Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård
|
|
- Ingemar Sundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur kan strukturerad dokumentation främja insamling av nationell statistik i kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statisitik 2 Avd för statistik och jämförelser
2 Information om.. Hälsa och e-hälsa Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa ICF Klassifikation av vårdåtgärder KVÅ ICF o KVÅ i processen Register Insamling av KVÅ
3 Antal personer med kommunal hälso- och sjukvård år patienter i den kommunala hälso- och sjukvården Majoriteten (83%) av dessa var 65 år eller äldre Bland de äldre personerna var andelen kvinnor högre, 63 procent. Skillnaden kan delvis förklaras med att kvinnor lever längre än män. Antalet kvinnor och män var ungefär jämt fördelade bland personer upp till och med 64 år. Bland dem som var 65 år eller äldre 2016, bodde ungefär 33 procent i permanent särskilda boenden enligt SoL. En majoritet av patienterna i kommunal hälso- och sjukvård vårdas i hemmet med hemsjukvård. Rapport: Kvalitetsregister i kommunal hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen 2018
4 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 3 kap. Ansvar för och användning av ett ledningssystem 1 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. 3 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ange hur uppgifterna som ingår i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten är fördelade i verksamheten
5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården Patientjournalens struktur 1 Vårdgivaren ska säkerställa att de uppgifter som finns dokumenterade i en patientjournal finns tillgängliga på ett överskådligt sätt för den hälso- och sjukvårdspersonal som är behörig att ta del av uppgifterna. Allmänna råd De delar av en patients journal som hör till en och samma individanpassade vårdprocess bör hållas samman.
6 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:40) om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården Patientjournalens innehåll 2 Vårdgivaren ska säkerställa att uppgifterna i en patientjournal är entydiga. Allmänna råd För att försäkra sig om att uppgifterna är entydiga bör vårdgivaren använda följande publikationer, när de är tillämpliga: Socialstyrelsens termbank Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem (ICD-10-SE) Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Systematized Nomenclature of Medicine - Clinical Terms (Snomed CT).
7 5 Vårdgivaren ska säkerställa att en patientjournal, i förekommande fall, innehåller uppgifter om 1. aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar, 2. utredande och behandlande åtgärder samt bakgrunden till dessa, 3. ordinationer och ordinationsorsak, 4. resultat av utredande och behandlande åtgärder, 5. slutanteckningar och andra sammanfattningar av genomförd vård, 6. överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen, 7. komplikationer av vård och behandling, 8. vårdrelaterade infektioner, 9. samtycken och återkallade samtycken, 10. patientens önskemål om vård och behandling, 11. de medicintekniska produkter som har förskrivits till, utlämnats till eller tillförts en patient på ett sådant sätt att de kan spåras, 12. intyg, remisser och annan för vården relevant inkommande och utgående information, och 13. vårdplanering.
8 Vad är hälsa? hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada Socialstyrelsens termbank baserat på WHO:s definition av hälsa Socialt välbefinnande inbegriper att faktorer som boende, arbetsliv, ekonomiska möjligheter och socialt nätverk har betydelse för att minska ohälsa e-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.
9 Tidigare strategier inom E-hälsa 2006 Nationella IT-strategin för vård och omsorg Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apoteket AB och Carelink 2010 Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg Socialdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Vårdföretagarna och Famna.
10 År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. 79df147f5b194554bf401dd88e89b791/visio n-e-halsa-2025.pdf
11 e-hälsa - Förbättringar för individen, vårdoch omsorgspersonal och beslutsfattare e-hälsa handlar om hur vården och omsorgen som helhet ska fungera och förbättras med hjälp av verktyg som utgår från individens behov administrativa stöd för att benämna, mäta och följa upp samma typ av information e-tjänster som förenklar för både individer och professionen.
12 Socialstyrelsen har uppdraget att förvalta och vidareutveckla en gemensam informationsstruktur Lägger grunden till: hur information ska struktureras, utifrån nationell informationsstruktur (NI) hur information ska uttryckas entydigt, utifrån nationellt fackspråk termer och begrepp i Socialstyrelsens termbank, Snomed CT och hälsorelaterade klassifikationer
13 Vad är ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Kan definieras av sex övergripande mål som anger att dokumentationen ska struktureras så att den kan vara:
14 Övergripande mål - ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Utgångspunkt för vård och stöd och behandling av en enskild individ Underlag för patientens eller brukarens ställningstagande Fullvärdig som underlag för att följa upp grupper av patienter och brukare på olika nivåer Lämplig som kompletterande underlag för beslutsstöd Tillräckligt bra för att utgöra underlag för forskning Tillräckligt specifik för att tillåta en juridisk bedömning av den enskilda processen
15 Varför behövs ändamålsenlig och strukturerad dokumentation? Informationen i dokumentationen ska kunna återanvändas (lagras, tolkas, analyseras, överföras) på olika sätt och i olika syften.
16 Gemensam informationsstruktur Klassifikationer Nationell informationsstruktur Snomed CT Termbanken Nationellt fackspråk
17 Vård och omsorg Vård- och omsorgstagare Patient Brukare Hälso- och sjukvård Socialtjänst
18 Att mena och mäta samma sak Förflyttning Att ta sig i och ur säng Att gå 50 m Att röra sig genom att ändra kroppsställning eller att förflytta sig från en plats till en annan, att bära, flytta eller hantera föremål, att gå, springa eller klättra och att använda olika former av transportmedel Förmågan att ta sig runt i hus och institution Att förflytta sig inomhus Att förflytta sig utomhus
19 Klassifikationer med fokus på ICF och KVÅ
20 Socialstyrelsens klassifikationer WHO:s huvudklassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem (ICD-10- SE) Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)
21 Sjukdom i relation till funktionstillstånd Två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd och två personer med samma nivå av funktionstillstånd har inte nödvändigtvis samma sjukdom Två personer med samma sjukdom kan ha mycket olika funktionsprofiler och därför olika behov Information om diagnosen ger inte tillräcklig information för att se på effekterna av olika åtgärder
22 Funktionstillstånd/ funktionshinder ICF - biopsykosocial modell Hälsotillstånd (störning/sjukdom) Kroppsfunktioner & kroppsstrukturer Aktiviteter Delaktighet Omgivningsfaktorer Personfaktorer Kontextuella faktorer
23 Kroppsfunktioner och kroppsstrukturer Kapitel Kroppsfunktioner Kroppsstrukturer 1 Psykiska funktioner Strukturer i nervsystemet 2 Sinnesfunktioner och smärta Ögat, örat och därmed relaterade strukturer 3 Röst- och talfunktioner Strukturer involverade i röst och tal Hjärta-, kärl-, blodbildnings-, immunsystemets- och andningsfunktioner Matsmältnings-, ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner Funktioner i köns- och urinorganen och reproduktiva funktioner Neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Strukturer i hjärt-kärlsystemet, immunologiska systemet och andningssystemet Strukturer som sammanhänger med matsmältnings- och ämnesomsättningssystemen och endokrina systemet Strukturer som sammanhänger med köns- och urinorganens system Strukturer som sammanhänger med rörelse Huden och därmed sammanhängande strukturer
24 Aktiviteter och delaktighet Kapitel 1 Lärande och att tillämpa kunskap 2 Allmänna uppgifter och krav 3 Kommunikation 4 Förflyttning 5 Personlig vård 6 Hemliv 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer 8 Viktiga livsområden 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv
25 Omgivningsfaktorer Kapitel 1 Produkter och teknik 2 Naturmiljö och mänskligt skapade miljöförändringar 3 Personligt stöd och personliga relationer 4 Attityder 5 Service, tjänster, system och policies
26 Personfaktorer..?
27 Bedömningsfaktorer ICF:s generella skala inget lätt måttligt svårt totalt xxx.0 ingen svårighet (inget, frånvarande...) 0 4 % xxx.1 lätt svårighet (litet, lågt...) 5 24 % xxx.2 måttlig svårighet (medel, ganska stort...) % xxx.3 stor svårighet (gravt, stort ) % xxx.4 total svårighet (fullständigt ) % xxx.8 ej specificerad xxx.9 ej tillämpbar
28 Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - nationellt ICF (ICF-CY) Hur kan ICF användas Kort termer Utbildningsmaterial 3 delar Introduktion, struktur, innehåll Kodning Mappningsregler ICF uppdateringar WHODAS 2.0 ICF checklista ICF e-learning tool ICF standardurval
29 Möjlighet finns att söka i klassifikationer - ICF
30 Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) Består av två delar Kirurgiska åtgärder (KKÅ97) Icke-kirurgiska åtgärder (KMÅ) Åtgärder i hälso- och sjukvården innebär patientinriktade insatser (handlingar) som huvudsakligen utförs i ett utredande, behandlande eller förebyggande syfte Kan användas i kommunal hälso- och sjukvård En del utvecklad av arbetsterapeuter, fysioterapeuter och sjuksköterskor (med ICF- struktur)
31 Klassifikation av operationer Första upplagan 1963 Gällde Fyrsiffriga koder Nordic Classification of Surgical Procedures Nordiskt samarbete Publicerad av Nomesco 1996 Används i de nordiska länderna, Estland och Lettland Gemensam nordisk uppdatering fram till 2012, nu nationellt Klassifikation av kirurgiska åtgärder KKÅ Svensk översättning av NCSP Infördes 1997 Ingår i KVÅ sedan 2007 Ca 6000 koder
32 Klassifikation av medicinska åtgärder Infördes 2005 Icke-kirurgiska åtgärder (Medicinska åtgärder) Radiologi (KRÅ91) Anestesi ICF-relaterade Ca 3600 koder Finns ej i tryckt version Ingår i KVÅ men har en annan kodstruktur än KKÅ 32
33 Klassifikation av vårdåtgärder - KVÅ en gemensam åtgärdsklassifikation för alla kategorier av hälso- och sjukvårdspersonal en gemensam terminologi och ett enhetligt sätt att rapportera utförda åtgärder ett redskap för att beskriva hälso- och sjukvården på ett mer fullständigt sätt än vad som varit möjligt tidigare beskriver omhändertagandet av den enskilde patienten
34 Åtgärder i KVÅ 1. Patientrelaterade åtgärder 2. Vårdgivaroberoende 3. Lokaloberoende 4. Tidsoberoende 5. Diagnosoberoende 6. Kostnadsoberoende 7. "Paketerade" åtgärder ska undvikas 8. Jämn nivåindelning 9. Terminologi 10. Kontinuitet 11. Flexibilitet 12. Användarvänlighet
35 Kapitel i KMÅ icke kirurgiska åtgärder A Utredning, anatomiskt perspektiv D Behandling, anatomiskt perspektiv G Kompensation, information/undervisning, samordning, administrativ handläggning P ICF-associerade utredande åtgärder Q ICF-associerade behandlande åtgärder S Anestesi V Standardiserade vårdförlopp (SVF) X Övriga åtgärder Z Tilläggskoder
36 Kapitel P ICF-associerade utredande åtgärder - avsnitt A B C D E F G H J K L M N P Q R S T V Utredning av psykiska funktioner Utredning av sinnesfunktioner och smärta Utredning av röst- och talfunktioner Utredning av hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings-, immunsystemet och andningsfunktioner Utredning av matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner Utredning av funktioner i köns- och urinorganen samt reproduktiva funktioner Utredning av neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner Utredning av funktioner i huden och därmed relaterade strukturer Utredning av förmåga till lärande och tillämpning av kunskap Utredning av att genomföra allmänna uppgifter och krav Utredning av att kommunicera Utredning av förflyttning Utredning av personlig vård Utredning av hemliv Utredning av mellanmänskliga interaktioner och relationer Utredning av arbets-, studie- och ekonomiskt liv Utredning av socialt och medborgerligt liv Utredning av omgivningen Bedömning av behov av informerande, rådgivande och undervisande åtgärder
37 Kapitel Q ICF-associerade behandlande åtgärder - avsnitt A Behandling av psykiska funktioner B Behandling av sinnesfunktioner och smärtbehandling C Behandling av röst- och talfunktioner D Behandling av hjärt-kärlfunktioner, blodbildnings-, immunsystemet och andningsfunktioner E Behandling av matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner F Behandling av funktioner i köns- och urinorganen samt reproduktiva funktioner G Behandling av neuromuskuloskeletala och rörelserelaterade funktioner H Behandling av funktioner i huden och därmed relaterade strukturer J Åtgärder som grund för lärande och att tillämpa kunskap K Behandling av förmåga att genomföra allmänna uppgifter och krav L Behandling av kommunikationsförmåga M Förflyttningsträning N Träning av personlig vård P Träning i hemliv Q Behandling av mellanmänskliga interaktioner och relationer R Träning av förmågan till arbets-, studie- och ekonomiskt liv S Träning av socialt och medborgerligt liv T Behandling genom omgivningspåverkan V Information/undervisning av patient/brukare X Åtgärder som ännu inte funnit sin plats i strukturen
38 KVÅ QK003 Kod = Åtgärden uttryckt i kod som har fem tecken KMÅ 2 bokstäver 3 siffror 1:a bokstaven - kapitel 2:a bokstaven avsnitt KKÅ 3 bokstäver 2 siffror Stöd och/eller träning i att genomföra daglig rutin (i) Information, undervisning och stöd samt träning i att genomföra enkla eller samordnade handlingar för att planera och hantera tid och energi samt genomföra de aktiviteter som innefattas i dagliga rutiner under hela dygnet. ICF d230 TEXT= Åtgärden utryckt i text (brukar även kallas kodtext) (i) att det finns BESKRIVNING = beskrivningstext BESKRIVNING = beskrivningstext
39 Exempel på urval i KVÅ PE000 PE002 PE003 PE005 PE006 PE007 PE009 PE010 AV072 AV084 AV090 AV091 AV112 Utredning av matsmältnings- och ämnesomsättningsfunktioner och endokrina funktioner Bedömning av sväljfunktion Bedömning av matsmältningsfunktioner Bedömning av avföringsfunktioner Bedömning av viktuppehållande funktioner Bedömning av besvär relaterat till matsmältning Bedömning av vätskebalans Bedömning av värmereglerande funktioner Dygnsmätning av dryckes- och urinvolymer Längdmätning (kroppslängd) Näringsvärdesberäkning, förenklad Näringsvärdesberäkning, komplett Viktmätning AV Ej organrelaterad utredning (i kapitel A Utredning, anatomiskt perspektiv)
40 Exempel på urval i KVÅ QG000 QG001 QG003 QG004 QG005 QG007 DN001 DN003 DN006 DN009 Behandling relaterad till rörelsefunktioner Rörlighetsträning Muskelfunktions- och styrketräning Träning av posturala reaktioner Koordinationsträning Avslappningsträning Avgipsning Ortosbehandling Mobilisering Muskeltöj DN Rörelseapparaten (i kapitel D Behandling, anatomiskt perspektiv)
41 Exempel på urval i KVÅ kapitel D Behandling, anatomiskt perspektiv DT DT006 DT011 DT016 DT017 DT018 DT019 DT020 DT021 DT022.. Farmakologisk behandling (läkemedel) Läkemedelstillförsel, konjuktativt Läkemedelstillförsel, intramuskulär Läkemedelstillförsel, intravenös Läkemedelstillförsel, kutan Läkemedelstillförsel, nasal Läkemedelstillförsel, peroral Läkemedelstillförsel, rektal Läkemedelstillförsel, subkutan Läkemedelstillförsel, transkutan
42 Exempel på urval i KVÅ GD GD001 GD002 GD003 GD004 GD009 Administrativ handläggning Anmälan enligt lag Intyg, enklare Intyg, omfattande Övriga anmälningar Registrering i kvalitetsregister kapitel G Kompensation, information/undervisning, samordning, administrativ handläggning
43 Sök i klassifikationer
44 ICF och KVÅ i processen
45 ICF för att beskriva behov och följa resultat - behovsorienterat arbetssätt Beskriva den enskildes behov Beskriva tillstånd eller situation Sätta mål Bedöma behov Följa resultat Beskriva tillstånd eller situation Måluppfyllelse KVÅ för att beskriva åtgärder 9_ pdf
46 Utreda Bedöma behov Bedömt funktionstillstånd Avsett funktions -tillstånd Bedömt behov av insatser Förslag på insatser Övergripande mål med insatser Bedömt och avsett funktionstillstånd Bedömt funktionstillstånd Avsett funktionstillstånd (Mål) Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ingen Lätt Måttlig Svår Total Att röra sig på olika sätt Att tvätta sig Exempel fritext: NN har svårt att ta sig i och ur badkaret vid dusch. Har också svårt att själv tvätta och torka rygg och fötter. Målet för NN är att med hjälpmedel klara förflyttning i och ur badkaret. Samt behålla sin nuvarande förmåga att tvätta och torka sig. Individens behov i centrum
47 Följa upp Följa upp resultat och kvalitet Uppgifter från den enskilde Uppgifter från andra Nytt bedömt funktionstillstånd Måluppfyllelse Tidigare avsett och nytt bedömt funktionstillstånd Att röra sig på olika sätt Avsett funktionstillstånd Datum: Nytt bedömt funktionstillstånd Datum: Ingen Lätt Måttlig Svår Total Ingen Lätt Måttlig Svår Total Att tvätta sig Exempel fritext: Målet är att NN med hjälpmedel klarar förflyttning i och ur badkaret. Samt behåller sin nuvarande förmåga att tvätta och torka sig. NN behöver lite stöd av personal för att ta sig i och ur badkaret vid dusch. Har behållit sin förmåga att tvätta och torka sig. Individens behov i centrum
48 Följa upp Följa upp resultat och kvalitet Uppgifter från den enskilde Uppgifter från andra Nytt bedömt funktionstillstånd Måluppfyllelse Måluppfyllelse - Livsområden Måluppfyllelse Nej Delvis Ja Att röra sig på olika sätt Att tvätta sig Individens behov i centrum
49 NI:s processmodell hälso- och sjukvård Utredande åtgärder Funktionstillstånd Måltillstånd Bedömt behov Behandlande åtgärder Uppföljande/ utredande åtgärder Funktionstillstånd Måluppfyllelse Status på åtgärd ex planerad, utförd. Koderna i ICF och KVÅ är användbara bakom i systemet
50 Vem dokumenterar vad i kommunal hälso- och sjukvård? Sammanfattning behov av en systematisk dokumentation av informationen i vårdprocessen där samtliga involverade yrkesgruppers dokumentation samordnas för att kunna inhämta statistik på det sätt som efterfrågades informationen som finns i processen måste dokumenteras med en enhetlig terminologi för att verksamhetsuppföljning på såväl nationell som lokal nivå ska kunna genomföras med hög kvalitet
51 Vem dokumenterar vad i kommunal hälso- och sjukvård? Sammanfattning Dokumentationen täcker inte behovet av att kunna följa resultatet av vården och omsorgen kring den enskilde Genom att sätta mål och dokumentera de åtgärder som planeras och genomförs samt följa resultat ökar möjligheten att bättre värdera resultatet av vården och omsorgen på lokal såväl som nationell nivå.
52 Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälso- och sjukvård - Urval ur ICF och KVÅ 36 kommuner har medverkat Arbetsterapeuter, fysioterapeuter, sjuksköterskor (250) Delphi-metoden Second opinion- professionella organisationer Validering mot ICF core sets post akut geriatrik Resultat 265 ICF kategorier 291 Åtgärder KVÅ Användning av ICF och KVÅ i processen
53 Uppdatering av urvalen Workshop december 2017 Verksamhetsföreträdare 6 kommuner Även omfatta yngre personer än 65 år
54 Sammanfattning Strukturera informationen för återanvändning i digital dokumentation ICF kan användas för att beskriva aktuellt funktionstillstånd, mål, bedöm behov och resultat ICF tankemodell för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd ICF professionsneutral KVÅ kan användas föra beskriva planerade och utförda åtgärder KVÅ professionsneutral Koderna bakom i systemet
55 Mer om ICF Mer om KVÅ
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård?
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statistik 2 Avd för statistik och jämförelser
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 2 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård?
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Ann-Helene Almborg, Klassifikationer och terminologi Ulrika Eriksson, Statistik 2 Avd för statistik och jämförelser
Läs merHur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 3
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 3 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Klassifikationer
Läs merICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård. Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen
ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård Ann-Helene Almborg och Ulrika Eriksson Socialstyrelsen ICF och KVÅ i strukturerad dokumentation inom kommunal hälso- och sjukvård
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Äldres behov i centrum Erik Wessman Behovsinriktat arbetssätt Äldres behov i centrum systematiskt arbetssätt Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Äldres behov i centrum 2 Det ska bli bättre
Läs merGranskningsmall handläggningsdokumentation
Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.
Läs merICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem
Del 1 Introduktion WHO:s internationella klassifikationer Huvudklassifikationer ICD-10 Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem ICF Internationell klassifikation
Läs merAtt beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530
Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada
Läs merNATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD?
NATIONELLT FACKSPRÅK OCH NATIONELL INFORMATIONSSTRUKTUR -HUR KAN DET ANVÄNDAS FÖR DOKUMENTATION INOM OMVÅRDNAD? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen
Läs merKlassifikation av socialtjänstens insatser. Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet
Klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Regler och behörighet Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla en klassifikation av socialtjänstens
Läs merICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN
ICNP, ICF, KVÅ, ICD OCH NANDA - HUR KAN DESSA SAMVERKA? INGER JANSSON & BEATRIX ALGURÉN Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och VIPS, finns det kvar? Nej vi använder inte VIPS längre, nu har vi ICF. Vi
Läs merSocialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg
Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg Ann-Kristin Granberg.behov i centrum 20150924 Äldres behov i
Läs merDokumentation i patientjournalen
RIKTLINJER FÖR Dokumentation i patientjournalen Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-04-02 Giltighetstid 2023-04-02 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer 2019/00038
Läs merInternationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 1 Introduktion, modell, struktur och innehåll Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi WHO:s internationella
Läs merSTRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden!
STRUKTURERAD DOKUMENTATION MED GEMENSAM TERMINOLOGIför ökad kvalitet på omvårdnaden! INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Vart tog omvårdnadsprocessen vägen? Och
Läs merDel 1 Introduktion till IBIC och ICF
Del 1 Introduktion till IBIC och ICF Kvalitets- och utvecklingsavdelningen 2017 2 Individens behov i centrum Behovsinriktat Systematiskt IBIC Strukturerad dokumentation Gemensamt språk (ICF) Varför och
Läs merKlassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI)
Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet Att mena samma sak? SIB RC ZZ Emotionellt stöd
Läs merKlass. Dynami sk. Spärrat Tvingande. Fritext Fasta värden. Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Nivå 4. Numeriskt. S=spärrat T=Tvingand. Enhet Min Max Ref.
När rubriknivåerna låsts upp a vi ta bort mallen ICF kort Vårdbegäran Kontaktorsak Närvarande Hälsoproblem Nuvarande hälsoproblem Aktuellt hälsoproblem Hälsoupplevelse Epidemiologit Läkemedel Övriga undersökningar
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Ett gemensamt sätt att beskriva individens behov, mål och resultat Johan Hansson & Åsa Wassbäck Bakgrund och utveckling 2008-2012 2013-2015 2016 - Öppna jämförelser Nationellt
Läs merÄldres behov i centrum. Erik Wessman
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har
Läs merPatientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson
Patientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson Registret över insatser inom den kommunala hälso- och sjukvården Uppgifter sedan 2007 Registeruppgifter
Läs merHistorik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO
Webinar ICF/KVÅ Varför 2 Hund 3 Historik: 1974 WHO fattar ett principbeslut om att utveckla ett komplement till ICD 1980 ICIDH (1:a upplagan ) publiceras av WHO 1993 2001 ICIDH revideras 2001 ICF antas
Läs merIndividens behov i centrum
Individens behov i centrum Hur styr individens behov socialtjänsten? Att använda IBIC som stöd för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst. Johan Hansson & Åsa Wassbäck Behovsinriktat Systematiskt
Läs merNy klassifikation av socialtjänstens insatser
Ny klassifikation av socialtjänstens insatser Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Avdelningen för regler och behörighet 2013-10-24 Nationellt fackspråk för vård och omsorg Insats inom socialtjänsten
Läs merKlassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter
Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Att mena samma sak med KSI
Läs merAnn-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning. ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se
Ann-Kristin Granberg Avdelningen för kunskapsstyrning ann-kristin.granberg@socialstyrelsen.se 1 Beskriva behov, beslutade och genomförda insatser Öppna jämförelser äldre Nationellt fackspråk Öppna jämförelser
Läs merKommunal utveckling. En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län
Kommunal utveckling En arena för kommunal samverkan i Jönköpings län Den kommunala samverkansarenan i regionen En arena för regional samverkan och samordning gällande kommunala frågor. En politisk styrning
Läs merÄldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)
Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst. Erik Wessman
Individens behov i centrum, IBIC för en behovsstyrd socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser, mål och resultat Individens
Läs merVem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner
Vem dokumenterar vad i den kommunala hälsooch sjukvården? Resultat av en undersökning i sex kommuner Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merAtt beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen
Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet
Läs merHälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Läs merPraktisk tillämpning?
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell
Läs merGemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt
Gemensamt språk stöd för behovsinriktat och systematiskt arbetssätt Rosenbad Ann-Kristin Granberg Äldres behov i centrum Behovs inriktat och systematiskt arbetssätt Gemensamt språk Strukturerad dokumentation
Läs merICF för intyg. Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Försäkringsmedicinskt forum Skaraborg
ICF för intyg Vadå funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning?! Mottagande av en ny idé Helt med Anhängare Sympatisörer Ögontjänare Helt emot Bakåtsträvare Tid Vad är ICF? Internationell klassifikation
Läs merNationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi. Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen
Nationella resurser för gemensam informationsstruktur och terminologi Center för ehälsa i samverkan Socialstyrelsen Nationellt fackspråk Vård och omsorg Snomed CT Klassifikationer och kodverk Termbanken
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial. Del 2 kodning Version 2.0
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2 kodning Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens
Läs merFokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag
Fokus på den äldres behov och uppföljning med hög kvalitet för rätt beslutsunderlag Innehållet i inrapporteringen till olika jämförelser måste hålla hög kvalitet Nationell modell för beskrivning av behov
Läs merPatientjournalens innehåll
Patientjournalens innehåll Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. Dokumentet framtaget av: MAS/MAR-enheten Fastställt
Läs merVÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Läs merÄndamålsenlig och strukturerad dokumentation
Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Nationella e-hälsoinitiativ Oskar Nielsen Ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Oskar Nielsen Informationsstruktur och e-hälsa Socialstyrelsen 2017-05-16
Läs merKodstruktur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
1 vdelningen för regler och behörighet nheten för klassifikationer och terminologi 2014-10-22 odstruktur lassifikation av vårdåtgärder (Å) Å har två kodstrukturer; dels åtgärder hämtade från lassifikation
Läs merIndividens behov i centrum, IBIC
Individens behov i centrum, IBIC -Stärka kvalitetsutveckling och kunskapsbaserad socialtjänst Erik Wessman Individens behov i centrum, IBIC Stöd för att beskriva och dokumentera individens behov, resurser,
Läs merHÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER RIKTLINJE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs merAnvisning för journalföring i hälso- och sjukvård
Styrande regeldokument Anvisning Sida 1 (9) Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård Innehåll Anvisning för journalföring i hälso- och sjukvård... 1 Bakgrund... 2 Lagrum och styrande förutsättningar...
Läs merMöjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt
Möjligheter och utmaningar med att använda Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter (KSI) lokalt Ann-Helene Almborg Socialstyrelsen Anna Thomsson Botkyrka kommun Nationellt fackspråk
Läs merVälkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum
Välkommen till introduktionsutbildning i IBIC Individens behov i centrum Dagens innehåll Del 1 Bakgrund Varför IBIC Ärendeprocessen Språket och strukturen Fika 20 min Del 2 Reflektions- och diskussionsövningar
Läs merStödmaterial- registret över insatser inom den kommunal hälso- och sjukvården
Stödmaterial- registret över insatser inom den kommunal hälso- och sjukvården Målgrupper i kommunerna för stödmaterialet Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal De som arbetar med verksamhetssystem eller
Läs merInformationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården
Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare
Läs merNationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef
Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen Anna Aldehag Med dr, enhetschef Nuläge och önskat läge Livsviktiga varningar kan idag vara dolda i journalens
Läs merNI 2015:1 Kort introduktion
NI 2015:1 Kort introduktion VGR spridningskonferens Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd 2015-01-29 och 2015-02-03 Uppdrag om Gemensam informationsstruktur Vidareutveckla
Läs merHÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT HANTERING AV JOURNALUPPGIFTER
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT HANTERING AV JOURNALUPPGIFTER RIKTLINJE FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSDOKUMENTATION SAMT HANTERING AV JOURNALUPPGIFTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen
Läs mergemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation
Nationell IT-strategi för vård och omsorg: gemensam informationsstruktur, terminologi och klassifikation Nutritionsdagen 6 maj 2008 Lars Midbøe, Avd f Vård och Omsorg, sektionen f informatik och verksamhetsutveckling
Läs merSätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation
Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation Helena Stålhammar Ola Grönnesby 2016-12-06 Helena Stålhammar & Ola Grönnesby Gemensam informationsstruktur Socialstyrelsen
Läs merEn lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Läs merBeskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård. Urval ur ICF och KVÅ
Beskriva äldres behov och följa resultat inom kommunal hälsooch sjukvård Urval ur ICF och KVÅ Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merRiktlinje Dokumentation HSL
1(5) Syftet med att föra patientjournal ( kap. 2 patientdatalagen) är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. I en patientjournal ska det vara lätt att följa vilka bedömningar
Läs merIBIC. Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD
IBIC Begrepp och livsområden TRYGGHET OCH STÖD Sara Odelsheim Omsorgshandledare Vård och Omsorg Sektor Socialtjänst Stenungsunds Kommun Sara.odelsheim@hotmail.com wwww.stenungsund.se Nya ord och begrepp
Läs mer"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand
"Registrera KVÅ i kommunal verksamhet det förändrade världen" Tyra E O Graaf Distriktssköterska, Verksamhetskonsult Tieto Doktorand Historik KVÅ Årsskiftet 2004-2005 - Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ)
Läs merFördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1
Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1 Användarforum 5/2 2015 Ingela Strandh och Susan Sverin Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Olika
Läs merBehov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk
Behov och insatser inom äldreomsorg med nationellt fackspråk Samarbete mellan två regeringsuppdrag Öppna jämförelser inom vård och omsorg om äldre personer Nationellt fackspråk för vård och omsorg Ann-Helene
Läs merICF - KVÅ - ICHI. Dagens föreläsning. Vad pratar vi om? Nationellt fackspråk, vad är det?!! ICF / KVÅ / ICHI!
ICF - KVÅ - ICHI Dagens föreläsning International Classification of Functioning, Disability and Health ICF - Klassifikation av funktiontillstånd, funktionshinder och hälsa Nationellt fackspråk, vad är
Läs merNationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt
Nationell informationsstruktur 2016:1 Bilaga 5: Metod för att skapa vyer av dokumentation i patientjournal eller personakt Innehåll Inledning... 4 Förutsättningar... 5 Steg 1 Relatera dokumentationsbehov
Läs merRegistrering av utförda åtgärder samt tillägg och förändringar av KVÅ
Registrering av utförda åtgärder samt tillägg och förändringar av KVÅ Gäller from 2019-01-01 för leg personal i Linköpings kommun Förändringarna i treserva är kopplat till Föreskrift om uppgiftsskyldighet
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen
Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i
Läs merÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06. ICF Journalföring HSL
ÄLDREFÖRVALTNINGEN SUNDBYBERG STAD 2015-05-06 ICF Journalföring HSL 1 Innehållsförteckning Journalföring vid ny boende sid 3 Inskrivning i Treserva Vårdåtagande sid 3 Allmänna uppgifter sid 3 Bakgrundsfakta
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs mer- utveckla beskrivningen av den gemensamma informationsstrukturen för den sociala barn- och ungdomsvården, som ett underlag för
Regeringsbeslut I:7 2014-04-03 S2007/4754/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Regeringens beslut Regeringen
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merMappning av BDA till ICF
Mappning av BDA till ICF BEDÖMNING AV DELAKTIGHET I AKTIVITET BDA version 2.0 (2013) svensk version av Occupational Circumstance Assessment Interview and Rating Scale (OCAIRS), version 4.0 (2005) av K.
Läs merStrukturera och koda information för elektronisk hantering
Strukturera och koda information för elektronisk hantering Metodstöd för användning av Gemensam informationsstruktur Version 2.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.
Läs merNy version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd
Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI Vitalis 23/4 2015 Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd Översikt Vad är NI Modellerna i NI Exempel på tillämpning
Läs merUtveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten. Plan för fortsatt arbete och samordning
Utveckling av gemensam informationsstruktur inom socialtjänsten Plan för fortsatt arbete och samordning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs mermed inriktning på SoL Samarbete mellan två regeringsuppdrag
Nationellt fackspråk för vård och omsorg tillämpat i modell för dokumentation av äldres behov och insatser både i handläggning och utförande av insatser inom äldreomsorg med inriktning på SoL Samarbete
Läs merNationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning
Nationell informationsstruktur 2015:2 Bilaga 5: Tillämpningsanvisning Inledning Detta användarstöd riktar sig till den gemensamma informations-strukturens intressenter. Syftet med användarstödet är att
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.
Läs merICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning
ICF/ICF-CY utbildningsmaterial Del 2- Kodning 2 Förord Flera verksamhetsföreträdare har efterfrågat ett nationellt informationsmaterial om ICF/ICF-CY för att öka kunskapen inom den egna verksamheten. Detta
Läs merKlassifikation av sociala insatser/interventioner
Klassifikation av sociala insatser/interventioner Ett utvecklingsarbete i samarbete med socialstyrelsen och medlemmar Klassifikationer Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem
Läs merJournalföring inom hälso- och sjukvården och sekretess
Utfärdad av: Medicinskt ansvarig Sjuksköterska Margaret Fritz Giltig från: 2018-07-10 Upprättad: 2017-11-16 Reviderad:2018-07-10 Journalföring inom hälso- och sjukvården och sekretess 1 Innehåll Syfte..2
Läs merVälkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum
Välkommen till utbildning i IBIC- Individens Behov I Centrum Film Dagens innehåll Del 1 - Bakgrund Varför IBIC? Ärendeprocessen Språket och strukturen 10 min Del 2 - Delaktighet Motivation Förhållningssätt
Läs merFör dokumentation i social journal för utförare
För dokumentation i social journal för utförare Innehållsförteckning 1. SOCIAL DOKUMENTATION... 3 2. ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. GRUNDER FÖR DOKUMENTATION... 3 4. SYFTE OCH MÅL... 4 5. HUR SKA JAG
Läs merFöreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Läs merSida Sida 1 av 7 Framtagen av. Upprättat datum Revideringsdatum SUSSA informatik och verksamhet Godkänd av
1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 2 1.1 Beskrivning av strukturerad information inom hälso- och sjukvården... 2 1.1.1 Grundprinciper... 3 1.2 Krav i lag och förordning... 3 2. Syfte... 3 2.1 Målgrupp... 3
Läs merLedning och styrning. Lokala, regionala, nationella IT-stöd
Ledning och styrning Information till: Kvalitetsregister Nationella register Lokal uppföljning Väntetider i vården Öppna jämförelser Insjuknar Ambulanstransport Akutmottagning Strokeenhet akut och rehabilitering
Läs merNationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll
Nationellt fackspråk för vård och omsorg ICF:s och ICF-CY:s roll Ann-Helene Almborg Fackspråk och informatik, Regler och tillstånd Nationell IT-strategi för vård och omsorg Ett regeringsuppdrag 23 maj
Läs merNationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport
Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda
Läs merIndividens behov i centrum (IBIC) LATHUND
Individens behov i centrum (IBIC) LATHUND Livsområden 1Lärande och tillämpa kunskap 2Allmänna uppgifter och krav 3Kommunikation 4Förflyttning 5Personlig vård 6Hemliv 7Mellanmänskliga interaktioner och
Läs merVitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet
Vitalis Master class, block III: Nationella initiativ kring grundförutsättningar och stöd för interoperabilitet Anna Aldehag, Socialstyrelsen, Socialstyrelsen Stefan Gustavsson, Inera Lotti Barlow, Socialstyrelsen
Läs merPersoncentrerad dokumentation och uppföljning - PDU
Personcentrerad dokumentation och uppföljning - PDU Louise Gehandler, verksamhetutvecklare Thomas Schneider, utvecklingschef Vitalis, 190522 I samarbete med: ELSA OM JAG BARA HADE TANKEN PDU - Vitalis
Läs merInternationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler
Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) Del 3 Mappningsregler Ann-Helene Almborg Klassifikationer och terminologi Mappningsregel 1 Innan man påbörjar mappning
Läs merPatientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård. Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson Ann-Helene Almborg
Patientregister om insatser i kommunal hälso- och sjukvård Statistik och jämförelser Ulrika Eriksson Ann-Helene Almborg Socialstyrelsen Alla ska ha tillgång till en god vård och omsorg på lika villkor
Läs merAtt patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Läs merStrategi för vårddokumentation i LiÖ
Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter
Läs merA.8 MEDICINSK DIAGNOS för huvudsakliga befintliga hälsobetingelser, ange om möjligt ICDkoder
ICF CHECKLISTA Version 2.1a, för klinisk användning, av International Classification of Functioning, Disability and Health Klassifikation av Funktionstillstånd, Funktionshinder och Hälsa Detta är en checklista
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer
Läs merRiktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert
Socialtjänsten HSL Kvalitetsregister Upprättad: 2011-11-25 Reviderad: 2012-10-25 Reviderad: 2014-11-19 Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert Socialtjänstens ledningsgrupp fattade
Läs merIntroduktion till nationell informationsstruktur
Dokumentbeteckning 2018-11-27 Dnr 1(5) Introduktion till nationell informationsstruktur Socialstyrelsen förvaltar och vidareutvecklar den nationella informationsstrukturen för information som behöver dokumenteras
Läs mer