Kallelse. Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Plats och tid Stadshusets spegelsal kl.9:00. Ordförande Eva Älander (S)

Transkript

1 Kallelse Kommunfullmäktige kallas till sammanträde Plats och tid Stadshusets spegelsal kl.9:00 Ordförande Eva Älander (S) Gävle kommun Växel

2 Sid 2 (5) 1. Överenskommelse mellan fullmäktigepartierna i Gävle kommun mandatperioden Dnr 14KS391 Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens protokoll Överenskommelse mellan fullmäktigepartier ni Gävle kommun mandatperioden - 2. Val av kommunrevision - Dnr 3. Val av kommunstyrelse Dnr 4. Val av kommunalråd för tiden Dnr 5. Val av kommunalråd i opposition för tiden Dnr 6. Val av övriga nämnder och styrelser m.m. Dnr 7. Kommunplan med årsbudget och utblick - Dnr 14KS265 Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens protokoll Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 251 Sverigedemokraternas förslag till Gävle kommunplan med årsbudget Centrala Samverkansgruppen SCG - Protokoll (1/3) Reservation från Lärarförbundet till CSG-protokoll kommunbudget/kommunplan (2/3) Reservation från Lärarnas Riksförbund till CSG-protokoll kommunbudget/kommunplan (3/3) Reviderad Kommunplan med årsbudget och utblick - Politisk skrivelse från Allians Gävle - Kommunplan med årsbudget Allians Gävle - Yrkande avseende Kommunplan med årsbudget och utblick - Reservation från Allians Gävle inlämnad vid Kommunstyrelsens sammanträde gällande Kommunplan med budget och utblick -

3 Sid 3 (5) 8. POG - Politisk organisation i Gävle kommun Dnr 13KS133 Handlingar i ärendet: Byggnads- och miljönämnden - Protokoll samt yttrande över POG- Politisk organisation Tekniska nämnden - Protokollsutdrag med yttrande - POG POG - Politisk organisation i Gävle kommun Tjänsteskrivelse - POG - Politisk organisation i Gävle kommun Kommunstyrelsens protokoll Arvode för ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden Dnr 14KS413 Handlingar i ärendet: Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 252 Tjänsteskrivelse - Arvode ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden Bilaga - Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern 10. Försäljning av fastigheten Sörby Urfjäll 28:4 - Ägd av Gavlefastigheter Gävle kommun AB Dnr 14KS175 Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens protokoll Tjänsteskrivelse - Återrapportering av försäljning av kommersiella fastigheter i Gavlefastigheter AB Protokollsutdrag från Gävle Stadshus AB - Försäljning av kommersiella fastigheter från Gavlefastigheter Gävle kommun AB 11. Höjning av VA-taxans brukningsavgift från 1 januari Dnr 14KS336 Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens protokoll Protokollsutdrag från Gävle Vatten - Justering av VA-taxans brukningsavgift från 1 januari Tjänsteskrivelse - justering av VA-taxans brukningsavgift från 1 januari 12. Gästrike Räddningstjänstförbund - Taxor och avgifter avseende myndighetsutövning Dnr 14KS372 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastställa Taxor och avgifter för Gästrike Räddningstjänstförbund enligt bifogad bilaga samt att bemyndiga Gästrike Räddningstjänst att fatta beslut om förändringar i taxor vad avser höjningar i form av indexuppräkningar.

4 Sid 4 (5) Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige fattade beslut att Gästrike Räddningstjänst får i uppdrag att för Gävle kommuns del ansvara för kommunens samtliga uppgifter vad gäller tillstånd/tillsyn av brandfarliga och explosiva varor enligt lagen brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:11). I ett mål av Högsta förvaltningsdomstolen, (HFD) har det klargjorts att ett kommunalförbund saknar rättsliga förutsättningar att på egen hand utfärda föreskrifter och därmed taxor. HFD:s beslut innebär att det är fullmäktige i respektive medlemskommun som bör fatta beslut om taxor för tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor, tillsyn respektive enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara. Den förändring som är föreslagen i förhållande till 2014 års taxa beskrivs: I och med förändring av en föreskrift enligt Lag om Brandfarlig och explosiv vara är taxa tillagd för Tillstånd för tillfällig hantering brandfarlig vara(ex festivaler, sport/musikevenemang), och Tillstånd för generellt tillstånd för hantering av brandfarlig vara (ex, tillstånd 1-3 år beroende på hur föränderlig verksamhet är) samt Avslag av ansökan under år. Ett par av tillståndsärendena är även förändrade för att bättre passa in för de som söker tillstånd. Den enda avgiften som är uppjusterad är för Tillsyn, påbörjad timme från 950 kr/tim till 1 000kr/tim. Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens protokoll Förslag Taxor och avgifter avseende myndighetsutövning för Gästrike Räddningstjänstförbund Bilaga till Förslag Taxor och avgifter avseende myndighetsutövning för Gästrike Räddningstjänstförbund Komplettering med taxor och avgifter 2014 Tjänsteskrivelse - Gästrike Räddningstjänstförbund - Taxor och avgifter 13. Regler för kommunalt partistöd och bidrag till politiska ungdomsorganisationer Dnr 14KS320 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - att anta Regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun. - att anta Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. - att betala ut partistöd och bidrag till ungdomsorganisationerna för i enlighet med beslutade regelverk. Ärendebeskrivning Nya regler för kommunalt partistöd har införts i kommunallagen. Lagen har trätt i kraft 1 februari 2014 och ska tillämpas för partistöd från och med 1 januari. Lagändringarna innebär bland annat krav på att det parti som tar emot partistöd är repressenterat i fullmäktige samt att partierna i efterhand redovisar hur partistödet har använts för att stärka partiets roll i den kommunala demokratin. Fullmäktige kan vidare begränsa eller helt avstå från att utbetala partistöd om ett parti inte kan besätta sina platser i fullmäktige eller om ett parti inte lämnar in någon redovisning av hur partistödet har använts. Fullmäktige måste också fatta ett beslut om att betala ut partistöd inför varje år. I samband med de justeringar som görs med anledning av lagändringen föreslås också några mindre förenklingar av regelverket. Förslaget innebär att partiernas särskilda utbildningsbidrag om kr avvecklas och istället införlivas det ordinarie partistödet vilket därmed höjs med ca 1/10 basbelopp. Även ungdomsorganisationernas särskilda hyresbidrag avvecklas och

5 Sid 5 (5) införlivas i grundbidraget. Förslag till nya regler framgår av regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun samt Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationerna Handlingar i ärendet: Kommunstyrelsens protokoll Regler för kommunalt partistöd i Gävle kommun Regler för bidrag till de politiska ungdomsorganisationernas lokala verksamhet SKL cirkulär 14:12 Nya regler om lokalt partistöd Tjänsteskrivelse - Regler för kommunalt partistöd och bidrag till politiska ungdomsorganisationer 14. Interpellation (M) - Valls Hage Dnr 14KS Enkel fråga Dnr 14KS Nya Motioner Dnr 14KS Nya interpellationer Dnr 14KS66 Handlingar i ärendet: Interpellation - Kommunikationsavdelningen 18. Nya medborgarförslag Dnr 14KS58 Handlingar i ärendet: Medborgarförslag till KF

6 Ärende 1 Överenskommelse mellan fullmäktigepartierna i Gävle kommun mandatperioden 2014-

7

8

9

10

11 Ärende 2 Val av kommunrevision -

12 Kommunfullmäktige Utlåtande ang. val av revisorer för Efter föredragning beslutar valberedningen föreslå kommunfullmäktige utse följande personer till revisorer för granskning av verksamheten under perioden - Kommunrevisionen - Hampus Forsmark Ordf. S Tage Gardfjell V Kurt Wikholm MP Björn Frankson Ordf. M Mattias Broström M Arne Överlid FP Vakant SD Gävle den 10 december 2014 För valberedningen Ulrika Jidåker (S) Ordförande Markus Svensson Sekreterare Närvarande ledamöter: Ulrika Jidåker (S), Inger Schörling (MP), Markus Zingmark (V), Måns Montell (M), Kjell Helling (FP), Erik Holmestig (C), Mattias Eriksson (SD) Närvarande ersättare: Carl Ekenberg (SD) Gävle kommun Kommunledningskontoret Besök Drottninggatan 22 Växel kommunstyrelsen@gavle.se

13 Ärende 3 Val av kommunstyrelse

14 Kommunfullmäktige Utlåtande ang. val av kommunstyrelse för - samt ersättarordning att gälla i samtliga styrelser och nämnder Efter föredragning beslutar valberedningen föreslå kommunfullmäktige utse följande personer till ledamöter och ersättare i Kommunstyrelsen - Ledamöter Ersättare Jörgen Edsvik Ordf. S Ahmed Amin S Åsa Wiklund Lång V ordf. S Mona Kolarby S Martin Vadelius S Daniel Olsson S Lena Lundgren S Tord Fredriksen V Gin Akgul Hajo V Isabella Bexell V Roger Persson MP Inger Schörling MP Inger KällgrenSawela Ordf. M William Elofsson M Måns Montell M Lars Beckman M Margareta Larsson M Niclas Bornegrim M Helene Åkerlid V ordf. FP Per-Åke Fredriksson FP Ann-Helen Persson C Roland Ericsson C Lili André KD Eva Hedlund KD Richard Carlsson SD Mattias Eriksson SD Ersättarordning Vid förfall för s-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna s, v, mp, m, fp, c,kd, sd. Vid förfall för mp-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna mp, s, v, m, fp, c, kd, sd. Vid förfall för v-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna v, s, mp, m, fp, c, kd, sd. Vid förfall för m-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna m, fp, c, kd, s, v, mp, sd. Vid förfall för fp-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna fp, m, c, kd, s, v, mp, sd. Vid förfall för c-ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna c, m, fp, kd, s, v, mp, sd. Vid förfall för kd- ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna kd, m, fp, c, s, v, mp, sd. Vid förfall för sd- ledamot tjänstgör första tillgängliga ersättare från i tur och ordning partigrupperna sd, kd, c, fp, mp, v, m, s. Gävle kommun Kommunledningskontoret Besök Drottninggatan 22 Växel kommunstyrelsen@gavle.se

15 Sid 2 (2) Gävle den 10 december 2014 För valberedningen Ulrika Jidåker (S) Ordförande Markus Svensson Sekreterare Närvarande ledamöter: Ulrika Jidåker (S), Inger Schörling (MP), Markus Zingmark (V), Måns Montell (M), Kjell Helling (FP), Erik Holmestig (C), Mattias Eriksson (SD) Närvarande ersättare: Carl Ekenberg (SD)

16 Ärende 4 Val av kommunalråd för tiden

17 Kommunfullmäktige Utlåtande ang. val av kommunalråd för - Efter föredragning beslutar valberedningen föreslå kommunfullmäktige utse följande personer till Kommunalråd - Jörgen Edsvik S Inger KällgrenSawela M Åsa Wiklund Lång S Helene Åkerlind FP Gin Akgul Hajo V Ann-Helen Persson C Roger Persson MP Lili André KD Richard Carlsson SD Gävle den 10 december 2014 För valberedningen Ulrika Jidåker (S) Ordförande Markus Svensson Sekreterare Närvarande ledamöter: Ulrika Jidåker (S), Inger Schörling (MP), Markus Zingmark (V), Måns Montell (M), Kjell Helling (FP), Erik Holmestig (C), Mattias Eriksson (SD) Närvarande ersättare: Carl Ekenberg (SD) Gävle kommun Kommunledningskontoret Besök Drottninggatan 22 Växel kommunstyrelsen@gavle.se

18 Ärende 5 Val av kommunalråd i opposition för tiden

19 Ärende 6 Val av övriga nämnder och styrelser m.m.

20 Kommunfullmäktige Utlåtande ang. val av ledamöter och ersättare i övriga styrelser och nämnder - Ersättarordning för styrelser och nämnder se val av kommunstyrelse Efter föredragning beslutar valberedningen föreslå kommunfullmäktige utse följande personer till nedanstående uppdrag: Utbildningsnämnden - Ledamöter Ersättare S Martin Vadelius Ordf. S Anders Bergsten S Leyla Tarhan S Emma Wannberg S Håkan Ahlenius S Ann-Charlotte Nyberg V Lisa Matsson S Linnea Gåsberg MP Seppo Laine V ordf. V Johan Henriksson M Kerstin Röstlund MP Annica Wallenborg M Eva Stenberg Jäderberg V ordf. M Tommy Sandin M Lars Widén M Kari Axelsson FP Anna Lindgren M Mattias Eriksson SD Evelyn Klöverstedt Ordf. FP Ayser Bayraktar C Jan-Eric Andersson KD Thomas Möller SD Omvårdnadsnämnden - Ledamöter Ersättare Sergio Manzanares V ordf. S Lena Edholm S Kristina (Stina ) Hedberg S Tord Wallén S Peter Bergström S Anita Walther V Tord Fredriksen Ordf. V Albert Bernhoff MP Irene Forslund V Solveig Nilsson Osseen M Jorge Poblete MP Mårten Berglund M Anders Jansson Ordf. M Karin Qvick FP Gun Lundberg M Pia Kerstin Silverdahl KD Camilla Männikkö M Christell Freimuth SD Maj-Britt Åhrman M Anna-Lena Hellman FP Margareta Wedin V ordf. C Lena Eriksson SD Gävle kommun Kommunledningskontoret Besök Drottninggatan 22 Växel kommunstyrelsen@gavle.se

21 Sid 2 (7) Byggnads- och miljönämnden - Ledamöter Ersättare Daniel Olsson Ordf. S Jonas Ryberg S Ellinor Hedblom S Eva Lövqvist S Kent Edin S Wictoria Bernäng V Marie Rogsberg S David Ling MP Stefan Pettersson V Madelen Nord M Ulla Westerberg V ordf. MP Maria Wennström FP Roland Nilsson Ordf. M Anna Wretblad C Ann-Charlotte Granath M Rosmari Holmgren KD S-O Hiller M Ingela Vester SD Håkan Rosén M Stefan Andersson M Kjell Helling V Ordf. FP Mikael Wallin SD Kultur- och fritidsnämnden - Ledamöter Ersättare Lena Ålander V ordf. S Manocher (Manno) Endalib S Jörgen Olsson L S Ewa Jansson S Sanna Backeskog S Jonas Wallberg V Charlotta Lagnander V Pau Bota MP Helen Börjesson Ordf. MP Anders Göransson M Kicki Larsson MP Doris Chatzoudis M Kenneth Bognesand Ordf. M Christine Lekås FP Kerstin Brannerydh M Fredrik Olsson C Oliver Schultz M Carina Naenfeldt SD Carolina Fredsdotter Nilsson M Sven-Olov Holm FP Jan-Erik Andersson V ordf. KD Oskar Moström SD Socialnämnden - Ledamöter Ersättare Lars Öberg Ordf. S Håkan Selen S Helena Gille S Matilda Sundqvist Box S Anders Markevall S Isabella Bexell V Michaela Gästgivar S Catarina Fagerlund MP Maritha Johansson V ordf. V Maria Makbule Colak M Emmely Wikholm MP Lena Osseen Nordberg M Jan Rust V ordf. M Lena Ödeen FP Maria Bjerkheden M Birgitta Larsson C Daniel Kvarnlöf M Iris Källström SD Nina Hiller M Daniel Winsjansen FP Eva Hedlund Ordf. KD Marcus Andersson SD

22 Sid 3 (7) Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden - Ledamöter Ersättare Ahmed Amin Ordf. S Ibrahim Saite Jallow S Kerstin Stensson S Zahra Jabbar S Stefan Grandien S Helena Näslund V Anette Ståhl S Henrik Sundberg MP Lars-Göran Langeborg V Pekka Seitola M Therese Metz V ordf. MP Patricio Suarez M Morgan Darmell Ordf. M Ann Stenström FP Birgitta Bienitz M Anders Karlsson KD Birgittha Juhlin M Marcus Andersson SD Eva-Marja Andersson M Mikael Persson FP Leena Bergander V ordf. C Tord Henriksson SD Tekniska nämnden - Ledamöter Ersättare Jens Leidermark Ordf. S Kristina Hellström S Ove Vestin V Liw Schönning V Elin Gillberg V ordf. MP Vakant MP Pia Jansson Ordf. M Jonas Brindmark M Azad Taher V ordf. FP Stefan Helmersson C Valnämnden - Ledamöter Ersättare Ewa Jansson V ordf. S Jan Zetterqvist S Marcus Zingmark V Rosa Hilda Moza V Inger Schörling Ordf. MP Jordi Bota MP Roland Nilsson Ordf. M Per-Enar Hammarstrand FP Birgittha Juhlin M Leif Ottenvang KD Eiran Cooper C Oskar Moström SD Överförmyndarnämnden - Ledamöter Ersättare Anneli Ellebo V ordf. S Tord Wallen S Maritha Johansson Ordf. V Lars Norberg MP Anna-Karin Strömberg Ordf. M Ann Sophie Mattisson M Gemensamnämnd för verksamhetsstöd - Ledamöter Jörgen Edsvik Ordf. S Ordf. och V ordf. Inger KällgrenSawela Ordf. M Gemensam nämnd för företagshälsovård - Ledamöter Ersättare Kristina Sjöström Ordf. V Kerstin Monk MP Kerstin Brannerydh Ordf. M Ann-Louise Svensson M

23 Sid 4 (7) Samordningsförbund för rehabilitering i Gävleborg - Ledamöter Stefan Pettersson V Gävle Flygplats AB (tom bolagsstämma ) Ledamöter Ersättare Ann Lidman Ordf. S Max Hebert V Mauritz Glaumann MP Maud Lundh M Gävle Parkeringsservice AB (tom bolagsstämma ) Ledamöter Ann Lidman Ordf. S Max Hebert V Mauritz Glaumann MP Maud Lundh M Infanteristen Fastighet AB (tom bolagsstämma ) Ledamöter Ann Lidman Ordf. S Max Hebert V Mauritz Glaumann MP Maud Lundh M Gävle Stadshus AB (tom bolagsstämma ) Ledamöter Ersättare Jörgen Edsvik Ordf. S Åsa Wiklund Lång S Gin Akgul Hajo V ordf. V Ahmed Amin S Roger Persson MP Tord Fredriksen V Inger KällgrenSawela Ordf. M Ann-Helen Persson C Måns Montell M Eva Hedlund KD Helene Åkerlind V ordf. FP Richard Carlsson SD Inköp Gävleborg - Förbundsdirektion Ledamöter Ersättare Åsa Wiklund Lång Ordf. S Roger Persson MP Morgan Darmell Ordf. M Gästrike Räddningstjänstförbund - Förbundsdirektion Ledamöter Ersättare Birgitta Öberg S Isabella Bexell V Inger Schörling Ordf. MP Vakant S Niclas Bornegrim Ordf. M Birgittha Bjerkén M

24 Sid 5 (7) Gästrike Återvinnare - Ledamöter i förbundsfullmäktige Ersättare Seppo Laine Ordf. V Håkan Alenius S Roger Persson MP Anita Walther V Linus Gunnarsson M Maria Makbule Colak M Per-Åke Fredriksson Ordf. FP Hans Holmgren KD Budgetberedning för revisionsanslaget för budget - Ledamöter Eva Älander S Patrik Stenvard M Isabella Bexell V Revisorer för granskning av revisorskollegiets räkenskaper och förvaltning - Peter Bergström Ordf. S Stefan Pettersson V Anders Fogeus Ordf. M Delegation för utdelning av minnesgåva till förtroendevalda i Gävle kommun Ledamöter Eva Älander Ordf. S Patrik Stenvard M Isabella Bexell V Styrelsen för fonden för större arbetarbostäder - Ledamöter Ersättare Boel Fredriksson Ordf. S Jordi Bota MP Lars Blom V Anita Jabin M Styrelsen för fonden för mindre arbetarbostäder - Ledamöter Ersättare Olle Wikholm Ordf. S Kicki Larsson MP Lars Blom V Birgittha Bjerkén M Styrelsen för stiftelsen Länsmuseet i Gävleborg - Ledamot Ylva Bandmann MP Styrelsen för J och E Ericssons donationsfond - Ledamot Eva Älander S

25 Sid 6 (7) Styrelsen för de handikappades hus i Gävle - Ledamot Thord Wallén S Nämndemän i Gävle Tingsrätt Matilda Sundqvist Box S William Elofsson M Östen Händel S Birgitta Juhlin M Anette Löfvenius S Ann-Charlotte Granath M Olle Wickholm S Camilla Stömberg M Claes-Håkan Jansson S Maria Bjerkheden M Lena Edholm S Patricio Suarez M Magdalena Ostojic S Pia Jansson M Jörgen Andersson S Jonas Brindmark M Anneli Ellebo S Daniel Kvarnlöf M Mohammed Abusagr S Nina Hiller M Michaela Gästgivar S Eva Marja Andersson M Roberth Krantz S Lars-Göran Lundh M Marianne Valdemarsson S Birgittha Bjerkén M Per Asplund S Lars Widen M Gunilla Wester S Gun Lundberg M David Rabenius S Lennart Cassinger FP Marie Rogsberg S Margareta Kvist FP Gunnar Larsson S Ulla-Britt Karlsson FP Gun Grimsen S Kim Esen FP Ann-Charlotte Nyberg V Terese Karlsson FP Lil Andersson V Stina Pettersson C Linn Engblom V Gunnar Ribacke C Max Hebert V Anette Israelsson Nilsson C Liw Schönning V Rosalie Carlén KD Helena Näslund V Linda Carlsson SD Evelina Johansson MP Emma Nilsson SD Fredrik Nilsson MP Lena Eriksson SD Erik Olsson MP Kjell Eklund SD Kerstin Monk MP Marcus Andersson SD Mårten Berglund M Mikael Wallin SD Nicklas Lundh M Hans Säterhof SD Gästrikerådet - (2 led 2ers) Ledamöter Jörgen Edsvik S Åsa Wiklund Lång S Inger KällgrenSawela M Helene Åkerlind FP Fyllnadsval Följande förtroendevalda har avsagt sig uppdragen Jan Nordlöf (MP), ersättare i Gavlefastigheter Gävle kommun AB Valberedningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna avsägelsen och utse följande person till nedanstående uppdrag: Ann-Katrin Myles (MP)) Ersättare i Gavlefastigheter Gävle kommun AB efter Jan Nordlöf (MP)

26 Sid 7 (7) Gävle den 10 december 2014 För valberedningen Ulrika Jidåker (S) Ordförande Markus Svensson Sekreterare Närvarande ledamöter: Ulrika Jidåker (S), Inger Schörling (MP), Markus Zingmark (V), Måns Montell (M), Kjell Helling (FP), Erik Holmestig (C), Mattias Eriksson (SD) Närvarande ersättare: Carl Ekenberg (SD)

27 Ärende 7 Kommunplan med årsbudget och utblick -

28 Sid 1 (3) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum : Kommunplan med årsbudget och utblick - Delges: kommunfullmäktige Dnr 14KS265 Beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens reviderade förslag att föreslå kommunfullmäktige besluta att Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets Kommunplan med årsbudget och utblick - antas med att alliansens yrkanden gällande punkterna 4, 6, 8, 10, 11 och 12 inarbetas i den slutliga kommunplanen med årsbudget och utblick Ärendebeskrivning På Kommunstyrelsens novembersammanträde förelåg Kommunplan med årsbudget och utblick - från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. På novembersammanträdet beslutades att Kommunplan med årsbudget och utblick - beslutas på dagens sammanträde. Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick - med redaktionella ändringar från novembersammanträdet. Från alliansen (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokratern) har en politisk skrivelse samt yrkanden på förändringar i kommunplan inkommit. Från Sverigedemokraterna har eget förslag på Kommunplan med årsbudget inlämnats. Beslutsunderlag Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår att Kommunplan med årsbudget och utblick - beslutas med 1) att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 2) att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 3) att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter. 4) att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 5) att fastställa kommunens ram för utlämnade likviditetsgarantier till 4,0 mnkr för FPX och 1,0 mnkr för Movexum, totalt 5,0 mnkr, med delegation till kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden inom denna ram. 6) att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick. 7) att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna

29 Sid 2 (3) 8) att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera. 9) att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10)att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjektöverstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 11) att godkänna förslag till budget åren med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 12)att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. Inlägg görs av Inger KällgrenSawela (M), Åsa Wiklund- Lång (S), Carina Blank (S), Jörgen Edsvik (S), Niclas Bornegrim (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Marita Engström (V) och Lena Lundgren (S), Yrkande Alliansen yrkar att kommunplanen omarbetas med: 1) att nuvarande valfrihet inom välfärden som kommunen erbjuder kommuninvånarna ska värnas och därför ska inte kommunens nämnder och bolag på egna initiativ bidra till att inskränka kommuninvånarnas rättigheter till valfrihet under åren - 2) att stycket på sidan 45 under Finansförvaltning och övrigt formuleras om så att det framgår att förslaget om att genomlysa och utvärdera kommunen organisation och effektivitet ska börja snarast möjligt under oavsett när uppdraget med Omvårdnad är klart. 3) att stycket om Kommunstyrelsen på sidan 39 angående förslaget om att subventionera försäljningen av kommunal mark till dem som bygger hyresrätter stryks och således att budgeterade sänkningen av exploateringsresultatet för år och höjs med 20 miljoner kronor för respektive år. 4) att det i kommunplanen fastslås att från och med år ska det i delårsrapporterna och i årsredovisningen redovisas vilka projekt kommunstyrelsen stöttar med medel för särskilda utvecklingsinsatser alternativt samverkansprojekt och hur arbetet fortskrider i dessa projekt för att uppnå de resultat som har föranlett att man har fått del av kommunala skattemedel. 5) att det klart och tydligt framgår vad kommunstyrelsen ska medfinansiera och vem eller vilka dessa externa parter är som berörs av kommunstyrelsens medfinansiering. Alternativt om det inte finns någon mottagare av kommunstyrelsens medfinansiering framgår i aktuellt stycke att dessa medel inte är redan öronmärkta för ett specifikt ändamål 6) att det under kommunstyrelsen inrättas ett personalutskott under, vars uppgift är att arbeta med personalfrågor och bereda dessa ärenden åt kommunstyrelsen för beslut när så är nödvändigt. En text om detta ska införas i kommunplanen vad avser kommunstyrelsens uppdrag. 7) att det ska göras en inventering av befintlig personal och dess kompetens inom miljöområdet innan ytterligare tjänster tillförs till det Miljöstrategiska programmet 8) att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden; att utreda behovet av mellanvårdsplatser i samverkan med Region Gävleborg. 9) att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden att Villa Milbo blir en verksamhet under Anhörigstöd och att stödverksamheten inte behöver biståndsbeslut Justerare Uppdragsbestyrkande

30 Sid 3 (3) 10)att lägga till följande text under Socialnämnden att Nämnden ska under det kommande året se över behovet av utökat samarbete med nya och befintliga ideella organisationer. 11) att föreningsstödet skall vara jämlikt och rättvist för att skapa förutsättningar för alla föreningar att bidra till Gävle kommuns utveckling utifrån sina idéer och sin specifika verksamhet på lika villkor 12)att studieförbunden har en viktig roll inom folkbildningen och berör många av våra medborgare, inte minst de utsatta grupperna i samhället som behöver folkbildningen för att fylla på med kunskap men också för att växa som människa i ett socialt sammanhang. Därför är det av största vikt att kommunen tar sitt ansvar för att möjliggöra studieförbundens viktiga arbete och säkerställa att alla studieförbund får samma möjligheter att verka för kommunens positiva utveckling 13)att investeringsbudgeten för Centrumplan/stadsförnyelse minskas med 15,0 miljoner kronor år och att en investering för is-oval på Hagastöms idrottsplats tillförs investeringsbudgeten med 15,0 miljoner kronor år. Propositionsordning Efter diskussion reviderar ordförande beslutsförslaget på så sätt att alliansens yrkande gällande punkterna 4, 6, 8, 10, 11 och 12 inarbetas i den slutliga kommunplanen med årsbudget och utblick. Därefter ställer ordförande proposition på ordförandens reviderade förslag och Sverigedemokraternas förslag till kommunplan och finner att kommunstyrelsen bifaller ordförandens reviderade förslag Reservation Inger KällgrenSawela (M), Niclas Bornegrim (M), Birgittha Bjerkén (M), Micael Dahlberg (M), Per- Åke Fredriksson (FP) och Ann-Helen Persson (C) reserverar sig skriftligt mot beslutet till förmån för alliansens övriga yrkanden. Beslutsunderlag Reviderad Kommunplan med årsbudget och utblick - Sverigedemokraternas förslag till Gävle kommunplan med årsbudget Centrala Samverkansgruppen SCG - Protokoll Reservation från Lärarförbundet till CSG-protokoll Reservation från Lärarnas Riksförbund till CSG-protokoll Politisk skrivelse från Allians Gävle - Kommunplan med årsbudget Allians Gävle - Yrkande avseende Kommunplan med årsbudget och utblick - Reservation från Allians Gävle Antecknas att inför Kommunfullmäktiges sammanträde den 15 december är handlingar redan överlämnat till tryckeriet för utskick till Kommunfullmäktiges sammanträde. Justerare Uppdragsbestyrkande

31

32 Kommunplan med Årsbudget och Utblick

33 Gävle kommun, 2014 Foto: Albin Bogren mfl Produktion: Baringo reklam & kommunikation

34 Innehållsförteckning Beslutsförslag 5 Kommunens viktiga arbete! 6 FÖRVALTNINGSPLAN 8 Omvärld 9 Vision Vår värdegrund 16 Balanserad styrning 17 Kommunövergripande mål Medborgare och kunder 19 Kommunövergripande mål Medarbetare 21 Kommunövergripande mål Hållbart samhälle 22 Kommunövergripande mål Ekonomi 25 Finansiell analys, kommunkoncernen 27 Finansiell analys, kommunen 30 KOMMUNENS NÄMNDER 36 Kommunstyrelsens kommentarer och förslag 37 Nämndöversikt 48 Revisorskollegiet 49 Kommunstyrelsen 51 Valnämnden 59 Överförmyndarnämnden 60 Tekniska nämnden 62 Byggnads- och miljönämnden 68 Kultur- och fritidsnämnden 73 Utbildningsnämnden 77 Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden 82 Socialnämnden 88 Omvårdnadsnämnden 94 3

35 KOMMUNENS BOLAG 97 Utdrag ur Ägardirektiv för de kommunala bolagen 98 Bolagsöversikt 102 Gävle Stadshus AB 104 Gävle Energi AB 107 AB Gavlegårdarna 113 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 118 Gävle Hamn AB 125 ÖVRIGA BOLAG 130 Gävle Vatten AB 132 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 137 Resultatbudget 138 Balansbudget 139 Kassaflödesbudget 140 Notförteckning till resultatbudget 141 Notförteckning till balansbudget 146 Driftbudget år 149 Investeringsbudget 151 Försäljning av anläggningstillgångar 153 Exploateringsbudget 154 Finansiering av verksamheterna 155 BILAGOR 157 Investeringsbudget i detalj 158 Exploateringsbudget i detalj 170 Legal struktur 176 4

36 Beslutsförslag 1. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 2. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 3. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 5. att fastställa kommunens ram för utlämnade likviditetsgarantier till 4,0 mnkr för FPX och 1,0 mnkr för Movexum, totalt 5,0 mnkr, med delegation till kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden inom denna ram. 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera. 9. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 11. att godkänna förslag till budget åren med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 12. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick. 7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna Carina Blank Kommunstyrelsens ordförande 5

37 Kommunens viktiga arbete! Varje dag, dygnet runt hela året, möter kommunens organisation Gävles invånare. Från kommunen kommer mycket av den självklara, grundläggande och livsviktiga service och myndighetsutövning som behövs för att livet ska fungera. Förskola och skola, äldreomsorg, energi, vatten, verksamhetslokaler, kulturutbudet, fritidsaktiviteter, skyddsnät i form av sociala insatser, utbildning för vuxna och insatser för dem längre från arbetsmarknaden, miljö och planarbete och trygghet i form av räddningstjänst. I Kommunplanen formulerar Kommunfullmäktige vilka mål som ska uppnås och hur medlen ska fördelas för årets verksamheter, aktiviteter och investeringar. En kommun som växer Sju av tio svenska kommuner har idag ett positivt befolkningsnetto. Det är en historiskt hög siffra och direkt kopplad till en inflyttning från andra länder. Men ser man bara till födelsenetto och flytt från övriga Sverige har många kommuner ett negativt befolkningsnetto. Att växa, och växa i gruppen barn, ungdomar och unga vuxna, är direkt nödvändigt för att få en demografiskt gynnsam utveckling över tid som säkerställer kommunens tillväxt och möjlighet att säkerställa välfärden. Gävle har idag en god situation med en befolkningstillväxt som är den största på många år. Fler barn föds, vi har en stor inflyttning från andra kommuner och en inflyttning från andra länder. Det sker främst i åldersgrupperna upp till 26 år. Kommunen kommer att passera invånare inom något år och kommunens planeringsfolkmängd fastställs i Kommunplanen till år Möjligheter och utmaningar Att växa befolkningsmässigt är en stor möjlighet för Gävle. En jämn åldersfördelning är gynnsam och Gävles företag har större möjlighet att hitta kompetenser för växande verksamheter och inför de större pensionsavgångar som kommer. Även för offentlig sektor är detta gynnsamt då vi ser stora behov av personal framåt både i kommun och landsting. Men en växande befolkning innebär också att vi ställs inför stora utmaningar. Utbildning I Kommunplanen ser vi ett fortsatt fokus på utbildning, Skolan Först. Barn och ungdomar, vuxna, personer längre från arbetsmarknaden och språk. Målen är tydliga mot att klara grundskola, studier på gymnasienivå och ge fler behörighet till vidare studier på högskola eller annan eftergymnasial utbildning för att möta framtidens kompetenskrav. För att klara detta krävs därför också investeringar i lokaler. Flera förskoleplatser och nya Vallbacksskolan är tydliga sådana i närtid. Bostäder Idag är en av våra större flaskhalsar för utveckling av kommunen bostäder. I Kommunplanen ökas målet för antalet nybyggda bostäder under perioden till 500 st. Det ställer i sin tur krav på mark, markanvisningspolicy, planberedskap och infrastruktur i form av förädling av gamla områden (t ex vatten och avlopp på Norrlandet) samt exploatering av nya områden. En ökande befolkning har olika krav på sitt boende. Allt från ungdoms- och studerandeboende, barnfamiljer, ökande andel singelhushåll, krav på boende i stadsmiljö, olika former av temaboende och boende i olika former för äldre samt bostadsanpassningar. 6

38 Integration Gävle har en växande andel direkt inflyttning från andra länder inflyttning med Gävle som sekundärkommun. Utgångspunkten i Kommunplanens integrationsarbete är att alla människor är en tillgång. Under verksamhetsåret skall ett samlat arbete för integrationsarbetet göras. Det här arbetet innebär också ett intensifierat arbete i stadsdelarna t ex med bostadssociala insatser och ett arbete med medborgardialogen så att vi kan lyssna in och anpassa våra insatser efter de behov och de önskemål som finns. Miljöarbetet Miljöstrategiska programmet för Gävle kommun ställer höga mål för vårt arbete. Kommunen ska ligga i framkant när det gäller miljöfrågor och de övergripande målen är ett klimatneutralt Gävle 2050 och fossilfritt Arbete för att nå målen sker bland annat i våra bolag när tankställe nummer två för biogas byggs och omställningen av fordonsflotta genomförs. I hamnen förbereds också för en framtida etablering av terminal för flytande naturgas. Samverkan Vår samverkan med andra kommuner och landsting utvecklas ständigt. Under nästa år bildar landstinget Region Gävleborg med utökat ansvar för bland anat infrastrukturfrågor och regional utveckling och tillväxt. Som kommun kommer vi delta aktivt i det arbetet. Samtidigt utökas samverkan genom nya samordningsförbund, gemensamma nämnder och gemensam företagshälsovård med både andra kommuner och region. Syftet är att kunna utnyttja skalfördelar och höja kvalitén i utförandet. En budget i balans Att ha en budget i balans kräver kontroll på kostnader, att arbeta kostnadseffektivt och hela tiden utveckla arbetssätt och leta efter best practice. Det är en förutsättning för att nå målen med de medel och resurser vi har. I vårt interna arbete är det alltid i fokus och arbetet fortsätter så framåt. Det betyder att vår plan även för de kommande åren kräver ramanpassningar och effektiviseringskrav. Göran Arnell Kommundirektör 7

39 Förvaltningsplan 8

40 Omvärld Samhällsekonomisk utveckling De senaste årens svaga internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur. Lågkonjunkturen har medfört att en hög arbetslöshet och låg inflation under flera års tid. Utvecklingen var svag under år En betydande förbättring kunde dock märkas under slutet av året. Ekonomin har varit ryckig och utvecklingen under 2014 har varit svagare än beräknat. Produktionen inom byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit, men svag export har bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Den svenska exporten kan beräknas öka med mindre än 3 procent under året, vilket påverkar den beräknade BNP utvecklingen negativt. Jämfört med första halvåret 2013 har BNP första halvåret 2014 ökat med 1,9 procent. Ökningen mellan 4:e kvartalet 2013 till 2:a kvartalet 2014 uppgår dock endast till 0,1 procent. Den svaga produktionsutvecklingen innebär att kapacitetsutnyttjandet i industrin fortsätter att falla, vilket indikerar ett litet investeringsbehov. Det sammantagna investeringsbehovet i ekonomin ökar trots detta till följd av behov inom den offentliga sektorn och en ökning av bostadsbyggandet. Konjunkturinstitutets barometerindikator som speglar stämningen i ekonomin som helhet, ligger på en nivå som indikerar att BNP kommer att utvecklas starkare under resten av året. Det kan dock konstateras att indikatorn sjönk under september månad, främst avseende tillverkningsindustri och den privata tjänstesektorn. Hushållen är positiva i synen på den egna ekonomin. Samtidigt har dock deras syn på den ekonomiska utvecklingen i sin helhet dämpats. Hushållens förväntningar på hur mycket pengar de kommer att använda för att köpa kapitalvaror det kommande året ligger ungefär i nivå med det historiska medelvärdet. Hushållens sparande ligger fortfa- rande på en hög nivå. Det är därmed främst den inhemska efterfrågan i form av hushållens konsumtionsutgifter och investeringar som nu driver på tillväxten i den svenska ekonomin. Sveriges Kommuner och Landsting har med denna utveckling skrivit ned BNP:s helårsprognos för år 2014 till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Konjunkturinstitutets bedömning är en tillväxt med 1,9 procent. Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. BNP tillväxten för år 2014 beräknas till 2,2 procent och till 2,8 procent år. Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli väsentligt starkare än 2012 och Framför allt ser läget i euroområdet nu bättre ut. Det förbättrade läget är dock i förhållande till en mycket svag situation, vilket innebär att tillväxten inte förväntas nå några högre tal. Sammantaget beräknas BNP på de för Sverige viktigaste exportmarknaderna öka med 1,9 procent i år, jämfört med en genomsnittlig tillväxt på 2,5 procent under de två senaste decennierna. Riskerna för en sämre utveckling än beräknat dominerar dock bland annat till följd av det stora antalet konflikthärdar runt om i världen. Dessutom innebär en hög skuldsättningsgrad och andra strukturella problem i euroområdet att riskerna för en förnyad skuldkris fortfarande finns kvar. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots en svag tillväxt under de senaste åren har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa och med en begränsad efterfrågan på arbetskraft har detta inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent i riket som helhet. Efter en svag inledning under året steg sysselsättningen mer än väntat. Antalet arbetade timmar har ökat med 1,6 procent, vilket är positivt för skatteunderlagets till- Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,0 0,9 0,6 1,7 1,5 2,0 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 0,0 1,3 2,3 3,3 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,6 1,9 2,1 2,1 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling.** Korrigerat för regeländringar. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 13:40. 9

41 växt. Produktionsökningen har till stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och i endast liten del genom ökad produktivitet. Sysselsättningen har sedan 2007 utvecklats förvånansvärt starkt relativt produktionen. Dessförinnan var förhållandet det omvända. En bedömning för framtiden kan nu vara att fortsatta produktionsökningar inom den privata tjänstesektorn i högre grad kommer att genereras genom ökad produktivitet, varvid sysselsättningstillväxten kan komma att avstanna. Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att antalet arbetade timmar enligt Nationalräkenskaperna kommer att öka med 1,2 procent under år 2014, vilket kan jämföras med 0,4 procent under föregående år. Arbetskraften, som ökat starkt under de senaste åren, växer i år nästan lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller därför endast marginellt. Säsongsrensat uppgår arbetslösheten i augusti månad till 7,9 procent i riket enligt statistik från SCB. De kommande åren beräknas arbetskrafttillväxten dämpas. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent och, vilket är i paritet med den av Konjunkturinstitutet bedömda jämviktsnivån. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 i stort sett varit oförändrad, till vilket de lägre räntorna varit starkt bidragande. Men även då räntorna frånräknas har den underliggande inflationen (KPIF) varit mycket låg. SKL och Konjunkturinstitutet gör bedömningen (augusti) att Konsumentpriser enligt KPIF kommer att stanna vid en ökning med 0,6 procent under Den mycket låga inflationen och den dämpade inflationsutsikten föranledde Riksbanken att sänka reproräntan från 0,75 procent till 0,25 procent i juli och till 0 procent i oktober. Mycket talar dock för att perioden med exceptionell låg inflation nu går mot sitt slut. Kronan har under året försvagats med ca 4 procent, vilket kommer att driva upp priserna på importerade varor och tjänster. Sammantaget innebär detta att den underliggande inflationen kan förväntas stiga till ca 1,5 1,7 procent under nästa år. Riksbankens styrränta kan förväntas komma att höjas under senare delen av nästa år och hamna kring 0,25 0,5 procent. Till följd av finanskrisen och den expansiva finanspolitik som regeringen fört för att stimulera ekonomin har medfört att den offentliga sektorns finansiella sparande de senaste fem åren uppvisat underskott. För år 2014 bedömer SKL att underskottet kommer att öka och uppgå till 2 procent av BNP. I takt med återhämtningen fortsätter med minskade kostnaderna för arbetslöshet och ökade skatteinkomster förbättras sparandet genom att inkomsterna ökar i snabbare takt än utgifterna. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att finanspolitiken behöver stramas åt för att det konjunkturjusterade sparandet ska uppgå till 1,2 procent av BNP. Vid ett bibehållet offentligt åtagande krävs det i Konjunkturinstitutets scenario skattehöjningar om 120 miljarder kronor fram till och med för att överskottsmålet ska uppnås. Statliga beslut och åtgärder Regeringen presenterade den 23 oktober sin budgetproposition för år till riksdagen. Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen för kommunernas verksamhet: Förändring av inkomstutjämningen föreslås ske efter beredning och införas från 1 januari. Besparingen i gymnasieskolan dras tillbaka för år men ligger kvar på 470 miljoner från och med år. Inom förskole- och skolområdet föreslås flera förändringar genom riktade bidrag på cirka 1,9 miljarder. En del finansieras genom ett indexerat inkomsttak och sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barnomsorgen. Särskilt fokus kommer att ligga på gruppstorlekarna för de yngre barnen i förskola. I budgetpropositionen sägs inget om den närmare utformningen av det riktade statsbidraget för att minska gruppstorlekarna och personaltätheten. 3 miljarder tillförs under förutsättning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelärare. Regeringen kommer att föra dialog med arbetsmarknadens parter och i samband med avtalsrörelsen tillföra resurser. Regeringen aviserar en fortsatt satsning inom komvux/yrkesvux. Regeringen satsar årselevplatser för yrkesvux de kommande åren. För insatser för ungdomar som inte fullföljt gymnasieskolan och är arbetslösa avsätts ytterligare årselevplatser inom yrkesvux. Studierna ska kunna kombineras med praktik eller jobb på deltid. Satsning på lärlingvux omfattar årselevplatser i enlighet med tidigare budgetproposition. Fritidspengen avskaffas och riksnormen höjs för barn 7 18 år. Därmed ges barn i de mest ekonomiskt utsatta familjerna på ett bättre sätt möjlighet till fritidsaktiviteter. Kommunerna kompenseras genom att det generella statsbidraget höjs. Regeringen föreslår också en del förändringar som påverkar det ekonomiska biståndet till exempel: höjning av sjuk och aktivitetsersättningen, höjning av taket i arbetslöshetsförsäkringen, höjning av underhållsstödet samt grundnivån i föräldrapenningen. Riktade statsbidrag på 2 miljarder för stärkt bemanning i äldreomsorgen införs samtidigt som tidigare statsbidrag avskaffas, nettoeffekten blir 0,7 miljoner. Driftstödet till bemanning avser, därefter finns ingen finansiering. 10

42 Takbeloppet höjs för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen och kommunernas statsbidrag minskas med 75 miljoner och 150 miljoner. Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag för pensionärer över 65 år. Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder och 2,6 miljarder för nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. Regeringen föreslår att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, som inte fyllt 26 år vid årets ingång tas bort i två steg och. Regeringen föreslår även att en särskild löneskatt på 5,6 procent införs för arbete till personer som fyllt 65 år vid årets ingång. Satsning på skollokaler och kollektivtrafiksatsning. Riktade statsbidrag för medfinansiering av investeringar i bra arbetsmiljö i klimatsmarta skolbyggnader med moderna läromiljöer. 100 miljoner år och därefter 300 miljoner per år. En särskild kollektivtrafiksatsning med 500 mnkr per år till insatser för förbättrade stadsmiljöer i form av statlig medfinansiering till lokala och regionala investeringar i kollektivtrafik i tätort. En liten minskning av anslaget till följd av arbetspendlingen över Öresund med 20 miljoner. Avdragsrätten för pensionssparande innebär att anslaget för kommunalekonomisk utjämning minskas med miljoner under och miljoner. Kommunsektorns utveckling Av den offentliga sektorns totala utgifter står kommuner och landsting för närmare hälften. Kommunerna och landstingen utgifter motsvarar ca 23 procent av BNP 2013, varav ca 19 procent utgjordes av utgifter för konsumtion dvs. de skattefinansierade välfärdstjänster som kommuner och landsting ansvarar för. Det samlade resultatet för kommunsektorn uppgick till drygt 15 miljarder kronor år En bidragande orsak till det mycket goda resultatet var återbetalda premier från AFA Försäkring på nära 8 miljarder kronor. Sveriges Kommuner och landsting gör nu bedömningen att kommunsektorns resultat under 2014 sjunker till 6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och innebär att betydligt fler kommuner än tidigare kommer att redovisa underskott i år. Kommunernas kostnader har ökat med i genomsnitt 3,6 procent per år under de senaste tio åren. Utöver pris- och löneökningar har kostnaderna ökat med i genomsnitt ca 1 procent per år. Behoven som följer av demografiska förändringar har ökat med i genomsnitt 0,5 procent per år. De demografiskt betingade behoven ökar nu kraftigt i kommunerna. Dessa behov ökar nu med drygt 1 procent per år under de närmaste åren. De största förändringarna är fler barn i förskola och grundskola, samt fler äldre. Konsumtionsökningen kan med dessa förutsättningar beräknas hamna mellan 1,5 till 1,9 procent per år under perioden Kommunernas investeringar har nära fördubblats i löpande priser under den senaste tio åren, från 24 miljarder kronor till 45 miljarder kronor Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka. Kommunernas verksamhet finansieras till största del av skatteintäkter. Dessa påverkas av skatteunderlagets utveckling och skattesatsen som respektive kommun beslutat om. Skatteunderlaget har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsnitt nästan 4 procent per år uttryckt i löpande priser. Justerat för pris- och löneökningar i kommunerna, som i genomsnitt har varit ca 3 procent, har skatteunderlaget vuxit realt med ca 0,9 procent per år. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner i år beräknas den reala tillväxten hamna kring 2 procent både i år och nästa år. Det är en bra bit över den trend- Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring Totalt SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 SKL, okt exkl. BP* 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5 Regeringen, sep* 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sep* 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 * Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade. Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. 11

43 mässiga tillväxten på 0,9 procent. Ny statistik har föranlett en uppskrivning av arbetade timmar och nedskrivning av timlöneökningarna i år. Skatteunderlagets totala tillväxt beräknas till 3,5 procent under år 2014, vilket är något högre jämfört med föregående år. Att ökningen inte blir större trots ökat antal arbetade timmar är en följd av att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite, bland annat till följd av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner (bromsen slår till). I tabell 2 (Olika skatteunderlagsprognoser) redovisas prognos för skatteunderlagets utveckling från Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomistyrningsverket och regeringen. Den näst största intäktsposten i kommunernas resultaträkning består av statsbidrag. Generella statsbidrag används i systemet för kommunalekonomisk utjämning till att utjämna för skillnader i intäkter eller strukturella förutsättningar. De är inte avsedda för någon speciell verksamhet eller specifikt uppdrag utan är liksom skatteintäkterna föremål för politiska prioriteringar. Inom generella statsbidrag regleras också för utökat eller minskat uppdrag mellan stat och kommuner/ landsting enligt finansieringsprincipen. Riktade statsbidrag avser däremot att finansiera ett bestämt ändamål eller uppdrag och redovisas bland andra verksamhetsanknutna intäkter. Statsbidragen har inte någon automatisk uppräkning med pris- och löneökningar. Trots att skatteunderlaget utvecklas starkt kommer både kommuner och landsting med ovanstående beskrivning att få svårt att uppnå tillräckligt goda resultat under de kommande åren. Kommunerna har i enkätsvar till SKL angett att osäkerhet kring kostnadsutvecklingen främst gäller institutionsplacerade barn och vuxna, hemtjänsten inom äldreomsorgen, försörjningsstödet och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Osäkerhet råder även kring Socialstyrelsens demensföreskrifter. Under år 2013 flyttade personer till Gävle och personer från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med Flyttningsnettot blev därmed större än föregående års netto på Det jämförelsevis högre flyttningsnettot förklaras av att inflyttningen ökat mer än ökningen av antalet utflyttade. Totalt föddes barn under året, vilket är ett färre antal än föregående år (1 120). Antalet dödsfall under året var 947. Därmed uppgick födelseöverskottet till +119 (lika som föregående år). Under första halvåret 2014 har befolkningen ökat med ytterligare 629 (420) personer jämfört med årsskiftet 2013/2014. Folkökningen förklaras även här främst av positiva flyttnetton mot utlandet och egna länet. Kommunstyrelsen har fastställt att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara personer år eringsfolkmängden är den folkmängd som kommun ska ha beredskap för i all planering som är beroende av befolkningsutvecklingen. För år har invånarantalet i budgeten beräknats till som ökar till vid utgången av år. Utvecklingen i åldersgrupperna 1 19 år respektive 80 år och äldre kommer att vara betydelsefull för kommunen. Åldersgruppen 1 15 ökar under hela perioden medan gruppen år ökar under senare delen av perioden. Gruppen 80 år och äldre fortsätter att öka under hela tidsperioden. Befolkningsprognos Befolkningsprognos inv Förutsättningar för Gävle kommun Befolkningsutveckling/åldersstruktur Folkmängden i Gävle kommun uppgick till invånare den 31 december 2013, vilket innebar en folkökning med personer jämfört med föregående år. Man får gå tillbaka till år 1975 för att finna en större folkökning i Gävle kommun. Folkökningen i kommunen förklaras främst av att utrikes inflyttning överstigit utrikes utflyttning. Även flyttningsrörelserna inom det egna länet har bidragit till folkökningen, till skillnad från flyttningarna till/från övriga Sverige. Utöver ett positivt flyttningsnetto blev även födelseöverskottet positivt för året år 6 15 år år 80 år 12

44 Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivsstrukturen i Gävle kommun bygger på en lång, framgångsrik industritradition. Skogsindustri och stålindustri utgör utöver logistik och handel den viktiga basen i kommunens näringslivsstruktur. Som residensstad har den offentliga sektorn också varit omfattande under åren. Växtkraften finns i de små- och medelstora företagen och dessa är därför påtagligt viktiga för näringslivsutvecklingen i Gävle kommun. Gävle kommun måste vara lyhörd för de förutsättningar som krävs för god tillväxt i de befintliga företagen, liksom skapa förutsättningar för att vara ett starkt alternativ för nya företags val av etableringsort. Gävle leder utvecklingen inom geografiska informationssystem, förnyelsebar energi och logistik. Idag har Gävle den högsta koncentrationen av kompetens i Europa inom geografisk informationsteknik och är en föregångare inom ledarskap för innovationer inom området. Klusterinitiativet Future Position X (FPX) har via Vinnovas program Vinnväxt fått långsiktigt finansiering för sin satsning på att utveckla Geo Life Region. Målen är att generera hundratals nya innovationer, 70 nya internationellt konkurrenskraftiga företag och över 1000 nya arbetstillfällen i regionen och många fler runt om i Sverige. Gävle har god tillgänglighet genom snabba och enkla kommunikationer och har dessutom närheten till Stockholm Mälardalen, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Med utgångspunkt i Gävle Hamns utveckling är projektet Mellan Sveriges Logistiknav en viktig satsning. Ett strategiskt näringslivsarbete Under 2014 har Gävle kommun arbetat tillsammans med näringslivet och övriga aktörer för att kartlägga och synliggöra det färdigställda näringslivsprogrammet som i dialog med näringslivet togs fram under 2013 utifrån Gävle kommuns näringslivspolitiska mål. Under året har flertal aktiviteter riktats mot och med näringslivsprogrammet för att stärka företagsklimatet, bland annat lyfta goda exempel, samverkansträffar och skapa tydligt ambassadörskap. Under 2014 har även konkreta återgärder och aktivteter utifrån handlingsplanen genomförts som arbetades fram i samarbetsprojektet Helt Enkelt Gävle. Företagsservice är en utav de konkreta återgärderna som genomförts som syftar till att ge företagare hjälp och stöd på ett effektivt sätt genom en väg in där rätt guidning och samordning sker. Arbetsmarknadsläget Den öppna arbetslösheten i Gävle kommun uppgick i augusti månad 2014 till personer, en minskning med 315 personer från motsvarande period föregående år. Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick till personer, en minskning med 136 personer. Antalet nyanmälda platser har under perioden ökat från 458 till 477 och antalet sökande som fått arbete har minskat från 519 till 486. Kommunens ekonomi i senaste bokslut/prognos Kommunens resultat i bokslut för 2013 uppgick till +122,7 mnkr, vilket är en resultatförsämring med 29,0 mnkr jämfört med föregående år. Om jämförelsestörande poster i form av bland annat realisationsvinster/förluster frånräknas redovisades en resultatförbättring med 9,9 mnkr. Resultatavvikelsen 2013 jämfört med den av Kommunfullmäktige fastställda årsbudgeten uppgick till +82,3 mnkr och till +26,1 mnkr exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster. Budgetavvikelsen för år 2013 består av, mnkr: Realisationsvinst, exploateringsresultat mm +41 (jämförelsestörande) Återbetalning AFA försäkring +75 (jämförelsestörande) Nedskrivningar med mera -5 (jämförelsestörande) Verksamhetens nettokostnader -24 Skatter/bidrag med mera +16 Sänkt diskonteringsränta -31 (jämförelsestörande) Finansnetto, övrigt +10 För år 2014 redovisas en prognos som innebär ett resultat vid årsskiftet beräknat till +143 mnkr exklusive realisationsvinster med mera. Prognosen baseras på underlag från delårsrapport 2 år 2014, uppdaterad exploateringsbudget, samt ny skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober månad. Prognosen är 72 mnkr bättre än den av Kommunfullmäktige fastställda budgeten för året. +50 mnkr kan härledas till verksamhetens nettokostnader (varav ca 36 mnkr utgörs av försäkringsersättning som därmed är jämförelsestörande), +46 mnkr till skatter och bidrag, samt -24 mnkr till finansnetto. Inom den skattefinansierade verksamheten redovisar främst tre nämnder underskott med sammantaget 62 mnkr. Dessa är Omvårdnadsnämnden, Socialnämnden och Utbildningsnämnden. Obalanserna motsvarar till största del ej budgeterade volymökningar som uppstått under år 2013 och år 2014, till följd av större befolkningsökning än beräknat, men även av ökad vårdtyngd inom omvårdnad i form av hemtjänst. 13

45 Budgetmodell och kalkylförutsättningar i Kommunplanen Kommunfullmäktige fastställer i juni månad kommunövergripande mål uppdrag med beslut om specifika uppdrag och ekonomiska ramar för kommunens nämnder och förvaltningar under den kommande planeringsperioden. För de kommunala bolagen har på motsvarande sätt ägardirektiv respektive avkastningskrav fastställts. Kommunens nämnder och styrelser har därefter att fastställa nämnds- och styrelsemål samt att utforma verksamhetsplaner för det kommande budgetåret som inarbetas i den slutliga Kommunplanen som fastställs av Kommunfullmäktige i december månad. I kommunplanen inarbetas även nya prognoser för skatteintäkter och pensionskostnader mm, effekter av regeringens budgetproposition och eventuellt övriga ändrade förutsättningar som behöver beaktas. Verksamhetsplanen beskriver bland annat hur förvaltningar och bolag skall bedriva verksamheten för att uppnå uppställda mål inom angivna ekonomiska förutsättningar. De ekonomiska ramarna består för den skattefinansierade verksamheten av ett tilldelat kommunbidrag (anslag) som skall ses som den ersättning Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna för att bedriva beslutad verksamhet för att uppnå fastlagda mål. De preliminära ekonomiska ramarna har på tjänstemannanivå räknats fram utifrån känd kostnadsnivå efter analys av det senaste bokslutet. I de fall ekonomiska obalanser konstaterats har krav på ramanpassning formulerats. För kommande år har intäkter och kostnader därefter indexerats. Hänsyn har även tagits till volymförändringar till följd av beräknade befolkningsförändringar i åldersgrupper som påverkar skol- och äldreomsorgsverksamhet med mera. De preliminära ramarna beskriver därmed vad verksamheten med nuvarande beslutad servicenivå kommer att kosta under de närmaste åren. De preliminära ramarna överlämnas därefter till den politiska nivån för prioriteringar där avstämning även skall ske mot de kommunövergripande målen. Processen utmynnar i fastställande av slutliga mål och ramar för verksamheten och upprättande av en verksamhetsplan. Följande kalkylförutsättningar har ingått i beräkningarna av de ekonomiska ramarna. Nämndernas intäkter utöver kommunbidrag har uppräknats med 2,5 procent årligen. För vissa statsbidrag, hyresintäkter med mera, används dock lägre indextal. Nämnderna kompenserats för ökade lönekostnader med 2,2 2,6 procent år, med 2,8 3,0 procent år, med 3,2 procent år och år. Inflationskompensationen uppgår till 1,5 procent år, med 1,8 procent år och år samt1,9 procent år. För köp av verksamhet har indexeringar gjorts utifrån ett snitt av ramkompensationen för personal- respektive övriga kostnader. För att möjliggöra acceptabla nivåer i kommunens totala resultat har samtliga kommunbidrag i de preliminära ramarna nedjusterades med effektiviseringskrav motsvarande 1,0 procent för år och därefter med 1,5 procent per år för åren. Skatteintäkterna är beräknade efter den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting från oktober månad 2014 avseende utvecklingen av skatteunderlaget med mera. 14

46 Vision 2025 Vision 2025 Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för hela Gävle både för det geografiska området och också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Visionen innehåller fem strategiska ut veck lingsområden: Stärk ledarskapet och samverkan Stärk det formella och informella ledarskapet genom att i samverkan skapa samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor. Bygg upp väl fungerande nätverk och mötesplatser för att möjliggöra samverkan. Ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna genom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen. Gävle måste agera utifrån sin naturliga roll som motor i omgivande region. Forma attraktiva livsmiljöer Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i stadsdelar som kan försörjas med hållbara transportlösningar och med ett utbud av service, mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark och vatten. Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sin närmiljö. Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och landstingsservice med skola, omsorg, hälso- och sjukvård. Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och upplevelser. Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur och fritidsupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna. Stimulera kompetens, innovationer och entre prenörskap Skapa en allmän positiv attityd till utbildning och entreprenörskap. Utveckla den högre utbildningen i Gävle och satsa på forskning och utveckling inom strategiska områden, vilket förutsätter en god grundutbildning i grund- och gymnasieskola. Ta vara på alla former av kompetens och kunskap, exempelvis olika typer av yrkes- och hantverksskicklighet. Stötta utvecklingen av kreativa miljöer och ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld. Uppmuntra nyfikenhet och mod och att ta vara på innovationer inom både offentliga organisationer, privata företag och hos gävleborna. Utveckla kommunikationer och infrastruktur Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikationsläge med bra vägar, järnvägar och hamn samt närheten till en internationell flygplats för att bli ännu mer attraktiv som etableringsort. Utveckla hållbara regionala kommunikationer som möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa på tidhållning, priser och framtida höghastighetslösningar för kollektiva persontransporter för att pendling ska bli hållbar och säker. Utveckla elektronisk kommunikation över hela kommunens yta och med omvärlden för utveckling inom utbildning, arbete och livsmiljö. Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper och erfarenheter värderas och uppskattas och som leder till tryggare och stoltare gävlebor. Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. Marknadsför och utveckla det Välkomnande Gävle och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap. Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen Gästrikland och för hela Gävleborg samt som en del av Stockholm- Mälardalsregionen. 15

47 Vår värdegrund Kvalitet Uppdraget Samarbete Bemötande För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att på bästa sätt tillgodose våra medborgares och kunders gemensamma intressen. Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och kundernas gemensamma intressen i fokus. I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle att fungera och för att göra Gävle till en ännu bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare och kunder! Koncernen Gävle kommun sätter kvaliteten i fokus Kvalitet för oss är att med medborgaren och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra verksamheten. Vi är professionella och bedriver en rättssäker myndighetsutövning i enlighet med gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi lever upp till, eller överträffar, medborgarnas och kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion. Genom en öppen dialog med medborgare och kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster och vilken service vi kan och ska leverera. På arbetsplatsen för vi tillsammans en kontinuerlig dialog omkring hur vi ska utveckla och bedriva vår verksamhet, vad våra resurser räcker till och hur de ska fördelas för att möta förväntningarna från våra medborgare och kunder. Vi sätter mål som är tydliga för alla och följer systematiskt upp och utvärderar dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling och effektivisering genom att bidra med förslag till förbättringar och utveckla vår kompetens. Vi vågar prova nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel i organisationen, inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling. Koncernen Gävle kommun sätter bemötandet i fokus Varje medarbetares insats är av avgörande betydelse för medborgarnas och kundernas upplevelse av vår service och våra tjänster. Resultatet av denna insats beror till stor del på hur vi bemöter medborgare, kunder och varandra. Vi sätter alltid medborgarens och kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för medborgarnas, kundernas och varandras åsikter och visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få ut det mesta och bästa av oss själva. Koncernen Gävle kommun sätter samarbete i fokus För att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett samarbete som bygger på en öppenhet och allas inflytande och delaktighet. Vi samarbetar med medborgare och kunder för att möjliggöra och förstärka deras delaktighet och inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med näringsliv och andra offentliga verksamheter för att trygga tillväxt och långsiktig hållbarhet. Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som finns i hela koncernen och tillsammans bli så effektiva som möjligt i vår service- och tjänsteutövning. Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett gemensamt ansvar för verksamheten och dess resultat. 16

48 Balanserad styrning Vision 2025 Vår värdegrund genomsyrar allt arbete Perspektiv Medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle och ekonomi Målnivå 1 Kommunövergripande mål Indikatorer och målvärden Uppdrag och ägardirektiv Målnivå 2 Strategiska nämnds- och bolagsmål Framgångsfaktorer Indikatorer och målvärden Målnivå 3 Operativa mål, Framgångsfaktorer Handlingsplan med aktiviteter Indikatorer och målvärden ÄGARE PLAN UPPFÖLJNING Kommunfullmäktige Nämnd/ styrelse Förvaltning/ bolag Kommunplan Strategi- och verksamhetsplan Styrkort med handlingsplan Årsredovisning Verksamhetsberättelse Månads, och tertialrapporter Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den balanserade styrningen är en strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål för att nå den gemensamma visionen. Syftet med en balanserad styrning är att bredda kommunens styrsystem och tydliggöra samband som har betydelse för kommunens utveckling. Modellen skapar förutsättningar för en tydlig struktur som underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn kring den egna organisationens styrning. Utifrån de kommunövergripande målen och övriga riktlinjer beslutar nämnderna och bolagen under hösten om målen, vilka inarbetas i de egna verksamhetsplanerna. Kommunfullmäktige fastställer med utgångspunkt från Vision 2025 kommunövergripande mål och uppdrag enligt modellen för balanserad styrning. Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern omfattar fyra styrperspektiv. De perspektiv som valts är medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi. För att tydliggöra ambitionsnivå och inriktningen på målen och för att skapa förutsättningar för att mäta att vi är på rätt väg kompletteras målen med indikatorer. Dessa indikatorer ska målsättas över planeringsperioden 2014 och följs upp i samband med hel- och delårsrapporteringen. Perspektiven Medborgare och kunder Målen inom detta perspektiv sätter medborgaren och kunden i fokus. Kommunens nämnder och bolag ska leverera den bästa möjliga servicen och kvaliteten inom de tjänster, produkter och uppdrag som ligger inom kommunkoncernens verksamhetsområde. Delaktighet och engagemang från den enskilde medborgaren/kunden är viktigt i detta perspektiv. Som svar på att det är efterfrågade tjänster och produkter med upplevd hög kvalitet görs mätningar genom olika typer av medborgar- och kundundersökningar men även uppföljning på om vi uppnår de volymmål vi har satt på våra tjänster och produkter. Att kompetensnivån är hög bland kommunen invånare är av högsta vikt och mäts genom att följa upp utbildningsresultatet för elever på olika nivåer. Medarbetare Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme till individens och verksamhetens utveckling. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och att målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersökning 17

49 med jämna mellanrum. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägsta nivån. Hållbart samhälle Målen för ett hållbart samhälle utgår från att det arbete vi gör inom kommunkoncernen ska hålla hög kvalitet och vara rätt anpassade utifrån uppställda krav och förväntningar. Processerna ska utvecklas och effektiviseras över tiden för att ge de bästa förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle. Områden som är viktiga för hållbarheten är vår miljö, ett bra boende med möjlighet till ett bra kultur- och fritidsliv, en infrastruktur som anpassas till boende och arbete men också för att näringslivet ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar nya arbetstillfällen. Inom området utbildning ska kvaliteten inom skolans processer ständigt förbättras för att ge de bästa förutsättningarna för ett livslångt lärande. Vård och omsorg anpassas efter behoven och utvecklas med hög kvalitet. Kommunkoncernens verksamheter ska utvecklas med att ständigt ta hänsyn till omvärldsfaktorerna och inte bara följa utvecklingen utan också leda den. För att få svar på om vårt arbete är effektivt och håller hög kvalitet görs löpande mätningar och analyser av resultat, kvalitet och effektivitet som också jämförs med omvärlden. Ekonomi Målen inom ekonomiperspektivet ska säkerställa en långsiktig hushållning av skattemedel och andra intäkter, att en god ekonomisk balans råder inom kommunkoncernen och att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. En god styrning och kontroll är en förutsättning för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Uppföljningen inom perspektivet ska spegla kostnadseffektiviteten, resultatet över tiden, den långsiktiga balansen i kommunkoncernen, skuldsättningsgrad och investeringsnivåer. 18

50 Kommunövergripande mål MEDBORGARE OCH KUNDER Medborgarna har stort förtroende för den kommunala verksamheten. Ett stort förtroende för Gävle kommun är det mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle och för relationen med medborgarna. Det förtroendet ska skapas genom att verksamheten har rätt kvalitet, att en god service levereras samt att det ges möjlighet till dialog och delaktighet. Förtroendet påverkas också av rättsäkerhet, bemötande och likvärdig behandling. Information är en förutsättning för kommunikation och en viktig byggsten i det förtroendeskapande arbetet. Nöjd region- och medborgarindex Nöjd regioninde Nöjd medborgarindex Nöjd regionindex, mål Nöjd medborgarindex, mål Indikator Utfall ¹ Nöjd regionindex. Index 57 Index 65 Index 60 Index 61 Index 62 Index 63 ² Nöjd medborgarindex. Index 49 Index 57 Index 54 Index 55 Index 56 Index 57 ¹ Nöjd regionindex mäter vad medborgarna bedömer Gävle kommun som en plats att leva och bo på. Källa: SCB medborgarundersökning. ² Nöjd medborgarindex mäter vad medborgarna tycker om Gävle kommuns verksamheter. Källa: SCB medborgarundersökning. Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens behov och samhällets utveckling. Skolan först är ett av de viktigaste begreppen för att göra Gävle till en framtidskommun. Genom att prioritera områdena kunskap och lärande, bildning och utbildning ska kompetens och kunskapsmålet uppnås. Alla barn och ungdomar ska ges en reell möjlighet att nå de grundläggande målen i alla ämnen. Arbetet ska börja redan i förskolan. Ett inkluderande synsätt och höga förväntningarna ska ge möjligheter för alla. Tillgång till rätt utbildad arbetskraft är en tillväxtfaktor och relationerna mellan kommun, företag och högskola måste ständigt utvecklas. Vuxna ska ges bra möjligheter till kompetensutveckling och förutsättningar för att ändra sin yrkesinriktning. Entreprenörskap och innovationskraft ska stimuleras. Indikator ¹ Andel av befolkningen med gymnasial utbildning. ² Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning. ³ Andel elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen. 4 Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Utfall % 69% 70% 71% 72% 73% 20% 22% 23% 24% 25% 26% 64% 75% 76% 77% 78% 79% 62,1% 65% 66% 67% 68% 69% ¹ Med andel av befolkningen med gymnasial utbildning avses den andel av befolkningen som har lägst gymnasial utbildning. ² Eftergymnasial utbildning utgörs av utbildning som förutsätter gymnasial utbildning. Det handlar oftast om universitets eller högskoleutbildning. Källa: SCB. ³ Andel (%) av avgångseleverna som uppnått kravnivåerna, d v s betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). 4 Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande och som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta oberoende var arbetet ligger. Källa: SCB och Skolverket. 19

51 Gävle uppfattas som tryggt, välskött och tillgängligt, där medborgarna har en god folkhälsa och ges möjlighet till delaktighet och engagemang. En god folkhälsa i Gävle innebär att vår befolknings hälsotillstånd inte bara är så bra som möjligt utan också jämlikt fördelad. Strävan efter en jämlik folkhälsa är en av våra viktiga utgångspunkter i det dagliga arbetet. Barn och unga är en prioriterad grupp. I Gävle har vi en helhetssyn på barns levnadsvillkor och utgår från barnets bästa med ömsesidig respekt. Trygghet är ett av de mest grundläggande och starkaste mänskliga behoven och är centralt för människors välbefinnande. Människors trygghet i vardagen ska beaktas inom alla verksamheter. En attraktiv stad är också viktig för Gävlebor, företagare, besökare, osv. Tillgängliga och välskötta utemiljöer bidrar till såväl trygghet som attraktivitet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns medborgare lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och utöva makt. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionsförmåga, trosuppfattning, social bakgrund, könsöverskridande uttryck eller sexuell läggning. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på makt och möjligheter har ett starkt samband med hälsa. 60 Nöjd inflytande- och trygghetsindex Nöjd Inflytandeindex Nöjd trygghetsindex Nöjd Inflytandeindex, mål Nöjd trygghetsindex, mål Indikator Utfall ¹ Trygghetsindex. Index 52 Index 56 Index 53 Index 54 Index 55 Index 56 ² Ohälsotal. 25,3 dagar max 24,7 dagar max 24,7 dagar max 24,6 dagar max 24,5 dagar max 24,3 dagar ³ Nöjd inflytandeindex. Index 33 Index 41 Index 38 Index 39 Index 40 Index 41 ¹ Trygghetsindex mäter medborgarnas syn på trygghet och säkerhet utomhus, hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. Källa SCB Medborgarundersökning. ² Ohälsotalet beräknas på antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringsersättning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad under en 12 månadersperioden. Ohälsotalet innehåller INTE dagar med sjuklön från arbetsgivare. Källa: Försäkringskassan. ³ Inflytandeindex mäter vad medborgarna har för syn på inflytandet i Gävle kommun. Källa: SCB Medborgarundersökning. 20

52 Kommunövergripande mål MEDARBETARE Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande. Ett framgångsrikt medarbetarskap bygger på att allas kunskap och kompetens tas tillvara. Förståelsen för sin del i helheten är viktig när vi tillsammans tar ansvar för verksamheten. Vår verksamhet utgörs till stor del av möten med medborgare, kunder och kollegor och det är i dessa möten som kvaliteten i vår verksamhet skapas. Allt vi gör, gör vi för att skapa nytta för kunder och medborgare. Indikator Utfall ¹ Prestationsnivå MAU. Index 70,1 Index 73 Index 74 ² Hållbart medarbetarengagemang (HME). Index 79 Index 80 Index 81 ¹ Prestationsnivå är ett mått på hälsa och prestationskapacitet ett år framåt i tiden. Medarbetarundersökningens förbättringsområdens värden summeras till en framtidsprognos över hur prestationsnivån kommer utvecklas ett år framåt i tiden. ² HME är ett mått på organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Mätning av HME sker i samband med genomförandet av medarbetarundersökningen. Ett inspirerande och utvecklande ledarskap. För att skapa en gemensam, framgångsrik verksamhet ska chefen vara en ledare. Ledarskapet innebär att bygga upp och utveckla relationer. Chefer och medarbetare omsätter politiska mål till effektiv verksamhet. Chefen sätter tillsammans med medarbetarna mål, följer och utvärderar verksamheten. En framgångsfaktor för ett inspirerande och utvecklande ledarskap är att det finns goda förutsättningar för chefs- och ledarskapet. Indikator Utfall ¹ Ledarskap MAU Index 75,1 Index 70 Index 72 ² Återkoppling MAU Index 71 Index 73 Index 75 ¹ Den medarbetarundersökning (MAU) som genomförs vartannat år innehåller fem påståenden som tillsammans utgör förbättringsområdet Ledarskap. I mellanliggande period genomförs förbättringsaktiviteter. ² Den medarbetarundersökning (MAU) som genomförs vartannat år innehåller tre påståenden som tillsammans utgör förbättringsområdet Återkoppling. I mellanliggande period genomförs förbättringsaktiviteter. Källa: Medarbetarundersökningen. En ny upphandling av leverantör av undersökningen ska göras inför varför målvärdet för indikatorerna Ledarskap och Återkoppling är osäkert. Uppnå jämställda arbetsvillkor och löner. Jämställda arbetsvillkor innebär lika möjligheter och rättigheter skapas för kvinnor och män i Gävle kommun och dess bolag. Synliggörande och utjämnande av löneskillnaderna är ett viktigt steg för en positiv förändring för en jämställd arbetsmarknad. Indikator Utfall ¹ Jämix Index 111 Index 119 Index 116 Index 117 Index 118 Index 119 ² Jämställda löner ,1% 95,6% 97% 98,2% ¹ Jämställdhetsindex (JÄMIX) är ett verktyg för att kartlägga och identifiera förbättringsområden och följa upp arbetet med jämställdhet och likabehandling i organisationer. Jämix är utarbetat av Nyckeltalsinstitutet och består av nio nyckeltal avseende jämställda arbetsvillkor som sammanställs i ett index. ² Kvinnors andel av mäns lön. Det är den ovägda löneskillnaden mellan kvinnor och män som mäts. Indikatorn är ny från, men utfallet från 2013 års löneöversyn är nivån 92,1%. 21

53 Kommunövergripande mål HÅLLBART SAMHÄLLE Gävle har en hållbar tillväxt. Genom en hållbar tillväxt ska fler människor vilja bo och verka i Gävle. En grundförutsättning är att den kommunala verksamheten fungerar väl och utvecklas i takt med tiden. Utvecklingen av samhället omfattar hela vår livsmiljö, med allt från att knyta och utveckla internationella kontakter till attraktiva boendemiljöer med väl fungerande kommunikationer. Hälsa ökar möjligheter att kunna arbeta, vilket ökar inkomsttryggheten. Inkomst genererar i sin tur både ökad konsumtion och ökat sparande. Ur ett samhällsperspektiv ger god hälsa alltså ökad arbetskraftsdeltagande, fler produktiva år och högre produktivitet. Gävle har idag uppnått över ca invånare och har en planeringsfolkmängd med utblick mot framtiden som antar att år 2030 kommer personer att bo i kommunen. En fungerande bostadsmarknad med ett attraktivt utbud likväl som en väl fungerande arbetsmarknad med tillgång till kompetent arbetskraft och goda möjligheter till sysselsättning är viktiga komponenter för att Gävle ska kunna fortsätta att växa. Arbetslöshet, avvikelse från rikssnittet Arbetslöshet, utfall Arbetslöshet, mål Indikator Utfall ¹ Befolkningsökning st minst 600 st minst 800 st minst 800 st minst 800 st minst 800 st ² Bostadsbyggande 180 st minst 300 st minst 350 st minst 400 st minst 450 st minst 500 st ³ Arbetslöshet, avvikelse från rikssnittet. 4,4% högst 4,5 procentenheter högst 3,2 procentenheter högst 3,2 procentenheter högst 2,5 procentenheter högst 2 procentenheter ¹ t är satt utifrån att planeringsfolkmängden är invånare år ² t anger antal färdigställda lägenheter i småhus och flerbostadshus. Omfattar ny- och ombyggnation. ³ Indikatorn mäter avvikelsen från den genomsnittliga arbetslösheten i riket vid rapporteringstillfället. 22

54 Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande i kommunen. Ett bra företagsklimat med bland annat en god kommunal service ger förutsättningar för ett utvecklat näringsliv. En bred samverkan och en positiv kommunikation stimulerar nyföretagande. Det bidrar också till tillväxt i befintliga företag och för att positionera Gävle som etableringsort. Att det finns byggklar mark för företag som vill etablera sig i Gävle är en grundförutsättning. NKI Stockholm Business Alliance NKI, Stockholm Business Alliance, utfall NKI, Stockholm Business Alliance, mål Indikator Utfall ¹ NKI, Stockholm business Alliance ² Nyföretagande 19,6 10,9 11,4 11,8 12 ³ Byggklar mark 60 ha minst 60 ha minst 60 ha minst 60 ha minst 60 ha minst 60 ha 4 Företagsklimat (ranking). plats 218 högst 176 högst 178 högst 173 högst 168 högst 163 ¹ NKI SBA är ett mått på företagarnas helhetsbetyg av kontakten med kommunerna. Bedömning görs på brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljötillsyn och serveringstillstånd. Källa: Utrednings- och statistikkontoret AB och SCB. ² Antal nya företag, inklusive kommunägda företag, per 1000 invånare. Företag som ingår är de företag som registrerats och fått ett organisationsnummer och är dessutom registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Källa: Ekonomifakta. ³ Utbudet av byggklar mark för verksamheter ska fortlöpande uppgå till 60 ha som är fördelade på mark som tillgodoser olika typer av efterfrågan. 4 Näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätundersökningar där tiotusentals företagare och politiker bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet. Totalt antal kommuner i undersökningen är 290. t anger i rankingen. Gävle kommun bidrar till att skapa förutsättningar för ett aktivt liv och en stimulerande fritid för invånarna. Invånarnas fritidsaktiviteter ska så långt möjligt stimuleras och då framför allt aktiviteter för barn och ungdomar. Alla barn har rätt till goda uppväxtvillkor och här krävs samverkan och delaktighet med många olika aktörer som idrottsrörelsen, ideella föreningar, samfund och andra. Goda möjligheter ska finnas att ta del av ett varierat kulturutbud. Indikator ¹ Idrotts- och motionsanläggnings index. Utfall ² Kulturindex ³ Aktivt föreningsliv st minst minst minst minst minst ¹ Index utifrån medborgarundersökningen för Idrotts- och motionsanläggningar som svarar på vad medborgarna anser om öppettider, utrustning och skötsel av anläggningarna samt belysning i motionsspår ² Index utifrån medborgarundersökningen inom kulturområdet som svarar på vad medborgarna anser om biblioteksverksamheten, utställningar, konst, teater och konserter. ³ Antalet deltagarbesök i organiserade aktiviteter för barn och ungdomar i åldern 7 20 år inom föreningslivet. 23

55 Bättre miljö genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten samt ett förstärkande av den biologiska mångfalden. Gävle kommun ska ligga i framkant när det gäller miljöfrågor för att nuvarande och kommande generationer ska ha en hälsosam och god miljö. Ambitionen är att bli en av de bästa miljökommunerna i Sverige. Alla delar av vår verksamhet ska därför drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Vi måste arbeta för att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska påverkan på djur och natur samt människans hälsa. Gävle kommun har ett miljöstrategiskt program som ska styra och samordna kommunens arbete med miljöfrågor. Programmet visar den inriktning som miljöarbetet kommer att ha på längre sikt. I programmet framgår bland annat att Gävle ska vara klimatneutralt 2050 och fossilfritt Uppföljningen av hela miljöstrategiska programmet visar på hur tillståndet i miljön har förändrats och hur miljöarbetet har fortskridit under året ( Indikator ¹ Energi och Transporter: Koldioxidutsläpp per år i Gävle kommun från energi- och transportsektorn. ² Transporter: Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år. ³ Konsumtion och avfall: Avfallsmängd i kg per person och år, i tre års glidande medelvärde. 4 Natur: Areal kommunalt bildade naturreservat. 5 Vatten: Andel vattenförekomster som uppfyller god eller hög ekologisk status inom Gävle kommun.. Utfall ,4% -6% -12% -18% -24% -29% ,8 ha 500 ha 600 ha 700 ha 800 ha 900 ha 2% 12% 80% 17% 19% ¹ I utsläppsdata ingår de direkta utsläppen inom kommunen. ² Uppgifter om körsträckor kommer från Transporstyrelsens register för samtliga provade fordon och kompletteras med information om de perioder som fordonen inte varit i trafik. För fordon som inte har besiktigats används metodskattningar. Indikatorn sammanställs årligen av SCB. ³ Gästrike Återvinnare mäter indikatorn varje år. Indikatorn visar den totala avfallsmängden per år och invånare. 4 Den totala summan av naturreservatsareal i enlighet med reservatsbeslut i Kommunstyrelsen eller Kommunfullmäktige. Ökningen i målvärde avser ny naturreservatareal respektive år som adderas till befintlig naturreservatareal. 5 Indikatorn visar antalet vattenförekomster med god eller hög ekologisk status, i förhållande till det totala antalet vattenförekomster i Gävle kommun. Genom utvecklade och effektiva processer, där kvalitet värderas högt, skapas förutsättningar för ett samhälle med bra livskvalitet. Genom att ständigt utveckla och effektivisera processerna i kommunkoncernens samtliga verksamheter ges förutsättningar till att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Att hålla en hög kvalitet på levererade tjänster och produkter ska vara en självklarhet. Inom nämnderna och bolagen görs mätningar som visar att kvaliteten är hög och processerna är effektiva. Skolan som är ett prioriterat område ska vidareutvecklas och involveras i samhället genom att vara den naturliga mötesplatsen för kommunens verksamheter, medborgare och näringsliv. Indikator Andel uppnådda målvärden på underliggande indikatorer. Utfall % 80% 83% 85% 85% Mäter andelen uppnådda målvärden på de indikatorer som är kopplade mot det kommunövergripande målet utifrån kommunens nämnder och bolag. 24

56 Kommunövergripande mål EKONOMI Kommunkoncernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och nyttjar befintliga resurser på ett optimalt sätt. Kostnadskontroll är kanske den viktigaste variabeln för att uppnå planerade resultat. Genom att fokusera på kostnadsutvecklingen i den löpande verksamheten i förhållande till intäkternas utveckling skapas ett relationstal som tar hänsyn till detta förhållande. För kommunens verksamheter innebär det att nettokostnaderna på sikt inte kan öka snabbare än kommunens skatteintäkter. Nämnder och bolag ska i sina verksamhetsplaner formulera verksamhetsmål med innebörden effektivt resursutnyttjande inom underhåll av anläggningstillgångar (berörda nämnder och bolag), lokaleffektivitet i kommunala lokaler (berörda nämnder och bolag), kostnadseffektivitet (alla). Under goda tider med bra tillväxt i kommunsektorns skat- teunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar och motsvarande negativa avräkningar i dåliga tider. För att undvika krav på att tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma ett överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. Överskott tryggar ett långsiktigt politiskt handlingsutrymme, möjliggör nya satsningar och säkerställer utveckling och tillväxt. Genom att skapa ett överskott i kommunens totala verksamhet skapas förutsättningar för att; klara våra framtida pensionsåtaganden, även de som ligger utanför balansräkningen. göra nyinvesteringar utöver rena reinvesteringar. öka handlingsutrymmet och ge förutsättningar för en långsiktig planering. För att målet ska nås är viktigt att nämnder håller beslutad budget och att bolagen klarar sina resultatkrav. Indikator Verksamhetens nettokostnader, förändring jämfört med föregående år (%). Skatter, generella bidrag och utjämning, förändring jämfört med föregående år (%). Utfall ,0% högst 3,9% högst 6,1% högst 5,2% högst 3,1% högst 3,5% 4,9% 4,7% 5,0% 4,5% 3,9% 3,6% Årets resultat exklusive realisationsvinster/förluster ska under planeringsperioden i genomsnitt uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Under goda tider med bra tillväxt i kommunsektorns skatteunderlag får kommunerna normalt positiva skatteavräkningar och motsvarande negativa avräkningar i dåliga tider. För att undvika krav på att tvärbromsa vid sämre tider bör kommunen åstadkomma ett överskott under goda tider som kan användas vid sämre tider. Överskott tryggar ett långsiktigt politiskt handlingsutrymme, möjliggör nya satsningar och säkerställer utveckling och tillväxt. Genom att skapa ett överskott i kommunens totala verksamhet skapas förutsättningar för att; klara våra framtida pensionsåtaganden, även de som ligger utanför balansräkningen. göra nyinvesteringar utöver rena reinvesteringar. öka handlingsutrymmet och ge förutsättningar för en långsiktig planering. För att målet ska nås är viktigt att nämnder håller beslutad budget och att bolagen klarar sina resultatkrav. Indikator ¹ Årets resultat i procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning (%). ² Årets resultat i procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning, i genomsnitt under planeringsperioden (%). Utfall ,6% minst 1,5% minst 2,0% minst 1,3% minst 2,0% minst 1,9% 2% minst 1,8% innevarande år, tre år framåt och fyra år bakåt minst 1,8% innevarande år, tre år framåt och fyra år bakåt ¹ - ² För att värdesäkra vårt pensionsåtagande som även redovisas som ansvarsförbindelse behövs ett positivt resultat som motsvarar cirka 1 procent av våra skatter och bidrag. För att klara våra reinvesteringar inflationsuppräknat och även skapa handlingsutrymme för bland annat nyinvesteringar behövs ett överskott i den löpande verksamheten motsvarande ca procent av våra avskrivningskostnader vilket sammantaget ger ett behov av ett positivt resultat som motsvarar ca 1 procent av våra skatter och bidrag. 25

57 Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans och det övergripande målet är att bibehålla kommunkoncernens soliditet. Soliditet är ett nyckeltal som används för att mäta den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv och ett mått på hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Soliditetens absoluta nivå och förändring är beroende av ökningen i tillgångsmassan i balansräkningen och den förändring som tillförs det egna kapitalet genom årets resultat. En positiv procentuell förändring av det egna kapitalet som är lika stor som en positiv procentuell förändring av de totala tillgångarna ger en oförändrad soliditet. I finansiella termer är detta ett uttryck för tillväxt i balans. Genom att arbeta med ett tak för skuldsättningen per innevånare skapas en intern process där varje investering prövas noggrant med den uttalade målsättningen att varje investering ska vara självfinansierad, vilket i sin tur ställer krav på ett stabilt kassaflöde från de olika verksamheterna. Motivet med att sätta ett lånetak är att minska kommunens och de kommunala bolagens finansiella risk med en alltför hög skuldsättningsgrad i förhållande till synliga och dolda övervärden och avkastningspotential. Indikator Utfall ¹ Kommunens soliditet (%)*. 24,3% minst 26,5% minst 32,2% minst 34,4% minst 36,7% minst 38,1% ² Kommunkoncernens soliditet (%)*. 15,5% minst 16,6% minst 19,6% minst 20,6% minst 21,9% minst 23,2% Kommunkoncernens skuldsättningsnivå (kr/invånare). Kommunkoncernens skuldsättningsnivå (kr/inv) exkl Bomus energi. Kommunkoncernens skuldsättningsnivå (kr/ invånare) exkl Gävle Energi AB, Bomus Energi AB, Gävle Hamn AB ¹ - ² Mäts i samband med kommunkoncernens årsbokslut. Vid beräkning av kommunens soliditet exkluderas förmedlade lån till kommunala bolag och den del av det egna kapitalet som motsvarar ansvarsförbindelse för pensionsåtagande. Nettoinvesteringar, inklusive investeringar hos kommunala bolag, riktade mot kommunens skattefinansierade verksamhet bör till 100 procent vara självfinansierad sett över en femårsperiod. Motivet till ett skarpare krav på självfinansiering av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär på sikt en ökad finansiell belastning. En lånefinansiering av denna sektor tar resurser från verksamheterna och på sikt begränsar detta utvecklingen inom kommunen. Vid bedömning av investeringsvolymen ska dock hänsyn kunna tas till investeringarnas inriktning, till exempel om dessa innebär kostnadsbesparingar, aktuellt konjunkturläge, samt styrkan i kommunens balansräkning. Indikator Utfall ¹ Självfinansieringsgrad, per år (%). 83% minst 52% minst 45% minst 73% minst 122% minst 105% ² Självfinansieringsgrad, över en rullande femårsperiod, (%). 89% minst 84% senaste fem år minst 74% senaste fem år minst 68% senaste fem år minst 73% senaste fem år minst 77% senaste fem år 1 2 Självfinansieringsgrad mäts med hur stor andel av nettoinvesteringarna som finansieras via resultat exklusive realisationsvinster med tillägg av avskrivningar och försäljningsinkomster. 26

58 Finansiell analys, kommunkoncernen SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Årets resultat De upprättade resultatbudgeterna i Gävle kommunkoncern ger följande bild av resultatutvecklingen efter finansiella poster i mnkr under planeringsperioden. Belopp i mnkr Gävle Kommun 133,0 125,3 171,2 149,7 Gävle Stadshus -39,8-40,5-41,2-41,9 Gävle Energi 127,1 128,0 129,1 129,8 Bomhus Energi 10,0 11,0 11,5 12,5 Gavlegårdarna 148,0 147,6 145,3 80,2 Gavlefastighet 9,1 12,4 15,9 18,4 Gävle Hamn 8,2-6,2-14,6 16,7 GävleVatten 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 395,6 377,6 417,2 365,4 Kommunkoncernresultatet efter finansiella poster i bokslut för år 2013 uppgick till 296,7 mnkr. Av det positiva resultatet var 122,7 mnkr hänförligt till kommunen, 134,0 mnkr till Gävle Stadshuskoncernen och 40,0 mnkr till övriga innehav och koncernjusteringar. Även för åren 2014 redovisas positiva resultat. Summan av ovanstående resultat per juridisk person är inte liktydigt med koncernresultatet då inga koncernelimineringar ingår. Dessa kan dock beräknas till ca -40 mnkr baserat på utfallet Investeringar Under våren/hösten 2014 har kommunens förvaltningar och bolag arbetat fram investeringsplaner. Följande nivåer finns nu inarbetade i Kommunplanen Belopp i mnkr Stadshuskoncernen Gävle Vatten AB Bomhus Energi Gävle Kommun¹ Summa Inkl anläggningstillgångar från exploatering. I ovanstående bolagsinvesteringar ingår mnkr i fastigheter med kommunal verksamhet via Gavlefastigheter och Gavlegårdarna. Detta avser i huvudsak skolor, idrottsanläggningar och kulturfastigheter samt i särskilda boenden för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Övriga bostadsinvesteringar hos AB Gavlegårdarna uppgår till mnkr under perioden, i form av reinvesteringar och stadsdelförnyelse, men även nyproduktion. Införande av komponentavskrivning enligt K3 regler medför ökad investeringsvolym med 80 mnkr per år eller totalt 320 mnkr under åren. Investeringar hos Gävle Energi AB uppgår sammantaget till 559 mnkr under perioden och avser elnät, nyanslutningar och förtätningar av fjärrvärme, elproduktion mm, men även bredbandsutbyggnad, fjärrkyla och vattenkraftsproduktion. I investeringsbudgeten ingår finansiella tillgångar i form av ägartillskott till Gästrike Ekogas AB med totalt 30 mnkr. För Gävle Hamn AB ingår investeringar med 979 mnkr. De större investeringarna avser ny container terminal med ca 305 mnkr och automatiserat höglager magasin på Granudden med 200 mnkr. Investeringar i ny bulkkaj uppgår till 86 mnkr. För investeringar i bulkterminal, upplag och personalbyggnad budgeteras 174 mnkr. Investering i naturgasterminal uppgår till 50 mnkr och. För investeringar i kranar och maskiner samt bogserbåt budgeteras 111 mnkr. Utöver dessa investeringar genomförs projekt för elektrifiering av befintligt hamnspår till Bergslagsbanan och Ostkustbanan. Den totala kostnaden för projektet beräknas till över 300 mnkr, där Gävle kommun medfinansierar 19 mnkr och regionen 38 mnkr. Investeringar hos Gävle Vatten AB uppgår till totalt mnkr under perioden. För investering i vatten och avlopp till Norrlandet ingår 132 mnkr och för övriga exploateringsprojekt 147 mnkr. För samtliga vattentäkter finns ett behov av reservvattenförsörjning. Utredningar pågår för Gävle och Valbo, men ännu råder stor osäkerhet om möjliga lösningar och investeringsvolym. Totalt uppskattas dessa åtgärder till 700 mnkr, varav 350 mnkr ligger inom planperioden. 250 mnkr budgeteras för barriär av vattenförsörjning vid Sätraverket. Investeringar i övriga skyddsbarriärer och vattenförsörjning budgeteras till 65 mnkr. För förnyelseinvesteringar i VA-ledningar och anläggningar med mera, budgeteras 204 mnkr under åren. Utöver ovanstående investeringar beräknas mnkr att investeras i ny produktionsanläggning för biogas via Gästrike Ekogas AB under åren Bolaget ägs till 49 procent av Gävle Energi AB och till 51 procent av kommunförbundet Gästrike Återvinnare. Kapitalisering av bolaget sker genom nyemission där Gävle Energi AB tillför 17 mnkr och Gästrike Återvinnare 17,7 mnkr, samt genom kommande aktieägartillskott med fördelning 12,7 mnkr respektive 13,3 mnkr. 27

59 Finansiering av nettoinvesteringar I den av Kommunfullmäktige fastställda investerings- och finansieringsstrategin ingår bland annat att investeringsnivån inom kommunkoncernen skall anpassas till tillgängliga finansieringsmedel. Kommunkoncernens skuldsättningsnivå per innevånare bör inte överstiga kr. Tillgängliga finansieringsmedel är avskrivningar, resultat exklusive realisationsvinster, samt försäljning av tillgångar. Anläggningstillgångar som tillförs via exploateringsverksamhet finansieras i huvudsak av exploateringsöverskott som uppkommer i samband med försäljning av tomter. För exploateringsverksamhet inom vatten och avlopp sker finansiering genom anslutningsavgifter. Tillgängliga finansieringsmedel enligt förslagen i Kommunplanen uppgår till: Belopp i mnkr Stadshuskoncernen Gävle Vatten AB Bomhus Energi Gävle Kommun Summa De investeringar som inte klaras genom självfinansiering för de kommunala bolagen avser AB Gavlegårdarna med ca 143 mnkr, Gavlefastigheter Gävle kommun AB med 521 mnkr, Gävle Hamn AB med 678 mnkr, samt Gävle Vatten AB med 468 mnkr. I detta sammanhang måste dock affärsmässigheten i de enskilda investeringarna bedömas. Det bör också poängteras att investeringar hos de kommunala bolagen riktade mot kommunal verksamhet inte kräver fullständig självfinansiering via de aktuella bolagen. Dessa investeringar kan finansieras med förmedlade lån via ett positivt kassaflöde hos kommunen. För Gävle Vattens investeringar i exploateringsverksamhet sker finansiering via anslutningsavgifter som resultatmässigt periodiseras över anläggningens nyttjandetid. Kommunkoncernens soliditet uppgick vid utgången av år 2013 till 32,1 procent. Denna beräknas år 2014 till 33,4 procent och till 33,3 procent år, samt därefter successivt stiga till 34,9 procent vid utgången av år. Om pensionsåtagandet i form av ansvarsförbindelse frånräknas från det egna kapitalet uppgår den beräknade soliditeten 2014 till 18,9 procent som därefter stiger till 19,6 procent år och till 23,2 procent år. Det kommunövergripande målet för kommunkoncernens soliditet får därmed anses bli uppfyllt med budgetförslaget. Kommunens finansieringsstrategi förutsätter att det bland tillgängliga finansieringsmedel kan ingå extern- och alternativ finansiering. Om angivna investeringsplaner skall genomföras krävs följande tillkommande finansiering: Belopp i mnkr Stadshuskoncernen Gävle Vatten AB Bomhus Energi Gävle Kommun Summa Den totala investeringsvolymen i kommunkoncernen under åren budgeteras till mnkr (exklusive Gästrike Ekogas med mera). Självfinansieringen för dessa investeringar uppgår till mnkr eller 84 procent. Totalt innebär detta att 992 mnkr av den planerade investeringsvolymen måste finansieras genom upplåning eller alternativ finansiering. Skuldsättning per invånare Skuldsättningen inom hela kommunkoncernen uppgick vid utgången av år 2013 till kr per invånare. I detta belopp ingår långa och korta skulder, med tillägg för ansvarsförpliktelser (pensionsåtaganden), samt med avdrag för likvida medel och placeringar av pensionsmedel samt övriga korta placeringar och långfristiga fordringar. Kommunkoncernens skuldsättning beräknas vid utgången av år uppgå till ca kr per invånare och vid utgången av år till ca kr. En bidragande orsak till skuldökningen är de investeringar som nu gjorts i Bomhus Energi. Detta bolag ägs till 50 procent av Gävle Energi. Bolaget finansierar sin verksamhet på egna meriter. Enligt aktiebolagslagens regler inräknas inte bolaget i Gävle Energis koncernredovisning. Med de redovisningsregler som gäller för kommunen ska dock bolaget ingå i kommunens sammanställda redovisning motsvarande ägarandelen 50 procent både avseende resultat- och balansräkning. Frånräknas Bomhus Energis beräknade påverkan på den totala skuldsättningen uppgår kommunkoncernens skuldsättning till ca kr per invånare vid utgången av år. 28

60 Vid en bedömning av skuldsättningsnivån bör också hänsyn Skuldsättning i kommunen Skuldsättning i kommunkoncernen tas att en stor del av investeringsvolymen inom bolags- Kr per Skuldsättning i kommunkoncernen invånare sektorn är affärsmässiga och ger framtida intäkter. Detta för-khållande per Skuldsättning i kommunkoncernen medför att det kan finnas motiv att göra en starkare invånare Kr per invånare koppling till balansräkningens tillgångar vid bedömningen Det kan i detta sammanhang poängteras att värderingar som gjorts av kommunens bolag under år 2008 visar att det finns väsentliga osynliga övervärden på balansräkningens tillgångssida Dessa övervärden motsvarar med råge kommunens ansvarsförbindelse för intjänade pensionsrätter på ca 2,3 miljarder kr, vilket motsvarar ca kr per invånare av redovi sad skuldsättning Skuldsättningstak/invånare Kr/inv 2014 Belopp i mnkr Skuldsättningstak/invånare Kr/inv exkl Bomhus Energi Kr/inv Skuldsättningstak/invånare Kr/inv exkl exkl Bomhus Energi Bomhus Kr/inv exkl Bomhus Energi Energi 29

61 Finansiell analys, kommunen Årets resultat Gävle kommun har sedan år 2004 haft en positiv resultatutveckling där resultatmålet på 2 procent av skatter, generella bidrag och utjämning exklusive realisationsvinster och exploateringsresultat med råge överträffats de flesta av åren. Under de senaste åren har dock ett antal tillfälliga intäktsposter varit bidragande till de positiva resultaten. Detta gäller främst tillfälligt statligt konjunkturstöd i samband med finanskrisen år 2010 och nu senast återbetalning av AFA försäkringspremier med 79 mnkr år 2012 och 75 mnkr år Om de jämförelsestörande posterna på sammantaget 80 mnkr frånräknas 2013 års resultat uppgår det justerade resultatet till 0,9 (0,8) procent av intäkterna från skatter bidrag och utjämning detta år. Prognosen för år 2014 pekar mot ett resultat exklusive realisationsvinster och exploateringsresultat med 143 mnkr, vilket motsvarar 2,9 procent av skatter, bidrag och utjämning. Flera av kommunens nämnder redovisar dock obalanser i sina verksamheter i delårsrapport Detta gäller Utbildningsnämnden -34 mnkr (exklusive tillskott för volymförändringar), Omvårdnadsnämnden -20 mnkr och Socialnämnden -8 mnkr. Till följd av redovisade volymökningar under främst år 2013 och 2014 kan det konstateras att kostnadseffekterna av inte ramkompenserade volymförändringar har bidragit till de redovisade obalanserna hos Utbildningsnämnden respektive Omvårdnadsnämnden, även om Omvårdnadsnämndens underskott nu främst har sin orsak i höga produktionskostnader som behöver analyseras. Övriga nämnder redovisar tillsammans prognostiserade överskott på ca 22 mnkr exklusive exploateringsresultat med mera. Skatteintäkterna med mera för år 2014 beräknas bli ca 46 mnkr bättre än budgeterat, varav 9,4 mnkr avser sänkt avgift för LSS-utjämning efter rättning av uppgifter i räkenskapssammandraget för år Den totala budgetavvikelsen för finansförvaltningens poster är för år 2014 beräknad till ca 100 mnkr och inkluderar budgeterade reserver för obalanser med mera hos nämnderna. I de nu föreslagna Kommunplanen för år har aktuella nämnder kompenserats för konstaterade volymökningar, vilket för Utbildningsnämnden innebär ett ramtillskott med 74 mnkr och för Omvårdnadsnämnden med 24 mnkr år. Dessutom har Socialnämndens ram utökats med 7 mnkr för placeringskostnader av unga och unga vuxna. Kommunens nämnder bör under dessa förutsättningar ha goda möjligheter att uppnå ekonomisk balans under år. Detta gäller dock under förutsättning att de effektivitets-/omstruktureringskrav på sammantaget 49 mnkr kan uppnås under året. Det räcker dock inte att enbart klara verksamheten inom de tilldelade ekonomiska ramarna. Nämnderna har att tillse att verksamheten bedrivs med ett effektivt resursutnyttjande i enlighet med det kommunövergripande målet inom ekonomiperspektivet. Kommunen har stora investeringsbehov. Detta gäller inte minst fastighetstekniska upprustningar av våra skolor och satsningar på fler förskoleplatser, men även behov av utbyggnad av särskilda boenden både för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Utöver detta planeras för nysatsningar inom skolområdet och idrottssektorn. Kommunen behöver med anledning av detta uppnå ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten genom resultatöverskott som bidrar till egenfinansiering av dessa investeringar. Den nu föreslagna resultatnivån räcker inte till egenfinansiering fullt ut, vilket innebär en ökad lånefinansiering av dessa investeringar inom kommunkoncernen under de kommande åren. Det genomsnittliga resultatet för åren beräknas hamna kring ca 1,8 procent av skatter, generella bidrag och utjämning. Om hänsyn även tas till prognosen för år 2014 uppgår det genomsnittliga resultatet till knappt 2,0 procent. Sett över en längre period enligt indikator till finansiellt mål, perioden 2011 uppgår det genomsnittliga resultatet till ca 1,8 procent. Den sammantagna negativa målavvikelsen för perioden uppgår till ca 46 mnkr. Prognosen för år 2014 ger en positiv målavvikelse med 46 mnkr. Resultatutveckling exkl reavinster/förluster Mnkr Årets resultat Avvikelse från god ekonomisk hushållning 2% 30

62 Verksamhetens nettokostnader Årlig Årlig ökning ökning av versamhetens av versamhetens nettokostnader nettokostnader Årlig ökning av versamhetens nettokostnader Intäkter från skatter, generella bidrag och utjämningssystem Mnkr beräknas öka med 243 mnkr mellan åren 2014 och, Nettokostnadsökningar 400Mnkr till följd av löne- och prisökningar kan 400 för motsvarande tid beräknas till ca 149 mnkr. Sammantaget 300 ökar verksamhetens nettokostnader exklusive realisationsvinster 300 med mera, enligt budgetförslaget med 295 mnkr. I net- tokostnadsökningen ingår generella krav på effektiviseringar för nämnderna motsvarande 49 mnkr. För att uppnå en ekonomisk balans enligt budgetförslaget är det nödvändigt att 100 samtliga nämnder lyckas klara verksamheten inom tilldelade 100 ramar. För närvarande redovisar nämnderna med underskott 0 obalanser på ca 62 mnkr. Genom tillskott i förslaget för år reduceras dessa obalanser. För att möta risk att obalanser uppstår 2014 om kommande effektiviseringskrav inte kan åtgärdas fullt Verksamhetens nettokostnader ut har en reserv budgeterats centralt under finansförvaltningen. Skatt, Verksamhetens generella bidrag nettokostnader samt utjämning Skatt, generella bidrag samt utjämning Dessutom innebär regeringens förslag i budgetpropositio- nen om förändrade arbetsgivaravgifter för unga och äldre att Årlig ökning av verksamhetens nettokostnader (exkl. realisationsvinster/ förluster) samt intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning. verksamhetens kostnader ökar med ca 13 mnkr år och med ca 26 mnkr år. Dessa merkostnader har kompenserats i det Obalansen kan motiveras av att den goda resultatnivån år 2014 generella statsbidraget. Den budgeterade reserven för obalanser ger förutsättningar att öka kostnaderna i en något snabbare takt år uppgår till 20 mnkr och därefter till 40 mnkr per år. än våra skatteintäkter. Det finns dock all anledning att nogsamt Denna reserv motsvarar ca 0,3 0,6 procent av verksamhetens följa utvecklingen. En ytterligare ökning av vår kostnadsnivå är kostnader. inte acceptabel ställt mot kraven på en god ekonomisk hushållning. För att nå årsresultaten enligt budgetförslaget finns Detta gäller särskilt tydligt i en situation där stor osäker- ett utrymme att öka verksamhetens kostnader exklusive exploateringskostnader het råder kring den fortsatta utvecklingen för konjunkturen och med 4,6 procent. Borträknas effekterna medföljande förutsättningar för vår skattetillväxt. av pris- och löneförändringar enligt modell som används av Sveriges Kommuner och Landsting (prisökning 2,8 procent år Pensionskostnadernas utveckling ) är kostnadsökningen (konsumtionsökningen) 1,8 procent, Kommunens pensionskostnader består av direkta utbetalningar vilket ligger ungefär i linje med den bedömning som Sveriges till kommunens pensionärer, individuella pensionsavgifter och Kommuner och Landsting gör i sin prognos för rikets samtliga pensionsförsäkringar, avsättning för framtida pensionsutbetalningar kommuner år. För de påföljande åren är den möjliga ökningstakten avseende intjänade pensioner efter år 1998 samt särskild i löpande priser ca 3,9 procent i genomsnitt. löneskatt på pensionskostnader. Förändringar av pensionsrätter Verksamhetens nettokostnader exklusive realisationsvinster intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse inom och exploateringsresultat beräknas öka med 6,1 procent år linjen och belastar således inte balansräkningen. Från år 2007 och därefter med 4,1 procent i genomsnitt. sker pensionsskuldsberäkningen enligt riktlinjer RIPS 07. Med ramförslaget uppnås inte fullständig balans mellan Under år 2013 har överenskommelse om helt avgiftsbestämda skatteintäkternas och nettokostnaders utveckling. År kan pensioner träffats för alla anställda i kommuner, landsting intäkter för skatter, generella bidrag och utjämningssystem och regioner. Avtalet heter AKAP-KL och omfattar arbetstagare beräknas öka med 883 mnkr jämfört med år 2014 och verksamhetens som är födda 1986 och senare. Avgiftsnivåerna är 4,5 procent nettokostnader (exklusive reavinster/ förluster) med under det så kallade taket (7,5 inkomstbasbelopp) och 30 pro- 920 mnkr. cent därutöver. Det redan existerande avtalet KAP-KL gäller enbart för födda 1985 och tidigare. För år budgeteras pensionskostnaderna inklusive finansiell del till 286 mnkr för att stiga till 360 mnkr år. I den av KPA beräknade förändringen av pensionsåtagandet redovisad som ansvarsförbindelse redovisas en minskning med ca 57 mnkr mellan år 2014 och. Under resterande del av 31

63 planeringsperioden sjunker ansvarsförbindelsen med ytterligare 41 mnkr. Den totala ansvarsförbindelsen beräknas vid utgången av år till mnkr inklusive löneskatt. Ansvarsförbindelsen motsvarar därmed ca 55 procent av kommunens egna kapital detta år. Kommunen får en ökad likviditetsbelastning för pensioner genom ökade pensionsutbetalningar och individuella pensionsavgifter. Dessa ökar (inklusive löneskatt) med ca 9 mnkr mellan år 2014 och och med 47 mnkr år jämfört med år Kommunen har skapat möjlighet för främst förvaltningschefer att växla den förmånsbestämda pensionsavsättningen mot en försäkringslösning. För år beräknas ca 2 mnkr inbetalas i dessa premier. Dessutom beräknas ca 7,0 mnkr utbetalas i premier för pensionsförsäkringar i form av löneväxling med mera. Pensionskostnadernas Pensionskostnadernas utveckling utveckling Mnkr Avsättningar pensioner och löneskatt Löneskatt Pensionsutbetalningar och -avgifter Ökade framtida pensionskostnader och utbetalningar riskerar att utrymmet till kommunens verksamheter begränsas liksom möjligheterna att finansiera framtida investeringar utan ökad upplåning. Den så kallade blandmodellen för pensionsskuldsberäkningen medför att utbetalningar av pensioner intjänade före 1998 kommer att få resultateffekt vid utbetalningstillfället. För att begränsa dessa effekter och säkra tillräckliga framtida kassaflöden har kommunen tecknat ett unikt avtal om en försäkringslösning i det av kommunen delägda Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB. Försäkringslösningen innebär att den topp av utbetalningar som förväntas inträffa under en 20-årsperiod från och med år kan mötas av utbetalningar från garantiförsäkringen. I särskilda beslut har fram till och med årsskiftet 2013/2014 ca 709 mnkr avsatts till försäkringen. Därutöver har årspremier med 43 mnkr inbetalats. Under år 2014 kommer en utbetalning av skadeersättning från försäkringen med 36 mnkr att intäktsföras. Ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser sjunker nu, till följd av att intjänade pensioner före år 1998 nu ökar. Detta belastar kommunens resultat negativt till följd av den tillämpade blandmodellen. Den utbetalda försäkringsersättningen är därmed förenlig med syftet för försäkringslösningen. Beräknade pensionsförpliktelser Belopp i mnkr Avsättning i balansräkningen 382,1 404,5 433,1 477,9 Ansvarsförbindelse 2 184, , , ,3 Garantiförsäkring -708,7-708,7-708,7-708,7 Återstående förpliktelse 1 857, , , ,5 Återlån till verksamheten 1 857, , ,5 Skatteintäkter med mera Skatteintäktsberäkningen bygger nuvarande skatt 22,26 kr, samt en befolkningsökning med ca personer per år 2014 och, samt därefter personer per år. Enligt taxering 2013 uppgick gävlebornas beskattningsbara inkomster (skatteunderlaget) inkomstår 2012 till ca 17,5 mdkr. Gävlebornas beskattningsbara inkomst per invånare (skattekraften) uppgick till kr, vilket är 97,6 procent av riksgenomsnittet. Detta innebär att den beskattningsbara inkomsten under året ökade med 3,01 procent i Gävle, vilket är lägre än motsvarar utvecklingen i riket. Skattekalkylen grundas på skatterna för inkomstår Skattemedel för år beräknas med en prognostiserad ökning för inkomståren 2013, 2014 och. Enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för inkomståret 2013 (okt 2014) ökar skatteunderlaget i riket med 3,4 procent. Den samhällsekonomiska bilden som beskrivs i omvärldsanalysen ligger till grund för skatteprognosen. ). För inkomståren 2013 och 2014 beräknas skatteunderlaget i Gävle öka med 3,42 respektive 3,66 procent. Tillämpningen av SKL:s prognos innebär att Gävle kommun har en skuld till staten för inkomstår 2013 med 48 mnkr (regleras januari ) och en fordran för inkomstår 2014 med 12 mnkr (regleras januari ), samt för inkomstår med 16 mnkr (regleras januari ). Detta till följd av att de fysiska utbetalningarna av skatteinkomsterna sker utifrån uppräkningstal som fastställs av regeringen och att dessa avviker från de tillämpade prognoserna. Sammantaget beräknas Gävle kommuns skatteintäkter till mnkr år, vilket är en ökning med 208 mnkr jämfört med prognosen för år

64 Nettointäkten från de kommunala utjämningssystemen och de generella bidragen beräknas till 742 mnkr år, vilket är 35 mnkr högre jämfört med prognosen för år Den preliminära avgiften för LSS-utjämning (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) medför en minskad kostnad med 10 mnkr år. För år 2014 och framåt ingår effekterna av förändringar i utjämningssystemet. Tillgångarnas utveckling Tillgångarnas utveckling Mnkr Finansiella intäkter och kostnader Kommunens roll som internbank skapar stora flöden genom den förmedling av lån som sker till i huvudsak de kommunala bolagen. De förmedlade lånen till våra bolag uppgick vid årsskiftet 2013/2014 till mnkr och kan förväntas stiga till mnkr vid utgången av år baserat på bolagens finansieringsbehov. Övrig långfristig utlåning var vid föregående årsskifte mnkr, främst till kommunala bolag i samband med att kommunen sålt anläggningstillgångar. Gävle kommun har ett positivt finansnetto, ca +69 mnkr i bokslut för år I detta ingår även finansiell kostnad för ökad pensionsskuld i samband med sänkt diskonteringsränta med ca 30 mnkr. Ett positivt finansnetto har även varit ett resultat av en aktiv skuldportföljhantering. För år förväntas finansnettot uppgå till ca +99 mnkr, inkluderat utdelning från Gävle Stadshus AB med 10 mnkr. Finansnettot påverkas även av kommunens eget upplåningsbehov och av det allmänna ränteläget. Räntorna har legat på historiskt låga nivåer och förväntas vara låga även under år. För detta år beräknas de kortfristiga räntorna hamna på ca 0,9 procent och de långa på ca 2,4 procent. Räntegapet förväntas sjunka under de påföljande åren där både korta beräknas hamna på 2,4 procent och de långa på 3,5 procent år. Tillgångar, skulder och eget kapital Balansräkningen ger en ögonblicksbild av kommunens totala tillgångar, skulder och eget kapital och en samtidig beskrivning av hur de totala tillgångarna finansierats med skulder och eget kapital. Balansomslutningen i kommunen uppgick i bokslut 2013 till mnkr. Anläggningstillgångarna uppgick till mnkr, varav de materiella anläggningstillgångarna utgjorde mnkr. Större delen av tillgångsmassan avser därmed finansiella anläggningstillgångar och då främst förmedlade lån till de kommunala bolagen. Omsättningstillgångarnas storlek var mnkr. Kommunens anläggningstillgångar beräknas öka med mnkr till slutet av år, varav de materiella anläggningstillgångarna ökar med 353 mnkr. Ökningen av anläggningstillgångarna består därmed till ca 83 procent av finansiella anläggningstillgångar i form av från kommunen förmedlade lån Övriga anläggningstillgångar Fordran kommunala bolag Aktier och andelar Omsättningstillgångar Kommunens egna kapital uppgick i bokslut 2013 till mnkr. Förmögenheten per invånare blev därmed ca kr, en ökning med ca 900 kr per invånare från föregående år. Det egna kapitalet förväntas fortsätta utvecklas positivt under den kommande planeringsperioden för att vi utgången av år uppgå till mnkr, vilket motsvarar ca kr per invånare. Kommunens avsättningar och långfristiga skulder beräknas öka med mnkr till slutet av år. Kommunens egna lån uppgick vid utgången av år 2013 till 340 mnkr och beräknas minska till 63 mnkr vid utgången av år och till 0 år. Vid bedömning av kommunens balansräkning ska hänsyn tas till det pensionsåtagande som ligger utanför balansräkningen i form av en ansvarsförbindelse som motsvarar mer än hälften av kommunens egna kapital. Skuldernas och det egna kapitalets utveckling Skuldernas och det egna kapitalets utveckling Mnkr Eget kapital Eget kapital, pension Avsättning Kommunens egna lån Förmedlade lån till bolag med mera Korta skulder 33

65 Gävle kommun har ett finansiellt engagemang i Gävle Stadshuskoncern. Motivet för detta är att åstadkomma en så fördelaktig finansiering som möjligt för hela kommunkoncernen. Eftersom kommunen har den högsta kreditvärdigheten uppnås de lägsta finansieringskostnaderna om kommunen tecknar borgen eller lånar upp kapital på marknaden och sedan vidareutlånar detta kapital till kommunens bolag. För år föreslås kreditramen för förmedlade lån eller borgen till totalt mnkr med nedanstående fördelning. Belopp i mnkr Gävle Stadshus AB¹ Gavlegårdarna AB Gävle Energi AB 740 Bionär Närvärme AB (59%) 60 Gävle Kraftvärme AB 200 Gävle Hamn AB² Gavlefastigheter Gävle kommun AB Markbyggarna Gävle kommun AB 20 Gävle Flygplats AB 5 Gävle Parkeringsservice AB 5 Gävle Vatten AB² 300 Gästrike Vatten AB (70%) 20 Gästrike Räddningstjänstförbund 0 Gästrike Återvinnare (61%) 125 Gästrike Återvinnare Fastighets AB (61%) 70 Gästrike Återvinnare Utveckling AB (61%) 5 Gästrike Eko Gas AB³ 100 Ej fördelat 200 Summa ¹ Inklusive egen upplåning. ² Exklusive utlämnat lån från Gävle kommun. ³ Gästrike Eko Gas AB ägs av Gävle Energi AB 49% och Gästrike Återvinnare 51%. Utöver ovanstående tillkommer kommunens egen upplåning upp till 650 mnkr, vilket totalt ger ett lånetak på mnkr (8 750 mnkr). För att ha handlingsfrihet till fördelningen mellan långa och korta lån bör kommunfullmäktiges bemyndigande omfatta ett belopp på mnkr för korta krediter. Nuvarande regelverk, likviditetsgaranti för externa projekt, innebär att projekt med beviljad extern finansiering får en likviditetsgaranti av Gävle kommun i avvaktan på att beviljade externa medel utbetalas. Regelverk inom EU innebär att kostnaderna måste upparbetas innan rekvisition av projektmedel kan göras. Detta innebär krav på beslut i Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige föreslås därför besluta om ram för likvi- ditetsgaranti med maximalt 4,0 mnkr för FPX och maximalt 1,0 mnkr för Movexum, med delegation till Kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden för FPX respektive Movexum inom denna ram. Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka och visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med eget kapital. I redovisningen av kommunens tillgångar ingår även förmedlade lån till de kommunala bolagen. För att få en rättvisande bild av kommunens styrka bör interna fordringar kvittas mot de lån som upptagits för bolagens räkning. Vid en analys av den finansiella styrkan bör på ett motsvarande sätt det egna kapitalet justeras motsvarande pensionsåtagandet i form av en ansvarsförbindelse. Med dessa justeringar uppgick soliditeten (soliditet 2) i bokslut 2013 till ca 24 procent. Soliditeten beräknas stärkas och uppgå till ca 32 procent år och till ca 38 procent år. Med en traditionell beräkning av soliditeten (soliditet 1) uppgår denna till mellan 33 och 34 procent under hela planeringsperioden. I den sammanställda redovisningen uppgick kommunkoncernens soliditet efter justering av pensionsåtagande utanför balansräkningen till 16,6 procent som beräknas stiga till 19,6 procent år och till 23,2 procent år. Med en traditionell beräkning av soliditeten uppgår denna till drygt 33 procent år och som därefter stiger till knappt 35 procent år. Det finansiella soliditetsmålet för kommunen och kommunkoncernen får därmed anses uppfyllt i budgetförslaget. Soliditetens utveckling % Soliditet I Soliditet II Soliditetens utveckling Soliditet 2 är korrigerad för utlämnade lån samt för pensionsåtaganden redovisad som ansvarsförbindelse. 34

66 Investeringar och finansiering Kassaflödesbudgeten visar årets kassaflöde med uppdelning på löpande verksamhet, investeringsverksamhet respektive finansieringsverksamhet. Ett positivt kassaflöde med mnkr beräknas från den löpande verksamheten under perioden Detta tillsammans med försäljningar av anläggningstillgångar med 93 mnkr och disponering av likviditetsöverskott med 100 mnkr kan användas till att finansiera investeringar i materiella anläggningstillgångar för 878 mnkr och i finansiella anläggningstillgångar med 40 mnkr under motsvarande period. Den löpande verksamheten klarar därmed investeringsverksamheten utan utökad upplåning. De egna lånen kan därmed de amorteras med 340 mnkr sett över hela perioden och ett likviditetsöverskott uppstår hos kommunen som kan beräknas till ca 570 mnkr år. Detta möjliggörs då en stor del av investeringar som riktar sig mot kommunens verksamheter sker via de kommunala fastighetsbolagen. Under åren 2014 uppgår dessa investeringar sammantaget till mnkr. Om hänsyn även tas till dessa samt det kassaflöde som skapas hos bolagens verksamhetsgrenar riktade mot kommunen uppnås inte 100 procent egenfinansiering av investeringar i enlighet med kommunens finansiella målsättning. Egenfinansieringsgraden för hela perioden kan med denna definition beräknas till ca 77 procent. Den negativa målavvikelsen motsvarar 588 mnkr. Det bör dock observeras att större strategiska nyinvesteringar kommer att genomföras under planeringsperioden både för särskilda boenden, för skolan och inom idrottssektorn med ca mnkr. Detta innebär att det är svårt att uppnå full egenfinansiering under en så kort period. Nettoinvesteringar riktade mot kommunens Nettoinvesteringar riktade mot kommunen skattefinansierade verksamhet Mnkr Likviditet Likviditet visar på kommunens kortfristiga betalningsförmåga. De löpande utgifterna betalas i första hand av våra skatteinkomster, avgifter med mera eller av andra omsättningstillgångar. Kassalikviditet är ett mått på förhållandet mellan kommunens omsättningsbara tillgångar och de kortfristiga skulderna. I bokslut för år 2013 uppgick kassalikviditeten till 117 procent. För år är denna likviditet beräknad till 106 procent. Under år 2013 hade kommunen 382 mnkr i kassa/bank. Överlikviditeten beräknas delvis kunna användas för finansiering av tillkommande investeringar. En kassalikviditet som understiger 100 procent innebär att de kortfristiga skulderna överstiger omsättningstillgångarna. Kommunens likviditet är tillräcklig i förhållande till betalningsströmmarna. Kommunen kan även använda hela kommunkoncernens likviditetsreserv genom internbankens koncernkontosystem. Dessutom kompletteras den egna likviditeten med en disponibel likviditet i form av kreditlinor och andra lånelöften. Känslighetsanalys Kommunens resultat är utsatt för påverkan från omvärlden. En känslighetsanalys som visar förändringar i ett antal storheter ger följande riskexponering för år. Ökade löner med en procentenhet motsvarar ca 32 mnkr inklusive arbetsgivaravgifter. Arbetsgivarförändringar med en procentenhet motsvarar ca 23 mnkr. Prisförändringar för varor och tjänster med en procentenhet motsvarar ca 25 mnkr. Räntekostnadsförändring med en procentenhet motsvarar ca 68 mnkr i kommunkoncernen om samtliga lån sätts om. Skatteunderlagsförändring med en procentenhet motsvarar ca 48 mnkr. Invånarförändring med 100 personer motsvarar ca 4,4 mnkr för ökade skatter och bidrag Kommunen Kommunala bolag Nettoinvesteringar 35

67 Kommunens nämnder 36

68 Kommunstyrelsens kommentarer och förslag Mål och ekonomiska ramar Kommunfullmäktige fastställde i juni månad kommunövergripande mål och ekonomiska ramar för den kommande planeringsperioden. Det nu föreliggande förslaget till Kommunplan med årsbudget och utblick utgår från beslutet i juni månad och har kompletterats med nämndernas och de kommunala bolagens mål och verksamhetsplaner. Följande komponenter har dock inneburit ekonomiska förändringar i förslaget till Kommunplan. Senaste prognosen för skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Senaste prognosen för kommunens pensionskostnader. Regeringens budgetproposition för år. Ny uppdaterad befolkningsprognos för Gävle åren 2014 med volymeffekter inom skola och äldreomsorg. Uppdaterade exploateringskalkyler Inlämnade budgetförslag från de kommunala bolagen. Under avsnitt Förändringar jämfört med mål och rambeslut för åren redovisas samtliga förändringar som inarbetats i Kommunplanen. Därefter redovisas kommentarer och förslag för drift- och investeringsbudgeten i sin helhet. Förändringar jämfört med mål och rambeslutet för åren (exkl realisationsvinster/exploatering) Belopp i mnkr Verksamhetens nettokostnader: Nämnder -41,9-49,6-28,0-5,2 Finansförvaltning +11,6-7,0 +16,4 +1,2 Summa -30,3-56,6-11,6-4,0 Skatteintäkter +7,2-0,3-0,5 +18,7 Generella bidrag/ utjämning +3,0 +20,5 +15,4-6,8 Finansnetto -1,2-3,8-5,3-11,3 Förändring resultat Specifikation nämndernas nettokostnad: -21,3-40,2-2,0-3,4 Belopp i mnkr Volymeffekt skolor, netto -35,8-48,8-56,6-65,1 Volymeffekt äldre -0,1 +0,6 +1,5 +1,7-11,7 +2,2 +2,2-7,0-7,0-7,0-7,0 Köp kollektivtrafik -0,5-0,5-0,5-0,5 Äldreboende Gävle Strand tidigarelagd, lägre hyra Miljöstrategiskt program, samverkansmedel från finansförvaltning Budgetproposition via generellt -0,2 +0,5 +0,5 +0,5 statsbidrag Kapitaltjänst med mera +0,3 +0,8 +0,2 +3,1 Effektiviseringskrav +0,9 +16,0 +31,2 59,6 Förändring -42,4-50,1-28,5-5,7 Specifikation verksamhetens nettokostnad under finansförvaltningen: Belopp i mnkr Pensionskostnader -7,1-2,6 +2,1-13,3 Reserv obalanser +5,0-20,0-20,0-20,0 Resurs för att minska delade -2,5-5,0-5,0-5,0 turer Aktivitetsstöd unga år -2,0 Kommunbidrag, ännu ej fördelade -3,4-2,9-2,9-2,9 Bostadssociala åtgärder -8,0 Miljöstrategiskt program, samverkansmedel +7,0 +7,0 +7,0 +7,0 till kommunstyrelsen Prognostiserade volymeffekter +15,0 +25,0 +35,0 +35,0 Diverse övrigt +0,1 0,0 +0,7 +0,9 Förändring +12,1-6,5 +16,9 +1,7 Den största förändringen avser volymeffekter till följd av ökat antal invånare jämfört med prognosläget i våras. Detta slår främst igenom avseende skolverksamhet och antalet placerade barn/ elever under Utbildningsnämnden. Till viss del kan volymförändringen finansieras av tidigare avsatta reserver under finansförvaltningen. Ett ramtillskott för volymförändringen minskar risken för obalanser för Utbildningsnämnden, varvid centralt reserverade medel för obalanser sänks med 5,0 mnkr år. Som en konsekvens av volymökningen uppstår behov att tillskapa ytterligare klassrum och förskolelokaler inför höstterminen. Detta planeras ske genom paviljongslösningar, varvid investeringsbudgeten redovisad under Gavlefastigheter utökas med 37 mnkr år. Drifttagandet av nytt äldreboende vid Gävle Strand kan tidigareläggas med ett halvt år jämfört med mål och rambeslutet. Produktionsutgiften redovisad hos Gavlegårdarna är dock sänkt från tidigare beräknade 190 mnkr till 165 mnkr, vilket medför en något lägre hyresnivå för Omvårdnadsnämnden. För att samordna resurser till arbetet med det miljöstrategiska programmet, samverkansmedel med mera, föreslås att 37

69 7,0 mnkr per år överförs från anslag under finansförvaltningen till Kommunstyrelsen. För att uppnå resultatnivåer som är acceptabla ställt mot de av Kommunfullmäktige fastställda målen för god ekonomisk hushållning, föreslås effektiviseringskraven för nämnderna utökas med 0,25 procent av kommunbidragen per år till totalt 1,5 procent per år under och och med 0,5 procent till totalt 1,5 procent år. För år ligger effektiviseringskravet på 1,0 procent kvar oförändrat. I regeringens budgetproposition för ingår förslag att höja tidigare nedsättning av arbetsgivaravgiften för unga och äldre. Detta sker i två steg under åren och. Med full effekt ger denna åtgärd ökade kostnader med ca 26 mnkr år. Kommunerna får kompensation för kostnadsökningen i det generella statsbidraget. Med anledning av förändringen föreslås reserv för obalanser utökas med 20 mnkr per år från och med år. Ambitionen för kommunens som en god arbetsgivare är att minska antalet delade turer inom Omvårdnad Gävle. Frågan kommer att närmare analyseras under det kommande året. En resurs med 2,5 mnkr budgeteras för år och därefter 5,0 mnkr per år under finansförvaltningen. Då ytterligare ett antal frågor ännu inte är klarlagda, bland annat avseende politisk organisation, förändrade förvaltningsorganisationer med mera, föreslås en resurs för ännu inte fördelade kommunbidrag budgeteras under finansförvaltningen med 5,4 mnkr år och därefter 2,9 mnkr per år. Via Gävle Stadshus AB tas en utdelning för bostadssociala åtgärder ut från AB Gavlegårdarna. Medlen är öronmärkta för avsett ändamål. Då utdelningsmedel från tidigare år ännu inte förbrukats fullt ut utökas kostnadsbudgeten för år med 8,0 mnkr. En översyn har gjorts av kommunens exploateringsverksamhet, vilket innebär förändringar i förslaget till exploateringsbudget. Följande förändringar är inarbetade i budgetförslaget: Belopp i mnkr Balansräkningseffekt: Nettoexploatering (Kassa) -40,6-31,4 +40,0 +17,5 Anläggningstillgångar +1,0 +22,8 +5,1 +0,2 Exploateringsfastigheter +10,0-14,4 +0,9 Exploateringsresultat -29,6-23,0 +46,0 +17,7 Jämfört med budgetläget från i våras ökar kommunens nettoutgifter för exploateringsverksamheten under åren och. Detta till följd av lägre försäljningsinkomster och högre utgifter för tillkommande investeringar i anläggningstillgångar under dessa år. Beräknade försäljningsinkomster vid främst Gävle Strand etapp 2 är framskjutna från till och, samtidigt som tillkommande anläggningstillgångar ökar med ca 12 mnkr. Tillkommande anläggningstillgångar vid nya området för bostäder i Hemlingby utökas med knappt 11 mnkr och försäljningsinkomster med 4 mnkr. Beräknade försäljningsinkomster vid nya industriområdet Ersbo Syd är senarelagd från år till främst efter år. Tillkommande exploateringsprojekt avser kv Mumman med nettoinkomster 2014 med ca 7 mnkr, samt nettoutgifter för kustbevakningen med ca 2 mnkr under planeringsperioden. I övrigt finns avvikelser främst mellan åren avseende bland annat Parkvägen, kv Runstenen etc. För bolagssektorn redovisas förbättrade resultat för Gävle Energikoncern med ca 3 10 mnkr per år. Samtidigt utökas inve steringsbudgeten under åren med sammantaget 44 mnkr. För AB Gavlegårdarna redovisas resultatförbättringar under åren med mellan 9 15 mnkr per år, men en resultatförsämring år med 14 mnkr. Investeringsbudgeten utökas med 69 mnkr under åren. För Gävle Hamnkoncern redovisas en resultatförbättring med ca 16 mnkr år respektive, men resultatförsämringar med 33 mnkr år. För investeringsverksamhet redovisas främst förskjutningar av investeringar från till kommande år. Detta gäller främst investeringar i ny conteinerterminal samt höglager vid Granudden med 294 mnkr från år till och med 111 mnkr från till. För Gavlefastigheter koncern har nya bolag i form av parkeringsbolag och flygplatsbolag inarbetats i budgetförslaget. För åren redovisas resultatförbättringar med 3 9 mnkr per år. Investeringsbudgeten är utökad med 166 mnkr för åren. Ca 106 mnkr avser förskjutningar från år 2014 och 37 mnkr nya investeringar i skolpaviljonger och 42 mnkr i parkeringsbolaget. Dessutom budgeteras nu en försäljningsinkomst med 185 mnkr år. För Gävle Vatten AB har investeringsbudgeten för åren utökats med 45 mnkr. Sammantaget minskar finansieringsbehoven för bolagen med 336 mnkr under åren. I följande avsnitt redovisas kommunens drift- och investeringsbudget i sin helhet i jämförelse med aktuellt budgetläge år Driftbudget Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens ram (kommunbidrag) utökas med totalt 14,2 mnkr år. För år avräknas tillfälliga anslag med 2,5 mnkr. Under år 2012 har ett miljöstrategiskt program tagits fram 38

70 för beslut. Under år 2014 tillfördes Kommunstyrelsens ram 3,0 mnkr för detta arbete, samt 1,5 mnkr för utökning av ekologisk kost i de kommunala verksamheternas. Kommunens ambitionsnivå för att stärka sin miljöprofil är hög och återspeglar sig i diverse satsningar i kommunens mål och ramar för perioden. Detta avser både tillkommande resurser för att arbeta med hållbarhetsfrågor, samt tillkommande investeringsresurser för att minska miljöbelastningen. För år utökas Kommunstyrelsens ram med ytterligare 2,0 mnkr för det miljöstrategiska arbetet (totalt 5,0 mnkr), samt med 1,5 mnkr ekologisk kost (totalt 3,0 mnkr). Ny upphandling har genomförts för kommunens kost- och städverksamhet från och med år. Detta innebär bland annat att nuvarande särkostnad för ekologisk kost i huvudsak inarbetas i styckepriset. Med anledning av detta föreslås 1,3 mnkr av Kommunstyrelsens tillskott enligt ovan överföras till Utbildningsnämnden. Resurstillskott för utökade satsningar i det miljöstrategiska programmet under åren finns beskriven under rubik Finansförvaltning. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med berörda brukare och fastighetsbolag göra en översyn av vilken ambitionsnivå som ska gälla för IT-relaterade frågor i utbildningsverksamheten. Uppdraget innefattar också att utreda möjligheter till att äldre grundskoleelever får tillgång till egna datorer som arbetsredskap för kunskapsförvärv med koppling till näringslivets utveckling. Denna utveckling bör även ingå i Vallbacksskolans lokalprogram. De verksamhetsmässiga och finansiella konsekvenserna för denna ambitionshöjning ska klarläggas innan den verkställs. För finansiering av denna målsättningar har 5,8 mnkr per år budgeterats på centralt anslag under finansförvaltningen. Behov finns av centrumutveckling för att stärka stadslivet och centrums aktiviteter. Gävle kommun har även tagit fram en centrumplan som anger hur stadskärnan kan utvecklas och vilka områden som behöver prioriteras. För ändamålet har investeringsmedel budgeterats för åren och. Inriktningen för dessa investeringsmedel beskrivs närmare under kommentarerna kring investeringsbudgeten. En utveckling av Gävle omfattar även dess ytterområden. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda former och möjligheter för centralt stöd via projektmedel till en lokal utveckling i kommunens ytterområden i samråd med lokala Trygghetsråd och andra aktörer. Kommunstyrelsens ram har sedan tidigare utökats med 1,5 mnkr från och med år 2013 för att möjliggöra finansiering av plan- och utredningskostnader med mera via beställningar av Samhällsbyggnad Gävle. Gävle växer. Inriktningsprogrammet för bostadsförsörjning sätter mål för den kommunala markberedskapen och för hur många bostäder som ska byggas varje år. Med dagens befolkningstillväxt behövs ca 500 nya bostäder byggas per år. Vid dialog med byggherrar framförs att kommunens planberedskap är otillräcklig. För att stärka planarbetet utökas kommunstyrelsens ram med ytterligare 1,0 mnkr för beställning av planarbeten hos Samhällsbyggnad Gävle. Därutöver utökas även Byggnads- och miljönämndens ram med 1,0 mnkr för utvecklingsresurser för bostadsförsörjning. För att stimulera bostadsbyggande är förslaget att en markanvisningspolicy ska upprättas för kommunen som bland annat anger inriktning för prissättningar av tomtmark. En ambition finns att ge förutsättningar att bygga hyresrätter i kommunen i allmänhet och i de centrala delarna i synnerhet. En sådan inriktning kan innebära att de nu beräknade exploateringsresultaten sjunker. I dagsläget är det svårt att beräkna hur stora dessa effekter blir. I det nu redovisade budgetförslaget har exploateringsresultaten preliminärt sänkts med 20 mnkr år respektive. För att möjliggöra arrangemang för att stärka det offentliga kulturlivet utökas Kommunstyrelsens ram med 1,0 mnkr. Detta kan till exempel möjliggöra för Symfoniorkestern att genomföra sommarspelningar för gävleborna, genomföra kulturarrangemang via kulturskolan etc. Omvårdnadsnämnden har redovisat stora volymökningar för antalet utförda hemtjänsttimmar både under år 2012 och Denna volymökning är i huvudsak inte kopplat till ökning av antalet äldre. Antalet mottagare av hemtjänstinsatser är i stort sett oförändrad. Däremot ökar antalet utförda timmar per hemtjänsttagare. Detta tillsammans med att produktionskostnaden per utförd timme ligger klart över den budgeterade nivån har starkt bidraget till att nämndens ekonomi nu är i obalans. Ökade behov finns även för särskilda boendeformer både för äldre och för personer med funktionsnedsättning, vilket kommer till uttryck i Omvårdnadsnämndens boendeplan. För att ge Omvårdnad Gävle stöd i att genomlysa verksamhetens organisation föreslås kommunstyrelsen tillföras ett ramtillskott under år med 1,0 mnkr för utredningsuppdrag. Denna genomlysning ska också innefatta ett klarläggande av vilka faktorer som bidrar till nuvarande kraftiga volymökning och höga styckekostnad, men även vilka kostnadseffekter som uppstår om antalet delade turer minskar eller avskaffas, om ambition kring högre kontinuitet genomförs etc. Kommunstyrelsen ges även i uppdrag att tillsammans med berörda aktörer starta ett riktat arbete för att minska de delade turerna inom Gävle kommun. Under första halvåret genomförs utredning samt pilotprojekt hur detta arbete kan läggas upp utifrån valda pilotenheter. Under finansförvaltningen har en resurs för ändamålet budgeterats med 2,5 mnkr år och därefter med 5,0 mnkr per år. 39

71 Utgångspunkten för dagens integrationsarbete i kommunen är sammanfattat att alla människor är en tillgång och att det bara är tillsammans vi kan skapa ett integrerat Gävle. Arbete med integration angår samtliga förvaltningar och bolag i Gävle kommun. För att möjliggöra en samordnad organisation av integrationsarbetet i Gävle kommun föreslås att en tjänst som integrationssamordnare inrätta hos Kommunledningskontoret, varvid Kommunstyrelsens ram utökas med 1,0 mnkr. För förlusttäckningsbidrag till Gästriklands Räddningstjänstförbund avseende verksamhetsår 2013 tillförs Kommunstyrelsen en ramförstärkning med 0,9 mnkr för år. Utöver denna summa utökas ramen med 0,5 mnkr för bidrag till förbundet enligt upprättad budget. Tidigare överförda medel med 0,5 mnkr för bidrag till verksamhetskostnader för Brottsförebyggarna i Gävle (BIG) föreslås återföras till Kommunstyrelsen från och med år, varvid en motsvarande ramjustering görs. Flygplatsverksamheten överförs till kommunalt bolag. Genom tjänsteköp är förändringen neutral kostnadsmässigt. Kommunen har från år 2013 infört ett nytt modernt affärssystem för hela kommunen och som även används av flera kommunala bolag. Behov finns nu att göra en uppgradering av systemet till ny version. Detta tillsammans med en kontinuerlig utveckling av funktionaliteter och möjligheter i systemet för att nå optimal nytta innebär att Kommunstyrelsens ram föreslås utökas med 0,6 mnkr år. För de påföljande åren begränsas ramutökningen till 0,3 mnkr per år. Kommunstyrelsens ram utökas med 3,5 mnkr för medfinansiering med externa parter genom omdisponering från centralt anslag under finansförvaltningen för ändamålet. För att kompensera för minskat statsbidrag från Myndigheten för Skydd och Beredskap utökas ramen med 0,3 mnkr. För ökade hyror i samband med ombyggnad av stadshusets entré utökas ramen med 0,6 mnkr. Löne- och priskompensationen för år uppgår till 4,4 mnkr. Kommunstyrelsen har för ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 2,5 mnkr. För åren uppgår effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investeringar med mera. Under år 2014 har gemensamma nämnder införts i kommunen. Dessa är ännu inte särredovisade i materialet utan ingår tills vidare under Kommunstyrelsen. Valnämnd Nämndens ram sänks totalt med 3,3 mnkr år då inga val genomförs detta år. Överförmyndarnämnd Nämndens ram utökas med 0,7 mnkr. Enligt ny lagstiftning ska Överförmyndarnämnden från överta Tingsrättens berednings- och utredningsuppgifter. Löne- och priskompensationen för år uppgår till 0,2 mnkr. Överförmyndarnämnden har för ett effektiviserings-/ omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 0,1 mnkr. För åren uppgår effektiviserings-/omstruktureringskrav till motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Teknisk nämnd Nämndens ram utökas totalt med 10,5 mnkr år. Genom tillfälliga tilläggsanslag under år 2014 sänks nämndens ram med 2,0 mnkr. Gävle växer och en välskött stad och kommun är en förutsättning för en hållbar utveckling med nöjda kommunmedborgare. För att stärka nämndens möjligheter att satsa resurser på skötsel och underhållsinsatser utökas ramen med 4,0 mnkr. Genom tillkommande drift- och underhållskostnader i samband med nyinvesteringar och exploateringsverksamhet tillförs nämnden ytterligare 0,4 mnkr år som därefter successivt utökas till 21,9 mnkr år. En åldrande befolkning leder till ökad efterfrågan på bostadsanpassningsåtgärder. Nämndens ram utökas med 2,0 mnkr för att inrätta ytterligare en tjänst för handläggning av bostadsanpassning och för ökade medel till ombyggnadsåtgärder. Nämnden får också i uppdrag att tillsammans med kommunens fastighetsbolag undersöka möjligheterna till samordning av insatser för att snabbare kunna genomföra bostadsanpassningsåtgärder. Färdtjänsten ska säkerställa god tillgänglighet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Taxan har stigit under de senaste åren, vilket minskat resandet. En sänkning av taxan med 10 kr per resa föreslås. Under perioden kommer resegaranti att införas inom färdtjänsten. Nämndens ram utökas med 0,8 mnkr för att kompensera intäktsbortfallet på nuvarande resevolym. Fria kollektivtrafikresor för pensionärer i stads- och landsortstrafiken under vissa tider på dygnet har varit positiv för kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafiken har från och med år 2012 överförts till Landstinget som ny kollektivtrafikmyndighet. Tekniska nämnden har fått i uppdrag att ge den nya regionala trafikmyndigheten information om utvärdering av verksamheten och dess positiva effekter. Denna typ av riktade åtgärder mot specifika målgrupper är intressant ur ett regionalt perspektiv, både med hänsyn till miljön men även för satsningar på ökad turism och för besöksnäringar i länets kommuner. Tillsammans med kollektivtrafikmyndigheten bör det även undersökas om det i framtiden är möjligt att denna typ av åtgärd även kan omfatta ungdomar. 40

72 Nämnden tilldelas en utökad ram med 0,5 mnkr för utredning och utveckling av ett ökat resande via tillköp i kollektivtrafiken. Parkeringsverksamheten överförs successivt till kommunalt bolag. I ett första steg överförs parkeringsvakter för tjänsteköp. Löne- och priskompensationen för år uppgår till 6,9 mnkr. Tekniska nämnden har för detta år ett effektiviserings-/ omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 2,1 mnkr. Även för åren återfinns effektiviserings-/ omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Byggnads och miljönämnd Nämndens ram utökas med totalt 2,3 mnkr år. Gävle är i en stark och positiv befolkningsutveckling. Vi har idag planlagda bostäder, och arbetar med ytterligare 900 bostäder i pågående detaljplaner. Vid dialog med byggherrar för de fram att den planberedskap vi har inte är tillräcklig. De vill ha planer i andra lägen och för andra typer av bostäder, kanske främst i svårare områden som omvandlingsområden. Hittills har vi mest arbetat med stora översiktsplaner och detaljplaner inför nära förestående byggnation. Behov finns att arbeta mer i skalan däremellan. För att höja planberedskapen i kommunen utökas nämndens ram med 1,0 mnkr för utvecklingsresurser för bostadsförsörjning. Därutöver har även Kommunstyrelsens ram utökats med 1,0 mnkr för beställning av planarbeten hos Samhällsbyggnad Gävle. En tillsynsplan har tagits fram som beskriver det totala tillsynsbehovet och åtgärder för att minska antalet ärenden med olovligt byggande och ovårdade tomter som ännu inte har hanterats. För att komma ikapp i dessa ärenden krävs extra resurser. Nämndens ram utökas med 1,5 mnkr under år och. Löne- och priskompensationen för år uppgår till 0,6 mnkr. Byggnads och miljönämnden har för detta år ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 0,3 mnkr. Även för åren återfinns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Kultur och fritidsnämnd Nämndens ram utökas totalt med 25,0 mnkr år. Som en del i begreppet skolan först har Kultur och fritidsnämnden en viktig roll i att bidra till att tillgodose barn och ungdomars behov av meningsfulla aktiviteter på fritiden och trygghet som motiverar och ger elever förutsättningar att klara sin skolgång. En förutsättning för detta är förutom en likvärdig skola att även förutsättningar finns för en likvärdig fritid i staden och dess kommundelar. Nämnden har fått i uppdrag att tillsammans med skolan utreda förutsättningarna att skapa verksamhet i eller i anslutning till fritidshem, fritidsgårdar och fritidsklubbar. Ambitionen är att ge unga upp till 9 10 år fri tillgång till kulturlek, idrott och studieverkstad. Denna verksamhet bör arrangeras av Kultur och fritidsnämnden i samverkan och med hjälp av föreningsliv, kulturskolan och studieförbund tillfördes nämnden 2,0 mnkr för att inom begreppet skolan först i samverkan och i samfinansiering med andra intressenter inom och utanför kommunen utveckla fritidsaktiviteter i stads- och kommundelarna. Exempel på detta är projekten på Nordost och i Andersberg. Kultur och fritidsnämnden har ett brett ansvarsområde som omfattar en mängd olika verksamheter. Kultur- och fritidsverksamheterna riktar sig till alla boende och besökare i Gävle, men barns och ungas möjlighet att delta är särskilt prioriterade. Mötesplatser för kultur- och fritidsaktiviteter utgör ett socialt kitt som skapar ett hållbart samhälle när Gävle har en hög befolkningstillväxt. En stor del av nämndens kostnader är bundna i anläggningar och därmed trögrörliga. Risk finns att kvalitén i verksamheten blir lidande då ekonomi i balans kräver ständiga effektiviseringar. För att ge nämnden möjlighet att utveckla verksamheten i enlighet med de kommunövergripande målen utökas ramen med 7,0 mnkr från år. Nämnden har aviserat kommande kostnader utifrån krav i arkivlagen på att bevara kommunens arkiv digitalt. I investeringsbudgeten har nämnden utom ram angett behov av investeringsmedel med 1,5 mnkr år. Ett uppskattat belopp för att förvalta systemet anges till 3,4 mnkr per år. Själva införandet uppges kunna komma att kosta 21 mnkr där införandet omfattar både system som produkt och integration av 100 befintliga verksamhetssystem. Förvaltningen beräknar att införandet kan bli aktuellt tidigast år. Dessa kostnader finns inte intagna i den nu planerade budgeten för åren, men måste bevakas och närmare beräknas i kommande planer. Löne- och priskompensationen för år uppgår till 6,6 mnkr. Kultur och fritidsnämnden har för detta år ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 3,0 mnkr. Även för åren återfinns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Övriga ramkorrigeringar avser tillkommande kostnader till följd av investeringar. Genom tillkommande investeringar under planeringsperioden utökas ramen successivt för tillkommande hyreskostnader, kapitaltjänstkostnader och övriga driftkostnader. Jämfört med år 2014 tillförs 14,4 mnkr år och 45,0 mnkr år av detta skäl. De största enskilda posterna avser nya anläggningar vid Gavlehov med ny multisporthall med ramtillskott på 20,7 mnkr, samt ny fotbollsarena med ramtillskott på netto 12,6 mnkr. 41

73 Utbildningsnämnd Nämndens ram utökas totalt med 123,5 mnkr år. Nämnden har som specifikt uppdrag att alla elever i Gävles grundskolor ska utmanas och klara sin utbildning. För år avgår 2,0 mnkr för tillfälliga och korrigerade kommunbidrag. Tidigare Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden tilldelades en resurs för omställningsåtgärder på 10 mnkr per år under perioden Resursen avsågs att mildra effekterna av en kraftig elevminskning inom gymnasieskolan. I samband med den nya organisationen från år 2014 har resursen överförts till Utbildningsnämnden. Då detta tillfälliga resurstillskott upphör från och med år sänks kommunbidraget detta år med 10 mnkr. Kompensation för volymökningar till följd av ett ökat antal barn och ungdomar i för- och grundskola uppgår till 88,7 mnkr, inklusive volymkorrigeringar avseende åren 2013 och Under den kommande planeringsperioden redovisas nu ett ökat antal elever inom främst grundskolan. Detta medför att nämnden successivt tillförs ytterligare resurser. Volymförändringen medför ett ramtillskott med 158,1 mnkr år jämfört med budget Delar av expansionen kan dock finansieras via ökade statsbidrag från Migrationsverket via kommunens arbetsmarknadsenhet, varvid 15,0 mnkr av tillskotten avräknas per år. Volymutvecklingen är därmed väsentligt kraftigare än vad som tidigare funnits med i våra planer inklusive Kommunfullmäktiges mål- och rambeslutet i juni månad. Jämfört med detta beslut utökas nämndens ram med ca 36 mnkr år. Volymutvecklingen får även effekter på behovet av förskoleoch skollokaler inför hösten. Detta gäller främst områdena Andersberg, Sätra, Stigslund och Strömsbro. De tillkommande behoven kan främst hanteras genom paviljonglösningar som komplement till befintliga fastigheter. Det tillkommande investeringsbehovet hos det kommunala fastighetsbolaget Gavlefastigheter kan med anledning av detta beräknas till ca 37 mnkr. Genom dessa lösningar tillskapas lokaler för ytterligare ca 10 klassrum och för ca 60 förskolebarn. Lokallösningarna måste dock vara hållbara sett till kommunens mer långsiktiga fastighetsstrategi. Det mer långsiktiga lokalbehovet för förskola och skolverksamhet kommer att prövas i det kommande utblicksarbetet inför nästa planeringsvarv I skollagen finns tydliga formuleringar om alla barns rätt till utveckling och hänsyn till barn och elevers olika behov. En elev i grundskolan och grundsärskolan har rätt att slutföra den högsta årskursen, även om skolplikten upphör dessförinnan har eleven rätt att efter skolpliktens upphörande slutföra utbildningen under ytterligare två år. För gymnasieskolan reglerar skollagen att en elev på introduktionsprogram har rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen. Det blir en samhällsekonomisk vinst om eleverna klarar sin utbildning, även om de behöver längre tid i nämndens verksamheter. Antalet nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan ökar i Gävle. De omfattas både av skollagens regleringar och av Utbildningsnämndens mål att alla barn och elever ska utmanas att klara sin utbildning. Utbildningsnämndens ram föreslås utökas med 10 mnkr för att säkerställa att eleverna når gymnasieutbildning. Regeringen avser att låta en utredare analysera möjliga åtgärder för att alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska genomgå gymnasieutbildning. Avsikten är att inleda samtal med den kommunala sektorn för att utarbeta en gemensam strategi. Detta kommer även att omfatta det kommunala informationsansvaret som från och med den 1 januari kallas det kommunala aktivitetsansvaret som antagits av riksdagen och innebär en förändring i skollagen. Kommunens ansvar för ungdomar under 20 år som saknar sysselsättning förtydligas. Det tydliggörs att varje kommun är skyldig att erbjuda målgruppen lämpliga och individuellt riktade åtgärder. Kommunerna åläggs en skyldighet att föra register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret och på lämpligt sätt dokumentera insatserna för dessa ungdomar. En likvärdig skola är en förutsättning för barn och ungdomars möjligheter att klara skolgången, men en likvärdig fritid är också viktig. Utbildningsnämnden har fått i uppdrag att tillsammans med främst Kultur och fritidsnämnden utreda möjligheterna att i samverkan med övriga intressenter och föreningsliv utveckla kommunens skolbarnsomsorg, fritidsgårds- och fritidsklubbsverksamhet och ge barn- och ungdomar meningsfulla aktiviteter utanför ordinarie skoltid. Detta kan t.ex. avse hjälp med läxläsning, att skapa aktiviteter med anknytning till idrott och kultur med mera. En utveckling i denna riktning kan också ge personer som arbetar kvällstid möjlighet till omsorg under obekväm arbetstid. Nämnden har också som specifikt uppdrag att ge möjlighet till barnomsorg upp till tolv år under alla tider på dygnet. Inom förskole- och skolområdet föreslår regeringen i sin budgetproposition för år flera förändringar genom riktade statsbidrag på ca 1,9 miljarder kronor. För Gävle kommun skulle detta schablonmässigt kunna motsvara ca 20 mnkr. En del finansieras genom ett indexerat tak för avgiftsuttag och en motsvarande sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barnomsorgen. De riktade statsbidragen avser bland annat mindre barngrupper i förskolan. Genom ökad undervisningstid för matematik tillförs kommunen ökade generella statsbidrag. Tillskotten överförs till nämnden i form av kommunbidrag med 2,4 mnkr år som ökar till 4,8 mnkr år. Ny upphandling har genomförts för kommunens kost- och städverksamhet från och med år. Detta innebär bland annat att nuvarande särkostnad för ekologisk kost i huvudsak inarbetas i styckepriset. Med anledning av detta föreslås 1,3 mnkr av Kommunstyrelsens kommunbidrag överföras till Utbildningsnämnden. 42

74 Löne- och priskompensationen för år uppgår till 49,5 mnkr. Utbildningsnämnden har för detta år ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 21,3 mnkr. Även för åren återfinns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Regeringen föreslår i sin budgetproposition för år att medel motsvarande 3 miljarder kronor tillförs under förutsättning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. I samband med års avtalsrörelse avser regeringen föra dialog med parterna som möjliggör att lärarnas löner höjs. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelärare. För Gävle kan detta tillskott schablonmässigt beräknas komma att uppgå till ca 30 mnkr. Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investeringar. Genom tillkommande investeringar under planeringsperioden utökas ramen successivt för tillkommande hyres- och kapitaltjänstkostnader utöver de lokalkostnadseffekter som ingår i volymberäkningen. För år tillförs 9,3 mnkr som successivt ökar till 39,4 mnkr år. Näringslivs och arbetsmarknadsnämnd Nämndens ram utökas totalt med 7,2 mnkr år. För att underlätta för personer med funktionsnedsättning att efter skolgång komma in i den ordinarie arbetsmarknaden så snart som möjligt inrättar kommunen tjänster som avdelas för personer med funktionsnedsättning. Målet är att inom en fyraårsperiod från år 2011 kunna reservera ca 110 tjänster för detta ändamål. Personerna anställs i ett arbetsmarknadspolitiskt program där arbetsgivaransvaret är knutet till arbetsmarknadsenheten. Alla anställningar ska inriktas på att efter en övergångstid fasas in som normalt arbete. För att möjliggöra en utökning av antalet anställda med 25 personer per år har nämndens ram utökats med 2,7 mnkr per år under perioden Nämnden har som specifikt uppdrag att genom samverkan med interna och externa intressenter vidta åtgärder för att minska tid i arbetslöshet, brister i utbildningen och öka andelen som är anställningsbara. Nämnden har tillsammans med Socialnämnden också fått i uppdrag att finna former för sysselsättning som ger ersättningar som kan minska behov av försörjningsstöd. Detta innefattar bland annat olika studievägar. I uppdraget bör även undersökas vilka möjligheter som finns att finna introduktionsvägar till arbete från försörjningsstöd, som kan innefatta en övergångsperiod för ökad ekonomisk stimulans. Avsikten är att åtgärderna ska leda till en bestående förändring för individen. Nämnden får i uppdrag att undersöka hur kommunen kan ge förutsättningar och stöd till start av sociala företag, vars primära syfte är att skapa jobb för personer som har det svårare på arbetsmarknaden och hamnat i utanförskap. I regeringens budgetproposition för avsätts resurser för årselevplatser inom yrkesvux riktade mot ungdomar som inte fullföljt gymnasieskolan samt är arbetslösa. Studierna ska inom ramen för utbildningskontrakt, kunna kombineras med praktik eller jobb på deltid. Inom Näringslivsenheten pågår fyra projekt som tidigare finansierats av Kommunstyrelsens samverkansmedel. Gävle Centrumsamverkan AB, Marknadsplats Gävle, Welcome to us, och Gävle Convention Bureau. Projekten är nu integrerade delar i verksamheten varvid nämndens ram utökas med 1,4 mnkr. Verksamheten Treklövern är en tränings- och rehabiliteringsverksamhet för personer med psykisk ohälsa/funktionsnedsättning. För att stödja målgruppen att etablera sig på arbetsmarknaden har nämnden tillförts 1,5 mnkr år 2014 som utökas med ytterligare 1,5 mnkr år. Högre krav på att elever deltar aktivt i vuxenutbildningen bedöms inte ge ökade kostnader för kommunen varvid det generella statsbidraget sänks motsvarande 0,3 mnkr för Gävle. Kommunerna åläggs en skyldighet att föra register över de ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret och dokumentera insatserna. Det generella statsbidraget höjs med motsvarande 0,1 mnkr för Gävle. Med anledning av förändrade förutsättningar och höjda ambitioner ges Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden i uppdrag att förstärka insatserna för att motivera och aktivera ungdomar år, som inte har slutfört en gymnasieutbildning och som inte har sysselsättning, i primärt syfte att de ska nå gymnasieexamen. Uppbyggnaden av en sådan verksamhet görs, i samverkan med lämpliga aktörer för att möta regeringens förstärkta krav. Nämnden utreder hur en sådan samverkan med andra lämpligen ska ske. För uppdraget har 2,0 mnkr budgeterats under finansförvaltningen år. För att täcka tillkommande hyreskostnader vid kvarteret Skytteln utökas nämndens ram med 1,0 mnkr. De verksamhetsområden som ingår i nämndens nuvarande ansvar redovisade ett överskott år 2013 med 15,6 mnkr exklusive gemensamma stödresurser. Även för år 2014 prognostiseras överskott. 2,1 mnkr av detta överskott slår igenom i ramberäkningarna för år som en nedjustering av ramen. Löne- och priskompensationen för år 2014 uppgår till 5,6 mnkr. Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden har för detta år ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 2,1 mnkr. Även för åren återfinns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent per år. Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investeringar i form av kapitaltjänstkostnader och tillkommande hyror. För år uppgår ramtillskottet till 0,6 mnkr. 43

75 Socialnämnden Socialnämndens ram utökas totalt med 11,6 mnkr år. Socialnämnden redovisar för närvarande en obalans med ca 13 mnkr för externa placeringskostnader av unga vuxna och vuxna. Kostnadsökningar återfinns dock till största del inom tvångsvården, och är därmed svåra att påverka. Förvaltningen arbetar med att optimera tillgången till egna insatser i boende och öppenvård och med att förkorta externa placeringstider. Bedömningen är dock att insatserna inte kommer att räcka till att balansera nuvarande ekonomiska obalans. Med anledning av kostnadsutvecklingen inom missbruksvården föreslås nämndens ram utökas med 7,0 mnkr. Under senare år har kostnaderna för försörjningsstöd stigit kraftigt i Gävle liksom för de flesta övriga kommuner i landet. År 2009 uppgick kostnaderna för ekonomiskt bistånd till ca 85 mnkr och år 2013 till 114 mnkr. Till följd av de kraftiga kostnadsökningarna har Socialnämndens ram 2014 utökats med 10 mnkr. I den nuvarande kommunplanen ingår dock att försörjningsstödet till följd av förbättrat sysselsättningsläge ska ha förutsättningar att sjunka med 5 mnkr per år under perioden. Nämnden anger att förutsättningarna att klara 2014 års budgeterade volym är goda. Då förbättringar i sysselsättningen förväntas komma senare än tidigare bedömningar föreslås till följd av detta ingen reducering av kommunbidraget för år, varvid avtrappningen senareläggs och påbörjas från och med år. I regeringens budgetproposition för föreslås en höjning av riksnormens barndel. Nämndens ram utökas med 0,8 mnkr motsvarande höjningen av det generella statsbidraget. Regeringen föreslår också en del förändringar som påverkar det ekonomiska biståndet till exempel: Sjuk- och aktivitetsersättningen höjs från 64 till 64,7 procent av antagandeinkomsten. Taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 910 kr/dag under de första 100 dagarna och därefter 760 kr/dag. Underhållsstödet höjs med 300 kr/mån. Höjd grundnivå i föräldrapenningen från 225 till 250 kr/dag. Nämnden har till uppgift att verka för att förhindra situationer med långvarigt försörjningsstöd. Detta sker främst genom ett fortsatt konstruktivt samarbete med kommunens arbetsmarknadsenhet och arbetsförmedlingen, men också med skolan i form av utbildningsinsatser för personer med bristande språkkunskaper och låg utbildningsnivå. Detta är inte minst väsentligt i integrationen av invandrare, så att dessa så snart som möjligt ska ges förutsättningar att klara en egen försörjning. Nämnden har tillsammans med Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden fått i uppdrag att finna former för sysselsättning som ger ersättningar som kan minska behovet av försörjningsstöd. Detta innefattar bland annat olika studievägar. Nämnden har tilldelats centrala medel rörande förstärkt familjehemsvård. Starten av projektet försenades och verksamheten kom igång först efter halvårsskiftet För att slutföra det treåriga projektet utökas nämndens ram för år med 0,7 mnkr. Därefter inarbetas verksamheten i nämndens befintliga ramar. Löne- och priskompensationen för år uppgår till 9,4 mnkr. Socialnämnden har för detta år ett effektiviserings-/ omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 4,5 mnkr. Även för åren återfinns effektiviserings-/ omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investeringar i form av kapitaltjänstkostnader och hyror. Omvårdnadsnämnden Nämndens ram utökas totalt med 47,0 mnkr år. Hemtjänst redovisade en kraftig ökning under år Antalet utförda timmar ökade med jämfört med år 2012, vilket ät en volymökning med drygt 11 procent. Det kan dock konstateras att antalet hemtjänstmottagare inte har ökat. Det som ökat är antalet utförda timmar per hemtjänstmottagare. Antal timmar i genomsnitt har ökat från 344 till 382 per år. En delförklaring till volymökningen är att fler hemsjukvårdsinsatser delegerats till hemtjänsten efter huvudmannaövertagande, bland annat apotekshantering. Ökningen av timmar för personliga assistens har inte ökat i motsvarande omfattning. Med anledning av volymförändringar tillförs nämnden 24,1 mnkr år som stiger till 38,9 mnkr år. Nämnden har i delårsrapport 2 för år 2014 rapporterat att antalet utförda hemtjänsttimmar är aningen högre än budgeterat. Tendens finns dock att antalet timmar åter ökar. Rapporterad budgetavvikelse beror främst på produktionskostnaden som överstiger budget. Stort fokus läggs på planering, rutiner och uppföljning. Åtgärder har lett till att nyttjandegraden ökat från 59 procent i januari till 64 procent i augusti, vilket innebär att kostnaden per producerad timme sjunker. Den genomsnittliga timkostnaden för år 2014 uppgår nu till ca 470 kronor. Det är viktigt att kommunens verksamheter kan redovisa ett effektivt resursutnyttjande. Volymtillskott ska inte användas för att täcka ökade produktionskostnader som inte kan bedömas som nödvändiga. För att ge Omvårdnad Gävle stöd i att genomlysa verksamhetens organisation föreslås Kommunstyrelsen tillföras ett ramtillskott under år med 1,0 mnkr för utredningsuppdrag. Denna genomlysning ska också innefatta ett klarläggande av vilka faktorer som bidrar till nuvarande kraftiga volymökning och höga styckekostnad, men även vilka kostnadseffekter som uppstår om antalet delade turer minskar eller avskaffas, om ambition kring högre kontinuitet genomförs etc. 44

76 Ramen utökas därutöver med 8,7 mnkr år för resurser till två nya gruppboenden för personer med funktionsnedsättning. En fortsatt ökning förväntas för dessa boendeformer. I ramförslaget finns en volymökning motsvarande ytterligare två särskilda boenden per år, samt att två befintliga gruppboenden med låg boendestandard ersätts under perioden och. Det totala resurstillskottet uppgår därmed till 36,1 mnkr år. Omvårdnadsnämnden har i sin boendeplan utöver gruppboenden aviserat behov av två tillkommande enheter med servicelägenheter. Dessa omfattar ca lägenheter per enhet och innefattar främst behov av personalresurser. Nämnden ram föreslås utökas med totalt 6,6 mnkr för att skapa dessa servicelägenheter under åren och. Ett nytt särskilt boende för äldre kommer att byggas av AB Gavlegårdarna på Gävle Strand. Äldreboendet planeras ge 70 personer boende, varav 10 avser palliativ vård. Med nuvarande planering beräknas dessa boendeplatser kunna tas i drift vid årsskiftet /. Den beräknade produktionskostnaden för enheten har sänkts från 190 mnkr till 165 mnkr, vilket innebär en lägre hyresnivå jämfört med tidigare beräkningar. Utöver detta tilldelas nämnden resurser för öppen upphandling av ytterligare ett äldreboende under år med ca 44 boende. Totalt skapas därmed ett tillskott med ca 114 boendeplatser. Ett tredje tillkommande äldreboende beräknas byggas år 2019 som kan omfatta boende, vilket bör täcka i boendeplanen angivna platsbehov. Under år 2014 avvecklas de sista boendeplatserna vid Björkegrenska gården som tidigare ersatts av ny-/ombyggnation vid Furugården. Hyreskontraktet löper ut i slutet av året. Effekten av denna avveckling innebär att nämndens ram sänks med 6,0 mnkr år Genom nettotillskott av boendeplatser är det rimligt att anta att de personer som erbjuds boende tidigare haft hemtjänstinsatser. Med anledning av detta har resurstillskott per plats reducerats med motsvarande 30 hemtjänsttimmar per månad. Detta motsvarar 14,6 mnkr år och 19,1 mnkr från och med år. Nettotillskottet för nya äldreboenden från och med år uppgår efter denna justering till 35,9 mnkr som ökar till 47,6 mnkr från och med år. I regeringens budgetproposition för år föreslås en höjning av takbeloppet för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen från och med 1 juli. Förslaget medför att kommunernas möjlighet till utgiftsuttag ökar. Nämndens ram sänks med 0,8 mnkr år och därefter med 1,5 mnkr, motsvarande sänkningen av det generella statsbidraget för Gävle. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor per år under perioden för en satsning på stärkt bemanning. Hur satsningen ska genomföras och följas upp är ännu inte känt. För Gävle kan denna satsning motsvara 20 mnkr per år. Samtidigt upphör satsningar motsvarande 1,3 miljarder kronor, bland annat mest sjuka äldre, stöd till e-hälsa, evidensbaserad praktik och regionala stödstrukturer. Socialstyrelsens föreskrifter om bemanning (se vidare under finansförvaltningen) förväntas träda i kraft år, varvid centrala resurser motsvarande 40 mnkr per år budgeterats. Löne- och priskompensationen för år uppgår till 32,9 mnkr. Omvårdnadsnämnden har för detta år ett effektiviserings-/omstruktureringskrav på 1,0 procent av kommunbidraget, eller 13,4 mnkr. Även för åren återfinns effektiviserings-/omstruktureringskrav motsvarande 1,5 procent av kommunbidragen per år. Övriga ramkorrigeringar avser kostnadseffekter av investeringar för inventarier med mera. Finansförvaltning och övrigt För rent oförutsedda behov budgeteras 6 mnkr per år. 4,5 mnkr budgeteras år och därefter 1,5 mnkr per år för utredningar och för att ge möjlighet till kommunal medfinansiering i olika frågor. För att skapa ett utrymme för att ge förutsättningar att minska eller avskaffa delade turer inom Omvårdnad Gävle budgeteras en resurs med 2,5 mnkr år och därefter 5,0 mnkr per år. De ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna får närmare utredas i det uppdrag som finns under Kommunledningskontoret att genomlysa Omvårdnad Gävles verksamhet under år. Med ökade effektiviseringskrav för kommunens verksamheter föreslås att ytterligare genomlysningar och utvärderingar görs av kommunens organisation och effektivitet efter att uppdraget med Omvårdnadsnämnden slutförts. För ännu ofördelade kommunbidrag budgeteras 3,4 mnkr år och därefter 2,9 mnkr per år, då bland annat osäkerhet råder kring storleken på kostnader för politisk verksamhet för den kommande mandatperioden, effekter av organisationsförändringar mm. Regeringen har för avsikt är att inleda samtal med den kommunala sektorn för att utarbeta en gemensam strategi för att alla ungdomar som inte fyllt 18 år ska genomgå gymnasieutbildning. För att möta regeringens förstärkta aktivitetskrav för ungdomar år som inte slutfört gymnasieutbildning och saknar sysselsättning budgeteras 2,0 mnkr år. Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden får i uppdrag att utreda och utforma en sådan verksamhet tillsammans med andra aktörer. Vissa investeringar redovisade hos det kommunala fastighetsbolaget Gavlefastigheter är av fastighetsteknisk art och i nuläget inte klart destinerade till en speciell nämnd. Detta kan t ex avse energieffektiviseringar, VVS-investeringar med mera. Beräknade hyreseffekter av dessa investeringar är beräknade och lagd i en central pott för att en senare ramkompensation ska vara möjlig till de nämnder som berörs av tillkommande hyror. För år uppgår den avsatta summan till 6,7 mnkr som stiger till 16,7 mnkr år. 45

77 Under 2014 har utbyggnaden av vatten och avlopp till Norrlandet påbörjats. Investeringen finansieras via anslutningsavgifter. För att täcka eventuellt tillkommande kostnader för kommunen i samband med detta arbete har 1,6 2,8 mnkr per år avsatts för ändamålet. Ett miljöstrategiskt program har tagits fram i kommunen. Programmet har en hög ambitionsnivå och innehåller mål som innebär tillkommande investeringsbehov men även ökade driftkostnader. För år 2014 har 4,5 mnkr tilldelats Kommunstyrelsen för ändamålet En ytterligare resurs motsvarande 3,5 mnkr föreslås överföras till Kommunstyrelsen för år. Återstående resurser på 2,0 mnkr år, 4,0 mnkr år och 6,0 mnkr år budgeteras tills vidare under finansförvaltningen. Kommunstyrelsen har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att ge äldre grundskoleelever egna datorer som arbetsredskap. För finansiering av verksamheten budgeteras 5,8 mnkr från och med år. Socialstyrelsens demensföreskrifter (SOSFS 2012:12) träder i kraft den 31/3 (SOSFS 2013:27). En ny föreskrift att remitteras under år 2014 gällande särskilt boende över lag, inte enbart boende för personer med demenssjukdom. Sveriges Kommuner och Landstings bedömning är att den nuvarande föreskriften återkallas och att den nya föreskriften kommer att träda i kraft den SKL för samtal med Socialstyrelsen om föreskriften och kommer att informera om arbetet fortlöpande och om tidpunkt för ikraftträdande. Föreskriften kommer att innebära betydande kostnadsökningar för kommunen. Omvårdnadsnämnden har i sina synpunkter på de preliminärt tilldelade ramarna redovisat ett tillkommande resursbehov med 40 mnkr. I avvaktan på föreskriftens utformning och tidpunkt för ikraftträdande avsätts 40 mnkr som reserv från och med år. För att anpassa verksamheten till beräknade skatteintäkter och övriga volym- och kostnadsberäkningar har krav på effektivitets-/omstruktureringsåtgärder formulerats i nämndernas ramar motsvarande 1,0 procent av kommunbidragen år, samt med 1,5 procent per år. Effektiviserings-/omstruktureringskraven motsvarande 49 mnkr år och som ackumulerat stiger till 286 mnkr år jämfört med år Samtidigt ges nämnderna kompensation för löne- och prisökningar motsvarande 116 mnkr år som ackumulativt stiger till 551 mnkr år. Med ovanstående budgetförutsättningar finns risk att ekonomiska obalanser kan komma att uppstå om effektiviseringsåtgärderna inte får full effekt. Dessutom föreslår regeringen i sin budgetproposition för år att den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar, som inte fyllt 26 år vid årets ingång tas bort. Det blir ett avskaffande i två steg under åren och. Sveriges Kommuner och Landsting gör en preliminär bedömning att detta innebär kostnadsökningar med ca 1,3 miljarder kronor för kommunerna. Därutöver föreslås att den tidigare avskaffade löneskatten för pensionärer som arbetar återinförs. För kommunerna ger detta en merkostnad med ca 150 mnkr. Sammantaget kan dessa förändringar ge ökade kostnader för Gävle kommun med ca 13 mnkr år och 26 mnkr år. Det generella statsbidraget till kommunerna har utökats 132 kr per invånare och 261 kr per invånare från och med år. För att stärka de budgeterade resultatnivåerna avsätts av dessa anledningar 20 mnkr år och därefter 40 mnkr per år som reserv för eventuella obalanser. Resursen kan därmed inte användas till andra ändamål eller till ambitionshöjningar. För år öronmärks dock 10 mnkr av resursen för att finansiera omställningsåtgärder vid övertalighet i form av särskilda pensionsöverenskommelser med mera. Nya löneavtal har träffats mellan arbetsmarknadens parter under år Avtalen är tre- respektive fyraåriga. Nämnderna har i sina ramar kompenserat i snitt med 2,36 procent år, med 2,91 procent år, med 3,17 procent år och med 3,2 procent år. För att möjliggöra en aktiv lönepolitik i kommunen bland annat kopplad till lönekartläggningar och riktade lönesatsningar avsätts en resurs motsvarande 1,0 procent per år av lönenivåerna i en central lönepott. För år uppgår den centrala lönepotten till 31,4 mnkr inklusive arbetsgivaravgifter som ackumulerat stiger till 142,0 mnkr år, allt jämfört med år Kommunen tar ut utdelning från det kommunala bostadsföretaget Gavlegårdarna via moderbolaget Gävle Stadshus AB för att möjliggöra bostadssociala åtgärder/investeringar i kommunen. För ändamålet avsätts 10 mnkr per år. Då medel återstår från tidigare års utdelning budgeteras dock en kostnad med 18 mnkr per år och. Premien till Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB är beräknad till 16 mnkr per år. Investeringsbudget Följande kommentarer lämnas till förändringar jämfört med tidigare investeringsplaner avseende perioden, utöver det som endast avser justeringar i lyftplaner för fleråriga projekt. Tekniska nämnden För infrastruktur i samband med byggnation av idrottsanläggningar vid Gavlehov har investeringsbudgeten utökats med 17,0 mnkr för infrastruktur. Investeringar inom ramen för centrumplanen föreslås fokuseras på å-rummet, rådhustorg, centralplan, Östra Drottninggatan, prioriteringar av framkomlighet för cykel och fotgängare samt trygghetsskapande åtgärder i stadskärnan. En 46

78 ny trafikanalys ska genomföras under innan eventuella förslag om trafikavstängningar aktualiseras. De föreslagna investeringarna vid Slottstorget kan aktualiseras först när beslut om det framtida bibliotekets utveckling är avgjord. Kultur- och fritidsnämnden För inventarier till den nya fotbollsarenan vid Gavlehov har 1,8 mnkr tillförs år. För investeringar i armaturer vid utomhusanläggningar budgeteras med 1,5 mnkr per år under perioden. Fastighetsinvesteringar hos Gavlefastigheter: För arbetsrelaterade investeringar i Konserthuset avseende scengolv och tak har 2,5 mnkr budgeterats och för utbyte av utslitna stolar i Gävle teater har 1,1 mnkr budgeterats. För att behålla Valbobadet har ett investeringsanslag med 10 mnkr för en teknisk upprustning tillförts. Tidigare investeringsanslag för Hemlingbybadet på totalt 3,5 mnkr har sänkts till 1,0 mnkr. Utbildningsnämnd För utrustning av nya förskolor har 3,5 mnkr tillförts. Fastighetsinvesteringar hos Gavlefastigheter: Till följd av ökat antal barn/elever i förskola och grundskola föreslås investeringsramen utökas med 37 mnkr år. Följande övriga investeringsanslag har tillförts. 20 mnkr för utbyggnad av Almgården. 30 mnkr för ersättning av Östers förskola år. 30 mnkr för ny förskola år. 30 mnkr för Sörbygårdens förskola år. För åtgärder i tak, ventilation med mera, budgeteras 4,0 mnkr i Svangårdens förskola. Efter upprättad systemhandlingskalkyl budgeteras 125 mnkr för Sörbyskolans upprustning och ombyggnad. Investeringsanslag för Vallbacksskolans idrottshall har utökats med 5 mnkr till totalt 30 mnkr. Investeringsanslag för Stigslundsskolans om- och tillbyggnad har utökats med 20 mnkr till totalt 65 mnkr. Näringslivs och arbetsmarknadsnämnd För utrustning av kv Skytteln har investeringsbudgeten utökats med 0,6 mnkr år Fastighetsinvesteringar hos Gavlefastigheter: Investering i Lindängens dagcenter för VVS med mera, budgeteras med 5,5 mnkr. Omvårdnadsnämnd För utrustning av gruppbostäder har investeringsbudgeten utökats med 0,4 mnkr per år. Fastighetsinvesteringar hos Gavlegårdarna: För ersättning av två gruppboenden med lägre standard för personer med funktionsnedsättning har investeringsanslagen utökats med 26 mnkr. Budgetanslaget för nytt äldreboende vid Gävle Strand sänks från 190 mnkr till 165 mnkr. Anslag för nytt särskilt boende för äldre med investering år till 2019 har utökats med 50 mnkr till totalt 200 mnkr avseende boendeplatser. Övrigt Fastighetstekniska investeringar hos Gavlefastigheter: Fastighetstekniska investeringar avser investeringar som i planeringsskedet inte direkt är destinerad till en specifik nämnds verksamhetsområde. Detta kan avse energieffektiviseringar, VVS investeringar, men även myndighetskrav med mera. Totalt budgeteras 209 mnkr för perioden 2014, vilket är ca 24 mnkr högre än tidigare plan inklusive ombudgeteringar. Investeringsbudget, bolagssektorn Gävle Hamn Investeringar i hamnen innefattar en ny containerterminal. År beräknas 450 meter kaj byggas för 194 mnkr. År tillkommer ytterligare 111 mnkr för iordningsställande av kvm hårdgjorda ytor, elektrifiering, järnvägsspår med mera. En ny containerterminal skapar möjlighet till tillväxt och möter marknadens krav på en modern containerterminal i Östersjön. För att effektivisera nuvarande hantering på Granudden med automatiserad inlagring och framkörning planerar Gävle Hamn att bygga ett automatiserat höglager magasin. Investeringen uppgår till 200 mnkr. Sammantaget uppgår investeringssumman för dessa projekt till 505 mnkr under perioden. Dessa investeringar är finansiellt säkrade i och med att de ingår i Kommunfullmäktiges beslut kring mål och ramar. Då investeringarna befinner sig i utrednings- och projekteringsstadium har dock inte Gävle Hamn AB rådighet till investeringsutrymmet utöver vad som gäller utgifter för projektering och förstudier om 5,0 mnkr. Projekten kräver ytterligare beslut innan de genomförs. 47

79 Nämndöversikt SAMMANDRAG AV VERKSAMHETENS KOMMUNBIDRAG Belopp i mnkr KF Budget 2014 Justerad Budget 2014 Budget Skattefinansierad verksamhet: Revisionskollegiet 4,4 4,4 4,5 4,6 4,7 4,8 Kommunstyrelsen 231,2 232,5 246,7 246,3 248,4 250,8 Valnämndn 3,3 3,3 0,1 0,1 0,1 2,1 Överförmyndarnämnden 6,7 6,7 7,4 7,5 7,6 7,8 Tekniska nämnden 194,6 197,0 207,5 217,7 226,0 230,6 Byggnads- och miljönämnden 30,7 31,0 33,3 33,6 32,6 33,2 Kultur- och fritidsnämnden 276,4 277,1 302,1 328,4 334,3 340,0 Utbildningsnämnd 1 974, , , , , ,8 Näringsliv- och arbetsmarknadsnämnden 200,3 201,1 208,2 213,1 219,2 227,0 Socialnämnden 436,2 437,6 449,2 448,1 448,7 454,7 Omvårdnadsnämnden 1 274, , , , , ,6 Summa verksamhetens kommunbidrag 4 632, , , , , ,4 48

80 Revisorskollegiet VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Revisorernas granskning och rapportering Kommunal revision är en nödvändig del av den kommunala självstyrelsen. Att styra sig själv, till skillnad från att styras av andra/staten, förutsätter att kommunen organiserar sig så att det finns ett organ som har fullmäktiges förtroende att oberoende och självständigt granska den kommunala förvaltningen. Revisorerna granskar, bedömer och uttalar sig i den årliga revisionsberättelsen om kommunens: 1. räkenskaper och medelsförvaltning, 2. redovisning och verksamhetens resultat, 3. styrelsens och nämndernas förvaltning så att fullmäktige kan bedöma om styrelsen och nämnderna kan ges fortsatt förtroende. Information om revisionens arbete och revisionsrapporterna finns tillgängliga för medborgarna via kommunens hemsida. Medarbetare Revisorernas stöd i revisionsarbetet Kommunrevisionen har ett revisionskontor med tre anställda yrkesrevisorer och en administratör inhyrd på deltid. Revisionskontoret svarar för delar av granskningsarbetet, därutöver upphandlas specialister inom olika områden samt konsulter ifrån revisionsbyråer. Ekonomi Finansiering Kommunrevisionen finansieras genom kommunbidrag, därutöver faktureras bolagen kostnaden för lekmannarevisionen. Uppdragen Revisorernas uppgift enligt Kommunallagen är att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande, om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I sin roll som lekmannarevisor i kommunens bolag granskar revisorerna på motsvarande sätt att bolagens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, bolagens interna kontroll är tillräcklig, den auktoriserade revisorn i bolaget granskar räkenskaperna och delar ansvaret för granskningen av den interna kontrollen med lekmannarevisorerna, även stiftelser, fonder och vissa delägda bolag granskas av kommunens revisorer. Ett stående uppdrag från Kommunfullmäktige är att upphandla auktoriserad revision av de hel och majoritetsägda bolagen samt stiftelser och donationsfonder. Nuvarande avtal med KPMG gäller för räkenskapsåren erade granskningsområden Barnkonventionen Policys/styrdokument Fullmäktigebeslut Donationsfonder Kunskapsnivån i högstadiet Internkontrollplaner 2014 Treserva Omvårdnad Agresso, ekonomisystem Nya nämnder Gemensam nämnd företagshälsovård Verksamhetsbesök hos Gavlefastigheter i Gävle AB Övriga planerade granskningsområden Likvärdig skola Myndighetsutövning Missbruksvård Treserva Socialtjänst Gemensam nämnd verksamhetsstöd Dialogmöten med nämnder och bolag Dialogmöten med politiskt ansvariga på olika nivåer Granskning av delårsrapport 2 Granskning av årsredovisning Barnkonventionen; då fullmäktige fattade ett nytt beslut om barn- och ungdomsprogram och barnchecklista i februari 2014 har revisionen beslutat att avvakta med denna granskning. Genomförd granskning för 2014 avrapporteras i samband med revisionsberättelsen som behandlas i KF i slutet av maj. Det nya kollegiet fastställer granskningsplanen för i början av året. Utvecklingsområde Dialogen med fullmäktiges presidium, styrelser, nämnder och kommunalråd, oppositionsråd och gruppledare för samtliga partier vidareutvecklas. Nätverk med kommun- och landstingsrevisorer i Gästrikland upprätthålls och utvecklas. Gemensamma projekt och jämförelser ger mervärde i revisionen. Gemensamma nämnder är ett nytt samverkansområde. Kommunrevisionen vidareutvecklar också samarbete och dialog med jämförbara kommuner med fler än invånare. Förstärkning av det professionella utbytet mellan förtroendevalda revisorer genom att revisorskollegiets vice ordförande har en plats i STAREV:s styrelse. STAREV är ett samverkansorgan för kommuner och landsting med egna revisionskontor. Inom STAREV:s styrelse har vår representant ett särskilt fokus på kvalitetsfrågor. 49

81 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Summa intäkter 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Personalkostnader -3,1-3,2-3,2-3,3-3,4-3,5 Köp av verksamhet -1,4-1,4-1,4-1,5-1,5-1,6 Övriga kostnader -0,8-0,8-0,8-0,8-0,7-0,7 Avskrivning -0,0-0,0-0,0-0,0-0,0-0,0 Summa kostnader -5,2-5,4-5,5-5,6-5,7-5,8 Verksamhetens resultat -4,2-4,4-4,5-4,6-4,7-4,8 Intern ränta -0,0-0,0-0,0-0,0-0,0-0,0 Resultat före kommunbidrag -4,2-4,4-4,5-4,6-4,7-4,8 Kommunbidrag 4,3 4,4 4,5 4,6 4,7 4,8 ÅRETS RESULTAT 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Kostnadsutveckling Mkr 6 Bruttokostnader 5 Nettokostnader

82 Kommunstyrelsen VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Delaktighet, kommunikation och servicegrad med kvalitet ska öka. Medborgarna ska ha ett högt förtroende för kommunen och ges reella möjligheter att komma till tals. Därför ska verksamheterna ha rätt kvalitet, en god service och skapa möjligheter till dialog och delaktighet i såväl enkla frågor som långsiktiga arbeten. Utvecklingen av en modern kundtjänst med anknytande svarsgrupper där snabb, korrekt och uppdaterad information och service kan erbjudas ska fortsätta och samarbetet inom Helt Enkelt Gävle fullföljas. Digitala kanaler och tjänster måste utvecklas och förbättras. De E-tjänster som ger stor nytta för många medborgare och för kommunens verksamheter ska prioriteras. Kommunikationen ska anpassas efter medborgarnas kommunikationsmönster och prioritera digitala och mobila kanaler med möjligheter till interaktion och delning. Att kommunicera via egna, oberoende kanaler direkt med medborgarna är en självklarhet. Arbetet med att samordna all kommunikation med varumärket Gävle ska fortsätta och utvecklas. Indikator Nöjd medborgarindex Tillgänglighet i kundtjänst Index 59 Index 60 Index 61 Index 62 Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens behov och samhällets utveckling. Skolan först är ett av de viktigaste begreppen för att göra Gävle till en framtidskommun. Kommunstyrelsen ska i sin styrande och ledande roll bevaka att övriga nämnder och bolag i sin verksamhet verkligen prioriterar frågan för att kompetensmålet ska uppnås. Under kommer kommunstyrelsen att följa skolresultatens utveckling. Kommunstyrelsen kan även särskilt bevaka frågan dels inom ramen för barn- och ungdomsprogrammet och folkhälsoprogrammet men även genom att i övrigt initiera och utveckla andra samarbeten. Ett sådant samarbete är det med Högskolan. Gävle kommun har under 2014 slutit ett avtal med Högskolan gällande samverkan där fem strategiska mål definierats. Många goda samarbeten finns idag mellan Gävle kommun både på strategisk och operativ nivå. Under kommer en handlingsplan att knyta redan befintliga samarbeten till de gemensamma målsättningarna. Vissa samarbeten bör behållas och utvecklas medan vissa kan behöva avvecklas. Långsiktighet krävs för en ökad kompetensnivå. Det viktiga samarbetet med Högskolan och Studentkåren för att skapa bästa möjliga förutsättningar för studenter att bo och leva i Gävle ska fortsätta. Indikator Andel studenter som har bostad enligt bostadsgarantin Andel gymnasieelever som påbörjat högskolestudier inom 3 år 100% 100% 100% 100% 42,2% 42,5% 43% 43,5% Ökad tillgänglighet, trygghet och folkhälsa. Trygghet och tillgänglighet kan till viss del skapas genom fysiska åtgärder och dessa åtgärder måste genomföras. Men avgörande för känslan av trygghet är också att man känner sig socialt trygg i sin omgivning. Genom ett utvecklat arbete i stads- och kommundelarna kan medborgare och de som är verksamma i området vara med och påverka det som händer i deras närmiljö. Ett sätt är det arbete med lokala trygghetsråd som påbörjats under Många trygghetsskapande samarbeten finns idag inom kommunen och med externa parter. Dessa samarbeten t ex BIG och BRÅ måste fortsätta, samordnas med övriga aktiviteter och utvecklas. Kommunstyrelsens arbete med skolan först är en viktig del i arbetet med att barn och ungdomar ges trygga och goda förutsättningar att klara sin skolgång. Såväl barn- och ungdomsprogrammet som folkhälsoprogrammet ger riktlinjer för arbetets inriktning. Kommunstyrelsen kan genom sin styrande och ledande funktion uppmuntra och initiera såväl pågående som nya samarbeten. En del i verkställigheten av barn- och ungdomsprogrammet och ett komplement till andra viktiga insatser som redan görs är det samarbete med Brynäs UNICEF som En bra start! innebär. De sju diskrimineringsgrunderna måste ständigt beaktas. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar att inom kommunkoncernen stödja en verkställighet av folkhälsoprogrammets mål om bland annat en jämlik folkhälsa. Även tillgänglighetsprogrammets målområden ska stödjas och följas upp av kommunstyrelsen genom tillgänglighetsrådet samtidigt som egna aktiviteter genomförs. Integrationsarbetet kommer att ges ett tydligare innehåll under. Även inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar kommer åtgärder som främjar integration och social sammanhållning att utvecklas. 51

83 Indikator Nöjd inflytandeindex Trygghetsindex Index 42 minst Index 59 Index 43 minst Index 61 Index 43 minst Index 62 Index 43 minst Index 63 Medarbetare Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande. Ett framgångsrikt medarbetarskap bygger på att allas kunskap och kompetens tas tillvara. Förståelsen för sin del i helheten är viktig när vi tillsammans tar ansvar för verksamheten. Vår verksamhet utgörs till stor del av möten med medborgare, kunder och kollegor och det är i dessa möten som kvaliteten i vår verksamhet skapas. Allt vi gör, gör vi för att skapa nytta för kunder och medborgare.. Indikator MAU, Prestationsnivå HME Hållbart medarbetarindex (SKL) Index 72 Index 82 Index 75 Index 84 Ett inspirerande och utvecklande ledarskap. För att skapa en gemensam, framgångsrik verksamhet ska chefen vara en ledare. Ledarskapet innebär att bygga upp och utveckla relationer. Chefer och medarbetare omsätter politiska mål till effektiv verksamhet. Chefen sätter tillsammans med medarbetarna mål, följer och utvärderar verksamheten. En framgångsfaktor för ett inspirerande och utvecklande ledarskap är att det finns goda förutsättningar för chefs- och ledarskapet Indikator MAU Ledarskap MAU Återkoppling Index 71 Index 76 Index 75 Index 77,5 Uppnå jämställda arbetsvillkor och löner. Jämställda arbetsvillkor innebär lika möjligheter och rättigheter skapas för kvinnor och män i Gävle kommun och dess bolag. Synliggörande och utjämnande av löneskillnader är ett viktigt steg för en positiv förändring för en jämställd arbetsmarknad. Indikator Jämix Index 123 Index 123 Index 125 Index 127 Jämställda löner 97,2% 97,8% 98,5% 99% Hållbart samhälle En förbättrad infrastruktur för kommunikation. Gävle kommuns befolkning kommer sannolikt att överstiga invånare under. Arbetstillfällena i traditionell industri minskar och ersätts med arbeten i andra mera tjänstebaserade sektorer. Antalet arbetstillfällen bedöms inte öka i motsvarande takt som befolkningen. Det innebär att det är nödvändigt, och att det finns stora möjligheter i, att tätare koppla samman ett växande Gävle med Stockholm/Mälardalen och regionen i övrigt. Gävle har goda strukturella förutsättningar i form av motorvägar, järnvägar och bredband. Genom förbättrade pendlingsmöjligheter med miljövänliga trafikslag och fordon och effektiv elektronisk kommunikation kan Gävle ingå i och bidra till ett större funktionsområde för arbete, boende, studier med mera. Gävles gynnsamma geografiska läge och utvecklade infrastruktur bidrar starkt till den positiva utvecklingen. Gävleregionens utbyte med Stockholm-Uppsala-regionen ökar i allt snabbare takt. Inpendlingen till Stockholm-Uppsalas arbetsmarknadsregion från Gävleregionen uppgick till pendlare år 2012, vilket innebär en ökning med drygt 50 procent sedan millennieskiftet. Därmed svarar Gävleregionen för den största relativa förändringen i inpendling till Stockholm-Uppsala-regionen under perioden , av de till Stockholm-Uppsala regionen angränsade arbetsmarknadsregionerna. Gävle Hamn växer. Under 2010 inleddes en serie viktiga utbyggnader och infrastrukturinvesteringar som genomförs under Hamnen är utpekad som riksintresse och har strategisk betydelse för näringslivet i hela Mellansverige. Att med en bättre infrastruktur koppla samman Gävles företag och Gävle Hamn med regionen och ett av Europas större logistikområden vid Arlanda skapar utvecklingsmöjligheter. Indikator Pendling från Gävleregionen till Stockholm-Uppsalaregionen

84 Ett bostadsbyggande som tillgodoser behov och efterfrågan. Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar åläggs kommunerna att under varje mandatperiod planera för bostadsförsörjningen. eringen ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Attraktiva och goda boendemiljöer handlar inte bara om bostaden i sig utan lika mycket om miljön runt omkring. En attraktiv boendemiljö är viktig även för näringslivet i och med att människor tenderar att inte längre flytta dit arbetet finns utan företagen lokaliserar sig till platser där människor vill bo. För att infria de bostadspolitiska målen måste de verktyg som står till förfogande användas på ett ändamålsenligt sätt. De viktigaste är kommunens bostadsbolag AB Gavlegårdarna, kommunens markägande och hantering av markanvisningar och exploateringsavtal, planberedskap i form av översiktsplaner, detaljplaner och program och sist men inte minst förmågan att hantera förhandlingssituationer och samarbete både såväl inom kommunen som mellan bostadsmarknadens aktörer. Befolkningsökningen och befolkningens demografiska förändringar ställer ökade krav bostäder för äldre och övriga grupper för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Under kommer inriktningsprogram för bostadsförsörjning att revideras och därmed görs även en översyn av indikatorerna. Indikator Färdigställda lägenheter 350 Påbörjade lägenheter 400 Översyn av inriktningsprogrammet för Ja bostadsförsörjning Internationalisering bidrar till verksamhetsutveckling och ökad måluppfyllelse. Vi lever i en globaliserad värld och Gävle kommuns förvaltningar och bolag tar till vara på de möjligheter internationellt samarbete ger i form av tillgång till ny kunskap, erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling, profilering samt extern finansiering i enlighet med den internationella strategin. Under fortsätter arbetet med prioriterade utvecklingsområden utbildning, energi/miljö/klimat och kompetensförsörjning. Eventuell komplettering av ytterligare utvecklingsområde kan ske under året. Kommunstyrelsen, genom Internationella kontoret, bidrar inom dessa områden med särskilt stöd för att verksamheterna ska dra nytta av de mervärden internationalisering kan tillföra i utvecklingsarbetet. Samverkan, såväl internt inom kommunkoncernen som i ett flernivåperspektiv (lokal, regional, nationell, EU och internationell nivå), behöver utvecklas och bli en integrerad del av arbetet. Strategisk kommunikation (intern/extern) av det internationella arbetet ska utvecklas för att tydligare bidra till varumärket Gävle. Indikator Genomförda aktiviteter utifrån Internationella kontorets handlingsplan Andel av förvaltningar och bolag som aktivt arbetar med internationalisering 100% 100% 100% 100% 67% 83% 92% 100% eringen ska inriktas på att det alltid finns tillräckligt med mark för att möta olika behov. Näringslivets behov av mark förändras. Behovet av mark för etablering av så kallad tung industri minskar, behovet av mark för handel och logistik ser ut att öka. Behovet av byggklar mark för kontor förändras på så sätt att behovet av kontorsyta per anställd minskar medan läget i förhållande till stationslägen med mera blir viktigare. Indikator Byggklar mark för verksamheter, basv ha 60 ha 60 ha 60 ha Gävle kommun ska bli en av Sveriges bästa miljökommuner. Det miljöstrategiska programmet som antogs under 2013 innehåller högt ställda miljömål, med ambitionen att Gävle ska bli en av de bästa miljökommunerna. För att nå dit krävs ett långsiktigt arbete inom de målområden som miljöstrategiska programmet pekat ut. Under 2014 har genomförandet av det miljöstrategiska arbetet satt igång, organiserat som ett program enligt XLPM. Utöver nätverket för strategiskt miljöarbete skapas ett särskilt nätverk som arbetar mer operativt med det interna miljöarbetet. Frågor som hanteras där är sådana där medarbetarna enskilt kan göra stor skillnad, t ex resor, transporter, avfall och energianvändning. Kommunledningskontoret har sedan några år tillbaka en miljöledningsplan som tar upp just dessa frågor. På KLK ska en miljöledningsplan tas fram för att implemen- 53

85 tera det miljöstrategiska programmet internt på förvaltningen. Utifrån målområdena i MSP, är fokusområdena för KLK: Transporter implementering av resepolicyn. Energianvändning i våra lokaler. Konsumtion och avfall inköp och källsortering. Indikator Genomförda aktiviteter enligt programplan 100% 100% 100% 100% Verksamheterna ska utvecklas och effektiviseras med stöd av IT. I syfte att öka vår servicegrad och effektivitet skall våra verksamheter vidareutvecklas. Denna vidareutveckling skall baseras på analyser av behov, processer och arbetssätt. I det efterföljande utvecklingsarbetet kommer IT-lösningar att vara ett viktigt verktyg för att realisera målen och åstadkomma önskade effekter. Resultatet av de insatser som genomföras skall därefter bedömas/mätas och följas upp (effekthemtagning). Indikator Andel nya projekt enligt XLPM Uppdaterad och komplett projektportfölj med ändamålsenliga vyer Projektmognaden ökar successivt med stöd av en etablerad projektmodell (XLPM) och en prioriterad projektportfölj. Att driva projekt och uppnå det resultat som önskas kräver ofta ett strukturerat arbetssätt och en bra metodik. Gävle kommunkoncern har implementerat projektmodellen XLPM för att få ett gemensamt arbetssätt. Det ska ge bättre effektivitet och högre måluppfyllnad i projektarbeten (att göra saker rätt). En projektportfölj där tydliga prioriteringar görs stödjer att resurser läggs där de som bäst behövs (att göra rätt saker). Kommunledningskontoret kommer att fortsätta utvecklingen av ett projektkontor för att stödja kommunkoncernen i arbetet med projekt- och portföljstyrning. Vidare ska förvaltningens projektportfölj löpande uppdateras och i händelse av resurskonflikter användas för ledningens prioriteringar. Det kan finnas ett behov av att indela projektportföljen efter projekttyper för att underlätta prioriteringsarbetet. 83% 87% 90% 92% Ekonomi Förvaltningens resursutnyttjande är kostnadseffektivt, förvaltningens egna processer är effektiva och tjänsterna levereras med kvalitet. Kostnadskontroll och kvalitet är viktiga variabler för att nå ett effektivt resursutnyttjande. Genom att fokusera på kostnadsoch kvalitetsutvecklingen i den löpande verksamheten och ständigt förbättra processerna kan målet nås. Indikatorer för kostnadseffektivt resursutnyttjande inom förvaltningens olika verksamheter tas fram under. Kvalitet i levererade tjänster identifieras. Enkät tas fram och genomförs under för att få en bild av upplevd kvalitet i levererade tjänster från förvaltningens verksamheter samt synpunkter på utveckling och förbättring framöver. Alla verksamheter ska visa hur de arbetar med ständiga förbättringar. Kommunkoncernens gemensamma processer för styrning och ledning samt stöd och service är effektiva och ger verksamheten ett efterfrågat stöd. Genom att fokusera på kostnadsutveckling och kvalitetsaspekter i den löpande verksamheten och ständigt förbättra processerna kan målet nås. Kommunstyrelsen har ett särskit ansvar att leda och samordna kommunkoncernens övergripande processer samt följa de frågor som kan inverka på kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Genom en ständig utveckling och förbättring av processerna för såväl planering som uppföljning liksom stöd och service förbättras förutsättningarna. Förvaltningen ska under kartlägga de huvudsakliga kommunkoncernövergripande processerna och ta fram utvecklingsområden inom varje process. Indikatorer för effektivt lokalutnyttjande av lokaler tas fram under. Förvaltningen ska utveckla kapaciteten för långsiktiga analyser av effekten av befolkningsförändringar Samverkan externt inom administrativa processer. Ökade samarbeten och samverkan för att undvika suboptimeringar och utnyttja resurser och kompetenser på bästa sätt kan skapa förutsättningar för bättre resultat och minskade risker. Potentiella samverkanspartners/-områden måste ständigt ses över. En utvecklad gemensam nämnd med Gästrikekommunerna i frågor som avser verksamhetsstöd har förutsättningar att frigöra medel för kärnverksamhet. Genom en gemensam nämnd för företagshälsovård med Landstinget ges möjligheter till ökad kvalitet, kompetens och effektivitet. Förvaltningen ska under, i dialog med andra partners, identifiera och i t ex formen gemensam nämnd, implementera ytterligare samverkansområden inom verksamhetsstöd. 54

86 Indikator Antal samverkansområden har ökat jämfört med föregående år. Uppdragen Kommunstyrelsen har redan idag ett uppdrag rörande ITrelaterade frågor i utbildningsverksamheten. Detta uppdrag genomförs i nära samarbete med Utbildning Gävle och avrapporteras löpande till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen fick i samband med delår ett uppdrag att ta fram en analys av förutsättningarna för omvårdnads verksamhet utifrån demografi, behovsutveckling, teknikutveckling, samhälls- och omvärldsfaktorer med mera. För år utökas kommunstyrelsens uppdrag vad gäller genomlysningen till att bland annat omfatta även omvårdnads organisation. Övriga uppdrag till kommunstyrelsen gäller bland annat det miljöstrategisak programmet, centrumutveckling, bostadsförsörjning och integration. Investeringsverksamhet Kommunstyrelsens investeringsbudget består dels av en mindre summa till diverse reinvesteringar att användas till kontorsutrustning mm, dels drygt 7 mnkr till IT-investeringar för att underhålla och uppgradera IT-miljön samt utveckla nya behov för kommunens verksamheter och slutligen en post på 10 mnkr för inköp till markreserven. Utvecklingsområde Kommunstyrelsens arbete med styrning, ledning, uppföljning och kontroll eller uppsikt måste ständigt uppdateras för att följa utvecklingen av såväl ekonomi som resultat. Under 2013 infördes ett nytt affärssystem med kompletterande system för planering och uppföljning av verksamhet. Utvecklingen av arbetet i dessa system och införande av nya processer pågår och måste fortsätta. Ett fördjupat internkontrollarbete i hela kommunkoncernen är under utveckling och en första uppföljning är gjord. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt över de kommunala bolagen har skärpts genom ny lagstiftning vilket kräver att formerna för detta utvecklas. Verksamhetsutveckling med stöd av IT pågår främst inom e-tjänsteområdet och vad gäller skolans olika behov. Även omvårdnad Gävle är med i ett framtida strategiarbete för verksamhetsutveckling med stöd av IT. Många viktiga program utarbetades under 2013 såsom bland annat inriktningsprogram för bostadsförsörjning och miljöstrategiskt program. Dessa håller nu på att verkställas. Gävle växer och ett tydligare fokus krävs därför på mark- och exploateringsfrågor framöver. Men även sådana frågor som infrastruktur, bostadsbyggande och integration blir viktiga att ha ett ökat fokus på när Gävle växer. Kommande nya mandatperiod kan kräva viss ytterligare översyn av styrnings- och ledningsprocesserna kopplade till kommunstyrelsen För verksamheten viktiga nyckeltal Några särskilda nyckeltal utöver de indikatorer som anges under respektive mål har inte utarbetats. 55

87 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Kommunstyrelsen total Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade stadsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 154,9 179,7 179,1 184,4 188,6 192,4 Summa intäkter 154,9 179,7 179,1 184,4 188,6 192,4 Personalkostnader -125,8-135,1-139,6-143,5-148,1-152,8 Köp av verksamhet -55,6-60,4-65,7-66,5-68,5-70,6 Övriga kostnader -187,5-210,1-210,9-209,8-208,8-208,5 Avskrivning -7,8-5,9-8,9-10,0-10,8-10,6 Summa kostnader -376,8-411,5-425,1-429,9-436,3-442,6 Verksamhetens resultat -221,8-231,8-246,0-245,5-247,7-250,2 Intern ränta -0,6-0,7-0,7-0,8-0,7-0,6 Resultat före kommunbidrag -222,5-232,5-246,7-246,3-248,4-250,8 Kommunbidrag 223,4 232,5 246,7 246,3 248,4 250,8 Resultat efter kommunbidrag 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Realisationsvinst 11,8 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Exploateringsöverskott 41,4 25,7 46,2 80,5 70,2 42,6 Exploateringsunderskott -2,5-11,2-14,8-23,5-9,2-5,2 ÅRETS RESULTAT 51,6 22,5 32,4 58,0 61,9 38,3 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvesteringar -16,1-20,4-18,3-18,4-18,6-18,7 Fastighetsförsäljningar 9,9 13,4 20,0 20,0 20,0 20,0 Summa nettoexploatering 18,4-27,2 6,2 9,0 56,8 37,2 Överförda anläggningstillgångar (expl) -21,0-27,4-26,0-67,5-11,1-3,2 Kostnadsutveckling Mkr 500 Bruttokostnader Nettokostnader

88 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Kommunstyrelsen IT Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade stadsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 134,7 147,7 148,2 152,7 156,2 159,1 Summa intäkter 134,7 147,7 148,2 152,7 156,2 159,1 Personalkostnader -34,9-40,4-41,3-42,5-43,9-45,3 Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader -98,2-103,9-100,6-102,7-103,8-105,6 Avskrivning -6,7-4,2-6,0-7,1-8,0-7,9 Summa kostnader -139,8-148,5-147,9-152,3-155,7-158,7 Verksamhetens resultat -5,1-0,8 0,3 0,4 0,4 0,4 Intern ränta -0,5-0,2-0,3-0,4-0,4-0,4 Resultat före kommunbidrag -5,6-1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunbidrag 6,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter kommunbidrag 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvesteringar -1,0-6,8-7,6-7,7-7,8-7,9 57

89 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Kommunstyrelsen exkl IT Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade stadsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 20,2 32,0 30,9 31,7 32,5 33,3 Summa intäkter 20,2 32,0 30,9 31,7 32,5 33,3 Personalkostnader -90,9-94,7-98,3-101,0-104,2-107,5 Köp av verksamhet -55,6-60,4-65,7-66,6-68,5-70,6 Övriga kostnader -89,3-106,3-110,3-107,1-105,0-102,9 Avskrivning -1,1-1,6-2,9-2,9-2,8-2,8 Summa kostnader -236,9-263,0-277,3-277,6-280,5-283,8 Verksamhetens resultat -216,7-231,0-246,4-245,9-248,1-250,6 Intern ränta -0,2-0,5-0,4-0,4-0,3-0,2 Resultat före kommunbidrag -216,9-231,5-246,7-246,3-248,4-250,8 Kommunbidrag 217,4 231,5 246,7 246,3 248,4 250,8 Resultat efter kommunbidrag 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Realisationsvinst 11,8 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Exploateringsöverskott 41,4 25,7 46,2 80,5 70,2 42,6 Exploateringsunderskott -2,3-11,2-14,8-23,5-9,2-5,2 ÅRETS RESULTAT 51,2 22,5 32,4 58,0 61,9 38,3 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvesteringar -15,1-13,6-10,7-10,7-10,8-10,8 Fastighetsförsäljningar 9,9 13,4 20,0 20,0 20,0 20,0 Summa nettoexploatering 18,4-27,2 6,2 9,0 56,8 37,2 Överförda anläggningstillgångar (expl) -21,0-27,4-26,0-67,5-11,1-3,2 58

90 Valnämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Den övergripande verksamhetsplanen har inte indelats i rubriker enligt perspektiven Medborgare och kunder, Medarbetare, Hållbart samhälle, Ekonomi då verksamheten som helhet ryms inom medborgarperspektivet. Valnämnden leder och ansvarar för genomförandet av folkomröstningar och allmänna val. Inga val eller folkomröstningar är planerade under år eller år. År är det val till Sametinget vilket är ett val som Sametingets valnämnd, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Valmyndigheten ansvarar för. År är det åter igen val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Arbetet under mellanvalsperioden består främst i att bevaka valfrågorna och i viss mån planera inför kommande års val. Vissa frågor kan komma att aktualiseras med anledningar av förändringar i nationell lagstiftning, till exempel kommunens indelning i valkretsar och valdistrikt. Nämnden kommer inte aktivt arbeta med några verksamhetsmål under år och år. Mål inom verksamhetsområdet att genomföra valet till riksdag, kommun och landstingsfullmäktige år på ett rättssäkert sätt. att verka för ett ökat valdeltagande vid valet år. Uppdragen Då Valnämnden bedriver ytterst sparsam verksamhet under åren finns inga specifika uppdrag ställda till Valnämnden. Investeringsverksamhet Nämnden saknar investeringsmedel och har inga planerade investeringar. Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0 1,3 Summa intäkter 0,0 2,1 0,0 0,0 0,0 1,3 Personalkostnader -0,1-3,6-0,0-0,0-0,0-2,3 Köp av verksamhet -0,0-0,0-0,0-0,0-0,0-0,0 Övriga kostnader -0,0-1,9-0,1-0,1-0,1-1,1 Avskrivning -0,0-0,0-0,0-0,0-0,0-0,0 Summa kostnader -0,1-5,4-0,1-0,1-0,1-3,4 Verksamhetens resultat -0,1-3,3-0,1-0,1-0,1-2,1 Intern ränta -0,0-0,0-0,0-0,0-0,0-0,0 Resultat före kommunbidrag -0,1-3,3-0,1-0,1-0,1-2,1 Kommunbidrag 0,1 3,3 0,1 0,1 0,1 2,1 ÅRETS RESULTAT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 59

91 Överförmyndarnämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Huvudmän, ställföreträdare och allmänhet som omfattas av nämndens verksamhet skall känna sig nöjda med och har stort förtroende för verksamheten. Målsättningen är att skapa en förtroendefull syn på verksamheten och som speglar den höga kompetens som finns inom överförmyndarenheten. Som ett led i detta har nämnden beslutat om att utreda metoder för att mäta uppskattning och förtroende för nämndens verksamhet. Nämnden har vidare fattat beslut om att bidra till samverkan med andra myndigheter för ensamkommande barns bästa. Nämnden ska vidare genom utbildning utveckla juridisk och annan kunskap. Indikator Granskning av årsräkningar för Granskning av årsräkningar med brister. Granskning av sluträkning efter avliden. 100% 100% 100% 100% 97% 99% 100% 100% 100% 100% 100% 100% Huvudmän, ställföreträdare och allmänhet ska uppleva att nämnden verkar för jämställdhet och mångfald. Målsättningen är att verksamhetens ställföreträdare ska spegla strukturen och mångfalden i samhället. Som ett mål för verksamheten finns att det ska vara en god sammansättning av ställföreträdare utifrån jämställdhetsoch mångfaldsmålet när nämnden förordnar ställföreträdare. Huvudmän, ställföreträdare och allmänhet ska uppleva en hög grad av tillgänglighet och service med gott bemötande. Målsättningen är att skapa en verksamhet som upplevs tillgänglig och som ger rätt service. Som ett led i att nå målet fortsätter nämnden att utveckla nya arbetssätt och rutiner för effektivare och kortare handläggningstider. Indikator Beslut om arvode enligt fastställt mål. 100% 100% 100% 100% Ansökan om samtycke 100% 100% 100% 100% Hantering av inkommande post 100% 100% 100% 100% Medarbetare Överförmyndarnämnden har ingen egen anställd personal. Dessa tjänster köps av kommunledningskontoret som omfattas av det medarbetarperspektiv som finns på kommunledningskontoret. Utvecklingssamtal sker med den administrativa chefen. Hållbart samhälle Inga nämndsmål har satts då målen inte är relevanta för nämn dens verksamhet. Ekonomi Överförmyndarnämnden har som mål att uppnå nollresultat för verksamheten. Som ett led i att nå målet fortsätter nämnden översynen av verksamheten med sikt på att ta bort handläggning som inte ingår i uppdraget. Vidare fortsätter nämnden att verka för att arbete och resurser koncentreras till kärnverksamheten. Av stor vikt är att nämnden avsätter resurser till timanställd personal under den tid granskningen av årsräkningar sker. Uppdragen Nämnden har inga särskilda uppdrag i kommunplanen. De generella uppdragen till kommunens nämnder är inte relevanta för nämndens verksamhet. Investeringsverksamhet Nämnden saknar investeringsmedel och har inga planerade investeringar. Utvecklingsområde För att uppnå uppställda mål och klara budgetramen fortsätter nämnden översynen av verksamheten med sikte på att ta bort handläggning som inte ingår i uppdraget. fortsätter nämnden att verka för att arbete och resurser koncentreras till kärn- tillsynsverksamheten. fortsätter nämnden att utveckla nya arbetssätt och rutiner för effektivare och kortare handläggningstider. avsätter nämnden resurser till timanställd utomstående personal under den tid granskningen av årsräkningarna sker. utreder nämnden metoder för att mäta uppskattning och förtroende för nämndens verksamhet. skall nämnden bidraga till att samverka med andra myndigheter för ensamkommande barns bästa. skall nämnden genom utbildning utveckla juridisk och annan kunskap. 60

92 För verksamheten viktiga nyckeltal Nyckeltal Antalet godmanskap Antalet förvaltarskap Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 1,3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 Summa intäkter 1,3 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 Personalkostnader -4,7-4,8-5,6-5,8-5,9-6,1 Köp av verksamhet -2,6-2,8-2,8-2,7-2,8-2,8 Övriga kostnader -0,2-0,1-0,0-0,0-0,0-0,0 Avskrivning -0,0-0,0-0,0-0,0-0,0-0,0 Summa kostnader -7,5-7,7-8,4-8,5-8,7-8,9 Verksamhetens resultat -6,3-6,7-7,4-7,5-7,7-7,8 Intern ränta -0,0-0,0-0,0-0,0-0,0-0,0 Resultat före kommunbidrag -6,3-6,7-7,4-7,5-7,7-7,8 Kommunbidrag 6,6 6,7 7,4 7,5 7,7 7,8 ÅRETS RESULTAT 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 61

93 Tekniska nämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Andelen nöjda medborgare/kunder har ökat. Samhällsbyggnad Gävle förbättrar betygen i Stockholm Business Alliances, SBA:s, Nöjd Kund Index genom deltagande i Helt Enkelt Gävle och genomförande av den handlingsplan som arbetats fram i projektet. Svarsgruppen utvecklas vidare för att kunna hantera frågor om större delen av förvaltningens verksamhet. Vi förbättrar också våra rutiner för återkoppling av åtgärder till medborgare. Andelen medborgare som upplever Gävle som tryggt, tillgängligt och välskött har ökat. Samhällsbyggnad Gävle främjar tryggheten i den fysiska miljön. Trygghets- och tillgänglighetsfrågorna beaktas i samhällsplaneringen och vid utformning av allmän platsmark, särskilt fokus läggs på barn och äldres behov. Samhällsbyggnad Gävle tillgängliggör genom ombyggnation av allmän platsmark samt säkrar god tillgänglighet i det byggda genom bygglovgranskning. Kommunikationen med medborgare förbättras genom tydligare information och mer dialog. Samhällsbyggnad Gävle utvecklar och förbättrar städning och skötsel av offentliga miljöer genom samverkan, dialog och utvecklade beställningsrutiner. Indikator Nöjd kundindex Stockholm Business Alliance (markupplåtelse) Andel besvarade frågor direkt i svarsgruppen, procent Kvoten av antal avslutade trädärenden jämfört med antal inkomna trädärenden/ år Högen med ärenden om bostadsanpassningsbidrag ska minska med utgångspunkt från antal ärenden i högen från dec % 80% 80% 80% >1,1 >1,1 >1 >1 50% 75% 100% Indikator Trygghet enligt NöjdRegionIndex, SCB Genomförda aktiviteter enligt årsplan för Tillgänglighetsprogrammet NöjdKundIndex, Kritik på teknik, SKL Renhållning parker och allmänna platser enligt NöjdMedborgarIndex, SCB Nöjdheten med belysning, underhåll, skötsel, snöröjning och trafiksäkerhet på kommunens gator och vägar enligt Nöjd medborgarindex, SCB >80% >80% >80% >80% >6,4 >6,5 >6,6 >6,6 >48 >49 >50 >50 Vår verksamhet är välkänd och präglas av delaktighet, förtroende och insyn. Samhällsbyggnad Gävle fortsätter att utveckla det proaktiva mediearbetet och medborgardialogen utvecklas inom flera verksamhetsområden. Vi säkrar en effektiv och rättssäker handläggning och strävar efter korta handläggningstider. Indikator Pressutskick ska spegla SBG:s verksamhet positivt i artiklar och inslag från massmedia. Antal genomförda dialogmöten enligt SBG:s definition. >80% >80% >80% >80% >20 st >23 st >27 st >31 st Indikator Medarbetarundersökning, MAU, framgångsrika medarbetare (index) Hållbart medarbetarengagemang, MAU. Medarbetare Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande. På Samhällsbyggnad känner alla medarbetare sig trygga i sin anställning och har möjlighet att förena ett framgångsrikt och aktivt medarbetarskap med god hälsa och fritid. Som medarbetare finns förståelse och helhetssyn för hela samhällsbyggnadsprocessen. >75 >75 >80 >81 62

94 Indikator Detaljplan för offentlig service, Tomter för särskilt boende/vård- och omsorgsboende Detaljplan för offentlig service, tomter för förskolor Hektar kommunal mark för verksamheter och offentliga lokaler Indikator Medarbetarundersökning, MAU, ledarskapsindex Återkoppling enligt index Medarbetarundersökning, MAU. Ett inspirerande och utvecklande ledarskap. Samhällsbyggnad Gävle är en attraktiv arbetsgivare som prioriterar chef- och ledarskapet genom konkreta ledarskapssatsningar, till exempel feedback. En del i utvecklingsarbetet är att se till att alla medarbetare känner till målen för Samhällsbyggnad Gävle och att de uppfattas som tydliga, realistiska, utvärderingsbara och påverkningsbara. >72 >72 >73 >75 Samhällsbyggnad har jämställda och konkurrenskraftiga villkor och löner. Vid Samhällsbyggnad Gävle fungerar lönebildningen som ett styrmedel. Förvaltningen har jämställda löner för kvinnor och män och arbetar aktivt för att lönerna ska fortsätta vara konkurrenskraftiga gentemot större kommuner och statliga verk. Samhällsbyggnad Gävle arbetar även med att utveckla konkurrenskraftiga villkor genom aktiv medarbetardialog. Indikator Jämix index (jämställda arbetsvillkor) >146 >146 >146 >146 Jämställda löner (%) Konkurrenskraftiga löner (%) Hållbart samhälle +/-2 +/-2 +/-2 +/-2 - och markberedskapen är god och säkerställer önskvärt bostadsbyggande, expansion för näringslivet och behovet för offentlig verksamhet. Samhällsbyggnad Gävle skapar förutsättningar för byggande genom markförvärv och har planberedskap för att säkra tillgång för nya bostäder, i centrum och i Gävles olika stadsdelar. Att lösa bostadsbristen för ungdomar och äldre är prioriterat. beredskap ska också finnas för att tillgodose näringslivets och det offentligas behov. Investeringar och exploatering bidrar till ett hållbart och attraktivt Gävle. Samhällsbyggnad Gävle säkerställer att kommande investeringar och exploateringar bidrar till att Gävles attraktivitet och hållbarhet ökar. Det sker bland annat genom nybyggnation och upprustning av vägar, gator och parker men även genom utbyggnad av nya bostads- och verksamhetsområden. Indikator Genomförda aktiviteter enligt investeringsplan >75% >75% >75% >75% Genomförda aktiviteter enligt exploateringsplan >75% >75% >75% >75% Antal ombyggda tillgänglighetsåtgärder och antal 3/3 3/3 3/3 3/3 framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafik Andel cykelvägar/bilvägar >50% >50% >50% >50% Antal ombyggda stadsmiljöer enligt Centrumplanen, Stora > 10 mnkr Antal ombyggda stadsmiljöer enligt Centrumplanen, Små < 10 mnkr >1 >1 >1 >1 Gävle har ett stadsbyggande av hög kvalitet och värdefulla kulturvärden bevaras. Samhällsbyggnad Gävle bevarar och utvecklar Gävle till en attraktiv stad genom att ställa kvalitetskrav vid upphandlingar och markanvisningar. 63

95 Indikator Antal arkitekttävlingar/ markanvisningstävlingar på kommunal tomtmark/allmän platsmark >1 >1 >1 >1 Indikator Sommarjobb och praktik Examensarbeten Arbetsmarknadsåtgärder Gävle blir nominerad till Årets stadskärna genom målmedveten stadskärneutveckling senast år. Samhällsbyggnad Gävle genomför tillsammans med Gävle Centrumsamverkan ett flerårigt utvecklingsprojekt för att utveckla stadskärnan. Indikator Genomförda aktiviteter i handlingsplan för Årets stadskärna Gävle nominerad till Årets stadskärna senast år Antal besökare till stadskärnan vid Gävle centrumsamverkans mätpunkt Stortorget/ Drottninggatan 18 ökar med +4% per år >80% >80% 1 > > > > Samarbetet med högskolorna och universiteten är gott (avser hela Samhällsbyggnad Gävle). Samhällsbyggnad Gävle bidrar aktivt i dialogen med högskolor för att säkra bra utbildning och kompetent arbetskraft. Indikator Deltagandet i programråd >4 >4 >4 >4 Ansvariga i kurser/ forskningsprojekt Medverkande i kurser på högskola/gymnasieskola >8 >8 >8 >8 Vi kan erbjuda praktikplatser och handledning för arbetsmarknadsåtgärder (avser hela Samhällsbyggnad Gävle). Samhällsbyggnad Gävle bidrar till att skapa meningsfull och utvecklande sysselsättning för dem som arbetar tillfälligt hos oss. Givande samverkan är till exempel Co-op-studenter och praktikanter från högskolor. Fler gävlebor ska uppleva Gävles parker och naturområden stimulerande och långsiktigt hållbara. Samhällsbyggnad Gävle skapar gröna oaser för Gävleborna genom ständig utveckling av parker, natur och å-rum. Vi säkrar värdefulla allébestånd och skapar attraktiva och tillgängliga lekplatser på rätta ställen. Indikator Upplevelse av tillgång till parker, grönområden och natur enligt Nöjd 7, regionindex, SCB Antal lekplatser som nyanläggs Antal lekplatser som rustas En Grönstrategi beslutas under Bättre miljö genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten samt ett förstärkande av den biologiska mångfalden. Utifrån det Miljöstrategiska programmet gör förvaltningen årsplaner med aktiviteter inom de målområden som Samhällsbyggnad Gävle ansvarar för. Indikator Genomförda aktiviteter enligt årsplan för Miljöstrategiskt program Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år 1 >80% >80% >80% >80% Gävle har ett hållbart resande och en trafiksäker miljö. Samhällsbyggnad Gävle närmar sig målet genom hållbar samhällsplanering, attitydpåverkan och fysisk ombyggnation. 64

96 Indikator Antal resor med stadsbusstrafik/år Andel hastighetssäkrade passager på huvudcykelvägnätet ( % 70% 80% 90% 100%) Antal parkeringsplatser för cykel inom centralt inventerat område i dec 2013 Antal cyklister vid teatern (ådt) Kommunikationsplan för hållbart resande 1 MaxQ genomförs 1 Nöjdhetsmätning för cykel (start ) Antal Mobility managementinsatser för att främja hållbart resande stora/små Antal Mobility Managementinsatser enligt kommunikationsplan för hållbart resande 1 5/15 5/15 5/15 5/15 >80% >80% >80% >80% Indikator Hållbarhet asfaltsbeläggning, antal år Trafiksignaler, maximal ålder Uppdragen Samhällsbyggnad Gävle arbetar för Tekniska nämnden, med att utveckla Gävle till en ännu bättre kommun att leva och bo i. Det omfattar att utveckla och förvalta allmän platsmark, som gator, torg och parker. Förvaltningen driver plan- och exploateringsprojekt, för att säkra en kommun för mer än invånare. Det hållbara resandet och en rik grönstruktur, måste vara ett ledord i kommande projekt från start. Tekniska nämnden har ansvar för myndighetsutövning inom bostadsanpassning, färdtjänst, trafik och parkering. Målsättningen är att det ska ge nöjda medborgare genom ett gott bemötande, rättssäker handläggning och rimliga handläggningstider. Ekonomi Ekonomin är i balans vilket ger ökat handlingsutrymme och förutsättningar för en långsiktig planering. Optimal användning av nämndernas resurser kommer att säkerställas genom intäkts- och kostnadsuppföljning med koppling till produktion och personalresurser. Fortsatt uppföljning och analys av taxors tillämpning kommer att ske. Samhällsbyggnad Gävle tar fram verksamhetsspecifika nyckeltal för uppföljning och analys av produktivitet och effektivitet samt finansiering. Indikator Självfinansieringsgrad (TN) 27% 27% 27% 27% Andel projekt i Investeringsplanen som har mindre avvikelse än 10% av investeringsram >80% >80% >80% >80% Anläggningar underhålls på ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart sätt. De anläggningar Samhällsbyggnad Gävle ansvarar för underhålls på ett sådant sätt att vi inte skjuter en underhållsskuld framför oss. Dessutom genomförs underhåll vid rätt tillfällen så att inte kostnaderna ökar. Investeringsverksamhet Samhällsbyggnad Gävles investeringsverksamhet har som syfte att bidra till att stärka Gävles attraktion och tillväxt. Varje tillägg ska göra Gävle till en ännu bättre stad och kommun att leva och verka i. Investeringsåtgärderna ska stärka stadslivet på torg och i parker, öka det hållbara resandet, men även bidra till lägre drift och underhållskostnader i framtiden. Investeringar som följer miljöstrategiska programmets intentioner och stärker det hållbara resandet prioriteras. Under perioden kommer framkomlighetsåtgärder för kollektivtrafiken, nya cykelvägar och cykelprioriterade stråk att genomföras. Säker cykelväg för skolbarn kommer att byggas i Åbyggeby och vid Brunnsgatan. I centrala delarna kommer Nygatan som cykelstråk att förbättras. Kontinuerlig utveckling och rust av miljöer i våra stadsdelar är viktigt. Under perioden sker en rustning av Tickselbäcken i Sätra centrum. Infrastruktur i anslutning till Gavlehov byggs om, för att stärka det hållbara resandet och uppgradera utemiljön passande för ett modernt arenaområde. Bro anläggs till Valls Hage för att förbinda sjukhuset med hälsosam grön miljö. Reinvesteringar görs också för att byta ut slitna lekplatser, trafikljus och parkeringsautomater. 65

97 Utvecklingsområden Samhällsbyggnad Gävle driver under perioden flera viktiga projekt som utvecklar Gävle kommun och hänger samman med den nya förvaltningens syfte: Utveckla Gävle till en än mer välskött stad. Förvaltningen utvecklar beställningar och uppföljning av skötsel mot Markbyggarna, som numera är ett kommunalt bolag. Samhällsbyggnad Gävle arbetar med aktiviteter, som utpekats i Miljöstrategiska programmet under kommande år. Satsningar på såväl attityd- som ombyggnadsprojekt för cykel och kollektivtrafik kommer att genomföras under perioden. Implementering av en ny parkeringspolicy, kommer att ske under. Dessutom måste beställningarna förtydligas för parkeringsbevakningen, som är ett bolag. En grönstrategi kommer att arbetas fram under, med samråd under. Kommunens skogspolicy kommer dessutom att revideras. Centrumplanen går in i ett genomförandeskede. Tävlingen för Slottstorget och omgivande områden avgörs i början av och bygghandlingar tas fram, för att möjliggöra ett byggande. Utbyggnaden av VA på Norrlandet pågår. Samhällsbyggnad Gävle genomför detaljplaner, fastighetsbildning, utbyggnad av strandpromenad, cykelvägar och förbättring av vägar. ering för etapp 3 Hucken på Gäve strand kommer att fortsätta. Gemensam satsning tillsammans med Gävle Centrumsamverkan pågår till att bli Årets stadskärna. Det omfattar bland annat införande av ett parkeringsledningssystem. Åtgärder för att korta handläggningstiderna för bostadsanpassningen. Den beslutade handlingsplanen Helt Enkelt Gävle pekar ut ett antal åtgärder för att underlätta och förenkla i kontakten mellan företag och förvaltning/myndighet Samhällsbyggnad Gävle. Vi fortsätter att arbeta enligt planen och genomför nya åtgärder. För verksamheten viktiga nyckeltal Uppföljning och analys av verksamhetsstatistik har påbörjats och en utvärdering av dessa kommer att göras i slutet av. På grund av att verksamheterna är konjunkturberoende är det svårt att göra säkra analyser för framtiden. 66

98 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade stadsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 58,6 63,6 60,2 61,6 62,9 64,3 Summa intäkter 58,6 63,6 60,2 61,6 62,9 64,3 Personalkostnader -34,7-38,8-32,9-33,9-35,0-36,1 Köp av verksamhet -100,3-100,8-110,0-113,1-116,5-120,0 Övriga kostnader -51,4-49,7-54,0-53,5-52,3-50,7 Avskrivning -35,0-34,5-39,5-39,2-42,1-43,5 Summa kostnader -221,4-223,8-236,5-239,7-245,9-250,3 Verksamhetens resultat -162,8-160,3-176,2 178,2-182,9-185,9 Intern ränta -36,9-36,7-31,3-39,5-43,1-44,7 Resultat före kommunbidrag -199,6-197,0-207,5-217,7-226,0-230,6 Kommunbidrag 198,7 197,0 207,5 217,7 226,0 230,6 ÅRETS RESULTAT -0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering -49,4-71,5-72,2-93,1-88,6-68,0 Mkr 300 Kostnadsutveckling 2012 Kostnadsutveckling Bruttokostnader 250 Nettokostnader

99 Byggnads och miljönämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Andelen nöjda medborgare/kunder har ökat. Samhällsbyggnad Gävle förbättrar betygen i Stockholm Business Alliance, SBA:s, Nöjd Kund Index genom deltagande i Helt Enkelt Gävle och genomförande av den handlingsplan som arbetats fram i projektet. Där ingår bland annat nya förbättrade kontakter med kunder för bygglov och miljötillsyn vilket visas i förbättrat resultat. Svarsgruppen utvecklas vidare för att kunna hantera frågor om större delen av förvaltningens verksamhet. Vi förbättrar också våra rutiner för återkoppling av åtgärder till medborgare. Indikator Nöjd kundindex Stockholm Business Alliance (bygglov) Nöjd kundindex Stockholm Business Alliance -miljötillsyn Andel besvarade frågor direkt i svarsgruppen, procent >80% >80% >80% >80% Vår verksamhet är välkänd och präglas av delaktighet, förtroende och insyn. Samhällsbyggnad Gävle fortsätter att utveckla det proaktiva mediearbetet och medborgardialogen utvecklas inom flera verksamhetsområden. Nya sätt att arbeta med bygglov har slagit igenom. Vi säkrar en effektiv och rättssäker handläggning och strävar efter korta handläggningstider. Indikator Pressutskick ska spegla Samhällsbyggnad Gävles verksamhet positivt i artiklar och inslag från massmedia. Antal genomförda dialogmöten enligt Samhällsbyggnad Gävles definition. Äldre tillsynsärenden inkomna t.o.m. 31 dec 2013 ("Högen") är hanterade. Inkomna tillsynsärenden under året är återkopplade och handläggning påbörjad. >80% >80% >80% >80% 20st 23st 27st 31st >50% >100% >95% >95% >95% >95% Andelen medborgare som upplever Gävle som tryggt, tillgängligt och välskött har ökat. Samhällsbyggnad Gävle främjar tryggheten i den fysiska miljön. Trygghets- och tillgänglighetsfrågorna beaktas i samhällsplaneringen och vid utformning av allmän platsmark, särskilt fokus läggs på barn och äldres behov. Samhällsbyggnad Gävle tillgängliggör genom ombyggnation av allmän platsmark samt säkrar god tillgänglighet i det byggda genom bygglovgranskning. Kommunikationen med medborgare förbättras genom tydligare information och mer dialog. Samhällsbyggnad Gävle utvecklar och förbättrar städning och skötsel av offentliga miljöer genom samverkan, dialog och utvecklade beställningsrutiner. Indikator Genomförda aktiviteter enligt årsplan för Tillgänglighetsprogrammet >80% >80% >80% >80% Indikator Framgångsrika medarbetare enligt index Medarbetarundersökning, MAU Hållbart medarbetarengagemang Medarbetare Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande. På Samhällsbyggnad känner alla medarbetare sig trygga i sin anställning och har möjlighet att förena ett framgångsrikt och aktivt medarbetarskap med god hälsa och fritid. Som medarbetare finns förståelse och helhetssyn för hela samhällsbyggnadsprocessen. >75 >75 >80 >81 Ett inspirerande och utvecklande ledarskap. Samhällsbyggnad Gävle är en attraktiv arbetsgivare som prioriterar chef- och ledarskapet genom konkreta ledarskapssatsningar, till exempel feedback. En del i utvecklingsarbetet är att se till att alla medarbetare känner till målen för Samhällsbyggnad Gävle och att de uppfattas som tydliga, realistiska, utvärderingsbara och påverkningsbara. 68

100 Indikator Ledarskap enligt index Medarbetarundersökning, MAU Återkoppling enligt index Medarbetarundersökning, MAU >72 >72 >73 >75 Samhällsbyggnad har jämställda och konkurrenskraftiga villkor och löner. Vid Samhällsbyggnad Gävle fungerar lönebildningen som ett styrmedel. Förvaltningen har jämställda löner för kvinnor och män och arbetar aktivt för att lönerna ska fortsätta vara konkurrenskraftiga gentemot större kommuner och statliga verk. Samhällsbyggnad Gävle arbetar även med att utveckla konkurrenskraftiga villkor genom aktiv medarbetardialog. Indikator Jämix index (jämställda arbetsvillkor) >146 >146 >146 >146 Jämställda löner (%) Konkurrenskraftiga löner (%) +/-2 +/-2 +/-2 +/-2 Hållbart samhälle - och markberedskapen är god och säkerställer önskvärt bostadsbyggande, expansion för näringslivet och behovet för offentlig verksamhet. Samhällsbyggnad Gävle skapar förutsättningar för byggande genom markförvärv och har planberedskap för att säkra tillgång för nya bostäder, i centrum och i Gävles olika stadsdelar. Att lösa bostadsbristen för ungdomar och äldre är prioriterat. beredskap ska också finnas för att tillgodose näringslivets och det offentligas behov. Indikator Antal bostäder det finns planberedskap för efter PBL 1987:10 Antal nya byggrätter för bostäder i detaljplan Gävle blir nominerad till Årets stadskärna genom målmedveten stadskärneutveckling senast år. Samhällsbyggnad Gävle genomför tillsammans med Gävle Centrumsamverkan ett flerårigt utvecklingsprojekt för att utveckla stadskärnan. Indikator Genomförda aktiviteter i handlingsplan för Årets stadskärna Gävle nominerad till Årets stadskärna senast år >80% >80% 1 Samarbetet med högskolorna och universiteten är gott (avser hela Samhällsbyggnad Gävle). Samhällsbyggnad Gävle bidrar aktivt i dialogen med högskolor för att säkra bra utbildning och kompetent arbetskraft. Indikator Deltagandet i programråd >4 >4 >4 >4 Medverkande i kurser på högskola/gymnasieskola. >8 >8 >8 >8 Ansvariga i kurser/ forskningsprojekt Vi kan erbjuda praktikplatser och handledning för arbetsmarknadsåtgärder (avser hela Samhällsbyggnad Gävle). Samhällsbyggnad Gävle bidrar till att skapa meningsfull och utvecklande sysselsättning för dem som arbetar tillfälligt hos oss. Givande samverkan är till exempel Co-op-studenter och praktikanter från högskolor. Indikator Sommarjobb och praktik Examensarbeten Arbetsmarknadsåtgärder

101 GIS-användandet i Gävle kommun har ökat. Samhällsbyggnad Gävle utvecklar GIS-användandet genom att implementera GIS-strategin. GIS är ett självklart hjälpmedel hos medarbetarna. Indikator Antal användare (uttag av data) i Gävle kommun. Antal besök på Gävlekartan på kommunens webbplats gavle.se Gävle har ett stadsbyggande av hög kvalitet och värdefulla kulturvärden bevaras. Samhällsbyggnad Gävle bevarar och utvecklar Gävle till en attraktiv stad genom att skydda kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och säkerställa ett gott stadsbyggande i ny bebyggelse. Indikator Antal detaljplaner som säkerställer kulturmiljövärden i områdesfokus + ytterligare detaljplaner i kommunen (områdesfokus är Norrlandet -, Villastaden ) Antal tematiska stadsbyggnadsriktlinjer/år. Områdesfokus +3 Områdesfokus +3 Områdesfokus +3 Områdesfokus Fler gävlebor ska uppleva Gävles parker och naturområden stimulerande och långsiktigt hållbara. Bättre miljö genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten samt ett förstärkande av den biologiska mångfalden. Indikator Genomförda aktiviteter enligt Samhällsbyggnad Gävles årsplan för Miljöstrategiska programmet. Genomförda aktiviteter i Tillsynsplan Miljö & Hälsa. Förbättrad vattenkvalitet i Gavleån (i provpunkt G11) visas via antal prov med anmärkning. Förbättrad vattenkvalitet i Gavleån (i provpunkt G11) visas via antal prover som är otjänliga. >80% >80% >80% >80% >80% >80% >80% >80% Ekonomi Ekonomin är i balans vilket ger ökat handlingsutrymme och förutsättningar för en långsiktig planering. Optimal användning av nämndernas resurser kommer att säkerställas genom intäkts- och kostnadsuppföljning med koppling till produktion och personalresurser. Fortsatt uppföljning och analys av taxors tillämpning kommer att ske. Samhällsbyggnad Gävle tar fram verksamhetsspecifika nyckeltal för uppföljning och analys av produktivitet och effektivitet samt finansiering. Indikator 1000 ha naturreservat ska ha bildats mellan åren 2011 och ha Indikator Självfinansieringsgrad (BMN) 50% 50% 50% 50% Gävle har ett hållbart resande och en trafiksäker miljö. Samhällsbyggnad Gävle närmar sig målet genom hållbar samhällsplanering, attitydpåverkan och fysisk ombyggnation. Uppdragen Uppdragen finns beskrivna under rubriken Utvecklingsområde. Indikator Andel av nya bostäder där restidskvoten är mindre än 1,5 för cykel och/eller kollektivtrafik i förhållande till bil >70% >70% >70% >70% Investeringsverksamhet Investeringar under perioden är främst i lokaler och kontorsinredning. Entréplanet i förvaltningshuset behöver byggas om för att passa den växande svarsgruppen, tillgänglighetsanpassa receptionen samt säkra en mer välkomnande entré för besökare. Kontorsinredningen måste kontinuerligt förnyas, för att säkra en bra arbetsmiljö. Målet är att alla anställda ska ha höj- och sänkbara skrivbord på sikt. 70

102 Utvecklingsområden Uppdrag Samhällsbyggnad Gävle arbetar för Byggnads- och miljönämnden med att utveckla Gävle till en ännu bättre kommun att leva, verka och bo i. Verksamheten omfattar planering av mark och vatten, vilket har avgörande betydelse för att möta efterfrågan av bostäder för en växande befolkning. Verksamheten omfattar även myndighetsutövning inom bygg-, lantmäteri- samt miljö- och hälsoskyddsområdet. Ledorden är en långsiktigt hållbar stad, hög rättssäkerhet och att förenkla för företagen. Utvecklingsområden och prioriterade projekt av större omfattning Att säkra god planberedskap, främst för bostäder och offentliga lokaler i attraktiva lägen är ett nyckeluppdrag. Program för Gävle strand etapp 3 och Södra Hemlingby färdigställs. Detaljplaner för bostäder som t ex i kvarteret Runstenen och på Hemköpstomten antas. Översiktsplan för Gävle kommun som pekar på framtida utveckling i våra olika delar av kommunen, skickas ut på samråd. Åtgärder med syfte att nå målen i det miljöstrategiska programmet genomförs. VA-planen är en viktig plan för att säkra en god vattentillgång och minskade utsläpp. Energiplanen, som drivs som ett kommunövergripande projekt, kommer vår energirådgivare att medverka i. Naturreservatsbildningen fortsätter, med bildande av naturreservat på Limön. Bygglovavdelningen kommer att handlägga tillsynsärenden enligt tillsynsplanen. Med de förstärkta resurser som kommer kan vi beta av tillsynshögen under en 2-årsperiod. Åtgärder enligt GIS-strategin genomförs och här samarbetar vi med GIS-strategen och övriga förvaltningar. Vi fortsätter vårt arbete med att förenkla för kunder i projektet Helt Enkelt. Det innebär t ex bygglov över disk, klarspråk i våra myndighetsbeslut och kundträffar. För verksamheten viktiga nyckeltal Verksamhetsstatistik följs upp månatligen sedan flertalet år tillbaka. På grund av att verksamheterna är konjunkturberoende är det svårt att göra säkra analyser för framtiden. 71

103 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade stadsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 29,5 31,2 32,0 32,8 33,6 34,4 Summa intäkter 29,5 31,2 32,0 32,8 33,6 34,4 Personalkostnader -44,3-49,0-51,9-53,3-53,4-55,1 Köp av verksamhet 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga kostnader -16,8-12,9-13,0-12,7-12,4-12,1 Avskrivning -0,3-0,3-0,3-0,3-0,3-0,4 Summa kostnader -61,4-62,2-65,2-66,3-66,1-67,6 Verksamhetens resultat -32,0-31,0-33,2-33,6-32,5-33,1 Intern ränta -0,0-0,0-0,0-0,1-0,1-0,1 Resultat före kommunbidrag -32,0-31,0-33,3-33,6-32,6-33,2 Kommunbidrag 31,4 31,0 33,3 33,6 32,6 33,2 ÅRETS RESULTAT -0,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering -0,3-1,0-0,6-0,6-0,7-0,7 Kostnadsutveckling 2012 Kostnadsutveckling Mkr 80 Bruttokostnader Nettokostnader

104 Kultur- och fritidsnämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Kultur & fritids verksamheter utvecklas genom ökad delaktighet och dialog med medborgare och kunder. För att nå det kommunövergripande målet Medborgare har stort förtroende för den kommunala verksamheten ska vi skapa bredare underlag före beslut, där kunskaper och erfarenheter från medborgarna tas tillvara. Kvalitén samt förtroendet för våra verksamheter ska öka, vilket bidrar till att stärka Gävlebornas stolthet över sin kommun. Ett aktivt arbete bedrivs från ledningen på alla nivåer för att uppnå jämställda arbetsvillkor och löner. Verksamheterna har en god och utvecklande arbetsmiljö som är hälsofrämjande och fri från diskriminering. Framgångsfaktorer för att nå målet är: Chefer och medarbetare för regelbundet en dialog om nämndens mål och konkretiserar dessa i den egna verksamheten. Genom att följa och utvärdera verksamheten skapas förutsättningar för medarbetarna att förstå och utföra sitt uppdrag. Genom ett aktivt medarbetarskap tar alla ansvar för sin egen och verksamhetens utveckling och bidrar till gott resultat och hög kvalitet. Ledarskapet inom alla nivåer är tydligt och kommunikativt. Indikator Målkvalitet 70 Delaktighet 80 Medarbetarskap 87 JÄMIX 100 Framgångsfaktorer för att nå målet är: Att det finns en plan för information och dialog mellan politiker och medborgare genom delaktighet inför beslutsfattande. Att det finns ett tydligt syfte med dialogerna och att det är tydligt hur återkoppling ska ske och till vilka. Indikator Tjänstemän och politiker utbildas kontinuerligt i medborgardialog. Medborgardialoger samt att under varje år nå totalt minst 200 deltagare. Medarbetare Kultur & fritid är en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. För att nå de kommunövergripande målen inom medarbetarperspektivet erbjuder Kultur & fritid intressanta arbetsuppgifter och säkerställer att det finns rätt kompetens genom kompetensutveckling och proaktiv rekrytering. Eftersom kultur- och fritidssektorn är en viktig del i samhällets utveckling ska kommunens värdegrund utgöra grunden för arbetet med kvalitet, service och bemötande. Hållbart samhälle Kultur- och fritidsaktiviteterna ökar hos invånare som deltar i låg utsträckning eller inte alls i våra verksamheter och med fokus på barn och unga. För att nå det kommunövergripande målet Gävle bidrar till att skapa förutsättningar för ett aktivt liv och en stimulerande fritid för invånarna ska Kultur & fritid få fler invånare, framförallt barn och unga, att delta i våra verksamheter för att uppnå en god folkhälsa och goda uppväxtvillkor. Framgångsfaktorer för att nå målet är: Att följa och analysera medborgarnas kultur- och fritidsvanor Att skapa handlingsplaner utifrån resultatet i genomförda utredningar Att tydligt koppla undersökningar till behovet från nämnd Att ständigt utveckla metoder för att nå kommuns invånare Indikator Barn och ungas deltagande i våra verksamheter ökar i förhållande till 2013 Medverkande simskolor Ökning/år i% Kulturskolan: Nya deltagare/ totalt antal deltagare ökning /år i% Nya lånekort barn och unga (0 15år)/ totalt antal nya ökning/år i% 3% 10% 10% 10% 10% 2% 2% 2% 2% 1% 1% 1% 1% Ekonomi Kultur & fritid har en god ekonomisk hushållning med en budget i balans. För att nå det kommunövergripande målet Kommunkoncernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och nyttjar befintliga resurser på ett optimalt sätt ska Kultur & fritid 73

105 samverka med andra aktörer såsom kommuner, myndigheter, högskolor, föreningar och företag för att hitta möjligheter att kostnadseffektivisera i sina verksamheter. Genom samverkan med andra kommuner och högskolor kan Kultur & fritid agera som en motor i regionen. Framgångsfaktorer för att nå målet är: Kultur & fritid ska samverka och arbeta för kostnadsmedvetna och resurseffektiva lösningar Den ekonomiska uppföljningen ska ge chefer, medarbetare och politiker stöd och förutsättningar i sitt arbete för att ha en ekonomi i balans. Indikator Tillsammans med Gavlefastigheter AB och Gävle Energi AB kartlägga och ta fram förslag på vilka kostnadseffektiviseringar som kan genomföras (jrf år 2013). Uppdragen Likvärdig fritid 13% 14% 15% 15% Kultur- och fritidsförvaltningen har under 2013 och 2014 arbetat med att öka kunskapen om människors kultur- och fritidsvanor genom att analysera LUPP (2013), Din fritid (2013) och Kultur- och fritidsvaneundersökningen (2014). Betoningen ligger på att följa upp barns och ungas delaktighet i kultur- och fritidslivet i Gävle. Förvaltningen har också tagit del av andra kommuners mätningar för att se generella tendenser. Uppdraget i likvärdig fritid syftar till att ge barn upp till 9 10 år ökad tillgång till idrott, lek, kultur och läxläsning under tiden som spenderas på fritidshem. Förvaltningens undersökningar (men också andra kommuners undersökningar) visar att aktiviteter kryper ner i åldrarna och att många verksamheter för yngre barn tränger ut verksamhet för äldre barn och unga. Kultur & fritid ser det därför som angeläget att arbeta med utveckla och öka tillgängligheten till kultur- och fritidsaktiviteter för unga i högstadie- och gymnasieåldern där tappet är stort enligt både LUPP och Din fritid. Kultur & fritid kommer under hösten 2014 att presentera en rapport med förslag till ställningstaganden för att gå vidare i arbetet med att uppnå likvärdig fritid. Betong är ingen sprakande färg Uppdraget att komma med förslag till hur Gävle kommun kan arbeta med laglig street art pågår. I dagsläget är det Länsmuseet Gävleborg som arbetat med en laglig grafittivägg. En rapport med ställningstaganden och förslag på vidare arbete kommer att presenteras för Kultur- och fritidsnämnden under Kulturell Allemansrätt Förvaltningen får i uppdrag att ta fram förslag till en revidering av det kulturpolitiska programmet kulturell allemansrätt. Investeringsverksamhet För Kultur- och fritidsnämndens nu gällande investeringsplan 2014 är de största posterna en ny sporthall samt en ny friidrottshall kostnadsberäknade till ca 200 mnkr. Dessutom kommer en ny fotbollsarena vid Sätraåsen att byggas till en kostnad av ca 140 mnkr. Både fotbollsarenan, sporthallen och friidrottshallen planeras vara klara. Övriga stora investeringar under perioden är upprustning av Valbo sportcentrum på totalt tkr ( ) plus teknisk upprustning av Valbobadet totalt tkr (). Utvecklingsområden Kultur & fritid arbetar för att fördjupa uppföljningen av mål och resultat i verksamheterna. För att långsiktigt stärka kulturoch fritidssektorn i en kraftigt växande stad med många nya barn och unga men också en växande grupp seniorer krävs en långsiktig planering inte minst av kultur- och fritidsanläggningar i centrum och kommundelarna. Jämställdhet och likabehandling är utgångspunkt i detta arbete. Framtida effektiviseringskrav behöver mötas med noggranna analyser av behovet av kultur- och fritidsverksamhet men också en tydligare prioritering av målgrupper och eller verksamheter. Det är viktigt att konsolidera arbetet med Hållbar idrott. Det skulle vara önskvärt med ett uppdrag att se över det kulturpolitiska programmet Kulturell allemansrätt för att anpassa det till dagens och framtidens behov. Den nya bibliotekslagen och nya avtal kring e-böcker ställer tuffa krav på biblioteksverksamheten i kommunen. Från och med höstterminen 2014 sjösätts en kulturgaranti för alla elever från förskoleklass till år 9 i grundskolan som innebär elevbesök i kulturverksamheterna årligen som en del i likvärdig skola. 74

106 För verksamheten viktiga nyckeltal Nyckeltal Besökare Bibliotek * Bibliotekslån * Bibliotekslån barn 0 16 år * Registrerade föreningar Kultur & fritid Publik Gasklockorna Arrangemang Gasklockorna Publik Gävle Konserthus & Symfoniorkester Konserter Gävle Konserthus & Symfoniorkester Beläggningsgrad Gevaliasalen 59% 65% 62,2% 65% 66% 67% 68% 69% Självfinansieringsgrad Gävle Konserthus & Symfoniorkester 11,4% 12,9% 13% 13% 13,2% 13,4% 13,6% 13,8% Deltagartillfällen ** flickor 7 20 år 28,13 28,13 29,54 30,04 31,00 31,40 31,40 32 Deltagartillfällen** pojkar 7 20 år 47,15 48,68 49,18 49,68 49,68 50,20 50,45 50,45 Idrottande flickor av totalt antal idrottande 7 20 år * Minskat antal lån och besök på grund av att Stadsbiblioteket varit stängt 3 månader våren ** I idrottsförening. 39% 39,5% 39,8% 40,1% 40,5% 40,9% 50,5 75

107 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade statsbidrag 14,9 14,9 14,9 14,9 14,9 14,9 Övriga intäkter 67,7 64,5 66,9 69,5 71,2 72,8 Summa intäkter 82,6 79,4 81,8 84,5 86,1 87,7 Personalkostnader -133,4-138,6-142,0-146,0-150,7-155,5 Köp av verksamhet -9,1-9,3-9,5-9,8-10,2-10,5 Övriga kostnader -188,9-192,0-214,0-236,6-238,5-240,5 Avskrivning -10,0-11,5-12,8-13,6-14,3-14,3 Summa kostnader -341,4-351,4-378,3-406,1-413,6-420,9 Verksamhetens resultat -258,8-272,0-296,4-321,7-327,5-333,1 Intern ränta -5,5-5,3-5,7-6,7-6,8-6,8 Resultat före kommunbidrag -264,3-277,3-302,1-328,4-334,3-339,9 Kommunbidrag 268,9 277,1 302,1 328,4 334,3 339,9 ÅRETS RESULTAT 4,6-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering -57,5-28,7-19,4-12,9-15,5-10,2 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling Mkr Bruttokostnader Nettokostnader

108 Utbildningsnämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Medborgare har förtroende för våra verksamheter. Våra verksamheter ska hålla en hög kvalitet och utgöra ett attraktivt val. Medborgare, barn, elever och vårdnadshavare får kunskap om och förtroende för våra verksamheter genom systematiska informationsinsatser, god service, gott bemötande och hög tillgänglighet. Föräldrar och vårdnadshavare ska ha möjlighet till delaktighet och dialog kring verksamheterna, särskilt vid förändringsprocesser. Indikator Nöjdhetsindex föräldrar Nöjdhetsindex elever Delaktighetsindex föräldrar Synpunkter och klagomål andel avslutade ärenden Alla barn och elever utmanas och klarar sin utbildning. Elevernas måluppfyllelse ska öka. Medarbetare ska ha höga förväntningar på alla barns och elevers utveckling med utgångspunkten att alla kan och ska klara sin utbildning. Genom att utbilda och utmana Gävles barn och ungdomar i ett stimulerande och stödjande sammanhang får de förutsättningar att nå sin fulla utveckling och göra väl underbyggda framtida studie- och yrkesval. Indikator Andelen föräldrar i förskolan som anser att barnen stimuleras till utveckling och lärande Andel elever med behörighet till gymnasiet i åk 9 Andel elever som uppnår kravnivåerna i alla ämnen i åk 9 Andel elever på högskoleförberedande program med högskoleförberedande examen Andel elever på yrkesprogram med yrkesexamen Andel elever i gymnasieskolan som anser att de fått tillräcklig information inför gymnasievalet Antal (andel) elever under 20 år utanför gymnasieskolan 95% 96% 97% 98% 86% 88% 90% 91% 75% 76% 77% 78% Utbildning Gävles verksamheter har en god lärandemiljö. En god lärandemiljö är avgörande för att barn och elever ska kunna tillägna sig kunskaper. Alla barn och elever ska vara trygga i våra verksamheter. Den fysiska inne- och utemiljön i verksamheterna ska stimulera lärandet. Elever ska vara delaktiga, ha inflytande och ansvar över sitt eget lärande. De pedagogiska möjligheterna som IKT ger ska utnyttjas för ökad måluppfyllelse. Indikator Trygghetsindex föräldrar Trygghetsindex elever Delaktighetsindex elever Lärandemiljö förskolan Lärandemiljö i grundskolan Lärandemiljö i gymnasieskolan Frånvaro grundskolan Frånvaro gymnasieskola Medarbetare Utbildning Gävles medarbetare har rätt kompetens. Medarbetarna är avgörande för att alla ska utmanas och klara sin utbildning. Alla medarbetare har del i det gemensamma ansvaret för verksamheten. Ett aktivt och strategiskt rekryteringsarbete ska finnas för att säkerställa kompetensbehov. Lärare ska vara behöriga och ha legitimation för de ämnen de undervisar i. Lärare med karriärtjänster bidrar till att utveckla kollegorna utifrån deras resultat, kopplat till elevernas resultat. Kollegialt lärande och formativ bedömning är en naturlig del i att anpassa undervisning och verksamheten utifrån barn och elever. Detta sker utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Jämställda arbetsvillkor råder och goda prestationer värdesätts vilket avspeglar sig i en individuell och differentierad lönesättning. Indikator Andel förskollärare med legitimation i förskolan Andel personal med pedagogisk högskoleutbildning (fritidshem) Andel lärare med legitimation i skolan Jämix Lärande i arbetet (medarbetarundersökningen) Medarbetarskap (medarbetarundersökningen) 66% 66% 66% 66% 85% 85% 85% 85% 100% 100% 100% 100%

109 Utbildning Gävles chefer leder medarbetare mot goda resultat. Alla chefer inom Utbildning Gävle ska vara kompetenta och agera utifrån sitt handlingsutrymme och ha förmåga att driva utvecklingsarbete. Inom förskolan och skolan ska chefen också vara en driven pedagogisk ledare. Varje förskola och skola ska ha en tydlig struktur för utformningen av den pedagogiska ledningen och utvecklingen av verksamheten med fokus på förskolans och elevernas resultat. Alla rektorer, förskolechefer samt biträdande rektorer och förskolechefer ska genomgå den statliga rektorsutbildningen. Indikator Andel chefer med rektorsutbildning Målkvalitet (medarbetarundersökningen) Delaktighet (medarbetarundersökningen) Ledarskap (medarbetarundersökningen) 80% 82% 82% 84% Hållbart samhälle Utbildning Gävles verksamheter ger likvärdiga förutsättningar. En likvärdig förskola och skola är en förutsättning för att alla barn och ungdomar ska få möjlighet att klara sin utbildning. Resurser, arbetsmetoder och organisation ska fördelas och utformas på ett sådant sätt att likvärdiga förutsättningar ges. Möjlighet till studiehjälp ska finnas. Undervisningen och verksamheten ska anpassas till barns och elevers behov och förutsättningar. Stödinsatser för barn och elever ska ske tidigt. Det ska finnas en kompetent och resursstark ledningsfunktion till stöd för förskole- och skolenheterna. Indikator Andel föräldrar i förskolan som anser att barnen får det stöd de behöver Andel föräldrar i grundskolan som anser att eleverna får det stöd de behöver Andel elever i gymnasieskolan som anser att de får det stöd de behöver Andel chefer som anser att elevhälsoarbetet fungerar bra Alla grundskolor ska ligga på eller över Salsavärdet 95% 96% 97% 98% 89% 90% 90% 91% 100% 100% 100% 100% Utbildning Gävle utvecklar ständigt sina verksamheter. Ett systematiskt kvalitetsarbete är avgörande för att förskolan och skolan ska utvecklas och kunna ge barn och elever de bästa förutsättningarna för inlärning och utveckling. Uppföljningen ska utvecklas för att ge verksamheterna ökad möjlighet att följa elevernas kunskapsutveckling på individ, grupp och klassnivå. Våra verksamheter har en nära samverkan och lägger grunden för det livslånga lärandet. Förskola och skola ger insikt i arbetslivets förutsättningar och möjligheter. Elever på gymnasiet ska ha möjlighet att driva UF-företag. Samarbete sker med för verksamheterna viktiga samarbetspartners såsom exempelvis näringsliv, arbetsliv, högskola, föreningsliv. Internationella kontakter sker, utifrån ett tydligt syfte, i linje med uppdraget. Arbetet ska intensifieras för att möta de långsiktiga målsättningarna inom ramen för det miljöstrategiska programmet. Indikator Lärande organisation 76,6 76,6 76,6 76,6 Jag deltar aktivt i kvalitetsarbetet (medarbetarundersökningen) 90% 90% 91% 91% Andel verksamheter som har handlingsplaner i Stratsys 75% 80% 85% 85% Måluppfyllelse mot det miljöstrategiska programmet Ekonomi Utbildning Gävles organisation är resurseffektiv. Varje enhet och verksamhet ska inom given totalram använda organisation, medarbetares arbetsinsatser och övriga resurser effektivt för att optimera barns och elevers måluppfyllelse. Indikator Inskrivna barn per personal i pedagogisk omsorg Antal inskrivna barn/ årsarbetare i förskolan Antal elever per lärare i förskoleklass Antal inskrivna elever/ årsarbetare i fritidshem Antal elever per lärare i grundsärskolan Antal elever per lärare i grundskolan Antal elever per lärare i gymnasieskolan Antal elever per lärare i gymnasiesärskolan 4,9 4,9 4,9 4,9 5,3 5,3 5,3 5, ,5 21,3 21,3 21,3 3,5 3,5 3,5 3,5 12,1 12,1 12,1 12,1 12,8 12,6 12,4 12,3 4,1 4,1 4,1 4,1 78

110 Uppdragen Alla barn och elever ska utmanas och klara sin utbildning det är uppdraget från kommunfullmäktige och utbildningsnämndens viktigaste mål. Det innebär fortsatt arbetet med likvärdig skola med hög kvalitet. Utgångspunkten är att skapa starka och tydliga enheter för elever inom högstadiet med en koppling till gymnasieskolan och att betona närhetsprincipen för de yngre med koppling mot förskolan. Det blir en samhällsekonomisk vinst om alla elever klarar sin utbildning, även om de behöver längre tid i nämndens verksamheter. I skollagen finns tydliga formuleringar om alla elevers rätt till utveckling och hänsyn till barn och elevers olika behov. Där regleras också rätten till förlängd utbildningstid i både grundoch gymnasieskola. Antalet nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan ökar i Gävle. De omfattas både av skollagens regleringar och av utbildningsnämndens mål att alla barn och elever ska utmanas och klara sin utbildning. För att nå det målet kan dessa elever behöva tillbringa längre tid i våra verksamheter och framför allt behöver deras och alla elevers lärande utgå från de olika individernas förutsättningar och förkunskaper. Ett nära och förutsättningslöst samarbete kring unga vuxnas lärande behöver också ske med vuxenutbildningens olika delar. En översyn ska göras vad gäller IT-relaterade frågor i utbildningsverksamheten. Uppdraget innefattar att utreda möjligheterna att äldre grundskoleelever får tillgång till egna datorer som arbetsredskap för kunskapsförvärv med koppling till näringslivets utveckling. Denna utveckling bör även ingå i Vallbacksskolan lokalprogram. De verksamhetsmässiga och finansiella konsekvenserna för denna ambitionshöjning ska klarläggas innan den verkställs, det görs av kommunstyrelsen. En likvärdig skola är en förutsättning för barns och ungdomars möjligheter att klara skolgången, men en likvärdig fritid är också viktig. Dialog pågår med Kultur & Fritid om samarbete mellan fritidshem, fritidsklubbar och fritidsgårdar för att öka tillgängligheten. Samverkan ska även utvecklas med Kulturskolan och olika föreningar kring barns och ungdomars fritid för att öka likvärdigheten och stärka måluppfyllelsen. Nämnden har ett specifikt uppdrag att ge möjlighet till barnomsorg upp till tolv år under alla tider på dygnet. Antalet platser har utökats och medel finns avsatta för ytterligare utökning. Kommunfullmäktige har fattat beslut om ett miljöstrategiskt program. Insatser kommer att påbörjas inom alla nämndens verksamheter. En handlingsplan för hållbar utveckling ska tas fram. Investeringsverksamhet Utbildningsnämndens investeringsbudget omfattar inventarier i samband med tillskapandet av nya förskoleplatser, om- och nybyggnation av skolor samt förnyelseinventarier i samband med ombyggnation, slitage eller verksamhetsförändringar. Exempel på större investeringsprojekt under planeringsperioden utöver nya förskoleplatser är Vallbackskolan, Sörbyskolan och Stigslundsskolan. Investeringsbudgeten innefattar också förutsättningar för IT och datorer på förskolor och skolor. Utvecklingsområden Likvärdig skola med hög kvalitet. För att i hela Gävle uppnå goda kunskapsresultat och hög kvalitet genomförs insatser och satsningar från förskola till gymnasieskola. Systematiskt arbete för att ge alla barn och elever de förutsättningar som behövs för att klara grund- och gymnasieskolans mål, bland annat genom att anpassa tid och metoder. Utvecklat samarbete mellan grundskolan, gymnasieskolan och arbetslivet, i syfte att få ungdomar att välja rätt väg in i gymnasieskolan och vidare mot arbetsmarknad eller högre studier. Ökad kvalitet i fritidshemmen både genom ökad personaltäthet och utveckling av verksamheten. Bibehållen kvalitet i förskolan samtidigt som volymökningarna hanteras. Fokus på lärarnas betydelse för elevernas resultat. Satsning på karriärtjänster och skolutveckling genom nya arbetssätt. Stöd och verktyg för förskolechefer och rektorer i kvalitetsoch analysarbetet. Strategisk personalplanering utifrån ökade behörighetskrav, lärarlegitimation, kommande generationsväxling och omställningar till långsiktigt, hållbart och effektivt resursutnyttjande. Säkerställa strategisk lokalplanering i samarbete med Kommunledningskontoret och Gavlefastigheter. Framtagen IKT-strategi ska implementeras i alla verksamheter. Utveckla samarbete med högskolor och universitet, framför allt Högskolan i Gävle. Samarbete med arbetsförmedlingen kring projektet Unga In, syftet är att få ungdomar mellan år till utbildning eller arbete. Utveckla miljöarbetet i alla verksamheter. 79

111 För verksamheten viktiga nyckeltal Nyckeltal Antal barn 1 5 år Antal elever F-åk Antal elever gymnasieskola Kostnad/barn förskola Kostnad/barn ped omsorg Kostnad/elev förskoleklass Kostnad/elev grundskola Kostnad/elev fritidshem Kostnad/elev grundsärskola Kostnad/elev gymnasieskola Andel åk 9, fullständiga betyg 71, Andel åk 9, gymnasiebehörighet 86, , Andel elever som fullföljt gymnasieutbildning inom 4 år Barn/årsarbetare förskola 5,2 5,3 5,4 5,3 5,3 5,3 5,3 5,3 Barn/årsarbetare ped omsorg 4,3 4,3 4,5 4,8 4,9 4,9 4,9 4,9 Inskrivna elever per årsarbetare (fritidshem) 13,7 13,4 22, ,5 21,3 21,3 21,3 Antal elever per lärare (förskoleklass) 4, , Antal elever per lärare (grundskola) 8,7 12,3 12,4 12,1 12,1 12,1 12,1 12,1 Antal elever per lärare (gymnasieskola) 7,5 13,2 13,8 12,8 12,8 12,6 12,4 12,3 Antal elever per lärare (grundsärskola) 25,3 3,6 4,1 3,4 3,3 3,3 3,3 3,3 Antal elever per lärare (gymnasiesärskola) ,3 4,1 4,1 4,1 4,1 4,1 80

112 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade statsbidrag 51,0 71,4 71,4 71,4 71,4 71,4 Övriga intäkter 191,1 197,9 204,1 209,7 215,4 221,2 Summa intäkter 242,1 269,3 275,5 281,1 286,8 292,6 Personalkostnader , , , , , ,1 Köp av verksamhet -323,2-337,8-347,7-359,0-371,3-384,4 Övriga kostnader -560,9-628,0-650,6-652,5-653,7-650,1 Avskrivning -17,1-17,3-19,5-19,6-16,4-14,9 Summa kostnader , , , , , ,5 Verksamhetens resultat , , , , , ,9 Intern ränta -2,6-2,9-2,0-2,5-2,6-2,9 Resultat före kommunbidrag , , , , , ,8 Kommunbidrag 1 947, , , , , ,8 ÅRETS RESULTAT 10,5-34,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering -20,0-13,5-28,4-21,9-22,8-22,8 Mkr Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling Bruttokostnader Nettokostnader

113 Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Medborgare och målgrupper (brukare, deltagare, elever och företagare) har stort förtroende för verksamheterna inom Näringsliv & arbetsmarknad Gävle. För att Gävles medborgare ska kunna ha stort förtroende för verksamheterna behöver kännedomen om oss öka. Ett strategiskt kommunikationsarbete med utgångspunkt i verksamheter med god kvalitet, god service, gott bemötande och hög tillgänglighet är av största vikt för att nå målet. Våra målgrupper brukare, deltagare, elever och företagare ska kunna känna förtroende för oss och vara nöjda med den service, den kvalitet och de utvecklingsmöjligheter som ges i verksamheterna. Arbetet sker alltid med utgångspunkt i våra målgruppers behov och vi tar systematiskt tillvara synpunkter och idéer för att vidareutveckla verksamheterna. Mätningar och uppföljning av mätningarna görs för att säkerställa att våra målgruppers synpunkter bidrar till utveckling. Vissa mätningar görs vartannat år, aktivitetsplaner för förbättringsområden kommer att följas upp och presenteras för att följa upp målet de år som inte mätningar görs. t är lägre för 2014 än utfallet för 2013 på grund av att verkligt utfall kom efter målvärdet satts i verksamhetsplan Indikator EDV Brukarundersökning 86% 87% Näringsliv aktivitetsundersökningar AME deltagarundersökningar Vuxenutbildningen kursutvärderingar 82% 83% 84% 85% 80% 81% 82% 83% 88% 89% 90% 91% I 2014 års verksamhetsplan var målvärdet för näringslivsenhetens aktivitetsundersökningar över medel från och framåt räknar vi om dessa till procentvärden Gävle har en framgångsrik kompetensförsörjning. En framgångsrik kompetensförsörjning innebär en god matchning mellan behov av kompetens i arbetsliv och näringsliv samt utbud av arbetskraft med rätt kompetens. Utifrån prognoser och efterfrågan på arbetsmarknaden samt individers intressen och önskemål anpassar vi verksamheten för att på bästa sätt främja en ökad matchning på arbetsmarknaden. Genom att prioritera kunskap och lärande, bildning och utbildning kan vi nå en framgångsrik kompetensförsörjning. Vuxna ska ges bra möjligheter till kompetensutveckling och förutsättningar för att stärka sin roll på arbetsmarknaden och vid behov ändra sin yrkesinriktning. Tillgång till rätt kompetens är en avgörande tillväxtfaktor och relationerna mellan kommun, arbetsliv och utbildningssektorn ska ständigt utvecklas i syfte att skapa förutsättningar för en bättre matchning. Kompetensbegreppet bör ses i ett brett perspektiv och även innefatta främjande av entreprenörskap och innovationskraft. Målet ingår i Gävles näringslivsprogram och följs även upp inom ramen för det arbetet. Indikator Del av Småföretagsbarometern, tillgång på lämplig arbetskraft (rikssnitt 82%) Gävle kommunkoncern inrättar tjänster för personer med intellektuell eller psykisk funktionsnedsättning. Nämndens uppdrag är att möjliggöra att målvärdet uppnås Andel av befolkning med minst gymnasial utbildning (som KF) Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning (rikssnitt 68,5%) (som KF) för vårt utbud av insatser kopplat till arbetsmarknadens behov av kompetens 75% 77% 79% 81% 1,5% 1,5% 2% 2% 70% 71% 72% 73% 66% 67% 68% 69% 100% 100% 100% 100% 1. Småföretagarbarometern är Företagarnas årliga rapport om medlemmarnas villkor: Värden gäller Gävleborg och anger hur stor andel av företagen som inte uppger att bristen på lämplig arbetskraft är ett hinder för tillväxt. 2. Utredning av total målgrupp kommer att ske på AME och EDV under hösten inför framtida prognos. 3. Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande och som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta oberoende var arbetet ligger. Källa: SCB och Skolverket. 4. för aktiviteter som genomförs på alla fyra enheterna i syfte att möta arbetsmarknadens behov av kompetens. Målet är ökad samordning mellan enheterna samt att nämnden ska kunna följa de insatser som genomförs. Näringsliv & arbetsmarknad Gävle bidrar till att våra målgrupper kan påverka sin livssituation och ta en mer aktiv del i samhället. Verksamheterna inom Näringsliv & arbetsmarknad Gävle ska stärka individers och organisationers möjligheter till delaktighet och påverkan i samhället via sysselsättning, utbildning och dialog utifrån egna förutsättningar och önskemål. I enheternas undersökningar finns mått på hur målgrupperna upplever sin möjlighet till påverkan, delaktighet och inflytande som utgör mått på måluppfyllelse. t är lägre för 2014 än utfallet för 2013 på grund av att verkligt utfall kom efter målvärdet satts i verksamhetsplan

114 Indikator Del av EDV Brukarundersökning Del av Näringslivs aktivitetsundersökning. Påverkan tillgänglighet Del av AME deltagarundersökning Del av Vuxenutbildningen kursutvärderingar 86% 87% 82% 83% 84% 85% 80% 81% 82% 83% 88% 89% 90% 91% Medarbetare Medarbetare inom Näringsliv & arbetsmarknad Gävle har tydliga uppdrag och roller och rätt möjlighet att utföra uppdragen. Samtliga medarbetare har i uppdrag att i sin roll omsätta politiskt beslutade mål till framgångsrik verksamhet i en snabb och föränderlig omvärld. Vi vill vara en attraktiv organisation där engagerade medarbetare tillsammans utvecklar verksamheten med fokus mot målen. Ett kontinuerligt förbättringsarbete med medarbetarundersökningen (MAU) som grund säkerställer att vi arbetar med rätt utvecklingsområden för att stärka medarbetarnas förutsättningar. MAU genomförs vartannat år och aktivitetsplaner för förbättringsområden kommer att följa upp målet de år som mätningar inte genomförs. Ledarskapet på Näringsliv & arbetsmarknad Gävle visade ett högre värde 2013 än kommunkoncernen som helhet (68), varför de framtida målvärdena också överstiger de som satts av KF(-70, -72). Indikator Prestationsnivå MAU (Skala 1 100) Hållbart medarbetarengagemang (HME) Ledarskap MAU (Skala 1 100) Aktivitetsplaner genomförs 100% 100% 1 Prestationsnivå är ett mått på hälsa och prestationskapacitet ett år framåt i tiden. MAU:s förbättringsområdens värden summeras till en framtidsprognos över hur prestationsnivån kommer utvecklas. 2 HME är ett mått på organisationens och dess chefers förmåga att skapa, tillvarata och upprätthålla ett stort medarbetarengagemang. Mätning av HME sker i medarbetarundersökningen. 3 MAU innehåller fem påståenden som tillsammans utgör förbättringsområdet Ledarskap. 4 I mellanliggande period genomförs förbättringsaktiviteter som följs upp. Näringsliv & arbetsmarknad Gävle säkerställer behovet av kompetenta medarbetare genom jämställda och konkurrenskraftiga löner och villkor. Jämställda löner och villkor innebär lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män. För att Näringsliv & Arbetsmarknad Gävle ska kunna tillgodose behovet av kompetens i alla yrkesroller måste löner och villkor vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. I Gävle kommuns årliga lönekartläggning analyseras löneläget för olika yrkeskategorier jämfört med riket. Utifrån denna analys tas förslag till prioriteringar för att nå konkurrenskraftiga löner inom alla kategorier fram. Fortsatt lönepolitiskt arbete för att nå jämställda löner bedrivs. Indikator Jämix (som KF) minst 116 minst 117 minst 118 minst 119 Jämställda löner (som KF) 94,1% 95,6% 97% 98,2% Hållbart samhälle Studerande inom vuxenutbildningen har efter avslutade studier stärkt sinställning på arbetsmarknaden och i samhället och har ökat sina möjligheter tillvidare studier eller egen försörjning. Grunden för välfärd är att människor har en sysselsättning som möjliggör egen försörjning. För att få in fler människor på arbetsmarknaden behöver utbildningsnivån höjas och både den formella och informella kompetensen öka. Inom vuxenutbildningen har varje elev en individuell studieplan som syftar till ökad kunskap och motivation, behörighet till högre utbildning och/eller anställningsbarhet. Inom vuxenutbildningen finns fyra skolformer och varje skolforms resultat mäts med en indikator. Indikator Kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som vid årets slut slutfört kurs, andel (rikssnitt 73%) Andel elever som godkänns inom SFI-undervisningen (rikssnitt 61%) Antal timmar undervisning i Lärvux per elev och vecka (rikssnitt 3,1 tim) Andel kortutbildade som deltar i kommunal vuxenutbildning. (rikssnitt 22%) 77% 78% 79% 80% 79% 80% 81% 82% 3,8 3,9 4 4,1 22% 23% 24% 25% n är satta utifrån offentlig statistik och går att jämföra med andra kommuner. Med kortutbildade avses andel av elever som har tidigare utbildning högst motsvarande grundskola. Dessa indikatorer avser ett verksamhetsår. Individer inom arbetsmarknadsenheten utvecklas för närmaste vägen till arbete. Arbetsmarknadsenhetens deltagare erbjuds ett adekvat tjänsteutbud/kedja av aktiviteter för närmaste vägen till arbete eller utbildning. Verksamheten ska stimulera, stärka och utmana 83

115 människor genom att matcha behov med möjligheter så att kompetens och förmåga till livsval ökar. Varje tjänst har ett tydligt syfte och mål som följs upp. Tjänsteutbudet och aktiviteterna utvecklas i enlighet med individernas behov och beställarnas efterfrågan. Vi ska a en aktiv roll i utveckling av metoder och modeller för framgångsrika arbetsmarknadsinsatser. Vi ska i samarbete med andra verksamheter i Gävle kommun ta fram en strategi för att stödja utvecklingen av kooperativt och socialt företagande för att öka möjligheten till egen försörjning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. AME är även en av parterna i arbetet med etableringsreformen. Syftet med denna är att samordna och säkerställa kommunens insatser för nyanlända flyktingars etablering så att de ger förutsättningar till individens egen försörjning och delaktighet i Gävle. Målet är att nyanlända flyktingar ska, efter avslutad introduktion, vara delaktiga i arbets- och samhällsliv. Indikator Resultat av AME:s insatser för personer med försörjningsstöd med målet arbete eller utbildning (%) Resultat av AME:s förberedande och utredande insatser för personer med försörjningsstöd (%) Resultat av AME:s, av Arbetsförmedlingen beställda insatser, där målet är arbete eller utbildning (%) Resultat av AME:s förberedande och utredande tjänster beställda av Arbetsförmedlingen (%) Antal deltagare i etableringsreformen som efter 2 år är kvar i försörjningsstödet Antal deltagare som efter avslutat aktivitet i AME:s verksamhet fortfarande uppbär försörjningsstöd (tertial) 51% 52% 53% 54% 97% 97% 98% 98% 48% 49% 50% 51% 100% 100% 100% 100% 38% 37% 36% 35% 40% 39% 38% 37% 1. Utfall 2014 jan aug. 2 n 2014 använder en annan beräkningsgrund där totalen av AME:s tjänster för personer med försörjningsstöd skulle uppgå till 100 procent. 3. Utfall 2014 jan juni. 41 procent av målgruppen har flyttat till andra kommuner. 34 procent bor kvar i Gävle men söker ej försörjningsstöd. Individer inom Enheten för daglig verksamhet utvecklas optimalt genom sin valda sysselsättning. Individens val av sysselsättning är grunden för verksamheten. Varje brukare har en genomförandeplan med mål som stimulerar och utmanar den enskilde att utvecklas. EDV:s medarbetare arbetar aktivt för att möjliggöra verkställandet av dessa planer. I detta samarbetar man med övriga enheter inom förvaltningen och med externa företag och organisationer. EDV:s verksamhet består av basverksamhet, företagsgrupper och enskilda platser. Indikator Brukarens val av sysselsättning tillgodoses i EDV:s verksamhet Antal brukare som deltar i utbildningsinsatser Antal brukare inom EDV:s verksamhet som går vidare till anställning 100% 100% 100% 100% Varje år är det nya brukare som omfattas av utbildningar och anställningar. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen. Gävle kommun ska skapa möjligheter för att både befintligt och framtida näringsliv ska kunna utvecklas. Att skapa de bästa förutsättningarna innebär ökad dialog och delaktighet, tydliga servicemål, och genomgående förståelse för företagarens perspektiv i syfte att förbättra kvalitet, service och bemötande. För att nå målet tas en årlig handlingsplan med aktiviteter fram av förvaltningar, bolag och förbund inom Gävle kommunkoncern, som på olika sätt har företagen som kund. Målet ingår i Gävles näringslivsprogram och följs även upp inom ramen för det. Indikator SBA Nöjd kund index (NKI) NKI är ett mått på företagarnas helhetsbetyg av kontakten med 52 kommuner inom Stockholm Business Alliance. Bedömning görs på brandtillsyn, bygglov, markupplåtelse, miljötillsyn och serveringstillstånd. Gävle ska uppfattas som en av Sveriges mest attraktiva platser för företag. För att stärka Gävles attraktionskraft behöver vi utgå från den bild av Gävle som företag har idag och arbeta med insatser som gör att bilden förändras och utvecklas i positiv riktning. Det innebär att lyfta fram och vidareutveckla det som redan är bra i vår stad och arbeta för att lösa våra utmaningar. Näringslivsprogrammet har identifierat insatser som företagen efterfrågar och som organisationer med olika syfte kan genomföra för att vi ska nå målet. Målet ingår i Gävles näringslivsprogram och följs även upp inom ramen för det. 84

116 Indikator Varumärkesmätning befintliga företags bild av 4 4,2 Gävle Del av varumärkesmätning kännedom för 0,3 0,4 företagsetableringar Nyföretagande 10,9 11,4 11,8 12 Företagsklimat, ranking plats Varumärkesmätningen görs var tredje år. 2. Antal nya företag, inklusive kommunägda företag, per 1000 invånare. Företag som ingår har registrerats och fått organisationsnummer och är registrerade i antingen arbetsgivarregistret eller skatteregistret. Källa: Ekonomifakta. 3. Näringslivsrelaterad statistik på kommunnivå och enkätundersökningar där företagare och politiker bedömer olika aspekter av det lokala företagsklimatet. Totalt antal kommuner i undersökningen är 290. Verksamheterna inom Näringsliv & arbetsmarknad Gävle verkar för minskade koldioxidutsläpp. Strävan är att den egna fordonsflottan bestående av drygt 30 bilar och knappt 10 bussar successivt byts ut till miljöfordon i enlighet med det miljöstrategiska programmet. Indikator Antalet miljöfordon ökar successivt inom AME och EDV 10% 10% 10% 10% Ekonomi Verksamheterna inom Näringsliv & arbetsmarknad Gävle är resurseffektiva, långsiktigt hållbara och främjar målgruppernas utveckling. Näringsliv & Arbetsmarknad Gävle ska arbeta med de resurser som finns till förvaltningens förfogande med de olika målgruppernas utveckling i fokus. Verksamheten ska bedrivas med ett långsiktigt hållbart perspektiv och medel ska nyttjas på effektivaste sätt. Regelbunden uppföljning och analys är en nyckelfaktor för att kunna följa verksamheten. Indikator Ekonomisk hushållning (resultat helår 0) Uppdragen Skolan ska fungera som en mötesplats för kommunens verksamheter, medborgare och näringslivet skolan först. Vi ser oss som en naturlig del av skolan vuxenutbildningen är en mötesplats. Människor från alla delar av världen och med olika utbildningsbakgrunder möts. Möjligheter skapas av vår förmåga att anpassa verksamheten för att utveckla och ta vara på medborgares kompetens så att det blir en resurs och möjlighet för Gävles utveckling. Uppdraget är större än skolsalen för oss är skolan överallt utveckling sker på många platser i vår verksamhet och det fungerar då som en mötesplats för kommunens verksamheter, medborgare och näringslivet. Kommunens förvaltningar och bolag ska se internationalisering som ett verktyg för utveckling av skola, energi och miljö samt kompetens. Världen finns hos oss och vårt arbete ska i högsta grad bidra till en lyckad integration. Att förmedla näringslivskontakter och att anordna internationell feriepraktik för 120 personer ingår i verksamheterna. Vi ser också ökade möjligheter att erbjuda vårt näringsliv kopplingar till internationella marknader. Genom de europeiska socialfonderna kan verksamheter söka medel för att t.ex. utveckla metoder och modeller samt driva olika typer av utvecklingsprojekt. Vi kommer att göra en översyn kopplat till den nya programperioden (från ) och ta en aktiv roll i att nyttja möjligheterna till extern finansiering utifrån våra mål och uppdrag. Investeringsverksamhet Enheten för daglig verksamhet (EDV) bedriver verksamhet i före detta Eriksbergsskolan. Fastigheten är i stort behov av tekniska åtgärder för att förbättra värme- och ventilation. I budgetramen ingår investeringar för ventilation och värme med 0,8 mnkr. I nuvarande investeringsplan hos Gavlefastigheter ligger en planerad renovering under av VVS och värme i Lindängens dagcenter där EDV bedriver verksamhet. En tidigareläggning av denna investering är nödvändig på grund av dåligt luft och ej godkänd OVK-besiktning. 85

117 Utvecklingsområden Kontinuerlig utveckling av nämndens integrationsuppdrag. Ett snabbt växande Gävle skapar ytterligare behov av samordning. Utveckla samarbetet med Arbetsförmedlingen och andra för uppdragen viktiga samarbetspartners i syfte att nå längre tillsammans. Utveckla samarbetet med Högskolan i Gävle i enlighet med det avtal som signerades Inventera befintligt samarbete och prioritera våra gemensamma resurser. Ökad samverkan mellan enheterna och kunskap om varandra i syfte att nå målen och utveckla nya gemensamma modeller och verktyg. Utveckla strategisk kommunikation, internt och externt. Medborgare, målgrupper och samarbetspartners ska ha god kännedom om vårt uppdrag och varför vi finns till. Medarbetarnas kännedom och kunskap är grunden till all extern kommunikation. Kvalitet och samordning i samtliga administrativa processer. I en ny organisation behöver nya strukturer byggas och kvalitetssäkras för att möta framtida krav. Med goda rutiner och processer i grunden har vi möjlighet att fokusera på vårt uppdrag. För verksamheten viktiga nyckeltal Nyckeltal Antal brukare inom EDV, genomsnitt Inflyttning totalt varav flyktingar inom etableringsreformen Utflyttning antal totalt varav flyktingar inom etableringsreformen Arbetskraft som andel av befolkningen år (källa: SCB) varav sysselsatta (förvärvsfrekvens) år (källa: AMS) 63,5% 63,0% 63,8% 64,0% 64,0% 64,0% 64,0% 64,0% 75,5% 75,4% - 76,0% 76,3% 76,6% 76,9% 77,2% varav arbetslösa 1) år (källa: AMS) - 11,0% 10,6% 10,3% 10,0% 9,7% 9,4% 9,1% varav arbetslösa 1) år (källa: AMS) - 17,4% 16,3% 16,0% 15,7% 15,4% 15,1% 14,8% Kostnad för försörjningsstöd per capita Andel elever som påbörjat högskolestudier inom 3 år från avslutat gymnasium (SKL, 41,1% 43,9% 44,7% 46% 47% 48% 49% 50% Öppna jämförelser, gymnasieskolan) Antal registrerade företag, total (källa: Webselect) Nyregistrerade företag (källa: Webselect) Företag i konkurs (källa: Webselect) 26 (4 mån) Aktiva företag, oms > 100 tkr (källa: Webselect)

118 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade statsbidrag 96,8 111,7 101,4 103,5 105,8 106,6 Övriga intäkter 27,4 19,9 28,9 29,7 30,6 31,4 Summa intäkter 124,2 131,6 130,3 133,2 136,4 138,0 Personalkostnader -173,0-198,5-203,7-211,3-220,0-228,9 Köp av verksamhet -14,9-20,6-28,6-29,5-30,6-31,6 Övriga kostnader -98,0-90,3-105,2-104,7-104,2-103,7 Avskrivning -1,1-1,0-0,9-0,7-0,7-0,7 Summa kostnader -287,0-310,4-338,4-346,2-355,5-364,9 Verksamhetens resultat -162,8-178,8-208,1-213,0-219,1-226,9 Intern ränta -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Resultat före kommunbidrag -162,9-178,9-208,2-213,1-219,2-227,0 Kommunbidrag 178,8 201,0 208,2 213,1 219,2 227,0 ÅRETS RESULTAT 15,9 22,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering -0,6-1,7-1,0-1,0-1,0-1,0 Mkr Kostnadsutveckling Bruttokostnader Nettokostnader

119 Socialnämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Våra insatser ska vara rätt anpassade till personer med missbruksproblematik. Arbete pågår med översyn av arbetet riktat mot olika målgrupper inom verksamhetsområdet missbruk, vilket ska leda till beslut om och genomförande av förbättringsåtgärder under. Behov och tillgängliga resurser för kvinnor med missbruksproblematik kartlades under år Förbättringsarbetet fortsatte under år 2013, med utgångspunkt från det specifika uppdrag Socialnämnden har gett till förvaltningen att inventera och analysera genomförda åtgärder, och tillgängliga insatser, för missbrukande kvinnor. Under år 2014 har extern utvärdering gjorts rörande Våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utvärderingen har bland annat kartlagt hur målgruppen upplever attityder, bemötande och stöd från socialtjänsten, samt personalens bedömning av möjligheterna att möta målgruppens behov. Rapporten innehåller även förbättringsförslag. Genomfört arbete inom området ska tillsammans med ytterligare analyser utmynna i förslag till förbättringsåtgärder som ska vara klart och beslutas i Socialnämnden senast Beslutade åtgärder genomförs under år. FoU Välfärd har genomfört en kartläggning av förvaltningens stöd till föräldrar med missbruksproblematik. Föreslagna förbättringsförslag ska vara genomförda senast 31 december. Påbörjad översyn av förvaltningens egna hem för vård eller boenden (HVB) och boenden slutförs senast , med förslag till förbättringsåtgärder. Indikator Genomförande av beslutade förbättringsåtgärder, under år 2014, för målgruppen missbrukande kvinnor. Förbättringsåtgärder rörande stöd till föräldrar med missbruksproblematik. Översyn av egna hem för vård eller boende (HVB) och boenden inom missbruksvården med förslag till förbättringsåtgärder senast Andelen av de som genomgått behandling i egna hem för vård eller boenden som är nyktra 1 år efter avslutad behandling 100% 100% 100% 1 3. Andel av beslutade åtgärder. 4. n för planeringsperioden tas fram inför verksamhetsåret. Socialtjänst Gävle ska verka för att barn och ungdomar fullföljer sin skolgång. Alla berörda verksamheter i förvaltningen samarbetar med skolans verksamheter, utifrån uppdrag och förutsättningar, med syfte att verka för att barn fullföljer sin skolgång. Projektet Skolfam arbetades fram under 2009 och startade i juni Det treåriga projektet finansierades av kommuncentrala utvecklingsmedel och syftet är att, genom tidiga insatser i samverkan med skolans verksamheter, upptäcka och ge insatser till barn i familjehem. Skolfam är permanent verksamhet sedan halvårsskiftet Socialtjänst Gävle fortsätter att vara en aktiv part i samarbetet med skolan genom den nya utformningen av multikompetenta team (MKT) och förstärker sitt arbete genom familjestöd i skolan. Projekt SAX avser utveckling av en samverkansstruktur, tillsammans med Barn och Ungdom Gävle, kring barn och ungdomar som inte når kunskapsmålen och har en social problematik. Verksamheten började implementeras under hösten 2013, ett arbete som fortskrider under. Målsättningen är att undvika exkludering av elever i skolan, samt att minska antalet vårddygn för externa placeringar. Indikator Förvaltningens aktiviteter för att barn och ungdomar ska fullfölja sin skolgång. Andel genomförda åtgärder enligt handlingsplan. 90% 90% 90% 90% Socialtjänst Gävle ska utveckla tillgängligheten för service- och rådgivningsinsatser till medborgarna Förvaltningen kommer att arbeta med olika förbättringsåtgärder för att öka tillgängligheten för kommunmedborgarna till verksamheter och insatser. Organiseringen av Familjeenhetens verksamheter för förebyggande arbete och serviceinsatser förändrades från och med hösten Syftet med denna förändring är bland annat att utvidga omfattningen av öppna insatser som service och göra dessa lättillgängliga i ett tidigt skede. Sedan oktober 2012 har förvaltningen kvällsöppet kl en dag i veckan, som försöksverksamhet i ett av förvaltningens verksamhetshus. I förvaltningsövergripande kundenkät, som genomförs under hösten 2014, kommer bland annat frågor att ställas kring syn på och behov av kvällsöppet. Detta utgör underlag för ställningstagande kring den fortsatta omfattningen av kvällsöppet från och med år. Förvaltningen har ambitionen att utveckla e-tjänster och andra aktuella verktyg för att öka tillgängligheten till förvaltningens verksamheter för medborgare och brukare. En förstu- 88

120 die har gjorts rörande införande av e-tjänst för ansökan om försörjningsstöd. En inventering har gjorts under år 2014, rörande möjligheterna till förbättringar av tillgängligheten till förvaltningens verksamheter via telefon, och förbättringsarbetet inom detta område fortsätter under. Förvaltningen kommer att, från och med år, ansluta sig till nytt kommunövergripande IT-baserat system för ärendehantering från kunder/brukare via kommunens kundtjänst till förvaltningens handläggare. Socialnämnden bedriver sedan hösten 2012 ett treårigt projekt rörande förstärkt kommunal jour- och familjehemsvård, med finansiering från kommuncentrala projektmedel för särskilda utvecklingsinsatser. Målsättningen med projektet är bland annat att kunna ge ett bättre stödkontinuerligt i vardagen till familjehemmen, samt ge mer tid till de biologiska föräldrarna. De förstärkta resurserna ska även möjliggöra att vård i jour- och familjehem i ökad utsträckning kan ges i egen regi. Aktuellt läge, hösten 2014, är att förändringsprocessen går trögt, vilket kan utgöra en riskfaktor för måluppfyllelsen. Projektet permanentas och integreras med befintlig verksamhet från och med halvårsskiftet. Indikator Aktiviteter enligt handlingsplaner på enhets- och gruppnivå. Andel av placerade i samhällsvård under uppväxten som klarar eget boende och är självförsörjande efter avslutad placering. Åtgärder för ökad tillgänglighet, rörande exempelvis e-tjänster och telefoni. Andel av vård i familjehem som ges i egen regi. 90% 90% 90% 90% 80% 80% 80% 80% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 90% 1. och 3. Andel genomförda åtgärder enligt handlingsplan. 2. Mätning på ungdomar som fyller 23 år under året (årsklass) och som varit placerade (nu bosatta i Gävle kommun).hur många av de som har bistånd i form av boende och/ eller försörjningsstöd som har varit placerade i samhällsvård under uppväxten (0 18 år). 4. Andelen familjehem i egen regi, jämfört med föregående år. Medarbetare Socialtjänst Gävle har framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande. Alla medarbetare ska vara trygga i sin anställning och kunna förena ett framgångsrikt/engagerat medarbetarskap med aktivt medborgarskap, familjeliv och god hälsa. Indikator Framgångsrika medarbetare, index enligt MAU (medarbetarundersökning) Utfall 2013: 73,6. 70 är riktvärde för framgångsrika medarbetare. Värde över den nivån anger att det finns förändringskraft hos medarbetarna och organisationen. Socialtjänst Gävle ska kännetecknas av ett inspirerande och hälsofrämjande ledarskap, samt ökad fokusering på medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget. MAU genomförs vartannat (udda) år och åren däremellan arbetar förvaltningen och dess arbetsgrupper med handlingsplaner utifrån resultat. Förvaltningen arbetar vidare med utvecklingsarbetet inom målområdet, med utgångspunkt från kommunövergripande mål och nämndsmål. Chefer och medarbetare är förvaltningens viktigaste resurs och den fortsatta utvecklingen av chefs-/ledarskap och medarbetarskap är viktiga framgångsfaktorer för att uppnå nämndsmålen i alla perspektiv. Även kompetensutveckling är en viktig framgångsfaktor. Erfarna och kompetenta medarbetare ska stimuleras att finnas kvar och utvecklas i sin roll. Indikator Prestationsnivå, enligt MAU (medarbetarundersökning) Andel av beslutade utbildningar i förvaltningens utbildningsplan som är genomförda eller påbörjade. Ledarskap, index enligt MAU (medarbetarundersökning) 1. Utfall 2013: 71,9 3. Utfall 2013: 75, % 90% 90% 90% Förvaltningens medarbetare har jämställda löner och villkor. JÄMIX (jämställdhetsindex) är en årligen återkommande undersökning som görs av Nyckeltalsinstitutet. JÄMIX beräknas utifrån 9 nyckeltal, som mäter jämställdheten mellan könen i organisationen. Socialtjänst Gävles resultat i aktuell undersökning, som redovisades i början av år 2014, utgör grund för målvärden under åren och det fortsatta förbättringsarbetet inom jämställdhetsområdet. Indikator Socialtjänst Gävles resultat i Jämix-undersökningen. Värde i mätning redovisad 2014:

121 Hållbart samhälle Socialtjänst Gävle ska, i samverkan med andra, utveckla det förebyggande arbetet. I arbetet med utveckling av det förebyggande arbetet kommer fortsatt starkt fokus finnas på att barn och ungdomar ska klara sin skolgång. Även den fortsatta utvecklingen av öppenvårdsmottagningen mot våld i nära relationer utgör en framgångsfaktor i det förebyggande arbetet. Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting är Gävle kommun en av 10 i landet som deltar i utvecklingsprojektet Förändra radikalt. Projektidén är att utgå från ett nytt perspektiv elevens/brukarens /klientens livssituation och utifrån det forma insatserna. För att fånga detta görs en studie där de ungas liv i området kartläggs och beskrivs. Ett antal ungdomar följs både i skolan och på fritiden, på övriga arenor där denne befinner sig och det är möjligt att följa med. De unga och deras familjer får i samband med detta beskriva sin vardag. Därefter påbörjas en förändringsprocess i nära samarbetet med elever, föräldrar och andra berörda. Fältarbetare, i samråd med skola, elevhälsa och familjestödet, genomför studien. Även polisen medverkar i arbetet. Ett definierat område i Gävle har valts ut där detta projekt genomförs. Indikator Utökning och utveckling av förvaltningens förebyggande insatser. Andel genomförda åtgärder enligt handlingsplan. 90% 90% 90% 90% Berörda näringsidkare ska få ökad förståelse för tillståndsgivningens uppdrag och syfte. Förvaltningen ska stå för effektiv och rättssäker service, utifrån gällande lagstiftning och kommunens mål. Förvaltningen kommer att fortsätta medverka i projektet Helt enkelt, Gävle. Indikator Bemötande och kompetens i tillståndsverksamheten enligt serviceundersökning. Värde i mätning 2014: Bemötande: 65 och kompetens: Socialtjänst Gävle ska, genom aktivt samarbete med andra, minska behovet av försörjningsstöd. Förvaltningen fortsätter det kontinuerliga och strukturerade arbetet för att ge stöd till de personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som samtidigt uppbär försörjningsstöd under långa perioder. Särskilt fokus finns på barnperspektivet. Detta arbete sker i nära samarbete med Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen. Insatserna för att skapa sysselsättning kommer att ökas och intensifieras, för att i ännu högre grad hälpa berörda familjer att skapa en förbättrad livssituation. Indikator Möjligheter för barn och ungdomar som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd till ett aktivt fritids- och kulturliv. Fler personer ska klara ett eget boende med eget hyreskontrakt ¹ Mätning av i vilken grad bidrag utöver norm har gått till att stärka möjligheterna till aktivt fritids- och kulturliv. Som långvarigt försörjningsstöd räknas 2 år eller längre. Indikatorn började mätas under hösten Mätning för januari-april 2014 visade att 22 familjer fått bistånd för aktiviteter inom fritids- och kulturområdet. Mätning görs av nuläge vid bokslut 2014 och därefter fastställs målvärden för planeringsperioden. ² Antal ärenden med övergångsavtal som erhåller förstahandsavtal på sin bostad. Socialtjänst Gävle ska, genom offensivt arbete tillsammans med andra, bidra till att minska alkohol- och narkotikakonsumtionen. Gävle kommun/socialtjänst Gävle bildade, under år 2012, en narkotikakommission tillsammans med berörda myndigheter och organisationer i Gävle. Syftet var att inventera, utvärdera och utveckla insatserna mot narkotika på alla preventionsnivåer. En handlingsplan är upprättad för arbetet och insatserna följs upp och utvecklas under planeringsperioden. Ett särskilt utvecklingsarbete, krogar mot knark, genomförs fr.om. hösten 2013 i Gävle och övriga Gästrikekommuner, med syfte att skapa en narkotikafri miljö i krogar/restauranger. Arbetet inleddes med en inventeringsfas och har följts upp med genomförande av nödvändiga åtgärder, bland annat har en enkätundersökning genomförts under år 2014 för att skapa en bild av hur anställda på restauranger/krogar i nätverket upplever situationen kring narkotika på krogen i Gävle. Resultatet av undersökningen redovisas under hösten Indikator Omfattning av narkotikabruket bland ungdomar. Andel av barn och ungdomar 0 14 år som upplevt svår problematik i uppväxtmiljön som återaktualiseras inom 1 år efter insats. Utveckling av uppsökande arbete bland vuxna missbrukare. 5% 5% 5% 5% 90% 90% 90% 90% 1. n för planeringsperioden tas fram inför verksamhetsåret. Mätning av elevers drogvanor görs vartannat år av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). 3. Andel genomförda åtgärder enligt handlingsplan. 90

122 Ekonomi Socialtjänst Gävle skall aktivt samarbeta med andra möjliga aktörer för att minska förvaltningens kostnader. Samarbete och samverkan har varit starka ledord i Socialtjänst Gävles utvecklingsarbete under lång tid, både internt och med externa parter, och kommer att vara lika viktigt under den kommande planeringsperioden. Det interna samarbetet fokuserar på att nyttja förvaltningens resurser så effektivt som möjligt för att säkerställa bästa möjliga insatser för våra klienter. Samarbetet med externa parter inom och utom kommunen syftar till att skapa och utveckla gränsöverskridande processer där man samordnar sitt arbete över organisatoriska gränser för att åstadkomma bästa möjliga resultat för gemensamma målgrupper och individer. Förvaltningen kommer att aktivt, och löpande, följa upp åtgärdsplanen för ekonomi i balans. Åtgärdsplanen har fokus på såväl innevarande år som hela planerings- perioden och revideras löpande efter behov. Utvecklingen av insatser för missbrukande kvinnor kommer att slutföras. Indikator ¹ Antal som byter försörjningsstöd till annan inkomst. ² Antal externa placeringar av barn och unga, 0 20 år. Antal externa vårddygn, vuxna. Egna hem för vård eller boende (HVB) och boenden ska vara ekonomiskt effektiva ¹ Varaktigheten av att inte behöva försörjningsstöd ska vara minst 6 månader. ² Genomsnittligt antal externa placeringar. 4. Genomsnittlig kostnad per dygn, inräknat beläggningsgrad. Procentuell avvikelse mot genomsnittlig kostnad per dygn för motsvarande externa placeringar. n för planeringsperioden tas fram inför verksamhetsåret. Uppdragen Nämnd och förvaltning arbetar, i enlighet med de kommunövergripande målen, för en god ekonomisk hushållning, för ett effektivt resursutnyttjande och för en kontinuerlig kostnadskontroll. Största fokus ligger på att ytterligare öka alternativen till försörjningsstöd, samt på utvecklingen av insatser inom missbruksvården och medföljande minskning av externa placeringar. Verksamhetsområdet försörjningsstöd redovisar överskott mot budget för år Detta ökar förutsättningarna för att klara minskningen av de ekonomiska ramarna för området från och med år, men kräver ett fortsatt kontinuerligt förbättringsarbete tillsammans med kommuninterna och externa samarbetsparter. Särskilt fokus finns på gruppen med långvarigt försörjningsstöd. För verksamhetsområdet missbruksvård redovisas stor ekonomisk obalans i nuläget. Detta ökar kraven på utveckling av insatserna inom verksamhetsområdet. Det kommer att vara fortsatt viktigt att bedriva ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom de förvaltningsövergripande stöd- och styrsystemen under hela planeringsperioden för att ge förutsättningar för att klara kommunövergripande mål och nämndsmål i alla fyra styrperspektiv. Utvecklingsarbete pågår inom ett flertal områden, med utgångspunkt från uppdrag i fastställd kommunplan och aktuell internbudget/handlingsplan. Flera av områdena kommenteras närmare under resp. styrperspektiv samt under rubriken särskilda utvecklingsområden. Området Skolan först är prioriterat genom särskilt nämndsmål och genom utveckling av det förebyggande arbetet. I Socialtjänst Gävles utvecklingsarbete, tillsammans med skolförvaltningarna, läggs ökat fokus på barnens roll i skolan. Nämnden har tilldelats medel för att slutföra det treåriga projektet rörande förstärkt familjehemsvård till halvårsskiftet. Arbete pågår med att därefter integrera projektet i befintlig verksamhet och inom befintliga ekonomiska ramar. Investeringsverksamhet I socialnämndens investeringsbudget ingår resurser för årlig komplettering av möbler och övriga inventarier, samt kontinuerliga åtgärder när det gäller säkerhet (förvaring, larm- och låsanordningar m m). Förvaltningen har en tydlig inriktning på att skapa och upprätthålla arbetsplatser med god arbetsmiljö, genom bland annat rätt individuell utformning och ergonomisk anpassning. Socialnämnden har ett tilldelat utrymme i Gavlefastigheters investeringsbudget, med 900 tkr per år per år för planeringsperioden. Utrymmet avser anpassningar i fastigheter där Socialnämnden bedriver verksamhet, som t ex ombyggnationer och åtgärder rörande larm och datanät. Utrymmet är nödvändigt för att kunna göra nödvändiga lokalanpassningar i samband med genomförande av aktuella verksamhets- och lokalförändringar. 91

123 Utvecklingsområden Förutom de generella och nämndsspecifika uppdragen från Kommunfullmäktige finns ett antal aktuella utvecklingsområden, med pågående eller planerade åtgärder. Integration Hur undviker vi ett uppdelat samhälle? Flertalet människor har naturligtvis jobb och aktiva liv i Gävle, men det är också många som inte har det. Nyanlända till Gävle, födda i annat land, har svårt att komma in i samhället. Språket är svårt, men avgörande för att komma in i samhällslivet. Jobb är en förutsättning för att bli självförsörjande. Det behövs vänner även bland etablerade svenskar för att känna sig som en i gemenskapen i sitt nya hemland. Utanförskap drabbar inte bara nyanlända från andra länder. Även de som är födda i Sverige, men som kanske har låg utbildningsnivå har mycket svårare att få ett arbete. Alla behöver engagera sig för att möta dessa utmaningar. Det är inte en uppgift som Socialtjänsten, eller någon annan organisation, kan klara ensam. Men tillsammans kan vi. Dessa nya medborgare i Gävle är en stor resurs för de framtida utmaningar som Gävle står inför, bland annat för att det skall finnas arbetskraft till alla arbeten som ska utföras när stora grupper av människor snart går i pension. Försörjningsstöd eringsperioden kommer att innehålla fortsatt arbete för att fler ska klara sin egen försörjning, med särskild uppmärksamhet på personer med utländsk bakgrund, unga med försörjningshinder och unga med psykisk funktionsnedsättning. Aktuella samarbetsformer mellan bland annat Socialtjänst, Arbetsmarknadsenhet och Arbetsförmedling fortsätter och vidareutvecklas. Placeringar av vuxna i externa HVB (Hem för vård eller boende) I nuläget finns en ekonomisk obalans för verksamhetsområdet i storleksordningen mnkr, beräknat utifrån fastställd budgetnivå för år 2014 och aktuellt kostnadsläge. Krav på kostnadsminskande åtgärder finns i förvaltningens åtgärdsplan för ekonomi i balans. Möjligheterna att minska kostnaderna inom området förutsätter utveckling av alternativen till extern placering och ökad tillgång till lägenheter. Det förebyggande arbetet behöver också utvecklas. Lönebildning, inriktning och strategi Förvaltningens samlade kompetens är en avgörande framgångsfaktor för att uppnå nämndsmål inom alla perspektiv i modellen för balanserad styrning. Personalomsättningen har varit hög under flera år, i delar av förvaltningen och främst bland våra utredningsgrupper. Åtgärder är nödvändiga för att kunna behålla och rekrytera erfarna socialsekreterare inom aktuella arbetsgrupper. På detta sätt kan bättre arbetsförhållanden och arbetsmiljö skapas, med minskad utsatthet för enskilda medarbetare och arbetsgrupper. Utvecklingsarbete pågår inom området, bland annat genom utveckling av skapad modell för kompetens- och befogenhetstrappa att användas för arbetsgrupper inom förvaltningens myndighetsutövning. Stöd till föreningar och organisationer I förvaltningens handlingsplan för de senaste åren betonas ett utökat samarbete med frivilligorganisationer som en framgångsfaktor för att nå uppsatta mål. Det gäller exempelvis för missbruksvården och för arbetet mot våld i nära relationer. Detta arbete är viktigt för hela planeringsperioden. Prioriterat i sammanhanget är de organisationer som utför socialt arbete inom nämndens ansvarsområde och har samarbetsavtal med förvaltningen. SAX Verksamheten avser utveckling av en samverkansstruktur, tillsammans med Barn och Ungdom Gävle, kring barn och ungdomar som inte når kunskapsmålen och har en social problematik. Verksamheten började implementeras under hösten 2013 och kommer att fortsätta utvecklas under planeringsperioden. Målsättningen är att undvika exkludering av elever i skolan, samt att minska antalet vårddygn för externa placeringar. Arbete mot missbruk av narkotika och övriga droger Arbetet inom området är prioriterat för innevarande år och för planeringsperioden, bland annat genom arbetet med den handlingsplan som utvecklades av Narkotikakommissionen, samt arbetet i Unga vuxna-gruppen. Detta arbete innebär sannolikt ökade kostnader, genom ökad omfattning av uppsökande och upptäckande arbete, men bedöms ge långsiktiga positiva effekter på den totala samhällsnyttan. Våld i nära relationer Kommunfullmäktige har från och med år 2013 och 2014 utökat nämndens kommunbidrag för det fortsatta arbetet inom området. Socialnämnden har bland annat i uppdrag att genomföra ett kommunövergripande utvecklingsarbete rörande våld i nära relationer. Denna del av utvecklingsarbetet genomförs i samarbete med kommunledningskontoret, med särskild projektledare under åren

124 För verksamheten viktiga nyckeltal Nyckeltal Antal årsarbetare, tillsvidare 24/12 299,4 300,5 313,7 320,0 320,0 320,0 320,0 320,0 Externtplacerade barn och ungdomar, dygn Öppenvård, barn och ungdomar, antal Externt placerade vuxna, dygn Öppenvård vuxna, antal Försörjningsstöd, hushåll/månad Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 86,4 82,9 84,7 86,5 88,5 90,5 Summa intäkter 86,4 82,9 84,7 86,5 88,5 90,5 Personalkostnader -220,8-238,8-244,4-251,3-259,2-267,5 Köp av verksamhet -92,3-102,6-105,3-108,7-112,5-116,4 Övriga kostnader -203,7-186,1-183,3-173,6-164,4-160,3 Avskrivning -0,7-1,0-0,8-0,9-1,0-0,9 Summa kostnader -517,5-528,4-533,8-534,5-537,1-545,1 Verksamhetens resultat -431,1-445,5-449,1-448,0-448,6-454,6 Intern ränta -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Resultat före kommunbidrag -431,2-445,6-449,2-448,1-448,7-454,7 Kommunbidrag 419,3 467,6 449,2 448,1 448,7 454,7 ÅRETS RESULTAT -11,9-8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering -1,0-0,8-0,9-1,0-1,0-1,0 Kostnadsutveckling Mkr 600 Bruttokostnader 500 Nettokostnader

125 Omvårdnadsnämnden VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder. Indikator Andelen mycket nöjda eller ganska nöjda med hemtjänsten Andelen nöjda eller ganska nöjda med vård- och omsorgsboende. Kundnöjdhet inom samtliga verksamhetsområden.1) Omvårdnadsnämndens grundläggande uppdrag är att de personer som är i behov av insatser från nämnden är nöjda med dessa. I dialog med kunder och närstående utvecklas verksamheten och förtroendet för nämndens tjänster ökar. Ett salutogent förhållningssätt skall prägla verksamheten för att kunderna skall ges möjlighet att uppleva känslan av sammanhang. Insatserna från nämnden skall därför utformas med kontinuitet samt stödja ett meningsfullt innehåll i vardagen. En utmaning under kommande planeringsperiod är att ta fram effektmått för att följa detta inom nämndens hela verksamhetsområde. 95% 95% 95% 95% 90% 95% 95% 95% påbörjas mätningar inom minst ett verksamhetsområde. ska mätningar vara påbörjade inom fler verksamhetsområden än. ska mätningar vara genomförda inom samtliga verksamhetsområden. Följs målvärden för samtliga verksamhetsområden upp. Indikator HME (hållbart medarbetarengagemang). Attraktiv arbetsgivare2). Inspirerande och utvecklande ledarskap2). Medarbetare Omvårdnad Gävle skall vara en attraktiv arbetsgivare med motiverade, framgångsrika medarbetare. Inom Omvårdnad Gävle finns engagerade medarbetare som tar ansvar och är medskapande. Delaktighet är viktigt för det gemensamma ansvaret för verksamheten. Inom Omvårdnad Gävle har chefer och ledare ökad fokusering på medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget på ett professionellt och framgångsrikt sätt genom att inspirera och utveckla sina medarbetare. 82,5% 82,5% Mätning påbörjas och uppföljning av målvärden görs, och. Hållbart samhälle Omvårdnad Gävle ska verka för en bra livskvalitet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ett självständigt liv med bra livskvalitet förutsätter en god boendemiljö, god samverkan samt en infrastruktur som stödjer våra kunders möjligheter att bo på det sätt de önskar. Grundläggande förutsättningar för att nå Omvårdnadsnämndens mål är ett förebyggande förhållningssätt, ett fortsatt arbete med kvalitetsverktygen samt en fortsatt utveckling av det evidensbaserade och/eller kunskapsbaserade arbetet inom nämndens verksamhetsområde. En utmaning under planeringsperioden är att ta fram metoder för samt genomföra livskvalitetsmätningar inom delar av nämndens verksamhetsområde. Indikator Täckningsgrad i Senior Alert 80% 85% 90% 95% Täckningsgrad i Palliativregistret. 80% 85% 90% 90% Livskvalitet för demenssjuka och personer med funktionsnedsättning.1) påbörjas mätningar inom minst ett verksamhetsområde. ska mätningar vara påbörjade inom fler verksamhetsområden än. ska mätningar vara genomförda inom samtliga verksamhetsområden. Följs målvärden för samtliga verksamhetsområden upp. Ekonomi En hållbar ekonomi. Omvårdnadsnämndens mål är att bedriva verksamheten med hög kvalitet inom given budgetram. Inom hemtjänsten har en förskjutning skett från serviceinsatser, t ex, städ och tvätt, till större andel omvårdnadsinsatser, t ex personlig omvårdnad, vilket ökar behovet av hemtjänsttimmar. Personalbehovet ökar under planeringsperioden inom vård- och omsorgsboende samt behovet av biståndshandläggare då det kommer att krävas individuella bedömningar av insatserna vid vård- och omsorgsboenden. Den ekonomiska utmaningen är stor och förvaltningen har för närvarande kostnader som överstiger intäkterna. Prognosen för 2014 är ett underskott (baserat på augustiresultatet) på -20,0 mnkr och balansen ska återställas under kommande år. Indikator Kostnader och intäkter i balans, mnkr Kostnadsutveckling 2,6% 3,6% 4,2% 2,7% 94

126 Uppdragen Det finns inget specifikt uppdrag för Omvårdnad Gävle. Investeringsverksamhet Omvårdnad Gävles nuvarande och framtida behov av ny-, till- och ombyggnad av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning kräver investeringar. I Boendeplan för särskilt boende med utblick mot 2025 finns behoven beskrivna. Investeringsmedel för detta ändamål skall finnas i fastighetsägarnas investeringsplaner. De investeringar som Omvårdnad Gävle själv gör gäller främst reinvesteringar i inventarier och utrustning, utveckling av teknikstöd i olika former samt vissa verksamhetsmotiverade åtgärder i fastigheter. Utvecklingsområden Förutsättningar för framtida personal- och kompetensförsörjning är ett strategiskt fokusområde för planeringsperioden både när det gäller medarbetare och chefer på alla nivåer inom organisationen. Ett offensivt arbete kopplat till Omvårdnadsnämndens likabehandlingsplan baserad på gällande diskrimineringslagstiftning och kommunens värdegrund stödjer ett normkritiskt förhållningssätt och betonar människors lika värde. Ett strategiskt viktigt område under perioden är IT/ E- tjänster som stödjer utveckling. Det gäller såväl verksamhetsutveckling som kundernas förutsättningar att leva ett självständigt liv. Verkställighet av nämndens boendeplaner förutsätter en långsiktig och strategiskt hållbar boendeplanering i samverkan mellan förvaltningar, bolag och externa aktörer. En fortsatt utveckling av hemsjukvården. Fortsatt utveckling av den ekonomiska styrmodellen kring krav, resursfördelning och uppföljning. Omvärldsbevakning och samverkan både internt i kommunen, externt med våra vårdgrannar och med civilsamhället i övrigt är en förutsättning för utvecklingen i kommunen som helhet samt den egna verksamheten. Ny föreskrift gällande bemanningskrav och biståndsbeslut på särskilt boende ställer stora krav på verksamheten och den framtida finansieringen. Samverkan i geografiska områden ska utvecklas inom Omvårdnad Gävle för att uppnå ökad kundkvalitet och bättre resursutnyttjande. Omvårdnad Gävle ska i varje geografiskt område, med ett öppet och tillåtande förhållningssätt, delta i utveckling som gynnar samverkan över generationsgränser. Omvårdnad Gävle skall ha ett fortsatt offensivt arbete för att främja en ekologisk hållbar miljö. Ledningssystem för miljö skall tas fram, det miljöstrategiska programmet skall göras känt i samtliga verksamheter och styrtal kopplat till målen i programmet läggs in i nämndens uppföljningsplan. För verksamheten viktiga nyckeltal Nyckeltal Befolkning Befolkning Antal beviljade hemtjänsttimmar per månad Permanenta lgh, äldreboende Antal korttidsplatser äldre Lägenheter för personer med funktionsnedsättning Antal timmar personlig assistans per månad

127 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Riktade statsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 302,8 290,0 297,3 316,9 329,1 338,8 Summa intäkter 302,8 290,0 297,3 316,9 329,1 338,8 Personalkostnader , , , , , ,7 Köp av verksamhet -259,9-263,2-271,0-280,2-289,9-300,1 Övriga kostnader -326,3-309,5-301,6-315,5-313,3-301,4 Avskrivning -5,4-5,8-7,1-7,1-7,1-7,0 Summa kostnader , , , , , ,2 Verksamhetens resultat , , , , , ,4 Intern ränta -1,0-1,0-0,9-1,2-1,2-1,2 Resultat före kommunbidrag , , , , , ,6 Kommunbidrag 1 255, , , , , ,6 ÅRETS RESULTAT -38,6-20,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultatfond 31/12 INVESTERINGSBUDGET Summa nettoinvestering -5,1-7,0-13,6-9,8-6,9-7,0 Mkr Kostnadsutveckling Bruttokostnader Nettokostnader

128 Kommunens bolag 97

129 Utdrag ur Ägardirektiv för de kommunala bolagen Ägardirektiven nedan, utom Gästrike Vatten AB och Gävle Vatten AB, beslutades på Gävle Stadshus styrelsemöte Gävle Stadshus AB:s räntekostnader är nästan 40 mnkr i rådande ränteläge. I syfte att erhålla likvider för att bland annat betala räntekostnader ställs ett utdelningskrav på Gävle Energi AB med 55 mnkr. Utdelningskrav på Gavlegårdarna med 10 mnkr motsvaras av en vidareutdelning till kommunen och skall användas till bostadssociala åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Därtill ska utdelning ske med ett belopp motsvarande statslåneräntan med tillägg 0m en procentenhet, beräknat på kontant tillskjutet aktiekapital. Utdelningskravet gäller under förutsättning att gälande lagstiftning så tillåter med hänsyn taget till bolagets resultatnivå etc. Bolaget ska sträva efter en samverkan med andra aktörer regionalt såväl som nationellt. Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av samma helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse. Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Mätbara mål ska finnas som genom årsredovisningen följs upp årligen. Bolaget ska ha konkurrenskraftiga taxor och avgifter i förhållande till jämförbara kommuner. Bolagets investeringsverksamhet ska baseras på en helhetssyn där effekter i samtliga styrperspektiv beaktas inför investeringsbeslut. Ägardirektiv Gävle Stadshus AB Syfte med bolagets verksamhet Bolagets syfte är genom att samordna ägaransvaret för de bolag som ingår i den kommunala bolagskoncernen åstadkomma en optimal användning av gemensamma resurser. Balanserad styrning Balanserad styrning tillämpas i bolaget. De kommunövergripande målen inom de fyra perspektiven och de generella uppdragen gäller i tillämpliga delar för bolaget. Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Erhållen aktieutdelning från AB Gavlegårdarna skall utdelas till ägaren Gävle Kommun för användning till bostadssociala åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Utöver ovanstående finns inga avkastningskrav på bolaget. Ägardirektiv för Gävle Energi AB Syfte med bolagets verksamhet Bolaget ska, med helhetssyn på ekonomi, service och miljö tillgodose behovet av produkter och tjänster hos olika kundkategorier utifrån en affärsmässig grund. (med undantag från de kommunalrättsliga principerna på det sätt det kommer till uttryck i 7 kapitlet ellagen) Bolagets verksamhet ska vara att med hög leveranssäkerhet, bedriva produktion, distribution, köp, försäljning och handel med el, värme, biogas, kyla och tele- och datakommunikation samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska medverka till utveckling inom verksamhetsområdet så att kommunens och regionens utveckling och konkurrenskraft stärks. Balanserad styrning Balanserad styrning tillämpas i bolaget. De kommunövergripande målen inom de fyra perspektiven och de generella uppdragen gäller i tillämpliga delar för bolaget. Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Resultat efter finansiella poster, exklusive värdejusteringar men före bokslutsdispositioner ska minst vara 120 mnkr, varav minst 55 mnkr lämnas i utdelning/koncernbidrag till moderbolaget. Ägardirektiv för AB Gavlegårdarna Syfte med bolagets verksamhet Bolaget ska utifrån affärsmässiga principer utveckla och förvalta ett bostadsbestånd som tillgodoser de boendes och bostadssökandes olika krav beträffande standard, storlek, utformning, läge, service och hyresnivåer. Bolaget skall ge förutsättningar för medinflytande för hyresgästerna i angelägenheter som berör boendet samt skapa förutsättningar för gemenskap, grannsamverkan och medverkan i brottsförebyggande åtgärder. Verksamheten syftar till att utveckla och förädla såväl nya som befintliga bostäder och bostadsområden. Det kan ske genom om-, till- eller nybyggnation, samt genom förvärv, byte eller försäljning av fastigheter, allt i syfte att erbjuda ett brett utbud av bostäder. Inriktningen vid nyproduktion är att öka utbudet av hyresrätt i stadsdelar och områden där andra associationsformer dominerar, medan avyttringar bör ske i områden och stadsdelar där hyresrätten är dominerande. Bolaget ska säkerställa attraktiva bostäder med hög tillgänglighet för alla boendegrupper. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla boendet för kundgrupperna äldre, unga samt personer med funktionsnedsättning. 98

130 Bolaget ska eftersträva att erbjuda alla sina hyresgäster goda boendesociala miljöer. Bolaget ska medvetet och aktivt arbeta för att motverka segregation i boendet. Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av samma helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse. Bolaget ska, i god samverkan med framför allt Omvårdnadsförvaltningen och Socialförvaltningen, arbeta med bostadssociala frågor för svaga grupper på bostadsmarknaden. Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Mätbara mål ska finnas som genom årsredovisningen följs upp årligen. Genom kostnadseffektiv fastighetsförvaltning ska företaget erbjuda kunder attraktiva och prisvärda bostäder. Hyressättningen för den kommunala verksamheten skall vara baserad på affärsmässiga principer. Bolagets investeringsverksamhet ska baseras på en helhetssyn där effekter i samtliga styrperspektiv beaktas inför investeringsbeslut. Bolaget kan i enlighet med kommunfullmäktiges beslut avyttra fastigheter i syfte att förnya, förädla och utveckla fastighetsportföljen. Fram till år 2020 tillåts bolaget avyttra upp till 10 procent av lägenhetsbeståndet, motsvarande ca 1500 lägenheter. Vid kommunens upphandlingar av bostadsförsörjningsåtgärder äger bolaget rätt att inlämna anbud. Balanserad styrning Balanserad styrning tillämpas i bolaget. De kommunövergripande målen inom de fyra perspektiven och de generella uppdragen gäller i tillämpliga delar för bolaget. Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Kravet på bolagets avkastning är 6,2 procent direktavkastning. Bolaget ska uppbära en marknadsmässig avkastning, vilket mäts via direktavkastning. Med direktavkastning menas bolagets driftnetto före avskrivningar och räntor i förhållande till fastighetsbeståndets marknadsvärde efter avdrag för uppskjuten skatt. Marknadsvärdet av fastighetsbeståndet ska vara ett genomsnitt av värdet vid årets ingång respektive utgång. Avkastningskravet ska ses mot nu gällande redovisningsregler och kan komma att behövas förändras mot bokgrund av övergången till redovisning enligt K3-regelverket. Utdelning till moderbolaget för vidarebefordran till Gävle kommun ska uppgå till 10 mnkr och användas till bostadssociala åtgärder inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsansvar. Där till ska utdelning ske med ett belopp motsvarande statslåneräntan med tillägg om en procentenhet, beräknat på kontant tillskjutet aktiekapital. Utdelningskravet gäller under förutsättning att gällande lagstiftning så tillåter med hänsyn taget till bolagets resultatnivå etc. Ägardirektiv för Gavlefastigheter Gävle kommun AB Syfte med bolagets verksamhet Bolaget ska tillhandahålla ändamålsenliga, attraktiva och prisvärda lokaler för kommunala verksamheter. Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av samma helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse. Bolagets investeringsverksamhet ska baseras på en helhetssyn där effekter i samtliga styrperspektiv beaktas inför investeringsbeslut Bolaget ska ha konkurrenskraftiga taxor och avgifter i förhållande till jämförbara kommuner. Hyressättningen för den kommunala verksamheten ska vara baserad på den prissättningsmodell som kommunen beslutat att tillämpa. Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Mätbara mål ska finnas som genom årsredovisningen följs upp årligen. Bolaget ska utifrån hyresgästens behov driva utveckling av och kunna erbjuda facility managementtjänster. Bolagets syfte är att inom ramen för den kommunala kompetensen, på ett konkurrensneutralt sätt, genom aktiv fastighetsförvaltning, underlätta och medverka till ny- och ometableringar av små och medelstora företag för att stimulera företagsamheten i Gävle kommun. Bolaget ska ha en aktiv roll i uppbyggnaden av det högskolenära utvecklingsområdet Teknikparken. Hyressättningen av GFAB ägda kommersiella lokaler ska baseras på marknadsmässig prissättning. Genom sitt dotterbolag, Markbyggarna Gävle kommun AB, ska bolaget tillhandahålla attraktiva, ändamålsenliga, kostnadseffektiva samt prisvärda tjänster inom markentreprenad för gator och parker inom Gävle kommunkoncern. Dotterbolaget får inom Gävle kommunkoncern tillhandahålla tjänster inom vinter och barmarksunderhåll, parkunderhåll, lekplatsunderhåll, väg och markbyggnad samt med detta förenlig verksamhet. Genom sitt dotterbolag, Markbyggarna Gävle kommun AB, ska bolaget också ansvara för Gävle kommuns bilpool och med det bilvård av bilpoolens bilar. 99

131 Genom sitt dotterbolag Gävle Parkeringsservice AB övervaka och bedriva parkeringsverksamhet i parkeringsanläggningar för fordon samt bedriva därmed förenlig verksamhet. Genom sitt dotterbolag Gävle Flygplats AB att tillhandahålla goda möjligheter och hög tillgänglighet för flygkommunikationer och flygverksamhet. Balanserad styrning Balanserad styrning tillämpas i bolaget. De kommunövergripande målen inom de fyra perspektiven och de generella uppdragen gäller i tillämpliga delar för bolaget. Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Kravet på bolagets avkastning efter finansiella poster, exklusive värdejusteringar, men före bokslutsdispositioner är 9,1 mnkr. Ägardirektiv för Gävle Hamn AB Syfte med bolagets verksamhet Gävle Hamn AB ska utgöra det självklara godsnavet för sjötransporter i vår region och därigenom skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling i Gävle. Gävle Hamn AB ska ha en ledande roll i utvecklingen av Gävle- Dala regionen som ett logistiskt centrum Bolaget skall utveckla hamn- och logistikverksamheten genom att tillhandahålla mark och infrastruktur, svara för nationell och internationell marknadsföring samt genom strategisk samverkan och samarbete utveckla hamnens roll som regionens ledande export- och importhamn. Bolaget ska i nära samverkan med Gävle kommun, regionala organ och statliga myndigheter verka för en infrastruktur som ger god tillgänglighet till hamnområdet. Bolaget ska prioritera medverkan i utbyggnaden av järnvägens infrastruktur och logistiklösningar. Bolaget ska ur ett långsiktigt perspektiv förvalta och utveckla mark- och vattenområden för hamnverksamhetens eget behov. Bolaget har uppdraget att tillse att hamnordningen efterlevs. Bolaget ska utöva tillsyn och trafikkoordinering inom hamnområdet och tillse att fartygstrafiken följer sjövägsregler och i övrigt respekterar regler om säkerhet och ordning inom farleder och hamnområdet. Gävle Hamn AB skall överlåta ansvaret för driften av Containerterminal på extern operatör. Villkoren för överlåtelsen skall regleras i ett långsiktigt avtal. Gävle Hamn AB har en strategisk roll när det gäller att aktivt påverka och skapa förutsättningar för en framgångsrik terminalverksamhet. Avtalet skall medverka till kostnadseffektiva, konkurrenskraftiga, tillförlitliga och säkra hamn- och logistiktjänster för att möjliggöra fortsatt tillväst. Tillgängligheten i terminalerna ska garanteras på en icke diskriminerande grund. Genom att erbjuda och utveckla moderna logistiktjänster skall hamnens övriga terminaler drivas och utvecklas i egen regi. Bolaget ska medverka till en långsiktigt hållbar utveckling genom att i alla verksamheter bedriva ett integrerat och proaktivt hållbarhetsarbete som syftar till att minimera negativ miljöpåverkan. För att säkerställa uppdrag kan olika former av samarbete sökas med andra parter. Sådant samarbete ska vara av allmänintresse för Gävle kommun och bidra till en positiv utveckling av hamnverksamheten. Den kommunala verksamheten såväl i förvaltningsform som i bolagsform ska präglas av samma helhetssyn och princip avseende koncernnytta. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse. Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Mätbara mål ska finnas som genom årsredovisningen följs upp årligen. Bolaget ska ha konkurrenskraftiga taxor och avgifter i förhållande till jämförbara kommuner. Bolagets investeringsverksamhet ska baseras på en helhetssyn där effekter i samtliga styrperspektiv beaktas inför investeringsbeslut. Balanserad styrning Balanserad styrning tillämpas i bolaget. De kommunövergripande målen inom de fyra perspektiven och de generella uppdragen gäller i tillämpliga delar för bolaget. Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Inga avkastningskrav sätts för bolaget. Ägardirektiv för Gästrike Vatten Syfte med bolagets verksamhet Bolagets ändamål är att tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VA-anläggningarna i Älvkarleby, Hofors, Ockelbo och Gävle kommuner svara för driften av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Bolaget skall tillhandahålla, driva och utveckla vatten- och avloppsförsörjning för bostadshus eller annan bebyggelse inom respektive dotterbolags verksamhetsområde för den allmänna anläggningen. Bolaget ska verka för att VA-verksamheten tillför respektive ägarkommun positiva miljövärden. Vid utförande av, i dotterbo- 100

132 lagen beslutade investeringar och reinvesteringar, samt drift, ska miljöaspekter beaktas i syfte att få en hållbar utveckling. Bolaget skall utföra de förändringar i verksamheten som beslutas av respektive ägarkommuns kommunfullmäktige vad det gäller allmänna bestämmelser för användandet av anläggningen (ABVA), taxa samt verksamhetsområden. Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Det finns inga resultat och utdelningskrav för bolaget då det ej är förenligt med lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Ägardirektiv för Gävle Vatten Syfte med bolagets verksamhet Separata ägardirektiv för Gävle Vatten AB saknas. Enligt beslut i Gävle kommunfullmäktige (Dnr 08KS510) ska tilllämpliga delar av ägardirektiv för Gästrike Vatten AB även gälla för bolagets dotterbolag. Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Det finns inga resultat och utdelningskrav för bolaget då det ej är förenligt med lagen om allmänna vattentjänster (LAV). 101

133 Bolagsöversikt RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER Belopp i mnkr Utfall 2013 Prognos 2014 Budget Gävle Stadshus * -39,9-36,2-37,4-39,5-40,6-41,9 Gävle Energi 123,7 126,2 127,1 128,0 129,1 129,8 Gavlegårdarna 51,8 94,7 148,0 147,6 145,3 80,2 varav ursprunglig verksamhet 37,0 89,8 143,0 140,6 138,1 72,9 varav kommunens verksamhetslokaler 14,8 4,9 5,0 7,0 7,2 7,3 Gavlefastigheter 7,2 8,5 9,1 12,5 16,0 18,5 varav kommersiell verksamhet 0,7-1,4 1,0 0,0 0,0 0,0 varav kommunens verksamhetslokaler 6,5 7,6 4,0 4,0 4,0 4,0 varav Markbyggarna Gävle kommun AB 0,0 2,3 2,0 5,0 7,1 8,1 varav Gävle Parkeringsservice AB 0,0 0,0 2,0 3,0 3,9 4,9 varav Gävle Flygplats AB 0,0 0,0 0,1 0,5 1,0 1,5 Gävle Hamn -7,3 9,3 8,2-6,2 14,6 16,7 Koncernen 135,5 202,5 255,0 242,4 264,4 203,3 * Exkl utdelningar från dotterbolag INVESTERINGAR Belopp i mnkr Utfall 2013 Prognos 2014 Budget Gävle Stadshus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gävle Energi 109,8 172,9 198,2 127,9 115,5 117,5 Gavlegårdarna (k3 åren 2014 ) 131,3 250,0 403,0 448,0 420,0 454,0 varav ursprunglig verksamhet 52,8 130,5 170,0 175,0 180,0 180,0 nyinvesteringar 49,4 75,0 99,0 249,0 225,0 160,0 varav kommunens verksamhetslokaler 29,1 44,5 134,0 24,0 15,0 114,0 Gavlefastigheter 169,3 256,0 559,8 284,9 208,4 180,1 varav kommersiell verksamhet 0,5 4,0 45,0 0,0 0,0 0,0 varav kommunens verksamhetslokaler 168,8 246,0 503,3 277,4 189,9 161,6 varav Markbyggarna Gävle kommun AB 0,0 6,0 3,5 3,5 3,5 3,5 varav Gävle Parkeringsservice AB 0,0 0,0 8,0 4,0 15,0 15,0 varav Gävle Flygplats AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gävle Hamn 179,1 193,5 267,5 392,0 198,0 121,0 Koncernen 589,5 872, , ,8 941,9 872,6 Gävle Hamn, utlåning till staten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernen inkl utlåning till staten 589,5 872, , ,8 941,9 872,6 102

134 FÖRSÄLJNING AV TILLGÅNGAR Belopp i mnkr Utfall 2013 Prognos 2014 Budget Gävle Stadshus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gävle Energi 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gavlegårdarna 4,5 0,0 180,0 180,0 180,0 0,0 Gavlefastigheter 0,0 0,0 185,0 0,0 0,0 0,0 Gävle Hamn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernen 4,6 0,0 365,0 180,0 180,0 0,0 UTDELNINGAR/KONCERNBIDRAG, BETALNINGAR Belopp i mnkr Utfall 2013 Prognos 2014 Budget Gävle Stadshus 50,9 56,6 56,5 56,5 56,5 56,5 Gävle Energi -50,2-55,0-55,0-55,0-55,0-55,0 Gavlegårdarna -10,9-10,0-11,5-11,5-11,5-11,5 Gavlefastigheter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Gävle Hamn 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernen -10,2-8,4-10,0-10,0-10,0-10,0 FINANSIERINGSBEHOV EFTER UDELNINGAR/KONCERNBIDRAG Belopp i mnkr Utfall 2013 Prognos 2014 Budget Gävle Stadshus 10,1 20,4 19,1 17,0 15,9 14,6 Gävle Energi 136,3 46,5 11,0 78,1 88,7 85,4 Gavlegårdarna 81,1 13,2 32,2-10,2 21,5-186,0 Gavlefastigheter -85,4-155,8-228,8-160,2-70,8-24,1 Gävle Hamn -108,0-132,6-201,6-326,4-132,7-17,0 Koncernens upplåningsbehov 34,1-208,4-368,1-401,7-77,4-127,1 103

135 Gävle Stadshus AB VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Bolaget ska utforma ägardirektiv till dotterbolagen som gör det möjligt för dessa att utforma mål för att bidra till att uppfylla de kommunövergripande målen samt målen för verksamhetens inriktning inom perspektivet. Årligen uppdatera och utforma ägardirektiv till moderbolag och samtliga dotterbolag så de kommunövergripande målen följs. Medarbetare Bolaget har inga egna anställda, personal hyrs in från Gävle kommun. Övergripande uppföljning av dotterbolagens måluppföljning vid tertial- och årsbokslut. Hållbart samhälle Bolaget har ingen egen verksamhet. Övergripande uppföljning av dotterbolagens måluppföljning vid tertial- och årsbokslut. Ekonomi Bolaget svarar för GSAB-koncernens ekonomiska optimering. Styrelse beslutar om koncernbidrag och aktieägartillskott samt lämnar förslag på utdelningar för moderbolaget och samtliga dotterbolag. Bolagets finansiella kostnader skall årligen täckas till 100 procent genom erhållna likvider från dotterbolagen. Bolaget ska fortsätta arbetet med att utveckla och samordna ägarrollen i bolagskoncernen så att de gemensamma resurserna används på ett optimalt sätt. Styrelsearbetet integrerar löpande avstämningar med respektive dotterbolag. Uppdragen Bolagets syfte är genom att samordna ägaransvaret för de bolag som ingår i den kommunala bolagskoncernen, åstadkomma en optimal användning av gemensamma resurser. Investeringsverksamhet Inga investeringar planeras under. Utvecklingsområden Bolaget kommer under året fortsätta att arbeta med att utveckla intern kontroll och investeringsstyrning. För verksamheten viktiga nyckeltal Nyckeltal Soliditet 29,7% 29,5% 30,3% 31,7% 33,0% 34,2% 35,4% 35,5% 104

136 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET TOTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 1,6 1,8 2,1 2,2 2,3 2,4 Personalkostnader -0,3-0,4-0,4-0,4-0,4-0,4 Övriga externa kostnader -5,7-5,0-6,1-6,3-6,5-6,7 Av- o nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader -6,0-5,4-6,5-6,7-6,9-7,1 Rörelseresultat -4,4-3,6-4,4-4,5-4,6-4,7 Utdelningar från dotterbolag 60,0 66,6 66,5 66,5 66,5 66,5 Ränteintäkter 1,9 1,2 1,0 1,2 1,4 1,6 Räntekostnader -37,4-33,8-34,0-36,2-37,4-38,8 Resultat efter finansiella poster 20,1 30,4 29,1 27,0 25,9 24,6 Koncernbidrag/utdelning döttrar 60,0 66,6 66,5 66,5 66,5 66,5 Utdelning ägaren -10,0-10,0-10,0-10,0-10,0-10,0 Summa utdelningar 50,0 56,6 56,5 56,5 56,5 56,5 Övriga kostnader inkluderar konsultkostnader vilka beräknas öka under planeringsperioden främst beroende på ökade köpta tjänster från Gävle kommun. Resultatbudgeten är upprättad med antagande att räntekostnaderna under kommer att öka svagt för att sedan successivt öka under planeringsperioden. BALANSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Anläggningstillgångar 1 700, , , , , ,0 Omsättningstillgångar 9,5 9,5 9,5 9,5 9,5 9,5 Summa tillgångar 1 709, , , , , ,5 Eget Kapital 518,0 541,7 564,4 585,5 605,7 607,6 Långfristiga skulder inkl avsättningar 966,9 966,9 966,9 966,9 966,9 966,9 Kortfristiga skulder 224,6 200,9 178,2 157,1 136,9 135,0 Summa skulder och eget kapital 1 709, , , , , ,5 105

137 INVESTERINGSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Nettoinvesteringar* 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljningar (OBS finansiell) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala investeringar exkl. förs. 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 *Nettoinvestering = investering minus eventuella bidrag och ersättningar. FINANSIERINGSBUDGET INVESTERINGAR Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Resultat exkl reavinst/förlust, kbr, utdelningar -39,9-36,2-37,4-39,5-40,6-41,9 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Koncernbidrag/utdelningar* 50,0 56,6 56,5 56,5 56,5 56,5 Försäljning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansieringsbehov 10,1 20,4 19,1 17,0 15,9 14,6 * Netto, det vill säga erhållen minus lämnad aktieutdelning. NYCKELTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Avkastning på eget kapital 1,2% 4,4% 4,0% 3,6% 3,3% 3,2% Avkastning på totalt kapital 3,5% 3,8% 3,7% 3,7% 3,7% 3,7% Soliditet 30,3% 31,7% 33,0% 34,2% 35,4% 35,5% 106

138 Gävle Energi AB VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Vi ska ha en hög grad av kundnöjdhet. Genom en öppen, enkel och ärlig kommunikation bygger vi en långsiktig kundrelation som baseras på kunden behov och val av kommunikationsväg och genom ett nära samarbete med våra kunder och samarbetspartners utvecklar vi konkurrenskraftiga tjänster och produkter för framtidens behov. Indikator Nöjdkundindex, Privat > 70 > 72 > 72 > 72 Nöjdkundindex, Företag >72 >72 >72 >72 Vi genomför nöjd kundindexmätningar vart annat år. Dessa utförs av Svenskt kvalitetsindex och mäts i skala Medarbetare Vårt mål är framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande. Gävle Energi ska fortsätta att utveckla attraktionskraften för våra medarbetare genom att uppmuntra intern rörlighet och kompetensutveckling. Vi agerar proaktivt och strategiskt för vår kompetensförsörjning. Detta sker bland annat genom ett utvecklat samarbete med skolvärlden. Gävle Energi deltar aktivt i kommunens kompetensutvecklingsprogram för både ledare och medarbetare. Vi samverkar också med Högskolan i Gävle avseende forskning och utbildning i partnerskap med andra aktörer. Samverkan med grund- och gymnasieskola fortsätter med ökat fokus på grundskolan. Våra utbildningssamarbeten ska bidra till att rätt kompetens attraheras, utbildas och stannar i kommunen. Delaktighet anser vi vara en viktig faktor för trivsel. Indikator Medarbetarindex >84% >84% >84% >84% Antal handledda praktikplatser >10 >10 >10 >10 Medarbetarindex är sammanvägt resultat från Medarbetarenkäten där glappet mellan förväntan och uppfyllelse mäts. Strävan är mot 100% då det är balans. Vi har ett inspirerande och utvecklande ledarskap. Vi arbetar för en arbetsplats med ett inspirerande och hälsofrämjande ledarskap där medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget är i fokus. Indikator Frisknärvaro,% >97% >97% >97% >97% Frisknärvaro speglar hälsoläget på företaget för rullande 12 månader. Vi arbetar för en arbetsplats med jämställdhet och likabehandling. Som en del i detta är det självklart att alla medarbetare skall ha samma förutsättningar oavsett kön, etnisk bakgrund, etc. JÄMIX, visar hur jämställdheten ser ut i en organisation ur ett flertal aspekter. Indikator Jämix >110 >110 >110 >110 Jämställhetsindex JÄMIX är ett verktyg för att kartlägga och identifiera förbättringsområden och följa upp arbetet med jämställdhet och likabehandling i organisationer och är utarbetat av nyckeltalsinstitutet. Hållbart samhälle Vi bidrar till ökad livskvalitet för de som lever och verkar i kommunen. Vi samverkar för ett hållbart samhälle ur ett socialt- ekologiskt- och ekonomiskt perspektiv. Genom vårt engagemang för omvärlden driver vi utveckling inom energi- och klimatfrågor och skapar koncernnytta i form av god lönsamhet, ett hållbart samhälle och en ökad konkurrenskraft. Det är en utveckling som är bra för våra kunder, våra leverantörer, vår kommun och Gävle Energi. Indikator Tillgång till 100 Mbit/s, hushåll Offentlig Belysning, Andel fungerande lampor Tillgång till 100 Mbit/s, företag 90% 90% 90% 90% >99,5% >99,5% >99,5% >99,5% 95% 95% 95% 95% Hastigheten på bredbandet finns i beslutad kommunikationsstrategi. 2) Andel fungerande lampor följs upp månadsvis. Vi utvecklar och erbjuder konkurrenskraftiga affärs- och prismodeller. Nils Holgersson är en jämförande undersökning om kostnader för ett standardhus när det gäller uppvärmning, elnät, vatten och avlopp och avfallshantering. Vårt mål är att ligga bland de 25 främsta som har den lägsta fjärrvärmekostnaden (var totalt 263 stycken år 2013) och bland de 50 främsta som har den lägsta kostnaden för elnät (var totalt 289 stycken år 2013) i Sverige. 107

139 Målet när det gäller hastigheten på bredbandet är taget från kommunens bredbandsstrategi. Indikator Nils Holgersson undersökning fjärrvärme Nils Holgersson undersökning elnät <=25 <=25 <=25 <=25 <=50 <=50 <=50 <=50 Nils Holgersson är en jämförande undersökning som görs en gång per år för branschen på uppdrag av Riksbyggen, SABO och fastighetsägarna. Hög tillgänglighet i vår infrastruktur. Vi jobbar långsiktigt och medvetet för att skapa en trygghet för våra kunder och en attraktionskraft för kommunen. Vi ska tillgodose kundernas behov och krav genom att erhålla en hög leveranssäkerhet i våra nät. Indikator Tillgänglighet bredband årsvärde > 99,96% > 99,96% > 99,96% > 99,96% Medelavbrottstid/Kund Elnät minuter årsvärde < 15 < 15 < 15 < 15 Tillgänglighet Fjärrvärme årsvärde >99,5% > 99,5% > 99,5% > 99,5% Procent störningar i förhållande till tiden 2) Enheten är avbrottslängd per kund och år. Redovisas vanligtvis i minuter eller timmar. 3) Kontinuerlig mätning av tillgängligheten i fjärrvärmedistributionen. Klimatfrågan är drivkraften för vårt miljöarbete. Vårt agerande ska leda till att vi i samverkan med andra aktörer konverterar energibränslen från olja till förnybara energikällor. Vi ska bidra till att utöka volymen förnybar energiproduktion i regionen. Vi ska delta i olika miljöutvecklingsprogram inom regionen och i förekommande fall på nationell basis. Miljö- och klimatkraven ses som öppningar för nya affärs- och utvecklingsmöjligheter. Vi ska erbjuda marknaden lösningar som säkerställer en god utveckling av miljön och klimatet. Vi utvecklar energitjänster. Samverkan med näringslivet utvecklas och vi arbetar på nya regionala marknader. Indikator ¹Fjärrvärmemix, andel förnybart bränsle >=98% >=100% >=100% >=100% ²Gastankningsstationer Gävle Energi ska verka för att Gävle Kommuns miljöstrategiska program uppnås. Gävle Energi arbetar aktivt för att uppnå målen i Gävle kommuns miljöstrategiska program. Exempel på detta är vårt arbete för en fossilfri fjärrvärme samt det arbete som bedrivs tillsammans med Gästrike Återvinnare inom ramen för Ekogas AB. Gävle Energi kommer att vara drivande i arbetet med att ta fram en ny energiplan för kommunen. Vi deltar i kommungemensamma träffar och nätverk där miljöstrategiska programmet står i fokus. Indikator Andel uppnådda mål 100% 100% 100% 100% I kommunens miljöstrategiska program finns ett antal punkter där Gävle Energi pekas ut som en viktig aktör. Gävle Energi kommer att arbeta aktivt i dessa frågor för att vara delaktiga i att målen uppnås. Ekonomi Gävle Energi ska nå en tillfredsställande lönsamhet utifrån ägarens direktiv. Energibranschens utmaningar är att på icke volymökande marknader bibehålla eller förbättra omsättning och resultat. Vi ska också utveckla vår närvaro på nya marknader. De energieffektiviseringsprogram som våra kunder genomför och andra faktorer som exempelvis klimateffekter kommer att innebära lägre levererad volym per kund inom främst fjärrvärme och eldistributionsverksamheten. Gävle Energi möter denna utmaning genom regional samverkan och utveckling, befintliga verksamhetsområden, utveckling av nya produkter och tjänster, prisjusteringar samt effektivisering av företagets processer. =>127,1 mnkr =>128 mnkr =>129,1 mnkr =>129,8 mnkr Indikator Resultat efter finansiella poster. Avkastning sysselsatt kapital. =>8% =>8,1% =>8,2% =>8,2% Effektivitet (resultat/anställd och år) >638 tkr >644 tkr >650 tkr >657 tkr Ägarens nuvarande och för framtiden indikerade resultatkrav är 120 mnkr. För att hantera den resultatfluktationen som är en konsekvens av väder och tillgänglighet till infrastrukturen skall normalårsresultatet vara 135 mnkr per år. Avkastning på sysselsatt kapital visar på förräntning på investerat kapital, eget och upplånat i verksamheten, Effektivitetsutvecklingen i verksamheten kan följas som resultat efter finansiella poster per anställd. Målsättningen är att genom fortsatt arbete med inre och yttre effektivitet öka resultatet per anställd med > 1 procent årligen. ³Andel personfordon med förnybar energi >=90% >=95% >=100% >=100% ¹ Andel förnybar energi i basproduktionen till fjärrvärmenätet. ² Antalet gastankningsstationer i Gävle kommun. ³ Andel personfordon med förnybar energi inom GEABs verksamhet 108

140 Gävle Energi ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans och det övergripande målet är att bibehålla en god soliditet. Soliditet är ett nyckeltal som används för att mäta den finansiella styrkan i ett långsiktigt perspektiv och ett mått på hur stor del av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Indikator Soliditet 45% 44% 43% 42% Nyckeltalet syftar till att mäta företagets betalningsförmåga och uthållighet på längre sikt, ju högre andelen eget kapital är, desto bättre är soliditeten. Låg soliditet innebär att företaget lätt kan hamna i en krissituation även vid en mindre resultatförsämring. Nettoinvesteringar bör till 100 procent vara självfinansierad sett över en femårsperiod. Det viktigaste vid investeringsbeslut är att investeringen ger tillräcklig avkastning och tillför samhällsnytta. Under en längre period ska investeringarna vara självfinansierade. Indikator Nettoinvesteringars självfinansieringsgrad. Självfinansieringsgrad, över en rullande femårsperiod, (%). =>100% =>100% =>100% =>100% >=100% >=100% >=100% >=100% Självfinansieringsgrad Relationen i procent mellan företagets kassaflöde före investeringar och investeringarna. Nyckeltalet anger hur stor del av företagets nettoinvesteringar i anläggningstillgångar till exempel produktion- och distributionstillgångar som har finansierats med bolagets egna tillförda medel. Uppdragen Gävle Energi ska bidra till att utveckla Gävle till en av Sveriges bästa städer att bo och verka i, så som det beskrivs i Gävle Kommuns Vision Bolaget ska generera hållbar ekonomisk avkastning och värdetillväxt. Vision Genom en god lönsamhet, sund konkurrens och ett aktivt deltagande i Gävles och regionens utveckling skapar vi förutsättningar för ett hållbart samhälle. Mission Vi är en viktig del i Gävle och i regionens tillväxt. Vi ska med vår infrastruktur, erfarenhet och kompetens på ett aktivt sätt delta i Gävles och regionens framtid. Affärsidé Med starkt engagemang för Gävle och regionen tillför vi energi som skapar ett hållbart samhälle. Ägardirektivet i korthet Bolaget ska med helhetssyn på ekonomi, service och miljö tillgodose behovet av produkter och tjänster hos olika kundkategorier utifrån en affärsmässig grund. Bolagets verksamhet ska vara att med hög leveranssäkerhet bedriva produktion, distribution, köp, försäljning och handel med el, värme, biogas, kyla och datakommunikation samt därmed förenlig verksamhet. Bolaget ska medverka till utveckling inom verksamhetsområdet så att kommunens och regionens utveckling och konkurrenskraft stärks. Bolaget ska sträva efter en samverkan med andra aktörer såväl regionalt som nationellt. Kommunen och bolaget ska i samråd söka lösningar som tillgodoser kommunens samlade intresse. Bolaget ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Investeringsverksamhet Investeringar kommer att göras i verksamheten för att säkerställa leveransförmågan samt för att utveckla verksamheten. Exempel på investeringar för att utveckla verksamheten under planeringsperioden är nytt vattenkraftverk i Forsbacka, ny biogasproduktionsanläggning tillsammans med Gästrike Återvinnare och fortsatt utbyggnad av fibernätet. Det finns en viss osäkerhet i bedömningen av när investeringar kommer att ske i och med att investeringarna i många fall är avhängiga av en tillståndsprocess. Vid en eventuell utökad regional samverkan inom energiområdet kan investeringsvolymer komma att öka under planeringsperioden. Utvecklingsområden Kommunikation Genom att etablera mer fiber och bygga ut infrastrukturen växer AO kommunikation. Resultatmarginalen blir något lägre med tiden men resultatet ökar i absoluta tal. Elnät Genom att Gävle växer samt genom förvärv av nät ökar vi vårt geografiska område med bibehållen lönsamhet. Elhandel Fokus är att behålla befintliga kunder och att vara det enkla och naturliga valet. Genom en tillväxt på hemmamarknaden och regional samverkan skapar vi en större kundstock och med det en ökad lönsamhet. 109

141 Bionär Genom förvärv av nät/anläggningar och allianser samt nyetableringar växer Bionär. Fler kunder och utnyttjandet av skalfördelar bidrar till ökad lönsamhet. Värme (fjärrvärme, energiproduktion och kyla) Genom att utvecklas i takt med att Gävle växer och samtidigt vårda kundrelationen behålls och utvecklas lönsamheten. Regional samverkan inom värme är en potential för ökad hållbarhet, tillväxt och lönsamhet. För verksamheten viktiga nyckeltal Bokslut Prognos Budget Nyckeltal Företagsspecifika indikatorer Graddagar Försåld värme (GWh) Elnätsleveranser (GWh) Vattenkraftproduktion (GWh)

142 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET TOTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 1 050, , , , , ,4 Personalkostnader -134,3-141,0-151,5-154,5-157,8-161,2 Övriga externa kostnader -602,1-578,9-598,6-601,0-601,9-602,3 Av- o nedskrivning -158,0-143,9-137,1-133,0-130,1-128,1 Summa kostnader -894,4-863,8-887,2-888,5-889,8-891,6 Rörelseresultat 156,0 147,5 145,1 146,1 147,1 147,8 Reavinst/förlust (materiella o finansiella) -14,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Andel intresseföretag 14,0 8,0 9,0 9,0 9,0 9,0 Ränteintäkter 6,7 5,7 5,0 4,7 4,4 4,1 Räntekostnader -37,5-33,7-30,3-30,0-29,6-29,3 Minoritetens andel -0,7-1,3-1,8-1,8-1,8-1,8 Resultat efter finansiella poster och minoritetens andelar 123,7 126,2 127,1 128,0 129,1 129,8 Koncernbidrag/utdelning* -50,2-55,0-55,0-55,0-55,0-55,0 * Avser påverkan på kassan BALANSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Anläggningstillgångar 1 986, , , , , ,2 Omsättningstillgångar 289,1 262,3 275,6 276,0 277,5 265,3 Summa tillgångar 2 275, , , , , ,5 Eget Kapital 1 013, , , , , ,9 Långfristiga skulder inkl avsättningar 1 103, , ,1 944,4 851,9 749,7 Kortfristiga skulder 158,9 158,9 158,9 158,9 158,9 158,9 Summa skulder och eget kapital 2 275, , , , , ,5 111

143 INVESTERINGSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Elnät -23,6-27,0-36,0-32,5-29,0-29,0 Värme -22,6-26,0-26,0-27,0-27,0-32,0 Kyla -12,6-34,9-10,0-5,0-5,0 0,0 Energiproduktion -6,1-28,0-62,2-25,9-15,0-15,0 Kommunikation -17,6-21,0-26,2-28,5-30,5-32,5 Gästrike Ekogas -4,2-17,0-13,0 0,0 0,0 0,0 Bionär Närvärme -11,4-4,0-4,0-4,0-4,0-4,0 Ombyggnad fastighet 0,0-12,0-13,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt -11,7-3,0-7,8-5,0-5,0-5,0 Nettoinvesteringar* -109,8-172,9-198,2-127,9-115,5-117,5 Försäljningar 0,1-4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala investeringar exkl. förs. -109,7-177,1-198,2-127,9-115,5-117,5 *Nettoinvestering = investering minus eventuella bidrag och ersättningar. FINANSIERINGSBUDGET INVESTERINGAR Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Resultat exkl reavinst/förlust 138,5 126,2 127,1 128,0 129,1 129,8 Avskrivningar 158,0 143,9 137,1 133,0 130,1 128,1 Koncernbidrag/utdelning -50,2-55,0-55,0-55,0-55,0-55,0 Försäljning -0,1 4,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering -109,8-172,9-198,2-127,9-115,5-117,5 Finansieringsbehov 136,4 46,4 11,0 78,1 88,7 85,4 NYCKELTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Avkastning på eget kapital 12,7% 12,2% 11,5% 10,9% 10,3% 9,8% Avkastning på totalt kapital 7,6% 7,1% 6,9% 6,8% 6,9% 7,0% Soliditet 44,5% 47,7% 49,4% 52,7% 56,3% 60,2% Företagsspecifika indikatorer Värmeleveranser i GWh Vattenkraftproduktion i GWh Elleveranser i GWh

144 AB Gavlegårdarna VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Gavlegårdarna erbjuder trygga, tillgängliga och välskötta livsmiljöer Gavlegårdarnas strategiska mål har en direkt koppling till det kommunövergripande målet. Framgångsfaktorer för att nå det strategiska målet är uppmärksamhet och nyfikenhet. Indikator Serviceindex 82,5% 82,5% 82,5% 82,5% Trygghetsindex 79% 79,5% 80% 80,5% Framgångsfaktorer som bidrar till måluppfyllelse är: Helhetstänk Insikt Ambition Indikator Miljöpåverkan 56% 65% 74% 83% Nyproducerade lägenheter Åtgärdade miljonprogramslägenheter 70% 73% 76% 79% Andel betalda hyresavier före förfallodatum 98,5% 99% 99% 99% Indikatorn för miljöpåverkan avser bolagets servicefordon. År 2020 ska 100 procent av bilparken drivas med förnybart bränsle. Fysisk tillgänglighet Utemiljö 74% 76% 78% 80% Indikatorn fysisk tillgänglighet mäts i kommande kundundersökningar och utgörs av ett index från tre frågor kring tillgänglighet. Frågorna är nya och kommer att ställas för första gången i kundundersökningen, så därför saknas både utfall och målvärde. Medarbetare Vi känner arbetsglädje och det vi uträttar är meningsfullt. Det strategiska målet syftar till att skapa förståelse för bolagets roll i Gävles utveckling och att alla ska känna delaktighet i arbetet med att utveckla verksamheten. Framgångsfaktorer för att nå det strategiska målet är: Modigt ledarskap Förståelse för uppdraget Alla ska känna delaktighet Indikator Delaktighet 87 87, Lärande i arbete 80 80, Ledarskapet 80 80, Ekonomi Vi tar ansvar för företagets resurser och möjliggör utveckling. Det strategiska målet förutsätter kontroll över ekonomin i bolaget och en god planering för framtiden. Framgångsfaktorer för att nå det strategiska målet är ökad medvetenhet och att skapa underhållsutrymme. Indikator Underhåll/m² Kostnad för vattenskador 11,5 mnkr 11 mnkr 10,5 mnkr 10 mnkr Adm./nettoomsättning 9,5% 9,5% 9,5% 9,5% Uppdragen De syften med bolagets verksamhet som anges i ägardirektivet har utgjort underlag för den affärsplan som bolaget arbetar utifrån. Affärsplanen, som gäller för perioden 2014, har utmynnat i de fyra övergripande målsättningar som anges i avsnitt 1. Årligen bryts sedan affärsplanen ner i en verksamhetsplan för bolaget. Hållbart samhälle Gavlegårdarna bidrar till ett hållbart samhälle ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Bolaget roll i Gävles övergripande målsättning att skapa ett hållbart samhälle är av stor betydelse. Var 3:e Gävlebo bor hos Gavlegårdarna. Utöver de indikatorer och målvärden som anges nedan gäller även för bolaget de ambitiösa mål som fastställts i kommunens miljöstrategiska program. Investeringsverksamhet I kommunens bostadsförsörjningsplan anges att bolaget ska nyproducera minst 100 lägenheter per år under perioden. Utifrån den planering som nu föreligger ser uppdraget ut att kunna infrias. Investeringsvolymen kommer därmed att öka i förhållande till tidigare år. Fortfarande råder viss osäkerhet avseende investeringarna och då framförallt när dessa kommer i tiden. Hyresgästgodkännande och bygglovsfrågor är påverkande faktorer. 113

145 Bolaget planerar att finansiera viss del av nyproduktionen med försäljningar ur befintligt bestånd. Bolaget räknar med 100%-ig självfinansiering under planeringsperioden, exklusive investeringar för kommunens räkning. Några exempel på större nyproduktionsprojekt under planeringsperioden: Almvägen, 110 mnkr Gävle Strand II, 100 mnkr Cloetta, 100 mnkr Östra Sätra, Kombohus, 200 mnkr Två särskilda boenden, 230 mnkr Utvecklingsområden De utvecklingsområden som bolaget angivit är: Stadsdelsförnyelse Utemiljö Nyproduktion Energibesparingar Stadsdelsförnyelsen är en av bolagets huvuduppgifter. Gävle växer och inflyttningen är stor. De som flyttar in till Gävle hamnar ofta i någon av stadsdelarna utanför stadskärnan. Kombinationen av teknisk och social förnyelse syftar till att skapa bättre boendemiljöer för både nyinflyttade och befintliga Gävlebor. Integrationsfrågorna står högt på dagordningen och samarbete med de kommunala förvaltningarna och andra intressenter är en förutsättning för ett lyckat resultat. Utemiljö är ett annat fokusområde. Vi ser i den senaste kundundersökningen att den upplevda tryggheten, för första gången sedan mätningarna inleddes i början av 2000-talet, har minskat. Boendemiljön är mycket viktigt ur trivselsynpunkt, men framförallt när det gäller den upplevda tryggheten i bostadsområdet. Bolaget gör nu en ordentlig satsning för att förbättra utemiljöerna och ser det också som ett viktigt verktyg till integrationsarbetet. Nyproduktionen är ett givet utvecklingsområde. Staden växer och bostadsbristen är påtaglig. Ägardirektivet om att nyproducera minst 100 lägenheter per år under planeringsperioden ser bolaget som en miniminivå. Förvärvet av Cloettafastigheten är en, av flera, strategiska satsningar för att väsentligt öka produktionstakten av nya hyresrätter. Utgångspunkten för utvecklingsområdet energibesparingar är kommunens miljöstrategiska program. Programmet omsätts nu i en energiplan som visar på vilka möjligheter som står till buds när det gäller framtida energibesparingar, och vilka investeringar som krävs för att infria de högt ställda målen i programmet. För verksamheten viktiga nyckeltal Bokslut Prognos Budget Nyckeltal Soliditet 23,6 26,3 27,5 29,6 31,7 31,5 Avkastning eget kapital 5,1 5,9 13,0 11,6 10,3 5,3 Antal nya lägenheter på marknaden Ekonomisk vakansgrad 1,6 1,5 2,0 2,0 2,0 2,0 Antal tomma lägenheter För verksamhetsåren, och har bolaget schablonmässigt budgeterat med reavinster från försäljningar. 114

146 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET TOTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 1 055, , , , , ,0 Personalkostnader -121,8-133,2-136,5-139,3-142,1-144,9 Övriga externa kostnader -604,9-562,3-567,6-560,6-557,3-572,5 Av- o nedskrivning -171,1-180,0-180,0-183,1-189,1-199,3 Summa kostnader -897,9-875,6-884,2-882,9-888,4-916,6 Rörelseresultat 157,5 202,8 193,9 202,4 204,2 213,3 Reavinst/förlust (materialla o finansiella) 3,9 0,0 61,4 61,4 61,4 0,0 Ränteintäkter 1,3 1,0 0,5 0,5 0,5 0,5 Räntekostnader -110,9-109,1-107,7-116,7-120,8-133,6 Resultat efter finansiella poster 51,8 94,7 148,0 147,6 145,3 80,2 Koncernbidrag/utdelning* -11,0-11,5-11,5-11,5-11,5-11,5 * Avser påverkan på kassan Bolaget förväntar sig en normal intäkts- och kostnadsutveckling för planeringsperioden. RESULTATBUDGET URSPRUNGLIG VERKSAMHET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 974,0 997,0 994,6 992,8 997, ,8 Personalkostnader -114,3-125,5-128,7-131,0-133,6-136,2 Övriga externa kostnader -579,8-532,4-537,0-529,2-525,1-539,4 Av- o nedskrivning -156,6-161,1-160,6-161,2-166,7-176,3 Summa kostnader -850,8-819,1-826,3-821,4-825,3-852,0 Rörelseresultat 123,2 177,9 168,4 171,4 172,5 180,8 Reavinst/förlust (materiella o finansiella) 3,9 0,0 61,4 61,4 61,4 0,0 Ränteintäkter 1,3 1,0 0,5 0,5 0,5 0,5 Räntekostnader -91,4-89,1-87,2-92,7-96,2-108,4 Resultat efter finansiella poster 37,0 89,8 143,0 140,6 138,1 72,9 115

147 RESULTATBUDGET KOMMUNENS VERKSAMHETSLOKALER Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 81,4 81,4 83,4 92,5 94,8 97,2 Personalkostnader -7,5-7,7-7,9-8,3-8,5-8,7 Övriga externa kostnader -25,1-29,9-30,6-31,4-32,2-33,0 Av- o nedskrivning -14,5-18,9-19,4-21,9-22,4-23,0 Summa kostnader -47,1-56,5-57,9-61,5-63,1-64,7 Rörelseresultat 34,3 24,9 25,5 31,0 31,8 32,5 Reavinst/förlust (materiella o finansiella) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntekostnader -19,5-20,0-20,5-24,0-24,6-25,2 Resultat efter finansiella poster 14,8 4,9 5,0 7,0 7,2 7,3 BALANSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Anläggningstillgångar 4 129, , , , , ,1 Omsättningstillgångar 61,8 15,0 15,0 15,0 15,0 15,0 Summa tillgångar 4 190, , , , , ,1 Eget Kapital 989, , , , , ,3 Långfristiga skulder inkl avsättningar 2 975, , , , , ,0 Kortfristiga skulder 226,4 345,4 313,1 313,3 291,8 312,7 Summa skulder och eget kapital 4 190, , , , , ,1 116

148 INVESTERINGSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Ursprunglig verksamhet reinvest. 52,8 130,5 170,0 175,0 180,0 180,0 Nyinvesteringar 49,4 75,0 99,0 249,0 225,0 160,0 Kommunens verksamhetslokaler 29,1 44,5 134,0 24,0 15,0 114,0 Nettoinvesteringar* 131,3 250,0 403,0 448,0 420,0 454,0 Försäljningar -4,5-180,0-180,0-180,0 0,0 Totala investeringar exkl. förs. 126,8 250,0 223,0 268,0 240,0 454,0 *Nettoinvestering = investering minus eventuella bidrag och ersättningar. FINANSIERINGSBUDGET INVESTERINGAR Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Resultat exkl reavinst/förlust 47,8 94,7 86,7 86,2 83,9 80,2 Avskrivningar 171,1 180,0 180,0 183,1 189,1 199,3 Koncernbidrag/utdelning -11,0-11,5-11,5-11,5-11,5-11,5 Försäljning 4,5 0,0 180,0 180,0 180,0 0,0 Investering -131,3-250,0-403,0-448,0-420,0-454,0 Finansieringsbehov 81,1 13,2 32,2-10,2 21,5-186,0 NYCKELTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Avkastning på totalt kapital 3,8% 4,8% 5,9% 5,9% 5,8% 4,5% Avkastning på eget kapital 5,3% 9,2% 13,0% 11,6% 10,3% 5,3% Soliditet 23,6% 25,0% 27,5% 29,6% 31,7% 31,5% Direktavkastning (Driftnetto/Marknv fast) 5,8% 6,4% 7,1% 7,0% 6,9% 6,0% Företagsspecifika indikatorer Eko.n vakansgrad % 1,3% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% 2,0% Antal nya lägenheter på marknaden, st Antal tomma lägenheter st

149 Gavlefastigheter Gävle kommun AB VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Attraktiva, ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler. Kundernas och medborgarnas upplevelse av våra lokaler ska vara positiv. Kunderna ska kunna bedriva sin verksamhet i en bra och inspirerande arbetsmiljö men till rimliga hyreskostnader. Vakansgraden på det totala beståndet är 3,26 procent. GFABkoncernen bedömer att en vakansgrad på ca 3 procent är bra för att ha möjlighet att göra omflyttningar i beståndet och kunna lösa akuta lokalbehov snabbt. Koncernen har ett gott förtroende hos sina kunder och för att få fortsatt förtroende är det viktigt att alla medarbetare möter kunderna och agerar utifrån bolagets värdegrund. Kommande år kommer NKI-undersökning att genomföras för hela koncernen. Koncernen fokuserar på att säkerställa hög svarsfrekvens för att få ett bättre underlag för analys av åtgärdsbehov. Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: effektivitet och samarbete med kund. Indikator Vakansgrad kommunala verksamhetslokaler 3% 3% 3% 3% Basvärde: 3,26. NKI Serviceindex Indikator Skadegörelsekostnad per kvm Basvärde: 5,50 kr. 5 4,5 4 4 Medarbetare Engagerade och ansvarstagande medarbetare. Medarbetarnas förståelse för sin del i helheten är viktig för verksamheten. Vår samverkan börjar därför i det egna medarbetarskapet genom att alla tar ansvar för och bidrar till bolagets utveckling och resultat. I forum som medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar, samverkans- och ledningsmöten skapar dialogen förtroende och engagemang. Kommunkoncernens värdegrund utgör en plattform för vårt förhållningssätt, såväl internt som externt, vad gäller bemötande, samarbete och kvalitet. I chefsuppdraget ingår att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt medarbetarskap där allas kunskap och kompetens tas tillvara. Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: skapa förutsättningar för aktivt medarbetarskap och verka utifrån vår värdegrund. Indikator Hållbart medarbetarengagemang Basvärde: 85 Prestationsnivå Hållbar livsmiljö med fokus på ett välskött och tryggt Gävle. Inom GFAB-koncernen är Gavlefastigheter en professionell fastighetsägare som med hög ambition bidrar till en hållbar och trygg livsmiljö för gävleborna. Gävles lokaler och utemiljöer ska uppfattas som välskötta. Under året kommer koncernen att fortsätta med att digitalisera avtal och dokument för att uppnå högre effektivitet och säkra att alla myndighetskrav uppfylls. Säkerheten är högt prioriterad i såväl våra lokaler som på våra gator och parker. Gavlefastigheter fortsätter att arbeta förebyggande mot skadegörelse. Skadegörelseprojektet Sabba Suger är en del av vår löpande verksamhet. Liksom tidigare år kommer en mängd aktiviteter som riktar sig till ungdomar att genomföras till syfte att uppmärksamma konsekvenser kring skadegörelse och för att nå en fortsatt minskning av skadegörelsekostnaderna. Identifierade framgångsfaktor för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: fokus på livsmiljö och trygghet. En attraktiv, jämställd, effektiv och utvecklande verksamhet. Vi arbetar aktivt för att vara en attraktiv arbetsplats som inspirerar nuvarande medarbetare till insatser samt lockar presumtiva kandidater att söka sig till verksamheten. Hög reell- och formell kompetens är avgörande faktorer för att leverera en bra slutprodukt till våra kunder. För att säkerställa detta analyseras kompetensförsörjningsbehovet på såväl kort som lång sikt och vi ska vara bemannade med utgångspunkt i vårt uppdrag. En trygg och stimulerande arbetsmiljö ökar förutsättningarna för ett framgångsrikt medarbetarskap och friska medarbetare. Vi jobbar därför aktivt med det systematiska arbetsmiljöarbetet samt det hälsofrämjande och inspirerande ledarskapet. Jämställdhets- och likabehandlingsarbetet är ett annat prioriterat område med fokus på arbetsvillkor och löner. Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: jämställdhet och likabehandling. 118

150 Indikator Jämix Basvärde: Hållbart samhälle Arbeta med en helhetssyn och ständiga förbättringar avseende fastigheternas miljöpåverkan. GFAB-koncernen kommer att genomföra åtgärder för att minska energianvändningen och koldioxidutsläppen med utgångspunkt att klara EU krav, samt mål uppsatta i Miljöstrategiska programmet, till Koncernen ska uppnå detta genom att arbeta i enlighet med ett processorienterat ledningssystem med förbättringsarbete i fokus. Identifierad framgångsfaktor för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: minska vår miljö- och klimatpåverkan. Indikator Energieffektivisering: Basår 1995 Kilowattimmar per 11% 13% 15% 16% kvm Koldioxidutsläpp minskning med 5% 15% 25% 35% Antal interna revisioner Underlätta ny- och ometableringar av små och medelstora företag. Inom GFAB-koncernen har Gavlefastigheter en aktiv roll i underlättandet av kunders verksamheter och medverka till ny och om etableringar av företag i Gävle, i syfte att stimulera företagsamhet. Detta uppnås genom att ha kundens behov och önskemål i fokus och arbeta för att ständigt förbättra bolagets verksamheter. Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: affärsstrategi samt kvalitetssäkring via rutiner och instruktioner. Indikator Antal förbättringsförslag Ekonomi Uppnå fastställda resultatkrav. För att säkerställa en finansiell stabilitet inom koncernen knyts Gavlefastigheters långfristiga upplåning till det bokförda värdet på företagets anläggningstillgångar. Detta innebär Indikator Skuldsättningsgrad Basvärde: 12,02 att värdet på tillgångarna anger ett tak på lånen. Skillnaden mellan anläggningstillgångarna och de långfristiga skulderna inklusive eget kapital visar det outnyttjade låneutrymmet. Gavlefastigheter har ett resultatkrav på 5 mnkr. Detta kompletteras med att bolagets aktiekapital över tid skall hållas opåverkat. Vid tillfälliga resultatfluktuationer kan det egna kapitalet korrigeras antingen genom överavskrivningar, koncernbidrag eller andra instrument som är av resultat- eller kapitalutjämningskaraktär. 11,3 11, Låg lokalkostnad per skattekrona jämfört med liknande fastighetsorganisationer. Beträffande GFAB-koncernens kommersiella verksamheter ska de generera ett kassaflöde som möjliggör för koncernen att med egna medel självt finansiera nödvändiga reinvesteringar/ ersättningsinvesteringar samt i övrigt klara de av ägaren uppsatta resultatkraven. Identifierade framgångsfaktorer för att nå de övergripande strategiska ambitionerna är här: Kostnadskontroll, lokalresurs- och investeringsplanering. Indikator Totalkostnad/kvadratmeter maximal ökning med 2% 2% 2% 2% 2% Driftnetto kr/kvm Uppdragen Kommunens nämnder och bolag sätter skolan först vilket ska ge barn och ungdomar goda förutsättningar att klara sin skolgång. Inom GFAB-koncernen har Gavlefastigheter under 2014 satsat på ökat planerat underhåll av våra skolfastigheter. Nämnas kan nytt tak och ny ventilation på Solängsskolan, flytt och ombyggnation av förskolan i Hedesunda och ombyggnationen av Vallbacksskolan. Ett gott underhåll av våra skolfastigheter är prioriterat av Gavlefastigheter. Gavlefastigheter fortsätter att arbeta med Skadegörelseprojektet på de utvalda grundskolorna. Utfallet 2014 är att kostnaden för skadegörelsen har sjunkigt från 10 kr/ kvm till 2,80kr/ kvm Vilket gör projektet mycket framgångsrikt. Skolan ska fungera som en mötesplats för kommunens verksamheter, medborgare och näringsliv. 119

151 Gavlefastigheter är positiv till att våra skolfastigheter används till lämpliga aktiviteter efter ordinarie skoltid och kan nyttjas av medborgare och näringsliv. Gavlefastigheter är en aktiv samarbetspartner till Utbildning Gävle och Näringsliv och arbetsmarknad vad avser utveckling av våra skolfastigheter. Kommunens förvaltningar och bolag ska se internationaliseringen som ett verktyg för utveckling av främst skola, energi och miljö samt kompetens. GFAB-koncernen arbetar med omvärldsbevakning och internationalisering i sin strategiska planeringsverksamhet. I utvecklingen av bolaget används internationalisering som ett naturligt verktyg. GFAB-koncernen satsar aktivt på utbildnings- och utvecklingsplaner av den egna ledningen och medarbetarna vad avser internationalisering och omvärldsbevakning. GFAB ska medverka till en mycket god lokalresursplanering, underhålla och förvalta vårt fastighetsbestånd så ett gott värde alltid bibehålls. Tillsammans med våra hyresgäster verka för att våra lokaler alltid nyttjas på det mest effektiva sättet och att vi har en optimal kostnadskontroll i hela vår verksamhet. Investeringsverksamhet GFAB-koncernen kommer under perioden 2014 investera 1160 mnkr i nybyggnationer och ombyggnader. Investeringarna fördelas enligt följande: Utbildning Gävle 492,4 mnkr, Näringsliv och arbetsmarknad 16,3 mnkr, Socialtjänst 4,3 mnkr, Kultur och Fritid 433,9 mnkr, Omvårdnad 2,5 mnkr, Fastighetstekniska investeringar 208,5 mnkr. Större projekt är: Ombygg Vallbackskolan, Ny fotbollsarena, Sporthallar, tillbyggnad av Sofiedalsgården och Mårdvägens förskola, Stigslundskolan om- och nybyggnad. Utvecklingsområden Koncernen arbetar strukturerat med att minimera/eliminera risken att inte nå målen i det balanserade styrkortet. Detta görs genom att koppla och genomföra aktiviteter som riktar sig direkt mot respektive indikator. Kontinuerliga mätningar genomförs under året och utifrån dessa mätningar gör ledningen en bedömning huruvida verksamheten behöver fokusera speciellt på en framgångsfaktor vars målsättning riskerar att inte nås. Ekonomi Kostnadskontroll. Lokalresursplanering. Investeringsplanering. Medborgare/kunder Effektivt lokalutnyttjande. Samarbete med kund. Fokus på livsmiljö och trygghet. Hållbart samhälle Minska vår miljö- och klimatpåverkan. Affärsstrategi för kommersiella fastigheter. Kvalitetssäkring via fastlagda rutiner och miljöpåverkan. Medarbetare Cheferna skapar förutsättningar för medarbetarskap. Verka utifrån vår värdegrund. Jämställdhet och likabehandling. Intäkts- och kostnadsutveckling Intäkts- och kostnadsutvecklingen bedöms fortsätta i enlighet med tidigare lämnad prognos. Trots oförändrade hyresnivåer kommande tre år bedöms omsättningen för koncernen som helhet öka relativt kraftigt kommande år. Markbyggarna har tillkommit under 2014 och från tillkommer verksamheten vid Gävle flygplats, parkeringsverksamheten och dels stora nybyggnationer inom Gavlefastigheter. Markbyggarna kommer att successivt öka sin orderstock vilket ökar omsättning och förbättrar resultatnivåerna inom bolaget. Gavlefastigheters nybyggnationer får till följd att upplåningsbehovet ökar och därmed ökar också ränte- och avskrivningskostnader samt även driftkostnader. Utöver detta har Gavlefastigheter även ett eftersatt underhåll på ägda fastigheter, något som kommer att påverka kostnadsbilden för flera år framöver. Två osäkerhetsfaktorer vid våra beräkningar är hur energikostnaderna kommer att utvecklas, samt även ränteutvecklingen under kommande år. För verksamheten viktiga nyckeltal Bokslut Prognos Budget Nyckeltal Soliditet 7,70% 7,70% 7,00% 7,00% 7,00% 7,00% Räntetäckningsgrad -1,11-1,11-1,09-1,15-1,19-1,22 Driftnetto kr/kvm 320,00 320,00 320,00 320,00 120

152 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET TOTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 512,6 556,9 602,2 621,4 644,8 670,7 Personalkostnader -34,9-67,0-81,0-82,7-84,8-86,9 Övriga externa kostnader -329,4-319,4-343,3-342,7-348,0-353,2 Av- o nedskrivning -76,7-91,8-99,9-112,2-121,7-137,5 Summa kostnader -441,0-478,2-524,3-537,7-554,5-577,6 Rörelseresultat 71,6 78,8 77,9 83,7 90,3 93,1 Ränteintäkter 4,1 3,9 4,0 3,9 3,9 3,6 Räntekostnader -68,5-74,3-72,8-75,2-78,3-78,3 Resultat efter finansiella poster 7,2 8,5 9,1 12,4 15,9 18,4 Koncernbidrag/utdelning* 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 * Avser påverkan på kassan RESULTATBUDGET KOMMERSIELLA FASTIGHETER Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 35,2 37,2 10,3 0,0 0,0 0,0 Personalkostnader -2,7-3,2-0,8 0,0 0,0 0,0 Övriga externa kostnader -17,7-17,5-4,0 0,0 0,0 0,0 Av- o nedskrivning -8,4-8,7-2,2 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader -28,8-29,4-7,0 0,0 0,0 0,0 Rörelseresultat 6,4 7,8 3,4 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 0,6 0,4 0,1 0,0 0,0 0,0 Räntekostnader -6,3-9,6-2,4 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster 0,7-1,4 1,0 0,0 0,0 0,0 121

153 RESULTATBUDGET KOMMUNALA FASTIGHETER Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 477,4 426,2 450,4 472,8 488,9 508,0 Personalkostnader -32,2-32,3-33,1-33,9-34,7-35,6 Övriga externa kostnader -311,7-244,2-253,0-255,6-258,2-260,3 Av- o nedskrivning -68,3-81,4-94,6-108,9-118,4-134,2 Summa kostnader -412,2-357,9-380,7-398,4-411,4-430,1 Rörelseresultat 65,2 68,4 69,7 74,4 77,5 77,9 Ränteintäkter 3,5 3,6 3,9 3,9 3,9 3,6 Räntekostnader -62,2-64,4-69,6-74,4-77,5-77,5 Resultat efter finansiella poster 6,5 7,6 4,0 4,0 4,0 4,0 RESULTATBUDGET MARKBYGGARNA GÄVLE KOMMUN AB Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 0,0 93,5 113,4 118,1 121,9 124,7 Personalkostnader 0,0-31,5-39,1-40,1-41,1-42,2 Övriga externa kostnader 0,0-57,7-69,9-70,6-71,3-72,2 Av- o nedskrivning 0,0-1,7-2,0-2,0-2,0-2,0 Summa kostnader 0,0-90,9-111,1-112,8-114,5-116,3 Rörelseresultat 0,0 2,6 2,3 5,3 7,4 8,4 Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntekostnader 0,0-0,3-0,3-0,3-0,3-0,3 Resultat efter finansiella poster 0,0 2,3 2,0 5,0 7,1 8,1 122

154 RESULTATBUDGET GÄVLE PARKERINGSSERVICE AB Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 0,0 0,0 23,0 25,0 27,0 30,0 Personalkostnader 0,0 0,0-6,1-6,8-6,9-7,1 Övriga externa kostnader 0,0 0,0-13,3-13,4-14,4-16,2 Av- o nedskrivning 0,0 0,0-1,1-1,3-1,3-1,3 Summa kostnader 0,0 0,0-20,5-21,5-22,6-24,6 Rörelseresultat 0,0 0,0 2,5 3,5 4,4 5,4 Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntekostnader 0,0 0,0-0,5-0,5-0,5-0,5 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 2,0 3,0 3,9 4,9 RESULTATBUDGET GÄVLE FLYGPLATS AB Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 0,0 0,0 5,1 5,5 7,0 8,0 Personalkostnader 0,0 0,0-1,9-1,9-2,0-2,0 Övriga externa kostnader 0,0 0,0-3,1-3,1-4,0-4,5 Av- o nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 0,0 0,0-5,0-5,0-6,0-6,5 Rörelseresultat 0,0 0,0 0,1 0,5 1,0 1,5 Ränteintäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntekostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,1 0,5 1,0 1,5 123

155 BALANSBUDGET GAVLEFASTIGHETER KONCERN Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Anläggningstillgångar 2 269, , , , , ,6 Omsättningstillgångar 90,2 85,0 88,0 96,4 88,0 88,0 Summa tillgångar 2 359, , , , , ,6 Eget Kapital 145,4 191,1 206,9 210,9 216,9 220,9 Obeskattade reserver 45,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Långfristiga skulder inkl avsättningar 1 958, , , , , ,7 Kortfristiga skulder 210,5 204,6 206,8 214,6 210,0 214,4 Summa skulder och eget kapital 2 359, , , , , ,0 INVESTERINGSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Kommersiella investeringar 0,5 4,0 45,0 0,0 0,0 0,0 Kommunala fastigheter 168,8 246,0 466,3 277,4 189,9 161,6 Markbyggarna Gävle kommun AB 0,0 6,0 3,5 3,5 3,5 3,5 Gävle Parkeringsservice AB 0,0 0,0 8,0 4,0 15,0 15,0 Gävle Flygplats AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoinvesteringar* 169,2 256,0 522,8 284,9 208,4 180,1 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala investeringar exkl. förs. 169,2 256,0 522,8 284,9 208,4 180,1 *Nettoinvestering = investering minus eventuella bidrag och ersättningar. FINANSIERINGSBUDGET INVESTERINGAR Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Resultat exkl reavinst/förlust 7,2 8,5 9,1 12,4 15,9 18,4 Avskrivningar 76,7 91,8 99,9 112,2 121,7 137,5 Koncernbidrag/utdelning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning 0,0 0,0 185,0 0,0 0,0 0,0 Investering -169,2-256,0-522,8-284,9-208,4-180,1 Finansieringsbehov -85,4-155,8-228,8-160,2-70,8-24,1 124

156 Gävle Hamn AB VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Gävle Hamn ska skapa förutsättningar för fortsatt utveckling och volymtillväxt genom effektivitet, innovation och kvalitet. För att Gävle Hamn ska kunna nå det strategiska målet skall följande genomföras. Förstärka varumärket av Gävle Hamn: En viktig framgångsfaktor är att kommunikationen med omvärlden är professionell och följer en fastlagd plan och struktur. Ett utökat PR arbete skall genomföras. Stärka kundbemötande: Framgångsfaktorer är att det nya kundcentret är väl förankrat internt såväl som externt samt att företaget har ett professionellt bemötande mot verksamhetens intressenter. Ett ledord är kvalitet. Utveckla det systematiska försäljningsarbetet: Framgångsfaktorer är att ha kunskap om marknadstrender samt att ha disciplin och tid för att systematisera processen. Indikator Öka intäkterna från bef. kunder med 2 mnkr genom 2 Mnkr 2 Mnkr 2 Mnkr 2 Mnkr aktiv affärsutveckling. Mediaexponering 10 st 10 st 10 st 10 st Reklamationer och avvikelser kopplade till kunduppdrag skall minska jämfört med fg. år 50% 20% 10% 10% Mediaexponering mäts utifrån positiva artiklar genererade via egna PM etc. Gävle Hamn ska underhålla och utveckla infrastrukturen för att säkerställa kapacitet, tillgänglighet och säkerhet. För att stärka hamnens konkurrenskraft krävs en väl utvecklad och väl underhållen infrastruktur som motsvarar marknadens behov. Gävle Hamn AB har arbetat långsiktigt och strategiskt med hamnutbyggnadsprojektet. Muddringen av inseglingsrännan är nu färdig vilket gör att stora fartyg kan anlöpa hamnen. Anslutande infrastruktur i form av järnväg, kajer, magasin och upplagsytor behöver nu utvecklas. En viktig framgångsfaktor är att det finns väl fungerande underhållsplaner. erna kommer att stämmas av både tidsmässigt och ekonomiskt. Indikatorn visar inom vilken marginal den ekonomiska uppföljningen får finnas. För att kunna möta marknadens behov avseende magasinskapacitet krävs minst 10 procents vakansgrad. För att stärka hamnens konkurrenskraft krävs en väl utvecklad och väl underhållen infrastruktur som motsvarar marknadens behov. Gävle Hamn AB har arbetat långsiktigt och strategiskt med hamnutbyggnadsprojektet. Muddringen av inseglingsrännan är nu färdig vilket gör att stora fartyg kan anlöpa hamnen. Anslutande infrastruktur i form av järnväg, kajer, magasin och upplagsytor behöver nu utvecklas. En viktig framgångsfaktor är att det finns väl fungerande underhållsplaner. erna kommer att stämmas av både tidsmässigt och ekonomiskt. Indikatorn visar inom vilken marginal den ekonomiska uppföljningen får finnas. För att kunna möta marknadens behov avseende magasinskapacitet krävs minst 10 procents vakansgrad. Indikator Långsiktig underhållsplanering (5 år) 10% 10% 10% 10% Ledig magasinskapacitet 10% 10% 10% 10% Medarbetare Gävle Hamns medarbetare är motiverade och har rätt kompetens. En viktig framgångsfaktor utifrån det strategiska målet är ett framgångsrikt medarbetarskap där medarbetarna har förståelse för verksamheten och sin betydelse för helheten. Vi arbetar aktivt med att skapa förutsättningar för ansvarstagande och engagemang genom dialogerna i medarbetarsamtalen, arbetsplatsträffarna och veckomötena. Bolagets värderingar ligger till grund för att skapa ett bra samarbete, en god kvalité och ett gott bemötande såväl internt som externt. Vår målsättning är även att utveckla en samverkande relation till de fackliga parterna. Hög reell- och formell kompetens är avgörande faktorer för att leverera en bra slutprodukt till våra kunder. För att säkerställa detta ska kompetensförsörjningsbehovet analyseras på såväl kort som lång sikt och bolaget ska vara bemannat med utgångspunkt i uppdraget. Indikator Dynamiskt fokustal >70 df >71 df >72 df >73 df HME 73% 74% 75% 76% Utbildning kranförare 6 st 4 st 4 st 4 st Utbildning arbetsledare 4 st 1 st 1 st 1 st Gävle Hamn ska vara en attraktiv arbetsgivare för nuvarande och framtida medarbetare. I begreppet attraktiv arbetsgivare ingår bland annat att erbjuda medarbetarna en god arbetsmiljö vilket därför är ett operativt mål 125

157 i bolaget. För att målet ska uppnås är det viktigt att det finns ett aktivt arbetsmiljöarbete med en väl förankrad arbetsmiljö/skyddsorganisation. En del inom arbetsmiljöarbetet är att arbeta hälsofrämjande och indikatorn för målet är att mäta sjukfrånvaro. Ytterligare en framgångsfaktor är att cheferna har kompetens och resurser för att skapa förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap och arbetsmiljöarbete inom sina verksamheter och inom bolaget som helhet. För att lyckas med detta är det viktigt att det finns tydliga chefs-/ledaruppdrag. Ett tredje operativt mål är därför att Gävle Hamn AB ska vidareutveckla chefs- och ledarskapet. Upplevd arbetssituation hos chefer/ledare mäts via ledarskapsindex. Indikator Sjukfrånvaro <3,5% <3,5% <3,5% <3,5% Ledarskapsindex 80% 81% 82% 83% Hållbart samhälle Gävle Hamns processer skall vara effektiva och kvalitetssäkrade. Hamnen växer och verksamheten blir allt mer komplex med nya tjänster och åtaganden vilket ställer högre krav på utvecklad processtyrning. Några utpekade områden är nu faktureringsprocessen samt underhåll av fordonsparken. Indikator Minska kostnaderna för skador på fordon Tid från fartygs avgång till fakturering, ej längre än 2 arbetsdagar 5% 3% 2% 2% 70% 75% 80% 80% Gävle Hamn ska arbeta aktivt för att minimera miljöpåverkan samt öka säkerheten i verksamheten. Här har Gävle Hamn satt fyra indikatorer. Två av dem inriktar sig mot minskad relativ energiförbrukning, i form av minskad användning av diesel och el/fjärrvärme. För att uppnå detta så är medarbetarnas och chefernas engagemang och motivation inom miljöområdet en viktig framgångsfaktor. Gävle Hamn ska uppnå faktisk och upplevd säkerhet och trygghet för medarbetare, kunder och andra som vistas eller verkar inom hamnområdet: Här är den viktigaste framgångsfaktorn att vi har ett systematiskt säkerhetsarbete. Detta innebär att vi dels har en funktionell skyddsorganisation samt samordning av externa aktörer i hamnområdet och dels att vi har ett funktionellt system för avvikelsehantering. En risk som identifierats är att chefer/arbetsledare inte lyckas föregå som goda exempel och driva igenom den konsekvenskultur som behövs för att alla (medarbetare, kunder, samarbetspartners) ska följa säkerhetsreglerna. För att få kontroll på vårt dagvattenutsläpp så kommer hamnen ta fram en dagvattenutredning över systemet. Andelen kontrollerade avrinningsytor skall under perioden ökas. Indikator Relativ energiförbrukning el och fjärrvärme 3,6% 3,5% 3,5% 3,5% Rapportering av tillbud 25 st 50 st 60 st 80 st Relativ dieselförbrukning 5,5% 5% 4,9% 4,8% Andel kontrollerade dagvatttenutsläpp 70% 75% 80% 85% Ekonomi Gävle Hamn ska nå ett tillfredsställande resultat som ger utrymme för framtida investeringar. För att nå det strategiska målet behöver bolaget ha ett EBITDA på 40 procent, dels för att täcka kapitalkostnader på redan befintliga investeringar men även för kommande investeringar som ligger med i budget och plan framåt. En viktig framgångsfaktor är att bolaget har en aktiv försäljningsorganisation som fokuserar på affärsutveckling samt en väl utvecklad planerings- och uppföljningsprocess där systematik och kvalitetssäkring är viktiga delar. Ytterligare en viktig framgångsfaktor är att få medarbetarna att bli kostnadsmedvetna, dvs att kostnader ifrågasätts och inte bara accepteras. Indikator Prognosavvikelse 10% 10% 10% 10% EBITDA-marginal% 40% 40% 40% 40% Prognosavvikelse mäts i procent av resultat i utfall i förhållande till prognos EBITDA-marginal% mäts genom rörelseresultat före avskrivningar i förhållande till nettoomsättning. Uppdragen Skolan ska fungera som en mötesplats för kommunens verksamheter, medborgare och näringsliv. Gävle Hamn AB deltar i Utbildningschansen i samarbete med Utbildningscentrum, ingår i samarbetsprojektet Welcome to us samt är Trossenföretag. Gävle Hamn AB ska utgöra det självklara godsnavet för sjötransport i vår region och därigenom skapa förutsättningar för tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling. 126

158 Gävle Hamn AB samarbetar både med Arbetsförmedlingen och AME för att skapa arbetstillfällen för personer som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Gävle Hamn AB deltar tillsammans med Region Gävleborg, ett par närliggande kommuner samt några större företag, i projektet El-vägar som går ut på att skapa förutsättningar för elburen tung trafik på E16, mellan Gävle och Storvik. Projektet har nu kvalificerats vidare och ska därmed lämna in en projektansökan i mars. Gävle Hamn AB ska utveckla hamn- och logistikverksamheten genom att tillhandahålla mark och infrastruktur, svara för nationell och internationell marknadsföring samt genom strategisk samverkan och samarbete utveckla hamnens roll som regionens ledande export- och importhamn. Ytterligare ett projekt som handlar om samverkan med fokus på logistik, är LNG (Liquefied Natural Gas) projektet. Gävle Hamn AB har skapat förutsättningar för en etablering av LNG terminal, vilket ger effekt både på miljö och sysselsättning. Beslut om ev etablering kommer att tas av Skangass styrelse i slutet av Investeringsverksamhet Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut om en ny containerterminal kommer bolaget under att påbörja projektering för en ny containerterminal. Den totala investeringsbudgeten är beräknad till ca 500 mnkr. Om Skangass fattar beslut om etablering av en LNG-terminal kommer Gävle Hamn under våren att börja investera i infrastrukturen, det vill säga valla in och fylla ut ett nytt område och uppgradera den befintliga kajen i anslutning till området. Totalt rör det sig om knappt 70 mnkr under år. Under hösten 2014 påbörjades byggnationen av en ny bulkkaj. Den kommer att färdigställas till sommaren Därutöver så sker investeringar i fordon och maskiner enligt den ersättningsplan som bolaget har. Utvecklingsområden Gävle Hamn ser fyra områden som speciellt viktiga utvecklingsområden. Det första området, att bearbeta marknaden och erbjuda ett utökat tjänsteutbud, är något vi arbetat mycket aktivt med då vi utökat vår marknadsavdelning samt etablerat ett kundcenter. Det andra området som även det är viktigt för att kunna utvecklas i rätt riktning handlar om att stärka medarbetarskapet inom verksamheten. Under 2014 tog alla medarbetare tillsammans fram bolagets värdegrund. Aktiviteter i samma inriktning kommer att fortsätta. Det tredje området är säkerheten inom hamnen. Detta är prioriterat då bolaget både har arbetsmiljökrav samt legala krav avseende sjöfartsskydd för att kunna bedriva hamnverksamhet. Bolaget fortsatte under 2014 utveckling av samarbetsorgan med verksamhetsutövarna i hamnområdet samt utbildning avseende skyddsfrågor, för både bolagets medarbetare och entreprenörer. Det fjärde området är vår miljöpåverkan. Där fortsätter bolaget på den inslagna banan att minska användandet av fossila bränslen. För verksamheten viktiga nyckeltal Bokslut Prognos Budget Nyckeltal Godsvolym, miljoner ton 4,6 4,8 5,1 5,3 5,6 5,9 Fartygsanlöp, st Godsvolymen beräknas öka med 5 procent varje år from Antalet fartygsanlöp beräknas vara oförändrat över tiden. I och med att farleden muddrats så kan större fartyg anlöpa vilket ger ökade godsvolymer även om antalet anlöp är konstant. 127

159 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET TOTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Summa intäkter 234,9 255,5 270,3 289,2 308,8 359,2 Personalkostnader -82,9-85,9-85,3-89,0-92,0-95,0 Övriga externa kostnader -86,2-74,6-80,4-84,4-91,0-94,0 Av- o nedskrivning -43,2-51,6-57,7-71,8-79,9-87,3 Summa kostnader -212,3-212,1-223,4-245,2-262,9-276,3 Rörelseresultat 22,6 43,4 46,9 44,0 45,9 82,9 Räntekostnader -29,9-34,1-38,7-50,2-60,5-66,2 Resultat efter finansiella poster -7,3 9,3 8,2-6,2 14,6 16,7 Koncernbidrag/utdelning* 17,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 * Avser påverkan på kassan BALANSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Anläggningstillgångar 1 197, , , , , ,6 Omsättningstillgångar 69,9 69,9 69,9 69,9 69,9 69,9 Summa tillgångar 1 267, , ,5 1939, , ,5 Eget Kapital 152,7 162,0 170,2 164,0 149,4 166,1 Långfristiga skulder inkl avsättningar 946, , , , , ,9 Kortfristiga skulder 169,0 118,6 110,4 116,6 131,2 114,5 Summa skulder och eget kapital 1 267, , ,5 1939, , ,5 128

160 INVESTERINGSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Gävle Hamn 179,1 193,5 267,5 392,0 198,0 121,0 Investering genom utlåning till staten 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nettoinvesteringar* 179,1 193,5 267,5 392,0 198,0 121,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala investeringar exkl. förs. 179,1 193,5 267,5 392,0 198,0 121,0 *Nettoinvestering = investering minus eventuella bidrag och ersättningar. ÖNSKAD KREDITRAM Prognos Budget Belopp i mnkr 2014 Kontoställning samt kvarvarande inv ,0 Externa lån 618,5 Investeringar 267,5 Önskad kreditram 1 069,0 FINANSIERINGSBUDGET INVESTERINGAR Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Resultat exkl reavinst/förlust -2,8 9,3 8,2-6,2-14,6 16,7 Avskrivningar 43,2 51,6 57,7 71,8 79,9 87,3 Koncernbidrag/utdelning 30,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning 1,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering -180,6-193,5-267,5-392,0-198,0-121,0 Finansieringsbehov -108,0-132,6-201,6-326,4-132,7-17,0 NYCKELTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Avkastning på eget kapital -4,8% 5,7% 4,8% -3,8% 9,8% 10,0% Avkastning på totalt kapital 1,8% 3,1% 2,9% 2,3% 2,2% 4,0% Soliditet 12,1% 11,5% 10,5% 8,5% 7,3% 8,0% 129

161 Övriga bolag 130

162 Gästrike Vatten AB Gästrike Vatten AB har under år 2008 bildats som ett gemensamt VA-bolag för drift av VA-verksamhet i Gävle, Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommun. Gästrike Vatten AB är moderbolag i koncernen innehållande all personal och utrustning som behövs för drift av VA-anläggningarna. Moderbolaget ägs gemensamt av de ingående kommunerna där Gävle kommun äger 70 procent av aktierna och de övriga kommunerna äger var för sig 10 procent. Gävle Vatten AB Varje kommun har genom moderbolaget Gästrike Vatten AB ett dotterbolag som äger VA-anläggningarna i respektive kommun. Dotterbolagen är huvudmän för VA-verksamheten i respektive kommun. I dotterbolaget redovisas kommunens kostnader för VA-verksamheten. Genom de kommunvisa dotterbolagen tillförsäkras varje kommun genom bolagskonstruktionen en fullständig kontroll över anläggningarna i respektive kommun och kan själva besluta om sina utbyggnadsplaner och sätta sina egna VA-taxor. I kommunplanen redovisas därmed dotterbolaget Gävle Vatten AB i sin helhet. 131

163 Gävle Vatten AB VERKSAMHETSPLAN Mål inom respektive perspektiv Medborgare och kunder Medborgare och kunder har förtroende för våra VA-tjänster. Säkra leveranser av god kvalitet ger medborgare och kunder en trygg VA-försörjning. Hög tillgänglighet och en enkel och tydlig kommunikation ger en god service. Indikator Nöjd kundindex 3,2 3,3 3,4 3,5 Hälsomässigt säkert vatten 1% 1% 1% 1% Nöjd kundindex ger oss en indikation om hur kunden upplever våra VA-tjänster. t beskriver vår utveckling ur ett kundperspektiv, i en femgradig skala, där fem är mycket nöjd. Hälsomässigt säkert vatten ger oss en indikation om hur väl vi uppfyller kvalitetskraven. t beskriver andelen prover med anmärkning i förhållandet till prover enligt fastställt kontrollprogram. Strategier för att nå målet: Vi identifierar beskriver och kommunicerar värdet av våra VAtjänster. Vi synliggör vår verksamhet som en viktig del i ett modernt samhällsbyggande. Genom att identifiera och beskriva värdet med våra VA-tjänster så tydliggör vi vårt uppdrag och ansvarsområde. Detta möjliggör en tydligare kommunikation om våra VA-tjänster. Vi kommunicerar värdet via bland annat personliga möten, Internet, nyhetsbrev och broschyrer. På så vis ger vi såväl medborgare och kunder som medarbetare ökad kunskap om värdet av våra VA-tjänster. Detta skapar ökad förståelse för och trygghet med vår verksamhet. Vi identifierar våra arbetsprocesser och arbetar efter tydliga rutiner i vår linjeverksamhet. Vi identifierar arbetsprocesser och tar fram och arbetar efter tydliga rutiner för ärendehantering. Detta möjliggör en snabbare ärendehantering med samma resultat oavsett vem som utför ärendet. I sin tur ger det tydlighet till medborgare och kunder till exempel gällande svarstider, förhållningssätt, ansvar, kostnader, krisberedskap. Vi följer upp och utvecklar våra rutiner för egenkontroll, uppströmsarbete, bräddning och utsläpp Vi utvärderar och utvecklar våra rutiner för egenkontroll för att upprätthålla livsmedelskvaliteten på vårt vatten. Vi ser till att det renade avloppsvattnet har så låg miljöpåverkan som möjligt innan det släpps till recipient. Vi utvecklar vår kontroll av flöden och kvalitet i ledningsnätet. Vi identifierar och kommunicerar servicemål. Servicemålen beskriver och tydliggör vilka förväntningar medborgare och kunder kan ha på vår verksamhet. Vi beskriver bland annat ansvar, krav, leveranser, kvalitetskrav, driftstörningar och underhåll. Vi kommunicerar våra servicemål via bland annat personliga möten, Internet, nyhetsbrev och broschyrer. Servicemålen hjälper oss att prioritera i vår verksamhet, samtidigt som de tydliggör vilka förväntningar vi har på oss. Medarbetare Gävle Vatten har ingen egen anställd personal. All personal är anställd i moderbolaget Gästrike Vatten. Hållbart samhälle VA-verksamheten utvecklar långsiktiga hållbara lösningar. Minskad miljöpåverkan och god hushållning av resurser ger en trygg och långsiktig VA-försörjning. Gävle Vatten tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. En långsiktigt hållbar VAförsörjning styrs av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Strategier för att nå målet: Vi identifierar, analyserar och skapar förutsättningar för en trygg vattenförsörjning. Vi tar fram och följer upp en vattenförsörjningsplan. en innebär att på kort och lång sikt säkra en vattenförsörjning av god kvalitet och tillräcklig kapacitet samt en tillfredsställande reservvattenförsörjning. en omfattar att trygga och skydda nuvarande vattentäkter samt identifiera potentiella vattenresurser för framtiden. Vi identifierar, analyserar och skapar förutsättningar för en god avloppshantering. Vi driver arbetet med att ta fram en regional avloppsstrategi. Den visar riktningen för framtidens avloppshantering såväl lokalt som regionalt. Vi tar fram en avloppsförsörjningsplan. en ska innehålla långsiktigt hållbara lösningar som bidrar till minskad miljöbelastning. Vi analyserar och skapar förutsättningar för att tillvarata restprodukter Vi driver arbetet med att ta fram en regional strategi för slam och restprodukter. Strategin ska ge en gemensam inriktning för bästa ekonomiska, tekniska och miljömässiga hantering i regionen. Strategin 132

164 syftar till att slammet från reningsverken ska användas som en resurs på bästa miljömässiga sätt för regionen. Vi planlägger och genomför förnyelse av befintliga VA-ledningar. Vi tar fram en detaljerad förnyelseplan som redovisar förväntad livslängd på anläggningar och behov av investeringar. Vi analyserar driftstörningar, tekniska förutsättningar, miljöpåverkan och tar fram en genomförandeplan för ledningsförnyelse. Indikator Förnyelseplan 80% 85% 90% 95% Förnyelseplan ger oss en indikation om hur väl vi genomför planerad förnyelse av VAledningar. t visar andelen genomförd förnyelse. Ekonomi Bolaget uppfyller självkostnadsprincipen. Bolaget tar ut avgifter som motsvarar VA-verksamhetens nödvändiga kostnader. Varje generation bär sina egna kostnader för nyttjande av VA-verksamheten. Strategier för att nå målet: Vi tar fram förslag till en VA-taxa på rätt nivå Förslaget på VA-taxan baseras på kända förutsättningar. Vi följer upp och ser till att våra taxor är på rätt nivå, det ger möjlighet till en verksamhet som har full kostnadstäckning. Vi tar fram förslag till förändringar för samtliga bolag baserat på självkostnadsprincipen. Vi utvecklar effektiva arbetsformer Vi förbättrar våra processer och rutiner som ger oss en effektivare resursanvändning. Vi utvecklar vårt kvalitetsledningssystem och följer upp verksamheten. Vi inför ett nytt affärssystem och en enhetlig projektmetodik. Vi upprättar och följer avtal samt inför inköpsstöd. Vi utvecklar ett analysverktyg för intäkts- och kostnadsförändringar. Indikator Intäkter vs kostnader 5% 5% 4% 4% Kostnader vs budget 5% 5% 4% 4% Intäkter vs kostnader ger oss en indikation om förhållandet mellan intäkter och kostnader över tid. t visar avvikelse mellan fastställda intäkter och kostnadsnivåer enligt budget. Kostnader vs budget ger oss en indikation om förhållandet mellan kostnader och budget. t visar avvikelse mellan fastställd budget och kostnadsutfall. Uppdragen Gävle Vatten AB har ingen personal utan är endast ett anläggningsbolag varmed ingen verksamhet bedrivs utifrån uppdragen. Gävle Vatten AB är huvudman för den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i Gävle kommun, innefattande vattenproduktion och distribution, avledning och rening av spillvatten samt omhändertagande av vid reningen avskiljt slam. Bolaget är ett rent anläggningsbolag och har ingen personal anställd. Verksamheten sköts av det regionala VA-bolaget Gästrike Vatten AB. Gästrike Vatten AB är moderbolag i koncernen (GVAB KC) där Gävle kommun äger 70 procent av aktierna. Gävle Vatten AB är ett dotterbolag och äger alla VA-anläggningar för kommunalt VA i Gävle kommun. Gästrike Vatten AB ser som en viktig fråga för huvudmännen och för ägarnas räkning att synliggöra VA-verksamheten och dess frågor både utifrån att ge kunskap till samhällsmedborgare och att intressera blivande medarbetare att utbilda sig inom de områden som VA-verksamheten nu och i framtiden behöver kompetens för. Gästrike Vatten AB arbetar med skolan i olika nivåer, dels genom studiebesök från grundskolan, dels erbjuds praktik för skolungdomar i olika åldrar. Dessutom har vi ett mycket nära samarbete med Högskolan i Gävle där programmet Miljöteknik Vatten och Avfall är ett resultat av detta. Där deltar vi med praktikplatser, projektarbeten och föreläsningar. Programmet är en gedigen utbildning som ger en eftertraktad ingenjörsexamen, och bra grund inför framtiden. Gästrike Vatten AB har för samtliga dotterbolag arbetat aktivt med att minska kostnaderna och öka affärsmässigheten för VA-verksamheten och därmed öka kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls för huvudmännens räkning. Vi har inte arbetat med internationalisering som verktyg för utvecklingen. Investeringsverksamhet Utbyggnad av kommunalt VA för Norrlandet sker under planperioden. Utbyggnad av kommunalt VA för omvandlingsområden och bostadsexploatering sker i samråd med kommunen för aktuella områden. För att ha en trygg och säker vattenförsörjning med så väl gott skydd, god kvalitet och god kvantitet krävs många olika insatser på så väl kort som lång sikt. För samtliga vattentäkter finns ett behov av reservvattenförsörjning, arbetet pågår under hela planperioden. Vattenskyddsområden behöver ses över och revideras utifrån behov av förändrade skyddsområden arbete kommer att påbörjas under planperioden. Med ökad kunskap om våra vattentäkter och dricksvattenanläggningar, nya re- 133

165 kommendationer och vägledningar ser vi att förändringar av beredningen behöver vidtas. Skyddsbarriärer behöver installeras vid vattenförsörjningen vid vattenproduktionsanläggningarna på Sätraverket, Totra och Axmar, arbetet kommer att påbörjas under planperioden. De åtgärder som genomförts på Gävle-Valboåsen för att stärka och säkerställa både kvalitet och mängd på råvattnet för försörjning av Gävle kommer att följas upp och analyseras för om vidtagna åtgärder är tillräckliga. Dagens vatten och avloppssystemen byggdes under 1900-talet med tyngdpunkt under 60- och 70-talen. Då hade miljöproblemen i våra sjöar och vattendrag växt i omfattning. Fram till nu har underhåll och förnyelsetakten varit relativt låg, förnyelsetakten på ledningsnätet måste ökas under planperioden till en högre generell nivå. Belastningen på Duvbackens reningsverk tangerar gällande tillstånd och villkor. Från skärps dessutom utsläppskravet på fosfor. Då Gävle kommuns befolkning ökar samt att nya områden byggs ut med kommunalt VA kommer nytt tillstånd att sökas. Långsiktig behöver avloppshanteringen ses ur ett regionalt perspektiv. Utvecklingsområden Långsiktig VA-försörjning för regionen omfattande kommuner i närområdet. Med utgångspunkt i vad som är de strategiskt bästa lösningarna med hänsyn till kostnader och framtida generationers möjlighet till en god VA-försörjning av god kvalitet. Det omfattar hela kedjan från vattenförsörjning till hantering av slam från renat avloppsvatten till förädling av biogas. Arbete pågår med att ta fram en vattenförsörjningsplan, regionalt och per kommun pågår, parallellt pågår utredningar för att långsiktigt säkra vattenresurser för reservvattenförsörjning, idag finns ingen tillfredsställande reservvattenförsörjning. För verksamheten viktiga nyckeltal Bokslut Prognos Budget Nyckeltal Antal driftstörningar vattenläckor (st) 65,00 30,00 50,00 50,00 50,00 50,00 Antal driftstörning avloppsstoppar (st) 115,00 90,00 150,00 150,00 150,00 150,00 Producerad mängd (m³) , , , , , ,00 Mottagen mängd (m³) , , , , , ,00 Försåld mängd (m³) , , , , , ,00 134

166 Intäkts- och kostnadsutveckling RESULTATBUDGET TOTAL Bokslut Prognos Budget Belopp i mnkr Periodiserad intäkt via investeringsfond 4,9 6,5 6,0 31,0 31,6 18,5 överuttag/underuttag 0,0 0,0 2,4 2,4 3,4 3,4 Övriga intäkter -12,1 11,3 7,3 3,3 4,0 5,1 Summa intäkter 127,6 118,5 139,1 139,1 154,4 181,6 120,4 136,3 154,8 175,7 193,3 208,5 Verksamhetskostnader -89,5-106,0-104,3-106,7-109,2-111,8 Övriga externa kostnader -19,6-16,5-20,0-20,6-21,2-25,4 Av- o nedskrivning -8,8-9,0-14,9-25,6-32,6-39,1 Summa kostnader -117,9-131,5-139,2-152,9-163,0-176,3 Rörelseresultat 2,5 4,8 15,6 22,8 30,3 32,2 Reavinst/förlust (materiella o finansiella) 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteintäkter 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Räntekostnader -2,7-5,0-15,6-22,8-30,3-32,2 Resultat efter finansiella poster före skatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 BALANSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Anläggningstillgångar 191,1 329,1 582,7 906, , ,4 Omsättningstillgångar 9,7 23,6 5,0 5,0 5,0 5,0 Summa tillgångar 200,7 352,7 587,7 911, , ,4 Eget Kapital 4,4 44,5 44,5 44,5 44,5 44,5 Avsättningar 1,8 10,0 2,0 2,0 2,0 2,0 Långfristiga skulder Gävle kommun 68,5 186,1 435,1 537,3 605,6 644,5 Långfristiga skulder (inve-steringsfond 23,5+10) 23,5 31,2 28,8 25,5 22,1 18,8 Övriga långfristiga skulder (period anläggningsavg) 43,6 61,3 57,8 273,3 450,1 495,6 Skuld till abonnenter (över/underuttag) 31,0 19,7 12,4 9,1 5,1 0,0 Övr kortfristiga skulder 28,0 0,0 7,1 19,5 74,2 164,1 Summa skulder och eget kapital 200,7 352,7 587,7 911, , ,4 135

167 INVESTERINGSBUDGET Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Exploateringsverksamhet 21,4 100,0 85,0 94,0 55,0 45,0 Ny- och reinvesteringar 37,1 38,8 173,5 255,0 270,0 160,0 Invetseringar avs. investeringsfond 13,2 8,2 10,0 0,0 0,0 0,0 Nettoinvesteringar* 71,7 147,0 268,5 349,0 325,0 205,0 Försäljningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala investeringar exkl. förs. 71,7 147,0 268,5 349,0 325,0 205,0 *Nettoinvestering = investering minus eventuella bidrag och ersättningar. FINANSIERINGSBUDGET INVESTERINGAR Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Resultat exkl rea-vinst/förlust/ 7,2-17,8-15,7-36,7-38,9-27,0 Avskrivningar 8,8 9,0 14,9 25,6 32,6 39,1 Inkomst anläggningsavgift 4,7 30,0 10,0 258,0 263,0 154,0 Försäljning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Investering -37,1-38,8-173,5-255,0-270,0-160,0 Exploateringar -21,4-100,0-85,0-94,0-55,0-45,0 Finansieringsbehov -37,8-117,6-249,3-102,0-68,3-38,9 NYCKELTAL Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Investeringsfond, mnkr 23,5 31,2 28,8 25,5 22,1 18,8 Skuld till taxekollektiv, mnkr 31,0 19,7 12,4 9,1 5,1 0,0 Avkastning på eget kapital -1,7% 0,0% 0,0% -0,1% 0,1% -0,1% Avkastning på totalt kapital 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Soliditet 2,2% 12,6% 7,6% 4,9% 3,7% 3,2% 136

168 Ekonomiska sammanställningar, kommunen 137

169 Resultatbudget Belopp i mnkr Not Bokslut 2013 Prognos 2014 KF-budget Budget Verksamhetens intäkter ,2 949,3 892,7 926,1 991, ,6 999,8 Verksamhetens kostnader , , , , , , ,8 Avskrivningar 2-79,3-77,7-85,7-89,7-91,5-92,7-92,4 Verksamhetens Nettokostnad , , , , , , ,3 Skatteintäkter , , , , , , ,4 Generella bidrag och utjämning 5 662,8 706,7 687,1 742,1 742,9 729,0 712,9 Finansiella intäkter 6 307,2 293,9 341,2 286,4 309,2 324,0 340,5 Finansiella kostnader 7-238,0-204,9-228,2-187,8-211,8-226,9-245,7 Resultat före Extraordinära poster 122,7 165,2 120,7 133,0 125,3 171,2 149,7 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 122,7 165,2 120,7 133,0 125,3 171,2 149,7 Varav: Realisationsvinst och exploateringsresultat 50,7 22,5 49,7 32,4 58,0 61,9 38,3 Resultat exkl reavinst, exploatering, garantiförs. 72,0 142,7 71,0 100,5 67,3 109,3 111,3 Årets resultats*andel av Skatteintäkterna 1,6% 2,9% 1,5% 2,0% 1,3% 2,0% 1,9% * exkl. realisationsvinster, exploateringsresultat och garantiförsäkring Resultatbudgetens uppgift är att beskriva och förklara det årliga ekonomiska resultatet av kommunens verksamhet. Resultatbudgeten redovisar samtliga intäkter och kostnader samt hur det egna kapitalet förändras under budgetåret. Verksamhetens nettokostnad hämtas från kommunens driftbudget i internredovisningen och redovisas exklusive internränta och övriga interna transaktioner. Resultat före extraordinära poster beskriver resultatet sedan skatteintäkter och kommunal utjämning samt finansnetto ställts mot kostnaden för den egentliga verksamheten. Årets resultat visar förändringen av det egna kapitalet under året. 138

170 Balansbudget Belopp i mnkr Bokslut Prognos Budget Not Tillgångar Anläggningstillgångar Imatriella/matriella tillgångar , , , , , ,1 Finansiella tillgångar , , , , , ,7 Summa anläggningstillgångar 9 624, , , , , ,7 Omsättningstillgångar Förråd/lager/exploateringsfast 10 38,7 53,1 52,3 32,7 25,8 22,7 Kortfristiga fordringar ,1 629,7 649,9 640,9 623,5 621,9 Kortfristiga placeringar ,8 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8 Kassa och bank 381,8 281,8 281,8 301,3 426,0 570,1 Summa omsättningstillg , , , , , ,5 Summa tillgångar , , , , , ,3 Eget kapital och skulder Eget kapital , , , , , ,9 Årets resultat 122,7 165,2 133,0 125,3 171,2 149,7 Summa eget kapital 3 679, , , , , ,6 Skulder Avsättningar ,0 485,6 479,5 501,8 481,0 478,1 Långfristiga skulder , , , , , ,4 Kortfristiga skulder , , , , , ,1 Summa skulder 7 198, , , , , ,6 Summa eget kapital/skulder , , , , , ,3 Ansvarsförpliktelse: Pensioner 2 332, , , , , ,3 Soliditet 1 33,8% 34,5% 33,5% 32,8% 33,4% 33,7% Soliditet 2 24,3% 29,2% 32,2% 34,4% 36,7% 38,1% Kassalikviditet 116,6% 100,4% 105,9% 104,9% 114,7% 126,6% Soliditet 1: Andel eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditet 2: Andel eget kapital av de totala tillgångarna justerat för förmedlade lån till kommunala bolag samt den del av det egna kapitalet som motsvarar ansvarsförbindelsen för pensionsåtagandet. Balansbudgeten visar den ekonomiska ställningen vid årets slut. Balansbudgeten visar värdet av kommunens samtliga tillgångar (kapitalanskaffningen) och hur dessa har finansierats, externt med skulder och internt med avsättningar och eget kapital (kapitalanskaffningen). Inom linjen under rubriken Ansvarsförpliktelse redovisas till och med 1997 intjänade pensionsförpliktelser till personalen. 139

171 Kassaflödesbudget Belopp i mnkr Prognos Budget 2014 Den löpande verksamheten Årets resultat 165,2 133,0 125,3 171,2 149,7 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet: Av- och nedskrivningar 77,7 89,7 91,5 92,7 92,4 Avsättningar 19,6-6,1 22,3-20,8-2,9 Realisationsvinst -8,0-1,0-1,0-1,0-1,0 Realisationsförlust 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 254,5 215,5 238,1 242,1 238,1 Ökning/minskning förråd/lager/expl.fast. -14,4 0,8 19,5 7,0 3,1 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 34,4-20,1 8,9 17,5 1,6 Ökning/minskning kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 34,2-37,4 20,7 2,9 12,6 Kassaflöde från löpande verksamhet 308,7 158,8 287,3 269,5 255,4 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -172,1-180,6-226,3-166,2-132,7 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,4 20,0 20,0 20,0 20,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -40,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -197,7-160,6-206,3-146,2-112,7 Finansieringsverksamheten Nyupptagna egna lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Nyupptagna förmedlade lån 314,1 666,8 504,9 146,3 166,1 Amortering av egna lån -260,0-17,2-62,9 0,0 0,0 Amortering av förmedlade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar -265,1-647,8-503,4-144,9-164,7 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -211,0 1,8-61,4 1,4 1,4 Årets kassaflöde -100,0 0,0 19,5 124,7 144,1 Likvida medel vid årets början 381,8 281,8 281,8 301,3 426,0 Likvida medel vid årets slut 281,8 281,8 301,3 426,0 570,1 Kassaflödesbudgeten beskriver kommunens betalningsflöden i den löpande verksamheten, respektive investerings- och finansieringsverksamheten. Kassaflödesbudgeten ger en helhetsbild av verksamheten där både intern och extern finansiering redovisas, det vill säga i vilken utsträckning medel genereras internt respektive genom upplåning. 140

172 Notförteckning till resultatbudget Not 1 Verksamhetens nettokostnader exkl avskrivningar Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Verksamhetens intäkter Hyror och arrenden (exkl övergångsbost mm) 70,4 73,6 73,1 85,9 91,5 94,0 Riktade statsbidrag 222,9 259,1 251,7 256,0 260,1 262,8 Realisationsvinster 11,8 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Exploateringsintäkter 41,4 25,7 46,2 80,5 70,2 42,6 Ersättning från garantiförsäkring 36,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga intäkter 683,2 582,9 554,0 568,1 582,8 599,5 Summa intäkter 1 066,2 949,3 926,1 991, ,6 999,8 Verksamhetens kostnader Personalkostnader , , , , , ,5 Pensionskostnader -274,1-282,4-286,6-314,0-320,3-346,5 Köp av verksamhet (skattefinansierad verks.) -858,0-897,3-940,7-969, , ,7 Exploateringskostnader -2,5-11,2-14,8-23,5-9,2-5,2 Övriga kostnader , , , , , ,8 Summa kostnader , , , , , ,8 Verksamhetens nettokostnader, exkl avskrivning , , , , , ,9 I verksamhetens nettokostnader redovisas utöver nämndernas verksamhetskostnader diverse gemensamma kostnader under kommunens finansförvaltning. Arbetsgivaravgifter Gävle kommun ska som arbetsgivare betala lagstadgade och avtalsmässiga arbetsgivaravgifter och försäkringar. Arbetsgivaravgifterna har beräknats utifrån nu kända förhållanden. Utöver dessa kostnader belastas förvaltningarna med ett kalkylerat personalomkostnadspålägg avseende täckning för avtalspensioner och tillhörande löneskatt. % Kommunala avtal Uppdragstagare Lagstadgade avgifter 31,42 31,42 Avtalsenliga avgifter 0,21 Avtalspension 6,83 Totalt 38,46 31,42 Pensionskostnader Pensionskostnaderna i budgetförslaget är beräknad enligt den i redovisningslagen föreskrivna så kallade blandmodellen. Detta innebär att pensionsskuld som är intjänad före 1998 lyfts ut ur balansräkningen och redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkningen baseras på pensionsavtalet KAP-KL och är beräknad enligt riktlinjer för pensionsskuldsberäkning (RIPS 07). 141

173 Forts not 1 Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Pensionskostnader: Årets utbetalning -102,0-105,1-107,7-111,7-118,2 Årets intjänande individuell del -103,2-107,6-120,3-118,6-124,7 Pensionsförsäkringsavgifter -7,0-9,1-10,2-10,3-10,4 Avgiftsbefrielseförsäkring 0,0 0,0-2,8-2,9-3,1 Löneskatt på pensioner mm -51,7-54,1-58,9-59,8-63,3 Summa utbetalningar -263,9-275,9-299,9-303,3-319,7 Årets nyintjänande, avsättning -12,8-8,6-11,4-13,7-21,6 Löneskatt, avsättning -3,1-2,1-2,8-3,3-5,2 Finansiell kostnad, avsättning/löneskatt -4,7-6,4-10,2-14,5-22,4 Summa avsättningar -20,6-17,1-24,3-31,5-49,2 Summa kostnader -284,5-293,0-324,1-334,8-368,8 Kostnader, exkl finansiell del -279,8-286,6-314,0-320,3-346,5 Centralt avsatta budgetmedel För att möjliggöra en aktiv lönepolitik i kommunen och underlätta lönekorrigeringar i samband med arbetsvärderingar, samt viss reserv för nya löneavtal har centrala lönemedel inkluderat arbetsgivaravgifter reserverats i budgeten motsvarande 1,0 procent per år under planeringsperioden. Tillsammans med de generella lönekompensationer som lagts ut direkt i nämndernas ramar har följande årliga löneökningar i procent därmed kalkylerats i budgetförslaget. 3,43% 4,07% 4,2% 4,2% Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Centralt avsatta medel: Oförutsett Kommunfullmäktige 0,5 1,0 1,0 1,0 1,0 Till kommunstyrelsens disposition: Rent oförutsett 15,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Reserv obalanser 0,0 20,0 40,0 40,0 40,0 Föreskrift Socialstyrelse bemanning 0,0 0,0 40,0 40,0 40,0 Minskning av antalet delade turer 2,5 5,0 5,0 5,0 Aktivitetskrav unga år Kommunbidrag ännu ej fördelade 2,0 Kommunbidrag ännu ej fördelade 0,0 3,4 2,9 2,9 2,9 Utredningar/medfinansiering 5,0 4,5 1,5 1,5 1,5 Ej utlagda hyreskomp mm 0,0 6,7 10,3 13,6 16,7 Bostadssociala åtgärder 6,8 18,0 18,0 10,0 10,0 Va Norrlandet 1,5 1,6 2,8 2,8 2,8 Miljöstrategiskt program 0,0 0,0 2,0 4,0 6,0 Datorer i grundskolan/praktikplatser 5,8 5,8 5,8 5,8 5,8 Totalt 34,6 70,5 134,3 131,6 136,7 142

174 Not 2 Avskrivningar Avskrivningar enligt plan ska motsvara värdeminskningen på inventarier och anläggningar och har beräknats utifrån befintliga och planerade anskaffningsvärden för fastigheter, anläggningar, fordon, maskiner och inventarier. Avskrivningar görs enligt nominell metod och påbörjas månaden efter att tillgången tagits i bruk. Not 3 Verksamhetens nettokostnader Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Skattefinansierad verksamhet: Kommunstyrelse -210,0-214,3-188,3-186,4-212,4 Valnämnd -3,3-0,1-0,1-0,1-2,1 Överförmyndarnämnd -6,7-7,4-7,5-7,6-7,8 Revisorskollegiet -4,4-4,5-4,6-4,7-4,8 Teknisk nämnd -197,0-207,5-217,7-226,0-230,6 Byggnads- och miljönämnd -31,0-33,3-33,6-32,6-33,2 Kultur- och fritidsnämnd -277,3-302,1-328,4-334,3-340,0 Utbildningsnämnd , , , , ,8 Näringsliv och arbetsmarknad -179,0-208,2-213,1-219,2-227,0 Socialnämnd -445,6-449,2-448,1-448,7-454,7 Omvårdnadsnämnd , , , , ,6 Summa skattefinansierad verksamhet , , , , ,1 Finansförvaltning: Utjämning arbetsgivaravgifter, pers 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Kalkylerat Po-pålägg pensioner 145,8 151,9 159,1 167,4 176,0 Utgående pensioner och löneskatt -261,5-268,5-288,4-291,7-308,0 Avsättning pensioner/löneskatt -15,9-10,7-14,1-17,0-26,8 Interna räntor 38,2 40,5 51,0 54,7 56,6 Ers ledningsrätt Gävle Energi 1,4 6,2 6,3 6,4 6,5 Garantiförsäkring 21,8-16,0-16,0-16,0-16,0 Oförutsedda behov med mera -34,6-70,5-134,3-131,6-136,7 Särskilda lönemedel 0,0-31,4-65,4-102,2-142,0 Semesterlöneskuldsförändring -5,0-5,0-5,0-5,0-5,0 Diverse 8,3 4,0 4,1 4,2 4,1 Summa finansförvaltning -101,2-200,0-303,3-331,3-391,8 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Not 4 Skatteintäkter 143

175 Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Skatt på eget underlag 22:26, preliminärt 4 146, , , , ,4 Slutavräkning föregående år -7,3 0,0 Prognos slutavräkning innevarande år 11,6 15,9 Summa skatteintäkter 4 150, , , , ,4 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Strukturbidrag 10,1 10,2 10,3 10,4 10,5 Regleringsbidrag/-avgift 22,5 17,9-7,6-34,9-64,0 Fastighetsavgift 155,2 159,4 159,4 159,4 159,4 Inkomstutjämning 643,1 675,4 705,5 723,2 740,0 Kostnadsutjämning -108,0-96,3-100,0-104,2-108,0 Införandebidrag 18,6 0,0 0,0 0,0 0,0 LSS-utjämning -34,9-24,5-24,7-24,9-25,1 Summa generella statsbidrag och utjämning 706,7 742,1 742,9 729,0 712,9 Not 6 Finansiella intäkter Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Förmedlade lån inom koncernen 162,6 154,9 165,5 179,0 190,7 Provision förmedlade lån 20,6 21,9 24,0 25,1 25,6 Utlämnade lån 75,2 74,8 74,5 74,1 73,7 Koncernkonto 3,3 3,5 4,0 4,5 4,8 Swapräntor 18,0 20,0 30,0 30,0 30,0 Övriga finansiella intäkter 11,3 11,3 11,3 11,3 15,6 Summa finansiella intäkter 291,1 286,4 309,2 324,0 340,5 Not 7 Finansiella kostnader 144

176 Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Egen upplåning -6,3-4,8-3,9-1,0 0,0 Förmedlade lån inom koncernen -162,6-154,9-165,5-179,0-190,7 Koncernkonto -2,0-2,5-3,0-3,2-3,5 Swapräntor -18,0-20,0-30,0-30,0-30,0 Finansiella kostnader pension -4,7-6,4-10,2-14,5-22,4 Bank- och förvaltningskostnad -2,2-2,2-2,2-2,2-2,2 Avgår kreditivränta 1,5 3,0 3,0 3,0 3,0 Summa finansiella kostnader -203,8-187,8-211,8-226,9-245,7 Kommunen fungerar som internbank åt bolagen inom koncernen Gävle kommun. I föreliggande budgetförslag har volymförändringarna av utlåning inom koncernen kalkylerats jämfört med läge 31/ De förmedlade lånen har även beaktats i den ränteberäkning som redovisas under finansiella intäkter. Enligt antagna styrprinciper ska pågående investeringar belastas med kreditivränta under aktiv byggtid. Kreditivräntan är beräknad till 3,00 procent under åren 2014 och 3,5 procent under åren. Lånen har beräknats utifrån följande ränteantaganden Kort ränta 0,80% 0,86% 1,15% 1,85% 2,35% Lång ränta 2,10% 2,40% 2,75% 3,00% 3,50% Budgeterad snittränta för nyupplåning 1,84% 2,09% 2,43% 2,77% 3,27% 145

177 Notförteckning till balansbudget Not 8 Immateriella/materiella anläggningstillgångar Prognos Budget Belopp i mnkr 2014 Immateriella anläggningstillgångar 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Materiella anläggningstillgångar: Bokfört värde 1 januari 1 392, , , , ,1 Årets nettoinvesteringar 172,1 180,6 226,3 166,2 132,7 enliga avskrivningar -77,7-88,5-90,3-92,7-92,4 Nedskrivningar p g a försäljningar -5,4-19,0-19,0-19,0-19,0 Övriga nedskrivningar Anskaffningsvärde 31 december 3 140, , , , , ,8 Ackumulerade avskrivningar , , , , , ,5 Avrundning/utjämning Bokfört värde 31 december 1 392, , , , , ,2 Bokfört värde 31 december totalt 1 392, , , , , ,4 Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Aktier och andelar Gävle stadshus AB 316,0 316,0 316,0 316,0 316,0 316,0 Svenska Kommun Försäkrings AB 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB 708,7 708,7 708,7 708,7 708,7 708,7 Gästrike Vatten AB 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 3,5 Gävle Vatten AB 0,0 40,0 40,0 40,0 40,0 40,0 Stiftelsen Parkeringsgaraget Gåvan 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommunförbundet SAM 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 3,1 Övriga, Kommuninvest med flera 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 2,4 Summa aktier och andelar 1 042, , , , , ,2 Långfristiga fordringar Förmedlade lån till koncernföretag Gävle Stadshus AB 230,0 209,6 192,9 176,9 161,6 147,0 AB Gavlegårdarna 2 875, , , , , ,2 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 780,0 935, , , , ,8 Gävle Energi koncern 760,0 713,6 702,6 624,5 535,8 450,4 Gästrike Återvinnare 80,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Gävle Vatten AB 0,0 85,8 345,1 447,2 515,5 554,4 Gävle Hamn AB 617,0 749,6 951, , , ,3 Summa förmedlade lån koncernföretag 5 342, , , , , ,1 146

178 Forts not 9 Övrig utlåning till kommunala bolag Gavlefastigheter Gävle kommun AB 1 172, , , , , ,7 Gävle Hamn AB 368,2 368,2 368,2 368,2 368,2 368,2 Gävle Energi (förlagslån) 89,3 89,3 89,3 89,3 89,3 89,3 Gävle Vatten AB 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 71,0 Summa övrig utlåning koncernföretag 1 701, , , , , ,1 Övrig långfristig utlåning Bomhus Folkets Hus 15,4 5,9 5,9 5,9 5,9 5,9 Norrsundets Folkets Hus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Läkerol Arena 109,9 109,9 109,9 109,9 109,9 109,9 Gävle Golfklubb 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Sjöfartsverket 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Trafikverket 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommuninvest i Sverige AB (förlagslån) 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 Summa övrig utlåning 136,8 127,3 127,3 127,3 127,3 127,3 Finansiell fordran, stb Hamnled 0,0-38,0-55,5-55,5-55,5-55,5 Fordran jämkning moms Gavlefastigheter 9,5 8,1 6,8 5,4 4,0 2,7 Fordran jämkning moms Gävle Hamn 0,2 0,1 0,0-0,1-0,1-0,1 Övriga långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avrundning/utjämning 0,1 Summa långfristiga fordringar 7 189, , , , , ,5 Summa finansiella anläggningstillgångar 8 231, , , , , ,7 Not 10 Förråd, lager, exploateringsfastigheter Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Förråd, lager 3,6 3,6 3,6 3,6 3,6 3,6 Exploateringsfastigheter 35,1 49,5 48,7 29,1 22,2 19,1 Avrundning/utjämning Summa förråd, lager, expl.fastigheter 38,7 53,1 52,3 32,7 25,8 22,7 Not 11 Kortfristiga fordringar Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Kommunalskatt 45,3 11,6 27,5 15,9 0,0 0,0 Fastighetsavgift 59,0 58,5 62,7 65,3 63,7 62,1 Övriga fordringar 559,7 559,7 559,7 559,7 559,7 559,7 0,1 0,1 0,1 Summa kortfristiga fordringar 664,1 629,7 649,9 640,9 623,5 621,9 Not 12 Kortfristiga placeringar Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Deposit 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8 Summa kortfristiga placeringar 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8 168,8 147

179 Not 13 Eget kapital Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Ingående eget kapital 3 556, , , , , ,9 Årets resultat 122,7 165,2 133,0 125,3 171,2 149,7 Summa Eget Kapital 3 679, , , , , ,6 Not 14 Avsättningar Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Hamnspår 19,0 19,0 19,0 19,0 9,5 0,0 Deponier 99,3 99,3 77,3 77,3 37,3-0,9 Övriga avsättningar 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 1,1 Avsättning för pensioner och liknande förpliktiktelser: Ingående avsättning för pensioner 278,9 295,4 309,2 328,8 354,1 Ingående avsättning till särskild löneskatt för pens. 67,7 70,8 72,9 75,7 79,0 Förändring av avsättning pensioner 12,8 8,6 11,4 13,7 21,6 Ränteuppräkning pensioner 3,8 5,1 8,2 11,7 18,0 Förändring av löneskatt 3,1 2,1 2,8 3,3 5,2 Utgående avsättning för pensioner 278,9 295,4 309,2 328,8 354,1 393,7 Utgående avsättning till särskild löneskatt för pens. 67,7 70,8 72,9 75,7 79,0 84,2 Summa avsättningar 466,0 485,6 479,5 501,8 481,0 478,1 Not 15 Långfristiga skulder Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Förmedlade lån till kommunala bolag 5 342, , , , , ,0 Gävle kommuns egna lån 340,0 80,0 62,9 0,0 0,0 0,0 Investeringsbidrag 8,4 8,4 8,4 8,4 8,4 8,4 Summa långfristiga skulder 5 690, , , , , ,4 Not 16 Kortfristiga skulder Belopp i mnkr Prognos 2014 Budget Kommunalskatt 23,4 47,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Pensionsskuld individuell del 98,5 103,2 107,6 120,3 118,6 124,7 Särskild löneskatt på individuell pensionsavgift 29,8 29,9 31,0 34,1 33,7 35,2 Semesterlöneskuld 185,1 190,1 195,1 200,1 205,1 210,1 Övriga kortfristiga skulder 705,1 705,1 705,1 705,1 705,1 705,1 Summa kortfristiga skulder 1 042, , , , , ,1 148

180 Driftbudget år Belopp i mnkr Nämnd/Styrelse Intäkt Kostnad Netto Kommunbidrag Årets resultat Skattefinansierad verksamhet Revisorskollegiet 1,0-5,5-4,5 4,5 0,0 Kommunstyrelse 179,1-425,8-246,7 246,7 0,0 Kommunstyrelse reavinst/-förlust 47,2-14,8 32,4 0,0 32,4 Valnämnd 0,0-0,1-0,1 0,1 0,0 Överförmyndarnämnd 1,0-8,4-7,4 7,4 0,0 Teknisk nämnd 60,2-267,7-207,5 207,5 0,0 Byggnads- och miljönämnd 32,0-65,3-33,3 33,3 0,0 Kultur- och fritidsnämnd 81,9-383,9-302,1 302,1 0,0 Utbildningsnämnd 275, , , ,5 0,0 Näringsliv- och arbetsmarknadsnämnd 130,3-338,6-208,2 208,2 0,0 Socialnämnd 84,7-533,9-449,2 449,2 0,0 Omvårdnadsnämnd 297, , , ,4 0,0 Delsumma 1 190, , , ,0 32,4 Finansförvaltning 198,6-398,1-199,5 Avgår Interna intäkter och kostnader -462,6 462,6 Summa verksamhetens Nettokostnad 926, , ,0 149

181 Verksamhetens nettokostnad Inklusive planenliga avskrivningar och pensionsavsättningar men exklusive realisationsvinster och exploateringsresultat uppgår verksamhetens nettokostnader till mnkr år (5 066 mnkr inklusive realisationsvinster mm), vilket är en ökning med 295 mnkr eller 6,1 procent jämfört med prognos för år Kommunens bruttokostnader i den löpande verksamheten inklusive avskrivningar beräknas år öka med 249 mnkr. Den genomsnittliga ökningstakten för bruttokostnaderna under den senaste treårsperioden uppgår till ca 148 mnkr per år. Under år 2012 överfördes dock kollektivtrafiken till ny huvudman (Landstinget) genom skatteväxling, varvid bruttokostnaden sänktes med ca 82 mnkr detta år. År 2013 överfördes hemsjukvården från Landstinget genom skatteväxling, varvid bruttokostnaden ökade med ca 47 mnkr. Om dessa förändringar exkluderas uppgår den genomsnittliga bruttokostnadsökningen till ca 160 mnkr per år under perioden. För år 2014 innebär nuvarande prognos en bruttokostnadsökning med ca 127 mnkr. Under året har Markbyggarna överförts till kommunalt bolag. De externa kostnaderna sjunker därmed med ca 27 mnkr jämfört med år Löne- och prisnivåerna förväntas hållas nere av det rådande konjunkturläget. För arbetsmarknaden träffades nya löneavtal under år 2012 som även innefattar år. För att uppnå budgeterat årsresultat ställs krav på reationaliseringar/omstruktureringar hos kommunens nämnder. I övrigt påverkas även kostnadsutvecklingen i bruttotermer av strukturella förändringar. Detta kan till exempel vara nivån på verksamheter finansierade med riktade statsbidrag eller liknande. De tilldelade kommunbidragen stiger totalt med 238 mnkr jämfört med aktuell budget för år För år har kommunbidragen utökats med 117 mnkr till följd av pris- och löneökningar. Sammantaget motsvarar detta en ökning av verksamhetens nettokostnader med 2,5 procent. Genom förändringar i befolkningsstrukturen och övriga volymförändringar har kommunbidragen ökat med 99 mnkr. 10 mnkr av nuvarande kommunbidrag bortfaller då dessa avser projekt, tilläggsanslag och liknande som avslutas i samband med år 2014 års utgång. Nämndernas kommunbidrag har generellt nedjusterats med 1,0 procent som effektiviseringskrav, vilket motsvarar 49 mnkr. Återstående 81 mnkr har tilldelats verksamheterna som riktade ramtillskott. Totalt tilldelas de prioriterade verksamheterna för-, grund- och gymnasieskola, vård och omsorg 79 procent av de sammanlagda kommunbidragen. För att uppnå en ekonomisk balans är det nödvändigt att samtliga nämnder lyckas klara verksamheten inom de tilldelade ramarna. För närvarande redovisar underskottsnämnder obalanser på ca 62 mnkr. Dessa obalanser bör kunna åtgärdas med de ramtillskott nämnderna tilldelas år, främst genom volymtillskotten. Dessutom budgeteras en reserv på 20 mnkr för eventuellt återstående obalanser centralt under finansförvaltningen. För att nå det budgeterade årsresultatet år finns sammantaget ett utrymme att öka verksamheternas nettokostnader med 6,1 procent eller med 5,3 procent om försäkringsersättningen från Kommungarant under år 2014 frånräknas. Med dessa förutsättningar finns förutsättningar att med nuvarande skatteprognos uppnå ett resultat som motsvarar 2 procent av kommunens intäkter från skatter, generella bidrag och utjämning. I nedanstående tabell redovisas de riktade ramtillskotten (utökade kommunbidragen) år jämfört med den aktuella årsbudgeten Mnkr Hyror, kapitaltjänst och drift för investeringar 24,4 Förlängd utbildningstid 10,0 Externa placeringar inom Hem för vård eller boende 7,0 Verksamhetsutveckling inom kultur och fritid 7,0 Resurstillskott äldre- och gruppboenden 6,1 Skötsel/underhåll gator, parker mm 4,0 Samverkansmedel från anlag under finansförvaltningen 3,5 Miljöstrategiskt program o ekologisk kost från anslag under 3,5 finansförvaltningen Bostadsanpassningsbidrag 2,0 Översikts- och detaljplanearbete 2,0 Tillsyn bygglovsverksamhet 1,5 Centralt rekryteringsstöd 1,5 Treklövern 1,5 Anslag avseende Räddningstjänstförbundet 1,4 Näringslivsprojekt 1,4 Integrationsarbete 1,0 Utredningsuppdrag 1,0 Kulturarrangemang 1,0 Sänkt färdtjänsttaxa 0,8 Höjd riksnorm, försörjningsstöd, barndel 0,8 Överförmyndarverksamhet 0,7 Familjehemsvård 0,7 Uppgradering av affärssystem 0,6 Kollektivtrafik 0,5 Sänkt statsbidrag beredskapsverksamhet 0,3 Kommunalt aktivitetsansvar, registrering 0,1 Aktivitetskrav Komvux -0,2 Höjt takbelopp avgift äldreomsorg -0,8 Korrigering till kostnadsnivå inom Näringsliv och arbetsmarknad Summa 81,2-2,1 150

182 Investeringsbudget Sammandrag av nämndernas investeringsplaner Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Skattefinansierad verksamhet: Revisorskollegiet -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Kommunstyrelsen -16,1-20,4-18,3-18,4-18,6-18,7 Tekniska nämnden -49,4-71,5-72,2-93,1-88,6-68,0 Markbyggarna -0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Byggnads- och miljönämnden -0,3-1,0-0,6-0,6-0,7-0,7 Kultur- och fritidsnämnden -57,5-28,7-19,4-12,9-15,5-10,2 Utbildningsnämnden -20,1-13,5-28,4-21,9-22,9-22,8 Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden -0,6-1,7-1,0-1,0-1,0-1,0 Socialnämnden -1,0-0,8-0,9-1,0-1,0-1,0 Omvårdnadsnämnden -5,1-7,0-13,6-9,8-6,9-7,0 Summa skattefinansierad verksamhet -150,9-144,7-154,5-158,8-155,1-129,4 Exploateringsverksamhet: Anläggningstillgångar -21,0-27,4-26,0-67,5-11,1-3,2 Summa exploatering -21,0-27,4-26,0-67,5-11,1-3,2 SUMMA NETTOINVESTERING -171,8-172,1-180,6-226,3-166,2-132,7 151

183 Nettoinvesteringar Följande större investeringsområden/projekt kan redovisas under planeringsperioden. 145 mnkr för utveckling av stadsliv och city. 80 mnkr avser insatser enligt intentioner i Centrumplanen och 20 mnkr Atlasområdets kajer. 24 mnkr för vägar, belysning etc i samband med utbyggnad av VA till Norrlandet. 38 mnkr för miljöstrategiska investeringar och för gång och cykelvägar i enlighet med kommunens miljöstrategiska program. 92 mnkr för trafik, bland annat 25 mnkr för Avanbron och 22 mnkr för infrastrukturinvesteringar vid Gavlehovs idrottsanläggningar. 15 mnkr för att öka kollektivtrafikens framkomlighet och tillgänglighet. 40 mnkr för strategiska markinköp. 25 mnkr i fastigheter och anläggningar ägda av Kultur- och fritidsnämnden. I övrigt består kommunens investeringar i huvudsak av inventarier, maskiner med mera. Den sammanlagda investeringsvolymen under perioden för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 598 mnkr exklusive investeringar i exploateringsområden. Utöver detta sker investeringar via kommunala fastighetsbolag som riktar sig mot den kommunala verksamheten. Större investeringar via kommunala bolag under planperioden avser bland annat investering i ny högstadieskola, Vallbacksskolan med 56 mnkr (totalt 100 mnkr) samt tillhörande idrottshall med 30 mnkr, en allmän upprustning och verksamhetsanpassning av Sörbyskolan med 125 mnkr, om- och tillbyggnad av Stigslundsskolan med 65 mnkr, diverse investeringar i Sofiedalsskolan med 15 mnkr, samt paviljongslösningar för att skapa fler klassrum till följd av elevökning med 19 mnkr. Under perioden startar även allmän upprustning av Solängsskolan med 20 mnkr av en total investering på 90 mnkr. För att möta ett ökat antal förskoleplatser görs investeringar i nya förskolor med 126 mnkr under åren. En ny multisportarena för samlokalisering av friidrott och andra sporter med kapacitet att inrymma ca åskådare budgeteras 2014 med 200 mnkr vid Gavlehov. För att utveckla kommunens fotbollsanläggning och möjliggöra fortsatt allsvenskt spel har 143 mnkr budgeterats 2014 för en ny fotbollsarena vid Gavlehov. Dessa nya anläggningar tillsammans med befintliga vid och kring Gavlehov skapar en sammanhållen arenaby. För en allmän upprustning av Valbo sportcentrum inklusive bad budgeteras 46 mnkr. Nybyggnation av särskilda boenden för äldre (ca 115 boende) planeras under perioden. Ett av dessa boenden görs med gemensam upphandling mellan kommunen och det kommunala bostadsbolaget AB Gavlegårdarna vid Gävle Strand. Investeringsutgiften för detta projekt är beräknat till 165 mnkr. Ytterligare ett äldreboenden tillkommer genom öppen upphandling med beräknat 44 boender. Senare under år 2019 planeras för ett tredje tillkommande äldreboende för ytterligare ca 80 boende med en beräknad investeringsutgift på 200 mnkr. Två nya särskilda boende (5 6 lägenheter) för personer med funktionsnedsättning planeras årligen, varav hälften av dessa planeras uppföras av AB Gavlegårdarna. För detta ändamål budgeteras 53 mnkr under planeringsperioden. Den sammanlagda investeringsvolymen under perioden hos de kommunala fastighetsbolagen riktade mot kommunal verksamhet beräknas uppgå till mnkr. Därutöver kan investeringar motsvarande ca 135 mnkr komma att uppföras av andra fastighetsägare. Kommunen har under flera år varit i en fas med omfattande exploateringsverksamhet. Exploatering av bostads- och industritomter medför även en utbyggnad av tillhörande infrastruktur i form av anläggningstillgångar som kommer att vara kvar i kommunens ägo. Sammantaget ingår i investeringsplanen en investeringsvolym på 108 mnkr under åren till följd av exploateringar. En närmare beskrivning av exploateringsverksamheten sker under egen rubrik. Investeringsutgifter på huvudområden Investeringsutgifter på huvudområden Mkr Skolverksamhet Idrott och friluftsliv Särskilda boenden Gator och parker med mera Kultur och bibliotek Exploatering VA Övrigt Anm. Diagrammet inkluderar investeringar hos kommunala fastighetsbolag riktade mot kommunens verksamhet 152

184 Försäljning av anläggningstillgångar Bokslut Prognos Budget Belopp i mnkr Fastighetsförsäljningar 9,9 13,4 20,0 20,0 20,0 20,0 Realisationsvinst 11,8 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Kommunens försäljningar av anläggningstillgångar särredovisas i investeringsbudgeten och bokförs per objekt. Realisationsvinster respektive förluster resultatförs i samband med försäljningar. 153

185 Exploateringsbudget Belopp i mnkr Totalt under perioden T o m 2014 Budget Inkomster 528,9 249,5 66,2 100,5 70,2 42,6 Utgifter -487,7-357,5-40,0-71,5-13,3-5,4 8 Nettoexploatering 41,2-108,1 26,2 29,0 56,8 37,2 Effekter i balansräkningen: Anläggningstillgångar 365,2 257,4 26,0 67,5 11,1 3,2 Omsättningstillgångar: Kassaförändring 41,2-108,1 26,2 29,0 56,8 37,2 Exploateringsfastigheter 18,5 48,9-0,8-19,5-7,0-3,1 Exploateringsresultat i Resultaträkning (eget kapital) 424,9 198,1 51,4 77,0 60,9 37,3 Med exploateringsverksamhet avses åtgärder som syftar till att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. I de fall avsikten är att sälja en färdigställd exploateringsfastighet ska denna klassificeras och värderas som omsättningstillgång. Gator, parkmark, belysning med mera, som kommer att finnas kvar i kommunens ägo och betjänar exploateringsområdena redovisas som anläggningstillgångar och ingår i kommunens investeringsredovisning. Under senare år har exploateringsverksamheten varit omfattande i kommunen, vilket är ett uttryck för marknadens efterfrågan. års exploateringsutgifter uppgår till 40,0 mnkr. 26,0 mnkr avser egna anläggningstillgångar och ingår i kommunens investeringsredovisning. 14,0 mnkr av utgifterna avser åtgärder på tomter till försäljning och redovisas som omsättningstillgång i balansräkningen. Inkomster från tomtförsäljningar uppgår år till 66,2 mnkr. Större exploateringsprojekt under åren avser främst slutförande av Gävle Strand etapp 2. Den totala bruttoutgiften för projektet kan beräknas till 102 mnkr och de totala försäljningsinkomsterna till 143 mnkr. Värdet på kvarstående anläggningstillgångar uppgår till 87 mnkr. Det positiva kassaflödet för etappen balanserar delvis etapp 1 som var framtungt avseende infrastruktur. För denna etapp redovisades anläggningstillgångar till ett värde av 179 mnkr och försäljningsinkomster på 49 mnkr. En start av etapp 3 med bostäder beräknas ske under planperioden. De ekonomiska effekterna är dock ännu endast beräknad för framtagande av programmet. Övriga stora bostadsprojekt avser kvarteret Runstenen med beräknat ca 90 lägenheter. Exploateringsutgifter uppgår till 3,0 mnkr och försäljningsinkomster till 13,6 mnkr. Parkvägen med möjlig byggnation av äldreboende, gruppboende, förskola och ett fyrtiotal bostäder med exploateringsutgifter med 18 mnkr och försäljningsinkomster med 15 mnkr. Lindbacka västra ett trettiotal småhustomt er med exploateringsutgifter med 17 mnkr och försäljningsinkomster med 21 mnkr, samt Hemlingby bostäder etapp 1 med beräknat 280 tomter med exploateringsutgifter med 44 mnkr och försäljningsinkomster med 52 mnkr. Andra stora projekt avser industriområde Ersbo, där etapp 1 och 2 i huvudsak nu innefattar försäljningsinkomster med 25 mnkr. Det nystartade projektet Ersbo Syd etapp 3 beräknas innefatta exploateringsutgifter med 31 mnkr under planperioden och försäljningsinkomsterna med 57 mnkr, varav 9 mnkr ligger inom planperioden. Den totala bruttoutgiften för exploateringsprojekt under åren beräknas till 130 mnkr. Genom dessa exploateringar har eller kommer kommunen att tillföras anläggningstillgångar till ett värde av 108 mnkr. Mellanskillnaden mellan bruttoutgiften och värdet på anläggningstillgångarna utgör omsättningstillgångar i form av exploateringsfastigheter och avser de kostnader som lagts ned på tomter som ska säljas. Dessa omsättningstillgångar uppgår därmed till totalt 22 mnkr. Vid försäljningstillfället redovisas ett exploateringsresultat i kommunens resultaträkning som mellanskillnad mellan försäljningspriset och det bokförda värdet på omsättningstillgångarna. Den sammanlagda försäljningsinkomsten i exploateringsbudgeten under åren uppgår till 279 mnkr och det bokförda värdet på dessa tomter beräknas uppgå till 52 mnkr, varvid ett positivt exploateringsresultat redovisas med 227 mnkr. Detta resultat används för att finansiera de anläggningstillgångar som exploateringen medför. 154

186 Finansiering av verksamheterna Belopp i mnkr Vad går pengarna till? Prognos 2014 Budget För-, grund-, gymnasieskola Vuxenutb., arbetsmarknadsåtgärder Vård och omsorg Kultur, bibliotek och fritidsverksamhet Gator, parker, fysisk planering och miljö Pensionskostnader Övrigt Avgår interna räntor Summa verksamhetens kostnader Avgår internt tillförda medel Kommunalt kostnadsutjämningssystem LSS-utjämning Regleringsavgift till staten Räntor Investering i materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Förändring i rörelsekapital Amortering av egna lån Till egen kassa Summa utbetalningar Var kommer pengarna från? Taxor och avgifter Riktade statsbidrag i verksamheten Övrigt i verksamheten Summa verksamhetens intäkter Kommunalskatt Kommunalt inkomstutjämningssystem LSS-utjämning Regleringsbidrag med mera från staten Strukturbidrag från staten Fastighetsavgift Räntor Försäljning av materiella anläggningstillg Finansiella anläggningstillgångar Förändring i rörelsekapital Nya egna lån Från egen kassa Summa inbetalningar

187 Kommunens utgifter återfinns främst inom de prioriterade verksamheterna skola, vård och omsorg med mera. Kostnadsökningen under planeringsperioden uppgår för dessa verksamheter till 546 mnkr eller cirka 12 procent. De samlade bruttoutgifterna i kommunen år uppgår till 6,5 miljarder kronor eller ca kronor per invånare. Kommunen satsar sina resurser främst inom de prioriterade områdena. Av de sammanlagda anslagen (kommunbidragen) i driftbudgeten på 4,9 miljarder kronor riktas 79 procent till dessa verksamheter. Den enskilt viktigaste inkomstposten utgörs av den kommunala inkomstskatten som uppgår till 67 procent av kommunens totala inkomster. Detta motsvarar ca kronor per invånare. Inkomster från taxor och avgifter kommer främst från förskolan och omvårdnadsverksamhet. Utgifternas fördelning i budget Inkomsternas fördelning i budget Räntor, 2,9% Skatteutjämning, 1,9% Övriga utgifter, 5,5% För-, grund- och gymnasieskola, 37,0% Övriga inkomster, 7,1% Försäljning materiella anläggntillgångar, 0,3% Taxor och avgifter, 3,5% Riktade statsbidrag, 3,9% Investeringar, 2,8% Gator, parker, miljö, 4,9% Kultur och fritid, 6,0% Räntor, 4,4% Generellt statsbidrag, utjämning, 13,3% Kommunalskatt, 67,5% Vård och omsorg, 33,4% Vuxenutbildning Arbetsmarknadsåtgärder, 5,2% 156

188 Bilagor 157

189 Investeringsbudget i detalj Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare NETTOINVESTERINGAR: Skattefinansierad verksamhet: Kommunstyrelsen Diverse reinvesteringar mm It-investeringar It-investeringar, kundrelaterat IT prognos Nytt Ek-system Balanserad styrning licenser mm MMP: Investeringar i markreserv mm Summa Kommunstyrelse Revisorskollegie Diverse reinvesteringar mm Summa Revisorskollegie Tekniska nämnden Reinvesteringar inventarier Delsumma stab mm Stadsliv och city Stadsliv och city Offentliga miljöer Börsplan Timmermansgatan Södra Hucken Nygatan Öst

190 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Nygatan Väst Å-rummet etapp 2, bl a stadsbad Lekutvecklingsplan Sköna gröna Sätra Parkmark Gatualleér Valls Hage Omdisponering till stadsbad Centrumplan/stadsförnyelse Centrumplan/stadsförnyelse Atlasområdet kajer Delsumma stadsliv och city Gång och cykel Gång och cykelvägar GC Vändkretsen GC N.Åbyggeby GC Nygatan GC Brunnsgatan GC Timmerrännan GC Mackmyra GC Tallbacksskolan GC Västerbågen Framkomlighet Stigslund, Forsby, Hille Framkoml Näringen, Strömsbro, Lindbacka Framkoml S Kungsvägen, Järvsta Framkomlighet N Bomhusstråket Framkomlighet S Bomhusstråket Framkomlighet Valbostråket Framkomlighet Sätrastråket Framkomlighet Andersbergsstråket Säkra skolvägar

191 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Cykelparkering plan Miljöstrategiskt program Delsumma gång och cykel Trafik Trafikinvesteringar Avabron Bro Valls Hage Grundvattenskydd/dagvatten Cirkulationsplats Hagaströmsutfarten Trafiksäkerhetsåtgärder Dagvattenproblem Gatu-parkbelysning Parkeringsinstrument Parkeringsåtgärder (pendlarparkering) Trafiksignaler Trafikanordningar Parkeringsledningssystem Investeringsreserv Trafik Bäckbron inkl GC Infrastruktur Gavlehov Parkeringar mm till arenor Gavlehov Delsumma trafik Kollektivtrafik Kollektivtrafik Utbyggnad pga nya kollektivtrafikavtalet Framkomlighet kollektivtrafik (MSP) Hållplatsombyggnad BRT Light, linje Delsumma kollektivtrafik

192 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Offentliga miljöer utanför city Offentliga miljöer Torget Hedesunda Engeltofta brygga Bryggor, Limön m fl VA-Norrlandet, vägar belysning mm Furuvik, pir och camping Delsumma offentl miljöer utanför city Prognos Summa Teknisk nämnd Byggnads- och miljönämnden Div reinvesteringar mm Summa Byggnads och miljönämnd Kultur- och fritidsnämnden Fastighetsinvesteringar: Gunder Hägg stadion, oml allvädersbanor Kylmaskin Lindövallen Kylmaskin Valbo Kylmaskin Curlinghallen Åbyvallen 2 nya omklädningsrum Norrsundets Folkets Hus Norrsundets Folkets Hus uppdatering Valbo ishall 2 nya omkl.rum Kastvallen 2 nya omkl.rum, förråd Fotbollsplan Andersberg Ridsportutbyggnad Lervik Ridsportutbyggnad Ponnyklubben Elektronisk utr Älgsjöns skyttebana Älgsjön, nya tavlor Älgsjön, ny långbana

193 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Projekt med årsanslag: Diverse projekt Summa fastighetsinvesteringar Övrigt: Inventarier nya Gavlehov (sport) Inventarier nya Gavlehov (fotboll) Inventarier Brynäsvallen Utbyte av elarmaturer, utomhusanläggn Diverse reinvesteringar mm Summa Kultur- och fritid Utbildningsnämnd Diverse reinvesteringar mm Nya förskolor mm Summa Utbildningsnämnd Näringsliv och arbetsmarknadsnämnd Diverse reinvesteringar mm Utrustning Skytteln Summa Näringsliv och arbetsmarknad Socialnämnd Diverse reinvesteringar mm Summa Socialnämnd Omvårdnadsnämnden Diverse reinvesteringar mm Trygghetslarm Utrustning särskilda boenden Utrustning äldreboende Prognos Summa Omvårdnad

194 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Markbyggarna Diversereinvesteringar mm Summa Markbyggarna Exploateringsverksamhet Överförda anläggningstillgångar Summa Exploateringsverksamhet S:A SKATTEFINANSIERAD VERKSAMHET Summa exklusive exploatering SUMMA TOTALT NETTOINVESTERING FÖRSÄLJNING MATRIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR: Försäljningar anläggningstillgångar SUMMA FÖRSÄLJNINGAR INVESTERINGAR HOS KOMMUNALA BOLAG Gavlefastigheter: Utbildning: Fyren förskola Alderholmen Nybyggnad förskola passivhus, Fridebo Nynäsparkens förskola Olsbackagården paviljong Mårdvägen tillbyggnad Mumingården Hövdingav frsk fettavsk Sofiedalsgården tillbyggnad

195 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Nya förskolor ersättning för rivna Ny förskola ökade volymer Östers förskola ersättning Sörbygårdens förskola nyprod Om/tillbyggnad Almgården Svangårdens förskola tak mm Bergby skola Bergby skola etapp 2, matsal, hemkunskap Bergby skola etapp 3, gymnastik nybygg Fridhemsskolan allmän upprustning Hagaströmsskolan etapp 2, gymnastik Tallbackens skola etapp Tallbackens skola etapp Sjöängsskolan ( f-6 skola o markarb) Sjöängsskolan, vent, allm upprustn. gymn Norra idrottshuset hiss Nynässkolan, gula huset (tak,fönster,mark) Nynässkolan, gula huset Solängsskolan, allmän upprustn Stigslundsskolan om och nybyggnad Solgläntan Stigslundsskolan Sörbyskolan, allmän upprustning Varva skolas utemiljö Stenebergsskolan etapp Söderskolan, ombyggnad samt hiss Andersbergsskolan, allmän rust Forsbacka gymnastik+omkl, vent o rust Ludvigsbergsskolan ny vent+omklrum Ludvigsbergsskolan, kökskrav Anpass Norrsundets skola till frsk Anpass Stenebergsskolan för LoM Vallbacksskolan Högst

196 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Vallbacksskolan, idrottshall Vikingaskolan, vent Sofiedalsskolan, drän,dagvatten, ute,kök Norrtullskolan, omb och ventilation Polhem P2, anpassn o vent etapp 1 och Vasaskolan allmän rust, nybyggnad Paviljonger skolor mm Projekt med årsanslag: Verksamhets- o handikappanpassning Arbetsmiljö-, myndighetskrav och larm Skolmiljöer, skolgårdar Kök, tillagning myndighetskrav Skolköksutrustning Förskolor-Elsäkerhetsåtgärder Anpassning el och datanät Anpassning flytt fr Skytteln till P Summa Utbildning Näringsliv och arbetsmarknad: Anläggning p-platser Skogmur Eriksberg, vent och värme Lindängens dagcenter, VVS värme Projekt med årsanslag: Anpassningar, datanät, larm Verksamhetsanpassningar nya lokaler EDV Summa Näringsliv och arbetsmarknad Omvårdnad: Projekt med årsanslag: Diverse reinvesteringar mm Summa Omvårdnad

197 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Kultur och Fritid: Hagasröms IP, nytt föreningsförråd Mariehov, nytt föreningsförråd Måsberget 2 nya omkl.rum Omställning Hemlingby Konserthuset, ombyggn musikbibl, toaletter Konserthuset, scentak Gevaliasalen Konserthuset, scengolv Gevaliasalen Konserthus, vent o luftighet Gavlehov sport-, friidrotts-, träningshall Gavlehov ny fotbollsarena Strömvallen, endast ny belysning Gavlehov, nytt konstgräs Gavlehov, flytt konstgräs Nynäs konstgräs, utbyte Kylmaskin Hedesunda Kylmaskin Testebovallen Sörby IP, nytt konstgräs hall Träffen allmän rust Träffen, nytt konstgräs Valbo sportcentrum, allmän rust ej bad Valbobadet, teknisk upprustning Sjömanskyrkan, teknisk upprustning Brynäsvallen överbyggnad Gefle Vapen om/tillbyggnad etapp Gefle Vapen om/tillbyggnad etapp Gefle Vapen kyla Gefle Vapen utbyte av fjärrkyla Gefle Vapen anpassning för musikbibliotek Gävle teater utbyte stolar Hagaström Konstfr. skridsko, konstgräs Nya konstgräsplaner, två stycken

198 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Nynäs IP omklädningsrum etapp Nynäs IP, uppvärmning hall Nynäs IP, nytt golv Näridrottsplatser Hagaström IP, inlinebana Testebo sporthall Testebovallen, nya omkl.rum Konserthuset, utemiljö/uteservering Diverse Projekt med årsanslag: Verksamhetsanpassningar Fritid Verksamhetsanpassningar Kultur Ospec föreningsinvesteringar Handikappanpassning Arbetsmiljö Badanläggningar Summa Kultur och fritid Socialtjänst: Hemstagården, ombyggnad kök o vvs Projekt med årsanslag: Diverse reinvesteringar mm Summa Socialtjänst Fastighetstekniska investeringar: Stadshusgården (KLK) EPC totalt, samtliga verksamheter Rådhuset, anpassning ny verksamhet Stadshuset allmän rust Stadshuset, entré och anpassning

199 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Projekt med årsanslag: VVS- reinvesteringar Driftsystem/IT investering Energieffektivisering Myndighetskrav/handikappanpassn Skadeförebyggande åtgärder Föreläggande fettavskiljare Fjärran Höjder, fastighetstekniskt Tillgänglighet utelek - ny standard Bredbandsuppkoppling för larm mm Sophus komplettering Byte av kvicksilverlampor/armaturer IT-dragningar nyinvesteringar Markanläggningar, utemiljöer Förvaltningslokaler anpassningar Oförutsett index mm Takåtgärder Bullerprojekt, åtgärdskrav Fjärran Höjder, nya filter Summa fastighetstekniska investeringar Prel ombudgeteringar Summa Gavlefastigheter: Fleråriga projekt Projekt med årsanslag Totalt Gavlefastigheter AB Gavlegårdarna Omvårdnad: Nytt särskilt boende, 70 lgh tillskott Nytt särskilt boende, 80 lgh tillskott

200 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Projekt med årsanslag: Diverse reinvesteringar mm Åbyfors daglig verksamhet Nya boenden för funktionshindr. 5 6 pers Bomhus Centrum hemsjukvård kontor Fd Valbo missionskyrka 12 lgh Summa Omvårdnad Summa Gavlegårdarna: Fleråriga projekt Projekt med årsanslag Totalt Gavlegårdarna Gävle Vatten AB Exploatering Norrlandet Exploatering Trösken Exploateringar övrigt Vattenkvalitet Gävle Valboåsen Övr investeringar vatten och avlopp Summa Gävle Vatten

201 Exploateringsbudget i detalj Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare EXPLOATERINGSVERKSAMHET: B = Bostadsexpl N= Näringslivsexpl G = Genomförandeskede P = eringsskede Ytterligare småhusomr B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Lindbacka, etapp 1 B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Lindbacka etapp 2 B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Lindbacka Västra B P Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering

202 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Västerbacken B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Gävle strand etapp 2 B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Gävle Strand etapp 3 B P Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Gävle Bro B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Östra Storhagen B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Grankullen B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering

203 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Parkvägen B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Kv Runstenen B P Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Kungsbäcksvägen B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Hinderbanan B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Hemlingby Bostäder etapp 1 B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Oförutsett Näringslivet I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering

204 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Campus N Kungsbäck B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering S Hemlingby etapp 2 B P Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering S Hemlingby etapp 3 I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Hedesunda I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Valbo volymhandel I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering S Fredriksskans I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering

205 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Ersbo I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Ersbo etapp 2 I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Ersbo etapp 3, Syd I P Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering V Kungsbäck I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Kv Mumman B G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering Kustbevakningen I G Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering

206 Total T o m Budget Prognos Budget (Belopp i tusental kr) invest Senare Summa Totalt: Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Försäljningsinkomster Nettoexploatering

207 Legal struktur Kommunfullmäktige S (20 mandat) MP (4) V (6) M (17) FP (5) C (3) KD (2) SD (8) Valberedning Kommunstyrelsen Revisionskollegiet Revisionskontor Nämnder Förvaltningar Gävle Stadshus AB Gästrike Vatten AB (70%) Försäkringsbolag Kommunalförbund Övriga innehav * Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret AB Gavlegårdarna Gävle Vatten AB Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB (50 %) Region Gävleborg Stiftelsen Fonden för större arbetarbostäder Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Samhällsbyggnad Gävle Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle Energi AB Svenska Kommunförsäkrings AB (27 %) Gästrike Återvinnare (61 %) Gästrike Räddningstjänstförbund (54 %) Stiftelsen Fonden för mindre arbetarbostäder Stiftelsen Parkeringshuset Gåvan Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritid Gävle Gävle Hamn AB Gavlegårdarna Förvaltnings AB Vinteräpplet Fastighets AB Inköp Gävleborg (37 %) Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden Näringsliv och arbetsmarknad Gävle Gävle Containerterminal AB (20 %) Markbyggarna Gävle kommun AB Gävle Flygplats AB Gävle Parkeringsservice AB Infanteristen Förvaltning AB Omvårdnadsnämnden Omvårdnad Gävle Björnkläder Fastighet AB (planeras säljas ) Gävle Teknikcenter Fastighet AB (planeras säljas ) Socialnämnden Socialtjänst Gävle Gävle Kraftvärme AB Hedesunda Elförsäljning AB Gävle Energisystem AB (95 %) Bionär Närvärme AB (59 %) Utbildningsnämnden Utbildning Gävle Bomhus Energi AB (50 %) SBI Ekogas AB (49 %) Samkraft AB* (27 %) Valnämnden Stuveribolaget Gävle AB Överförmyndarnämnden Samtliga bolag ägs till 100 % om inte annat anges. * Ingår ej i den sammanställda redovisningen

208 177

209 Gävle kommun Gävle

210 Sid 1 (4) Sammanträdesprotokoll Centrala samverkansgruppen Sammanträdesdatum Plats och tid Åbo, kl. 13:15 Närvarande Se sidan 2 Paragrafer Sekreterare Roger Kimland Ordförande Joakim Råberg Justerare Karin Ahlgren Britt-Marie Westman Ina Fagerlind Carola Roos Claes Sundvik Anslag/Bevis Protokollets justering offentliggörs genom publicering på Ankaret/Medarbetarportalen/- Pågående anställning/samverkan/-fas/central Samverkansgrupp Förvaringsplats för protokollet: CSG:s sekreterare Gävle kommun Kommunledningskontoret Besök Drottninggatan 22 Växel gavle.kommun@gavle.se

211 Sid 2 (4) Sammanträdesdatum Ledamöter Annmarie Sandberg, förvaltningschef, AG representant Roger Kimland, förhandlingschef Gävle kommun, AG representant Ina Fagerlind, Kommunal Britt-Marie Westman, Lärarförbundet Stefan Thunström, Lärarförbundet Karin Ahlgren, Lärarnas Riksförbund Linda Olsson, Lärarnas Riksförbund Claes Sundvik, Vårdförbundet Carola Roos, Ledarna Övriga närvarande Anders Larsson, Budgetchef Gävle kommun Germund Jonsson, Finans-/ekonomichef Gävle kommun Justerare Uppdragsbestyrkande

212 Sid 3 (4) Sammanträdesdatum Fastställande av dagordning Dagordningen godkänns. 434 Föregående mötesprotokoll Föregående mötesprotokoll är justerat. 435 Samverkan Kommunplan med årsbudget och utblick - Anders Larsson, budgetchef, redogör för de förändringar som skett i Kommunplan med årsbudget och utblick -. Jämförelse görs med Kommunledningsmål och ekonomiska ramar - som fastställdes av kommunfullmäktige den 23 juni. Till protokollet biläggs bildspel Kommunplan med årsbudget och utblick - samt dokumentet Gävle kommun Ramar -, förändrade kommunbidrag jmf med aktuell budget Alla nämnders kommunbidrag påverkas på olika sätt. De största förändringarna beror på stora volymförändringar inom skolan, vilket i sin tur beror på en ny befolkningsprognos. Det gäller för både åren och hela den kommande planperioden. Totalt kommer nämnderna att tillföras ytterligare 238,3 miljoner i kommunbidrag för. Statens budget bedöms få relativt små direkta effekter på kommunen. Däremot kommer det i statsbudgeten finnas ett antal riktade bidrag som förvaltningarna kan ansöka om. Effektivitetskravet för på en procent ligger fast, men kommer att öka till 1,5 procent för och kommande år. Kommunen har en hög investeringstakt vilket gör att det kan bli svårt att klara Gävle kommuns finansiella mål kring självfinansiering. Justerare Uppdragsbestyrkande

213 Sid 4 (4) Sammanträdesdatum Kommunplanen kommer att behandlas i kommunstyrelsen den 18 november och fastställas av kommunfullmäktige den 15 december. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund anmäler att de avser att lämna in skriftliga reservationer på förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick -. Dessa kommer att biläggas protokollet. Reservationer från arbetstagarorganisationerna lämnas till sekreteraren för dagens möte senast torsdag den 13 november. Lärarförbundet: Reservation kommunövergripande mål och ekonomiska ramar -, se bilaga 1. Lärarnas Riksförbund: Lärarnas Riksförbunds reservation till Kommunplan med årsbudget och utblick -, se bilaga 2. Justerare Uppdragsbestyrkande

214 Sid 1 Bilaga 1 Reservation kommunövergripande mål och ekonomiska ramar - Gävle och Sverige står inför stora problem att rekrytera behöriga och legitimerade lärare. I visioner och skrivningar finns högt uppsatta mål men samtidigt krav om effektiviseringar. Lärarförbundet ser stora svårigheter att klara de föreslagna effektiviseringar som föreslås för utbildning Gävle. Skolans verksamheter är mycket ansträngd och arbetsbelastningen är oroväckande hög och ökade sjukskrivningstal oroar. Ett effektiviseringskrav rimmar illa med kraven på ökad måluppfyllelse. I förskola/skola finns inte mer att effektivisera, gränsen för våra medlemmar har passerats. Läraravtalet förpliktigar. Det är upp till kommunen att omsätta avtalet i praktisk handling. SKL understryker att industrimärket är ett golv, inte ett tak. Vi förväntar oss i likhet med SKL att kommunen satsar tydligt på lärarlönerna. Vi ser ingen uppvärdering riktad mot lärare i budgetförslaget. Lärarförbundet reserverar sig därför mot - Effektiviseringskravet inom skola och utbildning - Den låga nivån i lönekompensationen Britt-Marie Westman Lärarförbundet i Gävle Ordförande Lärarförbundet är ett fackligt yrkesförbund med medlemmar. De största medlemsgrupperna utgörs av lärare i grund- och gymnasieskolan, förskola och fritidshem, skolledare och lärare på högskolan. Lärarförbundet är Nordens största lärarorganisation och driver frågor som utvecklar läraryrket och skolan. Postadress Besöksadress Telefon Webbplats Organistionsnummer Gävle Kommun Fleminggatan 32B Gävle E-Post lararforbundet@gavle.se Bankgiro

215 Gävle kommunförening Bilaga 2 Lärarnas Riksförbunds reservation till Kommunplan med årsbudget och utblick - Lärarnas Riksförbund anser att det är bra att volymförändring för har lagts in i budgeten för Utbildning Gävle. Det rättar till att förvaltningen tidigare år har haft för liten ram jämfört med den verksamhet som har bedrivits. Vi är dock starkt kritiska till det generella effektiviseringskravet. En mycket stor del av förvaltningens kostnader går till ren kärnverksamhet. Hur 21,3 miljoner skall kunna sparas, utan att det får konsekvenser för verksamhetens kvalitet, är svårt att förstå. Lärarnas Riksförbund befarar alltså att det effektiviseringskrav som åligger Utbildning Gävle kommer att få konsekvenser för verksamheten och risken är att man inte kommer att kunna nå uppställda mål. Lärarnas Riksförbund anser att Gävle kommun borde ta sin del av ansvaret för att höja lärarkårens löneläge för att möta dagens och morgondagens lärarbrist. Kommunen vill göra särskilda satsningar, men om förslaget inför års revision beslutas kommer ett par hundra lärare inte att komma ifråga för dessa då de inte tillhör de prioriterade grupperna. Intentionen i vårt centrala avtal HÖK 12 var att en relativlöneförändring skulle ske under avtalsperioden. Lärarnas Riksförbund reserverar sig därmed vad gäller - Det generella effektiviseringskravet - Att det i budgeten inte går att utläsa att arbetsgivaren tänker göra en rejäl satsning som leder till relativlöneförändring för alla våra medlemsgrupper Karin Ahlgren Ordförande Lärarnas Riksförbund Linda Olsson Vice ordf. Lärarnas Riksförbund

216 Politisk skrivelse Kommunplan med budget för och utblick - Gävle är en kommun i tillväxt, med befolkningsökning och en stark framtidstro. Vi har alla möjligheter att göra Gävle bättre inom alla områden. Vi ska tro på att saker kan förändras, att attityder kan brytas och att vi kan använda våra gemensamma resurser på ett mer effektivt och optimalt sätt. Kommunfullmäktige fastställde i juni månad 2014 kommunövergripande mål och ekonomiska ramar för den kommunala planeringsperioden -. Då yrkade Allians Gävle på att deras förslag till mål och ramar skulle antas av kommunfullmäktige, förslaget föll. Det nu föreliggande förslaget till Kommunplan med årsbudget och utblick - utgår från beslutet i juni månad och har kompletterats. Nya förutsättningar har tillkommit. Det gäller intäkter, som skatter och bidrag, den nya regeringens budgetproposition för och befolkningsprognoser som ger volymeffekter. Då flera viktiga delar av Alliansens förslag till Mål och Ramar lyfts in i det presenterade förslag avser Allians Gävle inte att lägga något eget förslag till Kommunplan med budget och utblick - då stora, viktiga delar nu finns med i den föreslagna kommunplanen. Ändrad inriktning för centrumutveckling föreslås. Inga trafikavstängningar ska göras och investeringarna för Slottstorget utgår. Utvecklingen av Gävle kommun omfattar även dess ytterområden, former för detta ska utredas och centralt stöd ska till. Detta är mycket positivt för delaktighet och sammanhållning i hela kommunen. Att Gävle växer betyder att vi ska ta tillvara på den tillväxt som uppstår. Och vi måste sätta fokus på dessa frågor, bostadsförsörjningsprogrammet behöver revideras, dialogen med byggherrar måste förstärkas och vårt planarbete ska få ökade resurser. Genomlysning och utvärdering ska göras av kommunens organisation och effektivitet, det är något som vi yrkat på länge och varje nämnd/bolag ska ta ansvar för att detta görs. En viktig resursförstärkning görs för skötsel och underhållsinsatser, ta hand om det vi har. En välskött kommun är en förutsättning för hållbar utveckling och nöjda kommunmedborgare. Tryggt och snyggt är framgångfaktorer. Den största ramjusteringen sker till Utbildningsnämnden och det är positivt. Nämnden har ett specifikt uppdrag att Gävles skolor ska utmanas och eleverna ska klara sin utbildning. Ökningen beror mycket på att volymerna/antalet elever ökar, men också på andra satsningar på kvaliteten i förskola och skola samt fritidsverksamheten. Det finns delar i förslaget till kommunplan som vi saknar och till vissa delar ej instämmer i och där yrkar vi på vissa förändringar. Moderaterna Centerpartiet Allians Gävle Folkpartiet Kristdemokraterna

217 YRKANDE Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Möjligheten att få välja förskola/skola och hemtjänstutövare är en rättighet som ger gävleborna makten att själva avgöra vilken förskola/skola eller hemtjänstutövare som fungera bäst för dem. Denna rättighet ska inte inskränkas. Tyvärr framgår det inte i kommunplanen att valfriheten i välfärden som kommunen erbjuder sina invånare ska värnas. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att till beslutsförlagen läggs till en att-sats med lydelsen att nuvarande valfrihet inom välfärden som kommunen erbjuder kommuninvånarna ska värnas och därför ska inte kommunens nämnder och bolag på egna initiativ bidra till att inskränka kommuninvånarnas rättigheter till valfrihet under åren -. Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

218 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Under stycket om Finansförvaltning och övrigt på sidan 45 finns ett förslag att ytterligare genomlysningar och utvärderingar görs av kommunorganisation och effektivitet efter att uppdraget med Omvårdnadsnämnden slutförs. Det är ett bra förslag och ligger i linje med vad Alliansen har fört fram i upprepade förslag till kommunplaner under åren. Dock finns det ingen anledning att vänta med detta arbete med hänvisning till uppdraget med Omvårdnad. Uppdraget med Omvårdnad kan dra ut på tiden om det ska göras grundligt, samtidigt som det finns all anledning att börja arbetet med att genomlysa och utvärdera kommunens organisation och effektivitet så snart som möjligt. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att stycket på sidan 45 under Finansförvaltning och övrigt formuleras om så att det framgår att förslaget om att genomlysa och utvärdera kommunen organisation och effektivitet ska börja snarast möjligt under oavsett när uppdraget med Omvårdnad är klart. Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

219 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Under stycket om Kommunstyrelsen på sidan 39 finns ett förslag om att subventionera försäljningen av kommunal mark till dem som bygger hyresrätter. Av denna anledning budgeteras ett lägre exploateringsresultat med 20 miljoner kronor under åren och. Då det inte finns någon grundlig utredning kring effekterna av denna föreslagna subventionering som kommunfullmäktige kan förhålla sig till finns det ingen anledning för kommunfullmäktige att anta ett sådant förslag och redan nu skicka ut signalen till byggbranschen att kommunen ska börja arbeta med subventioner. Risken med att nu anta liggande förslag i kommunplanen är att byggandet avstannar i väntan på subventionerna, som kanske ändå aldrig kommer när effekterna av dem blir kända för kommunens förtroendevalda. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att stycket om Kommunstyrelsen på sidan 39 angående förslaget om att subventionera försäljningen av kommunal mark till dem som bygger hyresrätter stryks och således att budgeterade sänkningen av exploateringsresultatet för år och höjs med 20 miljoner kronor för respektive år. Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

220 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick- Yrkande: Kommunstyrelsen ansvarar för att fördela medel till särskilda utvecklingsinsatser (10 miljoner kronor per år under planperioden) och samverkansprojekt (5 miljoner kronor per år under planperioden). Kommunstyrelsen har också ansvar för att säkerställa att kommunens skattemedel används på ett ändamålsenligt sätt. Detta görs bland annat genom de delårsrapporter som läggs fram till kommunfullmäktige. Flera av de projekt som kommunstyrelsen stöttar genom medel för särskilda utvecklingsinsatser alternativt genom samverkansprojekt pågår under flera år. För att bättre följa arbetet i de projekt som får medel av kommunstyrelsen är det rimligt att de, liksom all annan verksamhet som får kommunala skattemedel, löpande redovisar hur dessa medel används och om det leder till de resultat som man har satt upp i samband med att man ansökte om dessa medel. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att det i kommunplanen fastslås att från och med år ska det i delårsrapporterna och i årsredovisningen redovisas vilka projekt kommunstyrelsen stöttar med medel för särskilda utvecklingsinsatser alternativt samverkansprojekt och hur arbetet fortskrider i dessa projekt för att uppnå de resultat som har föranlett att man har fått del av kommunala skattemedel. Allians Gävle

221 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Enligt liggande förslag till kommunplan och budget för framgår på sidan 40 att kommunstyrelsens ram utökas med 3,5 mnkr för medfinansiering med externa parter. Det framgår inte vilka dessa externa parter är eller vad medfinansieringen syftar till. Detta gör att det är oklart om dessa medel är redan öronmärkta för en redan beslutad medfinansiering eller om det är medel som finns för kommunstyrelsens disposition i händelse av att medfinansiering skulle bli aktuellt under budgetåret. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att nuvarande skrivning under kommunstyrelsen på sidan 40 skrivs om så att det klart och tydligt framgår vad kommunstyrelsen ska medfinansiera och vem eller vilka dessa externa parter är som berörs av kommunstyrelsens medfinansiering. Alternativt om det inte finns någon mottagare av kommunstyrelsens medfinansiering framgår i aktuellt stycke att dessa medel inte är redan öronmärkta för ett specifikt ändamål. Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

222 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Som förtroendevald i kommunens nämnder och bolag har man ett arbetsgivaransvar för de anställda. En god personalpolitik är avgörande för en god service för kommuninvånarna. Därför behöver personalfrågor (både vad avser fast anställda och vikarier) lyftas högre upp på den politiska dagordningen än vad som nu är fallet, för att få en mer tydligare politisk styrning och ledning. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att det under kommunstyrelsen inrättas ett personalutskott under, vars uppgift är att arbeta med personalfrågor och bereda dessa ärenden åt kommunstyrelsen för beslut när så är nödvändigt. En text om detta ska införas i kommunplanen vad avser kommunstyrelsens uppdrag. Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

223 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Upplands Väsby blev "årets miljökommun år 2013" efter att de strategiskt arbetat med att implementera miljöarbetet i sina verksamheter. Man såg det som var och ens uppgift att se till att verksamheten var miljövänlig, det var allas ansvar och det var inte något "fritt valt arbete". Personalen var delaktiga i processen och på så vis tog man tillvara på det engagemang och den kunskap man redan hade på plats. Alliansen står bakom det Miljöstrategiska programmet och beslutet att Gävle kommun skall vara en av de främsta kommunerna inom miljöområdet. Vi tror att vi har den kompetens som krävs och om vi nyttjar allas engagemang kan vi uppnå goda resultat utan markant ökade kostnader. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi på att det till beslutsförslaget läggs till en att-sats med lydelsen att det ska göras en inventering av befintlig personal och dess kompetens inom miljöområdet innan ytterligare tjänster tillförs till det Miljöstrategiska programmet Gävle dag som ovan Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

224 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden; Att utreda behovet av mellanvårdsplatser i samverkan med Region Gävleborg. Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

225 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden; Att Villa Milbo blir en verksamhet under Anhörigstöd och att stödverksamheten inte behöver biståndsbeslut. Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

226 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Under stycket om Hållbart samhälle på sidan 90 läser vi att Socialtjänst Gävle ska, i samverkan med andra, utveckla det förebyggande arbetet samt på sidan 91 läser vi att Socialtjänsten Gävle ska aktivt samarbeta med andra möjliga aktörer för att minska förvaltningens kostnader. Här ingår samarbetet med Ideella föreningar som vi alla är överens om är viktiga samarbetsaktörer. Därför vill Alliansen att nämnden under året ser över de samarbetsavtal som finns för en genomlysning av kommunens behov av utökat samarbete. Det genom att stärka de avtal som redan finns och även öppna upp möjlighet till nya ideella organisationer att söka samarbetsavtal. Yrkande att lägga till följande text under Socialnämnden; Nämnden ska under det kommande året se över behovet av utökat samarbete med nya och befintliga ideella organisationer. Gävle dag som ovan Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

227 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Ett rikt föreningsliv med bra förutsättningar skapar mervärden både i verksamhet och personlig utveckling för våra medborgare. Genom föreningslivet kan människor förverkliga drömmar, utveckla sin talang och uppleva värdefull social gemenskap. Det är av största vikt att kommunen ser till alla föreningars bästa och säkerställer rättvisa och lika villkor för att bedriva sin verksamhet. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi på att det i texten under stycket om kultur- och fritidsnämnden på sidan 41 skrivs in följande lydelse att föreningsstödet skall vara jämlikt och rättvist för att skapa förutsättningar för alla föreningar att bidra till Gävle kommuns utveckling utifrån sina idéer och sin specifika verksamhet på lika villkor Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

228 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: Folkbildningen arbetar med människor i utsatta grupper, bidrar till amatörkulturens utveckling och är ett verktyg för engagerade människor. Stödet som ges av studieförbunden är inget aktivitetsstöd till olika föreningar. Det offentliga stödet som förmedlas via studieförbunden sker utifrån vars och ens värdegrund inom ramen för folkbildningens regelverk. Det är ett stöd med tanke och mening. Folkbildning innebär inte alltid att man blir kunnigare men definitivt klokare. Folkbildningen får inte uteslutande bli ett statligt åtagande. Det är lokalt man ser det positiva med kloka och samhällsengagerade medborgare. Därför ska vi också ta ett lokalt ansvar för folkbildningen. Med hänvisning till ovanstående yrkar vi på att det i texten under stycket om kultur- och fritidsnämnden på sidan 41 skrivs in följande lydelse att studieförbunden har en viktig roll inom folkbildningen och berör många av våra medborgare, inte minst de utsatta grupperna i samhället som behöver folkbildningen för att fylla på med kunskap men också för att växa som människa i ett socialt sammanhang. Därför är det av största vikt att kommunen tar sitt ansvar för att möjliggöra studieförbundens viktiga arbete och säkerställa att alla studieförbund får samma möjligheter att verka för kommunens positiva utveckling Gävle dag som ovan Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

229 Yrkande Kommunstyrelsen Ärende: Kommunplan med årsbudget och utblick - Yrkande: att investeringsbudgeten för Centrumplan/stadsförnyelse minskas med 15,0 miljoner kronor år och att en investering för is-oval på Hagastöms idrottsplats tillförs investeringsbudgeten med 15,0 miljoner kronor år. Gävle dag som ovan Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Allians Gävle

230 RESERVATION Politisk skrivelse Kommunplan med budget för och utblick - Gävle är en kommun i tillväxt, med befolkningsökning och en stark framtidstro. Vi har alla möjligheter att göra Gävle bättre inom alla områden. Vi ska tro på att saker kan förändras, att attityder kan brytas och att vi kan använda våra gemensamma resurser på ett mer effektivt och optimalt sätt. Kommunfullmäktige fastställde i juni månad 2014 kommunövergripande mål och ekonomiska ramar för den kommunala planeringsperioden -. Då yrkade Allians Gävle på att deras förslag till mål och ramar skulle antas av kommunfullmäktige, förslaget föll. Det nu föreliggande förslaget till Kommunplan med årsbudget och utblick - utgår från beslutet i juni månad och har kompletterats. Nya förutsättningar har tillkommit. Det gäller intäkter, som skatter och bidrag, den nya regeringens budgetproposition för och befolkningsprognoser som ger volymeffekter. Då flera viktiga delar av Alliansens förslag till Mål och ramar lyfts in i det presenterade förslaget avser Allians Gävle inte att lägga något eget förslag till Kommunplan med budget och utblick - då stora, viktiga delar nu finns med i den föreslagna kommunplanen. Ändrad inriktning för centrumutveckling föreslås. Inga trafikavstängningar ska göras och investeringarna för Slottstorget utgår. Utvecklingen av Gävle kommun omfattar även dess ytterområden, former för detta ska utredas och centralt stöd ska till. Detta är mycket positivt för delaktighet och sammanhållning i hela kommunen. Att Gävle växer betyder att vi ska ta tillvara på den tillväxt som uppstår. Och vi måste sätta fokus på dessa frågor, bostadsförsörjningsprogrammet behöver revideras, dialogen med byggherrar måste förstärkas och vårt planarbete ska få ökade resurser. Genomlysning och utvärdering ska göras av kommunens organisation och effektivitet, det är något som vi yrkat på länge och varje nämnd/bolag ska ta ansvar för att detta görs. En viktig resursförstärkning görs för skötsel och underhållsinsatser, ta hand om det vi har. En välskött kommun är en förutsättning för hållbar utveckling och nöjda kommunmedborgare. Tryggt och snyggt är framgångfaktorer. Den största ramjusteringen sker till Utbildningsnämnden och det är positivt. Nämnden har ett specifikt uppdrag att Gävles skolor ska utmanas och eleverna ska klara sin utbildning. Ökningen beror mycket på att volymerna/antalet elever ökar, men också på andra satsningar på kvaliteten i förskola och skola samt fritidsverksamheten. Det finns delar i förslaget till kommunplan som vi saknar och till vissa delar ej instämmer i och där yrkar vi på vissa förändringar. Moderaterna Centerpartiet Allians Gävle Folkpartiet Kristdemokraterna

231 Reservation från Vänsterpartiet Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att bifalla tilläggsyrkande 1 av 13 avseende beslut i Kommunfullmäktige om Gävle kommuns årsbudget och utblick -. Yrkandet: att nuvarande valfrihet inom välfärden som kommunen erbjuder kommuninvånarna ska värnas och därför ska inte kommunens nämnder och bolag på egna initiativ bidra till att inskränka kommuninvånarnas rättigheter till valfrihet under åren - Vänsterpartiet anser att yrkandet begränsar den valfrihet som personer med hemtjänstinsatser enligt lag har rätt till. Av 5 kap. 5 SoL följer att personer som beviljas bistånd i hemmet så långt det är möjligt ska kunna välja när och hur den beviljade hemtjänstinsatser ska genomföras. Det gäller såväl i ordinärt som i särskilt boende. Det aktuella yrkandet har lämnats av de fyra borgerliga partierna som definierar valfrihet enbart som ett val av utförare till skillnad från Vänsterpartiet som definierar valfrihet i enlighet med socialtjänstlagens intentioner att säkerställa enskilda personers inflytande och delaktighet i utförande av beviljat bistånd. Denna syn på valfrihet kan endast säkerställas med utgångspunkt i varje individs val av personal i kombination med att personalens arbetsvillkor ingår i kvalitetsbegreppet Gin Akgul Hajo (ledamot KF) Isabella Bexell (ledamot KF) Stefan Pettersson (ledamot KF) Maritha Johansson (ledamot KF) Marcus Zingmark (ledamot KF) Tord Fredriksen (ledamot KF) Sandra Söderqvist (ersättare KF) Seppo Laine (ersättare KF) Anita Walther (ersättare KF)

232 Reservation från Vänsterpartiet Vänsterpartiet reserverar sig mot beslutet att bifalla tilläggsyrkande 9 av 13 avseende beslut i Kommunfullmäktige om Gävle kommuns årsbudget och utblick -. Yrkandet avser förslaget att Villa Milbo blir en verksamhet under Anhörigstöd och att stödverksamheten inte behöver biståndsbeslut. Allt fler kommuner inför olika modeller med förenklad biståndsbedömning. Hur det i praktiken kan organiseras och vilka konsekvenser det kan få, framför allt för äldre personer, men också för biståndshandläggare och omsorgspersonals yrkesroller är i dagsläget oklart. En av de vanligaste anledningarna till att kommuner avvaktar med att införa en modell av förenklad biståndsbedömning är att rättsläget upplevs som osäkert. Socialstyrelsen har utarbetat en vägledning för tillämpning av bestämmelsen i 5 kap. 10 SoL om kommunernas skyldighet att erbjuda stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående. Och Socialstyrelsen har sedan lagen trädde i kraft årligen följt upp och utvärderat konsekvenserna av den ändrade bestämmelsen. En slutrapport ska lämnas senast den 31 december Regeringen har även tillsatt en utredning som bland annat ska se till att det finns ett tydligt lagstöd för utveckling mot förenklad biståndsbedömning Åtgärder för att främja äldres hälsa, trygghet och självbestämmande och förslag här ska lämnas senast den 15 december. Utredaren ska bland annat titta på förutsättningarna att utveckla kommunernas och landstingens förebyggande arbete så att arbetet kan bli en mer integrerad uppgift i all vård och omsorg om äldre, samt säkerställa att dagens regelverk för biståndsprövning är så ändamålsenligt som möjligt för den äldres bästa och för att ge kommunerna större frihet att utveckla sina arbetssätt. Vänsterpartiet anser att förslaget till beslut om förenklad biståndsbedömning för vistelse på Villa Milbo leder till kraftiga försämringar av deras verksamhet utifrån nuvarande lagstiftning. Det finns starka skäl att avvakta Socialstyrelsens slutrapport om vägledning för möjligheten att införa förenklad biståndsbedömning, en åtgärd som inom ramen för nuvarande lagstiftning, kan leda till kraftiga försämringar av Villa Milbos verksamhet. Gin Akgul Hajo (ledamot KF) Isabella Bexell (ledamot KF) Stefan Pettersson (ledamot KF) Maritha Johansson (ledamot KF) Marcus Zingmark (ledamot KF) Tord Fredriksen (ledamot KF) Sandra Söderqvist (ersättare KF) Seppo Laine (ersättare KF) Anita Walther (ersättare KF)

233 HELA SVERIGES PARTI Gävle kommunplan Sverigedemokraternas budget och utblick - Innehållsförteckning Politisk huvudskrivelse 2 Beslutsunderlag 3 FÖRVALTNINGSPLAN Omvärld 4 Näringsliv och arbetsmarknad 4 Gemenskap - Vision Vår värdegrund 7 Ekonomi 8 KOMMUNENS NÄMNDER Nämndsöversikt 10 Resultatbudget 10 Investeringsbudget 11 Revisorskollegiet 12 Kommunstyrelsen 13 Valnämnd 15 Överförmyndarnämnd 16 Teknisk nämnd 17 Byggnads- och miljönämnd 19 Kultur- och fritidsnämnd 21 Utbildningsnämnd 23 Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd 26 Socialnämnd 29 Omvårdnadsnämnd 31 BOLAGSKONCERNEN Gävle Energi AB 35 AB Gavlegårdarna 36 Gävle Hamn AB 38 Gävle Vatten 39 1

234 Politisk huvudskrivelse Sverigedemokraterna gör satsningar som främst gynnar de som har störst behov av stöd samtidigt som vi tar ekonomiskt ansvar. Den tidigare majoriteten har med sin ekonomiska politik, där man avsatt betydande medel som gynnat relativt få gävlebor, haft en inriktning som ej gett det lyft av välfärden som Sverigedemokraterna eftersträvar. Med vår budget får vi en ekonomi i balans, undviker skattehöjningar och stärker de som tjänar minst. Skolan Ett hårdnande klimat i skolorna och problem med bl.a. droger gör de förslag som vi lägger fram om fler vuxna i skolan, bättre stöd till elever och drogtester, än mer aktuella. Med socialsekreterare i högstadieskolorna så ger vi rektorer och lärare nödvändig avlastning samt elever större möjlighet att få hjälp vid någon typ av problematik. Aktivitetspeng Sverigedemokraterna vill införa en aktivitetspeng som betalas ut en gång per termin. Detta för att möjliggöra för fler barn och unga att kunna ta del av det utbud av aktiviteter som finns i kommunen. Delade turer De som idag arbetar deltid ofrivilligt, inom skola, vård och omsorg, ska få möjlighet att arbeta heltid och slippa delade turer. Sverigedemokraterna har som ambition att avskaffa de delade turerna under mandatperioden. Hjälp till flyktingar Sverigedemokraterna ser det som viktigt att hjälpa så många människor som möjligt med de begränsade resurser Sverige har, det gör vi genom att hjälpa flyktingar på plats i krisernas närområden. Idag befinner sig över 50 miljoner människor i världen på flykt och vi hjälper så många som möjligt genom att kraftigt öka stödet till FNs flyktingorgan UNHCR. Trygghet, förtroende och välfärd Sverigedemokraterna har som mål att återställa välfärden, skapa trygghet och öka förtroendet för politiken bland medborgarna. Genom att säga upp avtalet med migrationsverket, lägga ner eller avyttra symfoniorkestern, reducera kulturbudgeten och arbeta mer förebyggande inom kommunens verksamheter skapar vi reformutrymme för att kunna göra välbehövliga satsningar inom kommunens kärnverksamheter på sikt. Reformer Vi vill se höjda föreningsbidrag och en upprustning av fria aktivitetsområden för spontanidrott, en nödvändig upprustning av det kommunala vägnätet och ett antal viktiga satsningar inom äldreomsorgen. Genom de besparingar och åtgärder som nämnts kan vi genomföra de satsningar som behövs för att få en välmående kommun. 2

235 Beslutsförslag 1. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 2. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 3. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 5. att fastställa kommunens ram för utlämnade likviditetsgarantier till 4,0 mnkr för FPX och 1,0 mnkr för Movexum, totalt 5,0 mnkr, med delegation till kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden inom denna ram. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick. 7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera. 9. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 11. att godkänna förslag till budget åren - med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 12. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. För Sverigedemokraterna 3

236 Richard Carlsson, Gruppledare Omvärld Samhällsekonomisk utveckling Juli 2007 påbörjades lågkonjunkturen och finanskrisen slog kraftigt till över hela världen hösten Detta har i sin tur påverkat Gävle kommun som tvingats göra neddragningar vilket berört alla verksamheter. Sverige hade i september en arbetslöshet på 7,2 % motsvarande arbetslösa och vi kan konstatera att man fortfarande inte sett ett slut på den ekonomiska krisen. Detta genererar därför en osäkerhet för hur och åt vilket håll kommunens ekonomi på sikt kommer att utvecklas. Näringsliv och arbetsmarknad Ett klusternät av kunskap kring forskning och utveckling tillsammans med företag och högskola möjliggör arbetstillfällen i regionen vilket även bidrar till att Gävle utvecklas till en blomstrande kommun. Närheten till Stockholm utgör stora möjligheter för regionen att utvecklas och detta underlättar för företag som vill etablera sig och expandera. Mälardalen har utnyttjat sin närhet till Stockholm och har därför lyckats skapa en region som upplevs som attraktiv när det gäller boende, investeringar och potentiellt område för nya företag. Sverigedemokraterna vill också utnyttja pendlaravståndet till Stockholm genom att offerera mark till företag som idag finns etablerade i huvudstaden. Genom att erbjuda företag i Stockholm plats och närhet, ökar vi också chansen till fler arbetstillfällen för allmänheten i Gävle kommun. Arbetet- och utbyggnaden av Gävle hamn och ostkustsbanan med dubbelspår gör Gävle till ett intressant område för företag och dess verksamheter. Detta vill vi uppmärksamma, informera om och utnyttja i högre grad än vad som gjorts hittills. Småföretagande För att öka och stimulera småföretagandet i regionen vill vi kraftigt förbättra kommunens service till just den målgruppen. Snabba beslut, en vänlig och serviceinriktad attityd samt en bra framförhållning gentemot de behov potentiella småföretagare kan ha ska göra Gävle kommun attraktivt att starta och driva företag i. Vi tror att färre policydokument, mindre byråkrati och mer förståelse för de behov som finns minskar både kostnaderna och påskyndar besluten. Detta kommer därför att främja arbetsmarknaden positivt. 4

237 Gemenskap - Vision 2025 En kommun som är anpassad efter individens behov och möjligheter är grunden för varje hållbart samhälle. Livet i Gävle skall därför präglas av individuella valmöjligheter som möjliggör att livspusslet går ihop utifrån olika skeenden i livets faser. Vi blir en kommun som öppnar upp för ökat deltagande i den politiska processen genom att välkomna ett större medborgarinflytande. En helhetssyn skall råda kring kommunens samtliga verksamhetsområden, där familjen räknas som samhällets byggsten. Kvalitet för oss är att tillvarata varje individs specifika förmågor och erfarenheter som kan komma till uttryck i ett blomstrande näringsliv. Här kan barn och ungdomar likväl utvecklas till teoretiker som praktiker. Här kan gamla och sjuka erbjudas god livskvalité utifrån valmöjligheter och nytänkande. Koncernen Gävle kommun är införstådd med hur den yttre miljön kan påverka människor och bedriver en långsiktig plan för ökat välbefinnande i det offentliga rummet. Kommunen hyser stor respekt för de allmänna medlen i så att majoriteten ab befolkningen skall kunna uppskatta byggnadskonst och utsmyckning av det allmänna rummet. Gävles kulturarv ska uppmärksammas och bevaras för ökat intresse av turismnäring, men även för att erbjuda invånarna en lokal och intressant identitetsförankring. Utifrån grundtanken att varje individ är unik menar vi att även att varje kommun är unik utifrån historia, geografiskt läge och folkmentalitet. Detta önskar vi lyfta fram, bearbeta och värdesätta som ett unikt inslag för Gävle. Strategiska utvecklingsområden Gävle kommun ska arbeta för gemenskap och ökad samhörighet utifrån assimilationstanken En upprustning av folkhälsan med ett helhetsgrepp kring sociala, psykologiska och fysiologiska faktorer Stärka ledarskapet i samtliga kommunala verksamheter Motverka kriminalitet genom pragmatiskt arbete med drogförebyggande insatser Uppvärdera och stärka de gamla, sjuka och funktionshindrades status och värde i samhället Inbjuda till delaktighet i kommunens olika angelägenheter God kontakt med verklighetens vardag Ta vara på kompetens hos medarbetare och medborgare Forma attraktiva livsmiljöer Arbeta för ett miljötänkande som verkar optimalt utifrån teori, praktik och ekonomi Forma attraktiva boenden med stor hänsyn till god arkitektur, naturupplevelser och naturliga mötesplatser Stadsplanering som motverkar otrygghet och brottsrisker Familjevänliga mötesplatser som minskar generationsklyftor Utveckla utbudet av kultur- och fritidsupplevelser 5

238 Kommunikation, utveckling och infrastruktur Bearbeta och utveckla ett bättre kommunikationsläge kring infrastruktur utifrån Gävle som hamnstad Serviceinriktad och välvillig inställning till nytänkande kring entreprenad- och företagsutveckling Uppmuntra till spetsutbildning av teoretiskt och praktiskt begåvade individer Effektiv logistik och planering kring biltrafik och parkering i stadskärnan med rimliga avgifter Utveckla elektronisk kommunikation för utvecklingsmöjligheter inom utbildning och arbete Strukturer i stadsplaneringen som underlättar livet för äldre och funktionshindrade Uppmuntra innovationer och satsning på forskning Stöd en utveckling av kommuninvånarnas stolthet och trivsel över sin kommun Satsa på assimilering av invandrare Stärka Gävlebornas självkänsla genom att arbeta för yttrandefriheten i kommunens samtliga verksamheter samt erbjuda valmöjligheter kring livets olika skeenden Marknadsföra Gävle som en unik stad framför andra städer Arbeta för utökat näringslivsutbyte/samarbete med Stockholm 6

239 Vår värdegrund I vår kommun skall det vara enkelt att leva då samtliga invånare erhålls samma förutsättningar för att själva skapa sina egna liv. Utifrån detta spelar det ingen roll om man är man, kvinna, ung, gammal eller utlandsfödd. Rättigheter och krav skall gälla lika för alla. Koncernen Gävle kommun arbetar för ökad gemenskap och större inflytande bland de boende för att ta tillvara på erfarenheter och kunskaper. Därmed främjas ett gott förtroende hos allmänheten då kommunens beslutsfattare och medarbetare tjänar kommuninvånarnas intressen med ekonomisk respekt, gott omdöme och ansvar. Då tiden aldrig står still utan ständigt verkar mot förändring innebär kvalité för oss att hänga med i utvecklingen av hänsyn till morgondagens anspråk och krav. Liv är rörelse och nytänkande varför problemlösning och handlingskraft är en självklar drivkraft som Gävle kommun uppmuntrar. Vi är professionella i vårt ledarskap och bedriver därmed verksamheter som är trygga, rättssäkra och ekonomiskt hållbara. På arbetsplatsen tydliggörs våra roller och ansvarsuppgifter och resurser anpassas efter verklighetens behov. Decentralisering och uppmuntran till ärlighet och ökat ansvar ger oss en friskare befolkning som får mer energi. Vi vågar prova nya arbetssätt och lära oss av privata aktörer som nått framgång. Genom ett ödmjukt sinnelag vill vi erkänna de misstag vi gör för att kunna genomgå förändring i verksamheter som tjänar allmänhetens bästa. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling för ökad kvalité. Koncernen Gävle kommun besitter god social kompetens Att arbeta inom Gävle kommun innebär att tillsammans med många medarbetare utifrån bästa förmåga sörjer för kommuninvånarnas behov. Varje kontakt våra medarbetare får med medborgaren är betydelsefull för en upplevd service och tjänstvillighet. Vi har höga krav på våra anställda där god social kompetens är en av de viktigaste egenskaperna för kommunens goda varumärke. Vi erbjuder löpande kompetensutbildning och tillägnar våra anställda en god personalvård så att de ges bra förutsättningar att sätta medborgarens bästa i fokus. Koncernen Gävle sätter ärlighet i fokus Öppenhet, rak kommunikation och ärlighet är färdigheter som måste tränas upp till att fungera i god balans mellan ansvar och hänsyn. Gävle kommuns koncept för att bygga bort konflikter och ohälsa på arbetsplatser är därför att utveckla ett fungerande ledarskap för de verksamheter som så önskar. Utifrån ett aktivt arbete av ökad ärlighet övervinns konflikträdsla till följd av att vi får ett öppnare och tryggare samhälle. Handlingsplaner mot mobbning och olika uttryck av förtryck skall därför stävjas genom goda verktyg utifrån ett tränat ledarskap. Ledorden möjliggör även ett tydligt och gott samarbete med näringsliv, medborgare och olika yrkesgränser. Utifrån denna värdegrund tar vi ett gemensamt ansvar för medborgarnas rättigheter av de betalda allmänna medlen samt inger förtroende att på bästa sätt bistå med en trygg kommun och god förvaltning. 7

240 Kommunens ekonomi Lågkonjunkturen påbörjades juli 2007 varefter Sverigedemokraterna anpassade budgeten för att stärka förutsättningarna inför sämre skatteintäkter. Sverigedemokraternas budgetförslag under de senaste åren hade starkt kommunens ekonomi och rustat verksamheterna inför den försämrade ekonomiska sits som vi idag upplever. Koncernskuld Kommunens skuldsättning har ökat kraftigt de senaste åren och beräknas fortsätta mot nivåer som riskerar att sätta kommunen i en ekonomiskt svår sits. Samtidigt befinner vi oss i en lågkonjunktur som vi ännu inte vet den fortsatta utvecklingen av. Vid återkommande djupdykningar i världsekonomin ska Gävle kommun stå stärkta och kunna bibehålla en god verksamhet gentemot medborgarna och samhället. Därför ökar Sverigedemokraterna överskottsmålen i högkonjunkturer från 2 % till 3 % för att påbörja en långsiktig avbetalning av kommunens skulder med tillhörande pensionsskuld. En pensionsskuld som beräknas ligga på 2,22 mdkr. 8

241 Ekonomi Sverigedemokraterna har som mål att i högkonjunktur ha ett överskottsmål på 3 % (+ eventuella extra skatteeffekter.) Detta skall användas för att minska kommunkoncernens- och pensionsskulden. Satsningar i budgeten Finansieras genom Aktivitetspeng 5 mnkr Ökade föreningsbidrag, en satsning på 2 mnkr mer än majoriteten Trädgårdar i anslutning till äldreboenden 3 mnkr Avveckla Konstcentrum, en besparing på 5 mnkr. Minskning av projektanslag till kommunstyrelsen 5 mnkr Andra satsningar under budgetperioden Minskade barngrupper i den kommunala barnomsorgen och utökade öppettider Fler vuxna och specialutbildade i skolorna Återställande av vägar Avskaffa delade turer Satsningar inom äldreomsorgen på bl.a. ut och gå garanti och en mer kvalitativ och flexibel omsorg. Finansieras genom Avvecklade/avyttrande av Gävle symfoniorkester, en besparing på 36 mnkr. Avveckling/avyttrande påbörjas under. Säga upp avtalet med migrationsverket om mottagande av flyktingar, en besparing på 25 mnkr (statsbidragen avräknade). Avtalet sägs upp till årsskiftet /. 9

242 Nämndsöversikt (mnkr) Nämnd/förvaltning Kf budget 2014 Budget Kommunstyrelsen 231,2 241,7 237,8 236,4 235,2 Valnämnd 3,3 0,1 0,1 0,1 2,1 Överförmyndarnämnd 6,7 7,4 7,5 7,6 7,8 Revisionskollegiet 4,4 4,5 4,6 4,7 4,8 Teknisk nämnd 194,6 207,5 237,7 248,0 230,6 Byggnads- och miljönämnd 30,7 33,3 33,6 32,6 33,2 Kultur- och fritidsnämnd 276,4 304,1 290,9 296,3 298,4 Utbildningsnämnd 1 974, , , , ,5 Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd 200,3 208,2 208,1 209,0 212,2 Socialnämnd 436,2 449,2 410,8 391,2 374,6 Omvårdnadsnämnd 1 274, , , , ,2 Verksamhetens kommunbidrag 4 632, , , , ,4 Resultatbudget Belopp i mnkr Bokslut Prognos KF-budget Budget Verksamhetens intäkter 1 066,2 949,3 892,7 926,1 951,5 943,8 938 Verksamhetens kostnader , , , , , , Av- och nedskrivningar -79,3-77,7-85,7-89,7-91,5-92,7-92,4 Verksamhetens Nettokostnad , , , , , , ,3 Skatteintäkter 3 929, , , , , , ,4 Generella bidrag och utjämning 662,8 706,7 687,1 742,1 702,9 667,2 651,1 Finansiella intäkter 307,2 293,9 341,2 286,4 309,2 324,0 340,5 Finansiella kostnader -238,0-204,9-228,2-187,8-211,8-226,9-245,7 Resultat före Extraordinära poster 122,7 165,2 120,7 133,0 125,3 171,2 149,7 Extraordinära poster ÅRETS RESULTAT 122,7 165,2 120,7 133,0 125,3 171,2 149,7 Varav: Realisationsvinst o exploateringsresultat 50,7 22,5 49,7 32,4 58,0 61,9 38,3 Resultat exkl reavinst, exploatering, garantiförs. 72,0 142,7 71,0 100,5 67,3 109,3 111,3 Årets resultatsandel av Skatteintäkterna 1,6% 2,9% 1,5% 2,0% 1,3% 2,0% 1,9% 10

243 Investeringsbudget Sammandrag av nämndernas investeringsplaner Belopp i mnkr Bokslut 2013 Prognos 2014 Budget Skattefinansierad verksamhet: Revisionskollegiet -0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Kommunstyrelsen -16,1-20,4-18,3-18,4-18,6-18,7 Teknisk nämnd -49,4-71,5-72,2-93,1-88,6-68,0 Markbyggarna -0,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Byggnads- och miljönämnd -0,3-1,0-0,6-0,6-0,7-0,7 Kultur- och fritidsnämnd -57,5-28,7-19,4-12,9-15,5-10,2 Utbildningsnämnd -20,1-13,5-28,4-21,9-22,9-22,8 Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd -0,6-1,7-1,0-1,0-1,0-1,0 Socialnämnd -1,0-0,8-0,9-1,0-1,0-1,0 Omvårdnadsnämnd -5,1-7,0-13,6-9,8-6,9-7,0 Summa skattefin verksamhet -150,9-144,7-154,5-158,8-155,1-129,4 Exploateringsverksamhet: Anläggningstillgångar -21,0-27,4-26,0-67,5-11,1-3,2 Summa nettoinvestering -171,8-172,1-180,6-226,3-166,2-132,7 11

244 Revisorskollegiet Verksamhetsplan Kommunrevisionen består av förtroendevalda revisorer som tillsammans bildar Revisorskollegiet. Av fullmäktige ges i uppdrag till Revisorskollegiet att granska och pröva om verksamheter bedrivs på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt och att den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Verksamhetsplanen bygger på en analys av risker och väsentligheter inom varje område och objekt där räkenskaperna ska vara rättvisande. Det yttersta syftet med granskningen är att ge kommunfullmäktige underlag för den årliga ansvarsprövningen. Den lokala revisionen är ett grundläggande demokratiskt kontrollsystem där det är av största vikt att enskild revisor arbetar självständigt i förhållande till övriga revisorer. Med sin granskning bidrar revisorerna till att värna och utveckla demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. De förtroendevalda revisorerna ska ha ett sakkunnigt stöd av den egna förvaltningen där rapporter och revisionsberättelser ska bifogas enlig lag. Ekonomi Kommunrevisionen finansieras genom kommunanslag och till en del som faller på bolagen genom att dessa faktureras en schablonkostnad. Summan fördelas schablonmässigt efter bolagens storlek på ett sätt som Kommunrevisionen beslutar. Revisionskollegiet kommer att bedriva sin verksamhet inom den av Kommunfullmäktige tilldelade ramen. 12

245 Kommunstyrelse Verksamhetsplan Medborgare och brukare Nämndsmål I syfte att öka det allmänna intresset för det kommunala styret ska fokus läggas för ett större deltagande av kommuninvånarna. Kommunstyrelsen anser sig därför utveckla en mer klassisk demokratimodell med inslag av brukar- och direktdemokrati där ett minimum läggs in i demokratibegreppet. Ett allmänt ökat intresse för kommunpolitik bidrar till ökad demokrati i det att fler vill och törs engagera sig politiskt. Kommunens verksamhetschefer ska i större grad själva tillåtas ta ställning till kompetens och färdighet varför mångfaldsplaner och kvoteringar som riktlinjer kommer inte att förordas. Lika förutsättningar för alla är en viktig demokratisk linje där samtliga konkurrerar på lika villkor. Införa politikercaféer och rådslag där invånare får möjlighet att samtala med beslutsfattare och tjänstemän Antal hel- och deltidsarvoderade politiker och tjänstemän ska inte vara fler än ekonomsikt försvarbart Partistöd ska hållas på en lämplig nivå och fördelas på ett sätt som inte missgynnar något parti i fullmäktige Inget parti som är representerade i kommunfullmäktige ska erhållas extra privilegier beträffande affischering, information på skolor eller offentliga debatter Ett vinnläggande sig om att språkbruk och respekt mellan förtroendevalda ska vara god samt förebygga och motverka personliga angrepp och falsk ryktesspridning Ökat folkhälsoarbete Handlingsplan mot politisk extremism som tar sig i uttryck i våldsbetonade och kriminella handlingar. Verksamhetens inriktning En utvärdering ska göras för att få en övergripande bild av hur medborgare och brukare upplever den kommunala verksamheten och det politiska samhällsklimatet. Undersökningsmaterialet ska erbjuda anonymitet för ökad träffsäkerhet. Nya metoder och arbetsformer ska användas för att skapa bättre och effektivare möten och erfarenhetsutbyten mellan kommunala beslutsfattare och medborgare. I Gävle ges utökad samverkan mellan kommun och näringsliv, där etableringar underlättas genom tillgängliggörande av etableringsmark i attraktiva lägen i enlighet med respektive branschstrategi. Utveckla en handlingsplan för att öka vitaliserad demokrati Förorda folkomröstningar i frågor som direkt berör medborgare av både rådgivande och beslutande slag Ökat inflytande för medborgare Medarbetare Nämndsmål Tydlig ansvarsfördelning mellan uppdrag och roller ska förebygga stress, kommunikationsbrist och annan ohälsa. Goda förbindelser mellan kommunstyrelsen, kommunledningskontorets ledningsgrupp, och arbetsplatsträffar ska medverka till lokal- och central samverkan för ökad måluppfyllelse. Alla medarbetares uppdrag ska tydligt klargöras i syfte att ge alla medarbetare rätt förutsättningar från början. Personalavdelningen på kommunledningskontoret har i uppdrag att samordna, utveckla och följa upp de intentioner som är formulerade i personalpolicyn. Den huvudsakliga uppgiften kommer att ligga i att planera och genomföra ledar- och medarbetarutvecklingsprogram. Ett stort inslag i detta kommer att handla om rak 13

246 och ärlig kommunikation med fokusering på självinsikt. Arbetsmiljöns atmosfär ska därför präglas av tanke- och åsiktsfrihet för ökad trivsel och ömsesidig acceptans. Mycket kraft kommer att läggas för att utveckla löneöversynen i utrymmet för individuell löneutveckling. Stöd och service från löneenheten som svarar för den centrala löneadministrationen utvecklas liksom arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. sikt söka återskapa Gävles tidigare identitet utifrån om- och nybyggnationsplaner. Då integrations- och mångfaldsstrategin fasas ut från den tidigare tilltänkta stadsplaneringen omsätts en ny varuplattform för att marknadsföra Gävle. Turismrådet ska samarbeta med företrädare för turistnäringen och utveckla en strategi inför kommande planering. Hållbart samhälle Nämndsmål I enlighet med förvaltningstanken är det viktigt att handskas varsamt med de gemensamma och ekonomiska resurserna för att säkra välfärden samt minska pensionsskulden. Tillväxt ska främjas genom ökad fokusering på det lokala näringslivet och uppmuntran om ökat samarbete med gymnasieskolorna. Företagsetableringar ska underlättas och samarbete med näringslivsavdelningarna i regionen ska utvecklas med fokus på tillväxt i form av entreprenörskap, branschutveckling och nyföretagande. Informationsavdelningen ska tillsammans med Gavlefastigheter lyfta ett nytt projekt för att på Ekonomi Nämndsmål Kommunledningskontoret ska fortsätta att utveckla arbetet med beredningsplanen för ekonomi som återkommande redovisas för kommunstyrelsen. Syftet ska vara målet att klara eget sparkrav utifrån prioriteringar som inte drabbar kärnverksamheterna. En löpande kontroll medverkar till bättre översikt kring möjligheter till utveckling, effektivisering och kostnadsminskningar. Ett bredare synsätt i takt med bättre ekonomisk överskådning är i linje med begreppet god hushållning. 14

247 Valnämnd Verksamhetsplan Nämndsmål Valnämnden utser valförrättare och är vald av kommunfullmäktige. Valnämndens uppgift är att informera om valen i enlighet med gällande lagstiftning. Det är av yttersta vikt att valen genomförs på ett rättssäkert sätt med hög tillgänglighet, service och information för att värna demokratins kärna. Valnämnden skall förbereda och genomföra de val som skall hållas och i enlighet med vallagen utföra de uppgifter som krävs. Till detta bistår administrativ personal från kommunledningskontoret samt särskilt förordnade valförrättare före och under valdagar. Det administrativa förberedelsearbetet inför ett val påbörjas drygt ett halvår innan valdagen och även efter val krävs administrativt arbete. 15

248 Överförmyndarnämnd Verksamhetsplan Medborgare och brukare Nämndsmål Överförmyndarnämnden skall utöva tillsyn över förmyndares, förvaltares och gode mäns förvaltning. Personer som på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande har rätt till hjälp med att bevaka sin rätt och förvalta sin egendom. Den som har en god man förordnad till sig behåller sin rättsliga handlingsförmåga till skillnad från den som har förvaltare förordnad till sig. Förvaltare får inte förordas om det bedöms tillräckligt med god man. I lagen står att person med ovanstående uppdrag skall vara rättrådig, erfaren och i övrigt lämplig. Överförmyndarnämnden Gävle ser det som av yttersta vikt att intresseanmälningar noga bereds där personer ska bedömas ha goda kunskaper om det svenska samhället samt i flera andra avseenden uppvisat gott föredöme för att komma ifråga för uppdrag. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över ställföreträdare och förvaltare i syfte att kontrollera att dessa tar tillvara huvudmannens bästa på ett sätt som överensstämmer med uppdraget om tillämpliga lagregler. I övrigt skall nämnden ansvara för att den administrativa delen fungerar tillfredställande i det att huvudmannen därmed inte skall riskera att komma i kläm utifrån eventuella byten av förvaltare m.m. Verksamhetens inriktning Nämnden ska anpassa verksamheten till de lagändringar som kan komma träda i kraft och fortsätta samarbetet kring överförmyndarfrågor inom Gästrikerådets ram. Utvärdering ska även göras av verksamheten i syfte att effektivisera och korta väntetider. En noggrann översyn av den administrativa logistiken för effektivisering av verksamheten Bereda och pröva anmälningar/ansökningar rörande anordnare Upprätthålla god kvalitet på godmansutbildningar som krav för uppdraget Granska förvaltare, gode mäns och ställföreträdares åtagande kring uttag av medel och rättshandlingar Medarbetare Nämndsmål Sökande inom Överförmyndarnämndens uppdrag ska uppvisa ett utdrag ur belastningsregistret samt vara fri från betalningsanmärkningar Goda kunskaper i svenska och god kännedom om det svenska samhället Medarbetare ska ges handledning, rådgivning och praktiskt stöd vid svårigheter med kontaktmannaskapet Hållbart samhälle Nämndsmål Överförmyndarnämnden i Gävle skall främja hög kvalitet i granskning och tillsättande av anordnare för att på bästa sätt säkra och trygga levnadsförhållandena för de mest utsatta i samhället. Huvudmannen skall alltid kunna försäkra sig om ett gott bemötande och känna hög tillit till de anordnande. Ekonomi Nämndsmål Nämnden har som mål att uppnå nollresultat för verksamheten. Kommunledningskontoret betalar kostnaderna för personal och administration. Kostnader för utbildning, arvoden och konstadsersättningar till ställföreträdare betalas av nämnden. 16

249 Tekniska nämnden Verksamhetsplan Medborgare och brukare Nämndsmål När människor hindras från att göra egna val och leva självständiga liv skapas ohälsa. En stor del av denna ohälsa uppstår på grund av hinder i omgivningen som begränsar aktivitet och delaktighet. För att funktionshindrade ska kunna ta del av samhällets tjänster krävs det ett aktivt arbete med att anpassa lokaler, byggnader, utemiljö och information. Sverigedemokraterna har identifierat detta behov och anser att tillgänglighetsskapande åtgärder bör stärkas och prioriteras. Stadsplaneringen och samhällsmiljöns utformning är av stor betydelse för trivsel och hälsa vilket medverkar till en ansvarsfull planering kring nybyggnation och anläggningar. Lagen ger medborgare rätt till ett visst inflytande över stadsplaneringen vilket Gavlefastigheter kommer att fördjupa och utveckla. De invånare som berörs av beslut skall ha större möjligheter att påverka beslutsprocessen. Gavlefastigheter vinnlägger sig om att stadsmiljön skall upplevas som trygg varför brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv är en självklar del av samhällsplaneringen. En ren och prydlig stad är en viktig målsättning för Gavlefastigheter som ser det som självklart att ambitionen uppnås genom att erbjuda kommuninvånarna bästa möjliga förutsättningar. Satsning skall därför ske för en utveckling av sopsorteringssystemet vid hyreshus och bostadsrätter för att förenkla miljöarbetet. Ett utvecklat sopsorteringssystem för villor till rimlig kostnad är även en ambition som Gavlefastigheter finner intressant. Stadskärnans logistik behöver förbättras till att anpassa handeln i centrum gällande parkeringsmöjligheter. Handelsstrukturen i Gävle har förändrats radikalt under de senaste tre-fyra decennierna då centrala gator gjorts om till gågator och stora köpcentrum etablerats i yttre områden. Då handeln utgör en betydande del i stadsplaneringen är ambitionen att centrums affärsliv inte skall drabbas alltför hårt av den nuvarande utvecklingen. Bil- och parkeringsfrågan måste därför lösas på ett tillfredställande sätt för att inte handeln i centrum skall riskera snedvriden konkurrens gentemot de stora köpcentrum. Tillfredställande parkeringsmöjligheter skall därför planläggas för att serva affärsidkare och konsumenter där utbud och rimliga priser ska medverka till att stadskärnans näringsliv skall blomstra. En kraftig satsning skall även ske för att förbättra det löpande underhållet av vägarna. Därmed skall målet för kundnöjdheten förbättras jämfört med fjolårets. Verksamhetens inriktning Trygghets- och tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra all samhällsbyggnad Politikerträffar Restriktivitet för byggnationer som stör närliggande arkitektur av annan stil Gynna stadshandeln genom underlättande av parkering och avgifter Motverka och bekämpa klotter Utveckla sopsorteringssystemet i hyresoch bostadsrättsområden, med flera sorteringsmöjligheter på bekvämt avstånd Medverka till att förpackningsindustrin betalar mellanskillnaden för sopsortering i villor i syfte att underlätta miljöarbetet med hushållsavfall och miljösortering Återställa vägarna Medarbetare Nämndsmål Ett gott medarbetaransvar Inflytande och uppmuntran av kreativa idéer 17

250 Hållbart samhälle Nämndsmål Att hålla staden ren och trivsam innebär ökad service, erbjudanden och information för hushållen kring sop- och källsortering. Gavlefastigheter skall därmed skapa ökade möjligheter samt uppmuntra till återvinning. Vägarbete och underhåll skall skötas löpande. Fordonsflottan ska bestå av miljöanpassade fordon, icke miljöanpassade fordon ska succesivt bytas ut. Ekonomi Nämndsmål Gavlefastigheter viktigaste ekonomiska mål är att visa ett överskott då kapitalkostnader, del i gemensamma förvaltningskostnader och nämndskostnader är betalda. En del av överskottet skall finansiera löpande vägunderhåll. 18

251 Byggnads- och miljönämnd Verksamhetsplan Medborgare och brukare Nämndsmål Verksamheten inom Bygg & Miljö Gävle skall vinnlägga sig om en synlig och servicevänlig verksamhet genom god handläggning, tillgänglighet och bemötande. Entreprenörer, nyetablering och växande skall i kommunen uppmuntras genom informationsträffar och ett gott bemötande. Boendemiljön är en viktig trivselfaktor där ägandet skall få större betydelse. Projektet Gefle Stad skall medverka till en trivsam stadsmiljö genom att använda sig av tidigare byggnadstradition och färgsättning av fasader vid ny- och ombyggnation av bostäder. Utöver anpassning till en stor äldre befolkningsgrupp planläggs även bostäder till att anpassas och rymma allt fler behövande där man även tar större hänsyn till funktionshindrade. Familjeperspektivet är ett viktigt inslag i boendemiljön där olika träffpunkter kan öppna upp för gemenskap och kontakt mellan olika generationer. Nämndens mål är att vid nybyggnation motverka miljonprogrammens arkitektur. Historiskt förankrade byggnader skall bevaras och renoveras då dessa skapar identitet och atmosfär, genom att söka återskapa äldre arkitektur där man vid renoveringsbehov planerar återskapa fasader i färg och form. Bygg & Miljö ska tillsammans med Kultur & Fritid skapa projektet Gefle Stad i syfte att plocka fram Gävles unika personlighet utifrån geografiska och historiska förutsättningar. Detta för att skapa en ökad trivselfaktor och känsla av Gävle som en unik och välbevarad stad. Projektet syftar även till en ökad turism. Verksamhetens inriktning Utveckling av rutiner och system för ärendehantering och övrig verksamhet skall påskynda kortare handläggningstider med förbättrad administration. Kundnöjdheten skall öka utifrån ett mer utåtriktat arbetssätt. Synliggöra verksamheten Erbjuda rabatt till privatpersoner som köper tomträtter av kommunen för att bygga i traditionell och miljöanpassad stil Uppmuntra upphandling av företag som använder sig av traditionell och miljövänliga byggnadsstilar Sträva efter en blandning av boendeformer Medarbetare Nämndsmål Arbetet inom Bygg & Miljö skall upplevas som inflytelserikt och stimulerande vilket uppmuntrar till ökad initiativförmåga och kreativitet. Nämnden skall präglas av ett gott samtalsklimat där den öppna kommunikationen ska vara vägledande. Verksamhetens inriktning Byggnads- och miljönämnden vill erbjuda alla medarbetare en arbetsmiljö som är hälsofrämjande. Personal ska erbjudas möjlighet till friskvårdsaktiviteter och inflytande över arbetsuppgifter som förebyggande insatser av psykisk ohälsa till följd av minskad sjukfrånvaro. Ett framgångsrikt medarbetarskap bygger på att allas kunskap och kompetens ska tas tillvara. Konkurrenskraftig lönebildning skapar morötter och attraktivitet och rätt kompetens av chefer skapar ökad arbetslust och engagemang. För att fortsätta utveckla arbetsmiljö, medarbetarskapet, verksamheten och koncernen som helhet ska ledarskapsutbildningar fortsätta att utvecklas. Även administrationen ska ses över i syfte att bredda kompetens och minska verksamhetens sårbarhet. 19

252 I avsikt att klara de framtida målen gällande anpassning till konjunkturläge blir den framtida utmaningen en anpassad kompetens till verksamheten. Hållbart samhälle Nämndsmål Visioner och planering kring Gefle Stad ska bibringa ökat intresse och trivsel i stadsplaneringen Nya och utökade etableringar av kundkontakter Ökat inflytande kring boendemiljö Utveckling av miljömål som även inbegriper värdet av estetisk byggnation Ett trivsammare Gävle Beredskap för kommande konjunktursvängningar Verksamhetens inriktning Byggnads & miljönämnden kommer att verka för en god livsmiljö med estetiskt tilltalad utformning som lyfter Gävles rötter och identitet. I arbetet plockas integrations- och mångfaldsplanerna bort i syfte att bygga upp en stark lokal förankring med historiska värden. Fastighetsbildning för bl.a. ökad andel av ägarlägenheter kan även på sikt få stor betydelse utifrån efterfrågan. Förutsättningar förväntas öka för ett dynamiskt byggande där fastighetsindelningen kan anpassas till olika former av upplåtelse och äganderätt. Bygglovet blir ett kvitto på hur processen fungerar varför Byggnads och miljönämnden söker ökat samarbete med andra nämnder för nya arbetssätt. Då extra medel tillförts för energisparande åtgärder utifrån klimatfrågan kommer nämnden ansvara för en noggrann konsekvensanalys för långsiktig planering. Investeringar skall leda till kostnadsvänliga alternativ och motverka hinder för fortsatt näringsliv och ekonomi. Miljömålen skall löpande utvärderas för att synliggöra dess effektivitet med jämförelse utifrån ekonomiska aspekter. En hållbar utveckling är möjlig utifrån prioriteringar med en långsiktig planering med människans behov i centrum. En miljö som är anpassad till människors behov av trygghet, skönhetsupplevelser och bekvämlighet betraktas som en god investering för tillväxt och hälsa. Ekonomi Nämndsmål Långsiktig planering med rätt utgångsläge medför en ekonomi i balans. Optimal användning av nämndens resurser kommer att säkerställa nämndsmålen med god intäkts- och kostnadsuppföljning. 20

253 Kultur- och fritidsnämnd Verksamhetsplan Medborgare och brukare Nämndsmål Friskvård- och friluftsliv är viktiga beståndsdelar för ökat välbefinnande och nämndens mål är att det offentliga rummet skall präglas av vackra konstupplevelser som skänker lugn och harmoni. I vårt samhälle är det även viktigt att hålla jämna steg med omvärldens influenser varför biblioteken skall hålla god service och brett utbud av litteratur. Gävles kultur- och fritidsnämnd skall spegla ett demokratiskt synsätt och utveckla ett gott klimat mellan medborgare och brukare. Större hänsyn skall tas till kommuninvånarnas efterfrågan av utbud. Nämnden ser som en huvuduppgift att stötta barn- och ungdomar i föreningsliv och fritidsaktiviteter i syfte att stimulera hälsa, stimulans och livskvalité. Då alltför mycket av Gävles tidigare utseende och arkitektur har raserats, i det man istället byggt upp miljonprogram och Domuskomplex, har Gävles identitet och historia försvunnit på relativt kort tid. Denna identitetsförlust skapar tomrum till följd av en förfulad stadsmiljö som tidvis ansätts av klotter och förstörelse. En vacker stad med karaktär bidrar istället till harmoni och välbehag där färg och form skapar trevnad och trivsel. Kultur och Fritid kommer därför att tillsammans med Bygg & Miljö sjösätta projektet Gefle Stad. Projektet syftar till att i den mån det går skapa harmoni och stadsidentitet med hjälp av offentlig utsmyckning och byggnadskonst som bättre överensstämmer med stadens tidigare utseende och karaktär. Kultur och Fritid vinnlägger sig om att lyfta Gävles lokala historia för att göra denna intressant för invånare och turismnäringen. För att öka känslan av gemenskap och sammanhållning i Gävle ser nämnden det även som en viktig uppgift att arrangera nationaldagen där alla medborgare i Gävle kommun får möjlighet och tillåtelse att känna stolthet och glädje över Sveriges kultur, historia och sedvänjor. Kommuninvånare ska tillåtas större inflytande över det offentliga rummet Föreningsbidrag som motverkar assimilation i samhället ska upphöra Nämnden ska lyfta ortens kulturhistoria för ökat allmänt intresse och uppmuntra turismnäringen Alla verksamheter ska genomgå en konsekvensanalys för beslut om nedläggning eller kvalitetsutveckling Symfoniorkestern avvecklas till förmån av investeringar och ökade satsningar på kärnverksamheter Kultur i Gävle ska syfta till ökad samhällsmoral samt goda syn- och språkupplevelser Parlamentarisk och demokratisk ideologi ska genomsyra biblioteken med brett utbud Nämnden ska inte bedriva affärsverksamhet som konkurrerar med näringsidkare Utöka föreningsbidraget Ökad möjlighet till spontanidrott 21

254 Verksamhetens inriktning Renodlade verksamheter skall bringa ekonomisk balans till att i första hand verka inom områden med brett folkligt stöd och efterfrågan. Utifrån omprioriteringar från den tidigare mandatperioden anser nämnden kunna fortsätta stödja en biblioteksstruktur med tio filialbibliotek. Detta genom att man samtidigt breddar utbudet på samtliga bibliotek. Grönområden för spontanidrott och lekplatser skall planeras, anskaffas och underhållas till att gynna barn- och ungdomar som saknar inkomst men ändå vill roa sig. Familjevänliga aktiviteter skall uppmuntras och Kultur och Fritid ser en positiv utmaning i att väcka intresse och marknadsföra Gävle med dess unika historia samt arrangera festligheter vid Sveriges nationaldag. Detta i syfte att väcka en nationell gemenskap och väcka en historisk nyfikenhet bland invånarna. Medarbetare Nämndsmål Medarbetare skall uppleva tanke- och åsiktsfrihet för att främja trygghet och ett öppet arbetsklimat. Nämnden skall verka för god kommunikation samt uppmuntra till utveckling och kvalitet för bästa resultat av god arbetsmiljö. Verksamhetens inriktning Personal/kompetensutveckling Hälsofrämjande arbete Assimileringsinriktat arbete för ökad samhällsgemenskap Hållbart samhälle Nämndsmål Kultur & Fritid skall tillsammans med Bygg & Miljö arbeta fram ett projekt för att marknadsföra Gävles unika historia och särprägel. Projektet döps till Gefle Stad. Alla verksamheter skall medverka till att höja intellekt och nyfikenhet Ökad samverkan med skolor Väcka intresse för ideella verksamheter Verksamhetens inriktning Avdelningen friluftsliv uppmuntras fortsätta utveckla arbetet med besöksmål och möjlighet till friluftsliv längs kusten. Enkäter, stickprov och andra frågeformulär skall verka som grund för allmänhetens önskningar av den offentliga miljöns utsmyckning. Kultur och fritid skall inte gynna vissa konstnärer utifrån politiskt ideologi utan verka för upphandling som står i samklang med kommuninvånarnas önskningar samt visionen kring Gefle Stad. Ekonomi Nämndsmål Löpande utvärderingar syftar till kvalitetsutveckling eller nytänkande i enlighet med måluppfyllelsen. Medel ska även investeras till familjevänliga aktiviteter i syfte att höja allmänbildning, gemenskap och sammanhållningen i samhället. 22

255 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan Medborgare och brukare Nämndsmål Nämndens mål skall vara att tillgodose medborgare och brukares behov av ökat inflytande i verksamheter. Stor hänsyn tas till barnperspektivet där verksamheterna präglas av respekt för barns rätt att få utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Trygghet i skolan För att bekämpa otrygghet och psykisk ohälsa bland eleverna samt för att avlasta lärarkåren, vill Sverigedemokraterna genomföra en satsning på fler vuxna i skolan i form av framförallt fler skolsköterskor, skolpsykologer och kuratorer. Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap ska motverkas genom ett aktivt agerande av lärare och skolledning. Vi vill samtidigt betona föräldrarnas ansvar för sina barns uppfostran, varför det är av största vikt att även föräldrarna görs delaktiga i detta mycket viktiga arbete. Föräldrar skall känna sig trygga med att kommunens barnomsorg och skolor erbjuder en kvalitetsmässig verksamhet som främjar gemenskap och kunskapsglädje. Barnens miljö skall erbjuda känslomässig trygghet som stimulans där pedagogisk verksamhet löper parallellt med fri lek. Praktiska färdigheter skall uppmuntras kring vardagsnära händelser i syfte att öka ett praktiskt handlag och ett gott självförtroende för att växa som individ. Utbildning ser positivt på valfrihet inom barnomsorgen där ökat utbud på omsorg medverkar till mindre barngrupper i de nuvarande förskolorna. Verksamhetens inriktning Utvärderingar i nämndens verksamheter skall föreligga beslut kring kvalitetsutveckling Medborgare och brukare skall ha inflytande över verksamheten Barnomsorg skall vara anpassad till familjers arbetstider med bland annat nattdagis Genuspedagogik skall avskaffas i nämndens samtliga verksamheter Anordna och utveckla mötesplatser för hemmavarande föräldrar med små barn En genomgång av samtliga barnstugor och skolor utifrån arbetsmiljölagen Näringsrik och väl sammansatt kost lagad på plats Jourskolor skall upprättas för elever som genom våld och trakasserier ansätter elever och lärare för psykisk ohälsa och fysiska angrepp Medarbetare Nämndsmål Utdrag ur belastningsregistret ska alltid ske i form av anställning i samband med övrig lämplighetstest Kompetensutvecklande chefsutbildningar med inriktning på ledarskap och kommunikation Handledning vid krissituationer Ökad personalvård Anställda medarbetare skall ha goda kunskaper i det svenska språket Utveckla lön- och anställningsprocessen Rekrytera, utveckla och behålla rätt kompetens 23

256 Hållbart samhälle Nämndsmål Medarbetare skall uppvisa god social kompetens där språk och ansiktsmimik samverkar för optimal förståelse i dialog med andra. Då kommunikation och pedagogik går hand i hand sätts därför barnens fokus främst framför tänkbara integrationsprojekt. Personalens egen känsla och livskunskap skall erkännas och värderas kring misstanke av vanvård och barnmisshandel. Nämnden ansvarar för att personal erhåller den kompetenshöjning som krävs. Marknadsföra Gävle skolors utbud av pedagogisk inriktning och valmöjligheter Ökat inflytande över kompetensutveckling samt fortbildning kring dagens samhällsproblem Barns och elevers intresse för naturkunskap och teknik skall stimuleras Åtgärder skall vidtas för att öka andelen elever med godkända betyg Gävles skolor skall vara trygga för barn, ungdomar och vuxna Gävles elever och skolpersonal ska vara trygga på sin arbetsplats Elevers intresse för naturvetenskap, teknik och entreprenörskap ska stimuleras Elever ska erkännas politisk yttrandefrihet Ökat samarbete med socialtjänsten ska avlasta lärare och rektor Ökade resurser för hantering av hedersrelaterat våld och förtryck Skolk ska förebyggas och åtgärdas Elevers hälsa ska förbättras Verksamhetens inriktning Fortsätta arbeta och utveckla NTA (Natur och teknik för alla) Skapa arenor för kunskapsutbyten och information kring pedagogik Erbjuda samtliga lågstadieskolor screeningsverktyg till att upptäcka dyslexi och lättare läs- och skrivsvårigheter Fortsatt arbete med kompetensutveckling kring kursplaner och bedömning även i de lägre åldrarna Beredskap för jourskolor i fråga om mobbare som måste byta skola Socialsekreterare på högstadieskolor med ingripande roll utifrån brott- och kriminalitet Uppmuntran till slumpmässiga drogtester från årskurs 7 Frivilliga och slumpmässiga drogtester ska införas i gymnasieskolorna i samarbete med utökad skolhälsovård Ökade resurser, kompetensutbildning och samarbete med socialtjänst och polis i att upptäcka och förebygga droger Stor vikt ska läggas vid misstanke av inlärningssvårigheter eller annan psykisk ohälsa som bidrar till sämre koncentrationsförmåga. Assimilation och samhällsgemenskap ska uppmuntras Samarbete mellan småföretag och gymnasieskolor ska bidra till ökat lärlingsutbud i syfte att förvärva den spetskompetens företagen behöver Uppmuntran till att lärarkår tillsammans med elever frivilligt arbetar fram gemensamma klädkoder på skolor i syfte att motverka utseendefixering och sexuella trakasserier Stödja basfärdigheter i de lägre åldrarna Ökade satsningar och resurser på teoretiskt begåvade elever Införa möjligheter på skolor för lagad mat på plats samt införa intresse för näringslära, kost och friskvård Medvetengöra svensk kultur och väcka intresse kring lokal historia, seder och bruk Skolavslutningar i kyrkan ska uppmuntras 24

257 Ekonomi Nämndsmål Barn- och ungdomsnämndens investeringsmedel kommer att nyttjas till ökat utbud i barnomsorgsverksamhet för att minska antal barn i barngrupperna. En minskning till mellan barn beräknas ge samhällsvinster i form av lägre smittorisk, färre sjukskrivningar och ökad trivsel för barn och medarbetare. Investeringar kommer även att göras för eventuella ombyggnationer för köksanpassad matlagning och översyn utifrån arbetsmiljölagens rekommendationer. Nämndens kostnad kan komma att öka under mandatperioden utifrån satsningar på ökade personalresurser, kompetensutveckling och skolhälsovård. Investeringar kommer även att göras för ombyggnationer av skolkök. Nämndens kostnader för boende av ensamkommande barn avslutas dock i samband med att uppdraget från Socialnämnden upphör. Gymnasieskolans yrkesprogram behöver även moderniseras för att ligga i linje med vad arbetsmarknaden efterfrågar. Tidigare verksamheter gällande olika konfliktstöd till skolor ska utvärderas Effektivisering och omstrukturering kring ansvarsfördelning ska på sikt göra nya former mer lönsam och framgångsrik Lokalytor i skolan (kommunal regi) anpassas till elevunderlaget Investeringar till upprustning av skolor ska avsättas Skapa en tydlig budget- och uppföljningsprocess där varje budgetansvarig chef tar fullt ansvar för sin enhets resultat Ökade resurser till skolhälsovården Utöka och uppmuntra valfrihet inom barnomsorg utifrån familjers behov och arbetstider Införa vårdnadsbidrag Gymnasieskolorna ska erbjuda ett utbud av utbildningar som tillgodoser behovet hos näringslivet Gymnasielärare ska på arbetsplatsen erbjudas kompetensutveckling i ledarskapoch konflikthantering Utöka yrkespåbyggnad utifrån gymnasiekompetens för behov av det lokala/regionala näringslivet Gymnasieskolorna ska erbjuda eleverna individanpassat stöd med god kvalitet utifrån speciella inlärningsbehov Ökad elevhälsa på gymnasieskolor 25

258 Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsplan Medborgare och brukare Nämndsmål Då ett arbete med en riktig och fast inkomst är basen för varje vuxen människas grundtrygghet och självkänsla tar Näringsliv & Arbete fokus på sin uppgift att så många som möjligt skall slippa från bidragsberoendet. Värdet av delaktighet i det gemensamma samhället är personligt utvecklande och bidrar till ökat ansvarstagande. Då samhällsutvecklingen går fort utifrån den snabba teknikutvecklingen ställs allt högre och mer specifika krav på befolkningen. Utifrån detta är det av största vikt att nämndens utbud uppbär bästa tänkbara kvalité och goda kontakter med högskola och näringsliv. Högskolan är viktig för att regionen skall kunna underhålla och återskapa särskild spetskompetens och nya innovationer. Gävle skall därför ha en framträdande roll för ökad kunskap och tillväxt. Högskolan ska bidra till regionens utveckling och tillväxt och ska profileras inom forskning och produktion för ökad konkurrens med övriga universitet. Genom en nischad högskola ökar möjligheter för att utveckla ett samarbete med det lokala näringslivet samt öppna upp vägen för fler arbeten. Gävle högskola förtjänar en positiv utveckling på egna meriter och kan genom rätt satsningar bidra till utveckling och forskning. För att klara av att bygga upp ett varaktigt välstånd bör därför högskolor och universitet ges riktade satsningar i syfte att vinna tillträde och handel på den globala marknaden. Kommuninvånare som deltar i nämndens aktiviteter för jobbsökande skall uppleva en meningsfull hjälp på väg till egen försörjning. En genomgående utvärdering av nämndens verksamheter ska upprättas till ändamål för kvalitetsförbättringar Arbetsmarknadsenheten (AME) ska i samarbete med socialtjänsten och stöd från landstinget kartlägga eventuella hinder som medverkar till kursdeltagares nedsättning av fysisk och psykisk ohälsa med erbjudande om stödinsatser Deltagare i AME ska erhållas information om arbetsmässiga rättigheter Utökad samverkan med landstinget Vuxenutbildning ska erbjuda medborgare med låg utbildningsnivå möjlighet till adekvat grundutbildning Vuxenutbildningen ska i samarbete med Arbetsförmedlingen och AME främja assimilation i underlättande för invandrare att komma in i det svenska samhället. Efter avslutad introduktion skall ett kommunalt kunskapstest erbjudas utifrån det svenska språket, kultur och samhällsliv Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildningar inom Särvux Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden skall sträva efter en högre grad av matchning mellan arbetare och arbetstillfällen. Därför vill vi stärka och effektivisera studievägledningen på Komvux. 26

259 Verksamhetens inriktning Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden ser en utmaning i att vara en föregångare till att medverka för ökad försörjning av kommunens arbetssökande och studerande. Utgångspunkten ska vara att främja samhällsgemenskap, jämlikhet och god kommunikationsförmåga. För att klara målen har följande delmål satts upp: Arbetsmarknadsenhetens verksamheter ska innefatta olika delar som verkar kompetenshöjande utifrån arbetsmarknadens krav Näringsliv & Arbete ska inta en ledande roll till att främja kommunikation, styrning och uppföljning av mål Nämndens samtliga verksamheter ska präglas av assimilationsprincipen till att förebygga ökad segregation i samhället Medarbetare Nämndsmål Näringsliv & Arbete Gävle ska vara en arbetsgivare med framtida visioner. Arbetsplatserna ska präglas av kompetens, förtroende och professionellt utförande. För att uppnå dessa mål krävs: Tydlig ansvarsfördelning mellan chef och anställd Långsiktig planering och god framförhållning för stabila verksamheter En höjning av frisktalen Goda villkor avseende arbetsmiljö, anställnings- och utvecklingsmöjligheter Kontinuerlig utredning och uppföljning av verksamheter i samarbete med anställda och brukare Jämlikhet och assimilation för ökad gemenskap, frihet och trygghet 27

260 Ett hållbart samhälle Nämndsmål Näringsliv & Arbete skall inta en ledande roll till att främja kommunikation, styrning och uppföljning av mål Verksamhetens inriktning Agera servicepartner gentemot näringslivet Verka för en levande centrumhandel med medföljande positiva effekter för Gävle Kontinuerligt följa vilka krav som ställs på arbetsmarknaden för att erbjuda verksamheter som ger rätt kompetens Ekonomi Nämndsmål Utifrån att kommunen säger upp avtalet med Migrationsverket minskar även kostnader inom verksamheter vars tidigare ändamål avsågs främja tidigare misslyckade integrationsprojekt. 28

261 Socialnämnd Verksamhetsplan Medborgare och brukare Nämndsmål Socialtjänst Gävle skall verka för att barn lyckas fullfölja sin skolgång Socialtjänst Gävle skall ha ett större samarbete med kommunens skolor Socialtjänst Gävle skall hålla utvärderingar kring verksamheter för bästa möjliga kvalité och ekonomisk bäring Socialtjänst Gävle skall satsa på god personalvård för ökad trygghet och trivsel för de anställda Socialtjänst Gävle skall tillåtas nya arbetssätt för att säkra barnperspektivet Genus- och könsmaktsperspektiv skall upphöra att gälla Verksamhetens inriktning Socialtjänst Gävle skall präglas av ett nytänkande vad gäller arbetssätt för att bättre stå rustad för den samhällsutveckling vi har fått de senaste 20 åren. Då barnperspektivet skall vara i fokus bör tidigt förebyggande insatser på skolorna införas i syfte att bromsa utslagning och annan ohälsa. Missbruk av alkohol och narkotika är ett stort och växande problem runt om i landet där det dolda missbruket är omfattande. Socialnämndens utmaning är därför att i tid hitta ungdomar som befinner sig i riskzonen att utveckla missbruk för att motverka utslagning, familjetragedier, sjukdom och självmord. Socialtjänsten skall därför ha ett bredare samarbete med skola och skolhälsovård med resursförstärkning kring Kompassen för motivationssamtal och familjebehandling. Familjerätt och annan rådgivning inom socialtjänsten skall få ökade befogenheter att aktivt verka mot barns utsatthet i form av umgängessabotage vid separationer. Då Socialtjänst Gävle strävar efter jämlikhet skall hjälpsökande föräldrar oavsett kön erhålla samma upplevelse av respekt och service utifrån sin föräldraroll. Medarbetare Nämndsmål Personal inom Socialtjänsten skall agera professionellt utifrån god kompetens Satsningar på personalvård ska minska sjukskrivningar och vantrivsel Kompetensutveckling och handledning för ökat stöd med klientkontakter Verksamhetens inriktning Förvaltningens verksamheter skall möjliggöra en helhetssyn med inriktning på det ökade missbruket i samhället. Ett konkret handlingsprogram där man tillsammans med skolorna utarbetar rutiner och aktiviteter för tidig upptäckt av barn i riskzonen för tidig utslagning är en god samhällsvinst. Detta inte enbart för barnen och deras familjer utan även för socialtjänstens budget där man med långsiktig planering undgår dyra kostnader för behandlingshem, stödprojekt och framtida försörjningsstöd. En ny form av samarbete med skolorna syftar till att skapa gränsöverskridande processer. Socialsekreterare som är stationerade på skolorna måste kunna anmäla brott direkt som begås på skolan samt inneha ett handplockat nätverk från samhällets myndigheter för snabba åtgärder för ögonblicklig utredning. Socialtjänsten skall även parallellt med skolan arbeta drogförebyggande i form av att erbjuda dagsaktuell information om vad som sker och händer utifrån den senaste samhällsutvecklingen. För att hålla ihop arbetet med att komma tillrätta med samhällets nya utmaningar skall chefs- och medarbetarskapet ges ny kompetens utifrån ren ledarskapsutbildning av god kvalitet. 29

262 Hållbart samhälle Nämndsmål Socialtjänst Gävle skall vara en föregångare i landet vad gäller drogförebyggande verksamheter och därmed minska utslagning, fattigdom och kriminalitet i samhället Socialtjänsten skall stödja kommunens skolor genom att tillsätta socialsekreterare på högstadieskolorna till att ha en ingripande roll vid brott och kriminalitet Socialtjänstlagen skall i högre grad verka för barnkonventionen i form av ökad lyhördhet och insikt kring barns önskningar, behov och livssituation vid skilsmässor Konsekvensen av den politik Sverigedemokraterna presenterar i Socialnämndens verksamhetsplan kommer på kort sikt att medverka till kostnaderna för hjälpinsatser kan komma att öka. Införandet av drogtester kommer att medverka till att tidig upptäckt av riskbeteenden och missbruk kräver resurshantering. Bemanning av socialsekreterare på högstadieskolorna med ingripande roll kommer även att medför ökade kostnader. Dock beräknas de långsiktiga kostnaderna sjunka för Socialnämnden efter en fyraårsperiod. De summor man i förebyggande syfte investerar i att stävja missbruk kommer Socialtjänsten till godo i ett längre perspektiv. Detta utifrån lägre kostnader för upprepad och misslyckad behandlingsvård. Ekonomi Nämndsmål En omfattande utvärdering och uppföljning av Socialtjänstens samtliga behandlingsverksamheter Ökade satsningar på framgångsrika koncept för en god kvalitetssäkring Besparingar på resultatlösa projekt och behandlingsalternativ ger ekonomiskt utrymme för fler anställda inom Socialtjänsten 30

263 Omvårdnadsnämnd Medborgare och brukare Nämndsmål Äldrefrågor handlar lika mycket om praktisk politik som om hur man ser på värdet av äldre människor. Vi sverigedemokrater vill stärka de äldres status i samhället. Vi vill se fler trygghetsboenden, utökad personalbemanning, starkare anhörigstöd och bättre mat. Kategoriboende med husdjursprofil Det finns mycket forskning som visar att ett djur kan medföra goda hälsoeffekter till de äldres livskvalitet. Det har visat sig att djurens närhet påverkar både psykiska, fysiska och sociala funktioner positivt. Undersökningar visar också att äldre personer som har djur äter mindre läkemedel samt har en bättre egenvård. Sverigedemokraterna vill få till stånd kategoriboenden med husdjursprofil dit äldre personer kan flytta tillsammans med sina sällskapsdjur när de tvingas lämna det egna hemmet. Insatser mot brott Våld mot äldre kan förebyggas genom en rad olika åtgärder. Ett sätt är att ge information till äldre personer som inte har insatser från äldreomsorgen om deras rätt till olika former av stöd och hjälp. Ett annat sätt är att öka kunskapen om brott mot äldre genom riktade utbildningar i ämnet till nyckelgrupper såsom personal i äldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren. För att i en högre grad öka tryggheten samt förebygga våld mot våra äldre vill vi att kommunen tar fram en strategi för att upptäcka och hantera våld mot äldre. Fler trygghetsboenden Sverigedemokraterna vill se fler trygghetsboenden för de äldre som inte längre kan klara sig på egen hand, men som inte anses vara tillräckligt hjälpbehövande för att få plats på ett särskilt boende. Trygghetsboendena ska utformas för att bryta ensamhet samt för att skapa en högre grad av gemenskap. Matlyft Sverigedemokraterna menar också att det bör vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat. Socialt umgänge I den nationella brukarundersökningen för äldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och sociala aktiviteter var områden som de äldre var missnöjda med. Äldres sociala behov behöver därför uppmärksammas i större utsträckning, då samvaro med andra höjer livskvaliteten samt är ett viktigt sätt att upprätthålla och förbättra sin funktionsförmåga. Att få möjlighet att leva ett aktivt liv är stimulerande och förbättrar de äldres välbefinnande. Omvårdnadsnämnden skall jobba för ett brett utbud av omvårdnad med hänsyn till kunders individuella önskningar och behov. För att upprätta en kvalitativ utvärdering av nöjda kunder skall NöjdKundIndex (NKI) kompletteras med separat utvärdering utfärdat av en för kommunen oberoende instans, där frågor och egna anteckningar uppmuntrar kunden med dess anhöriga till egna önskningar och reflektioner. Det tillhör nämndens uppgift att ständigt vara lyhörd för kunden och dess anhörigas inflytande, behov och delaktighet för ökad trivsel och trygghet. Då varje vårdtagare är unik vad gäller personlighet, livserfarenhet och intressen skall individen erbjudas en boendemiljö som speglar detta. En ökad respekt för kundens 31

264 valmöjligheter och utbud ska underlättas av Gävle Omvårdnadsnämnd NöjdKundIndex skall ligga på Index 80 eller över utifrån kompletterande underlag av nyansskillnader Gävle Omvårdnadsnämnd skall vara en föregångare för landets kommuner i att säkerställa kundens val, trygghet och trivsel Utredningar och beslut skall verkställas skyndsamt Större utbud av boendemiljö med inriktning på sinnesupplevelser och trädgårdar vid äldreboenden Ombyggnationer skall påbörjas inom äldreboenden för godkända kök lämpad för matlagning på plats Fler trygghetsboenden Alla kunder skall garanteras god kommunikation då all personal talar god svenska Utdrag från belastningsregister för nyanställda Införande av parboendegaranti Anställd personal skall ges tid och möjlighet för promenader med de äldre Anställa en fixarmalte Uppmuntra till privat upphandling där kvalitén får överväga priset Löpande utvärderingar kring verksamheten skall redovisas på Gävle kommuns hemsida En flexibel service skall erbjudas utifrån kundens behov Ökad kunskapsnivå till personal- och gymnasieelever i Omvårdnadsprogrammet kring geriatrik och socialt bemötande. Detta i samverkan med landsting och privata aktörer Ökad status för arbete inom äldreomsorgen Andel läkemedelavvikelser skall minska NöjdMedborgarIndex (MBI) mäts årligen av SCB. MBI är ett mått på hur medborgarna i gemen uppfattar offentliga verksamheter. Då Gävle Omvårdnadsnämnd välkomnar privata utförare kommer MBI med kompletterande undersökningar utförd av en oberoende instans ge en rättvis bild över vilken typ av omvårdnad kunden föredrar. En återkommande utvärdering skall därför löpa i all omsorgsverksamhet i syfte att ökad livskvalitet för våra äldre och funktionsdrabbade. Större insatser görs för att öka kunskapen bland anställda och gymnasieelever vid Omvårdnadsprogrammet inom geriatrik för ökad patientsäkerhet. Stor vikt kommer även att läggas för att undvika fallskador. Omvårdnad Gävle ser som en viktig uppgift att höja folkhälsan bland de äldre genom att satsa på boendemiljöer som stimulerar sinnesupplevelser. Genom att verka i en dylik miljö förebyggs demens, depressioner och dålig aptit vilket i sin tur minskar behov av medicinering. En bra boendemiljö som lockar till ett så normalt liv som möjligt för brukarna så blir det även en bättre arbetsplats för de anställda i form av ökad trivsel. En angelägen uppgift är att höja de äldres personliga status och egenvärde genom tillåtelse för kunden att vara delaktig i upplägget kring den egna hemtjänsten. Ökat förtroende, trygghet och valmöjlighet gör Gävle till en förebild för landets övriga kommuner. De äldres och funktionshandikappades behov av bästa kommunikation utifrån optimal patientsäkerhet är av största vikt för ökad trygghet och kvalité. Omvårdnad Gävle ansvarar därför att all anställd personal skall tala god svenska och att samtliga nyanställda fått lämna utdrag från belastningsregistret. Verksamhetens inriktning I Gävle Omvårdnadsnämnd skall forskning kring geriatrik tillföras anställda inom berörd verksamhet med erbjudande om fortbildning. Kompetensutveckling och handledarledd introduktion ger ett värdefullt utrymme för individuell vägledning, reflektion och fingertoppskänsla i mötet med kunden och anhöriga. Förbättrad arbetsplanering inom hemtjänsten där man utgår från kundens behov skall påbörjas för ökad livskvalité för de äldre. 32

265 Gävle Omvårdnadsnämnd ser det därför angeläget att inhämta åtgärdsförslag som ska leda till att den totala upplevelsen av kvalitet förbättras. Större frihet skall erbjudas de äldre till att själva välja eller välja bort vissa tjänster inom hemtjänsten utifrån det egna behovet. Matlagning i hemmet skall alltid erbjudas kunden om denne önskar det. Medarbetare Nämndsmål Arbetsskador och stress Arbetsmiljön inom den offentliga sektorn kan inte sägas ha gått åt rätt håll under senare tid. Arbetsbelastningen har ökat och tar sig uttryck i tunga och/eller oergonomiska lyft, i tidsbrist, stress och i omöjligheten i att ge patienter och vårdtagare den uppmärksamhet de behöver och förtjänar. Sverigedemokraternas grundrecept för att förbättra denna situation är att tillföra fler händer till omsorgen. Med fler anställda förbättras inte bara kvaliteten och servicen för vårdtagarna utan hela arbetsplatsen blir mindre stressfylld - också för de anställda. Omvårdnad Gävle skall vara en ansvarsfull arbetsgivare som värnar de anställdas arbetsmiljö och kreativitet genom ökad lyhördhet. Samtliga anställda skall ha adekvat utbildning med gymnasieutbildning som grund. Omvårdnad Gävle tar ansvar för att minska de anställdas utsatthet i form av hot, våld och stress inom hemtjänsten och personlig assistans. Hantering av nycklar är ett tidsödande moment inom hemtjänsten som även till största del missgynnar vikarier vilka oftast måste rycka ut med kort varsel. För att vidareutveckla en god arbetsmiljö skall teknikbaserade hjälpmedel uppmuntras utifrån både tidsbesparing och trygghet för de äldre. Stor vikt skall läggas vid personalvård vad gäller friskvårdaktiviteter, stödsamtal och kompetensutbildning Decentralisering av arbetsuppgifter inom verksamheten samt uppmuntran till personalens egna förslag till schemaläggning inom verksamheten underlättar att livspusslet går ihop för många anställda. Tyngdpunkten skall ligga på eget ansvar inom de gränser som är möjlig utan att kvalité och verksamhetens målsättning går förlorad. Omvårdnad Gävle skall därmed bygga bort mycket av den stress och ohälsa som tidigare varit till följd av sjukskrivningar. Omvårdnad Gävle skall arbeta på en förbättring av anställningsformerna genom att minska behovs- och timanställningar till fördel för fasta anställningar. Personal som bedöms pålitlig och kunnig med god social kompetens skall därför i ett relativt tidigt skede erbjudas riktig anställning efter noga bedömning. För att höja intresset och statusen i yrket skall morötter ges för de anställda som vill stanna kvar i verksamheten. 33

266 Hållbart samhälle Nämndsmål Omvårdnad Gävle skall i samarbete med andra främja en ekologisk, social och ekonomisk hållbar livsmiljö där boendet upplevs så hemlikt som möjligt. Detta för att öka livsglädje, hälsa och välmående utifrån ett folkhälsoperspektiv. Nämndens mål följs upp med följande delmål: Vällagad och näringsrik mat tillagad på plats Tillgång till husdjur på boenden vilka ansvaras av anställda Trädgårdar intill boenden En lugn boendemiljö med möjlighet till promenader med hjälp av trygg och välkänd personal Delge anhöriga större flexibilitet vid arbetet med vårdtagaren utifrån större hänsyn till deras vardagliga rutiner, tider och behov i den egna vardagen Andel läkemedelsavvikelser ska sjunka Ekonomi Nämndsmål Omvårdnad Gävle skall ha en god ekonomisk hushållning utifrån långsiktigt tänkande kring om och nybyggnation. Detta utifrån att flera kommuninvånare blir äldre och att alternativ av boenden upprättas i enlighet med invånarnas önskemål. Ett förberedande undersökningsmaterial som skickas till samtliga invånare över 30 år är fingervisande om vilka önskemål och krav morgondagens äldre har när det gäller omvårdnad och boende. Ett liknande undersökningsmaterial skulle även kunna sändas ut till föräldrar vars barn har olika funktionshinder. Arbetet med kontinuitet inleds med en inventering där samtliga hemtjänstlag får individuella mål för det fortsatta arbetet. Sammantaget innebär dessa utmaningar att nämnden måste ha god framförhållning där kvalité, långsiktighet och ekonomi är i balans med kunden i centrum. Utmaningen ligger även i att upprätthålla intresset för människor att vilja jobba inom Omvårdnad Gävle vilket ställer krav på seriösa anställningsformer, riktad kompetenshöjning och löneutveckling. Nämnden har under de senaste åren haft god ekonomi vilket underlättar en långsiktig planering vad gäller kvalitetsförbättringar. Arbetet kommer dock att fortsätta med att satsa vidare på förebyggande planeringar för att minimera behov av kommande och kostnadskrävande insatser. 34

267 Gävle Energi AB Verksamhetsplan Allmänt Gävle Energi är ett lönsamt företag vars uppgift är att verka för nöjda kunder. Som regionens största energibolag ska riktlinjen vara att tillgodose kunder med energi och uppvärmning för skäliga kostnader. Energibranschen har genomgått en förvandling där Gävle Energi och Bionär måste vara vaksamma och öppna för utvecklingen av nya lösningar och verksamheter. Detta gäller inte minst inom områden som exempelvis energieffektiviseringar, nya energilösningar, branschens attraktionskraft, ökad produktion av förnybar energi samt nya produkter och tjänster. Gävle Energi vinnlägger sig om att privatpersoner och företag, i minsta möjliga mån, ska drabbas ekonomiskt av energibranschens utvecklingsplaner. Stor vikt ska läggas vid en långsiktig kostnadsplanering av analyser och utvärderingar som grund för vad som är ekonomsikt försvarbart kring klimatfrågan. Gävle Energis strategiska plan är att motverka ökade kostnader till fördel av ökat näringsliv och välfärd. En balanserad miljöstrategi inbegriper ökat samröre med FoU och samarbete med Bygg & Miljö utifrån om och nybyggnationer. Medborgare och brukare (kunder) Mål Gävle Energi ska arbeta för ökat förtroende och verka för en trygg och prisvänlig service till brukarna. All service ska utgå med största möjliga enkelhet och tydlighet som delmål för marknadens övriga konkurrenskraftiga erbjudanden. Gävle Energi ska sträva efter att hålla en prisnivå som tillhör den lägre jämfört med andra energibolag. Medarbetare Mål Utifrån ett kunskapsflöde i samverkan med FoU och högskolor bidrar Gävle Energi med fortlöpande kompetensförsörjning för gamla och nya medarbetare. Att arbeta inom bolagets verksamhet ska upplevas som stimulerande samt öka attraktionskraften för nya medarbetare. Hållbart samhälle Mål Då grunden för välfärd och trygghet är att ha råd med sitt boende och företagskostnader tar Gävle Energi ansvar för en human prisbildning på marknaden. Klimatfrågan som är av hög drivkraft för miljöarbetet ska därför vara i proportion till verklighetens behov av investeringar. Satsningar ska medverka till ekonomisk hållbarhet. Då Gävle Energi värnar ett helhetsbegrepp ska lösningar erbjudas som säkerställer långsiktig utveckling av miljö och klimat. Ekonomi Mål Investeringar ska begränsas till nyttoeffekten till följd av löpande utvärderingar av ekonomiska vinster i samband med miljö och klimatkraven. Gävle Energi kommer att möta intressanta utmaningar för ökad utveckling av produkter och tjänster i avsikt för en hållbar utveckling av sänkta energipriser. Investeringar ska göras för att säkra elnät och kommunikationsverksamhet. 35

268 AB Gavlegårdarna Verksamhetsplan Medborgare och brukare Ett allmännyttigt bostadsföretag ska erbjuda hyresgästen inflytande och samtidigt avkräva riktlinjer utifrån allmänhetens bästa. Gavlegårdarna skall verka för att säkerställa ökad trygghet för hyresgäster och skapa kontaktytor för ökat medansvar och trivsel. Övergripande mål är att förbereda och utveckla allmännyttan till en verksamhet där individens eget ansvar får större betydelse. Gavlegårdarna skall verka för ökad kommunikationsförmåga, gemenskap och ansvar som mål för en fungerande bostadsmarknad med kostnader i balans. Ett högt anseende i allmänhetens ögon skall medverka till att Gavlegårdarna blir ett attraktivt hyresbolag vid sidan av den privata marknaden. Då det är viktigt att Gavlegårdarna speglar kommuninvånarnas behov skall Gavlegårdarna kunna erbjuda bostäder till både singelboende som familjer. För att lösa bostadsbristen för ungdomar samt kunna erbjuda ett billigt boende för dem som önskar, skall kapital fristättas för nybyggnation av fler ensamhushåll. God service skall erhållas hyresgästen. Nämndsmål Delar av Gavlegårdarna skall avyttras till förmån för nybyggnation Hyresgästens engagemang för ökad trivsel i bostadsområdet skall uppmuntras Utvecklad sophantering för ett merlättillgängligt miljöarbete Resultat från verksamhetsutvärderingar ska användas för ökad utveckling/avveckling Medarbetare Övergripande mål för medarbetare är trygghet på arbetsplatsen med ett engagerande medarbetaransvar. Samtliga anställda skall vara väl förtrogen med assimilationsprincipen och vara trygg med sitt uppdrag. Kompetensutveckling i kommunikation- och konflikthantering skall erbjudas personal i mötet med hyresgäster där bl.a. missbruk, kriminalitet, psykisk sjukdom eller kulturkrockar inträffar. Tydliga ansvarsroller kring Gavlegårdarnas verksamhetsinriktningar Trygg och god social kompetens hos anställda medarbetare Aktivt arbeta med assimilationsbegreppet Formulera och implementera strategi för chefsutveckling Utveckla lönebildningsprocessen Rekrytera och utveckla rätt kompetens utifrån behov och efterfrågan Missbruksförebyggande information och engagemang utifrån ett folkhälsoperspektiv Hållbart samhälle Nämndsmål Allmännyttan i Gävle skall erbjuda trygga och attraktiva boenden som uppmuntrar till individuellt ansvar och skötsel. Utifrån en tydlig strategi av allmännyttans utveckling skall Gavlegårdarna marknadsföra sig för ökat intresse hos allmänheten. Beredskap skall finnas för att förebygga och åtgärda brand, olycksfall och våldsbrott. Projekt som uppmuntrar till familjevänliga aktiviteter bör även uppmuntras i hyresområdena med ökad planering av gröna lekområden. Indikationer för att mäta effekten av planerade och nya riktlinjer ska mätas och utvärderas. 36

269 Ekonomi Bolagets övergripande mål för ekonomiperspektivet är en ekonomi i balans vilket förutsätter ett helhetsperspektiv. En utvärdering av det nuvarande läget samt ett framtida sikte skall möjliggöra en ekonomiskt hållbar utveckling. De indikationer som skall användas är stabilitet, underhållsnivå och driftskostnader. Överskott vid avyttring och reavinster ökar möjlighet för investeringar, upprustning och underhåll. 37

270 Gävle Hamn AB Verksamhetsplan Verksamhetens inriktning Gävle Hamn skall tillförsäkra regionen ett utökat näringsliv som på ett framgångsrikt sätt skall kunna konkurrera på den globala marknaden. Gävle kommun antar utmaningen att likt Stockholm- och Mälardalsregionen, göra stora satsningar på hamnen, vägar, järnväg och bostäder för ökad tillväxt. Detta för att ge näringslivet i regionen möjlighet att utveckla sin verksamhet. Då hamnen är viktig för handel, turism och näringsliv kommer satsningar i samarbete med övriga nämnder möjliggöra ökat näringsliv i Gävle. Ökad hamnverksamhet bidrar till förhöjt utbyte mellan nationella och internationella företag med säkra, regelbundna och miljövänliga transporter. Hamnen skall även erbjuda en vitaliserad aspekt på stadsmiljön och väcka en ökad känsla av Gävle som en havs- och hamnstad Medborgare och brukare Verksamhetens inriktning Den pågående utvecklingen av miljö- och teknik ställer större krav på kapacitet. Genom att utveckla hamnen till framtidens krav ges förutsättningar till transporter där man på ett kvalitativt sätt kan hantera, lagra och transportera gods. Ökad effektivitet, beredskap och miljöhänsyn skall tas utifrån modernt byggda fartyg. Gävle Hamn tillförsäkrar optimal utvärdering, planering och utveckling för att möta framtidens krav på export och import. Verksamheten planeras och verkställas efter senaste teknologi för att minimera störningar i omgivningen och påverkan av miljön Väl planerad hamnverksamhet där hänsyn tas till närliggande bostäder, natur och topografi Medarbetare och brukare Verksamhetens inriktning Effektivisering kring organisation, administration och ansvarsroller skall medverka till bättre hälsa och arbetsmoral. Stor vikt läggs på folkhälsoperspektivet med betoning på minskat bruk av alkohol och andra drogrelaterade medel. Sjukfrånvaron i koncernen skall minska genom förebyggande insatser och öka medarbetarindex. Hållbart samhälle Verksamhetens inriktning En långsiktig och ansvarsfull planering för ökad tillväxt skall genomföras där miljöfrågor utgör en viktig del. Detta utifrån aspekter som minskat buller och föroreningar. Samtliga verksamheter genomsyras av ett skapande till en plattform för nationella och internationella kontakter. Bolaget arbetar fortlöpande med att verka för att samordna miljö -och säkerhetsarbete för all hamnverksamhet. Ekonomi Då omsättningen förväntas öka de närmaste åren skall överskott anpassas till teknikutveckling och investeringar för en bredare utveckling av hamnen. Ett behov av investering tillkommer även utifrån ett övertagande av stuveriverksamheten 38

271 Gävle Vatten AB Allmänt Gävle Vatten AB skall tillhandahålla invånarna den allmänna vattenförsörjningen med återkommande kvalitetsutvärderingar. Hanteringen innefattar bl.a. rening av spillvatten samt omhändertagande av rening avskilt från slam. Då bolaget har ett planerings- och tillsynsansvar av anläggningsbeståndet krävs ansvar för en minimering av kapitalförstörelse och underhåll av ledningsnäten. Arbetet inom vattenförsörjningen skall vara öppen och ske i dialog med samtliga berörda parter inom jord- och skogsbruk, fastighetsägare och företag. Genom att involvera samtliga berörda organisationer och medborgare i vattenfrågor ökar demokratin i det att utrymme ges för att yttra sig över planer och program. Gävle Vatten kommer därför att bedriva informations- och kontaktarbete i syfte att åstadkomma en långsiktig samverkan mellan aktörer inom lämpligt avrinningsområde. Medborgare och brukare Gävle kommun skall ansvara för en säker vattenförsörjning av god kvalitet Arbeta för goda kontakter med samhällets aktörer Ökat medborgarutrymme skall säkerställa allmänhetens uppfattning av nya anläggningar Verksamhetens inriktning De tidigare kvalitetsproblemen utifrån att uttagsbrunnarna satts igen av järn och mangan ska åtgärdas. Detta innebär krävande kostnader utifrån omfattande investeringar. VA-planen 2030 skall fortsätta för att arbeta fram långsiktigt och hållbara VA-lösningar vilket kommer att ligga till grund för fortsatta underhållsarbete. Omfattande arbete krävs även för återkommande underhållsarbete av ledningsnät utifrån den befolkningsökning som skett med ökad vattenförbrukning som följd. Hållbart samhälle Bolagsstyrelsens mål Med en grundläggande inriktning skall bolaget uppnå hållbara förhållanden utifrån god ekologisk och kemisk vattenstatus. Målet anses kräva omfattande arbete och resurser. VAverksamheten deltar även i planeringsarbetet av Kommunens affärsverksamheter samt även i planeringsarbete för att understödja kommunens tillväxt. Verksamhetens inriktning God service och hjälpsamhet ska tillägnas nyetableringar i fråga om vattenförsörjning och avloppshantering. Detta är särskilt viktigt då förutsättningarna är olika i olika områden. Tillgänglighet och tidiga beslut bidrar till ett underlättande i arbetet för bl.a. kommunens planarbete. Förnyelse- och underhållsinsatser skall noga avvägas utifrån ålder eller slitage. Större bedömning skall tas utifrån långsiktiga mål vid investeringsåtgärder för att förebygga risk för miljö- och hälsofara. Ekonomi Grunden för en god resurshushållning och låg VA-taxa utgår från ett löpande och förebyggande underhållsarbete. Utifrån att underhåll tidigare har varit mindre god krävs omfattande arbete och kostnader för att säkerställa vattenförsörjningen av god kvalitet. 39

272 Ärende 8 POG - Politisk organisation i Gävle kommun

273

274

275 Sid 1 (2) Dnr 13KS133 Tjänsteskrivelse POG - Politisk organisation i Gävle kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta - att anta kommitténs förslag om att bilda en samhällsbyggnadsnämnd som ersätter nuvarande Bygg- och miljönämnden och Tekniska nämnden. - att anta kommitténs förslag om att bilda en jävsnämnd för att hantera de ärenden där en sådan samhällsbyggnadsnämnd på grund av jäv är förhindrad att fatta beslut. - att antalet ledamöter i Tekniska nämnden redan från årsskiftet 2014/ reduceras till 5 ordinarie platser samt 5 ersättare. - att ge kommunstyrelsen i uppdrag att bereda de beslut som följer av bildandet av en samhällsbyggnadsnämnd och en jävsnämnd och återkomma med förslag på bland annat nya reglementen. Kommunstyrelsen föreslås före egen del besluta - att lägga POG- kommitténs rapport till handlingarna. - att befria kommittén från sitt uppdrag. Ärendebeskrivning En översyn av förtroendemannaorganisationen har gjorts inför mandatperioden - av en särskild kommitté. Arbetet har gjorts med utgångspunkt i de direktiv kommunstyrelsen har fastställt ( ). Slutrapporten behandlades på kommitténs möte Kommitténs överväganden och förslag redovisas i slutrapporten. Beslutsunderlag - Slutrapport från POG kommittén Gävle kommun Kommunledningskontoret Gävle Besök Stadshuset, Drottninggatan 22 Växel gavle.kommun@gavle.se

276 - Svar på remiss från Byggnads- och miljönämnden angående en eventuell sammanslagning av Byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden - Svar på remiss från Tekniska nämnden angående en eventuell sammanslagning av Byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden

277 Sid 1 (5) Slutrapport Dnr 13KS133 POG - Politisk organisation i Gävle kommun Uppdrag och direktiv Kommunstyrelsen fattade beslut om översyn av politisk organisation och ansvarsfördelning inför ny mandatperiod. De frågor som beredningen hade att arbeta med var följande: Gränsdragningsfrågor gentemot övriga nämnder som kan uppstå som en följd av det arbete som nu pågår med att tillskapa Kunskapsnämnden och Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden (kan beröra såväl omvårdnadsnämnden, som socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden) Samhällsbyggnadsuppdraget och ansvarsfördelningen mellan Tekniska nämnden, Byggnads- och miljönämnden och Kommunstyrelsen Gävle kommuns organisation av revisionsfrågor Kommunstyrelsens beredningar såväl befintliga som eventuellt behov av ytterligare beredningar. I detta sammanhang kan även frågan om eventuella beredningar knutna till kommunfullmäktige, som t ex en demokratiberedning diskuteras. Därutöver gavs kommittén möjlighet att själv aktualisera ytterligare frågeställningar under arbetets gång. Kommittén har bestått av kommunal- och oppositionsråd, kommunfullmäktiges ordförande och Sverigedemokraternas gruppledare. Carina Blank (ordf, S), Per Johansson (S), Roger Persson (MP), Maritha Engström (V), Inger Källgren Sawela (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Ann- Helen Persson(C), Lili André (KD) samt Daniel Olsson (S) och Roger Hedlund(SD). Arbetsform Kommittén har sammanträtt vid 5 tillfällen ( , , , ). Det inledande mötet genomfördes Vid detta tillfälle sammanställdes synpunkter på övriga frågor som kommittén ville få belysta. De frågor som aktualiserades vid detta tillfälle var frågan om bostadsanpassningsbidraget och kommunala korttidsboenden. Kommittén har haft hearingar med ansvariga tjänstemän rörande de gränsdragningsfrågor som aktualiserats efter bildandet av Utbildning Gävle, Gävle kommun Kommunledningskontoret Gävle Besök Stadshuset, Drottninggatan 22 Växel gavle.kommun@gavle.se

278 Sid 2 (5) frågan om korttidshem och frågan om bostadsanpassningsbidrag. Frågan om revisions organisation och samhällsbyggnadsuppdraget har utretts av konsulter från PwC. Frågan om hur jävsfrågan kan hanteras vid ett eventuellt bildande av en Samhällsbyggnadsförvaltning har utretts av kommunledningskontoret. Flera av de frågor som har hanterats av kommittén rör förvaltningsorganisationen. Dessa frågor kan beslutas och genomföras utan att det påverkar den politiska organisationen. Gränsdragningsfrågor De gränsdragningsfrågor som aktualiserats med anledning av tillskapandet av Näringslivs och Arbetsmarknadsnämnden och Utbildning Gävle (UG är följande: Ansvar för kommunens korttidshem. Ansvar och placering av den kommunala läromedelscentralen (KLC). Ansvaret för kommunens korttidshem Boende på korttidshem är en stödform inom LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Stödformen innebär korttidsvistelse utanför det egna hemmet. De tre korttidshem som Gävle kommun är organisatoriskt placerade under Utbildning Gävle. Då övriga stödformer inom LSS drivs av Omvårdnad Gävle aktualiserades frågan om denna stödforms organisatoriska hemvist. Frågan föredrogs av förvaltningschef Frank Stoor. Förvaltningens bedömning är att det är lämpligt att utbildning Gävle även fortsättningsvis driver verksamheten, bland annat mot bakgrund av de personalkategorier som finns där och vikten av närhet till förskola och skola. Kommittén föreslår inga förändringar i frågan om kommunens korttidshems organisatoriska hemvist. Kommittén vill dock poängtera vikten av ett fungerande samarbete mellan Socialtjänsten, omvårdnad Gävle och utbildning Gävle i arbetet med korttidshemmen. Ansvar och placering av den kommunala läromedelscentralen (KLC) Vid kommitténs sammanträde fördrogs frågan om kommunala läromedelscentralen (KLC) av förvaltningschef Frank Stoor. KLC hanterar bland annat utlåning av lärrersurser, t ex läromedel och filmer. Utbildning Gävle har i dagsläget organiserat KLC som en del i sin förvaltning och förordar att verksamheten kvarstår där. Kommittén anser inte att det är påkallat att ändra verksamhetens organisatoriska tillhörighet. Ansvar och hantering av bostadsanpassningsbidrag. Frågan föredrogs av förvaltningschef Elisabeth Jonsson och Helena Werre vid kommitténs sammanträde Handläggningen av bostadsanpassningsbidrag har förändrats under de senaste åren. Syftet med de förändringar som genomförts är att uppnå en mer rättsäker handläggning som lever upp till aktuella lagkrav. Förändringarna har dock medfört att handläggningstiderna har blivit längre och större balanser av obehandlade ärenden har skapats. Förvaltningen arbetar aktivt med att arbeta

279 Sid 3 (5) ner de aktuella balanserna och minska handläggningstiderna. Skälen till de långa handläggningstiderna har dock mycket lite att göra med verksamhetens organisatoriska tillhörighet. Enheten har fått utökade medel för att anställa ytterligare handläggare. Kommittén bedömer inte att det är påkallat med några organisatoriska förändringar av verksamheten. Gävle kommuns organisation av revisionsfrågor Enligt direktiven till kommittén ska kommunens sätt att organisera revisionen lyftas av kommittén. Revisionen är direkt underställd kommunfullmäktige, varför även kommunfullmäktiges ordförande var kallad att medverka vid kommitténs sammanträden. Den fråga som särkilt belysts av kommittén är fördelar och nackdelar med att ha ett eget kommunalt revisionskontor. Konsultföretaget PWC gavs i uppdrag att göra en omvärldsbevakning och belysa hur revisionen är organiserad i ett antal likvärdiga kommuner. Revisorerna presenterade sitt uppdrag för kommittén den Det sätt att organisera revisionen som Gävle har, med ett eget revisionskontor är relativt ovanlig. I Sveriges har 10 kommuner och 12 landsting/regioner egna revisionskontor. Revisionskostnaden per verksamhetsmiljon i Gävle är något högre än för likvärdiga kommuner. Kommitténs ställningstaganden Den kommunala revisionen är underställd kommunfullmäktige. Revisionen har ett stort mått av frihet när det gäller att besluta om hur revisionen organiserar sin verksamhet. Kommunfullmäktige kan dock fastställa arbetsformer för revisionens arbete i revisionens reglemente. Kommittén bedömer att revisionens val av organisation och inriktning i huvudsak bör vara en fråga för de revisorer som fullmäktige utser. Kommittén avstår från att lägga konkreta förslag till beslut rörande revisionens arbete, men ser gärna att revisionen har en dialog med kommunfullmäktige om arbetsformer och val av organisation under kommande mandatperiod. Kommunfullmäktiges och Kommunstyrelsens utskott och beredningar Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige kan besluta att inrätta utskott och beredningar. Ett syfte med beredningar är att förtroendevalda ska ha bättre möjlighet till insyn och fördjupning i de frågor som behandlas i kommunstyrelse och fullmäktige. Kommittén väljer dock att avstå från att ta ställning till frågan om utskott och beredningar i tillträdande fullmäktige och kommunstyrelse. Det är mer lämpligt att tillträdande fullmäktige och kommunstyrelse själva beslutar om sina arbetsformer. Under stora delar av 2014 har Kommunstyrelsen haft heldagsmöten för att bättre tillgodose de förtroendevaldas behov av insyn. Samhällsbyggnadsuppdraget I kommitténs uppdrag ligger att utreda och föreslå förändringar i den politiska organisationen och ansvarfördelningen för samhällsbyggnadsuppdraget.

280 Sid 4 (5) Särskilt ska kommittén titta på ansvarsfördelningen mellan Tekniska nämnden, Byggnads- och miljönämnden och Kommunstyrelsen. Bakgrund och uppdrag På förvaltningssidan genomfördes en större förändring inför 2012 då förvaltningen Samhällsbyggnads Gävle skapades av tidigare Tekniska kontoret och Byggnads- och miljöförvaltningen. Syftet med denna förändring var bland annat att samordna resurser bättre och möjliggöra ett samlat utvecklingsarbete inom samhällsbyggnadsområdet. I samband med denna förändring av förvaltningsorganisationen gjordes inga nämndvärda förändringar av motsvarande politiska organisation. De båda nämnderna, Tekniska nämnden och Byggnads- och miljönämnden, delar sedan dess på en förvaltning. Konsultföretaget PwC fick av kommittén i uppdrag att utreda några frågeställningar med anledning av den politiska organisationen av samhällsbyggnadsuppdraget. I uppdraget ingick att studera följande områden: - Gränssnittet kring övergripande fysisk planering mellan Kommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningen och Byggnads- och miljönämnden/tekniska nämnden/samhällsbyggnadsförvaltningen. - Behovet av två nämnder, en Byggnads- och miljönämnd och en teknisk nämnd som ansvarar för Samhällsbyggnadsförvaltningens verksamhet. - Jävsfrågor Hur tillsyn och driftansvar inom en tilltänkt samhällsbyggnadsnämnd och tillhörande förvaltning skulle kunna organiseras. PwC har genomfört intervjuer med berörda tjänstemän och politiker och konsulterat SKL i frågan. PwC ställer sig i huvudsak positiva till att lägga samma de båda nämnderna i en samhällsbyggnadsnämnd. De föreslår också att Kommunstyrelsen inrättar ett utskott med ansvar för mark- och exploateringsfrågor. Kommunstyrelsens ansvar för fysisk planering, fast egendom och exploatering bör också kvarstå och förstärkas. För att förtydliga Kommunstyrelsens ansvar för mark och exploateringsfrågor föreslås också att flytta över viss kompetens inom mark- och exploateringsområdet till kommunledningskontoret. Konsulternas förslag föredrogs på Kommunstyrelsens sammanträde den En skriftlig version har skickats på remiss för yttrande till Tekniska nämnden och Byggnads- och miljönämnden. Byggnads- och miljönämnden behandlar sitt yttrande på sammanträdet den 29 oktober. Tekniska nämnden behandlar sitt yttrande på sammanträdet den 5 november. Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnad Gävle genomför för närvarande (november 2014) workshops med berörd personal för att hitta bästa möjliga lösningar och arbetsformer för att Kommunstyrelsen ska kunna ta en mer aktiv roll i ett Gävle som växer. I jävsfrågan ger konsulterna tre alternativ. Den första är att behålla nuvarande organisation med två nämnder. Den andra är att ersätta nuvarande två nämnder med en nämnd och samtidigt bilda en jävsnämnd för att hantera vissa frågor. Det tredje förslaget är att låta Kommunstyrelsen besluta i dessa

281 Sid 5 (5) frågor. Av dessa alternativ anser konsulterna att en jävsnämnd är mest naturlig. Rapporten saknar närmare utredning om hur en sådan nämnd skulle kunna organiseras eller den praktiska innebörden av en sådan ordning. Kommunledningskontoret har därför närmare utrett frågan om hur jäv skulle kunna hanteras vid en sammanslagning av den Tekniska nämnden och Byggnads- och miljönämnden. Utredningen av jävsfrågan presenterades för kommittén Kommitténs ställningstaganden - Kommittén förordar att Kommunstyrelsens övergripande ansvar för fysisk planering, fast egendom och exploatering kvarstår. - Kommittén förordar bildandet av en samhällsbyggnadsnämnd som övertar de uppgifter som nu åligger den Tekniska nämnden och Byggnads- och miljönämnden. I arbetet med att skapa en sådan nämnd bör man ta hänsyn till de synpunkter som lämnats i remissyttranden från Byggnads- och miljönämnden och Tekniska nämnden. - Kommittén förordar att de frågor där en sådan nämnd på grund av jäv är förhindrad att fatta beslut hanteras av en särskild jävsnämnd. Förslagsvis minskas antalet ledamöter i Tekniska nämnden ner vid årsskiftet 2014/. Nämnden kan sedan övergå till att vara jävsnämnd under. Ett lämpligt antal ledamöter för en sådan nämnd är 5 ledamöter och 5 ersättare. - Kommittén lämnar inget förslag om hur Kommunstyrelsen organiserar sig med avseende på utskott och/eller beredningar. Tillträdande Kommunstyrelse bör själva besluta om ett lämpligt sätt att organisera beredning och beslut i mark- och exploateringsfrågor. - Kommittén föreslår att Kommunstyrelsen utreder och bereder de beslut som följer av föreslagna ändringar.

282

283

284

285

286

287

288

289 Sid 1 (2) Remissvar Dnr 14TN rev Tekniska nämnden POG - Politisk organisation i Gävle kommun (13KS133) Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslås anta yttrandet som sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige för beslut. Beskrivning av ärendet Byggnads- och miljönämnden och tekniska nämnden har tagit emot en remiss från kommunstyrelsen om utredning av förändringar i den politiska organisationen. Förslaget innebär att tekniska nämnden och byggnads- och miljönämnden läggs samman till en samhällsbyggnadsnämnd. Myndighetsutövning mot den egna verksamheten lyfts till en nyinrättad jävsnämnd. Mark-, miljö- och planberedningen (MMP) ersätts av ett utskott till kommunstyrelsen och mark- och exploateringsverksamheten ska knytas närmare till kommunstyrelsen. Yttrande över förslaget Tekniska nämnden anser att det finns för- och nackdelar med förslaget. Tidigare sammanslagning av Tekniska kontoret och Bygg & Miljö Gävle, till nuvarande Samhällsbyggnad Gävle, har gett en förvaltning med två nämnder. Detta har fungerat bra och uppdelningen mellan de två nämnderna är tydlig. En sammanhållen samhällsbyggnadsnämnd kan, men behöver inte nödvändigtvis, ses som en naturlig följd av tidigare sammanslagning till en förvaltning. Förvaltningen Samhällsbyggnad Gävle har idag ett helhetsansvar för den fysiska planering och utvecklingen i Gävle kommun. Nämnden vill peka på att underlaget för beslut och utredningen från PwC är mycket bristfällig. Vi vill vidare lyfta några frågeställningar och synpunkter enligt nedanstående. I tekniska nämndens ansvarsområde ingår idag både myndighetsutövning som färdtjänst och bostadsanpassning, skogsförvaltning, gata och park, trafik och tillstånd, mark och exploatering, personalansvar, svarsgruppen, delar av kollektivtrafiken etc. Tekniska nämnden har under de senaste åren genomgått förändringar genom att ansvar för kollektivtrafiken i stort tagits över (inte Gävle kommun Samhällsbyggnad Gävle Gävle Besök Kyrkogatan 22 Växel Fax samhallsbyggnad@gavle.se

290 Sid 2 (2) båttrafik och tilläggsköp som bussresor för 65+) av den regionala trafikmyndigheten och att markbyggarna och parkeringsverksamheten blivit eller planeras bli, en del av det kommunala bolaget Gavlefastigheter. Markbyggarna var en självstyrande enhet med placering formellt under tekniska nämnden. Vi är mottagare av och besvarar en stor av de medborgarförslag som inkommer till Gävle kommun. Mängden ärenden kommer inte att minska vid en sammanslagning av de två nämnderna. Gävle växer och bostadsbyggande och andra beslut som rör utvecklingen ökar. Det innebär att mötestiden för en samhällsbyggnadsnämnd måste öka, med fler och längre möten, eller så minskar det politiska inflytandet med insyn, styrning och uppföljning inom de olika verksamhetsområdena. Effektivitetsvinst och eventuella ekonomiska besparingar kan inte bedömas utifrån det underlag som presenterats. Redan idag arbetar en nämndsekreterare för de två nämnderna, med administrativt stöd från administratör och assistenter på förvaltningens avdelningar. En jävsnämnd blir också en självständig nämnd, men troligen med färre sammanträden än en reguljär nämnds verksamhet. Ett alternativ till att tillsätta en jävsnämnd är att tekniska nämnden blir kvar med dagens ansvarsområden och att beslutsärenden, medborgarförslag, information, uppföljning möjligen kan koncentreras, det vill säga något färre sammanträden. I vart fall bör underlaget för ett beslut vara betydligt bättre och omfatta såväl en analys utifrån demokratiska värden, det vill säga möjlighet till insyn, styrning och uppföljning av tekniska nämndens verksamhetsområden, som en analys av eventuell besparing och effektivitetsvinst. Förtydligande av kommunstyrelsens ansvar Vi ser positivt på att se över styrning och beställning mellan Kommunledningskontorets avdelning för övergripande planering och Samhällsbyggnad Gävle. Att tydliggöra årsbeställningar för såväl markinköp som genomförande av exploateringsprojekt är bra. Det är däremot viktigt att inte splittra genomförandet till olika förvaltningar. Samhällsbyggnad Gävles utveckling av samarbetet internt vad gäller exploatering och planering av allmän platsmark har fallit väldigt väl ut och verksamheterna bör inte splittras upp. Projektet Helt Enkelt Gävle, med syfte att förenkla för företagen, bygger också mycket på samordning och fysisk närvaro mellan tjänstemän i förvaltningen. Utskott till kommunstyrelsen Samhällsbyggnad Gävle ser positivt på att MMP ersätts av ett utskott till kommunstyrelsen. Det är viktigt att det främst är de strategiska frågorna som beslutas där, det skulle öka effektiviteten för såväl tjänstemän som politiker. Inger Schörling (MP) Ordförande tekniska nämnden

291 Ärende 9 Arvode för ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden

292 Sid 1 (1) Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum : Arvode för ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden Delges: kommunfullmäktige Dnr 14KS413 Beslut Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens förslag att föreslå kommunfullmäktige besluta att arvodet för ordförande i Tekniska nämnden fastställs till 15 procent av ett riksdagsmannaarvode (Grupp B) att arvodet för vice ordförande i Tekniska nämnden fastställs till 10 procent av ett riksdagsmannaarvode (Grupp C) att införa ovanstående justeringar i Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern inklusive tillämpningsanvisningar. Ärendebeskrivning Den s.k. POG-kommitten (Politisk organisation) har föreslagit förändringar i förtroendemannaorganisationen. Kommitténs förslag som hanteras i ett annat beslutsärende innebär att de uppgifter som nu åligger Tekniska nämnden och Bygg- och miljönämnden istället övertas av en ny samhällsbyggnadsnämnd. För att hantera övergången till en ny nämndsorganisation på ett smidigt sätt förslår kommunstyrelsen vissa ändringar i förtroendemannaorganisationen redan från årsskiftet, däribland en justering av arvodesnivåerna. Arvoden för förtroendeuppdrag är fastställda i Bestämmelserom ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern inklusive tillämpningsanvisningar fr.o.m (Dnr 10KS350). Ersättningen är indelad i nivåer (A-F). Ordföranden i Tekniska nämnden föreslås ersättas enligt nivå B vilket motsvarar 15 procent av ett riksdagsmannaarvode. Vice ordförande föreslås ersättas enligt nivå C vilket motsvarar 10 procent av ett riksdagsmannaarvode. Beslutsunderlag Bilaga - Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern Tjänsteskrivelse - Arvode ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden

293 Sid 1 (2) Dnr 14KS413-1 Tjänsteskrivelse Arvode för ordförande i Tekniska nämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att arvodet för ordförande i Tekniska nämnden fastställs till 15 procent av ett riksdagsmannaarvode (Grupp B) att arvodet för vice ordförande i Tekniska nämnden fastställs till 10 procent av ett riksdagsmannaarvode (Grupp C) att införa ovanstående justeringar i Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern inklusive tillämpningsanvisningar. Ärendebeskrivning Den s.k. POG-kommitten, knuten till kommunstyrelsen bestående av bland annat kommunal- och oppositionsråd, har föreslagit förändringar i förtroendemannaorganisationen. Kommitténs förslag som hanteras i ett annat beslutsärende innebär att de uppgifter som nu åligger Tekniska nämnden och Bygg- och miljönämnden istället övertas av en ny samhällsbyggnadsnämnd. I de frågor denna nämnd på grund av jäv är förhindrad att fatta beslut förelås hanteras av en särskild nyinrättad jävsnämnd. Under förutsättning att fullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag kommer kommunstyrelsen att återkomma med förslag på följdändringar, bland annat nya reglementen och förslag på exakt tidpunkt för den nya nämnderna ska påbörja sitt arbete. För att hantera övergången till en ny nämndsorganisation på ett smidigt sätt förslår kommunstyrelsen vissa ändringar i förtroendemannaorganisationen redan från årsskiftet, däribland en justering av arvodesnivåerna. Arvoden för Gävle kommun Kommunledningskontoret Gävle Besök Stadshuset, Drottninggatan 22 Växel gavle.kommun@gavle.se

294 förtroendeuppdrag är fastställda i Bestämmelserom ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern inklusive tillämpningsanvisningar fr.o.m (Dnr 10KS350). Ersättningen är indelad i nivåer (A-F). Ordföranden i Tekniska nämnden föreslås ersättas enligt nivå B vilket motsvarar 15 procent av ett riksdagsmannaarvode. Vice ordförande föreslås ersättas enligt nivå C vilket motsvarar 10 procent av ett riksdagsmannaarvode. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse - Arvode för ordförande/vice ordförande i Tekniska nämnden Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern inklusive tillämpningsanvisningar fr.o.m reviderad december 2012 Petter Bergeå Utredare

295 B e s t ä m m e l s e r o m e r s ä t t n i n g f ö r f ö r t r o e n d e u p p d r a g i G ä vl e k o m m u n k o n c e r n inklusive tillämpningsanvisningar fr.o.m reviderad december 2012 Rev Sid 1 (6) Dnr 10KS350 1 Tillämpning Dessa bestämmelser gäller förtroendevalda i Gävle kommunfullmäktige samt även förtroendevalda i fullmäktiges nämnder, underliggande utskott, fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare. Bestämmelserna gäller även för förtroendeuppdrag i kommunala bolag, stiftelser samt andra organ som saknar antaget arvodesreglemente. 2 Arvodesprinciper Varje arvodesbelopp fastställs till en viss procentandel av ett grundbelopp med hänsyn till ett förtroendeuppdrags omfattning och innehåll. Grundbeloppet i Gävle kommun utgör 100 procent av det månadsarvode som utges till ledamöter i Sveriges Riksdag. Grundbeloppet skall omräknas den 1 januari varje år under förutsättning att arvodena till ledamöterna i Sveriges Riksdag förändrats. Den 31 oktober är avstämningstidpunkt för fastställande av beloppet för kommande år. Se ersättningsbilagan Månadsarvoden bilaga 1. 3 Förtroendeuppdrag som kommunfullmäktiges ordförande, vice ordföranden, kommunalråd, oppositionsråd, ordförande och vice ordförande i nämnder, styrelser och kommunala bolagsstyrelser Månadsarvoden utges till förtroendeuppdrag som kommunfullmäktiges ordförande, vice ordföranden, kommunalråd och oppositionsråd, ordförande och vice ordförande i nämnder, styrelser och kommunala bolagsstyrelser. Dessa månadsarvoden innefattar ersättning för samtliga uppdrag för den nämnd, styrelse eller bolag som man representerar.