Första linjen. Psykologarbete för barn och ungdomar med psykisk ohälsa i första linjen

Transkript

1 Psykologarbete för barn och ungdomar med psykisk ohälsa i första linjen Emma Högberg Leg psykolog Astrid Lindgrens barnsjukhus/karolinska universitetssjukhuset Första linjen Psykologiska insatser på primärvårdsnivå Till specialistnivån hör t ex BUP, Beteendemedicinskt smärtcentrum och Stockholms centrum för ätstörningar Egentliga namnet: Tilläggsuppdrag Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar 1

2 Bakgrund Oll uppdraget Många unga mår psykiskt dåligt. Den upplevda psykiska ohälsan har ökat sedan slutet på 90- talet, liksom antalet unga som suiciderar. Tidiga insatser kan ge stora vinster. Primärvården har länge hau uppdraget men inte kunskapen eller resurserna. NaOonell satsning (SKL, Psynk, Uppdrag Psykisk Hälsa). Tilläggsuppdrag Oll HLM/BUMM i Stockholms läns landsong sedan februari Målgrupp Barn och unga 0-17 år som uppvisar symtom på lä[ Oll medelsvår psykisk ohälsa och/eller som riskerar a[ utveckla psykisk sjukdom Föräldrar som vill ha stöd i si[ föräldraskap. Barn och unga som ännu inte uppvisar tydliga symtom, men som är i behov av stöd för psykisk hälsa och välbefinnande. 2

3 Bedömning och behandling för barn med mild Oll må[lig: Ångest Depression Sömnsvårighet Beteendeproblem Långvarig smärta Bedömning, råd, stöd och om möjligt behandling vid milda Oll må[liga svårigheter avseende: Ätstörning Självskada Barn som anhöriga Oll sjuk vårdnadshavare Barn med psykisk ohälsa och samodig neuropsykiatriskt funkoonshinder, utvecklingsstörning och kronisk sjukdom 3

4 Bedömning, råd, stöd och remi,era Oll BUP vid misstänkt eller fastställd: Psykos Bipolaritet Suicidalitet OCD Misstänkt auosmspektrumstörning Svårare självskada, ångest, depression, trauma, ätstörning, sömnstörning Bedömning, råd, stöd och kontakta socialtjänst vid: Misstanke a[ barnet far illa Svårare beteendeproblem Bedömning, råd, stöd och kontakta/remi,era Oll Maria ungdom vid: Misstanke om alkohol- eller narkookamissbruk 4

5 Bedömning, råd, stöd och kontakta skola vid: Misstanke om mobbning Ej Ollfredsställande utredd inlärningsproblemaok och/eller koncentraoonssvårigheter Bedömning, råd, stöd och uppmana/hjälpa föräldrarna a[ kontakta: Primärvård/psykiatri vid egen psykisk ohälsa Primärvård/beroendemo[agning vid eget risk- /missbruk av alkohol eller narkooka Kommun/socialtjänst vid behov av familjerådgivning, samarbetssamtal eller ekonomiskt stöd Krav på uppföljning, samverkan och paoentsäkra insatser. BeställarorganisaOonen följer upp: A[ funkoonsnivå ska[as med C- GAS (Children s Global Assessment Scale) A[ symtombild före och euer behandling utvärderas med SDQ (The Strengths and DifficulOes QuesOonnaire) A[ föräldrars och ungdomars alkoholvanor självska[as med AUDIT (Alchol Use Disorders IdenOficaOon Test) A[ samverkan med övriga vårdgivare dokumenteras med hjälp av SIP (Samordnad Individuell Plan) A[ samverkan på övergripande nivå kommer Oll stånd 4 h/månad Evidensbaserat arbetssä[ Psykolog med KBT- kompetens och minst 2 års erfarenhet av behandlingsarbete med barn och ungdomar Tillgänglighet 40 h/veckan Kurator får anställas endast om en psykolog med ovanstående kvalifikaooner redan finns på plats 5

6 En modell för uppdraget i sin kontext Neuropsykiatrisk utredningsverksamhet Maria ungdom Medicinska specialistmo[agningar Ind KBT- behandling Gruppbehandling Skola Vuxenpsykiatri Kommunens förebyggande verksamheter som t ex Familjerådgivning BUP Bedömning Rådgivning Socialtjänsten Myndighetsutövning Screening HAB Ungdomsmo[agningar Beteendeanalysgruppen Remiss Oll specialistnivån Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Beteendemedicinskt smärtcentrum Stockholms centrum för ätstörningar (SCÄ) En tänkt gräns går vid C- GAS 60 Barn och ungdomar med allvarliga Ollstånd (art, djup) Hjälp med bedömning av suicidalitet När första linjens insatser prövats och visat sig oollräckliga 6

7 Screeningsamtalet UppgiU: Informera om verksamheten och ramarna för mötet Bedöma funkoonsnivå och vårdtyngd Besluta om fortsa[ väg i vården Göra en preliminär vårdplan Y[erligare syuen: Ge en bra första kontakt Låta familjen få berä[a Få familjen a[ känna sig sedd och hörd Screeningsamtalet För föräldrar och barn som är över 10 år 45 minuter, varav 25 min Ollsammans, 10 enskilt med ungdomen, 10 min Ollsammans igen. Var tydlig med raoonal i början av samtalet och inför a[ ni delar upp er Ta reda på: - Sökorsak - FamiljesituaOon - SituaOon i förskola/skola - FriOd/social situaoon - Något om Odigare mående, Odigare insatser och hereditet - Stäm av sömn, kost, sjukdomar/mediciner, vardagsruoner - Enskilt med ungdomen: alkohol, droger, kränkande behandling, - självskada/suicid Gör en vårdplan Bedöm C- GAS och sammanställ ska[ningsskalor 7

8 Fördjupad bedömning Tre samtal: e[ med barnet/ungdomen, e[ med föräldrarna och e[ gemensamt Med föräldrar: Fördjupad anamnes och intervju Med barnet/ungdomen: Intervju med MINI- kid alternaovt mindre strukturerat samtal Till båda: Ska[ningsskalor, dagböcker för topografi och funkoon av problembeteedet Det gemensamma samtalet: Fokus på a[ delge bedömning och göra vårdplan, ev sä[a mål Rådgivning PsykoedukaOon Tillämpad beteendeanalys Stödsamtal Hjälp med följsamhet Oll läkares råd och ordinaooner InformaOon om andra aktörer och samhällets stöd 8

9 Gruppbehandling Ångest (Cool kids 7-12 år, Chilled år, Hantera oro, 4-10 år) Beteendeproblem (Komet, finns för olika åldrar) Sömn Depression Smärta Tics Lindriga tvång Individuell behandling PaOenter med ångest eller beteendeproblem, som inte kan/vill delta i grupp, passar för grupp eller där ingen gruppbehandling finns 9

10 E[ år euer start lärdomar Högt söktryck - > lång vänteod krävde genast åtgärder Stor bredd i sökorsaker - > stor bredd i kunskap hos psykologen Ersä[ningsnivåer för vissa insatser ibland problemaosk Teamarbete med medicinsk personal en förutsä[ning (BUMM) Metoder lämpliga för första linjen behöver uoormas och prövas vetenskapligt 10