Tillsyn och kontroll. Dnr / Bilaga 3 1(6)

Transkript

1 1(6) Dnr /11 Bilaga 3 Tillsyn och kontroll Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att redogöra för den tillsyn och kontroll som sker av vattenbruksverksamhet. I betänkandet Det växande vattenbrukslandet beskrivs tillsyn och kontroll övergripande för vattenbruksverksamhet. Flera lagstiftningar Den tillsyn som görs hos vattenbruksföretagen sker idag enligt flera olika lagstiftningar. Hur tillsynen görs hos företagaren varierar mellan de olika tillsynsmyndigheterna och många företagare upplever att kompetensen hos tillsynspersonerna varierar. Vem gör vad? Det är länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet för tillståndspliktig vattenbruksverksamhet i länet. Tillsynen kan dock överlåtas till kommunen. Länsstyrelsen utövar idag tillsyn enligt fiskerilagstiftningen, miljöbalken, livsmedelslagstiftningen och djurskyddslagstiftningen. Kommunerna utövar tillsyn på anmälningspliktig vattenbruksverksamhet enligt miljöbalken samt enligt livsmedelslagstiftningen i samband med slakt om företaget slaktar mindre än 250 ton fisk per år. Hur mycket resurser läggs på tillsyn och kontroll? Hur mycket resurser som läggs på tillsyn och kontroll av vattenbruksverksamhet varierar mellan länen. Antalet tillsynspersoner hos länsstyrelsen varierar också. Länsstyrelsens erfarenhet säger att tillsynen av vattenbruksanläggningar prioriteras olika mellan länen. Flera länsstyrelser påpekar att tillsyn av vattenbruksverksamhet inte prioriteras särskilt högt i jämförelse med annan tillsyn. Avsaknaden av tillsynsvägledning är också ett problem. Antalet tillsynspersoner varierar mellan På grund av det låga antalet odlingar påpekar länsstyrelsen att det är svårt att upprätthålla kunskapsnivån vad gäller odlingsverksamhet. Jordbruksverket har valt att göra stickprov hos ett fåtal länsstyrelser och kommuner snarare än att beskriva tillsyn och kontroll generellt. Vi har valt att utgå från redogörelsen för tillsyn och kontroll i Det växande vattenbrukslandet och delar utredningens bedömning att tillsyn och kontroll av vattenbruksverksamhet enligt de olika lagstiftningarna bör koncentreras till ett fåtal länsstyrelser och ett fåtal personer för att bli effektiv och enhetlig. Jordbruksverket Jönköping jordbruksverket@jordbruksverket.se

2 Jordbruksverket Dnr /11 2(6) Miljötillsyn Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken (1998:808). Kommunerna ansvarar för anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet och verksamheter som varken är anmälnings- eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken. Vilka verksamheter som berörs framgår av 9 kap. miljöbalken och förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Tillståndspliktiga anläggningar Vi har valt att visa hur en länsstyrelse prioriterar och gör sin tillsyn på tillståndspliktig vattenbruksverksamhet. Den länsstyrelse vi valt har ett antal större och mindre vattenbruksanläggningar. Länsstyrelsen har i det aktuella fallet valt att göra en tillsynsprioritering där miljömålen ligger till grund för prioritering och påverkar länsstyrelsens strategi för tillsyn och tillsynsvägledning till kommunerna i länet. Länsstyrelsen gör tillsyn på aktiviteter där tillsyn bedöms göra stor miljönytta. Prioriteringsgrunderna är faktisk miljöpåverkan, nationella och regionala miljömål samt hur verksamhetens egenkontroll fungerar. Utifrån prioriteringen genomförs tillsynsbesök på de anläggningar med störst risker för miljön. Detta ger stor miljönytta och bidrar till miljömålsuppfyllelse. Prioriteringsmodellen utgör ett viktigt verktyg både i arbetet med behovsutredning och vid framtagandet av en tillsynsplan för länsstyrelsens verksamhet. Intervaller för besök, besiktningar, handläggning av miljörapporter, hantering av ärenden rörande egenkontroll och så vidare bestäms av objektets riskklassning. Tillsynsobjekten delas upp i fyra klasser. Klass 1 är de som prioriteras högst i tillsynen på grund av att de generellt är komplexa och har stor miljöpåverkan. Klass 4 har lägst prioritet. Prioriteringsmodellen består av ett flertal frågor med syfte att bedöma verksamhetens komplexitet och potentiella miljöpåverkan samt verksamhetsutövarens kunskaper och förmåga att följa gällande lagstiftning. Dessa uppgifter viktas sedan och leder till en klassning av anläggningen. Anmälningspliktiga anläggningar Vi har valt att presentera tillsynen hos en kommun med ett flertal odlingar. Kommunens handläggare har valt att ta fram en egen checklista för hur tillsynsbesöket ska gå till. Den kommun vi valt har tillsyn på två odlingar, bl.a. en mindre fiskodling som även förädlar sin fisk. Vid tillsynsbesöket kontrolleras följande punkter: Ärendet kontrolleras för att gå igenom eventuella anmärkningar från tidigare besök. Granska företagets årliga miljörapport på Svenska Miljörapporteringsportalen (SMP) Vid tillsynsbesök:

3 Jordbruksverket Dnr /11 3(6) Kontrollera administrativa uppgifter och eventuella ändringar från tidigare besök Kontrollera dokumentation från egenkontrollen Kontrollera företagets foderkoefficient, dvs. foderutnyttjande hos djuren för att kontrollera näringsläckage från odlingen Kontrollera prover och provresultat, samt övriga villkor enligt tillståndet Hur tas blodvatten från slakt omhand? Hur fungerar avloppet från beredningslokaler och finns där fettavskiljare? Hur sker omhändertagande av fiskrens? Hur hanterar företaget sitt avfall? Finns det tillstånd för kompost enligt ABP-lagstiftningen? Hur sker avfallshanteringen i övrigt? Öppen fråga beträffande om det finns klagomål från omgivningen i någon form Finns det problem med yttre faktorer som påverkar odlingen, exempelvis predatorer som mink och fåglar, is. Hur kan dessa problem lösas på ett bra sätt? Vad är vattendjupet och temperaturer under året Livsmedelstillsyn Länsstyrelsen sköter livsmedelstillsynen inom primärproduktion, dvs. från det att fisken sätts in i odlingen och fram till dess att den slaktas. Från det att fisken slaktats sker tillsynen av antigen kommun eller Livsmedelsverket. Livsmedelsverket gör tillsynen på anläggningar som slaktar mer än 250 ton fisk om året och kommunerna sköter tillsyn på anläggningar som slaktar mindre än 250 ton fisk om år. Tillsyn av primärproduktionen sker på foder och livsmedel Primärproduktion omfattar odling från det att fisken sätts in i odlingen och fram till dess att den slaktas. Detta inkluderar själva slakten men också transport, lagring och hantering av primärprodukter på produktionsplatsen. Även transport av levande djur och transport av vissa primärprodukter från produktionsplatsen till en anläggning omfattas, förutsatt att produktens natur inte väsentligen har ändrats. Tillsyn av primärproduktion sköts av länsstyrelsen i respektive län. Kontrollen är avgiftsfri. Om det krävs extra kontroller på grund av brister eller befogade anmälningar kommer länsstyrelsen däremot att ta betalt. Kontrollerna är riskbaserade. Jordbruksverket (foder) och Livsmedelsverket (livsmedel) har tagit fram en modell för att klassa risker inom primärproduktion av foder och livsmedel. Länsstyrelsen genomför den offentliga kontrollen i primärproduktionen både på

4 Jordbruksverket Dnr /11 4(6) foder och på livsmedel. Livsmedelsverket har tillsammans med Jordbruksverket tagit fram vägledningen för hur tillsynen ska utföras. För vattenbruksprodukter finns de beskrivna i bilaga 5 och 6 i Livsmedelsverkets Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Livsmedelskontroll i primärproduktionen. Tillsyn enligt livsmedelslagstiftning vid slakt och förädling med mer än 250 tons produktion Tillsynen sköts av regionala inspektörer vid Livsmedelsverket. Verket har bl.a. kontrollansvaret för slakterier, styckningsanläggningar, större köttprodukt- och köttberedningsanläggningar, större mjölk- och mjölkproduktanläggningar, större fisk- och fiskgrossistanläggningar, äggpackerier, äggproduktanläggningar, tillverkningsanläggningar för vin och spritdrycker, samt övriga större livsmedelsanläggningar. Livsmedelsverket ska även leda och samordna livsmedelskontrollen, samt verka för en effektiv och likvärdig livsmedelskontroll i hela landet. Tillsynen sker enligt Livsmedelsverkets Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar. Tillsyn enligt livsmedelslagstiftning vid slakt och förädling med mindre än 250 ton produktion Den kommun vi valt att beskriva har en mindre fiskodling som förädlar sin fisk. Kommunen i det här fallet har gjort ett eget rapporteringsformulär som är baserats på Livsmedelsverkets vägledning Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Offentlig kontroll av livsmedelsanläggningar. Smittskyddskontroll av svenska vattenbruksanläggningar Enligt rådets direktiv 2006/88/EG samt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2008:25) om djurhälsokrav för djur och produkter från vattenbruk och om förebyggande av vissa sjukdomar hos vattenlevande djur ska en riskbaserad offentlig smittskyddskontroll genomföras vid samtliga svenska vattenbruksanläggningar. Smittskyddskontrollen bedrivs av länsstyrelserna i varierande utsträckning. Länsstyrelsen i ett av de län med flest vattenbruksanläggningar, kontrollerar vattenbruksanläggningar utifrån fyra aspekter: djurskydd, primärproduktion av livsmedel och i vissa fall smittskydd, t.ex. vid anmälningspliktiga sjukdomar och epizootier, samt transport av animaliska biprodukter. Kontrollerna sker både planerat och vid anmälan om exempelvis misstanke om sjukdom hos djuren. Dessutom tas prover på uppdrag av Livsmedelsverket avseende läkemedel, miljögifter m.m. när så efterfrågas. Vid ett besök kontrollerar tillsynsmannen anläggningens utformning, strupskärningsprocessen, utfodringssystem, beläggningsgrad m.m. Djurskyddsaspekterna kan vara svåra att bedöma vid kontroll, särskilt på kassodlingar som är belägna ute fritt vatten, då vattnet kan vara mörkt vilket gör att det kan vara svårt att se fiskarna. Djurskyddsreglerna ger inte mycket ledning om vad som kan vara att anse som acceptabel djurhållning enligt tillfrågad

5 Jordbruksverket Dnr /11 5(6) länsstyrelse, så det krävs stor kunskap hos handläggaren för att genomskåda systemfel. Kontrollerna läggs in i länsstyrelsens årliga kontrollplan, och en eller ett fåtal handläggare är ansvariga för de i länet aktuella anläggningarna. Jordbruksverkets mål är att ta fram en riskbaseringsmall och vägledning, bl.a. utifrån de uppgifter som ska rapporteras in i det centrala vattenbruksregistret. Denna mall är tänkt att hjälpa kontrollanterna vid bedömning av anläggningens risknivå. Risknivån kommer vara grund för hur många kontrollbesök, provtagningar och revisioner som ska göras vid anläggningen. Tillsyn enligt fiskerilagstiftningen Vattenbruksverksamhet är tillståndspliktig enligt fiskerilagstiftningen. I fiskerilagstiftningen ingår till viss del bestämmelser kring artskydd samt smittskydd. Länsstyrelsens tillsyn består i att kontrollera att tillståndet enligt fiskerilagstiftningen följs. Fiskhälsoövervakning Fiskhälsoövervakningen är uppdelad i en frivillig del och en obligatorisk. Den obligatoriska fiskhälsoövervakningen utförs av Fiskhälsan FH AB som utsetts av Jordbruksverket enligt SJVFS 2008:25 (K25), SJVFS 1994:94 (K26) samt rådets direktiv 2006/88/EG. Fiskhälsan FH AB är en branschorganisation som arbetar med fiskhälsokontroll på uppdrag av sina medlemmar och ägare vilka representerar alla delar av svensk fiskodlingsnäring, både produktion av fisk för utplantering och fisk för livsmedel. Fiskhälsan FH AB ägs till lika delar av Laxforskningsinstitutet (LFI) och Fiskhälsans Aktieägare Ekonomiska Förening (FAEF). Dessa två organisationer representerar huvuddelen av de aktiva fiskodlingsföretagen, både vad gäller antalet fiskodlingar och odlat tonnage. Den obligatoriska övervakningen finansieras dels av Jordbruksverket och dels av Fiskhälsan FH AB själv, dvs. näringen. Övervakningen har sedan 2009 varit riskbaserad och de anläggningar som omfattats av övervakningen har varit de som varit anslutna till den frivilliga övervakningen. Besiktningar och provtagningar Besiktningar och provtagningar är indelade i tre nivåer; riktad, aktiv och passiv, i enlighet med 2006/88/EG. Vid den aktiva och den riktade övervakningen sker en kontroll av anläggningens journaler och verksamhet. Den passiva övervakningen av odlingen görs av ansvarig för den dagliga verksamheten. Alla avvikelser ska journalföras och ökad dödlighet i odlingen ska rapporteras till Fiskhälsan som tar prover. Proverna skickas till SVA för analys. Vid den riktade övervakningen utförs en kliniks undersökning. Prover tas från fisk vid odlingen, speciellt fisk med beteendestörningar eller som har dött i odlingen. Vid misstanke om sjukdom eller för uteslutande sjukdom tas prover på

6 Jordbruksverket Dnr /11 6(6) 30 individer vilka skickas till SVA för analys. Analys sker med avseende på virusinfektioner eller BKD (Bacterial kidney disease). Den aktiva övervakningen liknar den riktade med skillnaden att provtagning bara sker på misstänkt sjuk fisk och att ett mindre uttag av fisk för klinisk undersökning görs på plats. Kontroll enligt djurskyddslagstiftningen Som ansvarig för fiskodlingsverksamhet kan man även bli föremål för djurskyddskontroll. Djurskyddskontrollen är riskbaserad och grunden är att länsstyrelsen som är kontrollansvarig ska komma oanmäld till odlingen. Jordbruksverket har centralt ansvar för djurskyddslagstiftningen är vägledande och stödjande myndighet gentemot länsstyrelsen. Kontrollbesök kan ske både om det har inkommit en anmälan att man inte sköter sin fisk i enlighet med djurskyddslagstiftningens bestämmelser eller i form av en kontroll som länsstyrelsen har planerat. En djurskyddskontroll är i grunden kostnadsfri, men om det exempelvis rör sig om en befogad anmälan om missförhållanden eller en uppföljande kontroll tas en avgift för besöket ut. Länsstyrelsen kontrollerar att den som är ansvarig för en fiskodling sköter fisken i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser och till sin hjälp har länsstyrelsen generella vägledningar om djurskyddskontroll och en specifik vägledning för kontroll av fiskodlingar. Kontrollen dokumenteras i en checklista och uppgifter registreras i djurskyddskontrollregistret (DSK). Förutom kontrollen finns krav på förprövning av fiskodlingsanläggningar. Förprövningen innebär att anläggningen ska få ett godkännande innan den uppförs samt att det ska ske en slutbesiktning på plats innan anläggningen tas i bruk. Förprövningen är i normalfallet kostnadsfri.