Tre dimensioner of mental hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tre dimensioner of mental hälsa"

Transkript

1 Från diagnos till funktion: neuropsykiatri i DSM 5, ICD 11 och ICF (CY): state of the art SVEN BÖLTE Professor, PhD Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders (>KIND<) Enheten för pediatrisk neuropsykiatri Inst för kvinnors och barns hälsa & BUP Stockholm, BUP KIND, CAP Research Center sven.bolte@ki.se Tre dimensioner of mental hälsa Förändrat/avvikande beteende (psykopatologi) Symtom Objektiv verklighet Subjektiv verklighet Funktion Livskvalitet Bild modifieradenligt M. Döpfners föreläsning som en del avthe 9th ADHDdiscussions i Frankfurt am Main den 5 maj Danckaerts M et al. Eur Child Adolesc Psychiatry 2010;19: Coghill D et al. J Child Psychol Psychiatry 2009;50: Conners CK. Adv Stud Med 2003;3(5C):

2 NPF Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar/ hinder Funktionsnedsättning vid ADHD Olyckor Sömnproblem Emotionella/affektiva störningar Hälsa Samhälle Drogmissbruk Kriminalitet Sociala relationer Skola Arbete Skolproblem Skolvägran Problem på jobbet Arbetslöshet Problem med jämnåriga Familjekonflikter Skillsmässa Tonårsgraviditeter 1 DiScala C et al. Pediatrics 1998;102: Leibson C et al. JAMA 2001;285: NHTSA, Barkley RA et al. Pediatrics 1993;92; Barkley RA et al. Pediatrics 1996;98: Sung V et al., Arch Pediatr Adolesc Med 2008; 164(4): Wehmeier PM et al. Journal of Adolescent Health 2010; 46: Biederman J et al. Biol Psychiatry 1998;44: Arias AJ et al. Addictive Behaviors 2008; 33: Barkley RA et al. J Am Acad. Child Adolesc Psychiatry, 1990;29(4): Manuzza S et al. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry 1997;36(9): Mash E, Johnston C. J Cons Clin Psy 1983;51(1): Barkley RA, Fischer et al Brown R, Pacini J. J Learn Disabil 1989;22: Weiss M. ADHD 360. Survey of parents and physicians, on the effects and treatment of ADHD above and beyond its core symptoms. Lilly Deutschland GmbH

3 Vardagsfungerande vid ADHD Coghill D et al. Child Adolesc Psychiatry Ment Health 2008;2:31. N=68 Follow-up: M=29 years 3

4 Varför bry sig om funktion( snedsättning)? Diagnoskriterium Mindre stigmatiserande Mindre kontroversiell än diagnos/symptom Upplevs ev som viktigare/mer meningsfull än diagnos / ger mer information Bättre beskrivning av individens utmaningar, svårigheter och vardag Förenklare kommunikationen mellan professioner, patienter, familj, omgivningen Avspeglar fenotypens fullständiga påverkan (ej diagnosbunden) Vägledning för intervention (prioritering, nödvändiga resurser, insatser) Ger möjlighet att betona starka sidor! (potential). ICD 10:s multiaxiala system (~DSM IV) I : kliniska syndrom II: inlärningsstörningar III: intelligens IV: somatiska/medicinska tillstånd V: psykosociala och omgivningsproblem VI: övergripande funktionsnivå 4

5 Regionala riktlinjer, Stockholms läns landsting GAF & C GAS Vineland Adaptive Behavior Scales (VABS) Adaptive Behavior Assessment Schedule (ABAS) 5

6 VABS & ABAS Nationella riktlinjer för ADHD Understryker vikten av funktionsbedömning Ingen rekommendation om hur GAF & C GAS nämns 6

7 2017? 7

8 Bedöm graden av funktionsnedsättning/ allvarlighetsgrad ( specifier ) Funktionsnedsättningskriteriet obligatorisk 8

9 9

10 DSM 5 ICF & ICF CY* *Kommer inom kort att slås samman (ICF CY = huvudvolymen, innehåller alla ICF koder) 10

11 ICF (CY) i Sverige WHO familjen av internationella hälsoklassifikationer Klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (ICD 10/ICD 11) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder & hälsa (ICF) ICF CY) International Classification of Health Interventions (ICHI) IC Primary Care, IC of External Causes of Injury, IC of Nursing Practice etc 11

12 ICF:s & ICF CY:s syfte Standardiserat internationellt ramverk för klassifikation av funktion/funktionshinder Skapa ett gemensamt språk för klassificera funktion Komplement till ICD Underlätta att skräddarsy interventioner Underlätta för individualiserad hälsovård Underlätta vid kostnadsplanering för hälsovård Disorder / individual ICF & ICF CYmodellen 12

13 Komponenterna i ICF:s integrativa biopsykosociala modell för funktion och funktionsnedsättning Omkring 1500 kategorier! Kroppsfunktioner är kroppssystemens fysiologiska funktioner, inklusive psykologiska funktioner (t ex intelligens) Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar, som organ, lemmar samt deras komponenter (t ex hjärnan) Aktiviteter är att genomföra uppgifter och handlingar (t ex räkna matte) Delaktighet handlar om att delta i sin livssituation (t ex gå till skolan) Omgivningsfaktorer är den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken personen lever sitt liv (t ex tillgång till service, försäkring, interventioner, familjestöd, etc.) Personfaktorer är den individuella bakgrunden till en persons liv och leverne och utgörs av personliga egenskaper som inte hör till hälsobetingelser eller hälsotillståndet (t ex kön, etnicitet, ålder, fysisk kondition, livsstil, vanor, coping stil, social bakgrund, utbildning, yrke, tidigare och nuvarande erfarenhet, ) Personfaktorer kodas (ännu) inte beroende på den betydande variationen mellan olika kulturer Klassifikationsnivåer ICF kategorier (~1500) Aktiviteter & Delaktighet b s d e Kroppsfunktioner Kroppsstrukturer Omgivningsfaktorer Personfaktorer b1 b8 s1 s8 d1 d9 e1 e5 Kapitel Nivå 1 b110 b899 s110 s899 d110 d999 e110 e599 Nivå 2 b1100 b7809 b11420 b54509 s1100 s8309 s11000 s76009 d1150 d9309 e1100 e5959 Nivå 3 Nivå 4 13

14 Klassifikationsnivåer (kapitel, nivå 1) Aktivitieter & Delaktighet (d) Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Kapitel 8 Kapitel 9 Lärande och att tillämpa kunskap Allmänna uppgifter och krav Kommunikation Förflyttning Personlig vård Hemliv Mellanmänskliga interaktioner och relationer Viktiga livsområden Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Klassifikationsnivåer (kapitel, nivå 1) Omgivningsfaktorer (e) Kapitel 1 Kapitel 2 Produkter och teknik Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 Personligt stöd och personliga relationer Attityder Service, tjänster, system och policies 14

15 Klassifikationsnivåer (kapitel, nivå 1) Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kroppsfunktioner (b) Psykiska funktioner Sinnesfunktioner och smärta Röst och talfunktioner Kroppsstrukturer (s) Strukturer i nervsystemet Ögat, örat och därmed relaterade strukturer Strukturer involverade i röst och tal Kapitel 4 Kapitel 5 Kapitel 6 Kapitel 7 Kapitel 8 Hjärt kärlfunktioner, blodbildnings, immunsystems och andningsfunktioner Matsmältnings och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner Funktioner i köns och urinorganen samt reproduktiva funktioner Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Strukturer i hjärt kärlsystemet, immunologiska systemet och andningssystemet Strukturer som sammanhänger med matsmältnings och ämnes omsättningssystemen samt endokrina systemet Strukturer som sammanhänger med rörelse Strukturer som sammanhänger med könsoch urinorganens system Hud och därmed sammanhängande strukturer Nivåerna 2, 3 & 4: Klassifikation av psykiska funktioner b167 Psykiska språkfunktioner Nivå 2 b1670 Mottagning av språk b1671 Uttryckande av språk b1672 Integrerande språkfunktioner b1678 Andra specificerade psykiska språkfunktioner b1679 Ospecificerade psykiska språkfunktioner Nivå 3 Nivå 4 15

16 Det behövs bedömningsfaktorer för ICF klassifikationerna Generiska bedömningsfaktorer + eller ++ för underlättande faktorer Andra bedömningsfaktorer, tex med eller utan assistans ICF begränsningar/ kritik Många professioner / verksamheter involverade! Gemensamt språk? Användarvänlighet? Att accepteras som den gängse klassifikationen? Komplexitet/ omfattning Hurpassarden för specifika diagnoser? 16

17 ICF core sets ~1500 s110 s120 s130 s140 s210 s230 b110 b114 b117 b122 b126 b140 b144 b d110 d115 d120 d129 d130 d160 d166 e110 e115 e120 e125 e130 e150 s410 s430 s710 b110 b130 b134 b152 d240 d410 d415 d420 e110 e115 e120 ~max 80 comprehensive ~max 30 brief Comprehensive & brief ICF Core Sets Allsidiga multidisciplinära sammanhang (t ex individuell interventionsplanering) Comprehensive ICF Core Set Sammanhang där en mindre omfattande beskrivning och bedömning av funktion är tillräcklig (t ex inom primärvården) Kliniska & epidemiologiska studier / forskning Rapportering om funktionsnedsättning och andra funktionsvariabler; populationsbaserade studier Brief ICF Core Set 17

18 18

19 Development of ICF Core Sets Comprehensive & brief ICF Core Sets Ankyloserande spondylit Bröstcancer Kronisk ischemisk hjärtsjukdom Kronisk smärta Depression Diabetes Skador på händerna Cancer i huvudet och nacken Lumbago Multipel skleros Fetma Obstruktiva lungsjukdomar Osteoartrit Osteoporos Reumatoid artrit Sömnstörningar Skada på ryggmärgen Stroke Traumatisk hjärnskada Bipolär sjukdom Irritabel tarmsjukdom Arbetsterapi och yrkesinriktad rehabilitering Pulmonell hjärtsjukdom, muskuloskeletala och neurologiska sjukdomar i akut och tidigt post akut tillstånd även inom geriatrik Akut inflammatorisk artrit Hörselnedsättning Yrsel Under utveckling Cerebral Pares hos barn/ungdom Amputation av nedre extremitet Autismspektrumtillstånd ADHD Utvecklingen av ICF Core Sets WHO Classifications, Terminology and Standards Team ICF Research Branch in cooperation with the WHO FIC Collaborating Centre in Germany (at DIMDI) Swiss Paraplegic Research/ Ludwig Maximilians University Internationella sällskap (AST, ADHD) Projektledning 19

20 Utvecklingsprocessen för ICF core set Finansiering! Intresse/stöd/godkännande av WHO och ICF research branch Engagemang av de/det internationella förbundet/ n för diagnosen Engagemang av (ledande) vetenskapliga tidskrifter Styrgrupper (alla WHO områden, alla yrken) Länkning till ICFkategorier Protokoll artikel 4 rigorösa förberedande internationella studier som täcker olika perspektiv (systematisk översikt; expertundersökning; fokusgrupper; klinisk studie) Konsensuskonferens & val av core set Utveckling av skalor, standardisering Samarbetande organisationer & vetenskapliga tidskrifter AST ADHD 20

21 Styrgruppen för utvecklingen av ADHD core set Name Institution Country (WHO region) Heidi Bernhardt Centre for ADHD Awareness Canada (AMRO) David Coghill University of Dundee UK (EURO) MatsGranlund Hälsohögskolan i Jönköping Sweden (EURO) Judith Hollenweger ICF Research Branch/PH Zurich Switzerland (EURO) Martin Holtmann EUNETHYDIS / LWL Universitätsklinik Hamm Germany (EURO) Sunil Karande Seth G.S. Medical College & K.E.M. Hospital India (SEARO) Florence Levy University of New South Wales Australia (WPRO) Omar Al Modayfer King Saud bin Abdulaziz University Saudi Arabia (EMRO) Luis Rohde Federal University of Rio Grande do Sul Brasil (AMRO) Michael Rösler Saarland University Hospital Germany (EURO) Melissa Selb ICF Research Branch/Swiss Paraplegic Research Switzerland (EURO) Susan Shur Fen Gau Taiwan University Hospital Taiwan (WPRO) Susan Swedo National Institutes of Health USA (AMRO) Rosemary Tannock University of Toronto Canada (AMRO) Bedirhan Üstün World Health Organization Switzerland (EURO) Petrus de Vries University of Cape Town South Africa (AFRO) Styrgruppen för utvecklingen av AST core set Namn Institution Land WHO region Melissa Selb ICF Research Branch Switzerland EURO Judith Hollenweger ICF Research Branch/PH Zurich Switzerland EURO Mats Granlund Hälsohögskolan i Jönköping Sweden EURO Lonnie Zwaigenbaum INSAR/University of Alberta Canada AMRO Petrus de Vries University of Cape Town South Africa AFRO Bedirhan Üstün WHO Switzerland EURO Susan Swedo National Institutes of Health USA AMRO John E. Robison INSAR/Autism Speaks/NIH/etc. USA AMRO Virginia Wong Hong Kong University China WPRO Omar Al Modayfer King Saud bin Abdulaziz University Saudi Arabia EMRO Nidhi Singhal Action for Autism India SEARO Cory Shulman Hebrew University of Jerusalem Israel EURO Bruce Tonge Monash University Melbourne Australia WPRO 21

22 22

23 ICF Core Sets för ADHD/AST status quo! Förberedelsefasen Fas I Fas II Systematisk litteraturöversikt Experundersökning Kvalitativ studie Empirisk tvärsnittsstudie Internationell ICF Konsensus Konferens 1:a versionen av ICF Core Sets för ADHD Utprövning och validering av den 1:a versionen av ICF Core Sets för ADHD Utveckling av instrument baserade på core sets >2016 Slumpmässigt urval positive list AST systematisk litteraturöversikt Artikelurval länking 23

24 AST systematisk litteraturöversikt Länkningsresultat ICF CY kategorier A&D A&P (n=63) KF (n=28) BF (n=28) OF (n=8) 63 från Aktiviteter & Delaktighet, t ex d710 grundläggande mellanmänskliga interaktioner (51%) d720 sammansatta mellanmänskliga interaktioner (48%) d335 att uttrycka sig genom icke verbala meddelanden (41%) 28 från Kroppsfunktions komponenter, t ex b152 emotionella funktioner (49%) b140 uppmärksamhetsfunktioner (44%) b167 psykiska språkfunktioner (44%) 8 från Omgivningsfaktorer, t ex e585 Generell service, tjänster, system och policies för utbildning och yrkesförberedelse (15%) e580 service, tjänster, systems and policies inom hälsovård (8%) e310 närfamilj (6%) 555 meningfulla begrepp som fanns med i länkningsprocessen kunde inte länkas till någon ICF CY kategori, och befanns därför vara Personfaktorer (218); inte omfattas av ICF (214); ha för otillräcklig information för att kunna länkas till någon specifik kategori (121); eller beskrev något hälsotillstånd (2). 24

25 Random samples positive list ADHD systematisk litteraturöversikt Artikelurval linking Nivå 2 kategorier N (%) d820 skolutbildning 42 (53%) d720 sammansatta mellanmänskliga interaktioner 35 (44%) d210 att företa en enstaka uppgift 34 (43%) d750 informella sociala relationer 32 (40%) d166 att läsa 27 (34%) d172 att räkna och beräkna 27 (34%) d160 att fokusera uppmärksamhet 24 (30%) d170 att skriva 22 (28%) d240 att hantera stress och andra psykologiska krav 22 (28%) d760 familjerelationer 22 (28%) d920 rekreation och fritid 22 (28%) d220 att företa mångfaldiga uppgifter 19 (24%) d570 att sköta sin egen hälsa 14 (18%) d250 att hantera sitt eget beteende 14 (18%) d845 att skaffa, behålla och sluta ett arbete 11 (14%) d530 att sköta toalettbehov 10 (13%) d910 samhällsgemenskap 10 (13%) d140 att lära sig läsa 9 (11%) d145 att lära sig skriva 9 (11%) d150 att lära sig räkna och beräkna 9 (11%) d571 att ta hand om sin egen säkerhet 9 (11%) d450 att gå 7 (9%) d770 intima relationer 7 (9%) d161 att upprätthålla uppmärksamhet 6 (8%) d177 att fatta beslut 5 (6%) d430 att lyfta och bära föremål 5 (6%) d455 att röra sig omkring på olika sätt 5 (6%) d710 grundläggande mellanmänskliga interaktioner 5 (6%) d230 att genomföra daglig rutin 4 (5%) d410 att ändra grundläggande kroppsställning 4 (5%) d830 högre utbildning 4 (5%) ADHD systematisk litteraturöversikt 68 ICF kategorier 32 Aktiviteter & Delaktighet Aktiviteter & Delaktighet 25

26 Nivå 2 kategorier N (%) b760 funktioner för kontroll av 36 (72%) viljemässiga rörelser b156 perceptuella funktioner 35 (70%) b164 högre kognitiva funktioner 35 (70%) b147 psykomotoriska funktioner 27 (54%) b125 dispositioner och intra personella 26 (52%) funktioner b152 emotionella funktioner 25 (50%) b117 intellektuella funktioner 19 (38%) b167 psykiska språkfunktioner 19 (38%) b765 funktioner för icke viljemässiga 18 (36%) rörelser b140 uppmärksamhetsfunktioner 15 (30%) b126 temperament och 14 (28%) personlighetsfunktioner b235 vestibulära funktioner 14 (28%) b130 energi och driftfunktioner 13 (26%) b160 tankefunktioner 13 (26%) b163 grundläggande tankefunktioner 13 (26%) b122 övergripande psykosociala 12 (24%) funktioner b260 proprioceptiv funktion 12 (24%) b180 funktioner för erfarenhet av 11 (22%) jaget och tid b735 muskeltonusfunktioner 10 (20%) b144 minnesfunktioner 9 (18%) b265 beröringsfunktion 9 (18%) b134 sömnfunktioner 8 (16%) b230 hörselfunktioner 8 (16%) b770 gångmönster 8 (16%) b114 orienteringsfunktioner 5 (10%) b250 smakfunktion 5 (10%) b515 matsmältningsfunktioner 5 (10%) b176 psykisk funktion att ordna 4 (8%) sammansatta rörelser i följd b255 luktfunktion 4 (8%) b172 kalkyleringsfunktioner 3 (6%) b330 funktioner för språkbehärskning 3 (6%) och rytm i tal Kroppsfunktioner ADHD systematisk litteraturöversikt 31 Kroppsfunktioner 5 Omgivningsfaktorer Nivå 2 kategorier N (%) e585 generell service, tjänster, system och policies för utbildning och yrkesförberedelse e110 produkter eller substanser för egen konsumtion e425 personliga attityder bland bekanta, kamrater, kollegor, grannar och personer i umgängeskretsen Omgivningsaktorer 20 (25%) 15 (19%) 12 (15%) e310 närfamilj 4 (5%) e580 service, tjänster, system och policies inom hälsovård 4 (5%) Expertundersökningen frågor 1.) In your experience with individuals with ADHD, what are the physical (e.g. motor problems, clumsiness) and mental problems (e.g. deficits in attention) they experience? 2.) In your experience with individuals with ADHD, which parts of the body (brain included) seem affected? 3.) In your experience with individuals with ADHD, what are the difficulties/challenges they experience in their everyday activities and involvement in society? 4.) In your experience with individuals with ADHD, what about their environment and living conditions might be hindering for them? 5.) In your experience with individuals with ADHD, what about their environment and living conditions might be supportive for them? 6.) In your experience with individuals with ADHD, what personal characteristics are important in the way they handle their health condition? 7.) In your experience with individuals with ADHD, what can be the positive sides of ADHD? (svaren kommer att länkas till ICF kategorier) 26

27 Expertundersökning datainsamling AST Antal svarande: 164 Coach Sjuksköter ska läkare Sjukgym nast Psykolog Arbetsterapeut Psykoterapeut Socionom Specialpedagog Logoped AFRO AMRO EMRO EURO SEARO WPRO Nivå 2 kategorier N (%) d720 sammansattamellanmänskligainteraktioner 28 (56%) d710 grundläggande mellanmänskliga interaktioner 27 (54%) d310 att kommunicera genom att ta emot talade 24 (48%) meddelanden d920 rekreation och fritid 18 (36%) d230 att genomföra daglig rutin 17 (34%) d440 handens finmotoriska användning 16 (32%) d335 attuttrycka sig genomicke verbalameddelanden 15 (30%) d820 skolutbildning 14 (28%) d177 att fatta beslut 13 (26%) d315 att kommunicera genom att ta emot icke verbala 13 (26%) meddelanden d446 fotens finmotoriska användning 13 (26%) d160 attfokuserauppmärksamhet 12 (24%) d250 atthanterasittegetbeteende 11 (22%) d330 atttala 11 (22%) d750 informella sociala relationer 11 (22%) d240 att hantera stress och andra psykologiska krav 10 (20%) d350 konversation 9 (18%) d570 att sköta sin egen hälsa 9(18%) d530 attsköta toalettbehov 7 (14%) d163 att tänka 6 (12%) d355 diskussion 6 (12%) d880 att engagera sig ilek 6 (12%) d510 atttvätta sig själv 5 (10%) d845 attskaffa, behållaochsluta ettarbete 5 (10%) d161 att upprätthålla uppmärksamhet 4 (8%) d210 att företa en enstaka uppgift 4 (8%) d220 att företa mångfaldiga uppgifter 4 (8%) d520 kroppsvård 4 (8%) d550 att äta 4 (8%) d740 formella relationer 4 (8%) d130 att härma 3 (6%) d455 att röra sig omkring på olika sätt 3 (6%) d540 att klä sig 3 (6%) d760 familjerelationer 3 (6%) d830 högre utbildning 3 (6%) Nivå 2 kategorier N (%) b760 funktioner för kontroll av viljemässiga 36 (72%) rörelser b156 perceptuella funktioner 35 (70%) b164 högre kognitiva funktioner 35 (70%) b147 psykomotoriska funktioner 27 (54%) b125 dispositioner och intra personella 26 (52%) funktioner b152 emotionella funktioner 25 (50%) b117 intellektuella funktioner 19 (38%) b167 psykiska språkfunktioner 19 (38%) b765 funktioner för icke viljemässiga rörelser 18 (36%) b140 uppmärksamhetsfunktioner 15 (30%) b126 temperament och 14 (28%) personlighetsfunktioner b235 vestibulära funktioner 14 (28%) b130 energiochdriftfunktioner 13 (26%) b160 tankefunktioner 13 (26%) b163 grundläggande tankefunktioner 13 (26%) b122 övergripande psykosociala funktioner 12 (24%) b260 proprioceptiv funktion 12 (24%) b180 funktionerför erfarenhetavjagetoch 11 (22%) tid b735 muskeltonusfunktioner 10 (20%) b144 minnesfunktioner 9 (18%) b265 beröringsfunktion 9 (18%) b134 sömnfunktioner 8 (16%) b230 hörselfunktioner 8 (16%) b770 gångmönster 8 (16%) b114 orienteringsfunktioner 5 (10%) b250 smakfunktion 5 (10%) b515 matsmältningsfunktioner 5 (10%) b176 psykisk funktion att ordna 4 (8%) sammansatta rörelser i följd b255 luktfunktion 4 (8%) b172 kalkyleringsfunktioner 3 (6%) b330 funktioner för språkbehärskning och 3 (6%) rytm i tal 31 Kroppsfunktioner Expertundersökning datainsamling AST 93 ICFkategorier 35 Aktiviteter & Delaktighet 27

28 Nivå 2 kategorier N (%) e580 service, tjänster, system och policies 26 (52%) inom hälsovård e460 samhälleliga attityder 22 (44%) e585 generell service, tjänster, system och 21 (42%) policies för utbildning och yrkesförberedelse e310 närfamilj 16 (32%) e115 produkter och teknologi för eget bruk I 10 (20%) det dagliga livet e590 service, tjänster, system och policies för 10 (20%) arbete och sysselsättning e250 ljud 8 (16%) e355 yrkesutövareinom hälso ochsjukvård 8 (16%) e575 service, tjänster, system och policies för 8 (16%) allmänna sociala stödinsatser e125 produkteroch teknikför kommunikation 6 (12%) e165 tillgångar 6 (12%) e410 nära familjemedlemmars personliga 6 (12%) attityder e465 sociala normer, konventioneroch 6 (12%) ideologier e240 ljus 5 (10%) e360 andrayrkesutövare 5 (10%) e535 service, tjänster, system och policies för 5 (10%) kommunikation e110 produkterellersubstanserföregen 4 (8%) konsumtion e315 storfamilj ellerutvidgad familj 3 (6%) e320 vänner 3 (6%) e450 personligaattityder hos yrkesutövare 3 (6%) inom hälso och sjukvården 20 Omgivningsfaktorer 7 Kroppsstrukturer Nivå 2 kategorier N (%) s110 struktur I hjärnan 44 (88%) s540 struktur I tarm 8 (16%) s530 struktur I magsäcken 6 (12%) s520 struktur I matstrupen 5 (10%) s420 struktur i immunsystemet 3 (6%) s730 struktur i övre extremitet 3 (6%) s750 struktur i nedre extremitet 3 (6%) Expertundersökning datainsamling ADHD Antal svarande:

29 Nivå 2 kategorier N (%) Nivå 2 kategorier N (%) b140 uppmärksamhetsfunktioner 149 (85%) b130 energiochdriftfunktioner 127 (73%) b147 psykomotoriska funktioner 124 (71%) d820 skolutbildning 91 (52%) d570 att sköta sin egen hälsa 68 (39%) d250 att hantera sitt eget beteende 67 (38%) d750 informella sociala relationer 67 (38%) d230 att genomföra daglig rutin 60 (34%) b760 funktioner för kontroll av viljemässiga 114 (65%) rörelser b164 högre kognitiva funktioner 106 (61%) d720 sammansatta mellanmänskliga 60 (34%) b152 emotionella funktioner 90 (51%) interaktioner b126 temperament och personlighetsfunktioner 64 (37%) d440 handens finmotoriska användning 59 (34%) b125 dispositioner och intra personella funktioner 58 (33%) d210 att företa en enstaka uppgift 49 (28%) b144 minnesfunktioner 55 (31%) d161 att upprätthålla uppmärksamhet 41 (23%) b117 intellektuella funktioner 31 (18%) d760 familjerelationer 41 (23%) b156 perceptuella funktioner 31 (18%) d446 fotens finmotoriska användning 38 (22%) b134 sömnfunktion 30 (17%) d920 rekreation och fritid 35 (20%) b180 funktionerför erfarenhetavjagetochtid 26 (15%) d240 att hantera stress och andra 32 (18%) b235 vestibulära funktioner 19 (11%) psykologiska krav b735 muskeltonusfunktioner 15 (9%) d220 att företa mångfaldiga uppgifter 31 (18%) b260 proprioceptiv funktion 14 (8%) d830 högre utbildning 26 (15%) b160 tankefunktioner 12 (7%) d850 betald sysselsättning 26 (15%) b210 synfunktioner 12 (7%) d571 att ta hand om sin egen säkerhet 25 (14%) b230 hörselfunktioner 11 (6%) d710 grundläggande mellanmänskliga 22 (13%) b110 medvetandefunktioner 10 (6%) interaktioner b122 övergripande psykosociala funktioner 10 (6%) d825 yrkesutbildning 22 (13%) b163 grundläggande tankefunktioner 10 (6%) d845 attskaffa, behållaochsluta ett 21 (12%) b114 orienteringsfunktioner 9 (5%) arbete b167 psykiska språkfunktioner 9 (5%) d740 formellarelationer 20 (11%) b280 smärtförnimmelse 9 (5%) d170 att skriva 15 (9%) b330 funktioner för språkbehärskning och rytm i 9 (5%) d870 ekonomisk självförsörjning 15 (9%) tal d880 att engagera sig ilek 14 (8%) b765 funktioner för icke viljemässiga rörelser 9 (5%) d115 attlyssna 13 (7%) b176 psykisk funktion att ordna sammansatta 8 (5%) d160 att fokusera uppmärksamhet 13 (7%) rörelser i följd d770 intima relationer 13 (7%) b265 beröringsfunktion 8 (5%) d166 att läsa 10 (6%) b270 sinnesfunktioner som hänger sammans med temperatur och andra sinnesintryck 8 (5%) d540 att klä sig d640 hushållsarbete 8 (5%) 8 (5%) Expertundersökning datainsamling ADHD 83 ICF kategorier 30 Kroppsfunktioner 30 Aktiviteter & Deltagande Nivå 2 kategorier N (%) e310 närfamilj 107 (61%) e585 generell service, tjänster, system och 94 (54%) policies för utbildning och yrkesförberedelse e580 service, tjänster,system och policies 51 (29%) inom hälsovård e410 nära familjemedlemmars personliga 45 (26%) attityder e115 produkter och teknologi för eget bruk I 38 (22%) det dagliga livet e360 andra yrkesutövare 37 (21%) e455 personligaattityder hos andra 37 (21%) yrkesutövare e110 produkter eller substanser för egen 25 (14%) konsumtion e425 personliga attityder bland bekanta, 17 (10%) kamrater, kollegor, grannar och personer i umgängeskretsen e340 personliga vårdgivare och personliga 16 (9%) assistenter e460 samhälleliga attityder 16 (9%) e250 ljud 15 (9%) e325 bekanta, kamrater, kollegor, grannar 14 (8%) och personer i umgänget e320 vänner 12 (7%) e165 tillgångar 11 (6%) e355 yrkesutövareinom hälso ochsjukvård 10 (6%) e590 service, tjänster, system och policies för 10 (6%) arbete och sysselsättning e125 produkteroch teknikför kommunikation 9 (5%) Nivå 2 kategorier N (%) s110 struktur I hjärnan 146 (83%) s730 struktur i övre extremitet 22 (13%) s750 struktur i nedre extremitet 19 (11%) 20 Omgivningsfaktorer 3 Kroppsstrukturer e130 produkteroch teknikför utbildning 9 (5%) e330 människor i maktpositioner 8 (5%) 29

30 MEN GLÖM INTE BORT KLINISKA SYMPTOM!! Funktionsnedsättning hos små barn (20 47 månader) med (senare) diagnos AST Zander & Bölte (2015) 120% 100% 80% 12% 31% 60% 40% 67% No disability Disability 20% 0% Vineland II ABC 84 Vineland II ABC 77 Vineland II ABC 69 N = 127 Utvecklingen av ICF( CY) Core Sets för ADHD stöds av Vetenskapsrådet (anslag nr ), och Vetenskapsrådet i samarbete med FAS, FORMAS och VINNOVA (tvärvetenskapligt forskningsprogram om barns och ungdomars psykiska hälsa (anslag nr ) 30

31 ICF core sets: Elles deschipper & Soheil Mahdi 31

32 TACK! 32

Utveckling av standardiserade

Utveckling av standardiserade Utveckling av standardiserade funktionsbedömningar för ADHD och ASD SVEN BÖLTE Karolinska Institutet Center of Neurodevelopmental Disorders (>KIND

Läs mer

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD

ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Preliminärt svenskt standardurval (Core-Set) för vuxna med diagnosen ADHD Förteckning av koder * Fetstilta koder: anger kod på nivå två

Läs mer

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem

ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation

Läs mer

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll

Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi WHO:s internationella

Läs mer

ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån

ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån 1 ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån 2010-03-10. (ICF-CY är en vidareutveckling av ICF för att även täcka barnets utveckling i spädbarnsålder, barndom och tonårstid upp till 18 års

Läs mer

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg

ICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation

Läs mer

A.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder

A.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder ICF CHECKLISTA Version 2.1a, för klinisk användning, av International Classification of Functioning, Disability and Health Klassifikation av Funktionstillstånd, Funktionshinder och Hälsa Detta är en checklista

Läs mer

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET

PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET PARLÖR ICF TROLLHÄTTAN, GRÄSTORP, LILLA EDET FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Förståndshandikappad b117 Intellektuella funktioner Lindrigt utvecklingsstörd b117 Intellektuella funktioner Intellektuell nersättning/svaghet

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer

Läs mer

Mappning av BDA till ICF

Mappning av BDA till ICF Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.

Läs mer

Praktisk tillämpning?

Praktisk tillämpning? ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell

Läs mer

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN

ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi

Läs mer

Granskningsmall handläggningsdokumentation

Granskningsmall handläggningsdokumentation Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.

Läs mer

ICF SOM STÖD FÖR ATT FÖRSTÅ TILLSAMMANS

ICF SOM STÖD FÖR ATT FÖRSTÅ TILLSAMMANS ICF SOM STÖD FÖR ATT FÖRSTÅ TILLSAMMANS Karlstad 180313 MIAP Konsult mia.pless@telia.com associerad forskare, Uppsala universitet mia.pless@pubcare.uu.se För att lyckas i arbetet med att stödja personer

Läs mer

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.

Klass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref. När rubriknivåerna låsts upp a vi ta bort mallen ICF kort Vårdbegäran Kontaktorsak Närvarande Hälsoproblem Nuvarande hälsoproblem Aktuellt hälsoproblem Hälsoupplevelse Epidemiologit Läkemedel Övriga undersökningar

Läs mer

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!

ICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI! ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är

Läs mer

Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND

Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND Livsområden 1Lärande och tillämpa kunskap 2Allmänna uppgifter och krav 3Kommunikation 4Förflyttning 5Personlig vård 6Hemliv 7Mellanmänskliga interaktioner och

Läs mer

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman

Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens

Läs mer

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Projektredovisning Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF Susanne Barkvik Rita Ehrenfors Bakgrund Personer med kognitiva funktionshinder uttrycker att man inte känner sig delaktig

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Charlotte Nyberg Planeringsledare Stadsledningskontoret 2017-09-22 Individens behov i centrum (IBIC- ÄO) Information för privata utförare Bakgrund Socialstyrelsen har tagit fram en modell för behovsinriktat

Läs mer

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF

Del 1 Introduktion till IBIC och ICF Del 1 Introduktion till IBIC och ICF Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 2017 2 Individens behov i centrum Behovsinriktat Systematiskt IBIC Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Varför och

Läs mer

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning;

Tidsuppfattning. Tidsuppfattning är. Tidigare forskning. Teorier som inkluderar tidsuppfattning. Begrepp. Litteraturstudie om tidsuppfattning; Tidsuppfattning Vad är det? Vad vet man idag? Definitioner av begrepp och vad man idag vet om hur tidsuppfattning utvecklas Litteraturstudie om tidsuppfattning; Begrepp, utveckling och intervention. Master

Läs mer

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?

NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen

Läs mer

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner

Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH)

ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) FoU Rapport ICF klassificering av Läkarutlåtande om hälsotillstånd (LUH) Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen, december 2010 Box 6909, 102 39 Stockholm www.uppdragsguiden.sll.se/ogatpasjukskrivning

Läs mer

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg

Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet

Klassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens

Läs mer

REHABMETODIK. Jan Lexell

REHABMETODIK. Jan Lexell REHABMETODIK Jan Lexell Överläkare, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus i Lund Professor, Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet REHABMETODIK Rehabiliteringsprocessen

Läs mer

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF

International Classification of Functioning, Disability, and Health ICF Kompetenscirkel kring ICF för samarbete runt arbete/sysselsättning inom ramen för projekt GRAF Ingegerd Winqvist Curt Nyström Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa International

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt

Läs mer

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Dokumentation i barn- och skolhälsovården Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund

Läs mer

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se

Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 1- Introduktion av modell, struktur och innehåll 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen

Läs mer

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län

Kommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning

Läs mer

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m.

ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering. Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Plattform för kvalificerad rehabilitering Detta är ICF Om klassifikation, kodning, bedömning m.m. ICF Hälsobetingelse (störning/sjukdom) Kroppens funktioner & strukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer

Läs mer

Gemensamt språk och ICF

Gemensamt språk och ICF Gemensamt språk och ICF Catharina Broberg, Leg sjukgymnast MSc Projektledare Gemensamt språk Gemensamt språk för säkrare vård och rehabilitering ICF-projektet Syftet är att genom ICF bidra till utvecklingen

Läs mer

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum

Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt

Läs mer

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD

IBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp

Läs mer

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård 2018 1 (5) hälso- och sjukvård 2018 Vård- och omsorgsnämndens ersättningssystem för hemtjänst gäller sedan 2017-01-01 och bygger på brukarnas individuella behov av insatser. Insatserna beskrivs enligt ICF:s

Läs mer

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från

Läs mer

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!

STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och

Läs mer

Äldres behov i centrum

Äldres behov i centrum Attraktiv hemtjänst Äldres behov i centrum Version 2 16 juni 2016 Äldres behov i centrum (ÄBIC) Steg 2 Guide för utförare http://attraktivhemtjanst.goteborg.se Bakgrund Socialstyrelsen har tagit fram en

Läs mer

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS

Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS Att göra rätt från början. Om egenmakt och delaktighet vid tillämpningen av LSS ILG-dagen, Ytterjärna 21 april 2018 Barbro Lewin, med dr, funktionshinderforskare, tidigare föreståndare vid Centrum för

Läs mer

Äldres behov i centrum. Erik Wessman

Äldres behov i centrum. Erik Wessman Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre

Läs mer

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank

Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Multiprofessionella journalmallar och gemensam termbank Skövde 2010-09-29 Camilla Eriksson Elisabeth Wehlander Omfattning 5 primärvårdsförvaltningar Habilitering & Hälsa Ca 6.500 användare Ca 120 enheter

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2012:X (M) Utkom från trycket den dag månad 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om tandvård

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser

Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0

ICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0 ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning

Att åldras med funktionsnedsättning. framtida utmaningar. Att åldras med funktionsnedsättning. Att åldras med funktionsnedsättning Att åldras med funktionsnedsättning framtida utmaningar Jan Lexell Professor, överläkare Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Ersättning för hemtjänst och kommunal hälso- och sjukvård Vård- och omsorgsförvaltningen 1(5) hälso- och sjukvård Vård- och omsorgsnämndens ersättningssystem för hemtjänst gäller sedan 2017-01-01 och bygger på brukarnas individuella behov av insatser. Insatserna

Läs mer

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:

Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning: Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård bedomningstandlakare@lj.se Grupp F1 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning b 164 Kognitiva funktioner d 2102 d 2301 d 240 Att hantera psykologiska

Läs mer

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv

Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder i ett tvärvetenskapligt perspektiv Valg og ansvar Behandlingsalternativer og målning av funksjon Eva Nordmark Leg. Sjukgymnast, Dr med vet, Universitetslektor Lunds Universitet, Sverige Rätt behandling i rätt tid - tidiga förebyggande åtgärder

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård?

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statistik 2 Avd för statistik och jämförelser

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Q D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER

Q D QUIC DIAGNOS ICF STRESSRELATERAD OHÄLSA. Utdrag ur Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa DIAGNOSTISKA KRITERIER STRESSRELATERAD OHÄLSA Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder - BAKGRUND TILLÄMPNINGAR AV KROPPSFUNKTIONER KROPPSSTRUKTURER - AKTIVITET/DELAKTIGHET OMGIVNINGSFAKTORER Somatoformt smärtsyndrom

Läs mer

Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård

Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statisitik 2 Avd för statistik

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL

ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta

Läs mer

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum

Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar

Läs mer

WHODAS frågeversion, intervjuadministrerad

WHODAS frågeversion, intervjuadministrerad -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0

WHODAS 2.0 WORLD HEALTH ORGANIZATION DISABILITY ASSESSMENT SCHEDULE 2.0 -frågeversion, intervjuadministrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification,Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder

Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Undersökning av levnadsförhållanden för människor med funktionshinder Om Socialstyrelsens uppbyggnad av ett system för uppföljning Representant för sjulänsregionen vid samverkan med Socialstyrelsen anita.nyquist@liv.se

Läs mer

Delaktighet i vardagssituationer

Delaktighet i vardagssituationer Delaktighet i vardagssituationer Vad behöver barn för att kunna äta, sova och leka? Margareta Adolfssson Leg sjukgymnast, utvecklingsledare Habiliteringen Dalarna Fil dr i Handikappvetenskap, Högskolan

Läs mer

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar

rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar Tredje steget Nytt tandvårdsst rdsstöd d för f r personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar ttningar 2012 11 08 Statligt tandvårdsstöd Tandvårdsstödet från staten Försäkringskassan Landstingen/Regionen

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)

Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet Att mena samma sak? SIB RC ZZ Emotionellt stöd

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård?

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statistik 2 Avd för statistik och jämförelser

Läs mer

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Boendestöd missbruk - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0020.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd missbruk - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden fastställer

Läs mer

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning

Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Hjälptexter till Läkarutlåtande för sjukersättning Detta dokument visar de hjälptexter som finns till frågorna i Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800). De kan ge en ökad förståelse för vilken information

Läs mer

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.

Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821) Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:17 (M) Föreskrifter och allmänna råd Tandvård vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Individens behov i centrum

Individens behov i centrum Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt

Läs mer

"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand

Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand "Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)

Läs mer

Min Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation

Min Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation Min Förmåga Aktivitetsutförande - Strukturerat samtal och observation Att personer som arbetar nära patienten ska bli medveten om vilka behov som föreligger. Att personalgruppen ska nå en ökad samsyn i

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt

Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation

Läs mer

PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem. Beatrix Algurén (& John Chaplin)

PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem. Beatrix Algurén (& John Chaplin) PROM(IS) så kan vi dokumentera individens behov på ett tillförlitligt sätt i journalsystem Beatrix Algurén (& John Chaplin) ICF- ett biopsykosocialt perspektiv på hälsa IBICs elva områden som bygger på

Läs mer

WHODAS 2.0. Introduktion

WHODAS 2.0. Introduktion -frågeversion, intervju-administrerad Introduktion Detta instrument utvecklades av WHO Classification, Terminology and Standards team, inom ramen för WHO/National Institutes of Health (NIH) Joint Project

Läs mer

Från diagnos till funktion

Från diagnos till funktion FOKUS PÅ AUTISM Från diagnos till funktion De nya diagnoskriterierna i DSM-5, ICF samt vårdprogram är konferensens huvudprogram. Sally Rogers, Gina Davies och Timothy Michael Buie talar om tidiga insatser,

Läs mer

Riktlinje Dokumentation HSL

Riktlinje Dokumentation HSL 1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF

INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF NYTT PROGRAM Utvecklingsseminarium 394 och 396 INTYG OCH UTLÅTANDE BASERAD PÅ ICF Att beskriva och bedöma behov med ICF inom rehabilitering och vård MSc. Fd. Bitr. Rektor Werner Jäger, ReArb Institutet

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer

ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer ICF-CY för att förstå barn och ungdomars vardagssituationer Pågående utveckling av ett kartläggningsinstrument baserat på ICF-CY Margareta Adolfsson Leg sjukgymnast Utvecklingssamordnare Habiliteringen

Läs mer

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen

ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård

Läs mer