domkretsen Otydligt ledarskap ett nordiskt problem Nya lokaler, ny organisation och nya arbetsmetoder Stockholms tingsrätter

Transkript

1 nr Sabuni om jämställdhet Fler domare i media Prisbelönta kriminologer Myter om klarspråk domkretsen EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Otydligt ledarskap ett nordiskt problem Stockholms tingsrätter Nya lokaler, ny organisation och nya arbetsmetoder

2 Sabuni om jämställdhet Fler domare i media Prisbelönta kriminologer Myter om klarspråk nr EN TIDSKRIFT FRÅN SVERIGES DOMSTOLAR Stockholms tingsrätter LEDARE INNEHÅLL Ett gemensamt ansvar DOMSTOLSVERKET OCH domstolarna har tillsammans ett ansvar för att utveckla verksamheten. För att kunna göra det måste vi höja blicken och se på oss själva ur omvärldens perspektiv. Konkurrensen om duktiga jurister och andra medarbetare ställer nya krav på oss Thomas Rolén som goda arbetsgivare. Att vara arbetsgivare var bland annat därför temat för årets chefsdagar. Om detta kan du läsa på sidorna På sidorna kan du läsa om propositionen En modernare rättegång och vad den medför för verksamheten vid de allmänna domstolarna. Det är den största reformen på sextio år när det gäller processreglerna. Målet är att skapa en effektivare rättegång. Delar av reformen ger oss nya möjligheter. Andra delar ställer tvingande krav enligt lag. Så är det till exempel med dokumentationen av förhörsutsagor i tingsrätterna genom video inspelning. Här har Domstolsverket och de allmänna domstolarna ett ansvar för att den nödvändiga tekniken kan installeras i rättssalarna och att lokala lärare kan utses för den utbildning som all personal vid tingsrätter och hovrätter måste få. Det är en stor utmaning att få detta logistiska pussel att gå ihop samtidigt som den dömande verksamheten ska fortgå. Men jag litar på att vi gemensamt kan lösa uppgiften. Att informationen via massmedia måste bli bättre är också något som vi har ett ansvar för. Här gör den grupp domare som är tillgängliga för media i den så kal lade mediegruppen en stor insats. Särskilt glädjande är det att gruppens arbete har gett upphov till ringar på vattnet så att allt fler domare även utanför gruppen, nu syns i massmedia. Jämställdhet och mångfald är också nyckel ord i moderniseringen av vår verksamhet. Även här har vi en viktig uppgift. Ytterst är det fråga om domstolarnas legitimitet hos medborgarna och allmänhetens förtroende för rättsskipningen, säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i artikeln om jämställdhet på sidan 26. Jag håller med henne. Thomas Rolén, Generaldirektör Domstolsverket Innehåll nr LEDARE 3 Ny tingsrättsorganisation i Stockholm 6 GÄSTTYCKARE Olof Egerstedt 8 Säkerheten får egen avdelning 9 Ny organisation på Domstolsverket 10 CHEFSDAGARNA 2007 Beatrice Ask var med 11 CHEFSDAGARNA 2007 Om domarbanan 12 CHEFSDAGARNA 2007 Nordisk panel 14 The Stockholm Prize in Criminology 16 Fler domare syns i media 18 En modernare rättegång 22 GÄSTTYCKARE Anki Mattson 24 Hur jämställda är Sveriges Domstolar? 26 Intervju med jämställdhetsministern 27 Kvalitet genom delaktighet 28 REPLIKER Gästtyckare i nr 4/ Notarier skrev minnesbok 30 Slut med handskrivna kvitton 31 À JOUR 31 Ny kammarrättspresident i Sundsvall 32 VI FYRA domkretsen är en gratistidning som ges ut av Domstolsverket till Sveriges Domstolars medarbetare och nämndemän samt andra intresserade av domstolsfrågor. domkretsen Otydligt ledarskap ett nordiskt problem Nya lokaler, ny organisation och nya arbetsmetoder POSTADRESS Domstolsverket PRODUKTIONSLEDARE Marcus Nilsson Jönköping LAYOUT Per Carlsson TELEFON TRYCK Intellecta Tryckindustri AB FAX UPPLAGA ex E-POST domkretsen@dom.se PERIODICITET Fyra gånger per år ANSVARIG UTGIVARE Peder Jonsson Tryckt på miljövänligt papper. Nacka tingsrätt, en bland REDAKTÖR Anne-Marie Geske flera tingsrätter som flyttat 2 in i nya DOMKRETSEN lokaler. Se sid 3-5. NR 3/2006 FOTO Carl Johan Erikson Marcus Nilsson, Per Carlsson och Anne-Marie Geske

3 AKTUELLT Ny organisation och nya arbetsmetoder nu verklighet för Stockholms tingsrätter TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON Från och med 1 april 2007 förändras såväl den yttre som den inre organisationen av tingsrätterna i Stockholms län. Nya domkretsar, personalomflyttningar och omstruktureringar är en del av projektet. Jag tror att de nya arbetsformerna kommer att fungera utmärkt, säger chefsrådman Mats Jender på Solna tingsrätt. DEN 25 MARS 2004 beslutade regeringen om en förändring av tingsrättsorganisationen i Stockholms län. Huvudsyftet med omorganisationen är att jämna ut skillnader i arbetsbörda och resurser mellan domstolarna. Efter tre år och ett intensivt förberedelsearbete är det dags att förverkliga planerna, som ska göra tingsrätterna i länet mer effektiva. Solna tingsrätt har utökats med den del av Stockholms tingsrätt som omfattar Västerort (församlingarna Bromma, Hässelby, Vällingby, Västerled, Spånga och Kista). Kommunerna Solna, Sundbyberg och Ekerö ingår fortfarande i domsagan. Personalstyrkan kommer att bli nästan tre gånger större än idag. Chefsrådman Mats Jender ser positivt på förändringarna i länet och tror på ett nytt system med storrotlar. Vi ökar vår personalstyrka från 30 till 80. Många kommer att få nya arbetsuppgifter. Det är spännande att röra om i grytan. Det känns särskilt bra att vi får in fler yngre personer i verksamheten, så att det blir en jämnare åldersfördelning, säger han. Tingsrätten i Solna har delats upp i två Mats Jender, chefsrådman, Solna tingsrätt dömande avdelningar som i sin tur delats in i tre rotlar. På varje rotel tjänstgör tre domare, fyra notarier och fyra domstolssekreterare. Rotelpersonalens närmaste chef är chefsrådmannen på respektive avdelning. En utsedd domare ansvarar för samordningen genom att planera, leda och fördela arbetet på rotlarna.»många kommer att få nya arbetsuppgifter. Det är spännande att röra om i grytan.«mats Jender, chefsrådman, Solna tingsrätt Allt fler domstolar överger det traditionella rotelsystemet. Tingsrätterna i Stockholms län har valt delvis olika modeller, den dömande verksamheten delas antingen in i avdelningar ledda av chefsrådmän eller i enheter ledda av rådmän som är enhetschefer. I båda modellerna jobbar vi med att skapa kompetenta beredningsorganisationer och att renodla domarrollen, säger Mats Jender. KVALIFICERADE UPPGIFTER En genomgående förändring bland tingsrätterna i Stockholms län är att tingsnotarierna och domstolssekreterarna kommer att få mer kvalificerade arbetsuppgifter, detta för att domarna ska kunna ägna sig mer åt den dömande verksamheten än tidigare. Mats Jender anser att Solna tingsrätt är väl förberedd inför förändringarna. Det finns en detaljerad plan över hur varje arbetslag ska arbeta och även över ansvarsfördelningen mellan domare, notarier och sekreterare. Mats Jender berättar vidare att personalrekryteringen i stort sett är klar. Alla medarbetare har fått information om vilka arbetsfunktioner som gäller i den nya organisationen. Den 1 april flyttade Solna tingsrätt in i nya lokaler på Sundbybergsvägen 5. Lokalerna är byggda efter vårt sätt att arbeta på och utrustade med modern teknik. Det är väldigt roligt att få vara med om en så här stor förändring. UTAN VÄGGAR Åke Rehnström, lagman vid Nacka tingsrätt, ser också fram emot att arbeta i den nya organisationen. Det är förstås lite spännande. Vi har jobbat hårt för att det ska bli bra, säger han. Nya Nacka tingsrätt kommer att ha 77 anställda, mot tidigare 26, och arbeta i nuvarande Nacka tingshus och i ett intilliggande hus byggt Tingsrätten har organiserats i en administrativ enhet och fyra dömande enheter. Den administrativa enheten består av en chefsadministratör, en administratör, en receptionist, en registrator och två expeditionsvakter. Av de dömande enheterna dömer två i allmänna mål och två i miljö- och fastighetsdomstolsmål. De fyra enheterna består av tre till fem domare, notarier och beredningssekreterare. De enheter som dömer i miljö- och fastighetsdomstolsmål har dessutom miljöråd, fastighetsråd och beredningsjurister. Varje enhet leds av en enhetschef. Det kan låta som om att vi blir två olika domstolar, men vi kommer att hjälpa varandra vid behov. Det finns inga absoluta gränser mellan de olika enheterna, säger Åke Rehnström och fortsätter:»jag brukar säga att vi är en tingsrätt utan väggar men med högt i tak. Det är lättare för medarbetarna att ta kontakt med varandra i en öppen miljö.«åke Rehnström, lagman, Nacka tingsrätt De nya arbetssätten kommer nog att ta lite tid att komma in i och kräver viss kompetensutveckling. De som är i behov av utbildning ska få det. Nacka tingsrätt är ensam i landet om att organisera en del av verksamheten i ett öppet kontorslandskap. Åke Rehnström anser att det finns flera fördelar med att personalen inte är placerad i enskilda rum. Jag brukar säga att vi är en tingsrätt utan väggar men med högt i tak. Det är lätttare för medarbetarna att ta kontakt med varandra i en öppen miljö. DOMKRETSEN NR 1/2007 3

4 AKTUELLT En ljus framtid för Södertörns tingsrätt Nybyggda Södertörns tingshus är en av de mest moderna domstolarna i landet. Byggnaden utmärks av fin estetik och det senaste i teknik. Lagmannen Alf Andersson är mer än nöjd med slutresultatet. Den passar på flera sätt vår organisation som handen i handsken, säger han. TEXT SANDRA HÅKANSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON Alf Andersson, lagman»alla medarbetare är lika viktiga och alla ska också känna sig lika viktiga. Vi klarar oss inte utan varandra.«alf Andersson, lagman, Södertörns tingsrätt Åtskilliga hyllmeter har flyttats kors och tvärs genom Stockholm de senaste månaderna. BARA ETT STENKAST från Flemingsbergs järnvägsstation bredvid polisstationen och åklagarmyndigheten står numera en avlång byggnad på kvadratmeter. Den liknar ett mäktigt fartyg i utformningen. Utsidan är vitmålad med glasad fasad och stora grå bokstäver bildar orden Södertörns tingsrätt. När detta skrivs står den nya tingsrätten tom och öde. Några blå plastsäckar med skräp, en halvfärdig hiss med spånplattor och synliga kablar möter blicken i foajén till personalingången. Doften av sågspån och målarfärg sprider sig genom kala korridorer. Men varma kulörer, harmonierande inredning och den glasade fasaden som släpper in solljus framkallar en välkomnade känsla. En tingsrätt ska förmedla öppenhet. Det är domstolens roll i ett öppet samhälle och det är något vi har lyckats med, säger Alf Andersson. Han har varit engagerad i utförandet av den nya tingsrätten sedan projektet startade 2004 i samarbete med arkitekterna Hans Blomqvist, Svante Forsström och Stefan Sjölander samt byggherren Skanska.»En tingsrätt ska förmedla öppenhet. Det är domstolens roll i ett öppet samhälle och det är något vi har lyckats med.«alf Andersson, lagman, Södertörns tingsrätt LJUSA LOKALER De har lagt ner stor möda på att få samtliga salar ljusa och inbjudande. Flera ljusgårdar gör att det är ljust även i de lokaler som annars skulle ha varit mörka. Huset växlar färg med årstiderna. Byggnaden är dessutom placerad i en miljö med vacker utsikt, säger Stefan Sjölander. I slutet av februari gick de första flyttlassen med material från de tidigare tingsrätterna i Handen och Huddinge. I början av april flyttar personalen in och fyller korridorerna med liv och rörelse. Allt har gått enligt tidsplanen. Domstolsverket säger att de aldrig har varit med om ett projekt i den här storleksordningen som gått så smidigt. Kanalerna mellan olika deltagare har varit öppna från det att projektet startade till att det blev verklighet. Alla har varit noggranna med att följa upp, så att allt verkligen blir som man tänkt, säger Alf Andersson. MÖJLIGHETERNAS HUS Alf Anderson kallar den nya tingsrätten för möjligheternas hus och ser med stor tillförsikt på framtiden. Det är i grunden ett flexibelt hus och salarna går att använda på olika sätt. Södertörns tingsrätt kommer att handlägga mål per år, varav brottmål. Tingsrätten finns i ett som man ibland brukar benämna utsatt område och säkerhetsfrågorna är därför högt prioriterade. En tunnel har byggts under mark mellan polisstationen och tingsrätten för att separera frihetsberövade från övriga parter i ett mål, allmänhet och personal. Det finns också flera hissar som transporterar frihetsberövade direkt till förhandlingssalarna, så att de inte behöver ledas genom allmänna utrymmen. Samtliga salar är utrustade med den senaste tekniken för en modern rättegång. Man kan utnyttja systemet för till exempel bild- och ljudupptagningar och videokonferenser. Men modern teknik är inte det enda som präglar Södertörns tingsrätt. Även andra områden såsom professionalitet, effektivitet och trivseln på arbetsplatsen är prioriterade. Alla medarbetare är lika viktiga och alla ska också känna sig lika viktiga. Vi klarar oss inte utan varandra, säger Alf Andersson. 4 DOMKRETSEN NR 1/2007

5 AKTUELLT Regional samverkan utmärker nya organisationen i Stockholm TEXT SANDRA HÅKANSSON I den nya tingsrättsorganisationen, som gäller från och med den 1 april 2007 i Stockholms län, kommer Attunda, Nacka, Solna, Stockholms och Södertörns tingsrätter att ha en viss administrativ samverkan. FÖRÄNDRINGARNA AV tingsrättsorganisationen i länet innebär att administrationen måste anpassas efter de krav som ställs på den nya organisationen. Inför omorganisationen har de berörda tingsrätterna i ett projekt identifierat lämpliga samverkansområden. Av projektrapporten framgår att det finns vinster med att samverka inom bland annat administrativa områden där särskild kompetens krävs. Tingsrätterna kommer att ha en gemensam säkerhetschef och friskvårdskonsulent samt gemensamma personalkonsulenter. Dessutom blir växeln gemensam för alla tingsrätterna. Växeln i Stockholms tingsrätt ska även betjäna Svea hovrätt, kammarrätten, hyresnämnden, Datainspektionen och Domstolsverket i Stockholm. Den är försedd med nya och uppgraderade tekniska hjälpmedel och växelpersonalen har fått utbildning med anledning av förändringarna. Samtidigt görs vissa ändringar i telefonin i domstolarna. Bland annat har ett stort antal samtalsgrupper bildats, röstbrevlådor används i större utsträckning och den så kallade webusern (en datorapplikation för olika telefonitjänster) har blivit mer lättillgänglig för personalen. Samverkan kommer också att ske när det gäller utbildning, upprättande av olika planer, upphandling, arkiv och bibliotek. I rapporten föreslås också att tingsrätterna ska föra en gemensam budgetdialog med Domstolsverket i ett första steg, vilket domstolarna anser stärker deras förhandlingsposition. När en gemensam budgetram bestämts för tingsrätterna, ansvarar lagmännen för en fördelning av budgeten mellan tingsrätterna. Denna fördelning fastställer sedan Domstolsverket. Öppenheten i budgetarbetet ger tingsrätterna en större insyn i varandras verksamheter. Denna form för budgetarbetet ger också en möjlighet att vid fördelningen av budget till respektive tingsrätt ta hänsyn till variationer i måltillströmningen. Huvudsyftet med det regionala samarbetet är att få en sammanhållen syn på verksamheten i regionen. Stockholms tingsrätt ska fortsättningsvis fungera som värdtingsrätt för de regionala arbetsuppgifterna. Samarbetet gör att den rättssökande allmänheten kan få en likartad behandling oberoende av vilken tingsrätt man kommer till. DOMKRETSEN NR 1/2007 5

6 GÄSTTYCKARE Kulturrevolution inom Polisen påverkar hela rättskedjan Svensk polis genomgår sedan en tid den största förändring som skett sedan polisväsendets förstatligande år Det som sker har liknats vid en kulturrevolution som förutses leda till ett påtagligt förbättrat resultat på alla Polisens kärnområden och då inte minst på området brottsutredningar. Att Polisens arbete leder till att allt fler brott klaras upp och blir föremål för lagföring kommer givetvis att få återverkningar i hela rättskedjan. Är övriga i rättsväsendet medvetna om och redo för detta? Jag är inte så säker på den saken. TEXT OLOF EGERSTEDT FOTO MARCUS ANDRAE, PER CARLSSON UNDER MER ÄN 30 år har jag mer eller mindre intensivt varit yrkesmässigt engagerad i polisfrågor, mest på central nivå, det vill säga riksdagen, Regeringskansliet och Rikspolisstyrelsen. Med det tidsperspektivet vågar jag påstå att förändringsvinden inom Polisen inte har varit starkare. De senaste fyra åren har jag dessutom varit chef för Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och är sedan ett halvår tillbaka vid Rikspolisstyrelsen. En kort tillbakablick. Vid förstatligandet ombildades den kommunala polisorganisationen som bestod av 554 polismyndigheter och vi fick till att börja med 119 självständiga, statliga myndigheter. Genom sammanslagningar blev de så småningom efter cirka 30 år dagens 21 myndigheter med respektive län som geografiskt ansvarsområde (polisdistrikt). Under de senaste 15 åren har Polisen, i likhet med statsförvaltningen i»brottsuppklaringen är, med några undantag, för en rättsstat alldeles för låg.«övrigt, genomgått stora förändringar i fråga om ledning och styrning samt genom systemet med mål- och resultatstyrning och ramanslag. Andra förändringar inom Polisen är närpolisreformen, den reformerade polisutbildningen, både kvalitativt och kvantitativt och numera relativt stabila finanser. Trots allt detta kan vi konstatera att det brottsförebyggande och det utredande arbetet inte har svarat upp mot förväntningarna på Polisen. Brottsuppklaringen är, med några undantag, för en rättsstat alldeles för låg (totalt personuppklarade* brott: 16 procent). Den svaga uppklaringen gör sig särskilt gällande i fråga om vad man brukar kalla mängdbrotten, endast ett mindre antal brottstyper har här en uppklaring som överstiger 5 procent. Riksdagen och regeringen har upprepade gånger gett uttryck för missnöje med läget vad gäller uppklarade brott. Man kräver att polisorganisationen ska leverera bättre resultat och det på alla kärnområden. Kraven på resultat ställs på alla nivåer i organisationen och uttrycks av Rikspolisstyrelsen i konkreta termer, såsom i antal och andel till åklagare redovisade färdiga förundersökningar. Kraven kombineras med nya metoder för ett effektivt polisarbete, inte minst på området brottsutredning samt med vässade uppföljningsverktyg och en modell för verksamhetsstyrning som ger bra möjligheter till ledning, styrning och utveckling av verksamheten. Rikspolischefen har med eftertryck gjort klart att all yttre polisverksamhet som inte är akutverksamhet ska vara planerad och bygga på ett kunskaps- och underrättelsebaserat underlag. Resultatet av det yttre polisarbetet kommer att visa sig i form av fler ingripanden, fler händelserapporter och i förlängningen fler rapporterade förseelser och uppklarade brott. För att skapa ökad effektivitet och enhetlighet i polisarbetet utvecklas på Rikspolisstyrelsen i rask takt strategier på kärnområdena. Under införande är strategier för bekämpning av mängdbrott och för bekämpning av grov, organiserad brottslighet samt för Polisens trafiksäkerhetsarbete. Arbete har påbörjats med bland annat en nationell strategi för brottsförebyggande arbete, en strategi för bekämpning av brott i nära relationer och en nationell kriminalteknisk strategi.»det är ju ett känt fenomen att rättsväsendets aktörer inte alltid utvecklas i samma takt.«i sistnämnda hänseende vill jag, efter min tid på SKL, framhålla kriminalteknikens roll som en betydelsefull framgångsfaktor för brottsbekämpningen och i rättsskipningen. Behovet av teknisk bevisning, både kvantitativt och kvalitativt, fortsätter sedan flera år att öka. Och detta samtidigt som de kriminaltekniska och forensiska verktygen blir allt bättre. Ett bra exempel är utvecklingen av DNA-tekniken som, i förening med den nya DNA-lagstiftning som nu gällt i drygt ett år, har öppnat storartade möjligheter till ökad brottsuppklaring. Den hittills lovande utvecklingen kommer efter hand som DNAregistren fylls på att bli än mer dominerande i det brottsutredande arbetet. Brottsuppklaringen är inte enbart en mätare på vad polisorganisationen kan åstadkomma. Den är också, i sin förlängning i form av lagföring och straffverkställighet, 6 DOMKRETSEN NR 1/2007

7 GÄSTTYCKARE en hörnsten i rättssamhället. En hög brottsuppklaring är ett uttryck för att riksdagen menar allvar med sina straffbud och att man tar parti för brottsoffren. Efter denna utläggning är jag tillbaka till min inledande reflektion kring frågan om alla rättsväsendets myndigheter är redo för den förväntade anstormningen av redovisade, uppklarade brott, grova och mindre grova, som med fortsatt hög rättsäkerhet ska tas om hand i rättskedjan. Jag är inte alldeles övertygad att beredskapen för detta är tillräckligt god. Visserligen sker behövliga organisatoriska och strukturella förändringar på andra håll i rättsväsendet och från ansvarigt politiskt håll har resurstillskott ställts i utsikt. Men jag är inte säker på att detta räcker.»kanske är tiden nu mogen för samordnade budgetunderlag från rättskedjans myndigheter.«det är ju ett känt fenomen att rättsväsendets aktörer inte alltid utvecklas i samma takt utan att de satsningar som görs, framför allt från statsmakternas sida, sker så att problemen flyttas mellan de olika delarna. Det var till exempel inte så många år sedan som Polisens resurser ökade på bekostnad av Kriminal vården; idag brottas Kriminalvården med stor brist på anstaltsplatser. En del av orsakerna till detta är att söka i departementsstrukturen och -kulturen. Jag tror mot den bakgrunden att en hel del skulle stå att vinna på att rättsväsendets myndigheter, så långt det är möjligt, tonar ner sina särintressen och gentemot regeringen uppträder med en röst när det gäller frågan om förutsättningarna för en förbättrad brottsuppklaring och ökad lagföring med åtföljande straffverkställighet. Kanske är tiden nu mogen för, om inte gemensamma, så i vart fall samordnade budgetunderlag från rättskedjans myndigheter. OLOF EGERSTEDT är chef för inspektionsverksamheten inom Rikspolisstyrelsen. Han har tidigare varit chef för Statens kriminaltekniska laboratorium samt överdirektör på Rikspolisstyrelsen. Han har också arbetat inom riksdagen och Regeringskansliet. * Med personuppklarade brott menas brott där en gärningsman har identifierats. DOMKRETSEN NR 1/2007 7

8 AKTUELLT Alla ska tänka säkerhet Sedan en månad tillbaka finns det en säkerhetsavdelning på Domstolsverket. Säkerhet är ett område som kan vara svårt att få grepp om och som ger associationer till larm och lås, säger Anita Kihlström Svensson, chef för den nya säkerhetsavdelningen. Men vår främsta uppgift är att skydda verksamheten. TEXT ÅSA NORDSTRÖM FOTO ULF PALM/SCANPIX ILLUSTRATION PER CARLSSON AVDELNINGEN ARBETAR dels med informationssäkerhet, dels med säkerhet för personal, lokaler och utrustning. Målet är att alla som vistas i domstolarnas lokaler ska känna sig säkra. Domstolsverket har rätt att upprätta föreskrifter för informationssäkerhet i Sveriges Domstolars gemensamma IT-system. I övriga säkerhetsfrågor kan Domstolsverket meddela riktlinjer och lämna rekommendationer. Vår ambition är att förse domstolarna med mallar och verktyg som de kan anpassa och använda. Vi har till exempel tagit fram ett dokument med reservrutiner för att den dömande verksamheten ska kunna fortgå även vid ett avbrott i IT-stödet, säger Anita Kihlström Svensson»Vi märker att blotta närvaron av ordningsvakter i domstolens offentliga utrymmen har en lugnande effekt på de personer som vistas där.«mats Malmsjö, Domstolsverket SÄKERHET PRIORITERAS I LOKALER Mats Malmsjö var fram till 1 mars chef för Domstolsverkets avdelning för lokaler och teknik, där säkerhet för personer och egendom var ett av ansvarsområdena. Det är domstolschefen som har det direkta ansvaret för säkerheten i domstolen och de flesta domstolar har numera särskild utsedd säkerhetspersonal. Domstolsverket ansvarar för Sveriges Domstolars gemensamma säkerhetsarbete och har ett särskilt ansvar för utformningen av lokaler och teknisk utrustning. Vi ansvarar också för övergripande information och utbildning inom området. Säkerhetsfrågorna i lokaler har hög prioritet. I nya domstolar byggs alltid en förhandlingssal med förhöjd säkerhet. Säkerhetsåtgärderna ska anpassas till en framtida hotbild det som byggs idag ska klara morgondagens säkerhetskrav. Allt fler förhandlingssalar byggs också i polishus och häkten, för att man ska kunna hålla häktningsförhandlingar på plats och därmed slippa köra de häktade till domstolen, säger Mats Malmsjö. Inom de närmaste fyra åren ska alla domstolar utrustas med teknik för videokommunikation. Då kan domstolen hålla häktningsförhandlingar där rätten befinner sig i förhandlingssalen, åklagaren på sin kammare och den tilltalade i häktet. Vittnen som känner sig rädda kan medverka i rättegången från ett vittnesrum med videokommunikationsutrustning. PERSONALEN SKAPAR TRYGGHET Allmänheten har rätt att vistas i domstolens offentliga utrymmen och att närvara vid förhandlingar. Det är viktigt att personalen på domstolen har möjlighet att hålla uppsikt över allmänhetens utrymmen så att de kan se om det verkar bli oroligt någonstans, säger Mats Malmsjö. Vi strävar efter att domstolarnas entréer och offentliga utrymmen ska kunna övervakas från receptionen. Om det behövs kan vi komplettera med övervakningskameror med inspelningsmöjligheter. Sådana åtgärder är redan genomförda på flera domstolar. Om det finns en hotbild har domstolen möjlighet att besluta om att åhörare och parter ska genomgå en säkerhetskontroll inför en rättegång. Men när det händer något under rättegången eller i de publika utrymmena handlar det oftast om hot och bråk samt i några fall knytnävsslag och sådant går ju inte att förhindra med en säkerhetskontroll, fortsätter Mats Malmsjö. För att komma tillrätta med den typen av problem handlar det om att ha personal närvarande som ger service och skapar trygghet. Flera domstolar har expeditionsvakter eller annan personal som har genomgått ordningsvaktsutbildning. Erfarenheterna av detta är entydigt positiva. Vi märker att blotta närvaron av ordningsvakter i domstolens offentliga utrym- 8 DOMKRETSEN NR 1/2007

9 AKTUELLT Samverkan polis/åklagare/domstolar Säkerhetsklassning Checklistor Säkerhet Hotbild Risk- och sårbarhetsanalyser Kontinuitetsplanering Incidenthantering Logghantering Utbildning/information Personal Information Lokaler & Utrustning Administrativ säkerhet Föreskrifter Informationssäkerhetspolicy Information till datoranvändare Ansvarsförbindelse IT-säkerhet Webbfilter Spamfilter Antivirusprogram Brandväggar Skalskydd Tillträdesbegränsning Lås och larm Brandsläckningsutrustning Övervakningskameror Administrativa rutiner Granskning vid nybyggnation Checklistor»Flera indikationer, till exempel resultatet av enkäter, visade på att människor inte kände sig trygga i domstolarnas offentliga utrymmen.«mats Malmsjö, Domstolsverket men har en lugnande effekt på de personer som vistas där. Domstolarna arbetar även med så kalllade hotbildsbedömningar och riskanalyser. För att minska risken att något händer i samband med rättegång, gäller det att i förväg försöka identifiera när det finns risk att något kan inträffa, förklarar Mats Malmsjö. Vid rättegångar i brottmål är det oftast polisen som gör de här bedömningarna, men vid exempelvis tvistemål saknar polisen i regel resurser för att kunna genomföra bedömningar och analyser. Då är det viktigt att personalen i domstolen själv har kompetensen att göra detta. FOKUS PÅ BEREDSKAP FRÅN BÖRJAN En funktion för beredskap och säkerhet har funnits på Domstolsverket ända sedan starten Under de första åren låg fokus på beredskap. Vi ordnade regelbundet olika beredskapsövningar och simuleringar, minns Mats Malmsjö. Domstolsverket hade ett alternativt verksamhetsställe i Gränna, i händelse av att det inte skulle gå att använda lokalerna i Jönköping. Vi tog även fram handböcker som beskrev hur till exempel bokföring och redovisning skulle fungera i händelse av kris. Efter Sovjetunionens sammanbrott i början av 1990-talet och sedan det inträffat några allvarliga incidenter på domstolar i början av 2000-talet har beredskapsarbetet avsevärt tonats ner medan säkerheten allt mer kommit i fokus. För några år sedan blev en chefsåklagare nedstucken med kniv i Östersunds tingsrätt, berättar Mats Malmsjö. Flera indikationer, till exempel resultatet av enkäter, visade på att människor inte kände sig trygga i domstolarnas offentliga utrymmen. Detta ledde till att Domstolsverket tog ett helhetsgrepp om säkerhet och vi startade ett utredningsarbete kring dessa frågor. Resultatet av utvecklingsarbetet har redovisats i en DV-rapport (2002:6) benämnd Framtida riktlinjer för säkerhetsarbete i domstolsväsendet. Åtgärderna i rapporten har sedan lett till ett mer systematiskt arbete med säkerhetsfrågor. INTERAKTIV UTBILDNING Utbildningen för personalen i Sveriges Domstolar på området säkerhet har blivit mer och mer omfattande. Numera ingår säkerhet som en del i kurser för alla personalkategorier, säger Mats Malmsjö. Säkerhetsutbildning ska erbjudas alla kategorier av domstolsanställda och ingår bland annat i utbildningen för både domare och nyanställda. Till hösten kommer vi att kunna erbjuda en interaktiv webbutbildning i informationssäkerhet, berättar Anita Kihlström Svensson. i utbildningen finns också inslag om säkerhet för personal, lokaler och utrustning. Krisberedskapsmyndigheten har tagit fram utbildningen och vi har anpassat den till Sveriges Domstolars verksamhet. Man startar utbildningen via en länk på intranätet Doris. Tanken är att alla anställda i Sveriges Domstolar ska ta del av utbildningen. Den går att genomföra enskilt eller i grupp. Utbildningen fokuserar på enkla, vardagliga situationer som medarbetaren ställs inför. Det kan handla om att man ska vara försiktig om man får ett e-postmeddelande med bifogade filer, eller om hur man ska agera om man stöter på någon som man misstänker inte är behörig att vistats i lokalerna. VIKTIGT ATT FÖREBYGGA Domstolsverket följer upp säkerhetsläget vid domstolarna genom enkäter, besök och genom att gå igenom rapporter om incidenter som skett på domstolarna. Under förra året utsattes hälften av domstolarna för hot eller våld. Ungefär samma förhållande rådde Under 2006, liksom under de närmast föregående åren, rapporterade domstolarna ett förhållandevis litet antal allvarliga incidenter. Det är viktigt att domstolarna följer våra rutiner för incidentrapportering och verkligen rapporterar även händelser som kan verka mindre allvarliga. På så sätt kan vi upptäcka mönster i det som händer ute på domstolarna, förklarar Anita Kihlström Svensson. Vi vill arbeta för att öka säkerhetsmedvetandet hos personalen, via utbildning och information, avslutar Anita Kihlström Svensson. Det allra bästa är att så långt det är möjligt försöka förebygga att incidenter inträffar. Alla på domstolen har ett eget ansvar och alla ska vara delaktiga. Alla ska tänka säkerhet. ORGANISATIONSFÖRÄNDRING PÅ DOMSTOLSVERKET Den 1 mars 2007 genomfördes vissa förändringar i Domstolsvekets organisation. Avdelningen för lokaler och teknik upphörde och avdelningens uppgifter fördelades på andra avdelningar. Samtidigt gick avdelningschefen Mats Malmsjö i pension. Enheterna för lokalförsörjning respektive teknik fördes över till ekonomiavdelningen medan funktionen för upphandling överfördes till juridiska avdelningen. Frågor om hot och säkerhet vid domstolarna hanteras nu av den nyinrättade säkerhetsavdelningen där även frågor om IT-säkerhet handläggs. Chef för säkerhetsavdelningen är Anita Kihlström Svensson. DOMKRETSEN NR 1/2007 9

10 CHEFSDAGARNA 2007 Arbetsgivartema på Chefsdagarna Mer pengar till domstolarna, fler avgjorda mål än någonsin och planer på en domarskola, det var några av nyheterna som Domstolsverkets generaldirektör Thomas Rolén avslöjade vid det årliga mötet för landets domstolschefer. Nya justitieministern Beatrice Ask utlovade domstolarna mer självständighet men hoppades samtidigt på bättre jämställdhet och mångfald och bättre relationer med massmedia. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON ÅRETS CHEFSDAGAR, den januari, hölls med följdriktigt fokus: Att vara arbetsgivare. Sedan förra mötet hösten 2005 har mycket hänt, hälsade generaldirektören Thomas Rolén. Generationsskiftet har gjort att många domstolschefer deltog för första gången gick det mesta enligt planerna, det var ett mycket intensivt år. Ekonomin har radikalt förbättrats och vi har ett nettotillskott på cirka 50 domare, trots ett stort antal avgångar, sade Thomas Rolén i sitt invigningstal. I år ökar budgeten till domstolarna med 307 miljoner kronor. Fler ljuspunkter är att landets domstolar har brutit en negativ trend. Förra året var antalet inkomna och avgjorda mål i stort sett lika många. För första gången har vallen brutits jämfört med 2004 avgjordes fler mål i fjol. Projektet En modernare rättegång får fortsatt hög prioritet. Men det är en tekniskt sett komplicerad förändring, med risk för logistiska problem. 450 rättssalar berörs och därför önskar Domstolsverket ett partiellt införande. Under senhösten 2008 ska samtliga salar vara förberedda för att spela in förhör. Thomas Rolén avslöjade slutligen att Domstolsverket planerar en domarskola där praktik ska erbjudas nyutnämnda domare. Förutsättningarna kommer att utredas under året. VILL INTE LÄGGA SIG I För första gången mötte justitieministern Beatrice Ask landets samlade domstolschefer. Många var nyfikna på hennes budskap till landets domstolar. Beatrice Ask betonade redan inledningsvis att hon inte tänker detaljstyra så mycket som det har gjorts tidigare. Vi har inga ambitioner att lägga oss i vad domstolarna sysslar med. Vi lämnar över allt mer frihet och beslut till er. Det är nära verksamheten man bäst ser var resurserna behövs, sade Beatrice Ask. Justitieministern rörde sig mycket kring frågor om domstolarnas framtid både ur verksamhetens och omvärldens perspektiv. Konkurrensen om duktiga jurister kommer att ställa nya krav. Därför är vi tvingade att hitta moderna arbetsformer. Och ni ska vara de duktigaste ledarna på dessa moderna arbetsplatser, sade Beatrice Ask och riktade sig mot de 86 församlade myndighetscheferna. Jämställdhet och mångfald blir nyckelord för denna modernisering, enligt Beatrice Ask. Informationen till allmänheten via massmedia måste bli bättre. Ett dåligt intryck av rättsväsendet undergräver förtroendet, menade hon. Fortfarande fastnar vi alldeles för lätt i fackuttryck. Domarna måste bli duktigare på att förklara på ett begripligt sätt. Tilltron står och faller med att vi kan verka i den här nya informationsvärlden, sade Beatrice Ask. 10 DOMKRETSEN NR 1/2007

11 CHEFSDAGARNA 2007 Inte bara juridiska krav på framtidens domare En kravprofil för domare som innefattar personliga egenskaper och yrkesmässiga kvalifikationer bör ingå i den kommande domarrekryteringen, tycker justitierådet Anna Skarhed. Parallellt når projektet Det fortsatta kvalitetsarbetet allt fler domstolar i landet. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSON UNDER VÅREN LÄMNAR justitierådet Anna Skarhed ett betänkande med förslag om den framtida domarrekryteringen. Detta scenario blev också avslutningen på årets Chefsdagar. Frågan om domarrekrytering är en följetong där denna utredning är den senaste i en lång rad. Den så kallade Regnerska utredningen föreslog en helt öppen rekrytering och att den särskilda domarutbildningen skulle försvinna. Utgångspunkten för mitt uppdrag är att domarrekryteringen ska bli väsentligt mer öppen men att den särskilda domarutbildningen ska finnas kvar, sade Anna Skarhed. BREDARE ERFARENHETER FINNS Kraven på en öppen rekrytering har funnits länge och har bland annat grundat sig på uppfattningen att domarutbildade har en väldigt likartad bakgrund och saknar yrkeslivserfarenhet från andra områden än de traditionella, som regeringskansliet, JO och JK. Den bilden är dock inte alldeles sann, enligt Anna Skarhed. Av 71 assessorer som utnämndes till domare hade 35 procent minst ett års erfarenhet från arbete inom andra områden, till exempel på advokat- och skattebyråer. Och 17 procent hade minst fyra års erfarenhet från andra områden än de traditionella. Anna Skarhed tycker att vi måste prata om mer grundläggande krav för domare. Vilka domare behöver vi och hur vill medborgarna att en domare ska se ut i ett modernt och komplext samhälle? I den framtida domarrekryteringen bör det finnas en kravprofil för domare som innefattar personliga egenskaper och yrkesmässiga kvalifikationer. Domaren måste naturligtvis vara en duktig jurist, men egenskaper som gör att parterna i ett mål känner förtroende för domaren och domstolen kan många gånger vara viktigare än den juridiska skickligheten. Idag ställs mycket större krav än tidigare på öppenhet från domstolarna. Vi måste kunna förklara oss. Det kräver en förmåga att kommunicera, både i domar och beslut, i rättssalen och med media, för att skapa den tilltro som är grunden för väl fungerande domstolar. ERBJUDA ROLIGASTE JOBBEN På frågan om hur domstolarna ska locka till sig unga och lämpade jurister har Anna Skarhed egentligen bara ett svar: Vill vi ha de bästa domarna måste vi också erbjuda de roligaste jobben och de bästa arbetsvillkoren. Vi måste jobba vidare med kvalitetsarbetet och skapa attraktiva arbetsplatser. Hovrättslagman Staffan Levén från arbetsgruppen kring det fortsatta kvalitetsarbetet, berättade att projektet pågår för fullt på de flesta domstolar. Som exempel på hur man kan bedriva bra kvalitetsarbete och hur det kan ge idéer och inspiration nämnde han Hovrätten över Skåne och Blekinge. Där går det fortsatta kvalitetsarbetet hand i hand med den nya domstolsbyggnad som ska stå klar hösten Vi ställde oss grundfrågan: Vad kan bli bättre? Vi ville bort från negativa synsätt och min erfarenhet från näringslivet är att processen i sig ger resultat, att människor är delaktiga, sade projektansvariga hovrättsrådet Staffan Anderberg. DOMKRETSEN NR 1/

12 CHEFSDAGARNA 2007 Jonas Hallberg, moderator, Göran Lambertz, justitiekansler, Bent Carlsen, præsident vid Østre Landsret i Köpenhamn, Geir Engebretsen, sorenskriver vid Oslo tingrett, Kathrin Flossing, hovrättspresident vid Göta hovrätt och Lena Berke, lagman vid Stockholms tingsrätt Otydligt ledarskap ett nordiskt problem Frågor kring domstolschefens roll kontra domarens självständighet lockade till debatt under Chefsdagarna. Lagman Lena Berke menade att frågeställningarna fallit i djup Törnrosasömn och ville att chefens positioner flyttas framåt. Publiken var av samma åsikt och manade till större frihet för domstolschefen. TEXT LARS COLLIN FOTO CARL JOHAN ERIKSSON HUR STÅR DET egentligen till med domarnas självständighet? Har de rentav för mycket frihet? Bör domstolscheferna i så fall flytta fram sina positioner? Borde de helt enkelt kräva närvaro av sina domare? Dessa och liknande tongångar fick luft och nordisk smak och blev ett av de mest debatterade inslagen under årets två Chefsdagar. En panel bestående av Lena Berke (lagman vid Stockholms tingsrätt), Bent Carlsen (præsident vid Østre Landsret i Köpenhamn), Geir Engebretsen (sorenskriver vid Oslo tingrett), Kathrin Flossing (hovrättspresident vid Göta hovrätt) och Göran Lambertz (justitiekansler) styrdes med mild järnhand av Jonas Hallberg. Även om han är mest bekant som tvprofil och spanare i Sveriges Radio, är Jonas Hallberg inte obekant med Fru Justitias förehavanden. För församlingen var han snabb att påpeka att i stort sett hela släkten är jurister. Jonas Hallberg tog sin jur.kand. i Uppsala. Lena Berke var först ut på plan och menade att dagens teman tyvärr tycks föra en tynande tillvaro. Frågor kring hur långt domstolschefen kan agera har hamnat i ett slags Törnrosasömn, det är tråkigt eftersom det här är viktiga frågor. Jag tycker att domstolschefens position ska flyttas fram. Reglerna om domares självständighet är inte primärt till för att skydda domaren mot just domstolschefen. Man har inte prövat gränserna för vad domstolschefen kan göra. Domare är arbetstagare och har skyldigheter mot arbetsgivaren, precis som alla andra, sade Lena Berke. BORTSKÄMDA DOMARE? Är domarna kanske rentav för bortskämda, undrade Jonas Hallberg. Nej, de är för det mesta samvetsgranna, lojala och hyggliga. Dessutom är de auktoritetsbundna vilket gör att de är förhållandevis lättstyrda, konstaterade Lena Berke och drog ner spontana skratt från cheferna i publiken. Mönstret går att känna igen hos våra nordiska grannar. Bent Carlsen upplever att situationen just nu är lätt kaotisk i Danmark, eftersom man nyligen minskat från 82 till 24 byrätter varav 19 har fått nya domstolschefer. Domstolscheferna har tvingats definiera sin roll. Många domare ser sig mer som ett slags frilansmedarbetare. Jag har följt den svenska utvecklingen och tror att vi på många punkter ligger lite före när det gäller ledarskap, hävdade Bent Carlsen. Geir Engebretsen kom från Oslo med en redogörelse som han lite skämtsamt kallade så explosiv att metalldetektorn på Arlanda gav utslag. Den eldfängda tolvsidiga rapporten Gränsen för domstolarnas makt över den enskilda domaren har inte precis mötts med stora famnen av den norska domarföreningen. Att norska domstolschefer i för liten grad utövar sitt ledarskap är ett stort problem, sade han. Göran Lambertz välkomnade initiativet till en frisk diskussion och såg paralleller till sin egen verksamhet. Här finns gränsdragningar som påminner om mina som justitiekansler. Jag har inte heller rätt att klampa in i dömandet och får inte kritisera domare för hur de har dömt i enskilda fall, menade Göran Lambertz. ÖPPNA DISKUSSIONER Lena Berke poängterade väsentligheten i att öppna diskussioner förs på domstolarna. 12 DOMKRETSEN NR 1/2007

13 CHEFSDAGARNA 2007»Det kanske är cheferna det är fel på och inte domarna.«gunnel Wennberg, president, Hovrätten för Västra Sverige»Många domare ser sig mer som ett slags frilansmedarbetare.«bent Carlsen, præsident vid Østre Landsret i Köpenhamn Vi har en konstig kultur som gör att vi till exempel inte lyssnar på varandras förhandlingar och att man inte ska kunna lära sig av varandra. Vi borde ha ett system just för att kunna lyssna; inte för att kritisera, utan snarare som erfarenhetsutbyte. Att gå på varandras förhandlingar ska inte vara något märkvärdigt, sade Lena Berke. Från norsk front talades om att frågorna är en del av ett generellt kvalitetsarbete. Inriktar man sig aktivt och tydligt på kvalitet kan man också få domarna med sig, hävdade Geir Engebretsen som har 200 anställda, varav 100 domare, på tingsrätten i Oslo. För att bäst kunna leda verksamheten tyckte Kathrin Flossing att domstolscheferna måste ta reda på sina rättigheter och skyldigheter. Det råder en artighetskultur både mellan domare och i förhållandet till chefen och vice versa. Alltså behövs stöd och lite råg i ryggen. Bästa sättet kan vara att ha ett diskussionsforum med sina kollegor. Även om jag tycker att självständighet egentligen inte är något stort problem, finns fortfarande domare som använder sin frihet som en sköld, sade Kathrin Flossing. Frågan om närvaroplikt för domare tycktes vara ett hett ämne. Bent Carlsen har 64 domare i hovrätten. En av dem har en frånvarofrekvens på 75 procent. En del danska domare menar att de likväl som att sitta på sin arbetsplats, kan prioritera att skriva sin dom och sedan gå hem. MÖTER ETT STILLA MOTSTÅND Gunnel Wennberg, president vid Hovrätten för Västra Sverige vände på diskussionen och hävdade att det kanske är cheferna det är fel på och inte domarna. De flesta av oss tycker nog att det är lite obehagligt att chefa över domare. Man vet inte riktigt vad man ska göra när man möter ett stilla motstånd som inte yttrar sig i att de säger emot. Konkret kan det gälla att många av oss vill ha en mer aktiv hantering av målen där man sätter upp tidsgränser och håller kontroll över skriftväxlingen och vad som sker. Många domare är inte vana vid att chefen har synpunkter på det. Kanske är vi för otydliga med vad vi anser och måste lära oss att ta en diskussion i sakfrågor, utan att för den skull lägga oss i själva dömandet, sade Gunnel Wennberg. Sten Heckscher, president vid Kammarrätten i Stockholm, var av en annan åsikt: Vi talar alldeles för mycket om repressivt ledarskap och ordningsmannafunktioner. Det är faktiskt inte det enda sättet att leda en verksamhet på. Man kan tala med folk, sade Sten Heckscher som i sin tur fick mothugg av justitiekanslern. Ämnet för dagen är domstolschefens roll kontra domarens självständighet då ska vi inte sjunka tillbaka till den bekväma funktionen där vi säger att nu ska vi vara goda ledare. Det är klart att ett ledarskap ska vara vänligt och bra och utveckla verksamheten, men det finns också problem vi måste kunna diskutera. Domstolschefer bör vara aktivare ledare för att utöva en aktiv tillsyn, tyckte Göran Lambertz. Därefter delades domstolscheferna in i diskussionsgrupper med syfte att lyfta fram de viktigaste förväntningarna kring sin yrkesroll. Aktiviteten blev hög kring den inledningsvis vita väggen där kollegor bedömde önskemål med små gröna och röda prickar. Panelen summerade. Runt frasen större frihet för domstolschefen satt ett helt pärlband av gröna markeringar, medan förhoppningar om en jämn och hög brottslighet lockade till gapskratt. ROP PÅ HJÄLP Många bra reflektioner, kommenterade Bent Carlsen och fick medhåll av Geir Engebretsen som trodde att den nordiska chefskulturen nog är sig ganska lik över länderna. Förslagen var ganska samstämmiga, fast med en del rop på hjälp. Många efterfrågar stöd, sammanfattade Kathrin Flossing. Att just behovet av stöd återkom, tyckte Lena Berke var en intressant tendens. Domstolscheferna behöver bättre hjälp med administration underifrån och stöd runt om bland kamrater. Jobbet är engagerande och lätt att bli uppslukad av, samtidigt som man blir som mest applåderad om man kastar sig in i den dömande verksamheten. Vi måste fundera över om det är vad vi är till för, sade Lena Berke. Ett konkret resultat lovade generaldirektör Thomas Rolén; Domstolsverket tar med sig dagens frågeställningar till Jönköping där de tillsätter en arbetsgrupp och uppdaterar äldre skrifter om ledarskap vid domstolarna. Sista ordet fick förstås Jonas Hallberg: Det är mänskligt att döma! DOMKRETSEN NR 1/

14 AKTUELLT Fint pris för forskning om brottskarriärer TEXT ANNETTE WALLQVIST FOTO THOMAS WÅGSTRÖM Brottskarriärer har länge intresserat de båda professorerna Alfred Blumstein och Terrie E Moffitt. Nu belönas de med Stockholm Prize in Criminology för sin forskning. EN ORSAK till att juryn fastnade för just dessa två, förutom att de är världsledande kriminologer, är att de bedrivit longitudinella studier (studier där man över tid följer ett antal objekt och gör upprepade mätningar på dem) av ett stort antal människor, berättar professor Jerzy Sarnecki som är prisjuryns ordförande. En post han delar tillsammans med den amerikanske professorn Lawrence Sherman. Pristagarna tillhör olika generationer och forskartraditioner. Alfred Blumstein är verksam i USA, vid Carnegie-Mellonuniversitetet i Pittsburgh. Hans forskning är traditionell och hårt faktaorienterad. Terrie E Moffitt är»forskningen har gång på gång visat hur genernas koppling till beteende eller sjukdom nästan helt beror på en persons livsstil.«om Terrie E Moffitts forskning verksam vid Londons universitet och även om hennes forskning vilar på samhällsvetenskaplig grund, är hon mycket intresserad av genernas påverkan på en kriminell livsstil. I en mening arbetar vi med samma problem, men från olika håll och med olika verktyg. Till min stora lättnad har våra resultat inte varit motsägelsefulla, säger Terrie E Moffitt själv. VÅGAR DRA SLUTSATSER Jerzy Sarnecki säger att Alfred Blumstein är en pionjär på området brottskarriärer. Han är en teoretiker och empiriker, som vågar dra kriminalpolitiska slutsatser utifrån sin forskning. Blumstein har bland annat visat att New York-modellen, nolltolerans och hårda tag, haft mycket liten påverkan på våldsbrottslighetens nedgång i USA de senaste åren. Istället är det förändringar på den amerikanska crackmarknaden* som i stor utsträckning påverkat utvecklingen.»new York-modellen, nolltolerans och hårda tag har haft mycket liten påverkan på våldsbrottslighetens nedgång i USA de senaste åren.«om Alfred Blumsteins forskning Blumstein har visat att det är fåfänga föreställningar att så enkla åtgärder som nolltolerans och hårda tag ska fungera på ett komplext problemområde. Men tyvärr har det inte kommit fram i den allmänna debatten, konstaterar Jerzy Sarnecki. Alfred Blumstein har också kartlagt utvecklingen av brottslingars kriminella karriärer och studerat individers olika brottsmönster. Det visade sig finnas stora skillnader i frekvensen av brott, brottstyper och längd på den kriminella karriären, vilket medför osäkerheter i metoderna att förutsäga framtida brottslighet i varje individuellt fall. Därmed finns det exempelvis ett etiskt problem i att grunda domspraxis på tidigare brott, menar Blumstein. Det är forskning som öppnar dörrar för viktiga frågor kring rättstillämpningen inom dessa områden, säger Alfred Blumstein själv. UNDERSÖKER ARV OCH MILJÖ Terrie E Moffitt berättar att det är Alfred Blumsteins tidiga arbete kring kriminella karriärer som ligger till grund för hennes eget arbete om vad som gör ett asocialt och kriminellt beteende bestående och att hon försöker förena socialvetenskap med bio logiskgenetisk forskning. Målet är att komma fram till hur arv och miljö samspelar när det gäller våld och mental ohälsa. Priset inrättades 2005 för att belöna insatser inom den kriminologiska forskningen eller för praktisk tillämpning av forskningsresultat när det gäller brottsbekämpning och främjande av mänskliga rättigheter. Enligt Jerzy Sarnecki är förhoppningen att priset ska hjälpa till att föra fram kriminologin som en fungerande vetenskap och som en värdefull kunskapskälla för kriminalpolitiken. Vinnarna utses av en jury som består av elva kriminologer från olika delar av världen. Priset delas ut 5 juni vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Pristagarna delar på en miljon kronor. 14 DOMKRETSEN NR 1/2007

15 AKTUELLT Men det finns en oro kring den genetiska forskningen, säger hon. En oro för att generna ges för stor betydelse när det gäller hur en människa blir och att det är omöjligt att ändra på. Men i själva verket är det precis tvärtom, menar Terrie E Moffitt. Forskningen har gång på gång visat hur genernas koppling till beteende eller sjukdom nästan helt beror på en persons livsstil. Och livsstilen är ju inom vår kontroll. Däremot måste den genetiska forskningen följas åt av forskning kring etiska och legala konsekvenser. Då blir det möjligt att hålla jämna steg med denna vetenskap som utvecklas så snabbt, säger hon. STORA STUDIER År 2002 visade hon och hennes team hur låga nivåer av en viss sorts enzym i hjärnan ökar risken för att utsatta barn ska utveckla ett våldsamt beteende under uppväxten. Men att den biologiska dispositionen bara är relevant när barnet utsattes för trauman, exempelvis misshandel. Detta efter att under 25 år följt 500 pojkar i Nya Zeeland. Andra team har nu upprepat studien i andra länder och resultaten verkar hålla. Moffitt arbetar också med en longitudinell studie av tvillingar, tvillingpar. Hälften av dem växer upp i familjer som utgör ett tvärsnitt av befolkningen, medan den andra hälften växer upp under otrygga och fattiga förhållanden. Genernas påverkan på aggressiviteten är uppenbara i den här studien, men vi har också sett bevis för att den sociala omgivningen har betydelse för barnets utveckling. Eller som Jerzy Sarnecki uttrycker det: Moffitt hjälper oss att förstå samspelet mellan det sociala och biologiska. Att se att vissa är mer sårbara än andra. Man skulle också kunna säga att Terrie E Moffitt studerat vad som får ett litet gulligt barn att steg för steg förvandlas till en brottsling och talar därmed indirekt om för oss vad vi kan göra åt det. Stockholm Criminology Symposium drar forskare från hela världen Stockholm Criminology Symposium den 4 6 juni, ska vara ett tillfälle till erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker. Det har varit grundtanken när arrangörerna valt årets stora teman för konferensen. TEXT ANNETTE WALLQVIST BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET, Brå, har i uppdrag att arrangera symposiet årligen. Det genomförs i samarbete med det svenska rättsväsendet, Stockholms universitet, Pennsylvanias universitet och det internationella kriminologisällskapet ISC. Symposiet hålls i samband med att the Stockholm Prize in Criminology delas ut. I år går priset till Alfred Blumstein och Terrie E Moffitt. Symposiet arrangerades för första gången förra året, då cirka 500 deltagare kom från hela världen. Årets symposium är uppbyggt kring tre delkonferenser. De kommer att handla om att skydda barn från brott, effektiva och rättvisa polismetoder och vändpunkter i den kriminella karriären. Var och en av dessa delkonferenser inleds med en gemensam föreläsning som följs av parallella seminarier. Ett viktigt inslag är att varje delkonferens kommer att avslutas med en gemensam, moderatorledd diskussion. Förutom dessa tre stora teman kommer det också att bli föreläsningar på ett flertal olika teman inom i princip hela fältet av samtida kriminologi. Tre områden har identifierats som särskilt intressanta. De handlar om att få slut på våld mot kvinnor, organiserad och ekonomisk brottslighet och nationella brottsförebyggande strategier. Förra året presenterade 275 olika talare sin forskning på över 90 seminarier. Hur många det blir i år är ännu inte klart, men säkert är att årets pristagare kommer att tala, liksom den ena av förra årets pristagare, Fried rich Lösel. * Crack är benämningen på drogen kokain i dess kristallina form. DOMKRETSEN NR 1/

16 Fler journalistkontakter har gett sakligare mediebild Sveriges Domstolars mediegrupp är en viktig del av arbetet med att öka allmänhetens förtroende för domstolarna. Mari Heidenborg, sedan årsskiftet chefsrådman vid Solna tingsrätt, är en av de domare i mediegruppen som media är allra flitigast att anlita: Visst är det en risk man tar om man väljer att gå ut i media. Man blir inte alltid rätt citerad, man kan bli hårt klippt och tillvinklad på alla möjliga sätt. Det är tufft och frustrerande många gånger, men man tar en ännu större risk genom att låta bli och ge sin plats och sin röst till någon annan. TEXT MARCUS NILSSON FOTO CARL JOHAN ERIKSON MARI HEIDENBORG har alltid tyckt att det varit viktigt att även domare syns i media och drev den uppfattningen långt innan hon blev en del av mediegruppen. Hon menar att en åklagare alltid har sitt perspektiv, en försvarare ett annat, en kriminolog ett tredje och alla har de ett eget intresse av att vara med i tidningar eller i tv och radio. Inte sällan drar dessa intressen inte helt jämt med domstolarnas då skapas en skev bild av hur arbetet där egentligen går till. Jag tycker att det är självklart att domstolarna ska granskas i media och då måste man förhålla sig till det. Ibland får ju domstolarna kritik när bristen egentligen ligger i lagstiftningen eller i hur åklagaren valt att framställa sin sak. Min tillfredsställelse i den här rollen bygger på om jag lyckas bidra till att kritiken vi får är mer saklig. Det betonas från flera håll hur viktigt det är med detta allmänhetens förtroende justitieminister Beatrice Ask tryckte till exempel särskilt på frågan under årets Chefsdagar (se artikel på sidan 10). Det är också en stor del av den övergripande informationssatsning inom hela Sveriges Domstolar, som Domkretsen kunde berätta om i nummer Mediegruppen startades för två år sedan, just för att åstadkomma ett öppnare utbyte med media. Eller rättare sagt med allmänheten, som ju till största delen får sin kunskap om domstolarnas arbete förmedlad via journalister. Mari Heidenborg, chefsrådman, Solna tingsrätt FÖRTROENDET FÖR DOMSTOLARNA SJÖNK Vi upplevde då att allmänhetens förtroende för domstolarna stadigt sjönk och vi kände nog att mediernas sneda rapportering delvis var en orsak till detta. Problemet låg mycket i att domare sällan ställde upp för att svara på journalisternas frågor och då funkar det inte att skylla den skeva bilden på någon annan Därför skapades en mediegrupp av domare som särskilt åtog sig att vara tillgängliga och behjälpliga för media, berättar mediegruppens talesman, Staffan Levén, hovrättslagman vid Hovrätten för Västra Sverige. Staffan Levén beskriver två tendenser i medierapporteringen om domstolarna, som blivit allt tydligare under de här två åren: Fler domare, i högsta grad också utanför mediegruppen, figurerar i media; dessutom har medias rapportering blivit mer saklig och rättvisande. Det är naturligtvis omöjligt att säga hur mycket mediegruppen är orsak till denna positiva utveckling, men jag hoppas och tror att gruppen i alla fall delvis har bidragit till den, säger han. Tidigare har det förekommit en vag föreställning om att den dömande domaren inte får eller bör uttala sig i media. En del har sannolikt också upplevt det som att allt som kan sägas är bäst beskrivet i domen. Sådana inställningar har naturligtvis hållit tillbaka domarna från rampljuset. Men det kan vara svårt att hantera media också, det uttrycker både Staffan Levén och Mari Heidenborg 16 DOMKRETSEN NR 1/2007

17 och det är då inte alls konstigt om man skulle dra sig för det. Av rent naturliga skäl är det ju inte vardagsbestyren journalisterna är intresserade av, utan de allra känsligaste och svåraste frågorna. UPPMÄRKSAMMADE MÅL Jag har själv varit inblandad i uppmärksammade rättegångar, till exempel den kring dödsmisshandeln på Kungsgatan i Stockholm, Två misstänkta släpptes då efter domen och en fick ett relativt lindrigt straff. Det var ett otroligt tryck från massmedia, mitt i sommaren var det ju också. De journalister som följde rättegången och tog sig tid att prata med mig hade en mer nyanserad och rättvisande bild av domen, än vad de hade som inte brytt sig om att gå dit, berättar Mari Heidenborg. Det visar inte minst på skillnaden mellan att ställa upp i media och att inte göra det, menar Mari Heidenborg, även om man inte kan välja själv vilka tidningar som är intresserade av ömsesidigt utbyte. Sedan är det naturligtvis inte alltid lika dramatiskt när tidningarna ringer till henne. Ibland handlar hennes åtagande bara om att höja den allmänna kunskapsnivån hos journalisterna: Jag kontaktas numera var och varannan vecka av någon journalist. Oftast vill de bara kolla upp en faktauppgift eller har någon allmän fråga om praxis eller så. Vanligen syns man inte på bild eller i tidningen men man har ändå bidragit till att ett förhållande blir mer sakligt belyst. MEDIEGRUPPENS FRAMTID Mediegruppen tycks därmed faktiskt ha uppnått en hel del av det som den var tänkt att åstadkomma. Vi har till och med löst diskuterat frågan att vi kanske inte kommer att behövas så mycket längre och det vore absolut inte att betrakta som ett nederlag, utan som en seger, menar Staffan Levén. Men man kan också tänka sig att mediestödet utvecklas till något annat. Rent konkret kan vi till exempel bli mycket bättre på att jobba med pressmeddelanden. De flesta media köper faktiskt direkt formuleringarna i ett pressmeddelande. Det är ju mycket smidigare för dem än att själva behöva komma fram till det mest väsentliga i domstolens bedömning, säger Mari Heidenborg. Man kan också tänka sig att utöka verksamheten med medieträning, så att fler domare kan genomgå det. Staffan Levén har fått många sådana förfrågningar. Mer stöd och rådgivning till andra domare, skulle kunna bli en utveckling av verksamheten. Det finns dock fortfarande en hel del kvar att göra då det gäller förståelsen för själva villkoren i kontakten med media, menar Mari Heidenborg: Media är något att förhålla sig till, vare sig vi tycker om det eller ej. Det har blivit bättre, men jag tror att det fortfarande kan finnas en något för stor försiktighet bland en del av mina kollegor, ibland kanske rentav en avvisande attityd. Det blir alltid ohållbart i längden. Vi måste snarare anpassa oss mer till medias egna villkor. Ja, vi får nog helt enkelt kunna förbereda oss på att det vi har att säga ska sägas på 30 sekunder och inte en kvart. MEDIEGRUPPEN Nyligen utökades Sveriges Domstolars mediegrupp med domare även från förvaltningsdomstolarna. Genom rekrytering av ett regeringsråd är alla tre instanserna numera företrädda. I gruppen ingår därmed 32 domare som har åtagit sig att vara tillgängliga för media. Mediegruppen bildades för att underlätta kontakterna mellan domstolarna och massmedia och därmed förbättra informationen till allmänheten. Domarna i mediegruppen uttalar sig inte som företrädare för Sveriges Domstolar eller för enskilda domstolar utan i sin egenskap av domare. Inom mediegruppen ger man varandra stöd inför kontakter med media. Man kan även ge råd om någon annan domare ska träffa journalister i något sammanhang. Två gånger om året träffas gruppen under ett par dagar, då man möter representanter från dags- och kvällstidningar samt etermedia, och diskuterar vilket utbyte man kan ha med varandra. Mediegruppens medlemmar genomgår också mycket uppskattade medieträningar. Namn och telefonnummer till de domare som ingår i mediegruppen finns i pressrummet på domstol.se DOMKRETSEN NR 1/

18 En modernare rättegång jätteprojekt men bara del av propositionen Propositionen En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol tar ett efterlängtat och välbehövligt helhetsgrepp för att förnya rättegångsprocessen. Flexiblare arbetsgång, tydligare rollfördelning mellan instanserna och utnyttjandet av modern teknik i rättssal är reformens hörnstenar. Det sista har gett Domstolsverket ett av verkets mest omfattande projekt. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO CARL JOHAN ERIKSON AV PROPOSITIONENS, En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol (2004/05:13), drygt 330 sidor handlar bara cirka fyrtio sidor om användandet av modern teknik i rättssalar. Men trots det ringa antalet sidor påverkas ett stort antal lagparagrafer av det faktum att det ska bli möjligt att dokumentera vittnesförhör i rättssalen med bildinspelning och att dessa inspelningar ska kunna användas som bevis. För Sveriges Domstolar innebär det ett nytt sätt att arbeta och nya arbetsmoment. För Domstolsverket är det ett av verkets mest omfattande projekt någonsin där bland annat 450 salar ska utrustas med ny teknik.»genom att hovrättens bedömning grundar sig på samma material som tingsrätten har dömt efter, så kommer rättegångarna att bli rättvisare.«monika Sörbom, departementsråd, Justitiedepartementet Den är en rätt stor reform, inte minst eftersom den innebär att vi byter den tekniska miljön i rättssalarna. Vår uppgift har varit att lägga fast regelverket för reformen och nu är det Domstolsverkets uppgift att skapa de praktiska förutsättningarna, säger Monika Sörbom, departementsråd på Justitiedepartementet. STAFETTPINNEN ÖVERLÄMNAD Bakgrunden till propositionen är en stark önskan att reformera de sextioåriga reglerna för rättsprocessen i allmän domstol. Målet är att skapa en effektivare rättegång där förfarandet bättre motsvarar det samhälle som finns idag. Propositionen tar avstamp från den statliga rättegångsutredning, som 2001 slog fast att processen i domstolarna vilar på en solid grund men att anpassningar bör göras för framtiden samt departementspromemorian Hovrättsprocessen i framtiden som samma år bland annat diskuterade hovrättens roll i instansordningen och tankar kring prövningstillstånd. Parallellt har det också under en längre tid funnits en strävan att på olika sätt använda modern teknik i rättssalar. Redan 1995 diskuterades att dokumentera förhör i tingsrätt med hjälp av videoteknik men tiden har inte varit mogen förrän nu, säger Monika Sörbom. Propositionen röstades igenom i riksdagen i juni 2005 och i och med regeringsuppdraget som kom fem månader senare gick stafettpinnen över till Domstolsverket. Efter förstudier fram till sommaren 2006 drog projektet En modernare rättegång igång och har fram tills nu befunnit sig i en planeringsoch utvecklingsperiod där Domstolsverkets projektledning har skapat sig en bild över vad som ska göras, hur det ska göras, när det bör göras och vilka eventuella svårigheter som väntar på vägen. Projektet ska ta fram en systemlösning för hur ljud och bild ska spelas in, se till att materialet kan lagras och finnas åtkomligt för både hovrätt och tingsrätt samt se till att all teknik är installerad på domstolarna och fungerar när lagen träder i kraft. Så här långt är den tekniska lösningen med kamera, stativ, multimedia- PC och pekskärm som styr inspelning och uppspelning av bild och digitalt ljud framtagen och allt är förberett för att lagra filerna i det datoriserade verksamhetsstödet Vera. Just nu är projektet på väg in en fas med ett omfattande installationsarbete där tillgång till material, salar och test av lösning sätter projektet på prov.»vi har inte skapat den perfekta rättegången men vi har tagit ett steg mot en förbättring. Givetvis kommer förändringarna att utvärderas och om så behövs, justeras och förfinas.«john Ahlberk, kansliråd och rättssakkunnig, Justitiedepartementet EN AV TRE HUVUDPUNKTER I propositionen finns tre huvudlinjer: utnyttjandet av modern teknik, hovrättsprocessens förnyelse och möjligheter för domstolarna att i större utsträckning anpassa sitt arbete efter behoven i de enskilda målen. Syftet med att införa modern teknik i rättssalen är dels att få bort de undermåliga kassettbanden som idag används för dokumentation, dels att ge den som får sin sak prövad i rätten en bedömning som grundar sig på samma material oavsett vilken instans hans eller hennes mål befinner sig i. Det vill säga, det som spelas in i tingsrätten ska också ligga till grund för hovrättens bedömning av målet. De som är negativa till utvecklingen tror kanske att tekniken kommer att ersätta det vanliga förfarandet och att detta är ett sätt att göra det lättare för sig med exem- 18 DOMKRETSEN NR 1/2007

19 pelvis lägre krav på bevisning. Men så är inte fallet, säger Tobias Eriksson, rättssakkunnig på Justitiedepartementet. Genom att använda ljud- och bildinspelningar behöver inte heller ett vittne kallas till en ny förhandling i hovrätten och ytterligare en gång utsättas för vad som många uppfattar som en skrämmande och pressande situation, säger John Ahlberk, kansliråd och rättssakkunnig på Justitiedepartementet och fortsätter: Men självklart kommer hovrätten att kunna förhöra vittnen igen vid oklarheter. Men det kommer inte att bli några omförhör som det är idag. Tanken är istället att hovrätten håller ett tilläggsförhör som ett komplement till videoinspelningen. Tobias Eriksson, Monica Sörbom och Johan Ahlberk, Justitiedepartementet TINGRÄTTEN SKA VÄGA TYNGRE Detta ligger också helt i linje med propositionens mål att lägga större vikt vid tingsrätten som dömande instans och stärka hovrättens funktion som överprövare. Idag ses förhandlingen i tingsrätten ofta som en startsträcka till hovrätten, vilket i princip gör att samma rättegång hålls två gånger. Vi vill effektivisera och se till att de som ska få sin sak prövade i rätten ska få det inom rimlig tid. Därför har också prövningstillstånden utökats till att omfatta fler måltyper och domstolsärenden, säger Monika Sörbom. När det gäller möjligheterna att anpassa handläggningen efter målens behov, så kommer propositionen bland annat att ge större möjlighet till att ta upp bevis utom huvudförhandling och göra det möjligt för parterna att i större grad hänvisa till skriftliga handlingar. Det senare kommer till exempel att kunna underlätta komplicerade ekobrottmål. Det som alla väntar på nu, är det magiska datum när de nya reglerna ska träda i kraft. Domstolsverket ska senast den 15 maj redovisa till regeringen sin bedömning när tekniken kan vara installerad och klar att använda. Projektledningen anser idag att senhösten 2008 är en rimlig uppskattning och har föreslagit att införandet ska gå stegvis, för att säkra kvaliteten. Det är viktigt att vi kan få ett så smidigt införande av det nya systemet som möjligt. Vi har därför i dagarna skickat ut ett förslag på remiss som möjliggör en testverksamhet av tekniken vid ett antal domstolar, avslutar Monika Sörbom. DOMKRETSEN NR 1/

20 Vägen mot modernare rättssalar kräver tålamod Resan mot att installera modern teknik på landets tingsrätter och hovrätter har börjat. När målet är nått ska 450 rättssalar och förhandlingsrum vara klara för ljud- och bildinspelningar. För att logistiken ska fungera krävs det att domstolarna kan avvara salar, vilket inte är självklart med deras nuvarande arbetsbelastning. Installationsarbetet kommer att göras efter hovrättsområde, och som mest kommer man att arbeta på femton domstolar samtidigt. Niclas Alenbratt, Domstolsverket Samtidigt med arbetet att ge Weiab-hurtsarna möjlighet att spela in digitalt ljud i de allmänna domstolarna görs samma upprustning i förvaltningsdomstolarna. TEXT VIKTORIA EKBERG FOTO PER CARLSSON EFTER ETT INTENSIVT planerings- och utvecklingsarbete är det snart skarpt läge för installationsarbetet i Domstolsverkets projekt En modernare rättegång. Uppdraget är att utrusta 450 rättssalar och förhandlingsrum med ny teknik. Redan i somras började inspelningsutrustningen i de så kallade Weiab-hurtsarna att bytas, så allt är färdigt för inspelning av digitalt ljud in i verksamhetsstödet Vera när den nya versionen av Vera, R6, är klar. Arbetet är upplagt som en trestegsraket. Första steget är hurtsarna och det beräknar vi vara klart i slutet av december i år, säger Niclas Alenbratt som är delprojektledare och ansvarig för tekniken i projektet En modernare rättegång. För domstolarna innebär detta inte någon större störning. Men under resans gång behövs mer förståelse. Installationsarbetet i steg två kräver i snitt tillgång till salarna under tre dagar. Idag har Sveriges Domstolar fått extra resurser för att arbeta av målbalanser, vilket medför tryck på rättssalarna. Ett faktum som gör installationsarbetet svårare. Därför hoppas projektledningen på tålamod och överseende, så att arbetet kan flyta så snabbt som möjligt. TRE STEG MOT MODERN TEKNIK I steg två ska rättssalar som redan har viss presentationsteknik uppgraderas. Till exempel ska alla pekskärmar ha samma gränssnitt, vilket gör att de redan befintliga måste justeras. Samtidigt ska kablar dras fram och uttag förberedas. Som kronan på verket görs en besiktning av tekniken för att se att allt fungerar som det ska. I det sista steget ska alla salar som hittills inte fått tekniken installerad göras klara och då installeras också själva kameran och tillhörande stativ. Tillsammans med kameran kommer även den multimedia-pc som ska ta emot inspelningarna, koda dem till digitala ljud- och bildfiler och lagra dessa i Vera, att installeras, monteras och konfigureras. Dessutom förbereds installation av nätverket. Det tredje steget kommer att påbörjas i sommar och löper alltså i perioder parallellt med de andra stegen. Denna del av arbetet är så pass stor att Domstolsverket just nu håller på att upphandla för att en leverantör ska projektera detta.»installationsarbetet i steg två kräver i snitt tillgång till salarna under tre dagar.«niclas Alenbratt, Domstolsverket Steg ett och två kan vi administrera själva, men inte tre. Upphandlingen gäller projektering och ansvar för organisation, arbetskraft och material. Däremot kommer vi att vara med och stämma av arbetet löpande, berättar Niclas Alenbratt. Projektledningen räknar med att behöva femton månader från och med att steg tre går igång i sommar. Men till sist är det regeringen som fattar beslut om när de nya rättssalarna ska var klara. För oss är det viktigt att få ett datum, så att vi vet vad vi har att arbeta mot, konstaterar Niclas Alenbratt. 20 DOMKRETSEN NR 1/2007