Statligt finansierad företagsrådgivning

Transkript

1 Nybrogatan 15, 4 tr STOCKHOLM Statligt finansierad företagsrådgivning För fler och växande företag Peter Kempinsky Markus Burman Moa Almerud Christina Johannesson FBA, Stockholm, 2 februari 2009

2 Innehåll 0. Sammanfattning 5 Företagens behov av rådgivning 5 Det statliga åtagandet idag 5 Företagsrådgivning internationellt 5 Överlappningar, att hitta rätt 6 Konkurrens och undanträngning 6 Den regionala aspekten 6 Prioriterade grupper 6 Den statliga styrningen och utvärdering 7 Förslag det centrala statliga åtagandet 7 Förslag en effektivare statlig styrning 8 Förslag åtgärder 9 1. Inledning 12 Bakgrund 12 Uppdraget 12 De näringspolitiska målen 13 Företagandet 14 Rådgivning och företagsutveckling 15 Sammanhang 16 Avgränsning 17 Arbetsformer F öretagens behov en beskrivning 19 Liten efterfrågan 19 Företagen har andra informationskällor 19 Företagens behov 20 Tillgänglighet 21 Är kunderna nöjda? 22 Företagens nytta F öretagens behov en analys 26 Matchning mellan utbud och efterfrågan 26 Prioriterade grupper 27 Nöjdheten 29 Tillgängligheten 29 2

3 4. Utbudet av rådgivning en beskrivning 30 Företagandets faser 30 Starta 31 Driva 34 Växa 35 Rådgivningsaktörer med statlig finansiering 36 Övrig offentlig finansiering av företagsrådgivning 38 EU-program 38 Nationella program Den regionala aspekten 41 Ledning och styrning 41 Skillnader i roller 41 Skillnader i grad av samarbete 42 ALMI och NFC viktiga utanför storstäderna 42 Olika tillgång på sammanhållande stark aktör 43 Konkurrensutsättning 43 Den kommunala nivån 43 Exempel på effektivisering 44 Privata aktörer Utbud en analys 47 Mål 47 Täckningsgrad 47 Samspel 47 Finansiering 49 Vikten av mångfald 49 Konkurrenssituationen 51 Rådgivningsaktör Internationella erfarenheter 56 EU och företagsrådgivningen 56 Företagsrådgivning internationellt en jämförelse Diskussion och slutsatser åtagandet 61 Vad kännetecknar god företagsrådgivning? 61 Vilken nytta har företagen av rådgivning? 62 Har regionala skillnader någon betydelse? 63 Finns det överlappningar? 64 Hittar företagen rätt? 66 Är rådgivningsaktörerna tillräckligt mångfaldiga? 67 Finns det en risk för konkurrenssnedvridning? 68 3

4 Finns det förutsättningar för konkurrensutsättning? 69 Kan vi lära av internationella erfarenheter? Diskussion och slutsatser styrningen 71 Finns det ett behov av en programlogik? 71 Styrsystemet 73 Utvärdering 74 9.F öretagsrådgivningen och det statliga åtagandet 77 Principer och utgångspunkter för det statliga åtagandet 77 Förslag det centrala statliga åtagandet 79 Förslag Den statliga styrningen 83 Förslag Åtgärder 87 4

5 0. Sammanfattning FBA har fått i uppdrag av Näringsdepartementet att utreda den företagsrådgivning som helt eller delvis finansieras genom anslag via statsbudgeten. Nedan följer en sammanfattning av utredningens slutsatser. Företagens behov av rådgivning Utredningens bedömning är att företagsrådgivningen ger ett bidrag för att främja tillväxt och ökad sysselsättning. Emellertid är det en relativt liten andel av små- och medelstora företag som efterfrågar företagsrådgivningen eller som väljer att ta del av den. De företag som använder sig av den statligt finansierade företagsrådgivningen tenderar dock att vara nöjda med den hjälp de fått. Forskning och utvärderingar har dock inte på en generell nivå kunnat besvara frågan om rådgivningsinsatserna faktiskt ger nytta i företagen. Detta beror till stor del på att det saknas en tydig grundidé om varför och hur rådgivningsinnehåll och -process antas påverka företag/entreprenörskap i en positiv riktning. FBA har inte tolkat uppdraget som att utredningen ska definiera specifikt vad som kännetecknar god företagsrådgivning eller vad staten rent innehållsligt ska erbjuda. Istället ligger uppdragets fokus på principerna för det centrala statliga åtagandet och för en effektiv statlig styrning av rådgivningens organisation och processer, så att rådgivningens innehåll och utformning ska kunna leda till fler och växande företag. Det statliga åtagandet idag Den statligt finansierade företagsrådgivningen sker inom projekt och program, genom strukturfondsprogram, i statliga bolag, genom myndighetsuppdrag, som stöd till föreningar och stiftelser, genom upphandling samt genom regionalt företagsstöd. Målet är att skapa konkurrenskraft, tillväxt, fler företag och fler innovativa företag. Idag erbjuds statligt finansierad rådgivning till företag inom alla utvecklingsfaser enligt ett vaggan till graven -perspektiv. Rådgivningssystemet erbjuder vidare subventionerat stöd till företag inom alla branscher, och åtagandet är brett formulerat även vad gäller målgrupper. Särskilda stödinsatser riktas till målgrupper som anses ha särskilda behov, exempelvis kvinnor, utrikes födda och kooperativa företag. Tyngdpunkten i den statligt finansierade rådgivningen ligger dock i företagandets tidigaste faser med fokus på de mindre företagen. Företagsrådgivning internationellt Rådgivning till små och medelstora företag (SMF) som instrument för att nå målen i Lissabonagendan har stark prioritet inom EU. Statligt finansierad företagsrådgivning erbjuds i nära nog samtliga industrialiserade länder. Liksom i Sverige använder sig företagen även internationellt sett i låg utsträckning av den statligt finansierade rådgivning. Behovet av utvärdering inom området är därför stort även i andra länder och EU som helhet. Den internationella trenden är att den offentliga rådgivningen går mot en ökad regionalisering och ett ökat mäklarskap. 5

6 Överlappningar, att hitta rätt Utredningen har funnit en relativt begränsad överlappning mellan rådgivningsaktörer. I dagsläget finns den främst mellan ALMI och Nyföretagarcentrum (innan start) och delvis mellan ALMI och andra aktörer i systemet. Vi vill dock inte nödvändigtvis se dessa mindre överlappningar som ett problem för rådgivningssystemet och företagen, bl.a. därför att den delvis kan ha positiva effekter på systemet som helhet. Den offentligt finansierade rådgivningen når totalt sett relativt få företag. Men företagen hittar oftast rätt i rådgivningssystemet. Att företagen inte utnyttjar rådgivningen är i högre utsträckning beroende av att de inte vill ha rådgivningen/ser behovet än att de inte kan orientera sig i systemet. Det finns samtidigt mindre grupper företag som inte får rådgivning, trots att de vill ha den och behöver den. Den funktionella arbetsdelningen och vidareslussningen i systemet kan därför behöva justeras och utvecklas utifrån en tydligare bild av vilka grupper som särskilt bör uppmärksammas. Konkurrens och undanträngning Utredaren räknar i nuläget med viss men mycket begränsad undanträngning av privata aktörer på grund av den offentligt finansierade rådgivningen. De offentliga rådgivningsaktörerna förefaller dock ha haft en svag roll i arbetet för att motverka konkurrensproblem och undanträngning av potentiell och faktisk privat marknad. Rollen bör förstärkas främst i offentligt finansierade rådgivningsorganisationer som idag arbetar mot en bred målgrupp. Förutsättningarna för konkurrensutsättning genom en högre grad av offentlig upphandling bedöms av utredaren som goda. Den regionala aspekten Utbudet av rådgivningsaktörer varierar starkt mellan olika regioner. Även enskilda aktörers roll kan skilja sig mellan regionerna. Det finns vidare en varierande grad av samarbete och samverkan mellan aktörerna i regionerna. Detta beror till stor del på om det inom regionen finns en stark sammanhållande aktör eller inte. Rådgivningen sker dock ofta inom ramen av både nationellt utformade projekt och EU-projektet och det finns därför sällan någon enskild aktör som kan styra utformningen av företagsrådgivning i en region. Procentuellt sett använder sig fler av ALMI och NyföretagarCentrum utanför storstäderna. Prioriterade grupper En viktig aspekt av den statligt finansierade företagsrådgivningen handlar om dess förmåga att nå kvinnor och personer med utländsk bakgrund. Utgångspunkten här är att kvinnor och personer med utländsk bakgrund utgör en delvis outnyttjad potential vad gäller fler och växande företag. Men också att företagare i dessa grupper möter specifika problem för vilka företagsrådgivning kan vara en del av lösningen. En förutsättning för att nå dessa prioriterade grupper är att rådgivningen på ett rimligt sätt speglar kundgruppernas behov. Vi har hittat få egentliga bevis för att företagsrådgivningens aktörer inte skulle nå personer med utländsk bakgrund och kvinnor använder rådgivning i högre utsträckning än män. Vår analys visar dock att det fortfarande finns ett visst arbete kvar att göra avseende rådgivningens mångfald. Vi anser emellertid att, 6

7 även om särskilda satsningar kan behövas för att uppmärksamma särskilda behov, så bör målen, om det är framgångsrika satsningar, alltid vara att planera för och genomdriva integration av sådana satsningar i redan existerande strukturer. Principen bör således vara att inte skapa nya permanenta organisatoriska lösningar kring rådgivning till specifika branscher eller grupper. Den statliga styrningen och utvärdering Den statliga styrningen av företagsrådgivningen sker genom mål och resultatstyrning med generella ramar och mål, snarare än genom detaljstyrning. Styrningen sker även genom medelstilldelning till specifika utförare. ALMI och Innovationsbron, som är statliga bolag, styrs via ägardirektiv. Vad gäller ALMI styrs verksamheten även genom ägarsamråd mellan de statliga och de regionala ägarna. Nuteks programlogik och med fokus på prioriterade grupper - indirekt via andra statliga myndigheter (främst Nutek) och statliga bolag. Slutligen kan styrning sker även via strukturfondsprogrammen. Utvärdering saknas i hög grad och utredaren menar att tydligare mål och ett utvärderingssystem för företagsrådgivningen utgör en grundbult för att kunna bedöma rådgivningens relevans och effektivitet, och för att kunna utveckla rådgivningen på ett sätt som svarar mot målen om fler och växande företag. Förslag det centrala statliga åtagandet Regionalt ansvarstagande Rådgivningssystemet organiseras på sikt mest effektivt utifrån ett regionalt ansvarstagande och ledarskap/partnerskap där staten utgör en av flera aktörer. Detta kräver relevanta parters intresse att delta, ett någorlunda jämlikt arbetssätt samt ett givande och tagande. Garantera ett basutbud i alla delar av landet Staten bör garantera ett likformigt, kvalitetssäkrat basutbud av och tillgänglighet till grundläggande företagsrådgivning för företagandets tidiga faser, i alla delar av landet. Utgångspunkten är att det ska finnas möjlighet för individer med affärs- och innovationsidéer och små företag att få god tillgång till ett basutbud. Fokus på mikro- och småföretag samt rådgivning inför och efter företagsstart Det statliga åtagandet bör omfatta stöd till rådgivning: o innan företagsstart o efter företagsstart för mikro- samt små företag (0-49 anställda) o till dess att företaget funnits i max 5 år o till personer med innovativa idéer men där det förväntas ta tid innan man når ut på en marknad Principen för fokusering och prioritering skall vara att minst, yngst eller längst från marknaden (men med potential på sikt) går först. Samverkan/slussning mellan rådgivarna Staten bör säkerställa att den statligt finansierade rådgivningen fungerar både som sluss och mäklare till rådgivning i offentlig och/eller privat regi. Idén om no wrong doors bör tjäna som utgångspunkt för samverkan mellan rådgiv- 7

8 ningsaktörerna. Funktionen som sluss och mäklare är inte en ny tjänst, utan bör vara en självklar del av den statligt finansierade rådgivarrollen. Integrera arbetet med särskilda grupper i ordinarie verksamhet Statligt finansierade rådgivningsaktörer bör i hög utsträckning integrera insatserna för kvinnors företagande och utrikes födda företagare samt mångfaldsperspektivet i övrigt i ordinarie arbetssätt och organisation. Insatser riktade mot särskilda grupper bör således integreras i den ordinarie finansieringen snarare än hanteras med stöd av extra finansiering genom särskilda projekt och program. Återrapporteringen bör förtydligas med avseende på hur verksamheten når olika grupper och med vilket resultat. Återrapportering bör också ske med större systematik i syfte att erhålla en bättre överblick över rådgivningen som helhet. Förslag en effektivare statlig styrning Bättre tillvaratagande av privata och andra icke-offentliga utförare Risken för undanträngning kan balanseras om de offentliga aktörerna upphandlar företagsrådgivning i högre utsträckning. Företagens behov och profiler är dock olika och det torde inte (och bör inte) vara möjligt att samla all kompetens hos en offentligt finansierad aktör. Utökad upphandling eller ökad användning av konsultcheckar kan skapa ett mer flexibelt system, men också ett mer kostnadseffektivt system där breda kompetenser från olika sektorer i samhället kan nyttiggöras i företagandets tidiga kritiska skeden. Principen bör vara att staten inte samlar insatserna i egen regi utan lyfter fram hela samhällets kompetens för rådgivning, till gagn för kunderna och för att stärka förekomsten av privata aktörer. Främja systematiskt kvalitetsarbete Staten har en viktig roll för att främja utvecklingen av en mer metod- och kunskapsbaserad rådgivning. Utredaren ser tydliga behov av utveckling och förtydliganden när det gäller rådgivningens innehåll och på vilket sätt olika insatser förväntas påverka företagandet positivt (fler och växande företag). Lärandeprocesserna och kunskapsarbetet bland rådgivningssystemets aktörer bör stärkas. Basen för rådgivningen är idag i hög grad rådgivningsaktörernas och enskilda rådgivares erfarenhetskapital, men också mer eller mindre för givet tagna uppfattningar om vad företag behöver. Styrningen kan handla dels om att stödja och ställa krav på samverkan mellan rådgivningsaktörer och entreprenörskaps- och småföretagsforskningen. Dels om utveckling av en betydligt mer kvalificerad och extern utvärdering med valida, tillförlitliga och transparenta metoder. Fokus på helhetssyn, transparens och styrbarhet Utredaren finner att företagsrådgivningen, ur statens synvinkel, måste betraktas som ett nationellt system för att bli begriplig. Att utveckla och utvärdera varje program och organisation för sig ger inte tillräckligt goda förutsättningar för att kunna bestämma företagsrådgivningens relevans och effektivitet. Staten bör därför, i målformuleringar och krav på uppföljning, utvärdering och annan återrapportering, främja överblick och helhetssyn. Rådgivningsinsatserna behöver utvärderas mer systematiskt, externt och områdesövergripande för rådgivningssystemet som helhet. Sådana utvärderingsansatser saknas helt idag. I styrningen mot en sådan professionalisering av rådgivningen bör ingå att följa 8

9 upp i vilken grad resultat av forskning och utvärdering implementeras i rådgivningsorganisationerna. Förslag åtgärder Ökad konkurrensutsättning och efterfrågan på privata tjänster Insatser för ökad konkurrensutsättning och efterfrågan på privata utförare Statligt finansierade rådgivningsinsatser bör i högre grad än idag upphandlas i konkurrens. Statligt finansierade aktörer bör därför också återrapportera hur stor del av verksamheten som utförs av upphandlade utförare och med fokus på att andelen tjänster som upphandlas på sikt ska öka. För att säkra rådgivningens kvalitet måste kompetens och innehåll vara väldefinierat vid upphandlingar samt utgöra en tydlig del i uppföljningen av rådgivningsverksamheten som helhet. Konsultcheckar för företagsutveckling används redan i många regioner, men användandet av dessa är lågt. Den aktör som har ansvaret för konsultcheckarna (länsstyrelse eller regionförbund) bör mer aktivt informera om dessa gentemot företagen. Förtydliga rådgivningsaktörernas uppgift att följa konkurrenssituationen De statligt finansierade rådgivningsaktörernas arbete för att dels komplettera marknaden, dels främja konkurrensen från en potentiell och faktisk privat marknad behöver stärkas och systematiseras. Detta kan bl.a. ske genom löpande analyser av rådgivningsmarknaderna lokalt, regionalt och nationellt. Ansvaret för sådana analyser kan ligga på statliga verk, exempelvis det under bildande Tillväxtverket, och genomföras i myndighetens egen regi eller genom upphandling. Utvärdera erfarenheterna av konkurrensutsättning En del i en ökad konkurrensutsättning handlar om att utvärdera de satsningar och försök som har genomförts. Detta för att få underlag för att bedöma hur dessa instrument bidrar till nytta och effektivitet och vad som är avgörande för en framgångsrik tillämpning. Utveckling av rådgivningssystemet Stärk utvärderingen som styrinstrument av företagsrådgivningen Staten och enskilda rådgivningsaktörer måste kunna följa upp och utvärdera verksamheten efter en gemensam struktur för rådgivningssystemet som helhet. Syftet är att kunna greppa helheten och få en kvalificerad bild av samband mellan insatser och resultat. Ansvaret för att utveckla utvärderingsmetodiken och en samlad utvärdering av företagsrådgivningen, bör ligga på den nationella utvärderingsmyndighet för näringspolitiken som skall etableras Gemensamma metoder och indikatorer bör tas fram i samarbete med företrädare för statligt finansierade rådgivningsorganisationer och utvärderare/forskare inom området. Bilda ett nationellt konkurrens- och samverkansråd Ett konkurrens- och samverkansråd bör inrättas på nationell nivå. Medlemmar i rådet bör vara de större aktörerna i rådgivningssystemet, myndigheter med ansvar för frågor kring entreprenörskap och innovationer, företrädare för den organiserade privata konsultmarknaden samt kundrepresentanter med inriktning mot frågor kring entreprenörskap och innovationer samt företrädare för de mest efterfrågade formerna av privat rådgivning 9

10 Tydligt uppdrag för regional samordning av företagsrådgivning Ett effektivt rådgivningssystem organiseras enligt vår bedömning bäst ur ett regionalt perspektiv. Regionerna (regionförbund, regionkommun eller länsstyrelse) bör ges ett tydligt uppdrag för samordning och utveckling av företagsrådgivningen. Syftet är att på ett effektivt sätt forma ett utbud som svarar mot de behov och den efterfrågan som finns regionalt och lokalt. Detta genom att den samlade resursen av rådgivningsaktörer (offentliga, privata och ideella) i regionen kan nyttjas för entreprenörer och innovatörer i regionen som helhet. Formulera mål och indikatorer för samverkan och slussning mellan aktörerna Idag vänder sig relativt få företagare direkt till de statligt finansierade företagsrådgivarna, men många har initialt kontakt med myndigheter. Det är därför logiskt att de som arbetar kundnära vid en myndighet har som uppgift att slussa potentiella rådtagare vidare. Handläggare på myndigheter med många sådana kontakter, bör förses med information om rådgivningsaktörer och få tillgång till en enkel karta över aktörer som de kan slussa vidare till, beroende på kundens behov. Nuteks Företagarguiden kan i större utsträckning användas av anställda inom myndigheter och andra aktörer som ett verktyg för att slussa vidare kunden till rätt adressat. De statligt finansierade rådgivningsaktörerna måste också få tydligare uppdrag och incitament att samverka med andra aktörer och att vid behov slussa kunder vidare, även till privata aktörer. Styrsystemet bör granskas med avseende på om det lockar rådgivningsaktörerna att redovisa kvantitet och därmed hindrar att kunderna slussas vidare till mer relevanta rådgivare. Slussningsfunktionen bör även återrapporteras och utvärderas. Genom detta bidrar staten till helhetssyn och systemtänkande. Information om att starta och driva företag Stödet till företagare och entreprenörer för att få fler och växande företag rör inte enbart rådgivning. Ett viktigt stöd handlar om information om de regler och villkor som är av betydelse när man vill utveckla en idé genom att starta eller utveckla ett befintligt företag. Betydelsen av information kring lagar och regelverk i samband vid företagsstart framkommer bland annat i den undersökning som FSF genomfört under hösten Det är därför angeläget att statliga myndigheter på ett lättillgängligt sätt tillhandahåller information som rör företagandets villkor. Detta handlar om: Företagarguiden och Startlinjen och Samverkan mellan mellan portaler kring företagandet villkor och möjlighet De statliga myndigheternas information om företagandets villkor Insatser mot särskilda målgrupper Förstärk och systematisera uppföljningen och återrapporteringen kring hur insatser når prioriterade grupp Trots intentionen att offentligt finansierade verksamhet sedan länge ska återrapporteras med avseende på kön och etnicitet har rådgivningsverksamheten många brister i detta avseende. Staten bör ge de statligt finansierade rådgivningsaktörerna ett tydligare uppdrag att följa upp och återrapportera i vilken utsträckning organisationerna når kvinnor resp. män, samt personer med utländsk bakgrund och med vilket resultat. Även i de fall staten finansierar sär- 10

11 skilda näringspolitiska program med rådgivningsinriktning så bör ansvarig rådgivningsaktör alltid följa upp i vilken utsträckning programmen når kvinnor resp. män samt personer med utländsk bakgrund. Styr på ökad mångfald i rådgivningsorganisationerna De statligt finansierade rådgivningsaktörerna bör ha som ett uttalat mål att ha en större mångfald bland de anställda. Syftet är att rådgivarna i högre utsträckning ska spegla kundbilden och de mål som regering och riksdag har när det gäller fler och växande företag. Detta gäller i synnerhet kvinnor och utrikes födda, vilka idag har ett lägre företagande. 11

12 1. Inledning Bakgrund Företagsrådgivningen är idag en betydande näringspolitisk satsning, ekonomiskt och i antal involverade och engagerade aktörer. Med den utgångspunkten blir det också tydligt att det inom politiken finns en förväntning på företagsrådgivning som metod för att uppnå fler och växande företag och i förlängningen tillväxt, konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling. När insatser och program initieras inom innovationspolitik, entreprenörskap, regional utveckling samt rörande kvinnors och invandrares företagande så handlar dessa inte sällan i slutändan om företagsrådgivning. Det är ofta där den konkreta interventionen ligger, alternativt att det är en viktig beståndsdel i interventionen (exempelvis vid företagsfinansiering och i lokala och regionala innovationssystem). Samtidigt vet vi i nuläget lite om företagsrådgivningen som metod, hur väl den fungerar och lever upp till de högt ställda förväntningarna. Riksdagens näringsutskott har också uppmärksammat företagsrådgivningen bland annat som följd av Riksrevisionens granskning av ALMI Företagspartner AB, 1 av Statens företagsfrämjande insatser och prioriterade gruppers företagande, 2 samt ett stort antal motionsyrkanden. Utskottet har vidare inhämtat information från ett tiotal företagsfrämjande aktörer. Slutsatsen blev att förorda en särskild utredning med fokus på företagsrådgivningen. Utredningen skulle även fungera som komplement till den nu presenterade företagsfinansieringsutredningens arbete. 3 I sin bedömning uppmärksammar Näringsutskottet bland annat överlappningar mellan olika rådgivningsaktörer samt risken för undanträngningseffekter relativt privata rådgivare. Uppdraget Vårt uppdrag avser det statliga centrala åtagandet inom företagsrådgivningen. Uppdraget omfattar ett brett utbud av rådgivning och kompetensutveckling, som helt eller delvis finansieras genom anslag via statsbudgeten. Den rådgivning som erbjuds i direkt anslutning till finansieringsbeslut ingår inte i uppdraget. 4 I uppdraget ingår att ge förslag enligt följande, Hur det statliga centrala åtagandet inom företagsrådgivning kan definieras. Åtgärder som kan minimera risken för konkurrenssnedvridning samt åtgärder som stimulerar efterfrågan på privata tjänster. Hur den statliga styrningen av företagsrådgivningsinsatserna kan effektiviseras. Hur nuvarande insatser kan omprövas, samt hur dessa eventuellt behöver vidareutvecklas, kompletteras eller omorganiseras. 1 Riksrevisionen, 2007, Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget, RiR 2007:15. 2 Riksrevisionen, 2007, Statens företagsfrämjande insatser når de kvinnor och personer med utländsk bakgrund? 3 Statens Offentliga Utredningar, 2008, Innovationer och företagande - Sveriges framtid, betänkande av Företagsfinansieringsutredningen, SOU 2008: Näringsutskottet, 2007, Företagsfrämjande insatser, Betänkande 2007/08:NU7. 12

13 Som del av uppdraget ingår analys enligt följande, I vilken utsträckning nuvarande insatser faller inom ramen för det statliga åtagandet. I vilken mån befintliga insatser möter företagens behov. Hur regionala skillnader bör påverka statens rådgivningsinsatser till företag. Om och i så fall i vilken utsträckning de statligt finansierade insatserna snedvrider konkurrensen på en eventuell privat marknad. I vilken utsträckning och i så fall på vilket sätt mängden aktörer är ett problem. Om det är lämpligt att införa tydliga krav eller incitamentsstrukturer för ökad samordning och hur detta i så fall ska genomföras. Förutsättningarna för olika former av konkurrensutsättning av insatserna och aktörerna. I uppdraget ingår även att utreda de övriga frågeställningar som näringsutskottet anger i sitt betänkande 2007/08:NU7, - Är det bra att en aktör lämnar både rådgivning och finansiering eller är det bättre med renodlade roller? - Förekommer det överlappningar mellan olika aktörers verksamheter och, om så är fallet, är detta en effektiv ordning? - Finns det luckor i de rådgivningsinsatser som tillhandahålls vad avser typ av företag eller verksamheter? - Vilka målgrupper är relevanta? - Hur bör regionala skillnader påverka rådgivning till företagare? - Vad är statens uppgift när det gäller rådgivning, d.v.s. ska staten vara aktör eller enbart bidra med finansiering eller göra båda delarna? - Hur kommer den verksamhet som de nyligen beslutade nystartskontoren ska bedriva förhålla sig till existerande statliga och privata aktörer, dvs. kommer överlappning att uppstå? Erfarenheter från andra länders implementering av liknande åtgärder som föreslås ska beaktas. Uppdraget har genomförts i samarbete med utredningen Statliga finansieringsinsatser för nya, små och medelstora företag (N2008/:01, dir. 2007:169). De näringspolitiska målen Den statligt finansierade företagsrådgivningen rör politikområdet Näringspolitik. Näringspolitiken har som övergripande mål att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag. Regeringen arbetar idag med fyra delmål för att uppnå det övergripande målet, a) Entreprenörskap, vilket syftar till att skapa goda möjligheter för företagande och ökat nyföretagande, b) Innovation och förnyelse för ökad kunskap och kompetens så att tillväxt, innovationer och företagsutveckling stimuleras, c) Regelförbättring samt d) Konkurrens 13

14 Åtgärderna för företagare har även som mål att bryta utanförskapet, vilket kommer till uttryck i en rad riktade åtgärder, bland annat för kvinnliga företagare, utrikes födda och långtidsarbetslösa. Fler och växande företag i hela landet är utgångspunkten och ytterst också syftet för den statligt finansierade företagsrådgivningen. Målet skall uppnås bland annat genom stöd och rådgivning till individer som bär på idéer. Idéer som kan omsättas till innovationer och affärsidéer som grund för start av nya, eller utveckling av etablerade företag och verksamheter. Företagandet Vilka är då förutsättningarna för en hållbar ekonomisk tillväxt baserad på fler och växande företag? Som bakgrund till utredningen ges nedan en kortfattad bild av företagandet i Sverige. 5 De flesta företagen är små. Två av tre företag är soloföretag, och ca 99 % av alla företag har färre än 50 anställda. 2/3 av företagen har inga anställda alls. Sverige har ett lågt företagande jämfört med många andra europeiska länder. Andelen små företag i Sverige är dock ungefär densamma som i andra jämförbara länder i Europa. I slutet av 2007 fanns det ca företag (exkl. jordbruk). Drygt 80 % av alla svenska företag finns idag inom tjänstesektorn. Knappt 20 % tillhör industrisektorn. Antalet företag ökar snabbast inom branschgruppen utbildning, vård och omsorg, som förväntas bli den största branschgruppen inom ett par år. Drygt 4 % av företagen exporterar (2007). Av dessa är 92,4 % små företag. Många små företag spelar dock en viktig roll som underleverantörer till andra exporterande företag Under första halvan av 2000-talet ökade antalet företagskonkurser för att sedan minska under några år och sedan återigen öka År 2006 fanns företagare varav 28 % var kvinnor. Den låga andelen kvinnliga företagare kan till viss del förklaras med att fler kvinnor än män arbetar i den offentliga sektorn. Antalet nystartade företag låg på ungefär samma nivå , kring , för att sedan öka kraftigt under den senaste 5-årsperioden till mer än år En dryg tredjedel av de nystartade företagen 2007 startades av kvinnor. År 2006 startades företag av personer med utländsk härkomst. Drygt 70% av dessa företag bildades i en storstadsregion och 40% av företagen startades i Stockholm län. 5 Nutek, 2007, Årsbok Info samt Nuteks hemsida, 14

15 Rådgivning och företagsutveckling Begreppet företagsrådgivning Företagsrådgivning är en insats riktad till företagare, entreprenörer eller innovatörer med syfte att informera, strukturera, bedöma, diskutera eller coacha runt affärsidé, marknad, marknadsföring, juridik, försäljning, finansiering, myndighetskontakter och liknande. En del i insatsen kan omfatta att ta fram eller arbeta med/utifrån en affärsplan. Företagsrådgivning är således idag i praktiken ett mycket vitt begrepp för stöd till företag och långt mer än enkelriktad och grundläggande information. Företagsrådgivningen har i hög utsträckning ett innehåll som spänner över vitt skilda ämnesområden. Detta utgör en viktig skillnad mellan företagsrådgivning och den grundläggande information som många myndigheter bistår med inom ramen för sitt ansvarsområde. Begreppet företagsrådgivning inkluderar vidare en rad olika tjänster, från information (i kombination med andra tjänster) och traditionell rådgivning till tjänster och verksamheter som exempelvis coaching och mentorskap samt andra metoder för rådgivning. Någon entydig och allmänt omfattad definition av vad som innefattas i begreppet företagsrådgivning finns inte. Utredningens definition av företagsrådgivning är mer deskriptiv än normativ och baseras på den verksamhet som det svenska rådgivningssystemets aktörer erbjuder. Företagsrådgivningen utgör en del av de tjänster som man inom EU benämner stödtjänster för företagen. EU har definierat dessa tjänster på följande sätt: Stödtjänster för företagen avser de tjänster som med ursprung i ett allmänpolitiskt initiativ syftar till att hjälpa företag och företagare att framgångsrikt utveckla sin affärsverksamhet och att effektivt möta utmaningarna från deras ekonomiska, sociala och fysiska omgivning 6 Användning av företagsrådgivning Rådgivningen kan kopplas till olika faser av företagande, entreprenörskap och innovationer. De rådgivningstjänster som erbjuds kan variera mellan faserna, liksom vilka rådgivningsaktörer som erbjuder rådgivningstjänster i de olika faserna. Vi använder modellen i figur 1 för att kunna ge en bild av rådgivningsaktörer och -tjänster, väl medvetna om att den är en förenkling av en komplex verklighet. Främja handlar om insatser och åtgärder för att stimulera företagande, entreprenörskap och innovationer, till exempel genom att påverka attityder. Främjafasen omfattas inte av uppdraget och kommer inte särskilt att behandlas i utredningen. Starta handlar om rådgivning till företagare och innovatörer i samband med start av företag (både före och efter start). Driva handlar om företagsrådgivning i samband med reguljär drift och förvaltning av företag medan Växa rör rådgivning i samband med expansion och tillväxt. 6 Europeiska Kommissionen, 2001, Staff working paper, creating topp-class business support services. 15

16 Det är viktigt att påpeka att en entreprenör inte nödvändigtvis går igenom alla faser, eller att det ens sker sekventiellt. En entreprenör kan vilja ha rådgivning om växande redan innan start, någon vill ha driftstöd utan att ha fått stöd för att starta och en tredje kan vilja ha rådgivning om att starta, men kommer kanske inte att göra det, eller gör det efter många år, kanske decennier. Alla som startar företag är heller inte nyföretagare i bemärkelsen förstagångsföretagare. De kan vara serieentreprenörer med flera företag på gång, i olika faser av utveckling, eller avveckling. Det bör noteras att just avveckling inte heller illustreras i modellen, men kan utgöra ett viktigt moment för rådgivningen. F R ÄMJ A ST A RT A DRIV A V Ä X A Figur 1.1. Faser i utvecklingen av entreprenörskap och innovationer Källa: FBA Sammanhang Uppdraget avser det statliga centrala åtagandet för företagsrådgivning och rådgivningsinsatser som helt eller delvis finansieras genom anslag via statsbudgeten. 7 Parallellt med denna utredning genomförs en rad andra insatser och utredningar som är av betydelse för utredningen om företagsrådgivning: - Finansieringsutredningen har gjort en översyn av statliga finansieringsinsatser för nya SMF. Utredningen granskar bland annat den rådgivning som är kopplad till finansiering. Utredningen berör bland annat följande aktörer: Innovationsbron, Vinnova, Statens Energimyndighet, ALMI, Stiftelsen Norrlandsfonden, Stiftelsen Industrifonden, länsstyrelserna samt universitetens holdingbolag. Flera av dessa aktörer är relevanta även för denna utredning. - Exportutredningen har haft till uppgift att analysera utvecklingen av den svenska varuexporten samt lämna förslag till åtgärder och prioriteringar. Som en del av uppdraget har även exportrådgivningen granskats. Utredningen berör ALMI, Exportrådet, Invest in Sweden Agency, Svensk Exportkredit samt olika kommunala satsningar som Business Region Göteborg liksom organisationer som Handelskamrarna och Svensk Handel. Flera av dessa aktörer är relevanta även för denna utredning. - Forskningspropositionen, som sätter ramarna för den statligt finansierade forskningen de närmaste fyra åren, är av betydelse för utredningen om den statligt finansierade företagsrådgivningen. Genom satsningen på innovationskontor vid sju universitet ska en infrastruktur som stöder kommersialisering av forskningsresultat och entreprenörskap baserat på akademisk kunskap förstärkas. I propositionen berörs bland annat aktörer som Innovationsbron och universitetens holdingbolag. 7 Näringsutskottet, 2007, Företagsfrämjande insatser, Betänkande 2007/08:NU7. 16

17 - Även de statligt finansierade nystartskontoren, som startas på nio orter med början under hösten 2008, och som skall ge stöd inför start och drift av företag, har betydelse för utredningen om företagsrådgivningen. Kontoren bygger på idén om one stop-shop och arbetet skall ske i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket samt Nutek. Nystartskontoren ska etableras i kommuner eller stadsdelar präglade av stort utanförskap i form av exempelvis låg förvärvsfrekvens, stor andel invånare beroende av försörjningsstöd samt högt ohälsotal. Nystartskontor kommer att etableras i: Haparanda, Vilhelmina, Strömsund, Botkyrka, Södertälje, Göteborg, Landskrona och Malmö samt Skärholmens stadsdel i Stockholms stad. - Vidare genomförs i flertalet regioner med stöd av strukturfondsmedel projekt med syfte att utveckla företagsrådgivningen utifrån ett regionalt perspektiv. Satsningar som i flera fall är en fortsättning på det arbete som bedrevs inom det nationella entreprenörskapsprogrammet. - Forum för småföretagsforskning (FSF) genomför tillsammans med fyra län en större kartläggning av hur företagare ser på företagsrådgivningen. Studien utgör ett viktigt underlag för utredningen om företagsrådgivningen, då den ger en aktuell och relativt heltäckande bild av företagarnas behov och efterfrågan. Detta innebär sammantaget att frågan om det statligt finansierade stödet och rådgivningen till företagare och innovatörer granskas utifrån flera olika utgångspunkter och perspektiv. Vårt uppdrag blir därmed en av flera pusselbitar i utformningen av det framtida statliga åtagandet vad gäller företagsrådgivning. Avgränsning Direktiven för uppdraget fokuserar på det statliga centrala åtagandet inom företagsrådgivningen. Utredningen berör därmed främst den nationella nivån och de politiska beslut som kan behövas för att dels rikta in det statliga åtagandet, dels forma en effektiv styrning av den statligt finansierade företagsrådgivningen. En mer specifik utformning av innehåll och tjänster för företagsrådgivning på operativ nivå berörs inte. Utredningen har vidare fokus på grundläggande och generell rådgivning till företagare och innovatörer. Det rör rådgivning som inte är kopplad till en finansieringssituation eller exportsatsningar. Vi berör inte heller rådgivning som behandlas i övriga statliga utredningar utan har fokus på den rådgivning, den pusselbit i rådgivningssystemet, som inte har granskats i de aktuella utredningarna. Utifrån utredningens fokus på generell och grundläggande företagsrådgivning har följande rådgivningsorganisationer identifierats som särskilt viktiga: ALMI IFS NyföretagarCentrum 17

18 Coompanion Resurscentra Innovationsbron Industriella utvecklingscentra Connect (Språngbrädan) Arbetsförmedlingen/Nystartskontor Drivhus/Inkubatorer Arbetsformer Utredningen av det statliga åtagandet för företagsrådgivning, som avrapporteras med denna rapport 31 januari 2009, påbörjades i oktober Under utredningstiden har vi haft dialog och intervjuer med företrädare för näringslivet, offentliga och privata rådgivningsaktörer, myndigheter, organisationer och forskare. Sammanlagt har cirka 50 personer intervjuats. Vi har vidare genomfört två fokusgrupper (15 och 16 december) på Näringsdepartementet. Fokusgrupperna samlade: 1) företrädare för offentliga och privata rådgivningsorganisationer (15 december). 2) företrädare för statliga myndigheter på nationell och regional nivå (16 december) med ansvar för frågor kring företagande och innovation. Som del av utredningen har ett omfattande skriftligt underlagsmaterial samlats in och bearbetats. Det rör sig om utvärderingar, utredningar och propositioner kring företagsrådgivningen samt svensk och internationell forskning. Vi har också inventerat goda exempel från andra länder som stöd för utveckling av förslag. Utredningen har även haft kontakt med företrädare för finansieringsutredningen för att ta del av deras tankar och förslag. Vi har vidare haft fortlöpande dialog med FSF som under hösten 2009 genomfört en större undersökning i fyra län i landet kring företagens behov av stöd och rådgivning. Vi har också deltagit i ett par av de workshops som FSF anordnat i de regioner som står bakom studien. 8 Utredningen har genomförts av konsultföretaget FBA på Näringsdepartementets uppdrag. I konsultteamet har ingått Peter Kempinsky, Christina Johannesson, Markus Burman och Moa Almerud. 18

19 2. Företagens behov en beskrivning Liten efterfrågan En relativt liten del av små- och medelstora företag efterfrågar företagsrådgivning eller väljer att ta del av den offentligt finansierade rådgivningens tjänster. De statligt finansierade rådgivningsaktörerna når en mindre del av alla de som varje år har en önskan eller idé om att starta företag, eller som faktiskt startar och driver företag. Exakt hur många som de statligt finansierade aktörerna når är svårt att besvara. Nyföretagscentrum (NFC), som är den aktör som når flest företag med rådgivning, uppger att man nådde ungefär företag 2007 (innan start). 9 Övriga aktörer 10 når maximalt lika många företag till. Samtidigt fanns det totalt i Sverige år 2008 ca små- och medelstora företag (inkl jordbruk). 11 Vi vet också att ca personer årligen försöker starta företag 12 och att företag faktiskt startades Ser man dessutom till siffran på hur många av landets invånare som skulle kunna tänka sig att starta företag, så är den långt mycket högre, och utgör en potentiell kundgrupp för rådgivningsaktörerna. Statistik från ITPS visar att cirka 20% av företagen använder rådgivning eller information från antingen NFC eller ALMI i samband med företagsstart 14. Det finns flera skäl till att användandet av företagsrådgivning är låg 15. Entreprenörer utövar ofta sitt värv i en anda av oberoende och där man ogärna sätter sig i situationer där ens autonomi kan tänkas inskränkas. Den offentligt finansierade rådgivningen kan vara för standardiserad, vilket gör den irrelevant för många företag alt. att företagsrådgivningen saknar förmåga/uppfattas sakna förmåga att se till entreprenörens individuella behov och affärsidéer. Det kan finnas en generell osäkerhet kring vilken nytta och kvalitet insatserna har. Blivande företagare och entreprenörer använder andra kunskaper och resurser när man vill starta eller utveckla sin affärsidé och företag. Rådgivningen är för svagt marknadsförd alt. att företagen inte känner till att de har möjligheten/är en del av målgruppen. Företagen hittar inte rätt i det offentliga stödsystemet 16 Företagen har andra informationskällor Ett annat sätt att ringa in efterfrågan kan vara att utgå från vart företagen faktiskt vänder sig för stöd och hjälp i samband med företagsstart. Tydligt är att 9 En svårighet är dock att rådgivningsaktörerna mäter och följer upp verksamheten på olika sätt. Något som gör det svårt att jämföra siffror från två olika aktörer 10 Detta baserat på uppgifter som aktörerna presenterat för utredningen (se föregående kapitel). Resurscentra borträknade då deras uppföljning inte tycks möjliggöra beräkningar av hur många företags som fått rådgivning 11 Statens Offentliga Utredningar, 2008, Innovationer och företagande - Sveriges framtid, betänkande av Företagsfinansieringsutredningen, SOU 2008: Samuelsson, Mikael 2007, Vad är entreprenörskap?, E-spegeln Nr ITPS, nyföretagarstatistik ITPS, nyföretagarstatistik Se exempelvis: Boter, Håkan, Lundström, Anders, 2005, SME perspectives on business support services - The role of company size, industry and location. Journal of Small Business and Enterprise Development, Vol. 12 No Se: Om överlappning och att hitta rätt i rådgivningssystemet. 19

20 släkt, familj, vänner och inte minst företagare de själva känner, är mycket viktiga för stöd och råd. Enligt den enkätundersökningen som FSF genomfört hösten 2008 är det över 60% som uppger att man har tagit råd och hjälp av dessa grupper. 17 Även Skatteverket (drygt 60%) och revisor eller bokföringsbyråer (knappt 60%) men också Bolagsverket (närmare 45%) är viktiga för råd och stöd. Studiens resultat bekräftas av tidigare studier. Några aktörer som relativt få företag hade haft kontakt med i samband med start, enligt FSFenkätundersökning, var företagshotell (typ inkubator), drivhus vid universitet eller högskola, IFS, Coompanion och Exportrådet (samtliga under 5%). Företagens behov Företagens behov behöver definieras och mätas mer specifikt med avseende på vilken typ av rådgivning och kunskap som efterfrågas. FSF-undersökningen ger följand bild av företagens behov för olika områden och frågor. Högre grad av behov Råd om skattefrågor (närmare 60%) Råd om redovisning (drygt 50 %) Råd om möjlighet till finansiellt stöd eller bidrag (drygt 35%) Hjälp av kunnig person som kan ens bransch (närmare 35%) Utbildning om hur man startar eget (närmare 30%) En mentor att bolla idéer med (drygt 25%) Lägre grad av behov Hjälp med affärsplan inklusive marknadsanalys (cirka 20%) Produktutveckling och design (knappa 10%) Lokal och markfrågor (knappa 10%) Råd om patent och råd om exportfrågor (drygt 5%) Fig. 2.1 Företagens behov av rådgivning. Källa: FSF enkätundersökning Gap mellan utbud och efterfrågan FSF:s studie visar på vissa gap mellan efterfrågan (vad man anser sig behöva) och utbud (här definierat som vad man tagit del av). 18 Det största gapet rör rådgivning om möjligheter till finansiellt stöd och bidrag. Cirka 20% mer ansåg sig ha behov av detta än de som faktiskt sedan tagit del av tjänsten. Detsamma gäller för råd om redovisning och skattefrågor. Gapet mellan efterfrågan och utbud är mindre (cirka 10%) vad gäller juridiska frågor (till exempel kring avtal och pension), hjälp att bygga hemsida, samt att få bollplankstöd från en mentor eller liknande. Hjälp med affärsplan och marknadsanalys, som är ett relativt vanligt verktyg i företagsrådgivningen, efterfrågas av relativt få (20%), d.v.s en av fem anger detta som ett behov. 17 I utredningen har vi haft möjlighet att använda resultat från den studie som Forum för småföretagsforskning under hösten 2008 genomfört i samarbete med de fyra regionerna Västra Götaland, Örebro län, Skåne och Västernorrland. Studien har använts för att ge en så aktuell bild av behov och efterfrågan som möjligt och har kompletterats med andra undersökningar. Resultatens från denna studie kommer att publiceras vid ett senare tillfälle. 18 Det procentuella gapet är här mer specifikt definierat som skillnaden mellan å ena sidan mycket/ganska stort behov och å andra sidan fick mycket/ganska stor hjälp. 20

21 Tillgänglighet Data för att besvara frågan om rådgivningens tillgänglighet är bland annat två större enkätstudier. En är FSF:s studie från november till december (i samarbete med SKOP). Den andra 20 från 2005 genomfördes av Anders Lundström från FSF och Håkan Boter på Handelshögskolan Umeå universitet. Båda enkäterna finner relativt svaga empiriska belägg för att företagen inte skulle hitta rätt i rådgivningssystemet. I studien från 2008 frågade man personer som startat företag samma år (08) om de upplevde att det vid företagsstart hade varit svårt att veta vart de skulle vända sig för att få information. På detta svarade drygt 70% av de nystartade företagen nej. Om granskar grundfrågan så visar enkäten också att närmare 90% av företagen inte ansåg att de försökt få hjälp och råd vid företagsstarten av myndighet eller organisation som senare visade sig sakna nödvändig kompetens eller kunskap. Företagen tycks alltså i mycket låg utsträckning ha nått en aktör som företagaren själv uppfattat saknat förutsättningar att ge råd. På följande sätt summerar de bägge forskarna resultaten från 2005 års enkät: One interesting issue discussed in Sweden and other countries is whether there are too many publicly financed support organizations at the local and regional levels, which make it difficult for SMEs to find the appropriate support organization. The survey does not support this view. On the contrary, approximately nine out of ten companies stated they had no problems finding the appropriate support. Även en något äldre italiensk studie 21 stödjer bilden ovan. Rörande performance och visibility i svensk företagsrådgivning skriver man där: One of the main findings of this report is that it is easy to find the appropriate support provider and/or information. Statistik framtagen av SCB och Sveriges Kommuner och Landsting inom ramen för projektet Företagarna om kommunen 22 ger ett likartat resultat. Statistiken där visar att endast 23% av de svarande företagen ger regionen ett lågt värde (1-4 på en 10-gradig skala där, 10 är högst nöjdhet) avseende hur nöjd man är med tillgången till rådgivning om företagande, t.ex. juridik, affärsutveckling och ekonomi. Övriga svarande företag i studien ger mellanliggande (5-7 på skalan, 47%) eller höga värden (8-10, 31%) på den 10-gradiga skalan. Intressant i den studien är att utgångspunkten tillgång till rådgivning kan ge en delvis annan vinkel som mer visar rådgivning som något man uppfattar sig ha tillgängligt, men som man kanske inte med nödvändighet nyttjar. Man vet var den finns om man skulle ha behov av den. 19 Enkäten 2008 är baserad på företag som startade under 2008 i antingen Västra Götaland, Örebro län, Skåne eller Västernorrland. 20 Enkäten 2005 besvarades av cirka 1000 svenska små- och medelstora företag (mellan 1 och 49 anställda) från både tillverkningsindustri och serviceföretag i de tre regionerna Stockholm, Örebro och Västernorrland. Publicerad i Journal of Small Business and Enterprise Development, Vol. 12 No. 2, Europeiska Kommissionen, 2002, Support Services to SMEs in Germany, Greece, Ireland, Italy and Sweden. A comparative study. Generaldirektoratet för näringsliv 22 Materialinsamlingen har där genomförts i!23 kommuner och totalt 5919 företag har besvarat enkäten. 21

22 Är kunderna nöjda? En stor andel av de företagare som tar del av den statligt finansierade företagsrådgivningen är nöjda. Detta gäller både när rådgivningsaktörerna själva och andra mäter. Av de kundundersökningar vi har tagit del av framgår att företagen/kunderna anser att rådgivningen har varit värdefull och att de har fått ett gott bemötande. En undersökning från SCB våren visar att 63% av företagen skattar den egna nöjdheten vad gäller offentliga organisationers företagsrådgivning till mellan 5 och 10 på en tio-gradig skala. 37% skattar den egna nöjdheten mellan 1 och 4. Tabellerna nedan redovisar företagens/kundernas nöjdhet, uppfattning om rådgivarpersonalens kompetens och kunnighet, bemötandet samt värdet av rådgivningen. Sammanställningen baseras på aktörernas egna undersökningar 24 Nöjdhet ALMI NFC Coompanion Nästan 8 av 10 kunder är som helhet nöjda med ALMI av 10 är nöjda med rådgivningen de erhöll från NyföretagarCentrum procent av de som fått råd av Coompanion är nöjda (38%) eller mycket nöjda (58%) med rådgivningen som helhet. 27 Bemötande, samt rådgivarpersonalens kompetens och kunnighet 28 (en femgradig skala där 5 är det högsta betyget) ALMI NFC Näringslivskontor (kommun) Ca 70% av kunderna ger ALMI betyg 4 alt 5 avseende bemötande från personalen Ca 20% ger betyg 3 och övriga 10% ger betyg 1 eller 2 Ca 70% av kunderna ger också ALMIs personal betyg 4 alt. 5 avseende kompetens och kunnighet Ca 70% av kunderna på NyföretagarCentrum ger betyg 4 alt 5 avseende bemötande från personalen Ca 20% ger betyg 3 och övriga 10% ger betyg 1 eller 2 Ca 70% av kunderna ger också NyföretagarCentrums personal betyg 4 alt. 5 avseende kompetens och kunnighet. Ca 60% av kunderna på näringslivskontoren ger betyg 4 alt 5 avseende bemötande från personalen Ca 30% ger betyg 3 och övriga 10% ger betyg 1 eller 2 Ca 60% av kunderna ger också näringslivskontorens personal betyg 4 alt. 5 avseende kompetens och kunnighet. Var rådgivningsinsatsen värdefull? 29 Inget värde Något värde Mycket värde ALMI 34% 40 % 25% NFC 20 % 40% 40% Nutek startlinje 29% 50% 21% Näringslivskontor (kommun) 26% 38% 36% Fig. 2.2 Sammanställning av resultat av kundundersökningar. Källa: se fotnot 23 Statistik från SCB, våren 08, i samarbete med Sveriges kommuner och landsting inom ramen för Företagarna om kommunen. 24 Dock saknar FBA siffror i dessa hänseenden för Innovationsbron, Connect, IUC, och IFS. 25 Jobs and Society, 2008, Uppföljning Hur går det för kunderna? Utförd av Synovate Temo. 26 Jobs and Society, 2008, Uppföljning Hur går det för kunderna? Utförd av Synovate Temo. 27 Nuteks uppföljning av stödet till kooperativt företagande såsom resultaten ser ut FSF- enkäten i 5 regioner från Riktad till personer som startade företag under Resultaten här är baserade på Mikael Samuelssons forskning presenterad i E-spegeln nr. 3, Företagens vänner: vilka är de och vilken nytta gör de? Statistiken baseras på ett urval av 622 affärsidéer. 22