barn och unga. Det innebär att alla är välkomna för ett första besök och bedömning. Ibland bör man dock redan i telefon eller vid ett första besök hänvisa till specialistnivå eller annan instans. Det gäller till exempel vid svår psykisk ohälsa och akuta tillstånd där annan kompetens och beredskap krävs än vad första linjen kan erbjuda. Det gäller även när social problematik dominerar bilden och insatser från kommun och socialtjänst är bättre lämpade. På en mottagning för barn och ungdomar med psykisk ohälsa kan alltså en stor bredd av problem aktualiseras. Vissa tillstånd är vanligare än andra och kommer att beskrivas mer i detalj i andra vägledningsdokument. Vårdnivå Enheten för barn och unga med psykisk ohälsa på BUMM eller HLM På enheten arbetar man med bedömning och behandling av milda till måttliga tillstånd av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 0-17 år. I de fall patienten behöver insats av annan yrkeskategori, på annan vårdnivå eller av annan huvudman, bistås de i att få den kontakten. Enheten deltar i samverkan med andra aktörer i närområdet (se nedan). För bästa vård av barn och unga med psykisk ohälsa arbetar man på familjens uppdrag och familjen kan själva söka till enheten. Läkare på BUMM eller HLM Första linjens mottagningar ligger i anslutning till barnläkarmottagning eller husläkarmottagning och tillgången till läkarkompetens är viktig. Barn som visar tecken på somatiska besvär ska undersökas av läkare. Tecken på behov av läkarbedömning: Barnet står still eller går tillbaka i sin psykomotoriska utveckling Somatiska symtom såsom magont, huvudvärk, hjärtklappning, andningssvårigheter, svettningar, ändrade avföringsvanor, enures Alltid vid viktnedgång, även vid misstanke om anorexia nervosa eller vid liknande tillstånd Plötslig viktuppgång Personlighetsförändring Barnpsykiatrisk specialistnivå (BUP) BUP har uppdraget att bedöma och behandla medelsvåra till svåra psykiatriska tillstånd. Vid misstanke om, eller konstaterad psykiatrisk problematik av denna svårighetsgrad eller omfattning, skickas remiss till specialistmottagning. 1
6 Patienter med låg funktionsnivå, mätt i C-GAS (Children s Global Assessment Scale) 60 eller lägre, ska oftast remitteras till BUP (C-GAS är ett riktvärde och inte ett absolut kriterium för kontakt). Exempel på tillstånd som remitteras är: Allvarlig anknytnings- eller samspelsproblematik Allvarliga regleringssvårigheter som påverkar barnets utveckling generellt Medelsvår till svår depression Medelsvår till svåra ångesttillstånd Aktuell suicidrisk eller då första linjens personal behöver hjälp att bedöma suicidrisk Psykossjukdom Bipolär sjukdom Självdestruktivitet och självskada Ätstörning Patienter i behov av fördjupad bedömning för neuropsykiatriska funktionshinder Psykiska tillstånd som kräver behandling med läkemedel Remiss till BUP bör också övervägas om patienten inte blir hjälpt av insatser och behandlingar i första linjens vård. Gränsdragning och samverkan Barnavårdcentral Basnivå för generella insatser riktade till alla barn 0-6 år är Barnhälsovården. I det nya barnhälsovårdsprogram som introduceras under 2014 kommer barns och familjers behov av stöd och vägledning bedömas utifrån tre nivåer. På den generella nivån kommer hälsoövervakning och rådgivning ske till alla barn och familjer genom BVCsjuksköterska och läkare (nivå 1). BVC har även tillgång till konsultation med BUPpsykolog. Om familjen utöver de generella insatserna har vidare behov, ges extra stöd på BVC (nivå 2). Detta kan till exempel vara aktuellt vid regleringssvårigheter eller samspelssvårigheter hos spädbarn, trots hos 2-3-åringar eller ängslan och svårigheter i lek och socialt samspel hos 4-åringar. Om de egna insatserna bedöms som otillräckliga sker samarbete/remittering till mottagningar med tilläggsavtal om psykisk ohälsa, BUP eller socialtjänsten (nivå 3). Barnhälsovården har också i uppdrag att screena för post partum depression och nedstämdhet hos nyblivna mammor. Drabbade mammor erbjuds stödsamtal eller remitteras. För barn under sju års ålder är BVC en given samarbetspartner vid tidiga insatser kring psykisk ohälsa och bristande välbefinnande. Personalen där följer familjer från barnets födelse och framåt och har därmed ofta god kännedom om familjers behov och resurser. Samarbetsmöten med BVC-personalen kan därför hållas vid behov för uppföljning och samverkan kring de små barnen och deras familjer. Barnskyddsteamet MIO/Barnahus Barnskyddsteamet Mio är en konsultverksamhet för sjukvården när det finns misstanke om misshandel eller sexuella övergrepp mot barn. Teamet kan då vara den patientansvariga personalen behjälplig i utredningsprocessen samt i kontakten med andra berörda myndigheter. I teamet arbetar barnläkare och barnsjuksköterskor. Barnskyddsteamet Mio har även i uppdrag att bemanna tre Barnahus inom Stockholms län. Barnahus är en verksamhet där myndigheter (polis, åklagare, socialtjänst, barn och ungdomspsykiatrin och barnmedicin) samarbetar vid utredning av barn som misstänks vara 2
7 utsatta för brott i nära relation. Se länk: MIO, Astrid Lindgrens Barnsjukhus ( Familjerådgivningen/Familjerätten Kommunen har skyldighet att tillhandahålla familjerådgivning, som vänder sig till par, föräldrar och familjer som behöver hjälp i olika samlevnadsfrågor. Det är även vanligt att man har föräldrastödsgrupper, som ger stöd i föräldrarollen och träning i att minska konflikter i hemmet. Vårdnadsutredningar och bristande samarbetsförmåga mellan föräldrar avseende vårdnad/umgänge hänvisas till Familjerätten hos Socialförvaltningen. Parallell kontakt med psykolog vid första linjen kan bidra med barnperspektivet i en skilsmässokris och kring boendefrågor efter en separation. Förskola/Skola Förskolepersonalen ansvarar tillsammans med specialpedagog, psykolog och andra resurspersoner inom förskolan för barns behov av stöd och pedagogisk anpassning när barn har problem att tillgodogöra sig verksamheten, med kamratrelationer eller på annat sätt behöver extra stöd i förskolan. Skolan och elevhälsan har ansvar för arbetsmiljön i skolan och att främja elevernas hälsa och utveckling. Elevhälsans utformning ser mycket olika ut på olika skolor men det är viktigt att känna till deras uppdrag så att frågor som rör barns välbefinnande i skolan behandlas på rätt ställe. Texten nedan är hämtad ur Skolverkets material utifrån bestämmelserna i skollagen (2010:800) och förarbetena Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, prop. 2009/2010: 165. Elevhälsa: 2 kap. 25 och 26 skollagen: Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans roll ska därför främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Det innebär att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan ska också arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol och andra droger, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning. Elevhälsan ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och i det individuellt riktade arbetet har elevhälsan därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Dessutom ska eleverna ha tillgång till psykolog och kurator, och det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Elevhälsan regleras alltså dels genom att det för eleverna ska finnas en elevhälsa som omfattar vissa insatser, dels genom kraven på att det i skolan ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Begreppet tillgång till är valt för att vara anpassat till olika skolors förutsättningar. Av skollagens förarbeten framgår att man inte anser det vara rimligt att det på små skolor ständigt ska finnas till hands en skolläkare, kurator eller någon annan av de nämnda yrkeskategorierna. Huvudmannen avgör hur mycket personal skolan ska ha och vilken kompetens som behövs utifrån lokala behov och förutsättningar. Men den personal som finns för elevhälsans insatser ska ha den utbildning som behövs för att klara elevernas behov. 3
8 När ett barns problem tydligt handlar om situationen i skolan eller behov av anpassning för inlärning är det därför viktigt att detta återförs till skolan som vidtar åtgärder. Exempel på problematik där skolan bör vara huvudaktör: Mobbing i skolan Anpassning av skolsituation utifrån inlärningssvårigheter eller neuropsykiatriskt funktionhinder När symtom huvudsakligen förekommer i skolmiljö, till exempel utagerande eller nedstämdhet Skolan omfattas även av arbetsmiljölagen. ( ookiesupport=1) Habilitering och Hälsa Habilitering och Hälsa erbjuder råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar, till exempel utvecklingsstörning, autism och rörelsenedsättning. De ger också stöd till föräldrar, andra närstående och nätverk. Det finns också olika center som har fördjupade kunskaper om en viss funktionsnedsättning, som till exempel Autismcenter, ADHD-center, Aspergercenter och Hjärnskadecenter med flera. Kommun och socialtjänst Kommunen ansvarar för myndighetsutövning och förebyggande insatser. Genom tidiga insatser förhindras utvecklingen av mer omfattande problem och på sikt minskas behovet av genomgripande insatser från socialtjänsten. Övergripande syftar uppdraget till att förhindra negativ psykosocial utveckling hos kommunens barn och unga. Undersök därför alltid vilka förebyggande och biståndsbedömda insatser som ges i kommunen till familjer med psykosocial problematik. Många kommuner ger riktat stöd till familjer med relationsproblem, konflikter, missbruk, våldsoffer, psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionshinder, ekonomiska skulder, integrationsproblem. För förebyggande insatser och ärenden där social problematik dominerar, bör finnas tydlig samverkan mellan kommun och landsting. Första linjemottagningar i landstingets regi arbetar framförallt med mild till måttlig psykisk ohälsa. Kortare stödjande insatser kan ges för att förebygga besvär, men längre kontakter där tydliga sociala problem dominerar ligger utanför uppdraget. Samverkan med frivilligorganisationer och privata vårdalternativ kan också vara aktuellt. Anställda inom hälso- och sjukvården är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Det är därför viktigt att ha tydliga rutiner för detta och upprätta samarbete med aktuell socialtjänst. För mer information, se: Socialstyrelsens vägledning om skyldigheten att anmäla när barn far illa ( Logoped I vårdval logopedi tas barn och ungdomar emot med framförallt språk- och talstörning, stamning och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Även barn med röststörning och neurologisk störning utgör en mindre grupp. I många fall remitteras barn och ungdomar till logopedmottagningarna som ett första steg i en mer omfattande utredning, vilket kan innebära att logopeden i vissa fall är första instans att bedöma om det finns risk för psykisk ohälsa. Logoped som utfört en utredning har möjlighet att medverka vid teamkonferens med neuropsykiatriska utredningsteamet. Vid behov av utredning 4
9 av räknesvårigheter/dyskalkyli skickas remiss till Danderyds Talklinik som har uppdrag för detta. Maria Ungdom/MiniMaria Maria Ungdom tar emot ungdomar upp till 20 år och deras familjer från hela Stockholms län som riskerar att utveckla eller redan har utvecklat ett riskbruk, missbruk eller beroende av droger och/eller alkohol. Maria Ungdom är en hel vårdkedja från akutmottagning med heldygnsvård till lokal öppenvård (så kallade MiniMarior) samt specialiserad öppenvård för ungdomar med större vårdbehov och psykiatrisk samsjuklighet och Livsstilsmottagningen, som vänder sig till unga vuxna år. Här erbjuds bland annat missbruksbedömning och behandling, utredning, avgiftning och motivationsarbete. Akutmottagningen är öppen alla dagar, dygnet runt och till den är en telefonrådgivning knuten som ständigt är öppen. Maria Ungdoms verksamhet inkluderar också en ungdomsmottagning som vänder sig till ungdomar med missbruksproblematik som behöver hjälp med frågor rörande sexualitet, graviditet, preventivmedel och liknande. Primärvårdsrehabilitering På primärvårdsrehabiliteringen finns fysioterapeut, arbetsterapeut och dietist. Fysioterapeuter i primärvården har grundläggande utbildning för att delta i bedömning och behandla patienter med påverkan på motoriska färdigheter och funktion samt psykosomatiska besvär. Inom primärvårdsrehabilitering finns det fysioterapeuter med fördjupad kompetens inom psykosomatik/psykiatri. Dietist kan bistå med rådgivning och insatser vid ätstörningar och övervikt som inte ska behandlas på annan vårdnivå. Arbetsterapeut, med kompetens inom området, kan utföra bedömningar och behandlingar med avseende på dagliga aktiviteter, rutiner i vardagen samt prova ut och förskriva vissa hjälpmedel, exempelvis vad gäller finmotorik och tidsuppfattning vid till exempel ADHD. Sjukhusansluten specialistmottagning för barn och ungdomar Vid vissa kroniska sjukdomar, som diabetes och epilepsi, är barnet ofta knutet till en specialistmottagning som är sjukhusansluten. Vissa av dessa mottagningar har även tillgång till psykolog eller kurator för att behandla mild till måttlig psykisk ohälsa hos barnet som är relaterad till sjukdomen. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen drivs i samverkan mellan kommun och landsting och riktar sig till ungdomar år. Uppdraget är att bland ungdomar främja en god och säker sexuell hälsa, stärka identitets- och personlighetsutveckling samt förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och sociala problem. Till ungdomsmottagningar kan ungdomar gå utan att deras föräldrar behöver känna till det och ungdomsmottagningen utgör därmed en tidigare och mer anonym insats än enheten för barn och unga med psykisk ohälsa. Vuxenpsykiatrin Föräldrar med psykisk ohälsa/sjukdom där inte föräldra-barnrelationen eller föräldraskapet är i fokus bedöms och behandlas inom primärvård eller vuxenpsykiatrin, beroende på svårighetsgrad och diagnos. Då problematiken påverkar föräldraförmågan kan parallell kontakt ske inom ramen för första linjen eller med BUP. Symtom/kriterier Vanligen märker föräldrar, anhöriga eller personer i barns närmiljö när ett barn inte mår bra psykiskt. Symtomen kan variera kraftigt mellan individer, tillstånd och i olika åldrar. Se symtom för respektive tillstånd. För de yngsta barnen är det psykiska och fysiska 5
10 välbefinnandet intimt förknippade. Psykisk ohälsa kan ta sig kroppsliga uttryck eller visa sig i svårigheter i föräldra-barnsamspelet. Viktiga symtom att lägga märke till är om ett barn under längre tid är: Skrikig Står still eller går tillbaka i sin psykomotoriska utveckling Tystlåten Ledsen Energilös Arg, utagerande Spänd i kroppen Undviker aktiviteter, skola, vänner, familj Undviker sådant som barnet vanligtvis brukar uppskatta Orolig Har minskad eller ökad aptit Svårt att sova Ihållande/återkommande ont i magen Ihållande/återkommande ont i huvudet Inte tycks förstå instruktioner hemma och i skolan Inte tycks förstå eller uppskatta socialt samspel Utredning Till enheten för barn och unga med psykisk ohälsa kommer ärenden med stor variation i svårighetsgrad, problematik och önskemål om insats. Det behövs därför stor flexibilitet för att möta familjen där de är, fånga upp hur problemen ser ut och bedöma vilken insats och vårdnivå som kan vara lämplig. Många av kontakterna stannar vid råd, stöd, bedömning, hänvisning och det är en viktig del av mottagningens roll. Vissa familjer har omfattande behov och behandlande insatser kanske inte kan eller bör ges på enheten. I dessa fall är det viktigt att så tidigt som möjligt fånga upp detta, informera familjen och skicka remiss/hänvisa till rätt instans. Tänk på att fånga rätt information, men inte göra en för omfattande bedömning som ändå behöver göras i nästa led. Tänk på att barnet kan vara symtombärare, det vill säga barnets reaktion på omgivningsfaktorer är adekvat och normal. Anamnes Både barnet och barnets föräldrar bör vara med vid bedömningssamtal. Eftersom konttakten med barn och föräldrar (särskilt mindre barn) ofta är kortvarig är det viktigt att bedömning och behandling sammanfaller och sker parallellt. Om barnet är litet, under 6 år, är det bra att också ha enskilda samtal med föräldrarna för att i lugn och ro få deras beskrivning av hur barnet fungerar. Med tonåringar är det viktigt att få med föräldrarna, men det är också av vikt att ha enskilda samtal med tonåringen så att denne får chans att ge sin bild utan föräldrar. Många tonåringar vill inte blanda in sina föräldrar. Ha för vana att alltid uppmuntra att föräldrar är med, i alla fall i delar av bedömningsfas och planering. Endast i undantagsfall gör man bedömningen att tonåringens behov och önskemål att komma utan målsmans medgivande väger tyngst. Ge tid till fri beskrivning från familjen om hur symtomen ser ut och vad de önskar hjälp med. 6
11 Komplettera deras beskrivning med frågor om duration, frekvens, utlösande situationer och hur barnet och föräldrarna agerar i problematiska situationer. Hållpunkter i anamnestagning (anpassas efter barnets ålder och problematik), se bilaga sist i dokumentet. Bedömningsinstrument Självskattningsskalor Använd psykometriskt utprövade självskattningsformulär som är avsedda för rätt problematik och ålder. För barn bör man använda sig av både föräldraskattningar och självskattningar, se anvisningar för respektive skala. För barn 4 år och äldre, använd ett frågeformulär för att skatta symtom, till exempel Strengths and Difficulties Questionnaire (SDQ) för att få en bild av vilka problemområden som är aktuella. Här finns underskalor om utagerande, koncentration och prosocialt beteende som är till särskild hjälp. Se länk: SDQ svensk översättning och svenska normer ( Använd diagnosspecifika skalor för skattning av svårighetsgrad och att mäta effekt av behandling. Se förslag i specifika vägledningsdokument. Bedömning av funktionsnivå C-GAS är ett välanvänt instrument för klinikerskattning av ett barns funktionsförmåga. Se länken nedan för instruktioner. PSYNK via SKL håller regelbundet utbildningar i C- GAS, se länk i slutet av dokumentet. Se länk: C-GAS Children s Global Assessment Scale ( Diagnostisk intervju För barn 4 år och äldre kan diagnostisk intervju vara ett hjälpmedel vid diagnossättning. Intervjun ger ett stöd, men använd de fullständiga kriterierna i DSM eller ICD om du behöver ytterligare hjälp. MINI-Kid är ett screeninginstrument för diagnostik, enligt DSM, av de vanligaste tillstånden hos barn såsom ångest, trotssyndrom, depression, ADHD. Det innehåller även valfria avsnitt som är till hjälp för att ringa in exempelvis ätstörning, missbruk och psykos i de fall man har misstanke om detta. Dessa bedömningar behöver inte vara fullvärdig diagnostik, utan används för att avgöra om risk för dessa diagnoser föreligger och om skäl finns för vidare utredning och behandling på specialistnivå. Något mer omfattande är Kiddie-Sads. ( SADS_screeningintervju.pdf) Förslag på bedömningsstruktur: 1. Telefonkontakt/remiss Förälder, ungdom eller remitterande beskriver aktuella besvär och man gör en 7
12 första bedömning om tid ska bokas till enheten eller om patienten direkt ska hänvisas till annan instans. 2. Initial bedömning Familjen tas emot på mottagningen för bedömning. Föräldrar och äldre barn får själva beskriva sin situation och problembild. Psykologen kompletterar med frågor, se bilaga Hållpunkter i anamnestagning, och gör också bedömning om läkarkontakt behöver initieras. Man bedömer också om patienten ska hänvisas till annan instans eller om lämpligt med fortsatt kontakt på enheten. 3. Fördjupad bedömning Vid mer omfattande besvär, väg samman anamnes och resultat av eventuella bedömningsinstrument. Sätt diagnos och skatta svårighetsgrad. 4. Återkoppling Återkoppla bedömning till familjen, skapa gemensam förståelse av situationen och diskutera behandlingsalternativ och vårdnivå. Behandling Råd och information Enheten ska ge tidiga insatser vid psykisk ohälsa. Många av kontakterna stannar vid råd, stöd, bedömning, hänvisning och det är en viktig del av mottagningens roll. De rådgivande insatserna bör innehålla psykoedukation. Med det avses riktad information till barn/ungdomar och deras familjer om de problem som är aktuella. Information kan i sig ge symtomlindring eller vägledning för förändring av hur symtomen hanteras i familjen. Vid insatser med råd och stöd ingår ofta träning enligt kognitiva och beteendeterapeutiska principer för att hantera vardagliga situationer på ett konstruktivt sätt. Objektiv kunskap ska hos patienter och familjemedlemmar kunna ge upphov till ett sakligare sätt att se på sina egna reaktioner. Psykologiska behandlingsmetoder med vetenskapligt stöd Det finns flera tillstånd som effektivt kan behandlas med evidensbaserade metoder på en mottagning för barn och unga med psykisk ohälsa, framförallt ångest, trotssyndrom, depression och sömnstörningar. Se separata vägledningsdokument. Farmakologisk behandling Farmakologisk behandling ska inte initieras av enheten. Vid behov av psykiatrisk bedömning/läkemedelsbehandling ska remiss skrivas till specialist/bup. Uppföljning/kvalitetsindikatorer Uppföljning Utvärdering av behandlingen bör ske kontinuerligt. Frekvensen för utvärdering beror på behandlingstyp och uppsatta mål. Kvalitetsindikatorer Den avgörande kvalitetsindikationen är huruvida behandlingar har god effekt. Det är av stor vikt att utvärdera behandlingsinsatser med validerade instrument. Om lämpligt kan 8
13 C-GAS och SDQ användas för uppföljning, samt diagnosspecifika skalor om behandling ges för specifika tillstånd. Länkar PSYNK Är en satsning från Sveriges kommuner och landsting (SKL) som riktar in sig på Psykisk hälsa, barn och unga synkronisering av insatser. Här finns en del material att hämta om kunskapsöversikter, hur man arbetar runt om i landet och mätinstrument. I PSYNK använder man C-GAS och SDQ och här har man under 2013 kunnat få utbildning i dessa instrument. Det går att delta i PSYNK-projektet på flera nivåer. Se länk: PSYNK-projektet ( BUP Se länk: Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling BUP, Stockholms läns landsting ( 9
14 Hållpunkter i anamnestagning Bilaga Kontaktorsak Aktuell problematik (duration, tidigare problem, samtidiga problem) Andra kontakter (tidigare eller pågående med BUP, stödenhet, socialtjänst etc.) Barnets utveckling (också i enrum med vårdnadshavare, graviditet och förlossning och småbarnstid, kognitiv, social och motorisk utveckling) Familjesituation (vårdnadshavare, boendeförhållanden, syskon, släkt, nätverk) Situation i förskola/skola (inlärning, trivsel, närvaro, förmåga att tillgodogöra sig verksamheten) Socialt/fritid (social/relationell utveckling), fritidsaktiviteter, fysisk aktivitet, intressen, vänner) Barnet och familjens rutiner (mat, sömn, rutiner i hemmet) Rökning/alkohol/droger i familjen (också i enrum med barnet/ungdomen) Trauma, övergrepp/våld/omsorgssvikt (i enrum med barnet/ungdomen) Ärftlighet Somatiskt/medicinering (tidigare eller nuvarande sjukdomar, motoriska färdigheter och funktioner? Använder barnet några läkemedel?) Suicidtankar/handlingar C-GAS-skattning samt eventuellt PIR-GAS SDQ (för barn från 4 år) Övriga skattningsskalor 10
15
16
Om vägledningsdokumentet
tom vård l Generel avbarnochunga sa skohäl medpsyki NG NSKMOTTAGNI CI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI PÅHUSLÄKARMOTTAGNI Om vägledningsdokumentet Författare: Sigrid Salomonsson, psykolog och enhetschef på Hamnen,
Läs merOm vägledningsdokumentet
Psykol ogi skbehandl i ngavbarn ochungamedl ångvari gsmärt a PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Psykol ogi skbehandl i ngavbarn ochungamedl ångvari gsmärt a PÅHUSLÄKARMOTTAGNI
Läs merOm vägledningsdokumentet
Psyki skohäl sahosbarnochunga medkroni sksj ukdom el l erneuropsyki at ri skf unkt i onsnedsät t ni ng PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Psyki skohäl sahosbarnochunga medkroni
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merAnsvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merOm vägledningsdokumentet
Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Ut agerandebet eendehosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI
Läs merTilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom
Tilläggsuppdrag gällande första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och ungdom 1 Inledning Socialstyrelsen beskriver psykisk ohälsa som psykiska symtom som hindrar känslomässigt välbefinnande, optimal utveckling
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merBehöver ditt barn stöd från samhället?
Behöver ditt barn stöd från samhället? Den här broschyren riktar sig till dig som har ett barn med funktionsnedsättning. I den finns information om vilket stöd du och barnet kan få från samhället. Här
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP MSE
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merFöräldrastöd i Jönköping
Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska
Läs merVårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET
Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merVår klinik. Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå
BUP Västerbotten Vår klinik Mottagning i Lycksele Mottagning i Skellefteå Mottagning i Umeå Vårdavdelning i Umeå I landstinget är vi nu tre specialistkliniker som har ansvar för åldersgruppen 0-17 år.
Läs merTILLÄGGSAVTAL OM FÖRSTA LINJENS INSATSER TILL BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA
HSN xxxx-xxxx Sid 1 (11) Mellan Stockholms läns landsting, organisationsnummer 232100-0016, genom och xxx organisationsnummer xxxxxx-xxxx har slutits följande TILLÄGGSAVTAL OM FÖRSTA LINJENS INSATSER TILL
Läs merArbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg
KOMMUNERNA OCH REGIONEN I GÄVLEBORGS LÄN Arbets-och ansvarsfördelning för barn och ungdomars psykiska hälsa inom/mellan kommuner och Region Gävleborg - antagen av Länsledning Välfärd 2016-10-14. 2016-10-14
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merVISIT VISIT. En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa. Verksamhetens framväxt Närsjukvårdsprojekt 2007 Avtal mellan
Läs merFörslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-05 1 (5) HSN 1303-0365 Handläggare: Kristina Laurell Laroussi Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 5 Förslag till tilläggsuppdrag avseende
Läs merAD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst
AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst Kerstin Arnsvik Malmberg Specialist i Barn och ungdomspsykiatri Med.dr. BUP Skärholmen Stockholm Indikatorer för utredning När ett
Läs merStöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Läs merNyanlända barn och ungdomars hälsa
Nyanlända barn och ungdomars hälsa Åsa Linder, handläggare Kristina Nilsson, handläggare Hälso och sjukvårdens ansvar Sedan 2008 är landstingets/regionens ansvar för asylsökande barn och ungdomar är reglerat
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merRapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011
Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merMODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen
Läs merBarn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland
Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merMaria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren
Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500
Läs merELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN
ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan
Läs merSkolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog
Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi
Läs merSamverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Samverkansrutiner mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2016-06-01 Förord Ett övergripande
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merFörsta linjen. Psykologarbete för barn och ungdomar med psykisk ohälsa i första linjen
Psykologarbete för barn och ungdomar med psykisk ohälsa i första linjen Emma Högberg Leg psykolog Astrid Lindgrens barnsjukhus/karolinska universitetssjukhuset Första linjen Psykologiska insatser på primärvårdsnivå
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs mer1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov
1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merHabilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland
Habilitering inom BUP Överläkare, med dr Landstinget i Värmland Neuropsykiatrisk behandling och habilitering inom BUP i Värmland Att begränsa symtom och förebygga psykisk ohälsa vid ASD Psykiatrisk problematik
Läs merFamiljehemsplacerade barns hälsa. Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25
Familjehemsplacerade barns hälsa Ulf Svensson, chefläkare 2013-11-25 Alla barn har rätt till fysisk och psykisk hälsa FN:s konvention om mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter 2013-11-25
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merFörsta linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014
Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av
Läs merSamverkansrutiner. mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
Samverkansrutiner mellan skola och sjukvård kring skolbarn som misstänks ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 2016-10-01 Förord Ett övergripande
Läs merBarns psykosociala ohälsa
Barns psykosociala ohälsa Vägledning för pedagoger www.sollentuna.se Den här vägledningen har tagits fram på initiativ av, och samverkan mellan, representanter från förskolor, Barnoch utbildningskontoret
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kristina Laurell Laroussi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (2) HSN 2017-0031 Yttrande över motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merÖvergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
Läs merHär växer människor och kunskap
Skolkurator inom Vittra Workshop: tydliggörande av uppdraget Syfte Påbörja tydliggörande av skolkuratorsuppdraget inom Vittra Kvalitetssäkring och utveckling Likvärdighet Skapa medvetenhet om kompetens
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merElevhälsan. Informationsblad
Informationsblad 1 (6) Elevhälsan Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Läs merImplementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,
Läs merMotion 2016:44 av Maria Kjellsdotter Rydinger m.fl. (S) om fler öppna mottagningar där kommun och landsting samverkar för att minska psykisk ohälsa
Motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter Rydinger m.fl. (S) om fler öppna mottagningar där kommun och landsting samverkar för att minska psykisk ohälsa bland barn och unga 17 LS 2016-1573 1 (2) Landstingsrådsberedningen
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan
Kvarnbyskolan Handlingsplan för elevhälsoarbete Kvarnbyskolan Kvarnbyskolan Box 5006, Lillbybacken 3 163 05 SPÅNGA 08-508 43 610 Elevhälsan Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling
Läs merSamverkan mellan barnhälsovården, medicinska elevhälsan och barn - och ungdomshabiliteringen när det gäller barnoch ungdomshabiliteringens målgrupp
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Barn- och ungdomshabiliteringen 1 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Åsa Hedeberg, verksamhetsutvecklare BUH Lena Möller,
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merNätverksform utveckling pågår En väg in. BUP eller Första linjen Förebyggande råd och stöd
Nätverksform utveckling pågår En väg in BUP eller Första linjen Förebyggande råd och stöd Anna Jonsson, Regional samordnare för Första linjen och En väg in, BUP Skåne Processledare Uppdrag psykisk hälsa,
Läs merElevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.
Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket
Läs merHELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA
HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och
Läs merBildningsförvaltningen Centrala resursenheten
Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen
Läs merOm vägledningsdokumentet
Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI CI NSKMOTTAGNI NG Sömnst örni nghosbarn ochungamedpsyki skohäl sa PÅHUSLÄKARMOTTAGNI NGELLERBARN-OCHUNGDOMSMEDI
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Innehåll Bakgrund...3 Inledning...4 Skollagen 2010:800...5 Ärendegång...8 Vad innebär en allsidig elevutredning?...9 Remiss till specialistnivå...12
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merUppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget
Uppdraget Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget Rätt fokus Rätt insatser Kvalitet! Utgångspunkter Vetenskap Beprövad erfarenhet Värdegrund Barnperspektiv Etiska principer Skollagen För medicinska,
Läs merSamverkansrutin för elevhälsa, första linjen unga, socialtjänst och barn och ungdomspsykiatri i Värmland
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Barn- och ungdomspsykiatri 3 6 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Kerstin Karlsson Utvecklingsledare Barn och unga Börje Ehinger
Läs merVägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Läs merVerksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014
Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2014 Verksamhetsområde: Psykiatripartners Resurs AB blev under våren 2013 ett fristående företag som ägs av ledningen för verksamheterna. Psykiatripartners
Läs merPsykiatripartners i Östergötland
Barn och Ungdom Ankomstdatum: Psykiatripartners i Östergötland Egenremiss till Psykiatripartners i Östergötland, Barn och Ungdom För att vi ska kunna genomföra en utförlig bedömning av ert ärende ber vi
Läs merFastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merUtvecklad samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och förskola - skola. MARKARYDS KOMMUN
Utvecklad samverkan mellan barn- och ungdomspsykiatri och förskola - skola. MARKARYDS KOMMUN 2009-01-27 Detta samverkansavtal upprättas mellan alla kommuner i Kronobergs län samt Landstinget Kronoberg
Läs merÖverenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan Psykiatrin och Primärvården inom Hälsoval avseende barn och unga
Version nr Diarie nr År/löp nr 1 Sidan 1 av 7 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Godkänd datum Överenskommelse om fördelning av ansvar för 2012-12-12 vård och behandling mellan
Läs merDatum Sida 2 (5) Diarienr GSN 2018/ VÄSTERÅS STAD
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Monica Carlsson Epost: monica.carlsson@vasteras.se Kopia till Grundskolenämnden Utredningar av barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Läs merFörsta linjens hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa
Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Anna Derwinger-Hallberg, verksamhetsledare Ärendenr HSN 2014/534 Handlingstyp Beslutsärende Datum 6 april 2016 1 (14) Hälso- och sjukvårdsnämnden Första linjens hälso-
Läs merLathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330
Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån
Läs merBarn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merManual för Psykiatri utredning, psykolog. Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP.
Manual för Psykiatri utredning, psykolog Mallen är avsedd att användas vid psykologutredning inom VUP, BUP och RP. Grundmall Psykiatri utredning, psykolog Dikteringstidpunkt Används om dikteringen görs
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merGunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping)
Medverkande: Gunilla Silfverberg, enhetschef Första linjen Malmö/Trelleborg Maria Ten Siethoff, enhetschef BUP Gotland (Emma Byqvist Jönköping) Moderator Gunnel Löndahl öl BUP Malmö; konsultläk Första
Läs merFörsta linjen unga, Karlstadsområdet
Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga
Läs merVästbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå
Västbus råd och stöd för allsidig elevutredning skolnivå Inledning Dessa riktlinjer är en bilaga till Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2017:5818 Pajala kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Smedskolan i Pajala kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (5) Skolinspektionens beslut
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs merBarnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019
Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019 Godfried van Agthoven Överläkare Barn- och ungdomsmedicin Skaraborg Barnskyddsteam VGR/Skaraborg VGR Barnskyddsteam Lina Ljung Roseke, Leg. Psykolog
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merÖverenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel.
Handlingstyp Överenskommelse 1 (7) Rehabilitering Överenskommelse mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen om rehabilitering och hjälpmedel. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämnden
Läs mer