Verksamhetsberättelse 2011

Transkript

1 barnkörbarn i bodals kyrka Verksamhetsberättelse 2011 Svenska kyrkan, Lidingö församling friluftsgudstjänst på hustegaholm

2 Verksamhetsberättelse 2011 Inledning Allt har sin tid står det i Bibelns Predikaren. Det är en bra sammanfattning på verksamheten i Lidingö församling under har varit ett år med flera stora förändringar. Under året har kyrkorådet fattat flera stora, strategiska beslut som kommer att påverka Lidingö församling i många år framöver. En del beslut har inneburit att en epok i församlingens historia har avslutats. En sådan epok var när fastigheten Palmen 1, det som tidigare var Rudboda kyrka, under hösten bjöds ut till försäljning. Ett annat var när föreningen Lidingö Julfemma avslutade sin verksamhet efter mer än 100 år. Såväl fastigheten Palmen 1 som Lidingö Julfemma är viktiga i Lidingö församlings historia. Den verksamhet som bedrivits i Rudboda kyrka och av Lidingö Julfemma har, genom åren, haft stor betydelse för väldigt många människor. Efter flera års avveckling av verksamheten var det dags att avsluta Lika viktigt som att våga avsluta en verksamhet som gjort sitt är att våga se möjligheterna i framtiden och ha mod att satsa på dem. Ett viktigt strategiskt beslut 2011 var att satsa stora resurser på församlingens förskoleverksamhet. Det är med glädje vi under 2011 tagit fasta på möjligheten att bygga om Breviks prästgård till en förskola, också för de yngsta barnen. Under hösten har en stor nysatsning gjorts av samtliga medarbetare på församlingens barnverksamhet. Det är med stolthet vi berättar om hur många nya barnfamiljer som hittat en hemhörighet i församlingens barnkörer och barngrupper under hösten Vi är många som tillsammans är Lidingö församling och vi är olika. Därför rymmer den här verksamhetsberättelsen som följer olika perspektiv på vad som hänt i Lidingö församling. Och hur vi som fått förtroendet att ha ett särskilt ansvar i församlingen, som förtroendevald, anställd eller ideell medarbetare, förvaltat vårt uppdrag under Lidingö den 4 maj 2012 Carina Nilsson kyrkoherde 2

3 Personal Personalen hör till församlingens viktigaste tillgångar. Därför har flera större utbildningssatsningar gjorts under Datorer blir ett allt viktigare arbetsredskap för samtliga medarbetare, oavsett befattning. Under 2011 infördes bl. a ett nytt bokningssystem för lokaler och personalresurser. En av årets utbildningssatsningar var därför att höja den gemensamma nivån av kunskap om de vanligaste datorprogrammen. Nivåanpassade kurser i Word, Excell och Outlook erbjöds en stor del av personalen. Kyrkogårdspersonalen har tillsammans höjt sina gemensamma kunskaper i växter och plantering genom utbildningsprogrammet Gröna lyftet. Under hela 2011 har samtlig personal haft undervisning såväl i teori som genom att praktiskt arbeta ute på kyrkogården. Kursen har letts av landskapsarkitektbyrån Taggen. Samtliga medarbetare har, efter avslutad utbildning, numer motsvarande gymnasiekompetens i växter, plantering och trädvård. Förskolepersonalen har under 2011 gått utbildning i den nya läroplanen för förskolan. Utbildningen har dels inneburit att man deltagit i gemensamma utbildningar arrangerade av Lidingö Stad, som vid seminarier och praktisk tillämpning vid de egna lärarkollegierna. Samtliga vaktmästare, musiker, präster, diakoner och pedagoger åkte två dagar till Biskops- Arnö för gemensamma studiedagar. Församlingsinstruktionens teologiska grundsyn och församlingssyn var utgångspunkten för arbetet. Utifrån en gemensam teologisk grundsyn arbetade sedan arbetslagen med årets verksamhetssatsningar som barnverksamheten och de ideella medarbetarnas roll i församlingen. Som framgår av den ekonomiska redovisningen har budgetutrymmet för löner inte utnyttjats fullt ut Anledningen är för det första att några budgeterade tjänster varit vakanta under året och att ingen vikarie har tagits in. Men den andra och viktigaste anledningen är en anpassning till kommande års lönebudgetar. I prognoserna för de närmaste åren kommer intäkterna av kyrkoavgiften att minska samtidigt som man kan räkna med avtal med löneökningar. Det är en ekonomi som på sikt inte går ihop. Lidingö församling har därför, redan 2011, börjat anpassningen av personalbudgeten, till de förväntat minskade inkomsterna i framtiden. Därför har under % pedagogtjänst och 100 % diakontjänst, efter lagstadgade MBLförhandlingar och beslut i kyrkofullmäktige tagits bort ur personalorganisationen. 3

4 Fastigheter För fastighetsfrågor finns en fastighetschef anställd på 30 % som bekostas av kyrkoavgiften. Fastighetschefen är på 70 % kyrkogårdschef bekostas av begravningsavgiften. Den främsta som hänt med församlingens fastigheter under 2011 var att fastigheten Palmen 1 d.v.s. f.d. Rudboda kyrka sålts till Lidingö Stad. Under hela året pågick kontakter mellan den mäklare som anlitats av Lidingö församling och ett flertal intressenter. Efter budgivning var det dock Lidingö Stad som gav det förmånligaste erbjudandet. Försäljningen blev klar i slutet av 2011 även om försäljningen slutförs först i februari Den andra stora händelsen var när kyrkofullmäktige i maj beslutade att satsa på församlingens förskoleverksamhet genom att bygga om Breviks prästgård till förskola med kapacitet att ta emot en småbarnsavdelning förutom den befintliga avdelningen för större barn som hittills funnits i Brevik kyrka. Under hela hösten pågick ombyggnaden. Även prästgårdens trädgård byggdes om för att passa som lämplig lekmiljö för barn. Tyvärr drabbades Kvarnens förskola av en omfattande vattenskada tidigt på våren Orsaken var en läcka i lägenheten ovanför. Tyvärr blev återställandet av såväl lägenheten som förskolan i Kvarnen kostsamt. Bodals kyrka har under 2011 fått ytterligare en uppfräschning då taket i kyrksalen målades sommaren Samtidigt restaurerades även altaret och nya gardiner köptes in. I Bodals kyrka, liksom i församlingens övriga kyrkor, har de trådlösa mikrofonerna rustats upp och fått ny frekvens enligt nya regler från trafikverket. S:ta Annagården fick nytt larmsystem våren Det glädjande med det nya larmet är att det är betydligt mer lätthanterligt än det gamla. Under 2011 har därför S:ta Annagården blivit möjlig för församlingsbor att hyra för t ex dopkaffen i egen regi. Det visade sig vara mycket uppskattat. Numera kan Lidingö församling erbjuda lokal för dopkaffen i såväl S:ta Annagården som i Kyrkallén. Båda lokalerna har under 2011 använts flitigt. Kyrkallén blev under 2011 tillgänglighetsanpassad då en ny dörr och handikappramp installerats. Vid en medarbetarsamling på våren 2011 gick plötsligt brandlarmet i S:ta Annagården. Det visade sig vara en brand i styrskåpet i ventilationen. Varken personer eller byggnaden kom till skada men efter branden blev det nödvändigt att uppgradera och återställa hela ventilationssystemet till en stor kostnad. Varken denna kostnad eller den för ombyggnaden av Breviks prästgård var budgeterad. För att någorlunda hålla fastighetsbudgeten för 2011 blev det nödvändigt att skjuta fram ventilationsarbetena i Breviks kyrka till sommaren Däremot fick utemiljön en rejäl översyn med beskärning och nedtagning av träd och buskar. Ny väggbelysning installerades vid Breviks kyrkas stora entré. Även vid Grönsta har sly röjts och säkerhetsbeskärning och nedtagning av träd har utförts. Branddammen muddrades inför sommaren 2011 och är nu vacker igen. På S:ta Annagården målades receptionen, samtalsrummet samt ett kontorsrum om, nytt golv lades in och nya möbler har inhandlats. Även stora salen fick ett lyft när nya stolar köptes in. 4

5 Sammantaget gör detta att budgeten för fastigheter har överskridits samtidigt som det bör poängteras att fastigheterna därmed hålls i god ordning. Glädjande är också att fler av fastigheterna, tack vare de stora investeringar som gjorts, nu kan användas för församlingsverksamhet på ett bättre sätt än tidigare. Information verksamhet 021 Under året har 2 heltidstjänster funnits för information och kommunikation i församlingen. Informationsenheten har fortsatt att ägna tid åt strategiska frågor. Utvecklingen med Kyrkonytt som ett verktyg att nå de grupper av kyrkotillhöriga som är mest benägna att gå ur Svenska kyrkan, d.v.s. födda 1970 och senare har fortsatt. Syftet med de två redaktionella nummer av tidningen som publicerats har varit att skapa en relation och fördjupad kontakt mellan församlingen som organisation och de boende på Lidingö. Två nummer av kyrkonytt var i form av verksamhetsfoldrar, vår och höst. Målet med foldrarna är att ge en samlad bild av församlingens verksamhet och tjänster till alla som bor och vistats på Lidingö. Foldrarna fungerar även som en telefonkatalog. Dessutom har två kortare nummer av kyrkonytt publicerats. Det första var en presentation av påsken som Festernas Fest kyrkoårets höjdpunkt i Lidingö församling. Det andra hade sommaren som tema där fram för allt sommarkonserternas gästande musiker lyftes fram. Ett annat resultat av det strategiska arbetet var de vykort med hälsning och program inför allhelgona helgenrespektive julhelgen som distribuerades till alla hushåll. Utskicket fick stöd av helsidesannonser i Lidingö Tidning och information på församlingens och Stockholms stifts webbplatser. En stor satsning på att göra församlingen synlig i Lidingö tidning på ett positivt sätt har gjorts av församlingens informatörer. I samarbete med övrig personal har rutiner för pressmeddelanden tagits fram. Så gott som alla pressmeddelanden har resulterat i allt från små notiser till helsidesreportage. Syftet med satsningen har varit att ge positiv information om Lidingö församling till de Lidingöbor som inte så ofta har personlig kontakt med församlingen. Under 2011 har församlingens kommunikation fortsatt utvecklingen att gå från bred allmän information till att skapa personlig målgruppsrelaterad kommunikation. Större resurser än tidigare har fördelats till att arbeta fram och producera personligt adresserade inbjudningar till avgränsade målgrupper. Målet har varit att skapa en personlig kontakt med de medlemmar som inte så ofta själva söker sig till församlingens verksamheter. Även för att fördjupa kontakten mellan kyrkotillhöriga och församlingen vid speciella tillfällen har prioriterats. Som ett exempel kan nämnas den personliga välkomsthälsning till alla nyinflyttade kyrkotillhöriga. Andra medlemskommunikationssatsningar var personliga brev med inbjudan till Forum för kritiskt tänkande samt Föredrag på S:ta Annagården vilka varje termin skickas som direktmarknadsföring till 4000 kyrkotillhöriga per projekt. Även inför satsningen på ideella medarbetare skickades 3000 direktadresserade brev till utvalda ålderskategorier av de kyrkotillhöriga. 5

6 Allmän församlingsverksamhet verksamhet 601 Under 2011 har serien med Föredrag på S:ta Annagården som startade i februari 2010 väl etablerats. Tre föredrag under ett gemensamt tema har varit formen för såväl våren som hösten Varje föredrag har hållits av en ny, inbjuden talare. Målet har varit att skapa en kulturell mötesplats där kristen tro presenteras av välkända talare utifrån varje talares eget perspektiv. En av församlingens präster har varit samtalsledare och man har kunnat ställa frågor till föredragshållaren. Tanken var att genom föredragen skapa en mötesplats med församlingen för personer som kanske inte så ofta kommer till en gudstjänst men som är intresserade av andlighet och kultur. Även 2011 har omkring hundra personer kommit till varje föredrag. Målen med verksamheten har nåtts över förväntan. En stor kommunikationssatsning med personliga inbjudningar och stora annonser i Lidingö tidning har gjort detta möjligt. Lidingö församling har ett stort antal ideella medarbetare. Utan deras insats skulle församlingen inte ha den rikedom i gemenskap och verksamhet som varit så tydlig under Som ett tack för allas insats bjöds de ideella medarbetarna på vårmiddag på S:ta Annagården. Som en uppmuntran fick alla ideella medarbetare en bok. En av församlingens diakoner har i sin tjänst ett särskilt ansvar för att utveckla och rekrytera ideella medarbetare. Under 2011 har ett grundläggande arbete med att, utifrån församlingsinstruktionen, medvetandegöra vikten av ideella medarbetare hos samtliga församlingens anställda medarbetare. Diakonen har lett samtal vid olika medarbetarsamlingar kring församlingens värdegrund. Även praktiskt har arbetet kring de ideella medarbetarnas roll i församlingen utvecklats. Kartläggning av möjliga ideella uppdrag, liksom former för att ingå och avsluta ett engagemang som ideell medarbetare har upprättats. Hösten 2011 genomfördes en rekryteringskampanj för att få fler ideella medarbetare till församlingen. Det innebar en stor satsning på personliga brev med inbjudan till engagemang i församlingen samt en introduktionsdag för blivande ideella medarbetare. Det lokala ekumeniska arbetet har fortsatt under 2011 med gemensamma präst- och pastorsluncher. Liksom tidigare år samarbetade Lidingö församling med arrangörerna av Lidingöloppet. Församlingsgemensam musikverksamhet 6 musiker är anställda på heltid i församlingen, varav en tjänst innehåller 40 % arbetsledande uppgifter. Målen i den verksamhetsplan för församlingens körverksamhet som gjordes av musikerkollegiet under våren 2008 utvärderades under våren. Vad gäller vuxenkörerna är vi nöjda med resultatet. Stora satsningar behövdes dock på barn- och ungdomskörverksamheten för att öka antalet korister i körerna. Den första ägde rum på annandagspåsk, då hela församlingens huvudgudstjänst var sammanlyst till Breviks kyrka och den familjegudstjänst där samtliga församlingens barnkörer predikade genom att framföra musikalen Hanna av G. Riedel. Den andra stora satsningen var när alla församlingens barnkörer medverkade i Lidingö stads Kulturnatt. I en fullsatt Ansgars kyrka gav barnkörerna musikalen Ryktet går genom stan av Lindberg/Furingsten, ackompanjerade av tre musiker. 6

7 Viktigast var dock att se över barnverksamheten med körer och barngrupper i stort. För barnkörernas del blev en studieresa för församlingens barnkörledare och pedagoger till Hässelby församling starten till att tänka mer i team och samarbete i barnverksamheten. Detta ledde till att barnkörverksamheten från och med hösten 2011 samordnats med minior- och juniorverksamheten. I S:ta Anna- och i Bodals arbetslag arbetar man nu tillsammans för att få fler vuxna kring barnen samt centrera utbudet för barn till en kväll i veckan. Varje barn ges möjlighet att under några timmar sjunga i kör, äta mellanmål och delta i minior- eller juniorverksamhet. Musiker, pedagog och ungdomsledare finns i teamet som träffar barnen varje vecka. I S:ta Anna har man dessutom en Körfarmor som hjälper till med frukt och dryck samt finns som stöd i arbetet. I Brevik finns en ungdomsledare med under minikörens och Kidsens övning samt ordnar med frukt och dryck till barnen. När formen var klar togs i samarbete med informatörerna ett material fram som skickades till kyrkotillhöriga barn i åldrarna 5-12 år. Detta gav ett stort gensvar och summan av antalet körbarn i församlingen fördubblades. Ungdomskören fick ett liknande utskick och bytte lokal och veckodag för att finnas där övrig ungdomsverksamhet bedrivs, nämligen på torsdagar i S:ta Annagården. Än så länge har ungdomskören inte vuxit och körens framtid diskuteras och analyseras. Verksamheten med orgelelever har fortsatt. Församlingen har 6 orgelelever inom ramen av tre tjänster och i slutet av året 2011 stod 9 elever i en kölista. Den nätverksgrupp som Sensus dragit igång fortsätter med Lidingö som bas. Eleverna har lektion ca 35 gånger per läsår, medverkar i gudstjänster, deltar i orgelutflykten, ska gå på 2 orgelkonsert i församlingens regi samt medverka vid elevkonsert. De elever som nått en viss nivå blir erbjudna att gå en förberedande kantorsutbildning på Stora Sköndal tre veckor under sommaren. Orgeleleverna får ett månadsblad, Orgelnytt, med information om orgelkonserter på Lidingö och information på Stifts nivå som kan vara av intresse för dem. Övningsinstrument har med Sensus och stiftets hjälp tagits fram. Undervisningen är gratis, men i gengäld ska eleven hyra en övningsorgel för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. För tredje gången genomfördes i år Kör-Orgelskojkollot. Liksom tidigare år är orgelskoj ett gemensamt arrangemang av församlingarna i Östermalm-Lidingö kontrakt. Totalt 34 barn deltog varav 15 kom från Lidingö församling.. Från Lidingö var Ingrid Damstedt Holmberg körledare, Roberta Sciacco Schantz och Li Ringqvist Östman hjälpte till som orgellärare och dessutom deltog fem ungdomsledare från vår församling. Orgelskoj är en viktig del av Lidingö församlings ansvar för att rekrytera framtidens organister. Verksamhet 639 Instrument. Beståndet av pianon är till antalet bra, men standarden är i de flesta fall något åldersstigen och vi saknar ett riktigt bra piano vid t.ex. sommarkonserterna. Flyglarna är i gott skick och underhålls årligen. Orgeln i Lidingö kyrka har genomgått en generalstämning där samtliga pipor tagits ur och kontrollerats, därefter har orgeln stämts. Några små justeringar återstår vid årsskiftet som åtgärdas kommande år. Orgeln i gott skick. Bodals orgel fungerar bra. Kororgeln i Brevik fungerar också bra. Läktarorgeln är den av församlingens orglar som är mest svårspelad och i sämst skick. Detta märks i svårigheten att stämma den samt att klangen är lite burdus. Dock fungerar den bra Budgeten visar ett minusresultat. Behovet av fler körgradänger visade sig stort och ett inköp gjordes där kostnaden fick belasta

8 Förskolan verksamhet 652 I kyrkans förskola var, under vårterminen 2011, 9 personer anställda fördelade på 5,96 tjänster, varav 0,5 arbetsledande tjänst. I augusti gick en av de anställda i pension. Under hösten har 8 personer varit anställda och 1 vikarie fördelade på 6,1 tjänster varav 0,5 arbetsledande tjänst. Av kyrkorådet prioriterad verksamhet Under 2011 har en stor del av kyrkorådets arbete ägnats åt att se över församlingens förskoleverksamhet. Syftet har varit att se till att förskolan verkligen är utformad så att den är anpassad till hur småbarnsföräldrars behov. Kyrkorådet har därmed visat att förskolan är en högt prioriterad verksamhet i Lidingö församling. Viktiga strategiska beslut vad gäller så väl att satsa resurser på ombyggnad av fastigheter, som att fatta beslut om omstrukturering i personalorganisationen har varit nödvändiga under 2011 för att målet, att ha en förskola av hög kvalitet, öppen för alla familjer med förskolebarn, skall uppnås. Förskoleverksamheten Under 2011 var totalt 45 barn inskrivna i församlingens fyra förskolegrupper. Barnen har varit i åldrarna 2 6 år. Förskolorna arbetar enligt läroplan för förskolan. Alla förskolegrupper har en utflyktsdag i veckan då barnen tar med egen matsäck. Många studiebesök, teaterbesök och konsertbesök har gjorts under året. Förskolegrupperna har besökt alla församlingens kyrkor. Det har varit intressant att se de andra kyrkorna i församlingen, inte bara den där den egna förskolegruppen hör hemma. Millesgården och Elfviks gård har också fått besök av församlingens förskolegrupper. Vårens gemensamma utfärd gick till Kolmårdens djurpark med förskolebarnen och en förälder per barn. Kontakten med barnens föräldrar betonas i verksamheten. Föräldrarna uppmanas att själva vara med en dag i förskolan. Föräldramöten och utvecklingssamtal är en viktig del i förskolans arbete. Kyrkans förskola medverkar i gudstjänster i alla församlingens kyrkor. Inför gudstjänsterna på söndagarna övar förskolorna sånger och psalmer med församlingens musiker. Arbetslagets präster besöker regelbundet förskolegrupperna för samtal om gudstjänstens tema. Förskolebarnen kan på så sätt vara förebilder för alla barn som firar gudstjänst. Under året har Kyrkans förskola även firat många vardagsgudstjänster, då arbetslagen i Bodal och Brevik, förutom alla föräldrar, också bjudit in alla dagbarnvårdare med barn som har anknytning till förskolorna. Förskolans personal har regelbundet fått inspiration och fortbildning genom kurser och föreläsningar arrangerade av främst Stockholms stift och Lidingö Stad. Öppna förskolan Öppna förskolan finns i Bodals och Breviks kyrka samt i Kyrkallén. Samtliga tre öppna förskolor har öppet 2,5 timmar vid två tillfällen varje vecka under terminerna. Under våren har en förskollärare arbetat 70 %, och under hösten en förskollärare 20 % och en barnskötare 40 % med församlingens öppna förskoleverksamhet. Tillsammans med präster i respektive kyrka har förskolepedagogerna bjudit in till vardagsgudstjänster för besökarna i Öppna förskolan. 8

9 Måluppfyllelse utifrån budget Det betydande underskottet under 2010 kunde minkas under Orsaken är att förskolan tagit emot barn från två års ålder, i stället för som tidigare vid tre års ålder. Församlingen erhåller en högre barnomsorgspeng för barn 1-3 år. Den sänkta intagningsåldern har gjort det enklare för föräldrar att välja församlingens förskola då många föräldrar väljer att låta sina barn starta i förskola vid två års ålder. Det har också varit pensionsavgångar där tjänster lämnats vakanta. Församlingens ledning har under 2011 fortsatt arbetat på en översyn av förskolan samt att hitta vägar att nå ett 0-resulat i framtiden. Barn- och Ungdomsverksamhet För barn- och ungdomsverksamheten finns tre budgeterade pedagogtjänster. En stor del av församlingens barn- och ungdomsgrupper leds av unga ledare handledda av den anställda personalen. Söndagsskolan verksamhet 661, objektnr 110 Söndagsskolan i S:ta Anna kyrkliga center är sedan 2010 flyttad till väntrummet bredvid Lidingö kyrka. Syftet var att föra söndagsskolan närmare gudstjänstlivet i Lidingö kyrka. På så sätt är det lättare för föräldrar att fira gudstjänst samtidigt som barnen är på söndagsskolan. Söndagsskolans ideella medarbetare och de anställda medarbetarna vid gudstjänsten får lättare att knyta kontakt med varandra. Under 2011 har man bara haft några barn i söndagsskolan vid Lidingö kyrka. Verksamheten har letts av ungdomsledare. I Breviks kyrka finns en söndagsskola som är kopplad till gudstjänsten, den har inga inskrivna barn. Antalet barn varierar i Brevik mellan ca fem till ca trettio, beroende på vilka grupper som är kopplade till gudstjänsten. Barnverksamhet 6-13 år verksamhet 661 samt objektnr 110 Miniorer har barn i åldrarna 7-10 år som målgrupp. Miniorgrupperna i Bodals kyrka respektive S:ta Annagården har haft omkring ca 20 deltagare i respektive grupp. Juniorgruppen (11-13 år) på S:ta Annagården har ca.10 deltagare och i Bodal 5-10 deltagare. Senoritas är en tonårsgrupp för flickor från 13 år, man har 5-10 deltagare. Barnverksamheten leds av ungdomsledare. Från hösten -11 började man att koppla minior och juniorgrupperna till midi- och maxikören i Bodal och Annagården.. Detta innebär att grupperna sker samma dag samt att de ligger i anslutning till varandra. Minior- och juniorledarna är inne och hjälper till i körgrupperna, liksom pedagogen. När körgruppen är slut har man ett gemensamt mellanmål med minior respektive juniorgruppen. Denna samordning har gjorts för att underlätta för barnen att vara med i bägge sammanhangen samt för att skapa samordningsvinster. Musikern får bl.a. hjälp att mer fokusera på musiken medan ungdomsledaren eller pedagogen kan hjälpa till att hålla ordning i körgruppen. Glädjande är att antalet barn ökat i såväl barnkörerna som i barnverksamhetens grupper. Den nya arbetsformen har alltså brutit de senaste årens trend med minskade barngrupper. Dagkolloverksamhet på Grönsta verksamhet 662 Under två sommarveckor 2011 hölls dagkolloverksamhet för barn i de yngre skolårskurserna (7 11 år) på Grönsta. Timanställd personal underställd en av församlingspedagogerna leder all dagkolloverksamhet. 9

10 Grundskoleverksamhet konto 661 samt Den församlingsövergripande strategin för samarbetet mellan Lidingö församling och Lidingös förskolor och skolor som arbetades fram under 2010 har nu 2011 förverkligats. De goda erfarenheterna från Bodals arbetslags mångåriga skolverksamhet ligger till grund för modellen. Samtliga barn och ungdomar från förskoleåldern till åk 9 i grundskolan inbjuds att en gång om året delta i en skolsamling där Lidingö församling presenterar ett årskursbestämt tema om kristen tro och tradition. Samtliga Lidingös skolor, oavsett om de är i kommunal eller privat regi, har fördelats mellan arbetslagen. En gemensam kursplan för varje årskurs har tagits fram. Ansvaret för att genomföra dessa har fördelats mellan församlingens tre arbetslag. Man har under läsåret 2010/2011 börjat arbeta enligt konceptet i alla arbetslag med positivt resultat. Som exempel kan nämnas att S:ta Anna arbetslag tillsammans med personalen på kyrkogården bjöd in samtliga klasser i årskurs fyra till en allhelgonavandring om död och begravning på kyrkogården. Under advent bjöds alla barn i årskurs ett att delta adventsamlingar om julens bakgrund i kristen tradition. Det var arbetslagen kring kyrkorna som var för sig bjöd in till adventssamlingarna. Alla klasser i årskurs fem inbjöds till Bodals kyrka där arbetslaget lät dem gå en kyrkohistorisk vandring. Arbetslaget dramatiserar scener ur kyrkohistorien där eleverna får möta personer som heliga Birgitta och Lina Sandell. Ung konst -11: grundskoleverksamhet åk 9 verksamhet 663, objekt 101 Sedan 1990 har församlingen i samarbete med Kreatima, Rädda Barnen, bildlärarna i grundskolan och alla åk 9 elever gjort en stor konstutställning i S:ta Annagården i slutet av november. På utställningen visas alla akrylmålningar som eleverna i åk 9 gjort under höstterminen. I samband med terminsstarten har församlingen en lektion i varje klass i årskurs 9. Under den lektionen presenteras temat och olika inspirationstankar ges. Temat för 2011 var Alla är vi ett. Bildprojektet är numera integrerat i Lidingö församlings gemensamma skolsatsning. Konfirmandverksamhet verksamhet 640, 641, 643, 645, har det långsiktiga arbetet med att få fler ungdomar att konfirmeras fortsatt att ge resultat. Även i år är målet att fler än 50 % av de kyrkotillhöriga ungdomarna konfirmeras uppnått. 62 % av de kyrkotillhöriga 15-åringarna konfirmerades (58 % % 2009, 56 % 2008, 45 % 2007). Det innebär 54 % av samtliga 15-åringa skrivna på Lidingö konfirmerats (48 % 2010, 49 % 2008, 42 % 2007). Helfartskonfirmander, 7 deltagare (15 deltagare 2010) träffades varje torsdag under vårterminen Våren 2011 deltog 20 ungdomar (17 ungdomar 2010) i ett Sportlovskonfirmanläger i Huså, Åre. De träffades ca en söndag per månad med start i november 2010 och konfirmerades i april Sportlovslägret var, liksom tidigare år, ett samarbete med Boo församling. Hösten 2011 startades en ny sportlovskonfirmandgrupp med 20 deltagare. Liksom tidigare år genomfördes tre sommarläger varav ett dagläger på Grönsta. De två sommarlägren med internat hölls på lägergårdarna Marielund på Ekerö och Sundborn i Dalarna. Totalt deltog 73 ungdomar på församlingens sommarläger. Konfirmandlägren leds av 10

11 präst, församlingspedagog samt ytterligare en vuxen ledare med motsvarande kompetens. Ett antal ungdomsledare är också med i ledarteamen på lägren. Sommarlägren är populära.2011 fanns vid mitten av våren inte någon kö av ungdomar till konfirmandläger tack vare att församlingens konfirmandansvariga hjälper till att hänvisa till andra konfirmationsalternativ. Många Lidingö-ungdomar väljer att konfirmeras på sommarläger med annan arrangör än Lidingö församling. Det är glädjande då det inte är möjligt för församlingen att erbjuda fler ungdomar än idag att konfirmeras på församlingens egna läger. Det skulle kräva för stora personalresurser. Lidingö församling samarbetar med de stora externa konfirmandlägerarrangörerna. Församlingen är noga med att ge god information om konfirmationsalternativ. Kostnaderna för konfirmandclearingen har följt budgeten. Gymnasiekonfirmandgruppen med lägervistelse i Taizé, Frankrike, som en del av gymnasiekonfirmandtiden. Denna grupp blev inte av på grund av dödsfall i pedagogkollegiet. De övergripande målen för konfirmandverksamheten har uppnåtts. Eftersom ungdomskullen är mindre än tidigare år har det skett en procentuell ökning av antalet konfirmerade ungdomar, trots att en del grupper har haft färre konfirmander än tidigare år. Alla medel som avsattes i budgeten för konfirmandverksamheten har inte används. Det beror delvis på att medel avsatts för fler konfirmander i våra grupper. Ungdomsverksamhet verksamhet 661 objektnr: , 110, 664 I Lidingö församling ges goda möjligheter för dem som konfirmerats att fortsätta sitt engagemang i kyrkan. Det sker genom gruppverksamhet, gudstjänstliv och utbildning med ungdomar som målgrupp. Lidingö församling når även de ungdomar som inte konfirmerats genom att samarbeta med högstadie- och gymnasieskolor. Gruppverksamhet och gudstjänstliv SKUM - Svenska Kyrkans Ungas Möte pågår på torsdagskvällar under terminstid. Var tredje gång har man ett tema, övriga torsdagar så umgås man bara. En gång i månaden firas mässa i kapellet, övriga torsdagar har man andakt. Målet är att erbjuda ungdomar en plats där man duger som man är. SKUM är i grunden ungdomsdiakoni vilket innebär att ge goda erfarenheter av Svenska kyrkan såväl i nuet som för framtida livet. De flesta torsdagskvällar har ungdomar kommit till SKUM. Det är ungefär samma ungdomar som deltagit de senaste åren. Tendensen är att ungdomarna fortsätter att komma till SKUM även sedan man slutat gymnasiet och börjat arbeta eller studera vid högskola. Det får till resultat att nykonfirmerade, yngre ungdomar numera har svårare att hitta sin plats på SKUM. Hösten 2011 genomfördes därför en kraftsamling genom att all verksamhet för ungdomar samlades till torsdagskvällen, d.v.s. att ungdomskören, ledarutbildningen samt gymnsaiekonfirmandgruppen har förlagts till samma kväll som SKUM. Resultat har blivit en jämnare balans mellan yngre och äldre ungdomar. SKUM-värdar, äldre ungdomar som är med och planerar innehållet i SKUM och som får ansvara för aktiviteter vissa kvällar infördes. Glädjande är att kraftsamlingen verkligen lyckades. 11

12 Under 2011 har ledarutbildning erbjudits dem som konfirmerats. På hösten startades en grupp med 30 ungdomar, som träffades varje torsdagskväll fram till februari Ledarutbildningen förbereder ungdomarna att engagera sig både i konfirmandgrupper och i våra barngrupper. Ledarutbildningen leds av en församlingspedagog och en präst. Trenden från tidigare år att de yngre ungdomarna bara deltar i ledarutbildningen och inte på SKUM lyckades brytas. Hösten 2011 har fler yngre ungdomar än tidigare år hittat till församlingens ungdomsverksamhet efter konfirmandtiden. En samtalsgrupp på restaurant Jernet, (verksamhet 664) har samlats ungefär en gång per månad och samtalat om livsnära ting. Cirka personer deltar, från 18 år och uppåt. Verksamheten på Jernet startade för att de som känner sig för gamla för SKUM och gamla ungdomsledare skulle fortsätta ha kontakt med församlingen. Under 2011 har dessa ungdomar som tidigare beskrivits varit huvudgruppen på SKUM vilket gör att Jernet satsningen varit betydelsefull. Församlingen har inte tappat kontakten med unga aktiva som tagit studenten vilket tidigare var det vanliga. Samtalen på Jernet har en lös koppling till taizémässorna. Jernetkvällen blir som en form av kyrkkaffe efter taizémässan. Målen med de olika verksamheterna är uppfyllda. I bokslutet har verksamheten fått ett överskott eftersom en del verksamhet inte kunnat genomföras som det var budgeterat p.g.a. personalförändringar. Det planerade SKUM-lägret kunde inte genomföras, vidare har församlingens konfirmandledare och barngruppsledare inte deltagit i kurser och arrangemang. Dessutom brukar ett par kortare resor erbjudas som ungdomsretreathelg och Rock for Moc men på grund av ovan nämnda orsaker så har dessa kortare resor inte blivit av, Det som beskrivits ovan är orsaken till överskottet på konto

13 Diakonin verksamhet 680 samt 681 I Lidingö församling fanns under diakontjänster på heltid, varav en är arbetsledare. En av diakontjänsterna har sedan flera år varit vakant. Vid kyrkofullmäktiges sammanträde i november 2011 beslutades att tjänsten definitivt ska tas bort. Anledningen är församlingens vikande inkomster av kyrkoavgiften de närmaste åren. Församlingens tre diakoner är knutna till varsitt arbetslag. Varje diakon har, förutom det diakonala ansvaret i arbetslaget, frågor där man har hela ön som sitt ansvarsområde. Diakonerna samverkar nära med Lidingö Stad liksom med andra frivillig-organisationer. Den diakonala verksamheten Liksom tidigare år har caféverksamhet bedrivits i Bodal och Brevik. En ideell medarbetare sköter en mycket stor del av verksamheten vad gäller Brevik, med stöd av en diakon, men för Bodal sköter en av diakonerna i stort sett det hela. Det finns en trogen besökskärna vid varje café. Vid enstaka tillfällen har någon programpunkt erbjudits men som tidigare år är syftet med caféerna att erbjuda en öppen samlingsplats med gemenskap och samtal över en kopp kaffe. En stor del av diakonernas arbete utgörs av enskilda samtal, sjukhus- och hembesök samt handläggning av ideell medverkan. En diakon arbetar med två grupper för personer med demenssjukdomar. Även en samtalsgrupp träffas regelbundet på ett äldreboende under ledning av diakon. I den diakonala gruppen finns omkring 50 personer med ideella uppdrag. Under året har denna grupp samlats till stormöte en gång per termin och de som gör hembesök har erbjudits regelbunden handledning med en diakon. De ideella medarbetarna i den Diakonala gruppen är ett viktigt sätt att uppnå målet i församlingsinstruktionen att Lidingö församling skall vara kyrka för alla och av alla på Lidingö. Det bidrar också till en vidare diakonal kontaktyta. En av diakonerna arbetar också särskilt med rekrytering och samordning av ideella medarbetare. Till församlingens diakonala verksamhet hör många fester där grötfesten, surströmmingsfesten och adventslunchen hör till höjdpunkterna. Buljongserveringen på kyrkogården på Alla helgons dag har också i år hört till årets stora diakonala mötesplatser, även detta år i samlingslokalen Viken. Ett ökat behov av ekonomisk hjälp har noterats där, förutom vårt eget stöd och kollektkonto, även andra stiftelser och ekonomiska föreningar har tagits i anspråk för ansökningar gällande ekonomisk hjälp. Diakonins stöd och hjälpkonto har i år förmedlat ca kr till behövande. Förutom detta har diakonin ansökt om ekonomisk hjälp till konfidenter där medlen har betalats ut direkt till personen ifråga utan att medlen har passerat våra konton, eller det har blivit avslag men arbetet med ansökan har utförts. Ett extra tillskott på ca kr tillfördes Diakonins stöd och kollektkonto från Julfemman, då den verksamheten upphörde under året. Meditationerna i Bodals kyrka är en verksamhet som leds av diakon. Endagsretreaterna på S:ta Annagården som hålls en gång per termin leds av präst och diakon. Diakonernas samarbete med Lidingö Stad Diakonerna samverkar nära med Lidingö Stad. En diakon deltar i POSOM-arbetet, och i en samverkansgrupp rörande kvinnomisshandel. Kontaktytan med handläggare inom vård- och omsorg i Lidingö Stad bibehölls då den arbetsledande diakonen varje torsdag har sjukhemskyrkans rum i Lidingö sjukhem som sitt arbetsrum. 13

14 En av diakonerna har fortsatt samarbetet med Lidingö Stad för att stödja barn och föräldrar i familjer där det finns missbruk. Syftet är att uppmärksamma yrkesverksamma som möter barn i sitt arbete och att erbjuda barn och föräldrar stödgrupper. Utöver detta pågår sedan tidigare samarbete i form av samtalsgrupper för personer med demensproblem. Aktiviteter har genomförts tillsammans med personal på Freja som är en träffpunkt inom social psykiatrins verksamhet. En av diakonerna har bjudit in till pilgrims- och kyrkogårdsvandringar, samt Lugna timmar i Bodals kyrka. Vid advent erbjöds en lunch. Speciella diakonala satsningar under 2011 Under försommaren erbjöds utfärd med övernattning för resurssvaga personer. Det betyder oerhört mycket för denna grupp att få vara med om detta. I år skedde utfärden i samverkan med Hässelby församling. Det var därför färre deltagare från Lidingö församling än budgeterat, vilket gjorde att kostnaderna för utfärden halverades. Diakonins dag uppmärksammades detta år i respektive kyrka, där en diakon medverkade i planering och genomförande av gudstjänsten. Himmelskt Gott den samtalsgrupp som riktar sig till personer som lever i saknad av en närstående person efter dödsfall genomfördes under höstterminen Gruppen leddes av en diakon och ytterligare en ledare. Man lagar mat tillsammans och får tillfälle att samtala om angelägna ämnen. Två pilgrimsvandringar per termin har också erbjudits i församlingen. Måluppfyllelse utifrån 2011 års budget Intäkter och avgifter har uppfyllts, liksom kostnaden för livsmedel. Det ekonomiska bistånd som har lämnats under året är inte i balans med de kollekter som har inkommit då årets bidrag från konserter och julaftonens kollekt vida översteg förra året. Julaftonens kollekt på ca kr har tidigare tillfallit Julfemman men tillfaller från och med i år diakonins stöd och kollektkonto. Liksom tidigare år har den diakonala verksamheten ett visst överskott då den studieresa som planerats för diakonerna inte genomfördes. Vidare var det för få anmälningar till Himmelskt gott så den genomfördes inte heller under våren. Rekreationsresan som genomförs varje vår var i samarbete med Hässelby församling vilket gör att kostnaden halveras. De mål som finns i församlingsinstruktionen för diakonin har uppnåtts. 14

15 Kyrklig närvaro på äldreboenden och sjukhem - verksamhet 621 Församlingen har verksamhet vid Lidingö sjukhem, Högsätra äldreboende, Lidingö hospice. Ett regelbundet gudstjänstliv finns vid Nilstorpsgården, Siggebogården, Frimurarhemmet, Baggeby gårds äldreboende, servicehuset Thor. Gudstjänstliv Ansvaret för andaktslivet på äldreboenden och sjukhem har fördelats mellan församlingens präster och musiker, så att de äldre i möjligaste mån får möta sin präst och sin musiker. I vissa fall ansvarar en ideell medarbetare för musiken, i andra fall är det församlingens musiker som tjänstgör tillsammans med ansvarig präst. Arbetet sker i ekumeniskt samarbete, främst mellan Lidingö församling och Ansgarskyrkan, Svenska Missionskyrkan. Om de boende önskar, kontaktas representanter för andra kyrkor och andra religioner. Verksamhet En stor del av verksamheten består av gudstjänster, andakter och musikandakter. På servicehuset Tor arrangeras även psalmsångsprogram. På Björnbo håller ansvarig komminister existentiella samtal ungefär en gång i månaden. Själavården och möjligheten till enskilda samtal är viktig. Det finns ett samtals- och arbetsrum på Lidingö sjukhem, för samtal och själavård med boende, anhöriga och personal. De boende nås genom uppsökande verksamhet, när de boende uttrycker önskemål om samtal, på uppdrag av anhöriga eller genom hänvisning av personalen. För den som önskar finns möjlighet att få förbön och nattvard. Till hospice kommer ansvarig präst varje vecka för samtal. Särskilt stöd till anhöriga efter dödsfall har getts med inbjudan till sorgegrupper som träffas regelbundet under terminerna. Terapiverksamheten Verksamheten med samtalsterapi startade hösten 2010 och har fortsatt under En dag i veckan bedrivs samtalsterapi av den komminister i församlingen som är såväl utbildad präst som steg 1 utbildad samtalsterapeut. Samtalsterapi erbjuds för 250kr/gång. Ett tiotal personer har sedan starten kunnat erbjudas kortare eller längre terapi. De flesta som har sökt samtal har fått information på församlingens hemsida samt verksamhetsfoldern Det har varit viktigt att skilja prästens roller och olika karaktär på samtalskontakter från varandra. För själavård, när prästen för samtal som präst, sker samtalen i prästens arbetsrum eller i kyrkan. När prästen har terapisamtal och alltså för journal och tar betalt utifrån sin kompetens som steg 1 utbildad terapeut under handledning, sker samtalen i Kyrkallén. Kyrkallén har visat sig vara en god miljö för dessa samtal. 15

16 Den sverigefinska verksamheten verksamhet 692 Den sverigefinska verksamheten är en del av Lidingö församlings verksamhet och leds av en av församlingens präster. Gudstjänstlivet En gång i månaden under terminerna firas Gudstjänst på finska i Bodals kyrka med efterföljande kyrkkaffe. Till årets höjdpunkter hör Morsdagsfirandet i maj samt De vackraste julsångerna med efterföljande adventskaffe i samarbete med Lidingö finska förening, samt Julbön på finska på julafton i Lidingö kyrka. Totalt blir det 10 sverigefinska gudstjänster under Vid de stora högtiderna kommer personer till de sverigefinska gudstjänsterna. En vanlig söndag deltar omkring 15 personer i gudstjänsten. Under våren 2011 övade den sverigefinska kören Lidingön laulajat en gång i veckan i Bodals kyrka och medverkade i alla finskspråkiga gudstjänster med sånger ur egen repertoar samt förstärkte psalmsången. Efter Morsdagsfirandet 2011 slutade Pauli Grekula som körledare, efter att ha lett kören i 10 år. Ensemblen bestod nu av 6 medlemmar. (7 medlemmar 2010). Vid ett möte i början av höstterminen 2011 med kyrkoherden, präst och korister beslutades att kören skulle omvandlas till en form av en koralkör, som träffas en timme före gudstjänstens början på söndagar. Under höstens gudstjänster medverkade 2-4 personer åt gången i Söndagskören. Det var den kantor som sedan tidigare arvoderats av församlingen för att spela till psalmsången som ledde söndagskören. Verksamheten Den sverigefinska Samtalsgruppen har samlats varannan vecka för att samtala om kultur- och livsåskådningsfrågor. Oftast kommer omkring 7 personer till träffarna, vilket är något färre än föregående år. Gruppen leds av församlingens präst gick vårutflykten i samarbete med den sverigefinska verksamheten i Sundbyberg- och Solna församlingar, till Köping. Från Lidingö församling deltog 10 personer vilket brukar vara det ungefärliga antalet anmälda från vår församling. Under våren sökte komministern förstärka barnfamiljernas kontakt med församlingen genom att inbjuda till söndagsträffar i Bodals kyrka, med andakt, sångstund, pyssel och lek. Endast en familj åt gången närvarade vid två av tre tillfällen. Formen och tiden för träffarna lockade inte. Vid Morsdagskonserten, Vackraste julsånger och Julbönen närvarade dock även föräldrar med små barn. Liksom tidigare år firades julavslutning med samtalsgruppen och söndagskören. Denna gång på Boo prästgård. För att synliggöra den sverigefinska verksamheten har biblar på finska köpts in för försäljning vid samtliga bokbord i församlingen. Biblarna ges också som gåva till att användas som gåva vid kyrkliga handlingar där någon har finsk bakgrund. 16

17 Bodals kyrkliga centrum Till arbetslaget i Bodals kyrkliga centrum räknas följande anställda: en vaktmästare, en församlingspedagog, en kyrkomusiker, en diakon, två präster samt två anställda inom förskolan. För samtliga tjänster gäller att de inte bara tjänstgör i Bodals kyrka. Många ideella medarbetare lägger regelbundet ner tid i Bodals kyrka. Förutom kyrkvärdar och gudstjänstvärdar som finns med som ansvariga för gudstjänstlivet i Bodals kyrka, leds den Ekumeniska bönegruppen av ideella. Lidingö församlings sverigefinska verksamhet, Au pair-café, Sorgegrupp och Meditationskvällar hålls i Bodals kyrka men leds av personal från annat arbetslag. AA (Anonyma alkoholister) har lånat lokalerna tre gånger i veckan för sina möten. Kören Gråtrutarna repeterar i Bodals kyrka en gång i veckan. Sensus har under hösten 2011 drivit studiecirklar i babysång och barnrytmik. Bodals kyrkliga centrum har tre kärnvärden: Gemenskap, Innerlighet och Glädjefyllt engagemang. Kring dessa värden kretsar all verksamhet. Alla verksamheter har lokala måldokument som kombinerar församlingsinstruktionens intentioner med Bodals kyrkliga centers kärnvärden. Arbetslaget är representerat i stiftets nätverk för arbete med kärnvärden i gudstjänstlivet. Gudstjänstlivet i Bodals kyrka verksamhet 608 Under 2011 har den sedan flera år medvetna satsningen på ideellt engagemang och kärnvärden som grund för gudstjänsterna i Bodals kyrka burit frukt. Det ideella engagemanget syns nu tydligt genom att kyrkvärdar, gudstjänstgrupper och kyrkkaffe-värdar bär gudstjänstlivet. Gudstjänsterna i Bodals kyrka präglas av mycket musik och en enkelhet i liturgin. Kyrkkaffet är en viktig del av söndagens gudstjänstfirande. Gudstjänst firas sedan hösten 2011 på söndag eftermiddag kl För fjärde året i rad firades påskhelgens gudstjänster i samverkan med Breviks kyrka. Verksamheten i Bodals kyrka verksamhet 608 Skolkyrkoarbete har en fortsatt viktig funktion i verksamheten i Bodals kyrka. Skolorna i Bodalsområdet inbjuds till verksamhet i Skolkyrkan, en aktivitet per årskurs. Gentemot församlingsinstruktionen uppfyller verksamheten i Bodal sina mål. Gentemot budget för år 2011 så uppfylldes målen i stort. Musikverksamheten Bodals kyrka verksamhet 638 Chorallerna Midi & Maxi Barnkörerna har medverkat i fyra gudstjänster. Utöver detta har de framfört musikaler i två gudstjänster, nämligen Vägen hem av J Leijon och Alla Guds brev av G-B Holgersson. Tillsammans med Lidingö kids, Bodals kammarkör och Breviks kyrkokör framfördes påskmusikalen Hanna av G Riedel i Breviks kyrka annandag påsk. För första gången medverkade församlingens samtliga barnkörer på Lidingö kulturnatt. Enligt traditionen genomfördes Luciatåg för Café Bodal och Luciakonsert tillsammans m Kammarkörens Damkör. Julkrubbe-gudstjänsten var även i år en samproduktion med Våghalsarna. 17

18 MiniChorallerna Efter att vi haft en reklamkampanj för församlingens barnkörer har många nya barn hittat till vår verksamhet. Minikören utökades till hösten och blev 20 deltagare. Även dessa små sångare deltog i Lidingö kulturnatt och sjöng i en gudstjänst tillsammans med förskolan. Våghalsarna Kören har under året sjungit i sex gudstjänster och haft en musikgudstjänst tillsammans med sångaren Peter Jezewski. Två kördagar och en Workshop i Gustav Vasa kyrka har kören deltagit i. Julkonsert på Hiertagården och medverkan på julkrubbe-gudstjänsten i Bodals kyrka enligt traditionen har också genomförts. Bodals Kammarkör Kören har under året haft ett körinternat och två kördagar. Kören har sjungit i åtta ordinarie gudstjänster samt medverkat i Adventsgudstjänst tillsammans med Chorallerna, Luciakonsert även den tillsammans med Chorallerna och Julotta. Året inleddes med Trettondagsmusik av A Öhrwall. Kör- o orkesterverket Maria Theresia mässa av Joseph Haydn framfördes både i Breviks kyrka och i Stenhamra kyrka, Ekerö. På långfredagen sjöng Breviks kyrkokörs damer o Kammarkörens damer Stabat mater av Pergolesi. Vårkonserten Bortom havet var ett arrangemang med Peter Lundblad som framfördes på S:ta Annagården. En inspelning gjordes med sånger skrivna av Torbjörn Söderquist. Konsert i Lidingö stadshus och gudstjänst i Bodals kyrka tillsammans med Anders Widmark och julkonsert med den instrumentala medeltidsgruppen Scaramella. Ny körtid infördes under hösten, nämligen och antalet medlemmar i kören har nu blivit

19 Breviks kyrkliga centrum, 2011 Till arbetslaget i Breviks kyrkliga centrum räknas följande anställda: en vaktmästare, en församlingspedagog, två kyrkomusiker, en diakon, två präster samt fyra anställda inom förskolan. Under vårterminen har man också haft en pastorsadjunkt på heltid För samtliga tjänster gäller att de inte bara tjänstgör i Breviks kyrka. För att underlätta barnperspektivet i gudstjänsterna har man i en av förskoletjänsterna i Brevik lagd in 5 timmar per månad. Breviks kyrka har ett stort antal ideella medarbetare, främst inom gudstjänstlivet men också som ansvariga för grupper som syföreningen och caféverksamheten Under 2011 fortsatte arbetet med kärnvärden för Breviks kyrka. De tre ledorden; Öppenhet, Gemenskap och Berörd är de tre ledord som genomsyrar verksamheten i Breviks kyrka. Gudstjänstlivet i Breviks kyrka verksamhet 605 Under 2011 minskade antalet gudstjänstgrupper från tre till två, tanken är dock att man skall återkomma till tre grupper. Liksom tidigare år leds grupperna av ideella medarbetare. Gudstjänstgrupperna deltog i förberedandet och genomförandet av många av Breviks kyrkas gudstjänster på söndag förmiddagarna. Som en följd av gudstjänstgrupperna har en mer spridd åldersstruktur vuxit fram i Breviks gudstjänstliv. Ambitionen som upparbetades under barnmöjliggörarprojektet är fortfarande hög och arbetslaget försöker bibehålla fokus på barnets perspektiv. Söndagsskolan är, som tidigare år, en integrerad del i gudstjänsten. Församlingens sportlovskonfirmander är också integrerade i gudstjänstlivet i Breviks kyrka. För att främja gemenskapen och delaktigheten ses kyrkkaffe som en del av gudstjänsten. Det är gudstjänstgrupperna som ansvarar för kyrkkaffet så gott som varje söndag. Teatergruppen Kyrkstötarna medverkade under 2011 vid två gudstjänster. Musiken i gudstjänsten är mycket viktig därför har man någon form av deltagande från körerna i Brevik i varje gudstjänst. Sammantaget gör detta att gudstjänstlivet i Breviks kyrka väl uppfyller inriktningsmålet i församlingsinstruktionen att delaktighet i gudstjänstlivet är för alla åldrar. Sinnesrogudtjänsterna firas en gång i månaden under terminerna. Under 2011 har man fortsatt att en gång per termin fira nattvard vid en av sinnesrogudstjänster. Även under 2011 har arbetslaget tillsammans med ledarna för gudstjänstgrupperna deltagit i stiftets nätverk för församlingar som arbetar med kärnvärden i gudstjänstarbetet. Inspirations och utbildningskvällar för gudstjänstgrupperna har genomförts under Verksamhet i Breviks kyrka verksamhet 605 Arbetet med Tema Brevik, fortsatte under Syftet är, liksom med gudstjänstgrupperna att bygga relationer i närområdet. Förhoppningen är också att verksamheten kan fungera som en brygga över till gudstjänsterna. Exempel på aktiviteter under 2011 var retreater, grillkväll och en storbandskonsert samt en loppmarknad i samband med årets fasteinsamling. Strategin med Tema Brevik, d.v.s. att ge andra ingångar till församlingslivet, har uppnåtts under För andra gången hölls en gemenskapshelg, för alla som har ett engagemang i Breviks kyrka. Liksom året innan ägde gemenskapshelgen rum på Marielund på Ekerö. Totalt deltog 35 personer, gammal och ung. Syftet med helgen är att bygga broar mellan de olika grupperna som är engagerade i Brevik. Av samma anledning anordnades även 2011 en julmiddag under advent. Liksom förra året bidrar detta till att skapa en god gemenskap hos dem som har ett engagemang i Breviks kyrka För tredje året i rad, bjöd man in till ett julbord i anslutning till 11-gudstjänsten på julafton, ca 30 personer deltog i alla åldrar. Även detta kändes mycket meningsfullt. 19

20 Till verksamheten i Breviks kyrka hör också den samtalsgrupp, för personer med olika beroende eller medberoende, som varje onsdag förmiddag samlas i Breviks kyrka. En av församlingens diakoner har under året varit ett stöd för gruppen. Gentemot församlingsinstruktion och budget har verksamheten i Brevik uppfyllt målen för 2011, med undantag av att man har färre deltagare i gudstjänstgrupperna. Musiken i Breviks kyrka Lidingö Gospel verksamhet 633 Under 2011 och Lidingö Gospel medverkat på ett antal gudstjänster och Sinnesrogudstjänster. De har genomfört tre egna konserter varav en där kören firade 15 år tillsammans. Före detta körledare var inbjudna till konserten. Lidingö Gospel gjorde julkonsert tillsammans med Breviks kyrkokör och Lidingö Kids. Kören hade vid årsskiftet drygt 30 medlemmar. Lidingö församlings ungdomskör verksamhet 633 Ungdomskören lades på is under första terminen på grund av för få medlemmar. Under hösten startades kören upp igen med det nya namnet Lidingö Teens. De har medverkat på ett par gudstjänster i Breviks kyrka. Tillsammans med Lidingö Kids och delar av Lidingö Gospel ansvarade de för Luciafirandet i Breviks kyrka. Vid årsskiftet hade kören sex medlemmar. Lidingö Kids verksamhet 633 Under vårterminen framförde Lidingö kids tillsammans med församlingens andra körer musikalen Hanna av Georg Riedel. Kören har även medverkat på ett antal gudstjänster i Breviks kyrka. Kidsen gjorde en fredskonsert i samband med FN-dagen och var även med på Lidingö stads kulturdag tillsammans med församlingens andra barnkörer. Tillsammans med Lidingö Teens och delar av Lidingö Gospel gjorde de Luciakonsert i Breviks kyrka. De var även med på julkonserten tillsammans med Breviks Kyrkokör och Lidingö gospel. Vid årsskiftet hade kören drygt 30 medlemmar. Breviks minikör - verksamhet 635 Minikören har under 2011 bestått av omkring 25 barn i åldern 5-7 år. Kören har medverkat i fem gudstjänster. I maj gavs en körkonsert tillsammans med en kompgrupp. I november deltog kören tillsammans med de andra barnkörerna i församlingen på Kulturnatten i Ansgarskyrkan. På 1 advent sjöng kören för tredje året på 11 gudstjänsten, då även kyrkokören medverkar. Minikören deltog också i en av de två julkonserterna. Breviks Kyrkokör verksamhet 635 Breviks Kyrkokör har 28 medlemmar. Kören är numera uppdelad i två grupper som minst en gång i månaden deltar i söndagens gudstjänst. Vid speciella tillfällen deltar hela kören i gudstjänsten. På långfredagen framförde körens damer tillsammans med Bodals kammarkörs damer Pergolesis Stabat Mater. Breviks Kyrkokör har gett flera konserter under året: Mariakonsert i mars. Allsångskonsert i maj. I allhelgona framförde kören bl.a. Rutters Requiem. Två julkonserter i december tillsammans med de andra körerna i Brevik kyrka I september var kyrkokören på en fyradagars turné i Italien, Toscana, Pietrasanta. Värd på plats var en manskör från staden. Kören sjöng på två konserter och i en mässa. Målen för 2011 är uppnådda. 20