Lägesrapport juni 2014 Handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

Transkript

1 Lägesrapport juni 2014 Handlingsplan för en enklare vardag för lantbrukare

2 Jordbruksverket (17) Lägga pusslet för en enklare vardag Under 2013 genomförde Jordbruksverket tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, en Förenklingsresa. Genom Förenklingsresan har vi fått veta mer om vad lantbrukare inom olika produktionsinriktning upplever som krångligt. Det viktigaste med Förenklingsresan är inte den resa vi gjort utan det arbete som genomförs nu efter resan. För att göra vardagen enklare för lantbrukare så har vi tagit fram en handlingsplan. Handlingsplanen är gemensam för myndigheter och branschorganisationer och beskriver vilka åtgärder som ska utredas under Handlingsplanen omfattar åtgärder från Jordbruksverket, LRF, Länsstyrelserna, Livsmedelsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och landsting samt Tillväxtverket. Åtgärderna har vi delat ut till myndigheterna och branschen i form av pusselbitar. Varje pusselbit är lika viktig för att det ska bli en bra helhet och för att skapa förenklingar som upplevs i vardagen. Hur går det med pusselbitarna? Arbetet med den gemensamma handlingsplanen och pusselbitarna kommer att pågå under detta år och flera uppföljningar kommer att göras. Detta är en första lägesrapport om det gemensamma arbetet med att lägga pusslet för en enklare vardag. Så här arbetar myndigheter och branschen med pusselbitarna: Jordbruksverket Samordning och uppföljning av förenklingar för lantbruket Jordbruksverket har genom Förenklingsresan och den gemensamma handlingsplanen tagit ett övergripande ansvar för att samordna och följa upp myndigheters och branschorganisationers arbete med förenklingar för lantbruket. Vi kommer under året att hålla tät kontakt med de myndigheter som har fått pusselbitar och med LRF/bransch för att följa upp arbetet. Även inom Jordbruksverket stämmer vi kontinuerligt av vårt arbete med pusselbitarna. I slutet av året samlar vi myndigheter och branschen igen för att lägga pusslet för en enklare vardag för lantbrukarna. Föranmälan kontroll Vi har sett över tolkningarna av den gällande lagstiftningen för föranmälan av kontroller. Vi har kommit fram till att det finns möjlighet att föranmäla planerade rutinmässiga kontroller i betydligt högre utsträckning än vad som gjorts hittills. I vägledningar och instruktioner till kontrollmyndigheterna anger vi att planerade kontroller inom djurskyddsområdet kan föranmälas upp till 24 timmar före kontroll. När det gäller kontroller av tvärvillkor, register och djurbaserade stöd kan föranmälan göras upp till 48 timmar före kontroll och för stödrelaterade arealkontroller upp till 14 dagar före kontroll. För vissa tvärvillkor gäller dock att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Att föranmäla kontrollerna i högre utsträckning än tidigare innebär flera fördelar som att t.ex. förtroendet mellan lantbrukare och myndigheterna ökar vilket ger ett bättre utgångsläge för kontrollen. Den oro lantbrukaren känner inför att en kontrollant kan dyka upp när som helst minskar. Föranmälan ger även ett effektivare kontrollarbete eftersom kontrollanten vet

3 Jordbruksverket (17) att någon är på plats så att kontrollen kan genomföras. Detta kommer också att höja kvalitén av kontrollerna och ge helt andra förutsättningar för att samordna kontroller i större utsträckning. Vissa kontroller är även fortsättningsvis olämpliga att föranmäla, t.ex. tips och anmälningar av olika slag. Bemötande och klarspråk För att förbättra bemötande och tillgänglighet så har vi tillsammans med länsstyrelserna infört en gemensam kundtjänst för frågor som rör jordbrukarstöden. Dessutom utbildas Jordbruksverkets chefer kring bemötandefrågor och våra utbildningar för kontrollpersonal kring bemötande- och attitydfrågor fortsätter. Vi arbetar kontinuerligt med att göra informationen från oss lättare att förstå, i t.ex. beslut och i den information som finns på vår webbplats. Vi har exempelvis lagt ut ny, mer lättläst text om tvärvillkoren och CDB på webben. Både reglerna kring tvärvillkor och märkning av djur oroar lantbrukare och vi hoppas att tydligare och enklare information om vad reglerna innebär kan minska denna oro. Jordbruksverket fick i april i år ta emot Språkrådets pris Klarspråkskristallen för arbetet med att göra våra texter mer lättbegripliga. Dokumentation och rapportering Jordbruksverket arbetar ständigt med att se över kraven på dokumentation som vi ställer på lantbruksföretag och göra den enklare. Ett exempel på en blankett vi har förenklat är den blankett som ger slakterier fullmakt att sköta rapportering av slaktade djur till CDB och fåroch getregistret. Flera lantbrukare upplever även att myndigheter efterfrågar mycket och liknande statistik. Vi har tagit kontakt med lantbrukare och hörts oss för vilken statistik som upplevs krånglig och varför. Detta är ett första steg för att se vad vi kan göra för att förenkla på detta område. Vi fortsätter även arbetet med att utveckla och samordna e-tjänster för de uppgifter som behöver tas in från lantbrukare. Regelförenkling Jordbruksverket för kontinuerligt en dialog med branscherna om utformningen och tillämpning av olika regelverk där vi strävar efter att förenkla och skapa flexibilitet. Vi har under året bl.a. arbetat med djurskyddsbestämmelser för lantbrukets djur och flera ändringar kommer att ske under året. Andra exempel på vad vi gör är översyn av föreskrifter för seminering av häst och vi har redan fått igenom en förändring vad gäller tillsynsavgifter för vattenbruk. LRF Dokumentation och Miljöhusesyn En bättre samordning av kontroller underlättar sannolikt arbetet med att se över och effektivisera kraven på dokumentation. Miljöhusesynen är en frivillig checklista för att hålla koll på regler och en faktabank över regelverk för jordbruket och trädgårdsnäringen, bl.a. tvärvillkoren med koppling till jordbrukspolitiken. Därför är den också omfattande. I grund och botten är också tanken att Miljöhusesynen ska utgöra en bas för egenkontroll och åtgärder på gården. Men

4 Jordbruksverket (17) det är inte ovanligt att Miljöhusesynen är mer eller mindre inbyggd i olika bransch- och certifieringsprogram. Detta är en trolig anledning till att många lantbrukare upplever dokumentationskraven som omfattande. Om man ska kunna minska dokumentationskraven i exempelvis branschprogram så bör dessa renodlas i större utsträckning och inte med automatik kopplas till Miljöhusesynen. Det är också viktigt att fortsätta utvecklingen av IT-system så att det med Miljöhusesynen som bas snabbt går att få en bild över de dokumentationskrav som gäller för det enskilda företaget. Sedan behöver det påpekas att bra digitala system kräver fullgoda mobila nät och bredband. LRF och Jordbruksverket genomför ett gemensamt arbete för att kunna förvalta och utveckla Miljöhusesynen framöver. Bemötande Bemötande och attityder är en nyckelfråga när det gäller kontakter mellan företagare och myndigheter/organisationer. Det gäller för båda parter att respektera varandras roller men samtidigt se till att mötet eller kontrolltillfället blir bra och baseras på synsättet hjälpas åt att göra rätt snarare än att hitta fel. LRF har tagit fram en broschyr Effektiv dialog som handlar om just detta. Under Förenklingsresan har det även kommit upp andra frågeställningar som kan kopplas till bemötande, attityder och service. Det gäller exempelvis frågan om närhet till slakterier i olika delar av landet, möjligheten till slakt av häst och rådgivningsfrågor. Vi ser också på de här områdena i vårt fortsatta arbete. Samordning kontroll Vi har i utgångsläget tagit ett lite bredare grepp på frågan om samordning av kontroller. En bättre samordning av olika kontroller behövs så att antalet gårdskontroller kan bli färre och effektiviseras. Vi ser att en uppgiftsbank med företagen, deras produktion, kontroll/certifieringssystem och genomförda kontroller bör tas fram. Uppgiftsbanken, eller registret, ska användas vid planering av kontroller så att de kan samordnas och effektiviseras, till exempel riskbasera dem. Branschens kontroller bör vara en grund för denna riskbasering och vill man som företagare inte finnas i uppgiftsbanken/registret kan man avstå. Länsstyrelserna Samordning kontroll För att ta ett helhetsgrepp kring samordning av kontroller kommer Länsstyrelsernas gemensamma förenklingsprojekt Förenkla på riktigt att bjuda in berörda chefsnätverk på länsstyrelserna för ett strategiskt samtal kring kontroll och tillsyn på lantbruksföretag inom primärproduktion. Detta möte äger rum i augusti Frågan har under våren förankrats och diskuteras i berörda chefsnätverk för landsbygdsdirektörer och chefer för djurskydd och företrädare från dessa grupper är delaktiga i planeringsarbetet. Representanter från Jordbruksverket, Landsbygdsdepartementet och LRF kommer också att bjudas in till mötet. I samband med mötet blir det aktuellt att kartlägga de utvecklingsinsatser som bedrivs på länsstyrelserna inom kontroll och tillsyn inom djurskydd samt definiera ytterligare nätverk

5 Jordbruksverket (17) som kan samverka kring dessa frågor. Deltagarna kommer också att diskutera hur man genom olika pilotprojekt kan arbeta vidare på länsstyrelserna runt om i landet. Bemötande Under 2013 genomförde elva länsstyrelser s.k. forumspel inom ramen för Förenkla på riktigt. Forumspel är ett skådespel eller rollspel som har som syfte att deltagarna ska kunna sätta sig in i olika uppkomna situationer, t.ex. vid en konflikt, och kunna betrakta dem ur olika perspektiv. Forumspelen har t.ex. resulterat i att man på en länsstyrelse har bildat en särskild bemötandegrupp som träffas en gång per månad. Flera länsstyrelser har också tagit fram handlingsplaner kring dessa frågor. Under våren 2014 kommer ytterligare sex länsstyrelser att genomföra utbildningsinsatser med fokus på service och bemötande. Dessutom kommer nio av de länsstyrelser som genomförde forumspel under 2013 att göra en uppföljande insats under Utbildningsinsatserna följs upp och utvärderas kontinuerligt både av de enskilda länsstyrelserna och av Förenkla på riktigt. I maj 2014 är 17 av länsstyrelserna anslutna till den gemensamma telefonistorganisationen. Förenkla på riktigt ser stora möjligheter att utveckla länsstyrelsens service till företag och andra kunder genom att samverka med telefonistorganisationen. Förenkla på riktigt har fört inledande diskussioner med telefonistorganisationen kring hur vi kan samverka för att få en effektivare service för länsstyrelsens kunder. Livsmedelsverket Samordning kontroll Det pågår en överflyttning av kontrollansvaret för vissa verksamheter (853-anläggningar, dvs. anläggningar som hanterar animaliska livsmedel) från kommunal nivå till Livsmedelsverket. Ambitionen är att överflyttningen ska gå smidigt för alla inblandade. Ökad dialog mellan Livsmedelsverkets personal och kommunens personal behövs och vi kommer att se över formerna för och behovet av nya mötesplatser. Livsmedelverket är positivt till att ta över kontrollansvaret även för andra verksamheter som är kopplade till t.ex. ett mejeri, det kan vara en gårdsbutik som har kommunen som kontrollmyndighet. Det är kommunen som bestämmer om de är villiga att överlämna kontrollansvaret. Gårdsförsäljning För att stödja kontrollpersonalen har vi under vårens 19 länsmöten hållit en föreläsning om tolkning av målstyrda regler vilket handlade om hur flexibiliteten ska hanteras av kontrollmyndigheter då lagstiftningens krav ska tolkas. Detta kan vara till hjälp vid kontroll av bland annat gårdsbutiker. I vägledningen om godkännande och registrering kommer vi under våren förtydliga vilka verksamheter som räknas som livsmedelsföretag och vilka som är undantagna. Livsmedelsverket planerar att uppdatera broschyren om Försäljning av små mängder under hösten 2014 då de nya reglerna om små mängder är klara. Vägledningen om godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar liksom vägledningen om riskklassning av livsmedelsanläggningar kommer att uppdateras under året.

6 Jordbruksverket (17) Havs- och vattenmyndigheten Vattenskyddsområde Vi arbetar just nu med utveckling av vägledningsmaterial inom vattenskyddsområdet. Dessutom kommer vi under hösten att hålla fyra kunskapshöjande seminarier för kommunala inspektörer och övriga berörda myndigheter inom området i syfte att stötta och utveckla arbetet med prövning och tillsyn inom vattenskyddsområden. Ett fokus kommer att vara vikten av förenkling för berörda och hur detta kan göras utan att göra avkall på relevanta kravnivåer. Arbetet är långsiktigt så några omedelbara förändringar kommer inte att märkas. Tillstånd En vägledning, riktad till prövnings- och tillsynsmyndigheter inom miljöbalkens ansvarsområde, håller på att tas fram. Arbetet kommer även inkludera en vägledning riktad till länsstyrelsen avseende utsättning av fisk enligt fiskelagen. I samband med detta kommer vi på vår webb hänvisa till Jordbruksverket, Sjöfartsverket/Transportstyrelsen och Livsmedelsverkets webbsidor. Vi kommer här också att informera om miljöbalkens olika prövningsnivåer gällande fiskodlingar och vem som är prövnings-/tillsynsmyndighet. Vi beräknar att information om prövningsnivåer och hänvisning till andra myndigheter finns på vår hemsida i mitten av juni. Naturvårdsverket Dokumentation Naturvårdsverket arbetar löpande och långsiktigt med att utveckla dokumentationskrav som är kopplade till kravet i miljöbalken om miljörapport och kemikalielagstiftning. Det handlar både om att utveckla våra föreskrifter, ge förslag till ändringar i förordningar, följa upp och utvärdera den operativa tillsynen samt våra vägledningar. Långa beslutsprocesser Regeringen arbetar med förslag som ska effektivisera och förhoppningsvis snabba upp beslutsprocessen vad gäller tillståndsprövning av miljöfarlig verksamhet. Arbetet är inriktat på att förenkla förfarandet med miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Idag ska det befogas en MKB till alla tillståndsansökningar. Med det förslag som miljödepartementet remitterade 2012 behövs endast en MKB om verksamheten kan antas utgöra betydande miljöpåverkan. För verksamhet som inte kan antas utgöra betydande miljöpåverkan förenklas därmed tillståndsförfarandet. Kopplat till arbetet med att effektivisera processen med MKB har Naturvårdsverket haft i uppdrag att kategorisera de verksamheter som omfattas av tillståndsplikt enligt miljöprövningsförordningen utifrån behovet av MKB. Våra förslag leder dock inte till någon förenkling av tillståndsförfarandet för lantbruk som antas utgöra betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket arbetar nu med att se över vissa av regeringen specificerade frågor avseende miljöprövningsförordningen. En av dessa är att på ett bättre sätt systematisera bestämmelserna i förordningen när det gäller avfallshantering och annan tillståndspliktig verksamhet i förordningen, t.ex. för framställning av varor eller produkter av material som

7 Jordbruksverket (17) kan utgöra avfall (t.ex. framställning av biogas). Förhoppningsvis innebär en bättre systematisering att reglerna blir enklare att tillämpa. Naturvårdsverket har även ett särskilt forum för dialog kring miljöbalken. Syftet är att göra tillämpningen så effektiv som möjligt. Under 2013 har vi bland annat diskuterat tillsyn, enskild prövning eller generella föreskrifter samt myndigheternas roll i tillståndsprövningar. Deltagare på mötena har varit representanter från näringslivet, domstolar, länsstyrelser, miljöorganisationer, universitet, SKL, kommuner, Miljödepartementet, Kammarkollegiet och Havs- och vattenmyndigheten. LRF hade inte möjlighet att delta, men vi kommer att bjuda in dem även framöver. När vi diskuterade frågan om enskild prövning eller generella föreskrifter så kom bland annat frågan om lantbruk upp som ett område där det eventuellt kan passa att införa flera generella föreskrifter i syfte att minska omfattningen på enskild prövning. En följd av detta skulle då vara ett ökat behov att tillsyn. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Avgift för miljötillsyn Fokus för SKL:s arbete framöver är att taxorna ska vara enkla, förutsägbara och kommunicerbara. SKL ska särskilt titta på fakturering av avgifter för jordbruksföretag. Enkelt det ska vara enklare taxesystem för kommunerna att ta fram. Förutsägbart verksamhetsutövare ska veta vilka kostnader de har per år. Därför kommer vi i de flesta fall sannolikt fortsatt förorda årlig avgift. Undantaget de verksamheter som kan förvänta sig tillsynsbesök mindre än vartannat år. Om inga tillsynsbesök görs ska avgiften betalas tillbaka. Kommunicerbart vi behöver bli bättre på att ge kommunerna verktyg att kommunicera taxans storlek och betalningsmodellen till sina kunder. Kommunerna bestämmer själva över sin taxa. SKL försöker stödja kommunerna i hur deras taxa kan utformas genom att ta fram olika stödmaterial. Vi har också tagit fram en skrift som kommunerna kan använda för att förklara vad man betalar för och varför det tas ut avgifter. Bemötande SKL ska fortsätta att stödja kommunernas arbete med bemötandefrågor. Hur företagen upplever bemötandet från myndighetspersoner påverkar i hög grad deras helhetsbedömning av kommunen. Därför måste bemötandefrågorna ständigt vara i fokus och utvecklas. SKL genomför vartannat år en nationell servicemätning där över företag som varit i kontakt med kommunen får svara på hur de upplevt myndighetskontakten. Det SKL gör för att stödja kommunernas ambitioner att utveckla mötet mellan exempelvis en inspektör och en lantbrukare är dels att mäta, dels att erbjuda kommunerna utbildningsinsatser. Att mäta vad företagen upplever i sina kontakter är en förutsättning för att lyckas. I stort sett alla kommuner i Sverige som kan är med i undersökningen. Sedan 2010 erbjuder SKL i samarbete med Tillväxtverket utbildningen Förenkla helt enkelt. Det är en stor utbildning som omfattar fyra block och involverar många medarbetare, chefer och politiker i kommunen. Alla de aspekter som måste finnas på plats för att

8 Jordbruksverket (17) bemötandet generellt ska utvecklas arbetar vi mycket med i utbildningen. Efter detta år når vi 100 kommuner som genomfört/genomför utbildningen. Enhetliga bedömningar SKL ska fortsätta att arbeta brett med att underlätta för kommunerna att minska osakliga skillnader i hantering av regelverk. Främst genom 1) Dialog med centrala myndigheter som har tillsynsvägledningsansvar gentemot kommunerna och 2) Lära oss mer och lyfta fram de goda exempel som finns idag kring exempelvis miljösamverkan i länen. SKL ska även fortsätta att driva arbetet med samordnade e-tjänstlösningar och blanketter. Tillväxtverket Samordning förenklingar för företag Tillväxtverket arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft. Genom kunskap, nätverk och finansiering skapar vi bättre förutsättningar för befintliga och framtida företag och attraktiva regionala miljöer där företag utvecklas. Tillväxtverket anser att det ska vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Enklare regler ger fler affärsmöjligheter för företagen och leder till ett bättre företagsklimat och stärkt konkurrenskraft för Sverige. Vårt förenklingsarbete ska bidra till att genomföra regeringens mål om en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Det gör vi genom att påverka reglers utformning och tillämpning samt myndigheternas kontakter med företagen. Vår roll är att driva på och utveckla förenklingsarbetet i samverkan med departement, myndigheter, kommuner och näringsliv. I syfte att åstadkomma ändamålsenliga och kostnadseffektiva regler arbetar vi med att erbjuda råd, stöd, utbildning och metoder framförallt för att göra konsekvensutredningar men även för att beräkna och mäta regelkostnader. En viktig fråga för företagen är bra kontakter med myndigheter. Vi försöker öka myndigheters kunskap om företagens upplevelser och behov samt arbeta för effektiva processer i kontakter med mellan myndigheter och företag och ett bra bemötande. Vi har slutligen även uppgiften att utveckla förenklingsarbetet och det gör vi genom att dela våra kunskaper om företagens behov med andra aktörer på förenklingsområdet. Vi skapar mötesplatser, nätverk och erfarenhetsutbyten och ger stöd till myndigheter i deras förenklingsarbete.

9 Jordbruksverket (17) Bilaga: Jordbruksverkets åtgärder i handlingsplanen I bilagan listas de åtgärder som ingår i Jordbruksverkets pusselbitar och som vi hittills har utrett och tagit hand om. Av sammanlagt 212 åtgärder som fick prioritering 1 när vi gick igenom de problem som kommit upp under Förenklingsresan (utav 371) så hamnade 146 åtgärder inom vårt ansvarsområde. Alla åtgärder är inte unika utan många har kommit igen flera gånger fastän formulerade på olika sätt. Hitintills har vi utrett ca 40 % av dessa åtgärder. Hur vi har utrett åtgärderna och vad vi kommit fram till förklarar vi i denna lägesrapport. Åtgärderna listas under de pusselbitar som Jordbruksverket har fått genom den gemensamma handlingsplanen Samordning och uppföljning av förenklingar för lantbruket, Föranmälan kontroll, Bemötande och klarspråk, Dokumentation och rapportering samt Regelförenkling. Samordning och uppföljning av förenklingar för lantbruket Jordbruksverket har genom Förenklingsresan och den gemensamma handlingsplanen tagit ett övergripande ansvar för att samordna och följa upp myndigheters och branschorganisationers arbete med förenklingar för lantbruket. Vi kommer under året att hålla tät kontakt med de myndigheter som har fått pusselbitar och med LRF/bransch för att följa upp arbetet. Även inom Jordbruksverket stämmer vi kontinuerligt av vårt arbete med pusselbitarna. I slutet av året samlar vi myndigheter och branschen igen för att lägga pusslet för en enklare vardag för lantbrukarna. Föranmälan kontroll Problemet är att lantbrukarna känner en oro inför kontroller som inte föranmäls och att de inte hinner planera om dagen eller ta fram den dokumentation som kontrollanten behöver. Vi har sett över tolkningarna av den gällande lagstiftningen för föranmälan av kontroller. Vi har kommit fram till att det finns möjlighet att föranmäla planerade rutinmässiga kontroller i betydligt högre utsträckning än vad som gjorts hittills. I vägledningar och instruktioner till kontrollmyndigheterna anger vi att planerade kontroller inom djurskyddsområdet kan föranmälas upp till 24 timmar före kontroll. När det gäller kontroller av tvärvillkor, register och djurbaserade stöd kan föranmälan göras upp till 48 timmar före kontroll och för stödrelaterade arealkontroller upp till 14 dagar före kontroll. För vissa tvärvillkor gäller dock att om det finns regler om föranmälan av kontroll inom respektive tvärvillkorsområde är det dessa regler som gäller. Att föranmäla kontrollerna i större utsträckning än tidigare kan ge flera fördelar: Förtroendet mellan lantbrukaren och myndigheterna ökar vilket ger ett bättre utgångsläge för kontrollen, Lantbrukarna upplever att myndigheten visar respekt och hänsyn inför lantbrukarens arbetssituation, Lantbrukarens oro över att en kontrollant kan dyka upp när som helst minskar, Lantbrukaren känner att myndigheten litar på att lantbrukaren försöker göra rätt och inte utgår från att det finns brister som denne försöker gömma,

10 Jordbruksverket (17) Arbetsmiljön för myndighetens kontrollanter förbättras då de inte behöver dyka upp oanmälda och möta reaktionerna på det, Föranmälan ger ett effektivare kontrollarbete eftersom kontrollanten vet att någon är på plats så att kontrollen kan genomföras. Föranmälan ger även ett effektivare kontrollarbete eftersom kontrollanten vet att någon är på plats så att kontrollen kan genomföras. Detta kommer också att höja kvalitén av kontrollerna och ge helt andra förutsättningar för att samordna kontroller i större utsträckning. Vissa kontroller är även fortsättningsvis olämpliga att föranmäla, t.ex. tips och anmälningar av olika slag. Nu pågår ett viktigt förankringsarbete, både inom Jordbruksverket och externt. Bemötande och klarspråk En väg in Problemet är att lantbrukarna upplever det som påfrestande att behöva prata med flera olika personer när man kontaktar myndigheter. För att förbättra vårt bemötande och vår tillgänglighet så har vi tillsammans med länsstyrelserna infört en gemensam kundtjänst för frågor som rör jordbrukarstöden. Kundtjänsten är samordnad mellan Jordbruksverket och Sveriges 21 länsstyrelser. Med en ny telefonilösning med ett enda telefonnummer styrs samtalet till rätt ställe utifrån kundens val. En gemensam policy och riktlinjer för hur personerna som arbetar i kundtjänsten på länsstyrelsen ska agera har också tagits fram för att vi ska uppnå en bra service som är likvärdig över hela landet. En väg in är en del av regeringsuppdraget om de fyra initiativen för ökad kundservice i jordbrukarstödsprocessen (4i) som består av E-handläggning, En väg in, Samlad kundbild och Mina sidor. Likriktad bedömning av tillsynsmyndigheter (miljö) Problemet är att lantbrukarna upplever att kommun och länsstyrelsen emellanåt gör olika tolkningar av regelverk och därmed olika bedömningar och ställer olika krav på dokumentation, framförallt vad gäller miljölagstiftning (miljötillsyn, miljökonsekvensbeskrivning). Jordbruksverket har upprättat ett webbforum för tillsynsmyndigheter angående miljötillsyn för att på detta sätt: Samordna frågor och svar blir synliga och sökbara för alla i forumet, Skapa möjlighet för miljöinspektörer att utbyta erfarenhet från varandra samsyn och likriktning av bedömningar, Hålla kontakten mellan Jordbruksverket och tillsynsmyndigheter vid tillsynskampanjer, Informationsutbyte mellan Jordbruksverket och tillsynsmyndigheterna.

11 Jordbruksverket (17) Forumet har omkring 300 deltagare, från ca 160 kommuner samt länsstyrelser och andra myndigheter. Under 2014 kommer även Energimyndigheten att vägleda via forumet inom ett projekt angående energieffektivisering på jordbruk. Detta forum är ett komplement till den information som finns på Jordbruksverkets webb angående vägledning kring miljölagstiftning. Vår webb håller också på att förbättras när det gäller denna information, både till miljöinspektörer och till lantbrukare, bland annat avseende egenkontroll på miljöområdet inom jordbruk. Klarspråk Problemet är att lantbrukarna upplever att myndigheter inte har ett enkelt språk och att språket upplevs byråkratiskt. År 2013 var Jordbruksverkets klarspråksår då vi bland annat utbildade all personal i klarspråk. Vi öppnade även en klarspråksverkstad dit Jordbruksverkets personal kunde komma med sin text för att få den granskad och omskriven på ett enklare sätt. Jordbruksverket fick i april i år ta emot Språkrådets pris Klarspråkskristallen för arbetet med att göra våra texter mer lättbegripliga. Vi fick priset för vårt engagerande och uthålliga arbete och för att vi under Klarspråksåret 2013 utvecklade en modell för att mäta och följa upp kvaliteten i våra texter. Klarspråksarbetet kommer att fortgå under 2014 och vi har en klarspråkskonsult som hjälper till med det fortsatta arbetet. Information om överklagandeprocessen Problemet är att lantbrukarna upplever att informationen i överklagandeprocessen inte är tydlig. Vi har tagit fram en frågor & svar funktion gällande överklagandeprocessen på vår webbplats. Där får man svar på frågor om hur man kan göra när man överklagar och vad som gäller under processen. Denna funktion beräknas vara klar nu i juni och vår förhoppning är att den ska ge tydligare information om överklagandeprocessen. Information om landsbygdsprogrammet Problemet är att lantbrukarna upplever att det finns lite informationen om det kommande landsbygdsprogrammet och att informationen är otydlig om hur programmet kommer se ut. Inför det nya landsbygdsprogrammet så arbetar vi med tydlig och enkel information om programmet och åtgärderna (bl.a. tidsperspektiv och stöden) i det. Det har varit ett problem att vi myndigheter inte heller har vetat hur programmet skulle bli, men nu har regeringen beslutat om ett förslag som har lämnats till EU för godkännande. Både på vår webb och på regeringens webb finns information om programmet. Jämfört med när frågan dök upp under Förenklingsresan så har vi nu lagt ut mer information och mer detaljerad information. Vår webbplats har uppdaterats kontinuerligt när vi har fått information, i april lade vi t.ex. ut information om vilka stöd som är möjliga att söka. Nyhetsbrev om tvärvillkor Problemet är att lantbrukarna upplever att reglerna kring tvärvillkoren är otydliga och att de är oroliga för sanktioner. Många lantbrukare upplever att tvärvillkorssystemet är mer strikt än vad det i själva verket är. Vanliga exempel är att man tror att man får avdrag för en tappad bricka eller för att man

12 Jordbruksverket (17) rapporterat in något djur för sent till CDB. Systemet fungerar inte på det sättet och därför har vi tagit fram ett nyhetsbrev för att skapa en större transparens om hur systemet faktiskt fungerar. Vi har på vår webb publicerat en text som behandlar de vanligaste missuppfattningarna om hur tvärvillkoren fungerar på området märkning och registrering av djur. Informationen har också spridits i nyhetsbrev om stöd till landsbygden samt på konsultinformation. Förhoppningen är att kunna minska den oro som många känner inför tvärvillkorskrav och kontroller. Information om hur man gör om djuren inte går att märka pga. skadade öron Problemet är att lantbrukarna är oroliga för avdrag på stöden om djuren saknar märkning oavsett orsak. Det finns en oro för vad som gäller om djuren har skadade öron och inte går att märka om. Vi har uppdaterat vår information på webben om hur man ska söka dispens från kravet på märkning och vad som gäller om man har djur som har skadade eller inflammerade öron som inte går att märka. Osäkerhet om hur och när man rapporterar till CDB Problemet är att lantbrukarna upplever regelverket som komplext och att de är osäkra på vad och när rapportering ska ske till CDB. Jordbruksverkets information på vår webb om CDB har förtydligats och förenklats. I informationen lägger vi numera fokus på situationer som väcker frågor, snarare än uppräkningar av vad som ska rapporteras. Daglig tillsyn för nötkreatur och får Problemet är att lantbrukarna upplever att det är svårt att uppfylla regelverket vad gäller daglig tillsyn av nötkreatur och får, speciellt då betena är utspridda. Det finns inga absoluta krav på daglig tillsyn i regelverket men ibland tolkas det så av länsstyrelsen eller av lantbrukarna. Därför finns det ett behov av att göra vägledningen kring daglig tillsyn tydligare för att på så sätt undvika denna typ av missuppfattningar. Arbete med detta pågår nu och kommer att vara klart till sommaren. Dokumentation och rapportering Statistik Problemet är att lantbrukarna upplever att myndigheter begär in onödigt mycket statistik och liknande typ av statistik. Vi har tagit kontakt med två av lantbrukarna som under bordssamtalen på Förenklingsresan nämnde problemet med för mycket statistik och hört oss för vad det är för statistik de upplever som omfattande och varför. Lantbrukarna lämnade olika synpunkter på vad som upplevs krångligt. Synpunkterna berörde inte bara Jordbruksverket utan också andra myndigheter. Utifrån de svar vi har fått så kommer vi i ett första skede att: Titta på urvalsmetoden som används i undersökningarna (skördestatistik och djurräkning) och se över möjligheten att inte alltid ha med de största företagen i den.

13 Jordbruksverket (17) Titta vidare på möjligheten att kunna utnyttja den statistik om produktionen som lantbrukarna redan rapporterar in till olika produktionsuppföljningsprogram, t.ex. Tuppen, och på så sätt undvika att begära in mer statistik än nödvändigt. Befullmäktigande av slakterier att rapportera till CDB och får- och getregistret Problemet är att lantbrukare upplever blanketten som används för att ge slakterier fullmakt att sköta rapportering av slaktade djur till CDB och får- och getregistret är svår att förstå. Vi har förenklat blanketten och klarspråksgranskat den. Beskrivningen på vår webb om hur fullmakterna fungerar har också förenklats och förtydligats. Skolmjölksstöd Problemet är att kraven är orimliga när man ska söka skolmjölsstöd. En hel del dokumentation behöver skickas in med ansökan som t.ex. leveransstatistik från leverantörer, fakturor och betalningsbevis. Ansökan om skolmjölksstöd kommer att vara förenklad till juni. Vi ska sluta kräva in den ytterligare dokumentation som man började kräva in med ansökningar för hösten Vi har en e-tjänst för ansökan om skolmjölksstöd. Det pågår just nu en omarbetning av EUförordningen av skolmjölk och när den är klar går det att fortsätta arbetet med förenklingar och se vad vi måste och inte måste ha in för material från de sökande. Regelförenkling Förenklade djurskyddsbestämmelser gällande lantbrukets djur Problemet är att lantbrukarna upplever djurskyddsbestämmelserna som begränsande och att de behöver förenklas. Jordbruksverket för kontinuerligt en dialog med branschen om utformning och tillämpning av olika regelverk där vi strävar efter att förenkla och skapa flexibilitet. Jordbruksverket har under året jobbat med djurskyddsbestämmelser gällande lantbrukets djur och då t.ex. gällande gris. Flera ändringar i bestämmelserna kommer att ske under året och de aktuella ändringarna för gris är framförallt: Ändringar i måttförskrifterna för sinsuggor så att det möjliggör system med foderliggbås. Detta bedöms kunna leda till förbättrad lönsamhet genom till exempel förbättrad hållbarhet hos suggorna, förbättrad fertilitet och vara mer arbetseffektivt för lantbrukarna. Justering av måttföreskrifterna för suggor i grupper större än 40 (ytan blir något mindre). Detta kommer kunna leda till ett effektivare utnyttjande av stallarna samt en minskad arbetstidsåtgång per sugga. Den kommer främst beröra stora besättningar med 400 eller fler suggor och minska byggkostnaderna i dessa besättningar. Möjlighet att avgränsa vissa ytor i digivningsboxar från smågrisarna. Detta kommer kunna leda till bättre hygien med renare grisar och en mindre arbetsinsats för lantbrukaren. Förändringen kommer även att innebära andra positiva effekter som

14 Jordbruksverket (17) lägre vård- och behandlingskostnader, högre tillväxt hos smågrisarna, lägre smågrisdödlighet samt i övrigt en effektivare produktion. Förenkling gällande krav på larm i vissa mindre avdelningar. Mekanisk utgödsling Problemet är kravet på mekanisk utgödsling hos avelsdjuren slaktkyckling och att det inte finns någon motsvarande regel i EU. Jordbruksverket har gjort förslag på ändringar i djurskyddsbestämmelserna och dessa är nu skickade på teknisk runda till EU och är planerade att beslutas i höst. Ändringen innebär att kravet på mekanisk utgödsling tas bort för vissa stallar. Skälet till ändringen är att andra fungerande lösningar inte bör vara uteslutna när det gäller envåningssystem för föräldradjur inom slaktkycklingproduktionen. Vid sådan djurhållning utgör gödselbingen en jämförelsevis liten andel av golvytan och en kombination av andra resurser eller åtgärder kan vara tillräckliga för att klara luftkvalitetskraven (25 ppm ammoniak). Dagsljusinsläpp för höns Problemet är att lantbrukarna upplever kravet på dagsljus svårt att följa och att myndigheterna inte hanterat denna fråga på ett bra sätt. Enligt djurskyddsförordningen ska hönsstallar vara försedda med fönster för dagsljus (undantag finns för vissa gamla stallar). Inom framförallt värphönshållningen har användningen av dagsljusinsläpp skapat problem för djuren. Många djurhållare sätter därför igen sina ljusinsläpp. Som ett led i att hitta en lösning på problemen har artificiell belysning med dagsljusliknande ljus prövats som ny teknik inom ett särskilt ljusprojekt som Svenska Ägg, med stöd av Jordbruksverket, arbetat med. Resultatet av projektet har lett fram till att vi föreslår att föreskrifter införs om; jämn ljusfördelning med dagsljusinsläpp (införlivning av värphönsdirektivet), egenskaper för ljus i fjäderfästallar, samt ytterligare undantag från kravet på dagsljusinsläpp. Förslagen på ändringar i djurskyddsbestämmelserna är nu skickade på teknisk runda till EU och är planerade att beslutas i höst. Seminföreskrift häst Problemet är att lantbrukarna upplever det både krångligt och kostsamt att stoet måste veterinärbesiktigas inför varje seminering. Ett föreskriftsarbete pågår kring seminering av häst och vi har haft möten med näringen kring detta och arbetet kommer fortgå. Föreskrifterna görs om i samarbete med näringen och förändringar planeras vara klara till nästa semineringssäsong. Transport till slakt, 8 timmarsregeln Problemet är att grisproducenter i norra Sverige upplever 8 timmarsbestämmelsen för transport till slakt som begränsande. Jordbruksverket har undersökt frågan och har bl.a. haft två möten med grisbranschen om detta. Att begränsa transporttiderna är en viktig faktor för att säkerställa ett gott djurskydd och det har varit en fråga som Sverige har drivit i EU. I arbetet med frågan har vi

15 Jordbruksverket (17) uppmärksammat att det finns ett behov av att förtydliga lydelserna gällande vad som ska anses vara närmaste slakteri. Jordbruksverket har därför beslutat om ett tillägg till vägledning kring djurtransporter. Vi har förtydligat vägledningen så att det ska framgå att det som i bestämmelsen anges som närmaste slakteri bör tolkas som det slakteri som är närmast tillgängligt slakteri för lantbrukaren. Detta kan tillfälligt underlätta situationen för lantbrukare som har svårt att få leverera till ett visst slakteri. Grismärkning för andra besättningar än integrerade Problemet är att varje gris märks två gånger enligt dagens bestämmelser, dels med SE-nr som utgör den officiella märkningen och dels med så kallade leverantörsnummer som används för slakteriernas avräkning. Enligt dagens bestämmelser får djurhållaren lägga tid på att märka samma djur två gånger samtidigt som grisen får utstå det obehag som märkning vid två tillfällen kan medföra. Vi har sett över föreskriften och kommit fram till att göra följande förenklingar: Smågrisuppfödare som har s.k. mellangårdsavtal med slaktsvinsuppfödare behöver inte SE-märka sina grisar när de flyttas till slaktsvinsproducenten utan det räcker att djuren märks hos denne när djuren ska gå till slakt. När djuren då märks så märks de med det s.k. leverantörsnumret. Detta är ett nummer som administreras av slakterierna och som också används till avräkningen. På detta sätt så undviker man dubbelmärkning av djuren. Den huvudsakliga besparingen görs av smågrisuppfödaren som slipper märka djuren men även slaktsvinsuppfödaren slipper oroa sig över om de djur denne tar emot är korrekt märkta eller inte (grismärkning är en del av tvärvillkoren). Som förutsättning för att utnyttja denna möjlighet gäller att man inte blandar omärkta djur från olika besättningar samt att man anmält till Jordbruksverket vilka besättningar man har avtal med och vilket leverantörsnummer som man märker med. Samtidigt kommer vi att besluta att de producenter som flyttar grisar mellan egna produktionsplatser inte behöver märka dem förrän de transporteras till slakteriet, även då märks de med leverantörsnummer (till skillnad mot SE-nr). Även här måste man först anmäla vilket lev.nr man använder och inte blanda omärkta grisar som kommer från olika platser. Förslagen på ändringar i föreskriften är skickad på teknisk runda till EU. Den kommer att bli beslutad i början på hösten. Handelsnormer ägg Problemet är att lantbrukarna upplever att det görs många kontroller av olika myndigheter och att kontrollanterna kontrollerar samma sak. T.ex. så mäts hönsstallarna vid varje kontroll (förprövning, djurskyddskontroll, kontroll av handelsnormer). En skrivelse och en konsekvensanalys om att samordna kontrollen för handelsnormen med djurskyddskontrollen är skickad från Jordbruksverket till landsbygdsdepartementet. Det krävs en förordningsändring för att samordna de båda kontrollerna. Vår önskade tidsplan för samordningen är 2014 för att länsstyrelserna ska kunna ta över ansvaret för kontrollen från och med 2015.

16 Jordbruksverket (17) Förändrade arealer och färre småändringar av jordbruksblock Problemet är att lantbrukarna upplever att arealerna som ligger till grund för SAM-ansökan ändras varje år. I samverkan med några andra EU-länder har Jordbruksverket på EU-nivå fått igenom en förenkling som innebär att lantbrukaren inte behöver få arealuppdateringar för sina jordbruksblock när det är små skillnader mellan registrerad areal och uppmätt areal. ABP och hästgödsel Problemet är att hästgödsel klassas som animaliska biprodukter vilket medför kostnader för att göra sig av med det. Ett annat problem är att tillsynsmyndigheter tolkar lagen kring klassning av hästgödsel som avfall eller biprodukt olika och utfallet får konsekvenser för verksamhetsutövaren. Lagkrav och tolkningar om hästgödsel som avfall är ganska komplex vilket leder till svårigheter när verksamheter vill kunna elda hästgödsel. En grundläggande del i komplexiteten är att hästgödsel av Naturvårdsverket inte anses komma från ett produktionsdjur och därmed inte kan definieras som en biprodukt enligt miljölagstiftningens sätt att se det, utan blir istället ett avfall. Hästgödsel skulle kunna tolkas som en biprodukt, liksom gödsel från nöt, svin och fjäderfä i enlighet med hur annan EU-lagstiftning ser på den. I förordningen (EG) 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter, definieras produktionsdjur och där anges hästdjur specifikt, oavsett om hästen varit avsedd för ridning eller endast uppfödd för köttproduktion. Vårt förslag är därför att i ett första steg se över om det är möjligt att likrikta tolkningen av häst som ett produktionsdjur, i likhet med förordningen. Producentorganisationer och 25 % regeln Problemet är att endast 25 % av produktionen av frukt och grönsaker får säljas i egen gårdsbutik om man är medlem i en producentorganisation. Frukt- och grönsaksodlarna vill kunna sälja en större andel än 25 % av egen produktion i egen gårdsbutik. Förnärvarande pågår en översyn av EU-regelverket för producentorganisationer på frukt- och grönsaksområdet. Kommissionen vill i sitt förslag till justering av regelverket bl.a. ytterligare begränsa möjligheterna för medlem i producentorganisation att sälja sin produktion utanför organisationen, från nuvarande 25 % till 20 %. Vårt arbete i Bryssel tvingas därför nu vara inriktat på att förhindra de försämringar kommissionen föreslår och åtminstone behålla regeln om 25 %. Miljöavgifter för mindre vattenbrukare Problemet är att små vattenbruksföretag har samma avgifter för miljötillsyn som stora företag och att avgifterna upplevs vara för höga. Jordbruksverket fick sommaren 2011 i uppdrag av landsbygdsdepartementet att sammanställa de bestämmelser som rör vattenbruksverksamheter samt att utvärdera om och hur regelverket kan förenklas. Ett av förslagen rörde just avgiftsnivån för miljötillsyn. I december 2013 tog miljödepartementet beslut om att sätta ett maxbelopp för tillsynsavgiften enligt miljöbalken på kronor.

17 Jordbruksverket (17) Jordbruksverket, Jönköping Tfn (vx) E-post: