Metodutvecklingsprojekt. Hållbart resande i friluftstaden Riksten med stöd och inspiration av SUMO; System för utvärdering av Mobilitetsprojekt

Transkript

1 Metodutvecklingsprojekt Hållbart resande i friluftstaden Riksten med stöd och inspiration av SUMO; System för utvärdering av Mobilitetsprojekt

2 Förord För att uppnå hållbart resande krävs goda förutsättningar för resande med kollektivtrafik, samt för gående och cyklande. I ett ännu ej planerat område finns alla möjligheter att redan från början i exploateringsfasen skapa goda förutsättningar för hållbart resande. Det räcker emellertid inte med att skapa fysiska förutsättningar. Erfarenhet och forskning har visat att det också krävs informationsinsatser för att nå trafiklösningar som är långsiktigt hållbara. Denna rapport handlar om exploateringsområdet Riksten i Botkyrka kommun. I form av ett metodutvecklingsprojekt har här gjorts ett försök till fördjupning av transportområdet i miljöåtgärdsprogrammet för området. Målet har varit att skapa goda förutsättningar för långsiktigt hållbara transportlösningar i området, samtidigt som man stakar ut riktlinjer för hur man i ett senare skede ska fortsätta arbeta med dessa frågor i Riksten. Arbetet har skett i samverkan mellan Botkyrka kommun och det regionala projektet Samverkan för hållbart resande, SHR. Ett övergripande mål med metodutvecklingsprojektet har varit att pröva om SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt) kan vara ett användbart verktyg redan i planeringsskedet av exploateringsområden, med friluftsstaden Riksten som exempel. Trivector Traffic har agerat stöd i arbetsprocessen och experter på verktyget SUMO. SUMO är annars ett verktyg för att mäta och utvärdera mobilitetsprojekt, under och efter ett projekt. Här har emellertid arbetet utgått från SUMO:s analysnivåer redan i planeringsskedet. Finansiering har skett genom Vägverkets medel för forskning, utveckling och demonstrationsprojekt, samt från Botkyrka kommun. Rapporten är tänkt att användas av kommuner som står inför planering av nya bostadsområden och vill veta hur verktyget SUMO kan tillämpas i arbetet med exploateringsområden. Medverkande från Botkyrka kommun har varit; Johan Ericsson, trafikingenjör på Tekniska Förvaltningen och Gunilla Isgren, projektledare på Miljöförvaltningen. Från det regionala projektet Samverkan för Hållbart resande har projektledarna Maria Tuvesson och Ninnie Gustafsson deltagit. Medverkande från Trivector Traffic har varit Lena Smidfelt Rosqvist, Karin Neergaard och Karin Modig. Botkyrka, December 2005

3 Sammanfattning I Botkyrka kommun planeras en ny stadsdel, Friluftsstaden Riksten, i anslutning till den befintliga bebyggelsen i Tullinge. Exploateringsområdet rymmer idag bl a det tidigare militära flygfältet Tullinge F18 och stora områden med naturmark. I planerna ingår att bygga ca bostäder, kommunal service och ett tusental arbetsplatser under perioden fram till Exploateringen kommer att innebära förändringar inte bara i själva exploateringsområdet utan också i närområdet Tullinge. För att minska konflikterna mellan miljö, människors hälsa och exploateringsintressen har b.l a. ett miljöåtgärdsprogram tagits fram som ska vara vägledande vid utbyggnaden. En av de stora frågorna i samanhanget har varit hur man löser trafikfrågorna i och omkring området och hur man skapar lösningar som syftar till ett långsiktigt hållbart resande. Med hållbart resande avses korta resor samt en hög andel resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik. För att nå ett hållbart resande har forskning och erfarenhet visat att det krävs en kombination av god planering och informationsinsatser. Inte minst viktigt i det här sammanhanget är mobility management. Det handlar om hur man med mjuka åtgärder (kunskaps-, attityd- och beteendepåverkansåtgärder) kan påverka efterfrågan på resandet och på olika sätt effektivisera användandet av transporter och befintlig infrastruktur. I arbetet med att skapa goda förutsättningar för hållbart resande i Riksten har Botkyrka kommun, i samarbete med det regionala projektet Samverkan för hållbart resande (SHR), deltagit i metodutvecklingsprojektet Hållbart resande i Friluftstaden Riksten med stöd och inspiration av SUMO. I projektet har ett nytt utvärderingsverktyg, SUMO, testats. SUMO står för System för utvärdering av mobilitetsprojekt. SUMO fungerar som ett verktyg för att definiera såväl mål, målgrupper som indikatorer för hur de uppsatta målen kan följas upp och utvärderas. SUMO är även tänkt att användas som utvärderingsverktyg i de sektorsprojekt som Vägverket delfinansierar. I Riksten har följande målgrupper definierats: politiker, tjänstemän och byggbolag under förankringsfasen (planerings- och byggskede) samt boende och företag under användningsfasen. För varje målgrupp har övergripande målsättningar tagits fram. Dessa har sedan brutits ned i delmål och delåtgärder. Några av delåtgärderna (även kallad aktiviteterna) har vi sedan beskrivit med hjälp av SUMO s sju analysnivåer. För dessa nivåer har mål och indikatorer specificerats. I arbetet med projektet har vi haft stort nytta av SUMO vid identifiering av detaljerade mål, målgrupper, aktiviteter och indikatorer. En av de stora fördelarna med SUMO är att man kan utvärdera aktiviteter under projektets genomförandefaser. Detta ger möjlighet att se resultat under projektets gång och förändra inriktning om så behövs. Att kunna mäta förändringar på kort sikt är också ofta ett önskemål från projektfinansiärer, politiker och andra aktörer. Dessvärre är det ofta svårt att visa på effekter på kort sikt, eftersom mycket av arbetet handlar om att ändra attityder och beteende, vilket är en process som tar tid. Genom att använda SUMO, som är utarbetat för att stödja och utvärdera projekt som innehåller informationsinsatser, ökar förutsättningarna för att fullfölja de riktlinjer som dras upp för planeringen ända fram till bebott område. Att använda verktyget SUMO utan någon förkunskap i ett så omfattande projekt kan vara ganska komplicerat och tidskrävande. Speciellt som SUMO ursprungligen inte är utformat för att användas för planering eller exploatering. Under projektet har stödet från Trivector varit viktig för att få förståelse för hur man kan utnyttja verktyget på ett bra sätt. Projektets komplexitet, bl a att det innehåller både förankringsfas och användningsfas, har inneburit att vi testat olika användningar av SUMO. Erfarenheterna från detta projekt har lett till en vidareutveckling av hur SUMO kan användas för att strukturera synen på projekt med olika sammanhållande funktioner. I ett vidare begrepp kallas det i SUMO (VV Publikation 2004:98) för SUMO-inspirerad utvärdering (se figur 1). En ren SUMO är ett system som ska användas då man arbetar direkt mot den målgrupp man bearbetar för ett förändrat beteende. Den inspirerade varianten används då man arbetar med de indirekta målgrupper som behöver involveras för att nå de direkta målgrupperna. De indirekta grupperna är ofta mycket viktiga i processen att nå förändrade resbeteende, men det är inte dessa som ska ändra sitt resbeteende.

4 Här illustreras denna syn av figuren nedan. Exempel SUMO hållbart resande i Riksten Tjä nst er Eff ekt er SUMO - Hållbart resande Nyttiga prestationer Kännedom om Användningsgrad av Nöjdhet med Önskade resultat/effekter för projektet i form av startade bilpooler Permanent individuellt resbeteende Systemeffekt SUMO Korta arbetsresor Nyttiga prestationer SUMO Skolresor Kännedom Nyttiga prestationer om SUMO Fritidsresor Tjä Användningsgrad Kännedom nst Nyttiga prestationer om av er Tjä SUMO Inköps- & serviceresor nstnöjdhet Användningsgrad Kännedom om med av er Nyttiga prestationer Tjä Er nst Acceptans Nöjdhet Användningsgrad Kännedom av med erbjudande om av bju er Experimentellt individuellt daer Tjä Acceptans Nöjdhet med av erbjudande resbeteende ndbju nst Användningsgrad av e Nöjdhet Experimentellt med erbjudande individuellt da Er Acceptans av erbjudande resbeteende ndbju Nöjdhet med Permanent Nöjdhet med individuellt erbjudande Eff e Experimentellt individuellt da resbeteende resbeteende ekt nder Acceptans av erbjudande er Systemeffekt Permanent individuellt Effe bjunöjdhet med erbjudande resbeteende Experimentellt individuellt ekt da resbeteende er nd Systemeffekt Permanent individuellt Eff e resbeteende Nöjdhet med erbjudande ekt er Systemeffekt Permanent individuellt Eff resbeteende ekt er Systemeffekt Figur 1. Principskiss SUMO-inspirerad struktur för målet i Riksten om att åstadkomma ett hållbart resande hos de boende. Systemeffekten fås genom att summera de enskilda effekterna av delmål och delåtgärder. Eftersom hållbart resande är förhållandevis nytt i planeringssammanhang är det fortfarande många som saknar kunskaper i ämnet. Informations- och kunskapsuppbyggande hos både tjänstemän och politiker behövs för att säkerställa att frågorna integreras i den kommunala planeringen. Här kan förhoppningsvis planeringsverktyget TRAST; Trafik för en Attraktiv Stad, underlätta. Att dessutom komplettera TRAST med SUMO skulle underlätta styrningen mot uppsatta mål och leda till ökad kvalitetssäkring i arbetet.

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE MÅLET MED METODUTVECKLINGSPROJEKTET VISION FÖR HÅLLBART RESANDE I RIKSTEN FRILUFTSSTADEN RIKSTEN BAKGRUND OCH BESLUT RÖRANDE FRILUFTSSTADEN RIKSTEN ORGANISATION FÖR EXPLOATERINGSOMRÅDE RIKSTEN SUMO FÖR HÅLLBART RESANDE I RIKSTEN VAD ÄR SUMO? VARFÖR INSPIRERAS AV SUMO? PLANERING FÖR HÅLLBART RESANDE I RIKSTEN VAD ÄR HÅLLBART RESANDE? PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR VAD KRÄVS FÖR ATT GENOMFÖRA HÅLLBART RESANDE I RIKSTEN? POTENTIAL FÖR FÖRÄNDRAT RESBETEENDE MÅLGRUPPER OCH MÅLSÄTTNINGAR FÖR HÅLLBART RESANDE I RIKSTEN MÅLGRUPPER ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR DETALJERADE MÅLSÄTTNINGAR TYP AV AKTIVITETER FÖR RESPEKTIVE MÅLGRUPP FÖRSLAG PÅ UPPLÄGG AV ARBETET MED MOBILITETSTJÄNSTER I RIKSTEN FÖRSLAG PÅ MOBILITETSTJÄNSTER FÖR HÅLLBART RESANDE I RIKSTEN FÖRSLAG TILL MÅLSÄTTNINGAR PÅ ANALYSNIVÅER À LA SUMO I RIKSTEN PRINCIPIELL BESKRIVNING AV ANALYSNIVÅERNA I SUMO FÖRSLAG PÅ MÅL UNDER FÖRANKRINGSFASEN FÖRSLAG PÅ MÅL UNDER ANVÄNDNINGSFASEN ERFARENHETER AV METODUTVECKLINGSPROJEKTET I RIKSTEN...20 BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 Arbetssätt för hållbart resande i exploateringsområden enligt TRAST Förslag till detaljerade målsättningar för boende- och företagsresor (användningsfasen) kopplat till fysiska åtgärder och Exempel på SUMO för åtgärder riktade mot olika målgrupper 1

6 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Botkyrka kommun planerar att bygga en ny stadsdel, Friluftsstaden Riksten, i anslutning till den befintliga bebyggelsen i Tullinge. Exploateringsområdet rymmer idag bl a det tidigare militära flygfältet Tullinge F18 och stora områden med naturmark. I planerna ingår att bygga ca bostäder, kommunal service och ett tusental arbetsplatser under perioden fram till Exploateringen kommer att innebära förändringar, inte bara i själva exploateringsområdet, utan också i närområdet Tullinge. För att minska konflikterna mellan miljö, människors hälsa och exploateringsintressen, har bl a ett miljöåtgärdsprogram tagits fram av Botkyrka som ska vara vägledande vid utbyggnaden. En av de stora frågorna i sammanhanget har varit hur man löser trafikfrågorna i och omkring området och hur man skapar lösningar som syftar till ett långsiktigt hållbart resande. Nationell och internationell forskning och erfarenhet visar entydigt att det krävs en kombination av planering och informationsinsatser för att nå trafiklösningar som är långsiktigt hållbara. Inte minst viktigt i det här sammanhanget är mobility management (MM). Mobility management är ett begrepp som varit känt en längre tid. Det handlar om hur man med mjuka åtgärder kan påverka efterfrågan på resande och på olika sätt effektivisera användandet av transporter och befintlig infrastruktur. Syftet är att påverka resan eller transporten innan den börjat. Denna rapport kan ses som ett försök till fördjupning av den del i miljöåtgärdsprogrammet för Riksten som behandlar transportområdet. Målsättningen för detta arbete har varit att redan i planeringsskedet skapa förutsättningar för att kunna erbjuda de boende och företagen långsiktigt hållbara transportlösningar. För att få ett strukturerat arbetssätt och underlätta för utvärdering av mål och åtgärder i framtiden har ett nytt verktyg testats, SUMO (System för utvärdering av mobilitetsprojekt). SUMO har genomgående använts som stöd i processen med att ta fram förslag till mål, åtgärder, målgrupper, indikatorer, mätmetoder etc. Vad är då SUMO? SUMO är ett nytt verktyg för att utvärdera mobilitetsprojekt. Många kommuner och verksamheter har under ett antal år arbetat med olika projekt inom mobility management och hållbart resande. Kraven från staten och EU på att visa effekter av det nedlagda arbetet har blivit allt större och kommer att skärpas ännu mer framöver. Inom EU-projektet MOST (Mobility Management Strategies for the next Decades) har man nu tagit fram en verktygslåda för utvärdering av MM-projekt och liknande åtgärder. SUMO är en anpassning av denna verktygslåda till svenska förhållanden. Vägverket har som ambition att använda SUMO som utvärderingsverktyg i sektorsprojekt som man är med och delfinansierar. 1.2 Målet med metodutvecklingsprojektet Målet med metodutvecklingsprojektet är att: 1. Pröva hur utvärderings- och uppföljningsinstrumentet SUMO kan tillämpas i planeringsfasen av exploateringsområden. 2. Öka kunskapen bland tjänstemän och politiker i Botkyrka om hållbart resande och SUMO i samhällsplaneringen. 3. Producera en rapport som visar hur SUMO kan användas i ett tidigt skede i planeringsprocessen med Riksten som exempel. 2

7 1.3 Vision för hållbart resande i Riksten I alla projekt är det viktigt att veta vad man har för mål och vad det är man vill uppnå med sina ansträngningar. Botkyrka har inom ramen för projektet formulerat sin vision för Riksten som ett område för hållbart resande. Visionen har varit vägledande för arbetet i detta projekt. Vision Riksten 2015 Mamma Eva bor med sin familj, maken Anders och barnen Lisa och Olle, i Riksten. Eva arbetar som läkare på Huddinge sjukhus och brukar cykla till jobbet. Hon tycker att det är skönt med de dagliga cykelturerna på ca 20 minuter enkel resa. Att den nya cykelvägen har både en gen och trevlig sträckning gör inte saken sämre. Hennes arbetsgivare tycker att det är bra att personalen cyklar och går till jobbet, så de har anordnat goda möjligheter för omklädning och dusch. Det finns också bra och säkra förvarningsmöjligheter för cykel och annan utrustning. Genom att cykla fram och tillbaka 5 dagar i veckan tycker Eva att hon fått veckans motionspass samtidigt som hon förflyttat sig till jobbet. Nu får hon mer tid över för andra aktiviteter. När vädergudarna är alltför besvärliga tar hon bussen och det brukar bara bli några dagar per år. Lisa, 5 år, går på förskola i närheten av bostadsområdet och föräldrarna brukar turas om att följa henne dit på väg till jobbet. Olle, 9 år, går i klass 3 på Rikstensskolan och går själv tillsammans med sina kompisar. Föräldrarna tycker att det känns både tryggt och skönt att barnen i området själva kan gå till och från skolan redan från 1:a klass. Eftersom skolan ligger bra lokaliserad i området är det förhållandevis korta avstånd för barnen att gå. Barnen behöver heller inte korsa några bilvägar för att komma dit. Pappa Anders jobbar på ett mindre företag inom IT-branschen. De har kontor på Söder i Stockholm, men eftersom de flesta är unga och har barn, jobbar många hemifrån så mycket som möjligt. Anders brukar bl. a. utnyttja den utrustning för videokonferenser som finns att hyra i den lokala företagsparken i Riksten. För att spara restid för sina anställda har arbetsgivaren även anpassat arbetstiderna så att personalen kan undvika rusningstiderna när de ska ta sig till kontoret. De dagar som Anders jobbar i stan tar han bussen till Tullinge eller Flemingsbergs station och åker vidare med pendeltåget. I och med att han prenumererar på realtidsinformationstjänsten från SL, har han full koll på tiderna och behöver aldrig stå och vänta på försenade tåg eller bussar. Både barnen och föräldrarna har genom flytten haft möjlighet att prioritera sina fritidsintressen. För barnens del är det tennis och hockey som gäller ett par kvällar i veckan och för Eva och Anders golf och orientering. Eftersom träningsanläggningarna ligger i närområdet, allt inom en radie av 1,5 km så kan både barnen och föräldrarna gå och cykla dit. Föräldrarna brukade följa barnen i början men nu går eller cyklar Olle själv och om ett par år kommer även Lisa att göra det. På träningsanläggningarna finns bra förvaringsmöjligheter, så familjen behöver inte släpa på hockeyutrustning, tennisraket eller golfutrustning. Det räcker med en liten väska med tvål och handduk. När hockey- och tennislaget ska åka till sina bortamatcher har föräldrarna och tränarna tillsammans gjort upp ett körschema så att de kan samåka. Familjen har ingen egen bil utan är med i en av de bilpooler som finns i Riksten. Familjen hade egen bil innan de flyttade hit, men sålde den efter att ha bott i området några månader. De tycker att det är perfekt att ha möjlighet att via bokningssystemet kunna välja bland olika storlekar på bilar, allt efter sina behov vid det aktuella tillfället. Till exempel när det är deras tur att köra delar av hockeylaget brukar de boka en av de små bussarna. När familjen ska göra sina veckoinköp brukar de boka en av de mindre bilarna, eftersom alla basvaror och skrymmande matvaror levereras direkt hem via en Internettjänst. Matvarorna brukar affären sätta in i det kylda utrymme som finns vid entrén där familjen kan hämta varorna när de kommer hem. Eva och hennes familj har nu bott i Riksten i ett år och de känner sig redan hemma i området. Deras förväntningar på en högre livskvalité med mer tid för familjen, sina fritidsintressen och dessutom flexibla och bra kommunikationer har helt infriats. 3

8 2. Friluftsstaden Riksten 2.1 Bakgrund och beslut rörande Friluftsstaden Riksten I översiktsplanen för Botkyrka från år 2002 redovisas området Riksten som förändringsområde. Riksten ligger i utkanten av det täta storstadsområdet, men väl placerat nära den regionala kärnan på Södertörn. Läget ger fördelar med sin närhet till naturen och den lugna miljön. För Riksten används begreppet friluftsstaden. Med detta vill man markera områdets profil, kvaliteter och möjligheter. Här erbjuds ett boende och en miljö för människor som finner livskvalitet i att ha tillgång till ett rikt friluftsliv och stora naturvärden. Friluftsstaden ska ha en tydlig profil av ett funktionellt och trivsamt boende i kombination med stora möjligheter till ett rörligt och hälsoorienterat liv. Stadsdelen ska växa långsamt och ca bostäder ska byggas under en 15 årsperiod. I områdets norra del planeras plats för ca arbetsplatser, företrädesvis små och medelstora företag. I planarbetet ingår också en ny sträckning av väg 226 förbi Tullinge. Detta för att få en god miljö inom Tullinges centrala delar och för att ge Riksten en god trafikförsörjning. Planeringsarbetet börjande våren 2002 då ett preliminärt program för Friluftsstaden Riksten lades fram för samråd och medborgardialog. En informationsbroschyr skickades till alla hushåll i kommunen och en hel del synpunkter framfördes av olika intressenter. Under hösten 2002 och fram till januari 2003 fick regionala och kommunala instanser och andra berörda tillfälle att ha synpunkter på programförslaget. Synpunkterna och nya trafiklösningar har sedan arbetats in i programmet. Programmet illustrerade bl a hur kommunens översiktsplan 2002 kunde tilllämpas för Riksten och det angav riktlinjerna för det kommande detaljplanearbetet. Kommunstyrelsen tog 2003 ett beslut om att ge i uppdrag till kommunledningsförvaltningen att upprätta ett detaljplaneprogram för centrala Riksten med programmet för Riksten som bakgrund och samtidigt genomföra ett samråd. Samtidigt fick kommunledningsförvaltningen i uppdrag att upprätta förslag till avtal med markägaren. Program och ramavtal godkändes av kommunfullmäktige i maj Under planeringstiden har ett omfattande utredningsarbete genomförts för hela Rikstensområdet. Till grund för detaljplanearbetet har bl a legat en landskapsanalys, trafikutredningar och miljökonsekvensbeskrivningar. Dessutom har ett miljöåtgärdsprogram och ett gestaltningsprogram tagits fram som underlag för upprättande av detaljplaner och genomförandeavtal. I miljöåtgärdsprogrammet under Transporter står angivet att man ska ta fram transportlösningar som syftar till en långsiktig hållbar utveckling. 2.2 Organisation för exploateringsområde Riksten Den partsgemensamma styrningen av projektet sker genom en s.k. strategigrupp och en styrgrupp. Här finns representanter från politiker, tjänstemän och markägare. Därutöver finns ett antal arbetsgrupper för de olika delprojekten, såsom detaljplaneprogram för del 1: Flottiljområdet, friluftsplanen Lida- Riksten m fl. I de olika arbetsgrupperna finns representanter från plan- och bygglovenheten, mark- och exploateringsenheten, gatu- och parkenheten, kart- och mätenheten samt från miljöförvaltningen. Planeringsarbetet har också skett i nära samarbete med stora intressenter som SL och Vägverket. Kommunen driver även ett projekt på egen mark för Företagsparken i den norra delen av området. Därutöver sker samverkan mellan kommunen, Peab och Vägverket för utarbetande av en vägutredning för förbifart Tullinge. Vägutredningen har ställts ut och remisshanterats under januari-februari Från 1 juli, 2004 har Peab förvärvat F-18 området från den tidigare markägaren Vasallen AB. Projektet drivs i dag i ett särskilt bolag Friluftsstad Riksten AB. Arbetet fortsätter i stor utsträckning enligt tidigare fastslagna planer men med viss tidsförskjutning. 4

9 3. SUMO för hållbart resande i Riksten 3.1 Vad är SUMO? SUMO står för System för utvärdering av mobilitetsprojekt, och är en verktygslåda för hur uppföljningsarbete bedrivs. Utvärdering kan definieras som att värdera något på ett systematiskt och genomtänkt sätt. Med mobilitetsprojekt avses projekt som på olika sätt försöker påverka transporter, resvanor och trafikantbeteende. I SUMO beskrivs processen för de steg som måste göras vid projektstart, d v s ta fram uppdragsbeskrivning, övergripande målsättning, målgrupper och arbetssätt. Figur 2 visar handboken SUMO. Därpå följer att man beskriver målsättningar för de för SUMO unika analysnivåerna och bestämmer vad som ska mätas, hur det ska göras och vilka indikatorer som kan användas. Handboken avslutas med en beskrivning av hur analysnivåerna används vid uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering enligt SUMO ger möjlighet att: Jämföra med målen Jämföra med andra Lära av resultaten Samla data för forskning och analys av effektsamband Figur 2 SUMO VV publikation 2004:98 Att arbeta med SUMO:s analysnivåer redan i projektstarten är en nödvändighet för att kunna genomföra uppföljning och utvärdering med dessa nivåer. Arbetet med analysnivåerna i projektstarten utgör också en hjälp att styra projektet mot uppsatta mål via rätt målgrupp och rätt metoder. I arbetet med denna rapport följer vi SUMO:s arbetsgång. Hur de olika delstegen hänger ihop beskrivs i figur 3. 5

10 projektstart Uppdragsbeskrivning & & mål målsättningar Målgrupper Arbetssätt Mål på Analysnivåer Indikatorer uppföljning och utvärdering Uppföljning insamling av basdata Utvärdering av insamlade data Figur 3 Processen i SUMO Att kunna mäta förändringar på kort sikt är ofta ett önskemål från projektfinansiärer, politiker och andra aktörer. Dessvärre är det ofta svårt att visa på effekter på kort sikt, eftersom mycket av arbetet handlar om att ändra attityder och beteende, vilket är en process som tar tid. SUMO bygger på en idé om att mäta effekter på olika nivåer. Mål, indikatorer och resultat kan specificeras på dessa olika, på varandra följande nivåer. Det gör att det är möjligt att mäta effekter tidigt i projekten. Uppföljning och utvärdering bör göras eftersom det man inte mäter kan man inte förändra. Detta påstående är sant i de allra flesta verksamheter. Det är nödvändigt att vi kan visa på nyttan av olika åtgärder som ska leda till att de nationella transportpolitiska målen nås. Vi måste kunna veta om vi verkligen går i riktning mot målen visa på nyttan av vårt arbete och om vi är effektiva ge möjlighet till benchmarking ge underlag för ändring av inriktning ge underlag för framtida satsningar sprida erfarenhet om projektet öka kunskapsbasen för att ta fram effektsamband. 6

11 3.2 Varför inspireras av SUMO? Om SUMO används redan under planeringen i Riksten kan arbetet och den fysiska planeringen riktas mot de målsättningar kommunen har för området. Det innebär att man i rätt tid ser till att lägga grunden för ett hållbart resande genom goda fysiska förutsättningar. Den genomtänkta strukturen kan dessutom underlätta en kontinuerlig uppföljning och slutlig utvärdering av effekterna av de ansträngningar som görs. Genom att under projektets gång kontinuerligt följa upp och mäta får man en bättre bild av vilka effekterna blir av olika åtgärder och planeringsstrategier i Riksten. Det finns även möjlighet att göra etappvisa utvärderingar allteftersom projektet framskrider. Det visar sig kanske att den metod man valt eller delar av upplägget inte fungerar som väntat. Uppföljningen kan då hjälpa oss att se var justeringar krävs. Uppföljning och utvärdering är viktiga verktyg i styrningen mot kostnadseffektiva åtgärder. Kontinuerlig uppföljning är viktigt för att direkt kunna visa på vad verksamheten ger för resultat. Genom att bättre dokumentera, följa upp och utvärdera olika projekt ökar man kunskapen om effekter och de samband de har på förändrat beteende. I förlängningen ger detta betydligt större möjligheter till att ta fram säkerställda effektsamband. Därmed kan också projekt riktas och utformas effektivare med avseende på de övergripande trafikpolitiska målen. För att nå målsättningarna med Riksten krävs både fysiska förutsättningar och mjuka informationsåtgärder. Det finns kunskap om hur planering ska se ut för att stödja hållbart färdmedelsval. Dessvärre realiseras inte alltid kommuners planeringsintentioner då ett område byggs och sedermera även bebos. För att kunna följa upp och utvärdera ett projekt på korrekt och effektivt vis krävs att projektet tänks igenom med avseende på vad som ska göras och hur detta ska mätas. Genom att använda SUMO, som är utarbetat för att stödja och utvärdera projekt som innehåller även informationsinsatser, ökar förutsättningarna för att fullfölja de riktlinjer som dras upp för planeringen ända fram till bebott område. I figur 4 visas en bild över hur SUMO's analysnivåer förhåller sig till arbetsgången med de olika stegen i SUMO. projektstart Uppdragsbeskrivning & målsättningar & Målgrupper Arbetssätt Bakgrund Y P A B Analysnivåer i SUMO Yttre faktorer Personrelaterade faktorer Nyttiga prestationer Kännedom om Mål på Analysnivåer Tjän ster C D Användningsgrad av Nöjdhet med uppföljning och utvärdering Indikatorer Erbj uda nde E F G Acceptans av erbjudande Experimentellt individuellt resbeteende Nöjdhet med erbjudande Uppföljning insamling avbasdata Utvärdering av insamlade data Effe kter H I Permanent individuellt resbeteende Systemeffekt Figur 4 I SUMO:s process används analysnivåer för att dela in målsättningar i mindre steg 7

12 4. Planering för hållbart resande i Riksten 4.1 Vad är hållbart resande? Trafiken är ett av vår tids största miljöproblem. Den främsta orsaken till den ökande trafiken är vår rörliga livsstil. Vi har byggt in oss i mönster, som gör oss beroende av bilen om vi ska klara våra dagliga åtaganden. Ökande avstånd till arbete, affärer osv gör oss beroende av att förflytta oss med bil. Hög rörlighet leder till minskad tillgänglighet, som i sin tur kräver ökad rörlighet. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är rörlighet vi gynnas av utan tillgänglighet; att kunna nå platser för att uträtta de ärenden vi är i behov av. Om detta kan ske med förflyttningar som är korta och hållbara ökar vår livskvalitet. Med olika verksamheter blandade, som till exempel bostäder, service och arbetsplatser på nära avstånd, kan behovet av rörlighet bli litet, men tillgängligheten hög. För att öka hållbarheten i våra förflyttningar/resor krävs en planering som undviker att främja biltrafiken på bekostnad av andra trafikslag. Med god, långsiktig och konsekvent planering av bostadsområden, städer, vägnät, kollektivtrafik m m kan man minska avstånden, och därmed även beroendet av bilresor. Att bygga täta områden istället för glesa kan ge både attraktivare miljöer och mindre trafik. Med ett väl planerat Riksten kan Botkyrka kommun erbjuda ett boende med hög livskvalitet. För att uppnå ett hållbart resande behövs en kombination av goda fysiska förutsättningar och stöd till företag och boende att organisera sitt resande på ett attraktivt och hållbart sätt. Det innebär att man vid planering måste se till att förutsättningar finns för att resa kort och hållbart. Erfarenheten visar att fysiska strukturer bör stödjas med s k mobility management för att de resande ska få bästa möjliga kunskap för att välja hållbart resande. Mobility management kan ses som mjukvaran (kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan) som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran (fysiska åtgärder). Mobility management är ett efterfrågeorienterat angreppssätt för att påverka person- och godstransporter genom att uppmuntra användandet av miljöanpassade färdsätt, förbättra hållbar tillgänglighet, öka effektiviteten i transporter och markanvändning samt minska trafiken genom att begränsa antal, längd och behov av motoriserat resande. Det är ett komplement som får nya eller befintliga planerings- och tekniska åtgärder att ge större effekt. 4.2 Planeringsförutsättningar Hållbart resande består till stor del av korta resor, hög andel resor med kollektivtrafik och resor till fots och med cykel. Dessa delar av hållbart resande är speciellt viktiga i planeringen av bostadsområden av Rikstens typ. Grundförutsättningarna för att detta ska kunna ske är att man planerar och lokaliserar bebyggelse och aktiviteter på ett väl genomtänkt och strukturerat sätt t ex med hjälp av planeringsverktyget TRAST (Trafik för en attraktiv stad). TRAST är framtaget av Sveriges kommuners och landsting, Banverket, Boverket och Vägverket. Syftet är att vägleda planerare och beslutsfattare i processen med att ta fram och förankra en kommunal trafikstrategi som är anpassad efter det egna områdets förhållanden. I bilaga 1 finns ett kort sammandrag över delmomenten i TRAST. Viktigt är att arbetsprocessen i ett exploateringsprojekt blir tydlig och för detta förutsätts samverkan mellan olika yrkesgrupper såsom trafikplanerare, planarkitekter, exploateringsingenjörer m fl. För Rikstens del handlar det bl a om att se till att förutsättningarna för att gå och cykla är goda genom att dessa stråk är gena, säkra och väl underhållna. Att det finns bra och säkra parkeringsmöjligheter för cykel, både i området och vid knutpunkter såsom tåg- och busstationer, affärer mm. Det handlar även om att bygga så att avstånden minimeras och möjligheten att gå och färdas med cykel optimeras. Att förskola och skolor byggs nära bostadsområdet med säkra och bra vägar dit så att barn och ungdomar själva kan gå och cykla till skolan. Om man till detta adderar någon form av MM-arbete finns goda förutsättningar för ett attraktivt och hållbart område med hög livskvalitet för dess invånare. 8

13 I figur 5 visas hur de olika delarna i planeringsprocessen samverkar för att skapa förutsättningar för hållbart resande. Lokalisering av bebyggelse & aktiviteter/service Utbud av bra GC & kollektivtrafiksystem Fysiska grundförutsätt ningar Kortare resor Information, Rådgivning, Insiktshöjande, Attitydskapande Mjuka åtgärder Kortare och färre bilresor Fler resor sker med GC Fler resor sker med kollektivtrafik Hållbart resande Figur 5 De olika delarna som krävs för att uppnå hållbart resande. 4.3 Vad krävs för att genomföra hållbart resande i Riksten? Både forskning och erfarenheter visar att det krävs både väl genomtänkt och konsekvent planering samt en rad mjuka åtgärder för att få resenärerna att verkligen välja hållbara resealternativ. I Rikstens fall finns goda förutsättningar för att kombinera dessa eftersom man beslutat sig att redan i planeringsprocessen tänka på dessa aspekter. Grundförutsättningen i form av god planering kan styras och uppnås med hjälp av TRAST som rätt använt kan ge mycket hjälp i arbetet, se bilaga 1. Genom att låta konsekventa målsättningar från planering till färdigbyggt område genomsyra allt arbete inklusive uppföljningsplanen för Riksten, ser man till att Riksten byggs enligt kommunens intentioner. Utöver de fysiska grundförutsättningarna måste man även genomföra mjuka åtgärder. Dels handlar de mjuka åtgärderna om att påverka under förankringsfasen, dels om att påverka under användningsfasen. Mjuka åtgärder under förankringsfasen: förankra planerna för hållbart resande hos politiker och tjänstemän. informera och involvera byggbolagen för att de aktivt ska delta i planering/åtgärder för att uppnå de mål Botkyrka har för Riksten Mjuka åtgärder under användningsfasen: marknadsföra och tillhandahålla till företag lokaliserade i Riksten marknadsföra och tillhandahålla till de boende och anställda i Riksten 9

14 4.4 Potential för förändrat resbeteende I arbetet med att ta fram förslag till övergripande målsättningar har i första hand använts två resvaneundersökningar genomförda i Tullinge åren 2002 och Resvaneundersökningarna ger en bra bild av de boendes resvanor och deras vilja till förändringar av sina resvanor, den s k förändringspotentialen. Erfarenheterna från denna studie har sedan överförts till Riksten där vi antagit att befolkningsstrukturen, bebyggelse samt fysiska förutsättningar är förhållandevis likartade dem i nuvarande Tullinge. 5. Målgrupper och målsättningar för hållbart resande i Riksten Utifrån ovanstående resvaneundersökningar och den framtagna förändringspotentialen har förslag till övergripande målsättningar arbetats fram för respektive målgrupper. För målgruppen boende i Riksten har mer detaljerade mål föreslagits, uppdelat på vuxna respektive barn och utifrån reseavstånd samt ärendetyp. Målgrupper och målsättningar för hållbart resande i Riksten: 5.1 Målgrupper I ett projekt av Rikstens storlek krävs att åtgärder riktas mot en rad målgrupper för att man ska lyckas nå målen. Såväl politiker och tjänstemän måste vara informerade och införstådda med projektets målsättningar och de vinster som kan uppnås. Byggbolagen i området ska vara informerade och ställa sig bakom kommunens målsättningar för området. Sist men inte minst måste kommunen arbeta för att informera och ge råd till dem som kommer att bo och verka i Riksten. I arbetet med att skapa förutsättningar och genomföra hållbart resande i Riksten kan målgrupperna delas in enligt följande: Direkt målgrupp Förankringsfas Kommunens politiker Kommunens tjänstemän Byggbolag Användningsfas Boende/inflyttade till Riksten Anställda i Riksten Indirekt målgrupp Idrottsföreningar Företag För varje målgrupp har målen brutits ned ytterligare i delmål och delåtgärder. Åtgärder och aktiviteter riktas mot olika typer av målgrupper, både de direkta och indirekta. En del målgrupper kan man påverka direkt och andra målgrupper nås indirekt via bearbetning av en annan målgrupp. Tex för att nå anställda i Riksten så måste en förankring ske i företagets ledningsgrupp innan arbetet gentemot de anställda kan börja. Sättet att utvärdera skiljer sig åt beroende på om det är en direkt eller en indirekt målgrupp. Den rena SUMO n används då man arbetar mot en direkt målgrupp som bearbetas för ett förändrat beteende. I detta projekt har behovet av att utveckla SUMO för att gälla även för indirekta målgrupper framkommit. Något som kallats den SUMO-inspirerade metoden har under arbetets gång utvecklats. Den inspirerade varianten används då man arbetar med de indirekta målgrupper som behövs involveras för att nå de direkta målgrupperna. De indirekta grupperna, tex företag är ofta mycket viktiga i processen att nå förändrade resbeteende, men det är inte dessa som ska ändra sitt beteende. 10

15 Hela projektet Hållbart resande i Riksten kan ses som ett paraplyprojekt som innehåller flertalet olika projekt varav en del genomförs i förankrings- och planeringsfasen medan andra startar då området är färdigbyggt. För att hålla samman och utvärdera hela paraplyprojektet Hållbart resande i Riksten kan den SUMO-inspirerade strukturen användas för arbetet mot indirekta målgrupper. För att arbeta med uppföljning i Riksten har man då dels en SUMO-inspirerad övergripande SUMO där målet är att åstadkomma ett hållbart resande hos boende i Riksten. Dels har man en rad vanliga SUMO som utvärderar konkreta påverkansprojekt som ingår som delar i helheten Hållbart resande i Riksten. Systemeffekten för den SUMO-inspirerade helhetssumo:n fås genom att summera de enskilda effekterna av delmål och delåtgärder, se Figur 6. Exempel SUMO hållbart resande i Riksten Tjä nst er Eff ekt er SUMO - Hållbart resande Nyttiga prestationer Kännedom om Användningsgrad av Nöjdhet med Önskade resultat/effekter för projektet i form av startade bilpooler Permanent individuellt resbeteende Systemeffekt SUMO Korta arbetsresor Nyttiga prestationer SUMO Skolresor Kännedom Nyttiga prestationer om SUMO Fritidsresor Tjä Användningsgrad Kännedom nst Nyttiga prestationer om av er Tjä SUMO Inköps- & serviceresor nstnöjdhet Användningsgrad Kännedom om med av er Nyttiga prestationer Tjä Er nst Acceptans Nöjdhet Användningsgrad Kännedom av med erbjudande om av bju er Experimentellt individuellt daer Tjä Acceptans Nöjdhet med av erbjudande resbeteende ndbju nst Användningsgrad av e Nöjdhet Experimentellt med erbjudande individuellt da Er Acceptans av erbjudande resbeteende ndbju Nöjdhet med Permanent Nöjdhet med individuellt erbjudande Eff e Experimentellt individuellt da resbeteende resbeteende ekt nder Acceptans av erbjudande er Systemeffekt Permanent individuellt Effe bjunöjdhet med erbjudande resbeteende Experimentellt individuellt ekt da resbeteende er nd Systemeffekt Permanent individuellt Eff e resbeteende Nöjdhet med erbjudande ekt er Systemeffekt Permanent individuellt Eff resbeteende ekt er Systemeffekt Figur 6. Principskiss för hur SUMO-inspirerad SUMO kan användas för t ex Hållbart resande i Riksten. 5.2 Övergripande målsättningar I arbetet med att ta fram förslag till övergripande målsättningar för hållbart resande i Riksten har arbetsgruppen sökt referensobjekt både på internationell- och nationell nivå. De internationella referensobjekten visade sig vara få och med allt för stora skillnader i förutsättningar för att vara användbara. På nationell nivå fann arbetsgruppen det bästa referensmaterialet i publikationen TRAST. De övergripande målsättningarna är uppdelade i: målsättningar för förankringsfasen målsättningar för användningsfasen 11

16 Tabell 1 Övergripande målsättningar uppdelat per målgrupp. Målgrupp Övergripande målsättningar Förankringsfas Användningsfas Direkt målgrupp Direkt målgrupp målgrup p Kommunens politiker Kommunens Tjänstemän Byggbolag Boende/ Inflyttande i Riksten Anställda i Riksten Företag i Riksten Att förankra hållbart resande hos politiker i Botkyrka så att planer som antas ger goda förutsättningar för hållbart resande Att förankra hållbart resande hos tjänstemän i Botkyrka så att avtal och planer med goda förutsättningar för hållbart resande tas fram (med TRAST som bas) Att aktuellt byggbolag driver och erbjuder lösningar för att underlätta hållbart resande i Riksten Att majoriteten av de korta och långa arbetsresorna sker med hållbara transportmedel Att majoriteten av barn i grundskolan går eller cyklar till skolan Att majoriteten av fritidsresorna sker hållbart främst med gång eller cykel Att majoriteten av inköps- och serviceresorna sker hållbart i närområdet eller via Internet Att majoriteten av anställda reser med hållbara färdmedel till och från arbetet Att majoriteten av företagen arbetar aktivt för att tillämpa hållbart resande i sin verksamhet och för personalens resor till och från arbetet Indirekt Idrottsföreningar Att majoriteten av idrottsföreningarna aktivt arbetar för att medlemmarna använder hållbara färdmedel till och från anläggningen 5.3 Detaljerade målsättningar De övergripande målsättningarna har därefter brutits ned i mer detaljerade mål för målgrupperna boende och företag. De detaljerade målen har utformats för att fungera som operativa mål och för att möjliggöra uppföljning. Förutom detaljerade mål har även förslag på fysiska åtgärder samt MMtjänster tagits fram för de två målgrupperna, se bilaga 2. Det har inte varit tids- och resursmässigt möjligt att ta fram motsvarande beskrivning för alla målgrupper. 12

17 5.4 Typ av aktiviteter för respektive målgrupp För att nå de övergripande målsättningarna är det viktigt att utforma lämpliga åtgärder och aktiviteter mot respektive målgrupp. De som ingår i respektive målgrupp har ofta likartade behov av information. I tabell 2 nedan redovisas förslag på olika aktiviteter som kan riktas mot respektive målgrupp kopplat till respektive övergripande mål. Fler förslag på aktiviteter och fysiska åtgärder för målgrupperna boende och företag finns i bilaga 2. Tabell 2 Förankringsfas Användningsfas Aktiviteter för respektive målgrupp. Målgrupp Typ av aktiviteter. som svarar mot övergripande målsättningar om att: Kommunens politiker Kommunens Tjänstemän Byggbolag Boende/ Inflyttande i Riksten Företag i Riksten Anställda i Riksten Idrottsföreningar Seminarium/workshops Studieresa/Goda exempel presenteras Seminarium/workshops Studieresa/Goda exempel presenteras Informationsmöten om planen och visionen för Riksten Goda exempel presenteras Kommunen förser de nyinflyttade med inflyttningsinformation Kontinuerlig information om hållbart resande Rådgivare på medborgarkontoret ger individuell information om hållbart resande Kommunen förser företagen med informationen om hållbart resande Kontinuerlig information om hållbart resande Kampanjer om hållbart resande Baspaket med hållbart resande Kommunen förser idrottsföreningarna med baspaket om hållbart resande Förankra hållbart resande hos politiker i Botkyrka så att planer som antas ger goda förutsättningar för hållbart resande Förankra hållbart resande hos tjänstemän i Botkyrka så att avtal och planer med goda förutsättningar för hållbart resande tas fram (med TRAST som bas) Aktuellt byggbolag driver och erbjuder lösningar för att underlätta hållbart resande i Riksten. Majoriteten av de korta och långa arbetsresorna sker med hållbara transportmedel Majoriteten av barn i grundskolan går eller cyklar till skolan Majoriteten av fritidsresorna sker hållbart främst med gång eller cykel Majoriteten av inköps- och serviceresor sker hållbart i närområdet eller via Internet Majoriteten av företagen arbetar aktivt för att tillämpa hållbart resande i sin verksamhet och för personalens resor till och från arbetet Majoriteten av anställda reser med hållbara färdmedel till och från arbetet Majoriteten av idrottsföreningarna arbetar aktivt för att medlemmarna använder hållbara färdmedel till och från anläggningen 13

18 6. Förslag på upplägg av arbetet med i Riksten Behovet av information och övriga kommer att vara stort under en längre period eftersom hela Rikstensområdet inte beräknas vara inflyttat och klart förrän omkring år För att få verksamheten så effektiv som möjligt bör man undersöka vilken befintlig kompetens och vilka verksamheter som finns i Tullinge. Utifrån befintliga resurser kan man utveckla de delar som behövs för att ge de boende och företagen i Riksten den information och service som behövs för att underlätta ett hållbart resande. I dag finns ofta krav på dygnet-runt-service från boende och företag. Fokus bör därför ligga på en väl utvecklad hemsida. Redan i dagsläget finns goda förutsättningar i och med att kommunen deltar i utvecklingen av en s k 24-timmartsförvaltning. För de grupper som inte använder sig av den webbaserade servicen finns kommunens medborgarkontor på plats i Tullinge C. På kontoren arbetar samhällsvägledare som via olika utbildningspaket kan ges kunskaper om olika hållbara resealternativ. På regional nivå pågår olika mobilitetsprojekt. Via ett regionalt samarbete kan utbudet av breddas och fördjupas och ge de boende i Riksten så god service som möjligt. 6.1 Förslag på för hållbart resande i Riksten De som erbjuds i Riksten kan delas in i två principiellt skilda delar, där en består av arbete med förankringsfasen i planeringen av Riksten och den andra av de tjänster kommunen tillhandahåller boende och företag då området är planerat (eller i samband med att boende flyttar in). Förankringsfasen Informationen och åtgärderna i förankringsfasen riktar sig till de målgrupper som bidrar till att Riksten planeras och byggs med goda fysiska förutsättningar för hållbart resande. Informationsarbete i förankringsfasen i planeringen av hållbart resande i Riksten kan delas in i följande steg: Förankring av planerna för hållbart resande hos politiker och tjänstemän Information till byggbolag för att de aktivt ska delta i planering/åtgärder för att uppnå de mål Botkyrka har för Riksten Användningsfasen Nedan redovisas exempel på riktade mot boende och anställda då området är bebott och som underlättar valet av hållbart resande. Fler exempel på tjänster mm finns i bilaga 2. Inflyttningsinformation, ett Välkommen till Riksten-paket. Kommunen skickar i dag ut information till alla nyinflyttade. Till Rikstensområdet kompletteras denna information med skräddarsydd information om området och det utbud av tjänster som finns t ex karta över gång- och cykelvägar, realtidsinformation om bussar och pendeltåg, samåkning, bilpool, handla via Internet etc. Informationen är kortfattad och man hänvisas vidare för mer information till kommunens hemsida och medborgarkontoret i Tullinge C. Information i trappuppgångar här ska finnas en kort information om p-platser för bilpoolsbilen, busstider och linjedragningar etc. I övrigt hänvisas till kommunens hemsida och medborgarkontoret i Tullinge C. Baspaket för skola och förskola tas fram som innehåller kortfattad information om bl a vikten av att gå och cykla till skolan. Materialet delas ut i samband med skolstarten. I övrigt hänvisas till kommunens hemsida och medborgarkontoret i Tullinge C. 14

19 Baspaket för idrottsföreningarna tas fram angående samåkning, förvaringsmöjligheter av prylar så att barnen kan gå/cykla/åka kollektivt själva till träningspassen. Informationsmaterialet lämnas ut till föräldrar och barn vid säsongsstarten. I övrigt hänvisas till kommunens hemsida och medborgarkontoret i Tullinge C. Medborgarkontoret för att kunna ge en god service till de boende om olika resealternativ etc måste personalen få utbildning inom området. Ett utbildningspaket läggs upp där bland annat SL visar hur deras tjänster kan saluföras, bilpoolsföretagen informerar om sin verksamhet etc. Baspaket för företag angående den service som finns i området av bl a goda kommunikationer, realtidsinformation, gå och cykla till jobbet-kampanjer, presentation av ny teknik som möjliggör virtuella möten vilka sparar restid osv. Materialet tas fram i samarbete med kommunens näringslivschef och utskicket sker tillsammans med annat material som rör näringslivsetableringar. 15

20 7. Förslag till målsättningar på analysnivåer à la SUMO i Riksten 7.1 Principiell beskrivning av analysnivåerna i SUMO SUMO är utformat med målsättningar på olika så kallade analysnivåer. Uppdelningen av målsättningar på olika nivåer möjliggör projektuppföljning både under och efter projekten. Det ger även möjlighet att jämföra olika projekt med varandra. Det är viktigt att målen är realistiska, mätbara och tidsatta. Målen på analysnivåerna utgår från systemeffektmålen för projektet, se figur 7. projektstart Uppdragsbeskrivning & målsättningar & Målgrupper Bakgr und Y P A Analysnivåer i SUMO Yttre faktorer Personrelaterade faktorer Nyttiga prestationer Arbetssätt B Kännedom om Mål på Analysnivåer Tjän ster C D Användningsgrad av Nöjdhet med uppföljning och utvärdering Indikatorer Erbj uda nde E F G Acceptans av erbjudande Experimentellt individuellt resbeteende Nöjdhet med erbjudande Uppföljning insamling avbasdata Utvärdering av insamlade data Effe kter H I Permanent individuellt resbeteende Systemeffekt Figur 7 I SUMO:s process används analysnivåer för att dela in målsättningar i mindre steg SUMO:s analysnivåer kan vid första anblicken te sig svåra att ta till sig. Det är viktigt att komma i håg att SUMO är utformat för att följa upp och utvärdera projekt som innehåller någon form av beteendepåverkan som inom mobility management kallas tjänster. Dessa tjänster syftar till att få människor att välja erbjudanden. I Rikstens fall är erbjudandet att resa hållbart. Botkyrka kommun m fl tillhandahåller i sin tur olika tjänster för att uppmuntra detta, t ex information om gång- och cykelvägar. SUMO:s analysnivåer utgår från de aktiviteter man presterar i ett projekt och dessa kallas nyttiga prestationer. Nyttiga prestationer är alltså ett mått på den grundläggande ansträngning som görs inom projektet för att uppnå hållbart resande. Grundförutsättningen för att man ska kunna använda de tillhandahållna tjänsterna i form av t ex informationsmöten är att man vet om att de existerar. I SUMO kallas den analysnivån kännedomen om tjänsten. 16

21 Användningsgraden av tjänsten är nästa analysnivå och speglar hur många som använder sig av de tillhandahållna tjänsterna. Nöjdhet med tjänsten är analysnivån som avser att spegla hur väl projektet passar de behov av tjänsten som finns. Andelen intresserade personer som säger sig vara villiga att acceptera erbjudandet, dvs säger sig vara villiga att prova på i detta fall hållbart resande, är analysnivån som beskriver acceptansen av erbjudandet. Det betyder emellertid inte att man faktiskt provar på och använder sig av erbjudandet. Många projekt bedrivs under en viss tid och under denna tid uppmanas man att prova på ett annat beteende, något som i SUMO's analysnivåer kallas experimentell beteendeförändring. De temporära beteendeförändringar man då kan uppmäta ska inte förväxlas med permanenta beteendeförändringar. Att deltagarna sedan är nöjda med de resalternativ, erbjudanden eller nya beteenden som de har provat är en förutsättning för en upprepad och förhoppningsvis permanent beteendeförändring och kallas nöjdhet med erbjudande. Det övergripande målet med mobilitetsprojekt är att förändringarna av beteende blir permanenta. Genom intervjuer eller enkäter till dem som deltagit i projektet en tid efter projektslutet får man information om de bestående förändringarna. De permanenta beteendeförändringarna kan ge bestående systemeffekter i form av minskade utsläpp, minskat trafikarbete, färre olyckor eller ökad livskvalitet. Den tabell som tagits fram vid projektstart, med mål formulerade på de olika analysnivåerna, kan sedan användas som uppföljningsmall. Genom att under projektet successivt fylla i de viktigaste resultaten i mallen får man en överskådlig sammanställning över hur långt man kommit i projektet samt de hittills uppnådda resultaten. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla nivåer inte kan följas upp för alla åtgärder. 7.2 Förslag på mål under förankringsfasen En förutsättning för att skapa hållbart resande i Riksten är att en förankring hos målgrupperna politiker, tjänstemän och byggbolag görs. Här kan SUMO användas som inspiration och stöd. SUMO kan underlätta arbetet med att definiera vad som ska göras och hur, gentemot de olika målgrupperna, för att nå målsättningen att Riksten byggs med goda förutsättningar för hållbart resande. Nedan redovisas de olika analysnivåerna i SUMO med exempel från Riksten. Alla nivåer svarar mot det övergripande målet om att Riksten ska byggas med goda förutsättningar för hållbart resande. Nyttiga prestationer Nyttiga prestationer är ett mått på den grundläggande ansträngning som görs inom ett projekt för att påverka attityder och beteende. Exempel på nyttiga prestationer i Riksten är t ex antal informationsmöten med olika målgrupper, antal utdelade broschyrer mm. Målsättningen kan t ex vara att hålla tre möten med byggbolagen. Genom att dokumentera de möten som hållits kan man sedan utvärdera om målet uppfylldes. Kännedom om tjänster & prestationer Grundförutsättningen för att man ska kunna använda de erbjudna tjänsterna är att man vet om att de existerar. Denna medvetenhet kan t ex åstadkommas genom de marknadsaktiviteter som de nyttiga prestationerna innebär. För Rikstens del innebär det att berörda politiker och tjänstemän har kännedom om hållbart resande i Riksten. Användningsgrad av tjänster & prestationer Användningsgraden ska spegla hur många människor som använder sig av de erbjudna tjänsterna. Antalet användare ger ett mått på hur populära tjänsterna är. För Rikstens del handlar detta om hur många av politikerna, tjänstemännen och byggbolagen som deltar i seminarium, informationsmöten om vad hållbart resande i Riksten kan innebära. 17