TRAFFIC AB. MaxQ. MM-revision för företag i Lund
|
|
- Åke Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TRAFFIC AB MaxQ MM-revision för företag i Lund
2 Innehåll 1. Introduktion (s 1-3) 1.1 Vad är Mobility management (MM)? 1.2 Beskrivning av MaxQ 1.3 Genomförande av revision 2. Frågeformulär (s 4-17) Dokumentinformation Titel: MaxQ MM-revision för företag i Lund Serie nr: 2009:66 Projektnr: 9080 Författare: Kvalitetsgranskning Beställare: Karin Neergaard, Pernilla Hyllenius, Lunds kommun Kontaktperson: Ylva S Åqvist Dokumenthistorik: Version Datum Förändring Distribution Övrigt: Svensk företagsanpassad version av MaxQ ( CWA 99999:2009.5, Extended version of QMSMM questionnaire ). TRAFFIC AB Huvudkontor Lund: Åldermansgatan Lund tel fax Kontor Stockholm: Barnhusgatan Stockholm tel fax info@trivector.se
3 Max Q (1) 1. Introduktion 1.1 Vad är Mobility management (MM)? Mobility management (MM) är ett efterfrågeorienterat angreppssätt för att påverka personoch godstransporter genom att: uppmuntra användandet av miljöanpassade färdsätt förbättra hållbar tillgänglighet för alla människor och organisationer öka effektiviteten i transporter och markanvändning minska trafiken genom att begränsa antal, längd och behov av motoriserat resande. Mobility management kan ses som mjukvaran (kunskaps-, attityd- och beteendepåverkan) som gör att vi får ett bättre utnyttjande av hårdvaran (fysiska åtgärder). Det handlar om att på olika sätt effektivisera användandet av transporter och infrastruktur. Begreppet MM används såväl inom EU som av de flesta länder på kontinenten. I USA och Canada använder man det närliggande begreppet TDM Transport Demand Management. Mobility management kan användas på olika nivåer: i ett bostadsområde, i ett företag, i en kommun, en region eller vid olika evenemang fotbollsmatcher, mässor etc. I samtliga fall handlar det om att påverka resan innan den börjat, och därmed göra vinster inom miljö, säkerhet och ekonomi. Rent praktiskt kan MM handla om många olika saker; för en kommun som arbetar med MM kan det till exempel innebära att: det finns kampanjer och marknadsföring av gång, cykel och kollektivtrafik invånarna kan få målgruppsanpassad eller personlig hjälp och information om när och hur de kan minska sitt bilresande det finns bilpooler på företag, i verksamhetsområden och i bostadsområden företagen uppmuntras att arbeta med hållbart resande och ta fram gröna resplaner för skolorna finns vandrande skolbuss och planer för säker skolväg. För ett företag som arbetar med MM kan det till exempel innebära att: företaget ordnar eller deltar i kampanjer för gång, cykel och kollektivtrafik det finns en policy som uppmuntrar användande av telefon- och videokonferenser arbetsgivarna betalar för kollektivtrafikkortet för att uppmuntra alternativ till bilen de anställda erbjuds olika typer av service som alternativ till egen bil t ex samåkningstjänst, cykelpool/lånecykel, bilpool, cykelleasing, busspendel.
4 Max Q (2) 1.2 Beskrivning av MaxQ MaxQ är ett kvalitetsledningssystem för mobility management som kan användas för att utvärdera och förbättra kvaliteten på sitt arbete med mobility management/hållbara transporter. MaxQ bygger på kvalitetsledningstänkandet som finns i ISO 9001, EFQM och i CAF. Att arbeta enligt denna modell ger tydliga fördelar: Metoden ger inspiration till att förbättra MM-arbetet Företaget får besked om styrkor och svagheter i sitt arbete Företaget får en struktur för sitt arbete med MM Företaget har möjlighet att jämföra sig med andra Kvalitetsledning är ett erkänt bra verkyg för att förbättra arbetet i ett företag Trovärdigheten i företagets MM-arbete ökar. MaxQ består av fyra områden, som i sin tur består av ett antal delområden eller nyckelfaktorer. Totalt finns tolv nyckelfaktorer, som alla är viktiga för ett framgångsrikt arbete med mobility management (MM). Information om hur dessa tolv nyckelfaktorer behandlas av företaget utgör underlag för utvärdering av MM-arbetet och vilka förbättringar som kan göras. De fyra komponenterna och de tolv nyckelfaktorerna presenteras i figuren. De fyra områdena 1) Policy 2) Strategi 3) Genomförande 4) Mätning och utvärdering De tolv nyckelfaktorerna 1) Användarbehov hur man tar hänsyn till resvanor, behov och förutsättningar 2) Policydokument finns det dokumenterade intentioner med MM och hur förankrad är dessa 3) Ledarskap finns det en MMansvarig och hur är ledningens engagemang 4) MM-program vilka typer av aktiviteter innehåller programmet 5) Personal resurser och kompetens 6) Samarbete finns det ett samarbete med andra aktörer 7) Budget ekonomiskt stöd på kort och lång sikt 8) MM-aktiviteter vilken typer åtgärder som genomförs 9) Kompletteringsåtgärder förbättringar i infrastruktur, lagstiftning/regler och ekonomiska incitament 10) Resultat hur resultatet följs upp och används 11) Kommunikation hur resultaten kommuniceras och används 12) Revision hur arbetet med ständiga förbättringar bedrivs
5 Max Q (3) Utvecklingsstegen Utvärderingen av de tolv nyckelfaktorerna görs på en skala från 0-5, enligt den sk utvecklingsstegen. Stegen indikerar på vilken nivå företaget befinner sig på. Utvecklingsstegen består av följande nivåer: 5. Ständiga förbättringar; innovation; bra resultat 4. Systematisk analys och utvärdering av MM-arbete; långsiktighet; externt samarbete 3. God kunskap om förutsättningar, behov och MM; policy, rutiner, organisation och högt engagemang 2. Viss kunskap om förutsättningar, behov och MM; planering av enskilda projekt och åtgärder 1. Aktivitetsorienterat, ad hoc, informellt arbete, kortsiktighet 0. Inget MM-arbete 1.3 Genomförande av revision Processen vid en MM-revision hos företag i Lund inkluderade följande steg: 1) Introduktionsmöte med företagets nyckelpersoner inom MM-arbetet: Kort företagspresentation och presentation av MaxQ samt överräckning av frågeformulär. 2) Individuell utvärdering och genomläsning: Företagsrepresentanterna besvarar frågeformulären individuellt. 3) Processutvärderaren samlar in de ifyllda frågeformulären samt sammanställer och analyserar svaren inför andra mötet. 4) Konsensusmöte: Möte med företagsrepresentanterna med syfte att diskutera svaren på frågeformuläret och komma till konsensus om svaren. 5) Processutvärderaren skriver en preliminär utvärderingsrapport utifrån underlag på möte och formulär. Rapporten består av resultat per nyckelfaktor i diagram och matris med styrkor, svagheter och förbättringsförslag. 6) Företagsrepresentanterna läser och kommenterar den preliminära rapporten. 7) Avslutningsmöte där processutvärderaren presenterar resultaten.
6 Max Q (4) 2. Frågeformulär Detta frågeformulär är framtaget av AB utifrån CWA 99999:2009.5, Extended version of QMSMM questionnaire som togs fram inom EU-projektet MAX och som i första hand riktade sig till städer och kommuner. Frågeformuläret är översatt till svenska och anpassat till företag. Mycket små förändringar har gjorts för att göra det möjligt att jämföra resultaten. Frågeformuläret består av 12 områden. För varje område ska ett antal frågor besvaras. Frågorna besvaras på en skala från 0 till 5. Skalan beskriver hur systematiskt och väl arbetet bedrivs. En förklaring till skalan ges nedan. För varje område finns även utrymme för en kommentar där man kan förklara och motivera sitt svar ytterligare eller på annat sätt komplettera bilden. Skala med svarsalternativ 0 Inga aktiviteter inom det område som frågan berör/vi saknar helt information om detta 1 Mycket lite har gjorts inom detta område/vi har gjort detta vid något enstaka tillfälle (ad-hoc) eller planerar att göra det/vi har mycket lite kunskap eller information om detta 2 Visst arbete pågår inom detta område/vi har gjort detta några gånger i begränsad omfattning/vi har viss kunskap om området eller information i frågan 3 Vi är ganska bra på detta/vi har gjort detta flera gånger och det finns en viss systematik/vi har god kunskap om detta område/vi gör även viss uppföljning 4 Vi är bra på detta/vi bedriver ett systematiskt regelbundet arbete inom detta område/vi följer upp arbetet/projektet är väl förankrat 5 Vi är mycket bra på detta/vi arbetar på ett systematiskt sätt och det finns även plats för innovation och nytänkande/vi har bra resultat inom området och är en förebild för andra
7 Max Q (5) Område: Policy Nyckelfaktor 1. Användarnas och samhällets behov kännedom om förutsättningar, resvanor och behov hos företagets olika målgrupper samt relation till samhälleliga mål 1 Är de anställdas resvanor och behov kända? (t ex information om färdmedelsval, resvaneundersökning) 2 Är besökarnas resvanor och behov (eller andra viktiga målgruppers) kända? 3 Är samhälleliga mål på nationell och lokal nivå inom transportområdet kända? 4 Är företagets intentioner med MM kommunicerade till målgruppen (t ex de anställda och besökarna)? 5 Har företaget kunskap om juridiska och organisatoriska hinder och möjligheter för genomförande av MM-aktiviteter? 6 Har företaget en dialog om MM-arbetet med andra aktörer inom området (t ex trafikhuvudmän, kommun och andra företag som arbetar med MM)? 7 Har företaget vidtagit åtgärder med syfte att sälja in MM-arbetet hos beslutsfattare och ledning inom företaget?
8 Max Q (6) Område: Policy Nyckelfaktor 2. Policydokument dokumenterade intentioner med mobility management, förankring och integrering med övriga policies 1 Har företaget ett policydokument som beskriver intentioner och ambitioner med MM (separat eller som del i annat dokument)? 2 Är MM-policyn integrerad med (nämns i) andra relevanta policies som t ex miljöpolicyn och resepolicyn? 3 Är MM-policyn accepterad och förankrad hos ledningen? 4 Är MM-policyn ett levande dokument som revideras regelbundet?
9 Max Q (7) Område: Policy Nyckelfaktor 3. Ledarskap finns det en ansvarig för MM-frågor och hur är kunskapen och engagemanget bland ledning och anställda 1 Känner företagets ledning till vad MM är och de resultat och fördelar ett MM-arbete ger? 2 Känner företagets anställda till vad MM är och de resultat och fördelar ett MM-arbete ger? 3 Finns det en utsedd person eller grupp (MM-samordnare/MM-team) som är ansvarig för företagets MM-arbete? (med MM-team avses t ex avdelnings-, arbetsplats- eller företagsrepresentanter) 4 Är man på företaget lika medveten om behovet av MM som behovet av utbyggnad av trafikinfrastruktur för verksamheten? 5 Deltar MM-samordnaren i ledningsmöten eller har möjlighet att påverka agendan? 6 Tillfrågas MM-samordnaren i viktiga beslut som påverkar resorna, t ex lokaliseringsbeslut? 7 Deltar MM-samordnaren i regionala, nationella eller internationella nätverk för att utbyta erfarenheter inom MM?
10 Max Q (8) Område: Strategi Nyckelfaktor 4. Mobility management-program vilka typer av aktiviteter innehåller programmet och hur är dessa utformade och beskrivna 1 Har företaget ett MM-program med MM-aktiviteter? 2 Är MM-programmet i linje med MM-policyn och relaterade policies (t ex miljöpolicy, arbtesmiljöpolicy)? 3 Behandlar MM-programmet flera typer av aktiviteter med syfte att uppnå en hög flexibilitet i färdmedelsval, mötesalternativ etc och uppnå god tillgänglighet för alla? 4 Innehåller MM-programmet målgruppsspecifika aktiviteter? (t ex för målgrupper som anställda/besökare, unga/anställda med barn/äldre?) 5 Är MM-programmet och aktiviteterna tydligt beskrivna avseende mål, indikatorer och mätdata, tidplan, resurser och ansvarsfördelning? 6 Innehåller programmet åtgärder på kort och lång sikt, dvs med olika tidshorisonter? 7 Tar företaget hänsyn till tidigare erfarenheter av MM-aktiviteter vid framtagandet av MM-programmet? 9 Stödjer målen för MM-aktiviteterna målen inom andra områden såsom miljö, arbetsmiljö och hälsa, ekonomi, affärsutveckling? 10 Prioriteras aktiviteter med hänsyn till genomförbarheten för att nå de uppställda målen?
11 Max Q (9) Område: Strategi Nyckelfaktor 5. Personal vilka personella resurser finns avsatta för MM och vilken kompetens finns tillgänglig 1 Har företaget en organisation för MM-aktiviteter som täcker hela företaget (dvs alla arbetsplatser eller avdelningar)? 2 Finns personella resurser för att genomföra MM-aktiviteter? 3 Finns kompetens inom marknadsföring och kommunikationsteknik tillgänglig (inom MM-teamet, företaget eller genom underkonsulter)? 4 Finns kompetens inom transporter och resvanor tillgänglig (inom MMteamet, företaget eller genom underkonsulter)? 5 Finns kompetens inom miljö och hållbarhet tillgänglig (inom MMteamet, företaget eller genom underkonsulter)? 6 Avsätter företaget tid och pengar för utbildning och nätverkande inom MM-området? (i första hand för MM-samordnare/MM-team) 7 Är kontinuiteten i genomförandet av MM-aktiviteterna säkerställd? 8 Är alla MM-ansvariga engagerade och aktivt involverade i planeringen av MM-aktiviteter/åtgärder? 9 Är de MM-ansvariga innovativa?
12 Max Q (10) Område: Strategi Nyckelfaktor 6. Samarbete finns det ett samarbete med andra aktörer och hur ser det ut 1 Innehåller MM-arbetet samarbete med andra aktörer såsom kollektivtrafikföretag, vägverk, kommun? 2 Är samarbetet inom MM-arbetet formaliserat i kontrakt? 3 Är ansvarsfördelningen för de olika uppgifterna tydlig mellan parterna och har varje parts engagemang säkerställts? 4 Har samarbetsparterna möjlighet att påverka planeringen av MMaktiviteter? 5 Deltar samarbetsparterna med personella resurser i genomförandet av MM-aktiviteterna? 6 Deltar samarbetsparterna med finansiering av MM-aktiviteterna?
13 Max Q (11) Område: Strategi Nyckelfaktor 7. Budget vilket ekonomiskt stöd finns på kort och lång sikt 1 Finns det avsatta medel till införande av MM-aktiviteter? 2 Finns det en extern finansiering av vissa produkter och tjänster? 3 Finns det en budget för MM-projekt som är långsiktigt garanterad? 4 Finns det utrymme för utvärdering och uppföljning av MM-aktiviteter i budgeten? 5 Undersöker företaget olika möjliga finansieringskällor för MM? 6 Anstränger företaget sig för att hitta en långsiktig finansiering för MM? 8 Finns det ekonomiskt utrymme för att köpa in den informationsteknik som krävs för att ta fram eller marknadsföra produkter och tjänster inom MM-arbetet?
14 Max Q (12) Område: Genomförande Nyckelfaktor 8. MM-aktiviteter vilken typ av MM-aktiviteter genomförs 1 Tillhandahåller företaget information och råd om olika hållbara färdmedelsval till de anställda? 2 Tillhandahåller företaget information och råd om olika hållbara färdmedelsval till besökare och kunder? 3 Ordnar eller deltar företaget i kampanjer för att öka medvetenheten om och användningen av hållbara färdmedel? 4 Erbjuder företaget de anställda olika typer av service på arbetsplatserna som alternativ till egen bil, t ex samåkningstjänst, bilpool, cykelpool/lånecykel, cykelleasing, busspendel? 5 Ingår MM i de anställdas utbildning (t ex vid introduktion på arbetsplatsen)? 6 Arbetar företaget med åtgärder som syftar till att minska behovet av att resa genom att uppmuntra telefon- och videokonferenser istället för fysiska möten eller genom (om)lokalisering av arbetsplatsen eller byte av arbetsplats mellan anställda?
15 Max Q (13) Område: Genomförande Nyckelfaktor 9. Kompletteringsåtgärder vad gör man i övrigt för att stödja MM-aktiviteterna, t ex förbättringar i infrastruktur, förändring av lagstiftning/regler och ekonomiska incitament. 1 Kombinerar företaget MM med fysiska förbättringar av infrastrukturen för kollektivtrafik och cykel? 2 Arbetar företaget med parkeringsstyrningsåtgärder för att påverka bilresandet till arbetsplatsen (t ex avgifter, minimering av antal platser, tidsbegränsningar, avstånd, ersättning om man inte använder p-plats)? 4 Använder företaget MM i planeringen av nya arbetsplatser? 5 Har företaget förmåner/ekonomiska incitament som gör att ett hållbart färdmedelsval blir mer attraktivt i förhållande till ett icke-hållbart?
16 Max Q (14) Område: Mätning och utvärdering Nyckelfaktor 10. Resultat hur resultatet av MM-arbetet följs upp och hur denna information används för ytterligare förbättringar 1 Mäter ni och följer upp användning av de tjänster som ni erbjuder? 3 Mäter ni och följer upp förändringar i beteende avseende t ex färdmedelsval och resvanor eller systemeffekter på t ex koldioxid och trafik- säkerhet? 4 Mäter ni och följer upp de anställdas medvetenhet om MM, hållbara transporter och miljöfrågor? 5 I vilken utsträckning har målen för MM-aktiviteterna uppnåtts? (dvs är resultaten bra?) 6 Är målen formulerade enligt SMART-principen (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta) eller liknande? 7 Samlar ni in och följer upp processrelaterad information? 8 Finns tillräcklig kompetens för att samla in och analysera data? 9 Finns det en transparent struktur för att redovisa arbete och resultat? 10 Använder ni resultatet från utvärderingar för att förbättra specifika MM-aktiviteter, programmet eller policyn?
17 Max Q (15) Område: Mätning och utvärdering Nyckelfaktor 11. Kommunikation hur resultatet används och kommuniceras internt till de anställda och externt till kunder och andra viktiga aktörer 1 Kommuniceras resultatet internt till de anställda? 2 Presenteras resultatet externt för en bredare målgrupp som t ex kommunen, kunder och samarbetspartners? 3 Diskuteras resultatet med de MM-ansvariga? 4 Diskuteras resultatet med ledningen? 5 Diskuteras resultatet med samarbetspartners?
18 Max Q (16) Område: Mätning och utvärdering Nyckelfaktor 12. Revision av MM-arbetet hur arbetet med ständiga förbättringar bedrivs 1 Genomför ni revisioner av ert MM-arbete? 2 Använder ni resultatet från revisionerna till att göra förbättringar och sträva efter ständiga förbättringar i MM-arbetet? 3 Har ni ett ledningssystem som inbegriper MM? 4 Deltar ledningen och andra relevanta aktörer i revisionen? 5 Kommuniceras resultatet från revisionen till de anställda och andra relevanta aktörer? 6 Jämför ni ert MM-arbete med MM-arbetet i andra företag? 7 Anses företaget ligga i framkant vad gäller MM?
Att utvärdera MM-projekt
Att utvärdera MM-projekt Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic AB Steg 2 Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon PLANERINGSPROCESSEN Steg 1 Åtgärder som kan påverka
Läs merISEMOA:s tillgänglighetsrevision så går den till
ISEMOA:s så går den till www.isemoa.eu ISEMOA pågår från maj 2010 till maj 2013. ISEMOA finansieras av EU inom programmet IEE 2009 STEER. Utgivare: Austrian Mobility Research FGM-AMOR (Projektkoordinator).
Läs merMobilitetskontoret och Tekniska förvaltningen, Lunds kommun
LundaMaTs Miljöanpassat transportsystem LundaMaTs ger resultat nn o o i i ss r r e e v v t t r r Ko av rapporten Uppmärksamhet och effekter av LundaMaTs Ill. Peter Jönsson Dokumentinformation Titel LundaMaTs
Läs merTillgänglighet och hållbar mobilitet för alla!
Tillgänglighet och hållbar mobilitet för alla! Hur tillgänglig är din kommun eller region? Mobilitet är en viktig komponent i våra liv vi är i regel rörliga varje dag. Vi går i skolan, besöker läkaren
Läs merFormulär för självvärdering av arbetet med tillgänglighet i en kommun
Formulär för självvärdering av arbetet med tillgänglighet i en kommun Annex 8 till ISEMOA:s tillgänglighetsrevision stegvis guide för revisorn November 2012 Project Coordinator: Michaela Kargl Austrian
Läs merTransportforum 2014 TILLGÄNGLIGHET TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET VAD ÄR (HÅLLBAR) TILLGÄNGLIGHET? VAD ÄR TILLGÄNGLIGHET?
TVÅ METODER FÖR FART OCH FOKUS PÅ HÅLLBAR TILLGÄNGLIGHET Björn Wendle & Pernilla Hyllenius Mattisson, Trivector Traffic AB TILLGÄNGLIGHET? 2 TRANSPORTPOLITISKA MÅLET FUNKTIONSMÅL: TILLGÄNGLIGHET... är
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merVad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
Läs mer1(8) Personalpolitiskt program. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Program Beslutad av Kommunfullmäktige 2019-02-13, 9 Dokumentansvarig Personalchefen Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 INLEDNING...4 s personalpolitiska
Läs merKommunikationsplan för grönt parkeringsköp
1 PM 2013:27 Caroline Mattsson Emelie Andén 2013-08-21 Kommunikationsplan för grönt parkeringsköp Umeå kommun 1. Introduktion 1.1 Bakgrund och syfte För att komma till rätta med luftproblemen i centrala
Läs merCAF - HÅLLBAR UTVECKLING
FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav
Läs merPå hållbar väg i Norrköpings kommun
2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan
Läs merKommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att
STRÄNGNÄS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-06-19 30/45 18:1 KS 157 Arbetsmiljöpolicy Dnr 2018:279-003 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att 1.
Läs merMiljöledningssystem Sammanfattande punkter
Miljöledningssystem Sammanfattande punkter 2017-06-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-12 1 1. Miljöutredning Definiera och beskriv verksamhetens omfattning med hänsyn till
Läs merISO 9001:2000 (International Organization for Standardization)
ISO 9001:2000 (International Organization for Standardization) Inom ramen för ISO utvecklas fortgående system för att underlätta samarbetet mellan organisationer men även förbättra t.ex. konsumenters möjlighet
Läs merHållbart resande i praktiken
Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart
Läs merPARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic
PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik
Läs merRutiner för möten och resor
Förslag till rutiner 2015-04-01 Dnr KS.2015.134 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Björn Järbur Kommunchef Tel: 0303-330264 E-post: bjorn.jarbur@ale.se Rutiner för möten och resor Syfte Dessa rutiner
Läs merTrafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7
RAPPORT 2009:56 VERSION 0.3 Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2.7 - Tomelilla kommun Dokumentinformation Titel: Trafik vid utbyggnad av fritidsbostäder i Gussaröd 2:7 - Tomelilla kommun
Läs merHUR SPARAR MAN PENGAR OCH MILJÖ PÅ ORGANISATIONENS RESOR OCH TRANSPORTER? GRÖN RESPLAN KLIMATVÄXLING ERHÅLLNA VINSTER
HUR SPARAR MAN PENGAR OCH MILJÖ PÅ ORGANISATIONENS RESOR OCH TRANSPORTER? GRÖN RESPLAN KLIMATVÄXLING ERHÅLLNA VINSTER Pernilla Hyllenius Mattisson Trivector Traffic Tove Zellman, Region Skåne Vilka utmaningar
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merPrestation Resultat Potential
Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och
Läs merRiktlinjer. Lönekriterier
Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma
Läs merVad gör åtgärder inom Mobility Management effektiva resultat från GPS-Stepping Stones projektet
LTH - TRAFIKDAGEN 14 Vad gör åtgärder inom Mobility Management effektiva resultat från GPS-Stepping Stones projektet Tom Rye (Zsuzsanna Olofsson) 2014. 05. 05. Snabba fakta - Stepping stones era-net TRANSPORT
Läs merFörstudie hållbart resande
Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna
Läs merENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:
ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan
Läs merKOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015
STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige
Läs merBenchmarking av stödverksamhet för. forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande. tre universitet lär av varandra
Benchmarking av stödverksamhet för forskningsfinansiering, affärsjuridik och innovation/nyttiggörande tre universitet lär av varandra Anneli Wikander, LU Malin Östling, GU Definition benchmarking Benchmarking
Läs merVårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet
Vårt viktiga arbete med: Miljö Kvalitet och Säkerhet Kvalitet & Arbetsmiljö Så här arbetar vi med kvalitet & arbetsmiljö Vi på Swea Energi och Qstar Oil har en grundfilosofi när det gäller att arbeta med
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merAnsökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap
PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:
Läs merStrategisk plan 2013-2016
Strategisk plan 2013-2016 1 Förord Detta är IKSU:s strategiska plan för perioden 2013-2016. Planen är IKSU:s överordnade och styrande dokument. Den är antagen av IKSU:s styrelse. Alla i beslutande och
Läs merFörklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)
Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,
Läs merKonsten att sälja hållbart resande. - på en eftermiddag
Konsten att sälja hållbart resande - på en eftermiddag hans@arby.se Handboken: Om att bygga samverkan Handledningen: Om att möta kunden på en eftermiddag: Körschema Vem är du, vilket är uppdraget? Drivkrafter
Läs merVad menar vi med ett innovationssystem?
Vad menar vi med ett innovationssystem? 1 Teknisk specifikation SIS-CEN/TS 16555-1:2013 Ett ledningssystem för innovation är en vägledning för en organisation för att leda och organisera innovation Kan
Läs merKlimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Läs merHållbart resande. Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se. www.grkom.se GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Hållbart resande Lisa Ström GR, lisa.strom@grkom.se Innehåll Varför hållbart resande? Vad menas med ett hållbart resande? Hur kan man jobba med hållbart resande? Vilka är vinsterna? Hållbart resande och
Läs merFastighetskontoret Utvecklingsavdelningen
Sida 1 (8) Innehåll INLEDNING... 2 FORUMETS ROLL... 2 HANDLINGSPLANEN OCH DESS FEM DELMÅL... 2 HANDLINGSPLAN... 3 1. MINIMERING AV RESURSANVÄNDNING OCH MILJÖPÅVERKAN... 3 2. MINIMERA BYGGNADERNAS ENERGIBEHOV...
Läs merBuller vid ny idrottshall
RAPPORT 2013:09 VERSION 1.1 Buller vid ny idrottshall Lomma kommun Dokumentinformation Titel: Buller vid ny idrottshall - Lomma kommun Serie nr: 2013:09 Projektnr: 13007 Författare: Petra Ahlström, Kvalitetsgranskning
Läs merTyp av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 23 maj 2018 Diarienummer KS 2017/555
POLICY Resepolicy Typ av styrdokument Policy Beslutsinstans Kommunfullmäktige Fastställd 23 maj 2018 Diarienummer KS 2017/555 Giltighetstid Gäller tills vidare Dokumentet gäller för Samtliga nämnder och
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merArbetsgivarpolitiskt
Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby
Läs merProjektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen
Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska
Läs merAtt stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad
Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för
Läs mer2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015
2013-12-19 Dnr SU FV-2.10.1-3832-13 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2014 och 2015 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 MÅL OCH ÅTGÄRDER... 3 3 ALLMÄNNA ANVISNINGAR FÖR MILJÖARBETET... 7 3.1 ORGANISATION
Läs merKvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.
NOP Bygg i Luleå AB Kvalitets- och miljöpolicy 1. Kvalitet Kvalitet NOP Bygg skapar byggnader och anläggningar som uppfyller högt ställda krav på kvalitet, totalekonomi, miljöhänsyn och god arbetsmiljö.
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merProcessinriktning i ISO 9001:2015
Processinriktning i ISO 9001:2015 Syftet med detta dokument Syftet med detta dokument är att förklara processinriktning i ISO 9001:2015. Processinriktning kan tillämpas på alla organisationer och alla
Läs mer1/3 04/07/2014 VÄLKOMMEN! AV KOLDIOXIDUTSLÄPPEN DEN STORA UTMANINGEN OECD:S GRANSKNING DEN STORA UTMANINGEN
VÄLKOMMEN! 09.30 Istället för parkering nya sanningar om parkeringsnormer och fastigheter 11.00 LÖSER STÄDERNA TRAFIKENS HÅLLBARHETSPROBLEM? VILKEN STAD I SVERIGE ÄR BÄST PÅ HÅLLBARA TRANSPORTER 2014?
Läs merMiljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter
Miljöledningsnytt - nya ISO 14001 & andra nyheter EU - Näringslivet - Miljön 2005-01-26 (uppdaterad 2005-04-14) ENVIVE AB Pia M Berglund-Lundström www.envive.se Övergång till ISO 14001:2004 Förberedelsetid
Läs merUnlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling Den 19 mars 2019 Kommunernas roll? Ansvarar för betydande välfärdsoch samhällsfunktioner
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merCykelkommunen Lund
Cykelkommunen Lund 2002-2004 Cykeltäta Lund satsar ännu mer Lund är Sveriges cykeltätaste kommun och den kommun i landet som har högst andel gående och cyklande vid korta resor. Cykelkommunen är en del
Läs merInformation om vårt miljöledningssystem
1 av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 Information om vårt miljöledningssystem av 8 TS-Miljöinfo_R_ 03-09-03 003-09-03 1 Inledning Tage & Söners miljöarbete bygger på engagemanget hos våra kunniga medarbetare
Läs merAnsökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag
sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY
LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2994 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,
Läs merVAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?
VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs mer24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)
Kommunstyrelsens personalutskott Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-12 Sida 1(2) 24 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för chef-
Läs merBudget 2014 Verksamhetsstöd och service
Till Landstingsdirektören CIRKULÄR E1213 Budget 2014 Verksamhetsstöd och service Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Vår verksamhetsidé är att genom samverkan tillgänglighet och
Läs merav en revision se ut?
KOMMUNALA TRAFIKSÄKERHETS- REVISIONER: Hur kan resultatet av en revision se ut? Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB Tekn.dr. trafikplanering, Ansvarig AO Trafiksäkerhet & trygghet Linköpings kommuns trafiksäkerhetsarbete
Läs merReflektion över vår säkerhetskultur. MaPSaF, Manchester Patient Safety Framework
Reflektion över vår säkerhetskultur. MaPSaF, Manchester Patient Safety Framework Vad ska vi göra? Kartlägga, reflektera och utveckla vårt arbete med patientsäkerhet Genom teambaserad övning/workshop kan
Läs merSvar till Kommunvelometer 2011
Svar till Kommunvelometer 2011 Del 1. Inledande frågor Kommunens namn Östersunds kommun Antal invånare 59373 År siffran gäller 2011 Kontaktperson Petter Björnsson Titel Trafikrådgivare, Cykelsamordnare
Läs merReviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400
Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/400 2012-12-03 Kommunstyrelsen Reviderad projektplan för framtagande av Trafikplan KS-2012/400 Förslag till beslut
Läs merCEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Läs merAtt göra en skolreseplan handledning för kommuner
Att göra en skolreseplan handledning för kommuner Innehåll Inledning... 3 Förberedelser... 4 Val av skola... 4 Organisation och ansvarsfördelning... 4 Dialog och förankring... 4 Beskrivning av skolan...
Läs merPersonalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.
Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna
Läs merMiljödiplomering för hållbara event
206-2-0 Miljödiplomering för Standard Inledning Runt millennieskiftet skapades den första versionen av Svenska kyrkans eget verktyg för att bygga upp ett miljöledningssystem, Svenska kyrkans miljödiplomering
Läs merManual för Resultat- och utvecklingssamtal
Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som
Läs merEvenemangstrategi för Region Skåne. Sammanfattad förkortad version
Evenemangstrategi för Region Skåne Sammanfattad förkortad version Bakgrund Evenemang är en viktig del av Region Skånes varumärke. Målsättningen att vara en attraktiv och innovativ region kombineras med
Läs merLedningssystem för kvalitet en introduktion
ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet en introduktion Innehåll 3 Vad är ett ledningssystem för kvalitet? 3 ISO 9001 4 Varför ska man ha ett kvalitetsledningssystem? 5 Hur man börjar? 7 Vad betyder certifiering?
Läs merEngagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet
Engagerade Medarbetare är tungan på vågen för lönsamhet Syftet med att arbeta med Engagerade Medarbetare är att förtydliga mål hela vägen från organisationens ledning, via grupperna och slutligen individens
Läs merPå Egna Ben- ett sätt att skapa Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen
På Egna Ben- ett sätt att skapa Nya vägvanor i arbetsmarknadsregionen www.paegnaben.se Lisa Ström, Göteborgsregionens kommunalförbund Sara Hellgren, Trafikkontoret Göteborg Stad Vad pratar vi om? Hållbart
Läs merUTBILDNING: ISO 9001 Grundkurs
UTBILDNING: ISO 9001 Grundkurs Introduktion Ett ledningssystem är företagsledningens verktyg att styra verksamheten mor uppsatta mål och därmed förverkliga strategin. I ISO 9001 ställs på att kvalitetsledningssystem
Läs merLUNDS UNIVERSITET. Kvalitets- och miljöledning
Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ. Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY
LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ Norbergstrappan AB:s Miljöledningssystem enligt EN ISO 14001:2004 MILJÖPOLICY NORBERGSTRAPPAN AB 2 Företagsfakta Företagsnamn: Norbergstrappan AB Företagsadress: Svarvargatan 22,
Läs merRiktlinjer för resor
RIKTLINJER Diarienummer KS13-205-021 1(7) Riktlinjer för resor Dokumentnamn Riktlinjer för resor Fastställd/upprättad av Kommunstyrelsen Dokumenttyp Riktlinje 2015-01-07 Diarienummer KS13-205-021 Dokumentansvarig/processägare
Läs mer86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106)
Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2019-04-30 Sida 1(1) 86 Riktlinje för chef- och ledarskap (KSKF/2019:106) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Riktlinje för chef- och ledarskap i
Läs merResepolicy för Malmö stad. Malmö stads policy för resor och möten gäller alla medarbetare i kommunen. Den avser alla resor i tjänsten.
Lll löm, kmkåkpsenast sparat av bodnoräöbodnor Sidan 1-08-08öl, Resepolicy för Malmö stad med riktlinjer Resepolicy godkänd av kf 14/12 1995, 213, bih 152. Ändr av kf 20/12 2010, 274, bih 169. Riktlinjer
Läs merVerksamhetsplan 2013 2014
Verksamhetsplan 2013 2014 1 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER 2013-2014 IKSU får människor att må bättre! STRATEGIER 2013 2014 Nöjdare medlemmar och kunder - Vi vill ha god kännedom om vad våra medlemmar
Läs merMILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO
Sida 1 av 5 MILJÖLEDNINGSSYSTEM ISO 14001 Ateljé Arkitekten i Väst AB Org nr: 556684-8312 Sida 2 av 5 4.1 GENERELLA KRAV 4.1.1 Orientering Miljöledningssystemet gäller för Ateljé Arkitekten i Väst AB,
Läs merMiljöledning Ecotraffic
Miljöledning Ecotraffic Ecotraffic AB Postadress Box 1159 131 26 Nacka Strand Besöksadress Kungsholmstorg 16 112 21 Stockholm +46-(0)8-545 168 00 info@ecotraffic.se http://www.ecotraffic.se orgnr: 556473-0215
Läs merBILAGA 2. Till Trafikverket.se. Allmänt om projektet. Projektnamn. Projektnamn Skönberga 11:83. Senast ändrad :46. Verktyget. Version 1.
BILAGA 2 Till Trafikverket.se Trafikalstringsverktyg - Skönberga 11:83 Användarhandledning (pdf) Visa resultat Visa indata Allmänt om projektet Projektnamn Projektnamn Skönberga 11:83 Egna kommentarer
Läs merVarumärkesstrategi för Region Blekinge
Varumärkesstrategi för Region Blekinge Innehåll Sida 1. Inledning...2 2. Varumärkesplattform... 4 3. Logotyp... 6 4. Varumärkeshierarki...7 5. Samarbeten... 9 6. Uppföljning...11 1 1. Inledning Den 1 januari
Läs merInItIatIvet för. miljö ansvar
InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera
Läs merUTBILDNING: Socialt ansvar
UTBILDNING: Socialt ansvar Introduktion Företag och organisationers intressenter och kunder ställer allt högre krav på hur de jobbar med att ta ett samhällsansvar och på hur och vad som kommuniceras utifrån
Läs merManual till skolvägsplan
Manual till skolvägsplan Uppdaterad 2015-11-27 Introduktion En skolvägsplan tar ett samlat grepp om de problem och hinder som finns gällande elevers väg till och från skolan. På så sätt kan skolan bli
Läs merTRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE
TRE STEG TILL ETT LYCKAT HÅLLBARHETSARBETE STEG 1 BESTÄM VILKA OMRÅDEN NI SKA ARBETA MED Börja med att ta reda på vilka interna och externa krav och önskemål som finns. När ni har gjort det kan ni välja
Läs merUtveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Läs mer16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne
16 nationella miljökvalitetsmål status Skåne Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag
Läs merPersonalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra
Läs merKVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
Läs merAtt göra en skolreseplan handledning för kommuner
Att göra en skolreseplan handledning för kommuner Innehåll Inledning... 3 Förberedelser... 4 Val av skola... 4 Organisation och ansvarsfördelning... 4 Dialog och förankring... 4 Beskrivning av skolan...
Läs merEnergiarbete i företag
Energiarbete i företag Peter Carlsson 0709 64 92 78 peter.carlsson@hifab.se www.hifab.se Agenda Fördelar med systematiskt och effektivt energiarbete Lag om energikartläggning i stora företag Stegvis införande
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inledning
2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande
Läs merPolicy för chefsuppdrag
1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot
Läs merProcess för terminologiarbete
Ledningssystem Rutin 2014-02-03 1(6) Avdelning R Regler och behörighet Upprättad av Emma Leeb-Lundberg Gäller från och med 2011-11-10 Process för terminologiarbete Typ av process Process för terminologiarbetet
Läs merUtvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Antagen av förvaltningens ledningsgrupp 2014-12-15
1 Utvecklingsplan 2015 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Antagen av förvaltningens ledningsgrupp 2014-12-15 2 Utvecklingsplan 2015 Förvaltningens uppdrag, mål och strategier Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen
Läs merBolagen har ordet. Atlas Copco
Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta
Läs mer