Utvärdering av Göteborgs Atmosfärsvetenskapliga Centrum. genomförd av Dan Strömberg. på uppdrag av Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum

Transkript

1 Utvärdering av Göteborgs Atmosfärsvetenskapliga Centrum genomförd av Dan Strömberg på uppdrag av Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum mars 2014

2 Denna utvärdering av Göteborgs Atmosfärsvetenskapliga Centrum, GAC, kopplar till de centrum policys som finns vid Chalmers och Göteborgs Universitet (GU). GAC fick förnyat förtroende som centrumbildning via GUs revison av centrumbildningar under 2009 och ett specifikt avtal med Chalmers. Normalt utvärderas centrumbildningar efter tre verksamhetsår. Denna utvärdering omfattar dock de fyra kalenderåren och beaktar till viss del även de nya centrumpolicys som både GU (slutet av 2013) och Chalmers (början på 2014). Utvärderingen bygger till stor del på det mycket gedigna kunskapsunderlag som togs fram inom ramen för GAC:s självvärdering under slutet av 2013, på uppdrag av Naturvetenskapliga fakulteten (Appendix 1 3). Detta material kompletteras med GMV:s analys, som diskuterar följande punkter: i) Har GAC lyckats att genomföra de åtaganden som planerades när det inrättades, och med vilken kvalitet? ii) Vilka framgångsfaktorer kan identifieras? Vilka eventuella svagheter finns i GAC:s nuvarande strategi och verksamhet? iii) Hur ser GMV på GAC:s framtid, i fråga om verksamhetens betydelse, innehåll och former? Har GAC lyckats att genomföra de åtaganden som planerades när det inrättades, och med vilken kvalitet? Utvärderingen av GAC har genomförts genom att utfallet av GAC:s verksamhet har jämförts med de dokument som beskriver idéer och ambitioner som GAC hade vid inrättandet. Först skall nämnas att GAC har funnits som organisation sedan år Grundidén har, från första början, helt enkelt varit att fördjupa samarbetet mellan olika aktörer i Göteborg som arbetar med forskning och utbildning om atmosfärens egenskaper och processer, samt effekterna av dessa processers. GAC:s har utnämnt GU, Chalmers, IVL och SP till sina huvudsakliga partners. Redan innan GAC bildades förekom samverkan på olika sätt, t.ex. inom ramen för Miljösektionen/GMV s verksamhet eller i konkreta forskningsprojekt, t.ex. mellan IVL och GU/Chalmers. Det som ledde till att GAC bildades var att man kom fram till att det skulle kunna finnas fördelar om man skapade en enkel, men effektiv organisation, med syftet att ta samverkan över ämnes och organisationsgränser från en ad hoc nivå, till en kontinuerligare dito. Resurser skaffades för att finansiera en gemensam resursbas, som kunde underlätta genomförandet av lite större åtaganden, som att anordna doktorandkurser och internationella seminarier, konferenser, samt ta initiativ till och finansiera författandet av institutionsövergripande forskningsansökningar. Med utgångspunkt i tre dokument där GAC har beskrivit sina ambitioner, samt i den enkla ursprungsidén om gränsöverskridande samverkan, kommer vi att besvara frågan i kapitelrubriken. De tre dokumenten är i) Ansökan om att kvarstå som centrumbildning (ställd till rektor ), ii) The strategic plan ( ) for GAC och den tydliga beskrivningen av Objectives and assignments som finns presenterad på GAC:s hemsida. En sammanställning av de tre dokumentens viktigaste punkter följer nedan. De tre dokumenten i sin helhet återfinns på GAC:s hemsida: en/ i) Ambitionen är att behålla och fördjupa ett brett deltagande i verksamheten från de båda

3 universiteten och från de två instituten IVL och SP, samt även inkludera personer från andra aktörer främst i Göteborgsregionen som Länsstyrelsen i Västra Götaland, Göteborgs kommun, Volvo, WSP, m.fl. men även strategiska aktörer såsom SMHI. ii) iii) iv) Skapa ett mervärde för forskningen inom atmosfärsområdet. Ämnesövergripande aktiviteter skall vara en bas för GAC:s verksamhet (inga tydliga skrivningar finns om att inkludera samhällsvetenskaper i verksamheten).. Kunskapsöverföring till och samverkan med omgivande samhälle skall vara en viktig del av GAC s verksamhet. GAC har ambitionen att bidra med kunskapsunderlag till beslutsfattare och myndigheter. v) GAC har ambitioner att bidra substantiellt till utbildning i många olika sammanhang, med största fokus på forskar och masterutbildning, vi) vii) viii) ix) GAC utlovar att arrangera internationella workshoppar, seminarier, sommarskolor, och vartannat år en medelstor konferens. GAC skall fungera som en plattform för nationellt såväl som internationellt forskningssamarbete med andra universitet, inkluderande att underlätta internationella forskarutbyten i olika former. GAC skall initiera nya forskningsverksamheter, och samordna forskningsprogram. GAC skall bidra till att koordinera infrastruktur för mätning, övervakning och modellering i Västsverige. x) Publicera en årlig rapport, och utvärderas med ca 5 års mellanrum. I diskussionen nedan presenteras belägg för att de 10 punkterna ovan har genomförts, markerade med punktens nummer inom parantes. I Appendix 2 bilaga 1, från GAC:s självvärdering, som beskriver GAC:s medlemmar, kan vi se att under perioden har antalet medlemmar ökat från 140 till 227 st. Fördelningen över olika aktörer stämmer ganska väl med de ambitioner GAC hade Antalet medlemmar från SP är dock lägre än förväntat, särskilt med tanke på att SP är en huvudpartner. Glädjande är att alla forskargrupper inom atmosfärsområdet vid GU och Chalmers är väl representerade, vilket är ett gott betyg åt GAC:s verksamhet (i). GAC har medlemmar också från myndigheter och företag(i). GAC har under perioden, genomfört 2 st sommarskolor och 2 st doktorandkurser inom området Earth Systems Science (v, vi). Kurserna Remote sensing, Applied remote sensing, Atmospheric processes, Energy and Environment, Atmospheric science, Global change, Atmospheric chemistry, har getts i samverkan med GAC (bl.a. som delfinansiär), inom ramen för ett masterprogram med namnet Atmospheric Science. Studentantalet sjönk markant i samband med avgiftsbeläggningen av

4 internationella studenter. En omarbetning av programmet har genomförts under 2013, bland annat för att bredda rekryteringsbasen (v). Dessutom har ett stort antal workshops och seminarier genomförts, de flesta med doktorander inom atmosfärsområdet som en viktig målgrupp. GAC har anordnat två konferenser, 2010 och 2012, vilket stämmer med ambitionen att anordna en konferens vartannat år (vi). I Appendix 2 bilaga 5, i Självvärderingen återfinns en lista över alla workshoppar, seminarier m.m., inklusive deltagarförteckningar och program. Ett nytt instrument, de s.k. forskarluncherna, har utvecklats i samverkan med GMV, som är ett effektivt sätt att samlas för att diskutera någon aktuell fråga. GAC har bidragit till eller ansvarat för 21 stora institutionsövergripande ansökningar under perioden, varav en förhållandevis stor andel har beviljats (drygt 50 % i antal räknat, se Appendix 2 bilaga 3 i GAC:s självvärdering). Tabellen över de större ansökningarna är svår att analysera i kvantitativa termer, eftersom projekten innefattar många universitet och andra aktörer från flera länder, men det finns inga tendenser i materialet till att antalet ansökningar eller antalet beviljade ansökningar har avtagit med tiden, snarare en viss ökning. I kolumnen med rubriken GAC partners i tabellen i Appendix 2 bilaga 3 från GAC:s självvärdering, åskådliggörs samverkan över ämnesgränser och mellan huvudpartnerna. I tre av ansökningarna har samhällsvetare deltagit (iii). Medicinare är representerade i två större ansökningar. Av de 21 ansökningarna hade 15 st minst två av huvudpartnerna med (i). Flera av ansökningarna och de beviljade projekten delas med universitet och andra aktörer utanför GAC sfären (ii, iii, vii, viii), exempelvis de två strategiska forskningsområden (SFO:er) MERGE och BECC, som koordineras av LU, samt ett FP7 projekt koordinerat från Edinburgh och ett Nordiskt toppforskningsinitiativ koordinerat från Helsingfors (vii). GAC har stimulerat ämnesöverskridande samarbeten genom att initiera seed projects med krav på samarbete mellan minst två olika institutioner med syftet att skapa förutsättningar för ny kreativ forskning, genom exempelvis att utveckla en ny gemensam metod eller liknande. Fyra projekt har genomförts under perioden, var och ett med en finansiering på kkr (ii, iii). I GAC:s självvärdering finns en omfattande bibliometrisk analys (Appendix 2 bilaga 2), utförd av GU:s universitetsbibliotek. De två viktigaste slutsatserna är: *) Antalet dokument av typerna article och review article i Web of Science, uppgick till st, under perioden , för 157 utvalda författare från GAC:s nätverk. Antalet artiklar under perioden var 489 st, och för perioden var antalet 645 st, dvs. en markant ökning. *) Forskarna inom GAC publicerar välciterade vetenskapliga artiklar som i genomsnitt ligger väl över den internationella normen inom ämnesområdet, och citeringsfrekvensen uppvisar en positiv trend över tid. Analysen visar också på en mycket positiv trend för samverkan inom och utanför centret (ii). Samverkan med samhällsvetenskaperna är inte lika omfattande, som mellan de naturvetenskapliga/medicinska/teknologiska vetenskaperna. Detta avspeglar sig bland annat i det låga antalet formella medlemmar från de samhällsvetenskapliga disciplinerna. Ambitionen att brygga över till samhällsvetenskapliga forskare har dock konkretiserats i följande aktiviteter/projekt (ii, iii): *) Workshoppar om miljökvalitetsnormer och trängselskatter som kopplar naturvetenskap till styrmedelsforskning vid Handelshögskolan har genomförts

5 *) En workshop med titeln Urban mobility and health improving urban sustainability har arrangerats tillsammans med GMV, Chalmers transportinitiativ och Indian Institute of Technology Dehli (IITD), med betydande samhällsvetenskapliga bidrag och inslag har genomförts. *) En workshop kring miljöeffekter kopplade till vägtrafikens miljöpåverkan med tonvikt på samhällsvetenskapliga aspekter är planerad till *) GAC uppger i sin självvärdering att tvärvetenskapliga forskningsansökningar inom detta område skall utvecklas under genom GACs initiativ. *) Kopplingen mellan samhälle och forskning, delvis med ett historiskt perspektiv, kommer att bli ett tema för GACs jubileumskonferens våren 2014 Samverkan med omgivande samhälle har konkretiserats bland annat genom workshops med ämnesval relevanta för praktiker. I regel deltar intressenter från olika samhällsaktörer både som talare och deltagare. Exempel på sådana teman för workshoppar har varit; växthusgaser från våtmarker, trängselskatter och luftkvalitet, urban mobility and health, luftkvalitet och klimat i utvecklingsländer, partikelutsläpp från sjöfart, osv. Andra aktiviteter som syftar till samverkan med omgivande samhälle är Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen och Luftvårdsdagen. Myndighetssfären finns representerad i styrelsen. (ii, iv) Ekonomin, sammanlagd för hela perioden , finns presenterad i bilaga 4 i Appendix 2, visande på en god balans av inkomster och utgifter. GAC:s ekonomi har varit relativt begränsad ca 800 kkr i genomsnitt per år. Det råder därför knappast något tvivel om att GAC:s verksamhet har dragit in mer pengar i form av beviljade anslag, än vad verksamheten har kostat (ii), även om man i en sådan jämförelse bör ta hänsyn till att forskarna i GAC:s nätverk hade beviljats anslag även om GAC inte hade existerat. En annan aspekt värd att nämna är att en del av de använda medlen har förbrukats vid ordinarie institutioner. I Appendix 3 tillägg 2, presenteras en tabell över den infrastruktur för mätning, övervakning och modellering, som GAC:s partners har tillgång till, inklusive kontaktpersoner för varje enskild enhet/komponent. Tabellen har haft som syfte att underlätta samverkan runt dessa kostsamma resurser (x). GAC har under åren publicerat årsrapporter varje år (x). Rapporten för 2013 är under sammanställning. Sammanfattningsvis, kan man konstatera att alla punkter i) x) har adresserats under de gångna åren. De vetenskapliga resultaten, i form av publikationer, inskickade och beviljade ansökningar, samt spänstiga seminarier och workshops, måste betraktas som mycket tillfredsställande. Utbildningsaktiviteterna på doktorand och masternivå, beskrivna bl.a. i Appendix 3 tillägg 3, bedöms också de hålla en hög kvalitet. Det har genomförts ett flertal intressanta aktiviteter med syfte att nå ut med kunskap till samhällets aktörer, och skapa ett givande samarbete. Utan att göra en noggrann kvantifiering, tycks samverkansuppgiften inte har varit lika högt prioriterad, som forskning och undervisning, vilket avspeglar sig i de betydligt färre aktiviteter dokumenterade i underlaget för självvärderingen, med denna huvudinriktning.

6 Ett tecken på att GAC är en livaktig centrumbildning, är den mycket goda uppslutningen från forskargrupperna vid de två universiteten, från IVL och från många andra samhällsaktörer. Läser man igenom årsberättelser och styrelseprotokoll, och annan skriftlig dokumentation, som finns i självvärderingen och dess bilagor, slås man av en tydlig känsla av att man är van att arbeta över disciplin och organisationsgränser, och att man ofta genomför aktiviteter med många olika intressen inblandade. Det finns heller inga tecken på att verksamheten har mattats av med tiden, t.ex. när det gäller antal medlemmar, antal publikationer, antal workshops och seminarier, antal inskickade ansökningar och beviljade dito. Ett exempel är att GAC ansökt om att arrangera European Aerosol Conference (EAC) 2019, med ca 1000 delegater. Ett annat exempel är att fyra workshops ( ) och en konferens (2018) är specifikt planerade och finansierade inom GACs nya Kinasamarbete Photochemical Smog in China. Antalet medlemmar från SP och från samhällsvetenskaper är dock förvånansvärt lågt. Här behöver GAC göra riktade insatser. Vilka framgångsfaktorer kan identifieras? Vilka eventuella svagheter finns i GAC s upplägg? GAC s bygger på frivilligt deltagande och intresse. Ganska stora delar av verksamheten genomförs på ideell basis, baserat på ett s.k. informellt ledarskap. I ett hårdnande arbetsklimat, skulle det kunna vara lockande att tänka kortsiktigt och istället fokusera på de arbetsuppgifter som är direkt knutna till den egna heminstitutionens verksamhet. Man kan tro att ett tydligt huvudmannaskap i den gängse organisationen skulle garantera en större uthållighet och stabilitet för GAC. GMV:s uppfattning är dock att uthålligheten hos GAC framför allt avgörs av hur väl man kan leverera nytta för de engagerade medlemmarna, och hur man kan anpassa sin verksamhet efter förändringar i omvärlden, inklusive förmågan att förvandla idéer och möjligheter till praktisk handling. Stelnar organisationen eller av någon annan anledning tappar i momentum, kommer GAC s verksamhet antagligen att omgående avklinga. Kraven som ställs på huvudmannaskapet är naturligtvis långsiktighet och tydlighet, men minst lika betydelsefullt är entreprenörsanda, lyhördhet, flexibilitet och smidighet. Den breda förankringen skapar stabilitet. Det är av stor vikt att de deltidsavlönade funktionerna (koordinator, m.m.) löser sina uppgifter på ett bra sätt. Tillit är alltid viktigt i en organisation, men kanske särskilt uttalat är det i sammanslutningar, som bygger på frivillighet, som GAC. Inom GAC handlar det exempelvis om att placering av beviljade gemensamma forskningsanslag eller val av koordinator alltid görs utifrån lämplighet och största nytta för alla inblandade, och att alla medlemmar kan komma ifråga för uppdrag eller värdskap. Centrat kan exempelvis vara ansvarigt för eller finansiera en aktivitet som leder till en formell ansökan, men det beviljade projektet som genererades av ansökan, måste kunna placeras hos andra huvudmän, om det skulle vara lämpligast. Det är viktigt att värdorganisationen är effektiv och flexibel, så att byten av koordinatorer, extra insatser vid specialsatsningar, och dylikt kan effektueras smidigt. GAC måste kunna rekrytera föreståndare och koordinatorer, m.m. från alla ingående enheter. Att effektivt och smidigt kunna hantera ekonomiska spörsmål och transaktioner, stora som små, mellan de ingående organisationerna Chalmers, IVL, SP och GU är en viktig förutsättning för att GAC i längden skall orka anordna evenemang och aktiviteter. En generös och omsorgsfull inställning till att dela ära och berömmelse kostar inget, men är viktigt.

7 Photochemical Smog in China från ax till limpa ett exempel på hur man i praktiken kan arbeta over ämnesgränserna Photochemical Smog in China är ett nyligen beviljat forskningsprogram inom programmet Rambidrag forskningssamarbete Kina, omfattande totalt 24 milj. En beskrivning av vägen fram till det beviljade forskningsprogrammet Photochemical Smog in China skulle kunna fungera som en intressant illustration till hur man kan arbeta över disciplingränserna: 1) Atmosfärsforskare från GU, Chalmers och IVL, samverkar i enskilda forskningsprojekt och liknande, på ad hoc basis (80 90 talet) 2) Miljösektionen (sedermera GMV) bildas och ordnar forum för samverkan (1990 och 2000 Det finns en talet) obruten och kedja initierar av hänelser satsningar som inom till sist området ledde (t.ex. fram Professur i atmosfärsvetenskap) 3) Forskare inom atmosfärsområdet, som har lärt känna varandra bl.a. inom ramen för 1) och 2) beslutar sig för att skapa GAC, för att gynna samverkan på ett mer långsiktigt och planerat vis (2004 ). Uppdraget ges till nytillsatt Professor enligt punkt 2. 4) GAC genomför fler aktiviteter såsom workshops och seminarier där forskarna träffas och presteras samt diskuterar varandras forskning. Man träffas därmed regelbundet i olika GAC sammanhang, och har ett i stora delar gemensamt informationsflöde. 5) GAC initierar samarbetsprojekt samtidigt som diskussioner runt forskningen skapar gemensamma forskningsider vilka i sin tur skapar möjligheter för samarbetsansökningar, mellan 2 3 forskargrupper. 6) Under 4) 5) fördjupas de personliga kontakterna allt mer. Forskare lär känna varandra och inte minst varandras kompetenser. Man får även en allt bättre inblick i hur de andras vetenskaper fungerar, när det gäller metoder, teorier, och vad de kan uträtta i konkreta HHär skall är termer. skall ligga Strategiskt en faktaruta arbete som formerar be forskningsinriktningar och större samarbetsplattformar. 7) En utlysning från VR/Formas erbjöd möjligheter att ansöka för projekt med fokus på Kina.. Många tänkte samma sak. Direkt kunde man börja formera en ansökan, baserat på de kunskaper och resultat man redan åstadkommit inom området. Rutiner fanns för hur arbetet med ansökan skulle gå till på det effektivaste sättet. Man var helt enkelt samspelta och beredda, och arbetet med att ta fram en projektansökan kunde bedrivas med en hög kvalitet. 8) Ansökan gick hem, omfattande totalt 24 miljoner. Arbetet med att genomföra projektet inleddes omgående. Hur ser GMV på GAC:s framtid, i fråga om verksamhetens betydelse, innehåll och form? Först vill GMV konstatera att GAC mer än väl uppfyller de åtaganden som utlovades vid omstarten Detta kan verifieras genom den analys, punkt för punkt, som har genomförts ovan. Ett annat sätt är att reflektera över huruvida GAC har haft en positiv utveckling under senare tid, och därmed skulle kunna förväntas att fortsätta att förbättras. GMV anser att även på denna punkt är det berättigat att ge ett positivt svar, baserat på det faktum att GAC har löst sina huvuduppgifter på ett bra sätt; dvs

8 att få atmosfärsforskare från olika discipliner att arbeta allt effektivare tillsammans; ) att skapa interaktion mellan forskare och praktiker inom atmosfärsområdet, i form av livaktiga workshoppar och konferenser; ) att stimulera forskar och grundutbildning, t.ex. det nya masterprogrammet; ) samt att ta initiativ till att skapa alltmer resurser för forskning inom området. Framtiden bör vara ljus för GAC. GMV anser att GAC är ett viktigt svar på frågan som ofta ställs, om hur samverkan över disciplingränser skall kunna möjliggöras och stimuleras. Hur än institutionsindelningar utformas, så kommer det att finnas behov av former för gränsöverskridande verksamheter. Samtidigt ligger en del av styrkan i en organisation som GAC i att den kan möta framtidens utmaningar på ett flexibelt sätt. GAC:s okomplicerade och anpassningsbara organisation, med återkommande interna och externa utvärderingar kan vara ett svar på utmaningen att lyckas med att vara uthållig i sina gränsöverskridande ambitioner, utan att stelna i sina former. Huruvida idén om att ett centrums mandat kan förnyas vid upprepade tillfällen, under en lång period, är förenligt med universitetens respektive centrumpolicy, är möjligen inte helt uppenbart, men på den punkten är GMV ändå optimister, utifrån en pragmatisk ståndpunkt. Innehållsmässigt kommer GAC:s verksamhet att fortsätta att anpassa sina fokusområden efter vilka frågeställningar som uppfattas som både centrala och möjliga att attackera på ett kompetent sätt med möjlighet till finansiering nationellet eller internationellt. Det kommer antagligen att både handla om smala specifika frågeställningar (t.ex. luftkvalitet i städer i utvecklingsländer) parallellt med breda dito, som exempelvis klimatfrågan. Samverkan med samhällsvetenskaperna kommer antagligen att intensifieras. Detta antagande baserar sig på bl.a. på diskussioner med ledande företrädare för GAC, samt på det antal aktiviteter gemensamma för naturvetare och samhällsvetare, som har redovisats ovan. En förklaring till att inte fler samhällsvetenskapliga forskare finns med som medlemmar i GAC, kan vara att det ofta är naturligt för en samhällsvetare att skära kakan på en annan ledd än den fysiska indelning som exempelvis Atmosfären utgör. En miljöekonom eller en miljöjurist kan t.ex. fokusera på olika styrmedels effektivitet, och då faller det naturligt att ibland tillämpa inom atmosfärsområdet och ibland t.ex. inom marina sektorn, medan det kan vara naturligare för en kemist eller naturgeograf att i huvudsak ägna sig åt t.ex. atmosfärens processer. GMV:s mer övergripande verksamhet är då av stort värde för att hjälpa naturvetare/medicinare/tekniker och samhällsvetare/humanister/ekonomer att hitta varandra, trots att de skär kakorna på olika ledd. Även om GAC inte har uttryckt någon ambition att manifestera sig i form av ett materiellt centrum, där de flesta forskare anställs direkt av centrat, och forskningsprojekten i huvudsak genomförs av de vid centrat anställda forskarna, så bör GAC i framtiden tydligare reflektera över möjligheten att medverka till att skapa ett sådant centrum, inom något specifikt atmosfärsvetenskapligt delområde, om detta skulle bedömas som lämpligt. Det kan finnas möjligheter med sådana centrum, som kanske inte GAC kan svara upp mot, som t.ex. att kunna rekrytera internationella toppforskare, och ev. vara värd för större satsningar från t.ex. MISTRA eller EU/FN. Synlighet i ett internationellt perspektiv är antagligen lättare att uppnå med den materiella formen av centrum där långsiktig

9 kompetensuppbyggnad är lättare att manifestera. Ett sådant materiellt centrum kan å andra sidan inte lösa alla de uppgifter som GAC kan. En viktig aspekt är t.ex. att i GAC modellen bibehåller forskaren, på ett tydligare sätt, kontakten med spetskompetensen inom sin basdisciplin (kemi, medicin, osv), jämfört med om man flyttar till en ämnesövergripande gemensam miljö. GAC kan också ha lättare att införliva nya forskningsinriktningar. Materiella centra kan ibland ha svårigheter att i längden upprätthålla den tunga basfinansieringen som krävs för sådana centra. Möjligheten för att långsiktigt fortsätta bygga upp varumärket GAC utan att skapa ett materiellt centrum kan vara att undersöka möjligheten att dubbelaffilera forskare. Ett eventuellt framtida väl fokuserat centrum behöver inte ersätta GAC, utan kan komplettera GAC. De nätverkande åtagandena över det breda atmosfärsområdet kan komma att ligga utanför ett specialiserat centrums intresseområde. GMV anser att både GAC:s nuvarande form och hemvist fungerar utmärkt, och ser inget behov av förändring, utifrån verksamhetens perspektiv. GAC:s bör fortsätta att utveckla sin verksamhet, på det vis som man hittills gjort, dvs att kontinuerligt höja kvaliteten i det man gör, samt att växa organiskt. En rimligt långsiktig finansiering (t.ex. 3 år), på åtminstone samma nivå som under senare år (ca kkr), är en framgångsfaktor för ett lyckat resultat. Under våren 2017 bör en ny utvärdering ske. Det passar väl in i den rytm som GAC har. Ny styrelse utses var tredje år (sommaren 2014, sommaren 2017, osv). Slutsatser GAC har framgångsrikt uppfyllt sina åtaganden för den utvärderade perioden, samt har en positiv utvecklingstrend. GAC är en mycket kostnadseffektiv organisation, som med största sannoliket bidrar till att skapa mer/dra till sig mer resurser än man gör åt med, även om det är svårt att i detalj räkna fram balansen. GAC bör få förtroende att fortsätta sin verksamhet på åtminstone samma budgetnivå. GAC är ett svar på den svåra frågan hur forskare kan arbeta för att få till stånd ett integrerat arbetssätt, både över ämnesgränser och med andra samhällsaktörer. GAC har i dag en väl fungerande organisation. GMV anser att GAC:s nuvarande placering är gynnsam för att ytterligare kunna utveckla gränsöverskridande samverkan, mellan fakulteter inom GU, mellan GU och Chalmers och med externa intressenter som instituten, företag och myndigheter, samt för att möjliggöra en bred finansieringsbas. GAC bör fullfölja sina ambitioner att intensifiera samverkan med samhällsvetare under de kommande åren.