Skånes universitetssjukhus. Förslag till organisation

Transkript

1 Skånes universitetssjukhus Förslag till organisation

2 SUS Divisionsindelning 1 januari Akutsjukvård, närsjukvård och geriatrik 2. Cancer och blodsjukdomar 3. Barn, kvinnor och reproduktion 4. Kirurgi 5. Diagnostik och klinisk service 6. Hjärn-, hjärt- och kärlsjukdomar 7. Specialiserad medicin Akutkliniken, prehospital verksamhet, närsjukvård, geriatriskt utvecklingscenter, koordinationsenhet för traumatologi, Onkologi, hematologi, koagulationssjukdomar, radiofysik, regionalt onkologiskt centrum, CFKL, RSKC Malmö Barn, kvinnosjukvård, reproduktionsmedicin Kirurgi, ortopedi, handkirurgi, urologi, plastikkirurgi, anestesi, intensivvård, öron, ögon, käkkirurgi, logopedmottagning Bilddiagnostik, funktionsdiagnostik, medicinsk teknik, simulatorcentrum/practicum Kardiologi, thoraxkirurgi, lung- och allergisjukdomar, kärlkirurgi, neurologi, neurofysiologi, neurokirurgi, neuropsykiatri, kognitiv medicin, rehabiliteringsmedicin Endokrinologi, njurmedicin, reumatologi, gastroenterologi, hudsjukdomar, infektionsmedicin, nutrition Psykologer, arbetsterapeuter, kuratorer, sjukgymnaster anställs inom respektive verksamhetsområden, men samverkar och kompetensutvecklas i nätverk som koordineras av chefsjuksköterskan. 2

3 Kriterier för divisionsindelningen: Akutmottagning och närsjukvårdsenheter hålls ihop. Kärlkirurgi stannar kvar i Malmö och ingår i division tillsammans med neurokirurgi och HLD i syfte att skapa starkast möjliga plattform för utveckling av kateterburna tekniker och hybridinfrastrukturer. Neurofysiologi placeras inom hjärn-, hjärt- och kärldivisionen, men diskussion förs under 2010 huruvida denna verksamhet har bättre möjlighet att utvecklas i ett vardagligt samarbete med bild- och funktionsdiagnostik. Lungmedicin ingår inledningsvis i HHK divisionen, men under 2010 förs diskussion om överflyttning av lungcancerbehandlingen till SOK. Om så beslutas, förs även en diskussion om huruvida övriga delar av lungmedicinska verksamheten med fördel kan ingå i divisionen specialiserad medicin. Anestesi och intensivvård ingår 1 januari i kirurgidivisionen men det genomförs under 2010 en diskussion om den internationella trenden mot en uppdelning av anestesi och intensiv medicin. Om så beslutas diskuteras dessutom huruvida intensiv medicin bör flyttas till divisionen specialiserad medicin. Koagulationsmedicin blir 1 januari en självständig verksamhet och läggs därför inte samman med hematologin. Istället säkerställs det framtida samarbetet mellan dessa genom placering av båda i cancerdivisionen. Eftersom sjukhuset inte är tilldelat något uppdrag inom socialmedicin läggs denna verksamhet ned.

4 Universitetssjukhusets mission är att bland annat förvalta kunskapskretsloppet skapa reflektera överföra Kunskap evaluera utnyttja dokumentera

5 SUS organisation, sjukhusledningen Divisioner Stabsenheter -personal -drift- och ekonomi -IT -forskning & klinisk utveckling -kansli -basservice Sjukhusledning -sjukhuschef -bitr. sjukhuschef - dekanus -2 chefläkare -chefsjuksköterska -forskningschef -2 bitr. sjukhuschefer/ programchefer Ledning och organisation -enhet för strategi och framtidsanalys -enhet för utveckling av kommunikativt ledarskap -kommunikationsavdelning -enhet för utveckling av verksamhet och operativt ledarskap -enhet för fysisk utveckling -chefsakademin Kontrollstaben Intern kontroll och revision Självevaluering -två biträdande sjukhuschefer/programchefer med ansvar för sammanslagningsprocessen. När sammanslagningen är genomförd om 2-4 år läggs dessa befattningar ner -enheten för intern kontroll är dels kontaktenhet för samtliga externa revisioner, dels får enheten ansvar för intern kontroll och revision, både traditionell revision och verksamhetsrevision. Enhetens chef måste därför vara en person med både omfattande ekonomisk överblick och tillräcklig erfarenhet på sjukhusövergripande nivå. Enheten behöver expertis inom ekonomi, driftplanering, juridik, organisation och verksamhetsutveckling. Chefen refererar direkt till sjukhuschefen -specialitetsutvecklingen och tillvaratagandet av patientsäkerheten har utvecklat sig till en mycket omfattande verksamhet som redan nu på både UMAS och USiL kräver en kapacitetsökning. Inom staberna måste därför finnas/byggas upp den expertis och kapacitet som är nödvändig för att hantera den växande utmaningen. -forskningschefen utses enligt avtal om UMCS efter dialog gemensamt av SUS och medicinska fakulteten -lednings- och organisationsstaben ansvarar för kommunikation och information, strategisk analys, utveckling av strategiska målbilder, utveckling av strategiska, operativa och kommunikativa ledningsverktyg, utveckling av LEAN-kulturen och sjukhusets fysiska utveckling, mötesstrukturen samt förberedelse av och uppföljning på ledningsgruppsmöten och vardaglig information och kommunikation. -IT-avdelningarna slås samman 1/1, men blir sedan satt under diskussion med tanke på regionens IT-utvecklingsprojekt. -basserviceenhet: städ, kost, transport, post, sophantering, miljösektion, fysisk säkerhet, underhåll, patienthotell, anhörighotell, reception, museiverksamhet, bibliotek, externa servicefunktioner, ombyggnation, byggnadsrenovering 5

6 SUS organisation, sjukhusledningen Divisioner Sjukhusledning -sjukhuschef Stabsenheter -bitr. sjukhuschef -personal (personaladministration, -2 chefsläkare samverkan, löneförhandling. rekrytering, introduktion) -chefsjuksköterska -drift- och ekonomi (uppdrag, -forskningschef budget, redovisning) -IT -2 bitr. sjukhuschefar/ -forskning & klinisk utveckling programchefar (forskn., utbildn., vårdkvalitet, vårdprogram, SNOMED, MTU, patientsäkerhet, tillgänglighet) -kansli (registratur, ledningssekretariat, juridik) - basservice Ledning och organisation Kontrollstaben Intern kontroll och revision Självevaluering -två biträdande sjukhuschefer/programchefer med ansvar för sammanslagningsprocessen. När sammanslagningen är genomförd om 2-4 år läggs dessa befattningar ner -enheten för intern kontroll är dels kontaktenhet för samtliga externa revisioner, dels får enheten ansvar för intern kontroll och revision, både traditionell revision och verksamhetsrevision. Enhetens chef måste därför vara en person med både omfattande ekonomisk överblick och tillräcklig erfarenhet på sjukhusövergripande nivå. Enheten behöver expertis inom ekonomi, driftplanering, juridik, organisation och verksamhetsutveckling. Chefen refererar direkt till sjukhuschefen. -specialitetsutvecklingen och tillvaratagandet av patientsäkerheten har utvecklat sig till en mycket omfattande verksamhet som redan nu på både UMAS och USiL kräver en kapacitetsökning. Inom staberna måste därför finnas/byggas upp den expertis och kapacitet som är nödvändig för att hantera den växande utmaningen. -forskningschefen utses enligt avtal om UMCS efter dialog gemensamt av SUS och medicinska fakulteten -lednings- och organisationsstaben ansvarar för kommunikation, strategisk analys, utveckling av strategiska målbilder, utveckling av strategiska, operativa och kommunikativa ledningsverktyg, utveckling av LEAN-kulturen och sjukhusets fysiska utveckling, mötesstrukturen samt förberedelse av och uppföljning på ledningsgruppsmöten och vardaglig information och kommunikation. -IT-avdelningarna slås samman , men blir sedan satt under diskussion med tanke på regionens IT-utvecklingsprojekt. -basserviceenhet: städ, kost, transport, post, sophantering, miljösektion, fysisk säkerhet, underhåll, patienthotell, anhörighotell, reception, museiverksamhet, bibliotek, externa servicefunktioner, ombyggnation, byggnadsrenovering 6

7 Samma organisation som i bild 5 och 6 illustrerad på ett annat sätt Sjukhusledning Forskning, klinisk utveckling (Kunskapsstyrning) Ledning & organisation Personal, ekonomi, kansli, S-IT Basservice Kontrollstaben Självevaluering, kontroll, verksamhetsrevision Divisioner Divisionsstab Kliniker Namnen på stabsenheterna är arbetsnamn och dess kommer att diskuteras och kommande namn kommer att fastställas efter Samtliga divisionschefer och stabschefer refererar formellt till sjukhuschefen, men kommer att i det dagliga arbetet ha olika kontaktpersoner inom sjukhusledningen. Det kommer att ske en intern fördelning av arbetsuppgifterna inom sjukhusledningen.

8 Mötesstruktur per Denna kommer sedan att successivt vidareutvecklas. 8

9 Sjukhusledning Sjukhuschef: Bitr. sjukhuschef: Dekanus: Forskningschef: Chefläkare: Chefläkare: Chefsjuksköt: Bitr. sjukhuschef: Bitr. sjukhuschef: Bent Christensen Barbro Halén Sjöberg Bo Ahrén Utses tillsammans med fakulteten Eva Ranklev-Twetman Ingrid Mattiasson Else-Maj Rosenlöf Claes Arén Thomas Ekström

10 Divisionschefer Akutsjukvård, närsjukvård och geriatrik: Harald Roos Cancer och blodsjukdomar: Carsten Rose Barn, kvinnor och reproduktion: Lars-Torsten Larsson Kirurgi: Bengt Nellgård Diagnostik och klinisk service: Annika Håkansson Hjärn-, hjärt- och kärlsjukdomar Pelle Johnsson Specialiserad medicin Bo Israelsson

11 Stabschefer Ekonomi: Håkan Cederholm Personal: Lisbeth Hedenus Ledning och organisation: Kerstin Gadd Kontrollstaben Basservice: Magnus Petersson

12 Övriga positioner i organisationsbilderna Dessa positioner kommer att successivt bemannas under de närmaste veckorna.