25 november 2013, Göteborg

Transkript

1 Självvärdering av Göteborgs Atmosfärsvetenskapliga Centrum (GAC) på uppdrag av Naturvetenskapliga fakulteten 25 november 2013, Göteborg Detta dokument svarar på de frågor som Naturvetenskapliga fakulteten ställt i sin begäran om en självvärdering av GACs verksamhet samt sammanställer statistisk information och bakgrundsmaterial i 5 bilagor och 5 tillägg. Fokus på detaljerad information ligger på perioden enligt överenskommelse med fakulteten. Vidare ligger fokus på de delar av GAC som finns vid den Naturvetenskapliga fakulteten och dess samverkan med Chalmers, övriga fakulteter samt myndigheter och näringsliv. Angivna som punkter i detta dokument är de specifika frågor som Naturvetenskapliga fakulteten ställt. Detta dokument finns fritt tillgängligt på: Dokumentet har sammanställts av Mattias Hallquist, Håkan Pleijel och Åsa Kasimir Klemedtsson. Bilaga 1: GAC medlemmar Bilaga 2: Bibliometri Bilaga 3: Ansökningar och projekt Bilaga 4. Ekonomisk redogörelse Bilaga 5. GAC aktiviteter Tillägg 1-5: Utvald information från hemsidan

2 Bakgrund Göteborgs Atmosfärsvetenskapliga Centrum (GAC) har som viktigaste mål att verka för ökat samarbete och bättre samordning av resurser och aktiviteter inom sitt område. GAC omfattar 227 medlemmar som arbetar med atmosfärsrelaterade frågor. Medlemmarna representerar mer än 20 forskningsgrupper, institut, företag och myndigheter. GAC strävar efter att skapa en komplett miljö och stimulera institutionsövergripande forskning och utbildning. Detta görs genom: att driva forskningsprojekt och initiera och delta i (främst större) projektansökningar och samarbeten mellan GACs medlemmar, att driva en nätverksforskarskola och aktivt ta del i forskarutbildningen (t ex genom att erbjuda kurser eller andra doktorandaktiviteter) i första hand vid Göteborgs universitet (GU) och Chalmers, men i flera fall även i samverkan med andra universitet inom och utom Sverige, att genomföra konferenser och workshops som kan vara strikt forskningsinriktade eller starkt interaktiva med avnämare från myndigheter och/eller näringsliv, att verka för hög kvalité i utbildning och kommunikation av forskningsresultat inom atmosfärsvetenskap, till exempel utveckling av och stöd till de mastersprogram som finns inom GACs område samt populärvetenskapliga seminarier och workshops med samhällsanknytning. Exempel på centrala intresseområden för GAC är klimatförändringar och emissioner av växthusgaser, uttunning av ozonlagret samt hälso- och miljöeffekter orsakade av luftföroreningar i urban miljö och i olika ekosystem. Behoven av fortsatt god grundforskning kopplad till tillämpad och institutionsövergripande forskning inom detta dynamiska område är omfattande för att uppnå samhällets mål för en hållbar utveckling. GAC skapades 2004 och utgick från en strategisk satsning vid Naturvetenskapliga fakulteten (NatFak) med en långsiktig strategi att stödja institutionsövergripande forskning och undervisning. GAC placerades under GMV för att underlätta samverkan mellan GUs fakulteter och Chalmers. Dock är den naturvetenskapliga inslaget hos GAC stort med 64 registrerade forskare fördelade över fyra av NatFaks institutioner. Under de snart 10 år som GAC funnits har det koordinerats av Jan Pettersson, Deliang Chen och Mattias Hallquist, alla aktiva vid NatFak. GACs styrelse består av ledamöter som tillsammans har god kunskap om GACs olika verksamhetsområden och representerar GACs intressenter med en avvägd spridning över de samverkande enheterna (tillägg 1, riktlinjer styrelse) och leds av en ordförande, fn Håkan Pleijel, BioEnv. Den andra styrelseledarmoten från NatFak är Åsa Kasimir Klemedtsson, Earth Sciences. Vad har centrat för komplementär funktion i förhållande till institutioner och andra enheter (inom fakulteten, inom GU, externa aktörer)? Atmosfärsvetenskap är en ung vetenskap som drivs av forskare från olika traditionella naturvetenskapliga discipliner såsom fysik, kemi, biologi, statistik, meteorologi och andra geovetenskaper. Dess koppling till miljöeffekter, t ex luftföroreningars hälsoeffekter och klimatförändringar, innebär ett stort behov av samverkan med andra områden, t ex medicin, teknologi och samhällsvetenskap. GAC har genom att bygga upp ett nätverk av forskare inom och utanför fakulteten skapat en struktur som på ett flexibelt sätt kan underlätta forskning över institutions- och fakultetsgränser samt mellan högskolor och med andra aktörer i samhället. I bifogad bibliometrisk analys (bilaga 2) visas på en betydande ökning av såväl antalet aktörer som interaktivitet, även internationellt, sedan centrumbildningen startades. Det är mycket osannolikt att ett liknande samarbetsmönster skulle ha uppnåtts med enbart institutionsstyrd verksamhet. Hur har ni inom centrat konkret arbetat med mångvetenskaplig forskning genom gemensamma projekt (sökta/beviljade medel) och publikationer? Beskriv hur det har påverkat möjligheterna att attrahera externa medel. Enligt Högskoleverket definieras mångvetenskaplig verksamhet som ett samarbete - en interaktion - mellan olika kunskapsområden runt ett gemensamt problemområde, men där Sid 1

3 respektive forskare stannar inom ramen för sitt eget område. Mångvetenskap så definierad är en huvuduppgift för GAC. Vi strävar även efter tvärvetenskapligt samarbete, som innebär en mer djupgående samverkan mellan discipliner. GACs arbete med mång- och tvärvetenskap har främst skett genom: Skapandet av gemensamma mötesplatser för forskare med olika kunskapsområden genom att vara värd för seminarier och forskarluncher men främst genom arrangerande av workshops runt utvalda forsknings/problemområden samt GACs konferens vartannat år. En GAC-workshop arrangeras i många fall för att skapa interaktion, diskussioner och kontakytor mellan olika forskningsdiscipliner och mot utvalda avnämare. Workshops attraherar typiskt runt 30 medan GAC konferensen har haft 86 respektive 75 deltagare 2010 och 2012 (se bilaga 5b). Forskarluncherna arrangeras med specialinbjudna experter från olika discipliner med fokus på ett gemensamt tema. Några exempel på teman för workshops under har varit Luftkvalitet och trängselskatt, Shipping, Aerobiology, Klimatgaser från dikade våtmarker, Integrated air quality services, Luftkvalitet och klimat i utvecklingsländer. Initiering av forskningssamarbeten genom mini-projekt (GAC projekt). Detta är så kallade seed projects med krav på samarbete mellan minst två olika institutioner för att skapa en tydlig forskningsproduktion, till exempel ny metod, infrastruktur eller vetenskaplig publicering. Dessa projekt har valts ut efter öppen inbjudan till projektförslag och under de senaste åren har fyra sådana projekt skapats, alla med minst en institution från NatFak (bilaga 3). Typisk budget har varit kkr per GAC projekt vilket har begränsat antal beviljade projekt. Strategiska ansökningar inom GACs ansvarsområden klimat och luftkvalité. Förutom att GACs medlemmar på eget initiativ utnyttjat GACs nätverk för ansökningar till forskningsrådens ordinarie utlysningar (bilaga 3c) har GAC aktivt deltagit i större strategiska ansökningar (bilaga 3b). Av dessa ansökningar har en del blivit beviljade såsom de strategiska forskningsområdena (SFO) MERGE och BECC, Naturvårdsverkets forskningsprogram SCARP, SCAC och CLEO samt toppforskningsinitiativet CRAICC. Andra, såsom Sjöfartens miljöpåverkan, har avslagits men senare använts för nya projektansökningar som beviljats forskningsmedel. I linje med vår ambition att delta i forskningsprojekt internationellt så har vår ramansökan för samarbete med Kina beviljats. Vi har även medverkat i en Vinnovaansökan tillsammans med IIT-Dehli. Atmosfärsvetenskaplig forskning kräver ofta avancerad infrastruktur i form av modeller och mätutrustningar/fältstationer som utnyttjas av olika användare. GAC vill underlätta och skapa plattformar för samutnyttjande av avancerade infrastrukturer. I samband med ansökan om att fortsätta som centrumbildning 2009 gjordes en inventering av de infrastrukturer som har koppling till GAC (tillägg 2, infrastrukturer). GAC har deltagit i nationella ansökningar både till KAW och till VRs utlysning för forskningsinfrastruktur. Förutom forskningsmedel har GAC ansökt om att arrangera European Aerosol Conference (EAC) 2019, med ca 1000 delegater. Intresseanmälan är godkänd och fullständig ansökan skickas in under Beskriv hur ni inom centrat har arbetat för att lyfta fram ett område som ligger i skärningspunkten mellan traditionella discipliner. Som beskrivits ovan ligger en stor del av den atmosfärsvetenskapliga forskningen i skärningspunkter mellan en rad olika discipliner. Vi har förutom att skapa en stabil plattform för forskningsarbetet i skärningen mellan discipliner också genom forskarskolan Atmosfär och miljö aktivt tagit del i utveckling av institutionsövergripande kurser och program på grund-, avancerad och forskningsutbildningsnivå. Andra exempel är seminarium om miljökvalitetsnormer och workshop runt trängselskatter som kopplar naturvetenskap till styrmedelsforskning vid Handelshögskolan. Beskriv hur centrat fungerar som mötesplats för medarbetare och studenter samt i förekommande fall näringsliv och offentlig sektor. Genom populärvetenskap, seminarier, workshops, forskarluncher och GAC-konferenser som beskrivits ovan skapar GAC kontinuerligt nya möten mellan forskare, studenter, näringsliv och den Sid 2

4 offentliga sektorn samt allmänheten. Då GACs forskningsområde ofta är mång- och tvärvetenskapliga och i ständig förändring attraherar dessa mötesplatser både etablerade atmosfärsvetare och nya grupper av intresserade, inom och utom akademin. Vad har ni inom centrat gjort för att möta kraven från en snabbt föränderlig omvärld? Genom att skapa en stabil och väletablerad institutionsövergripande organisation har GAC skaffat sig erfarenhet av att tillsammans med avnämare i samhället arrangera möten för diskussioner och kunskapsutbyten inom aktuella områden. GACs etablerade struktur gör det möjligt att hela tiden ligga i forskningsfronten och snabbt fånga upp nya frågeställningar/utmaningar för tvärvetenskapliga forskningsmöten och forskningsprojekt. GACs ambition är anpassningsbarhet, öppenhet och kontaktnät som kan skapa en kreativ inspirerade plattform för GACs medlemmar. Exempel är GACs workshop i samband med införandet av trängselskatt i Göteborg eller uppdraget att tillsammans med intressenter utanför akademin diskutera åtgärder för emissioner av klimatgaser från dikade våtmarker. GAC har bemött uppkomna frågeställningar runt sjöfartens miljöpåverkan och luftkvalitetsproblem i Kina genom gemensamma strategiska forskningsansökningar. Ekonomisk redovisning för de senaste tre åren: Hur har pengarna använts, dels anslag från fakulteten och andra parter i centrat, dels eventuella externa medel? Beskriv mervärdet av de medel fakulteten avsätter för centrat. Ekonomisk redogörelse för finns i bilaga 1. GAC har direkta medel från Chalmers och de olika fakulteterna vid GU för att bland annat avlöna föreståndare, studierektor samt administrativ personal. IVL Svenska Miljöinstitutet och Göteborgs stad, tidigare även SP och länsstyrelsen, bidrar med tid för sina styrelsemedlemmar att engagera sig i GACs styrelse, vilken är en aktivt arbetande styrelse (ca fem möten per år) som bl a tar fram underlag, planerar konferenser och workshops (tillägg 4, protokoll). Chalmers har bidragit med 225 kkr/år, fakulteterna vid GU med 225 kkr per år via GMV och Naturvetenskapliga fakulteten med 350 kkr per år. NatFaks andel av GACs totala budget är avsatt främst för att genomföra GAC aktiviteter såsom konferenser, workshops och seminarier inklusive administrativt stöd (10%), se bilaga 1. Dessutom har en mindre del av denna budget använts för att göra strategiska satsningar för att skapa underlag för större ansökningar, t ex för en sammanställning runt luftvårdsforskning i utvecklingsländer. Mervärdet för det stöd NatFak bidrar med årligen är en centrumbildning som skapar interaktion mellan fyra av NatFaks institutioner samt mång/tvärvetenskapligt med Chalmers och tre andra fakulteter vid GU. Den skapar dessutom möjlighet till fördjupad samverkan med forskningsinstitut, näringsliv och myndigheter i närområdet samt kompetens- och personalutbyte. Den öppnar även vägar att finna framtida arbetstillfällen för studenter och forskarstudenter. GAC ger NatFak ökad synlighet samt bidrar till nya forskningsresultat och metodik som utnyttjas av medlemmarna för vetenskapliga publikationer och ansökningar. Även de delar av GAC som bekostas med andra medel kommer naturligtvis NatFak till godo. Om ni vill fortsätta med verksamhet i form av ett centrum, vad vill ni nu fokusera på? Jämför med nya styrdokument för centrum. GAC skall ansvara för tydliga institutionsövergripande uppdrag för att lösa forsknings-, utbildningsoch samhällsutmaningar. GAC har som institutionsövergripande centrumbildning utvecklats på ett mycket positivt sätt där man via den bibliometriska analysen (bilaga 2) kan sluta sig till att nätverket växer samtidigt som interaktionen mellan medlemmar och med omvärlden (även internationellt) ökar. Citeringsgraden för ingående forskare är i en fältnormaliserad jämförelse hög och ökande (bilaga 2, figur 10). Ur strategisk synpunkt menar vi att GAC, förutom att fortsätta att vara en stabil plattform för forskningssamarbetet, ytterligare kan utveckla interaktionen mellan medlemmar vid GU, Chalmers, forskningsinstitut och myndigheter/näringsliv/allmänhet genom att: Stödja GAC medlemmars forskning i utvecklingsländer vilka står inför stora utmaningar rörande kopplingar mellan klimatåtgärder och luftkvalité (t ex FNs Climate and Clean Air Coalition ). Här har viktiga kontakter etablerats i Indien, Kina och Kenya och en workshop inom detta område (med tonvikt på förhållanden i Kenya) genomförs under våren GACs konferens 2016 planeras Sid 3

5 fokusera på detta tema. Fyra workshops ( ) och en konferens (2018) är specifikt planerade och finansierade inom GACs nya Kinasamarbete Photochemical Smog in China. Svara på samhällets frågeställningar kring miljöeffekter av transporter, energiomställning och ekosystemtjänster för att nå ett hållbart samhälle. I samverkan med Chalmers och IVL finns etablerad och framgångsrik atmosfärsrelevant transportforskning både rörande vägtrafik och sjöfart. Ett högt prioriterat aktivitetsområde under de kommande åren är att GAC även genomför och förstärker aktiviteter gemensamt med SamFak, Handels och SA. Därför är en workshop kring miljöeffekter kopplade till vägtrafikens miljöpåverkan med tonvikt på samhällsvetenskapliga aspekter planerad till Tvärvetenskapliga forskningsansökningar inom detta område skall utvecklas under genom GACs initiativ. Kopplingen mellan samhälle och forskning, delvis med ett historiskt perspektiv, planeras bli temat för GACs jubileumskonferens våren Utnyttja den gedigna processkunskap (kemiska, fysiska och biologiska/toxikologiska processer) som finns inom olika discipliner vid NatFak för att delta i ledande modellutveckling där empiri och modeller kopplas samman inom forskning om klimat och luftkvalitetsforskning. Inom detta område är samverkan mellan institutioner vid NatFak och med Chalmers och IVL viktig, men också med andra aktörer som besitter stor modelleringskompetens, inte minst SMHI och Lunds universitet. Interaktion med SFOerna BECC och MERGE, liksom med Naturvårdsverksprogrammet CLEO och toppforskningsinitiativet CRIACC, är också av stor betydelse här bör GAC och dess forskare ha etablerat sig som en internationellt viktig aktör i gränssnittet mellan empiri och modellering inom breda fält av det atmosfärvetenskapliga området. Utveckla forskning och koppling till samhällets frågeställningar kring klimatpåverkan genom atmosfärens koppling till kryosfären, hydrosfären och biosfären. Forskningen inkluderas inom de strategiska satsningarna CRIACC, MERGE och BECC där GAC forskare är ledande inom isnukleation och sekundär organisk aerosolbildning. Ett annat område med ledande GAC forskare är emissioner från mark och vegetation av biogena växthusgaser hur de kan kvantifieras, beskrivas i klimatberäkningar och åtgärdas. Dilemmat att markanvändning avger stora mängder växthusgaser kopplar till ett globalt ökande behov av mat och skogsråvara. Genom användning av forskningsstationer som Lanna och Skogaryd, och samhällsvetenskapliga policyanalyser, kan vi ligga i forskningsfronten samt bidra till nationellt och internationellt policyarbete. Som ett resultat av den lyckosamma workshopen med avnämare om växthusgasemissioner från dränerade marker (okt 2013) har vi fått förfrågningar från myndigheter att genomföra uppföljande aktiviteter under Sammanfattningsvis GAC är ett centrum i linje med såväl GUs Vision 2020 som EUs ramprogram Horizon Vision 2020 inkluderar fyra grundprinciper: hög kvalitet i forskning, utbildning och samverkan, ansvar för samhällsutveckling, globalt engagemang och kreativ, inspirerande arbetsmiljö. Visionen stämmer även mycket väl överens med EUs nya ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, som kommer att löpa under perioden Inom såväl Vision 2020 som Horizon 2020 betonas alltså starkt de stora globala samhällsutmaningarna, vikten av samverkan, liksom behovet av forskning och utbildning över fakultetsgränser, något som ligger helt i linje med GACs mål, verksamhet och strategidokument. Det institutionsövergripande uppdrag som GAC utför, liksom samverkan med omgivande samhälle och globalt engagemang, kommer att kunna vara en central del i stora forskningsprogram inom och utanför Sverige. Detta illustreras av det rambidrag ( ; 24,4 Mkr) som GACs nyligen i hård konkurrens (4 beviljade av 123) erhållit från VR/Formas för forskningssamverkan mellan Kina och Sverige rörande fotokemisk smog. Vi anser att GAC och dess plan för de närmaste åren, som framgår av ovanstående text samt bilagor, överensstämmer väl med GUs nya policy för centrumbildningar genom att: stödja mång/tvärvetenskaplig forskning, stimulera samverkan med offentliga och privata aktörer i samhället, bidra till att lösa globala samhällsproblem, samverka med Chalmers, generera extern finansiering och skapa en mötesplats för medarbetare och studenter. Som den bilbiometriska analysen visar håller GACs forskare en mycket hög akademisk nivå och är bra på att samarbeta. Sid 4