Kommunplan med Årsbudget 2015 och Utblick

Transkript

1 Kommunplan med Årsbudget och Utblick

2 Gävle kommun, Foto: Albin Bogren mfl Produktion: Baringo reklam & kommunikation

3 Innehållsförteckning Utdrag ur sammanträdesprotokol 4 Beslutsförslag 7 Kommunens viktiga arbete 8 FÖRVALTNINGSPLAN 10 Omvärld 11 Vision Vår värdegrund 17 Balanserad styrning 18 Kommunövergripande mål Medborgare och kunder 20 Kommunövergripande mål Medarbetare 22 Kommunövergripande mål Hållbart samhälle 23 Kommunövergripande mål Ekonomi 26 Finansiell analys, kommunkoncernen 28 Finansiell analys, kommunen 31 KOMMUNENS NÄMNDER 37 Kommunstyrelsens kommentarer och förslag 38 Nämndöversikt 50 Revisorskollegiet 51 Kommunstyrelsen 53 Valnämnden 61 Överförmyndarnämnden 62 Tekniska nämnden 64 Byggnads- och miljönämnden 70 Kultur- och fritidsnämnden 75 Utbildningsnämnden 79 Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden 84 Socialnämnden 90 Omvårdnadsnämnden 96 KOMMUNENS BOLAG 99 Utdrag ur Ägardirektiv för de kommunala bolagen 100 Bolagsöversikt 104 Gävle Stadshus AB 106 Gävle Energi AB 109 AB Gavlegårdarna 115 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 120 Gävle Hamn AB 127 ÖVRIGA BOLAG 132 Gävle Vatten AB 134 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 139 Resultatbudget 140 Balansbudget 141 Kassaflödesbudget 142 Notförteckning till resultatbudget 143 Notförteckning till balansbudget 148 Driftbudget år 151 Investeringsbudget 153 Försäljning av anläggningstillgångar 155 Exploateringsbudget 156 Finansiering av verksamheterna 157 BILAGOR 159 Investeringsbudget i detalj 160 Exploateringsbudget i detalj 172 Legal struktur 178 3

4 Kommunfullmäktiges beslut UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 Kommunplan med årsbudget och utblick Beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. att Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets Kommunplan med årsbudget och utblick antas med att alliansens yrkanden gällande punkterna 1,2,3, 4,5, 6,7, 8,9, 10, 11 och 12 inarbetas i den slutliga kommunplanen med årsbudget och utblick att yrkande 6 ska ändras till: att det under kommunstyrelsen inrättas ett personalutskott och ett samhällsbyggnadsutskott. Samt att yrkande 11 ska ändras med följande tillägg i texten första stycket: att Kultur- och fritidsnämndens gjorda prioritering beträffande barn och ungdomar gäller. Ärendebeskrivning På Kommunstyrelsens novembersammanträde förelåg Kommunplan med årsbudget och utblick från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. På novembersammanträdet beslutades att Kommunplan med årsbudget och utblick - beslutas på dagens sammanträde. Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick med redaktionella ändringar från novembersammanträdet. Från alliansen (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokratern) har en politisk skrivelse samt yrkanden på förändringar i kommunplan inkommit. Från Sverigedemokraterna har eget förslag på Kommunplan med årsbudget inlämnats. Debattregler vid budgetdebatten den 15 december Ordföranden inleder med att redogöra för de debattregler som överenskommits vid tidigare presidiegruppmöte: Inledningsvis får partierna ordet enligt storleksordning. Varje parti får 10 minuter till inledningsanförande. Därefter kan alla ledamöter göra inlägg i debatten. Varje person kan göra ett inlägg som är högst 5 minuter, personens följande inlägg får vara högst 3 minuter och replikerna kan vara högst 2 minuter långa. Beslutsunderlag Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår att Kommunplan med årsbudget och utblick beslutas med 1) att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 2) att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 3) att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter. 4) att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 5) att fastställa kommunens ram för utlämnade likviditetsgarantier till 4,0 mnkr för FPX och 1,0 mnkr för Movexum, totalt 5,0 mnkr, med delegation till kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden inom denna ram. 6) att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick ) att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna 8) att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera. 9) att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10) att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjektöverstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 11) att godkänna förslag till budget åren med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 12) att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. 4

5 Yrkande Alliansen yrkar att kommunplanen omarbetas med: 1) att nuvarande valfrihet inom välfärden som kommunen erbjuder kommuninvånarna ska värnas och därför ska inte kommunens nämnder och bolag på egna initiativ bidra till att inskränka kommuninvånarnas rättigheter till valfrihet under åren - 2) att stycket på sidan 45 under Finansförvaltning och övrigt formuleras om så att det framgår att förslaget om att genomlysa och utvärdera kommunen organisation och effektivitet ska börja snarast möjligt under oavsett när uppdraget med Omvårdnad är klart. 3) att stycket om Kommunstyrelsen på sidan 39 angående förslaget om att subventionera försäljningen av kommunal mark till dem som bygger hyresrätter stryks och således att budgeterade sänkningen av exploateringsresultatet för år och höjs med 20 miljoner kronor för respektive år. 4) att det i kommunplanen fastslås att från och med år ska det i delårsrapporterna och i årsredovisningen redovisas vilka projekt kommunstyrelsen stöttar med medel för särskilda utvecklingsinsatser alternativt samverkansprojekt och hur arbetet fortskrider i dessa projekt för att uppnå de resultat som har föranlett att man har fått del av kommunala skattemedel. 5) att det klart och tydligt framgår vad kommunstyrelsen ska medfinansiera och vem eller vilka dessa externa parter är som berörs av kommunstyrelsens medfinansiering. Alternativt om det inte finns någon mottagare av kommunstyrelsens medfinansiering framgår i aktuellt stycke att dessa medel inte är redan öronmärkta för ett specifikt ändamål 6) att det under kommunstyrelsen inrättas ett personalutskott under, vars uppgift är att arbeta med personalfrågor och bereda dessa ärenden åt kommunstyrelsen för beslut när så är nödvändigt. En text om detta ska införas i kommunplanen vad avser kommunstyrelsens uppdrag. 7) att det ska göras en inventering av befintlig personal och dess kompetens inommiljöo mrådet innan ytterligare tjänster tillförs till det Miljöstrategiska programmet 8) att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden; att utreda behovet av mellanvårdsplatser i samverkan med Region Gävleborg. 9) att lägga till följande text under Omvårdnadsnämnden att Villa Milbo blir en verksamhet under Anhörigstöd och att stödverksamheten inte behöver biståndsbeslut 10) att lägga till följande text under Socialnämnden att Nämnden ska under det kommande året se över behovet av utökat samarbete med nya och befintliga ideella organisationer. 11) att föreningsstödet skall vara jämlikt och rättvist för att skapa förutsättningar för alla föreningar att bidra till Gävle kommuns utveckling utifrån sina idéer och sin specifika verksamhet på lika villkor 12) att studieförbunden har en viktig roll inom folkbildningen och berör många av våra medborgare, inte minst de utsatta grupperna i samhället som behöver folkbildningen för att fylla på med kunskap men också för att växa som människa i ett socialt sammanhang. Därför är det av största vikt att kommunen tar sitt ansvar för att möjliggöra studieförbundens viktiga arbete och säkerställa att alla studieförbund får samma möjligheter att verka för kommunens positiva utveckling 13) att investeringsbudgeten för Centrumplan/stadsförnyelse minskas med 15,0 miljoner kronor år och att en investering för is-oval på Hagastöms idrottsplats tillförs investeringsbudgeten med 15,0 miljoner kronor år. Inlägg görs av Jörgen Edsvik (S), Inger KällgrenSawela (M). Richard Carlsson (SD), Gin Akgul Hajo (V), Per-Åke Fredriksson (FP), Roger Persson (MP), Ann-Helen Persson (C), Lili André (KD), Åsa Wiklund Lång (S), Tord Fredriksen (V), Marcus Andersson (SD), Ahmed Amin (S), Anders Jansson (M), Lena Lundgren (S), Markus Zingmark (V), Maritha Johansson, (V), Lars Öberg (S), Helene Åkerlind (FP), Martin Vadelius (S), Eva Hedlund (KD), Daniel Kvarnlöf (M), Stefan Pettersson (V), Pia Jansson (M), Ewa Stenberg Jäderberg (M), Inger Schörling (MP), Mattias Eriksson (SD), Måns Montell (M), William Elofsson (M), Margareta Larsson (M), Lars-Göran Ståhl (S), Hans Wahlström (S), Niclas Bornegrim (M), Lena Ålander (S), Kjell Helling (FP), Elin Lundgren (S) och Anders Fogeus (M) Yrkande Jörgen Edsvik (S), Gin Akgul Hajo (V), Roger Persson (MP), Åsa Wiklund Lång (S), Tord Fredriksen (V), Ahmed Amin (S), Markus Zingmark (V), Maritha Johansson, (V), Lars Öberg (S), Martin Vadelius (S), Stefan Pettersson (V), Inger Schörling (MP), Lars- Göran Ståhl (S), Hans Wahlström (S), Lena Ålander (S) och Elin Lundgren (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Per-Åke Fredriksson (FP), Ann-Helen Persson (C), Lili André (KD), Anders Jansson (M), Helene Åkerlind (FP), Eva Hedlund (KD), Daniel Kvarnlöf (M), Pia Jansson (M), Ewa Stenberg Jäderberg (M), Måns Montell (M), William Elofsson (M), Margareta Larsson (M), Niclas Bornegrim (M), Kjell Helling (FP), och Anders Fogeus (M) yrkar bifall till alliansens yrkanden. (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna). Inger KällgrenSawela (M) och Jörgen Edsvik (S) yrkar även att punkt 6 ska ändras till: att det under kommunstyrelsen inrättas ett personalutskott och ett samhällsbyggnadsutskott. Samt att punkt 11 ska ändras med följande tillägg i texten första stycket: att Kultur- och fritidsnämndens gjorda prioritering beträffande barn och ungdomar gäller. Richard Carlsson (SD), Marcus Andersson (SD) och Mattias Eriksson (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag. 5

6 Proposition Ordföranden ställer först proposition på kommunstyrelsens förslag (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) mot Sverigedemokraternas förslag. Ordförande finner att Kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Därefter ställer ordförande proposition på Inger Källgren (M) och Jörgen Edsvik (S) yrkande och finner att kommunfullmäktige bifaller Inger Källgren och Jörgen Edsviks yrkande. Därefter ställer ordföranden kommunstyrelsens förslag mot alliansens yrkanden. Votering med handuppräckning begärs och bifalles. Ordförande finner att yrkandena 1,2,3,4, 5,6, 7,8, 9, 10,11 och 12 ska inarbetas i den slutgiltiga kommunplanen med årsbudget och utblick. Reservation Socialdemokratern och Miljöpartiet reserverar sig muntligt mot yrkande 3,7 och 9. Vänsterpartiet reserverar sig skriftligt mot yrkande 1 och 9. Alliansen (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokratern) reserverar sig muntligt tillförmån för yrkande 13. Sverigedemokraterna reserverar sig muntligt till förmån för sitt yrkande. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 251 Sverigedemokraternas förslag till Gävle kommunplan med årsbudget Centrala Samverkansgruppen SCG - Protokoll (1/3) Reservation från Lärarförbundet till CSG-protokoll kommunbudget/kommunplan (2/3) Reservation från Lärarnas Riksförbund till CSG-protokoll kommunbudget/kommunplan (3/3) Reviderad Kommunplan med årsbudget och utblick - Politisk skrivelse från Allians Gävle - Kommunplan med årsbudget Allians Gävle - Yrkande avseende Kommunplan med årsbudget och utblick - Reservation från Allians Gävle inlämnad vid Kommunstyrelsens sammanträde gällande Kommunplan med budget och utblick - 6

7 Beslutsförslag 1. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 2. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 3. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 5. att fastställa kommunens ram för utlämnade likviditetsgarantier till 4,0 mnkr för FPX och 1,0 mnkr för Movexum, totalt 5,0 mnkr, med delegation till kommunstyrelsen eller kommunstyrelsens delegat att besluta i enskilda ärenden inom denna ram. 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera. 9. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 11. att godkänna förslag till budget åren med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 12. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick. 7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna Carina Blank Kommunstyrelsens ordförande 7

8 Kommunens viktiga arbete! Varje dag, dygnet runt hela året, möter kommunens organisation Gävles invånare. Från kommunen kommer mycket av den självklara, grundläggande och livsviktiga service och myndighetsutövning som behövs för att livet ska fungera. Förskola och skola, äldreomsorg, energi, vatten, verksamhetslokaler, kulturutbudet, fritidsaktiviteter, skyddsnät i form av sociala insatser, utbildning för vuxna och insatser för dem längre från arbetsmarknaden, miljö och planarbete och trygghet i form av räddningstjänst. I Kommunplanen formulerar Kommunfullmäktige vilka mål som ska uppnås och hur medlen ska fördelas för årets verksamheter, aktiviteter och investeringar. En kommun som växer Sju av tio svenska kommuner har idag ett positivt befolkningsnetto. Det är en historiskt hög siffra och direkt kopplad till en inflyttning från andra länder. Men ser man bara till födelsenetto och flytt från övriga Sverige har många kommuner ett negativt befolkningsnetto. Att växa, och växa i gruppen barn, ungdomar och unga vuxna, är direkt nödvändigt för att få en demografiskt gynnsam utveckling över tid som säkerställer kommunens tillväxt och möjlighet att säkerställa välfärden. Gävle har idag en god situation med en befolkningstillväxt som är den största på många år. Fler barn föds, vi har en stor inflyttning från andra kommuner och en inflyttning från andra länder. Det sker främst i åldersgrupperna upp till 26 år. Kommunen kommer att passera invånare inom något år och kommunens planeringsfolkmängd fastställs i Kommunplanen till år Möjligheter och utmaningar Att växa befolkningsmässigt är en stor möjlighet för Gävle. En jämn åldersfördelning är gynnsam och Gävles företag har större möjlighet att hitta kompetenser för växande verksamheter och inför de större pensionsavgångar som kommer. Även för offentlig sektor är detta gynnsamt då vi ser stora behov av personal framåt både i kommun och landsting. Men en växande befolkning innebär också att vi ställs inför stora utmaningar. Utbildning I Kommunplanen ser vi ett fortsatt fokus på utbildning, Skolan Först. Barn och ungdomar, vuxna, personer längre från arbetsmarknaden och språk. Målen är tydliga mot att klara grundskola, studier på gymnasienivå och ge fler behörighet till vidare studier på högskola eller annan eftergymnasial utbildning för att möta framtidens kompetenskrav. För att klara detta krävs därför också investeringar i lokaler. Flera förskoleplatser och nya Vallbacksskolan är tydliga sådana i närtid. Bostäder Idag är en av våra större flaskhalsar för utveckling av kommunen bostäder. I Kommunplanen ökas målet för antalet nybyggda bostäder under perioden till 500 st. Det ställer i sin tur krav på mark, markanvisningspolicy, planberedskap och infrastruktur i form av förädling av gamla områden (t ex vatten och avlopp på Norrlandet) samt exploatering av nya områden. En ökande befolkning har olika krav på sitt boende. Allt från ungdoms- och studerandeboende, barnfamiljer, ökande andel singelhushåll, krav på boende i stadsmiljö, olika former av temaboende och boende i olika former för äldre samt bostadsanpassningar. 8

9 Integration Gävle har en växande andel direkt inflyttning från andra länder, inflyttning med Gävle som sekundärkommun. Utgångspunkten i Kommunplanens integrationsarbete är att alla människor är en tillgång. Under verksamhetsåret skall ett samlat arbete för integrationsarbetet göras. Det här arbetet innebär också ett intensifierat arbete i stadsdelarna t ex med bostadssociala insatser och ett arbete med medborgardialogen så att vi kan lyssna in och anpassa våra insatser efter de behov och de önskemål som finns. Miljöarbetet Miljöstrategiska programmet för Gävle kommun ställer höga mål för vårt arbete. Kommunen ska ligga i framkant när det gäller miljöfrågor och de övergripande målen är ett klimatneutralt Gävle 2050 och fossilfritt Arbete för att nå målen sker bland annat i våra bolag när tankställe nummer två för biogas byggs och omställningen av fordonsflotta genomförs. I hamnen förbereds också för en framtida etablering av terminal för flytande naturgas. Samverkan Vår samverkan med andra kommuner och landsting utvecklas ständigt. Under nästa år bildar landstinget Region Gävleborg, med utökat ansvar för bland annat infrastrukturfrågor och regional utveckling och tillväxt. Som kommun kommer vi delta aktivt i det arbetet. Samtidigt utökas samverkan genom nya samordningsförbund, gemensamma nämnder och gemensam företagshälsovård med både andra kommuner och region. Syftet är att kunna nyttja skalfördelar och höja kvalitén i utförandet. En budget i balans Att ha en budget i balans kräver kontroll på kostnader, att arbeta kostnadseffektivt och hela tiden utveckla arbetssätt och leta efter best practice. Det är en förutsättning för att nå målen med de medel och resurser vi har. I vårt interna arbete är det alltid i fokus och arbetet fortsätter så framåt. Det betyder att vår plan även för de kommande åren kräver ramanpassningar och effektiviseringskrav. Göran Arnell Kommundirektör 9

10 Förvaltningsplan 10

11 Omvärld Samhällsekonomisk utveckling De senaste årens svaga internationella konjunkturutveckling har bidragit till att den svenska ekonomin fortfarande befinner sig i en lågkonjunktur. Lågkonjunkturen har medfört en hög arbetslöshet och låg inflation under flera års tid. Utvecklingen var svag under år En betydande förbättring kunde dock märkas under slutet av året. Ekonomin har varit ryckig och utvecklingen under har varit svagare än beräknat. Produktionen inom byggbranschen och delar av den privata tjänstesektorn har vuxit, men svag export har bidragit till att industriproduktionen backat ytterligare. Den svenska exporten kan beräknas öka med mindre än 3 procent under året, vilket påverkar den beräknade BNP utvecklingen negativt. Jämfört med första halvåret 2013 har BNP första halvåret ökat med 1,9 procent. Ökningen mellan 4:e kvartalet 2013 till 2:a kvartalet uppgår dock endast till 0,1 procent. Den svaga produktionsutvecklingen innebär att kapacitetsutnyttjandet i industrin fortsätter att falla, vilket indikerar ett litet investeringsbehov. Det sammantagna investeringsbehovet i ekonomin ökar trots detta till följd av behov inom den offentliga sektorn och en ökning av bostadsbyggandet. Konjunkturinstitutets barometerindikator som speglar stämningen i ekonomin som helhet, ligger på en nivå som indikerar att BNP kommer att utvecklas starkare under resten av året. Det kan dock konstateras att indikatorn sjönk under september månad, främst avseende tillverkningsindustri och den privata tjänstesektorn. Hushållen är positiva i synen på den egna ekonomin. Samtidigt har dock deras syn på den ekonomiska utvecklingen i sin helhet dämpats. Hushållens förväntningar på hur mycket pengar de kommer att använda för att köpa kapitalvaror det kommande året ligger ungefär i nivå med det historiska medelvärdet. Hushållens sparande ligger fortfa- rande på en hög nivå. Det är därmed främst den inhemska efterfrågan i form av hushållens konsumtionsutgifter och investeringar som nu driver på tillväxten i den svenska ekonomin. Sveriges Kommuner och Landsting har med denna utveckling skrivit ned BNP:s helårsprognos för år till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Konjunkturinstitutets bedömning är en tillväxt med 1,9 procent. Regeringens bedömning över den makroekonomiska utvecklingen i budgetpropositionen är något sämre jämfört med den bild som visades i vårpropositionen. BNP tillväxten för år beräknas till 2,2 procent och till 2,8 procent år. Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli väsentligt starkare än 2012 och Framför allt ser läget i euroområdet nu bättre ut. Det förbättrade läget är dock i förhållande till en mycket svag situation, vilket innebär att tillväxten inte förväntas nå några högre tal. Sammantaget beräknas BNP på de för Sverige viktigaste exportmarknaderna öka med 1,9 procent i år, jämfört med en genomsnittlig tillväxt på 2,5 procent under de två senaste decennierna. Riskerna för en sämre utveckling än beräknat dominerar dock bland annat till följd av det stora antalet konflikthärdar runt om i världen. Dessutom innebär en hög skuldsättningsgrad och andra strukturella problem i euroområdet att riskerna för en förnyad skuldkris fortfarande finns kvar. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots en svag tillväxt under de senaste åren har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa och med en begränsad efterfrågan på arbetskraft har detta inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent i riket som helhet. Efter en svag inledning under året steg sysselsättningen mer än väntat. Antalet arbetade timmar har ökat med 1,6 procent, vilket är positivt för skatteunderlagets till- Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,9 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,0 0,9 0,6 1,7 1,5 2,0 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,0 0,0 1,3 2,3 3,3 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,6 1,9 2,1 2,1 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling.** Korrigerat för regeländringar. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 13:40. 11

12 växt. Produktionsökningen har till stor del kommit till stånd genom ökad sysselsättning och i endast liten del genom ökad produktivitet. Sysselsättningen har sedan 2007 utvecklats förvånansvärt starkt relativt produktionen. Dessförinnan var förhållandet det omvända. En bedömning för framtiden kan nu vara att fortsatta produktionsökningar inom den privata tjänstesektorn i högre grad kommer att genereras genom ökad produktivitet, varvid sysselsättningstillväxten kan komma att avstanna. Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att antalet arbetade timmar enligt Nationalräkenskaperna kommer att öka med 1,2 procent under år, vilket kan jämföras med 0,4 procent under föregående år. Arbetskraften, som ökat starkt under de senaste åren, växer i år nästan lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller därför endast marginellt. Säsongsrensat uppgår arbetslösheten i augusti månad till 7,9 procent i riket enligt statistik från SCB. De kommande åren beräknas arbetskrafttillväxten dämpas. Arbetslösheten faller därmed tillbaka till omkring 6,5 procent och, vilket är i paritet med den av Konjunkturinstitutet bedömda jämviktsnivån. Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 i stort sett varit oförändrad, till vilket de lägre räntorna varit starkt bidragande. Men även då räntorna frånräknas har den underliggande inflationen (KPIF) varit mycket låg. SKL och Konjunkturinstitutet gör bedömningen (augusti) att Konsumentpriser enligt KPIF kommer att stanna vid en ökning med 0,6 procent under. Den mycket låga inflationen och den dämpade inflationsutsikten föranledde Riksbanken att sänka reproräntan från 0,75 procent till 0,25 procent i juli och till 0 procent i oktober. Mycket talar dock för att perioden med exceptionell låg inflation nu går mot sitt slut. Kronan har under året försvagats med ca 4 procent, vilket kommer att driva upp priserna på importerade varor och tjänster. Sammantaget innebär detta att den underliggande inflationen kan förväntas stiga till ca 1,5 1,7 procent under nästa år. Riksbankens styrränta kan förväntas komma att höjas under senare delen av nästa år och hamna kring 0,25 0,5 procent. Till följd av finanskrisen och den expansiva finanspolitik som regeringen fört för att stimulera ekonomin har medfört att den offentliga sektorns finansiella sparande de senaste fem åren uppvisat underskott. För år bedömer SKL att underskottet kommer att öka och uppgå till 2 procent av BNP. I takt med att återhämtningen fortsätter, med minskade kostnaderna för arbetslöshet och ökade skatteinkomster, förbättras sparandet genom att inkomsterna ökar i snabbare takt än utgifterna. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att finanspolitiken behöver stramas åt för att det konjunkturjusterade sparandet ska uppgå till 1,2 procent av BNP. Vid ett bibehållet offentligt åtagande krävs det i Konjunkturinstitutets scenario skattehöjningar om 120 miljarder kronor fram till och med för att överskottsmålet ska uppnås. Kommunsektorns utveckling Av den offentliga sektorns totala utgifter står kommuner och landsting för närmare hälften. Kommunernas och landstingens utgifter motsvarar ca 23 procent av BNP 2013, varav ca 19 procent utgjordes av utgifter för konsumtion dvs. de skattefinansierade välfärdstjänster som kommuner och landsting ansvarar för. Det samlade resultatet för kommunsektorn uppgick till drygt 15 miljarder kronor år En bidragande orsak till det mycket goda resultatet var återbetalda premier från AFA Försäkring på nära 8 miljarder kronor. Sveriges Kommuner och landsting gör nu bedömningen att kommunsektorns resultat under sjunker till 6 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,3 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och innebär att betydligt fler kommuner än tidigare kommer att redovisa underskott i år. Kommunernas kostnader har ökat med i genomsnitt 3,6 procent per år under de senaste tio åren. Utöver pris- och löneökningar har kostnaderna ökat med i genomsnitt ca 1 procent per år. Behoven som följer av demografiska förändringar har ökat med i genomsnitt 0,5 procent per år. De demografiskt betingade behoven ökar nu kraftigt i kommunerna. Dessa behov ökar nu med drygt 1 procent per år under de närmaste åren. De största förändringarna är fler barn i förskola och grundskola, samt fler äldre. Konsumtionsökningen kan med dessa förutsättningar beräknas hamna mellan 1,5 till 1,9 procent per år under perioden. Kommunernas investeringar har nära fördubblats i löpande priser under den senaste tio åren, från 24 miljarder kronor till 45 miljarder kronor Även framöver väntas investeringsutgifterna fortsätta att öka. Kommunernas verksamhet finansieras till största del av skatteintäkter. Dessa påverkas av skatteunderlagets utveckling och skattesatsen som respektive kommun beslutat om. Skatteunderlaget har under den senaste tioårsperioden ökat med i genomsnitt nästan 4 procent per år uttryckt i löpande priser. Justerat för pris- och löneökningar i kommunerna, som i genomsnitt har varit ca 3 procent, har skatteunderlaget vuxit realt med ca 0,9 procent per år. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark. Trots sänkta pensioner i år beräknas den reala tillväxten ham- 12

13 na kring 2 procent både i år och nästa år. Det är en bra bit över den trendmässiga tillväxten på 0,9 procent. Ny statistik har föranlett en uppskrivning av arbetade timmar och nedskrivning av timlöneökningarna i år. Skatteunderlagets totala tillväxt beräknas till 3,5 procent under år, vilket är något högre jämfört med föregående år. Att ökningen inte blir större trots ökat antal arbetade timmar är en följd av att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite, bland annat till följd av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner (bromsen slår till). I tabell 2 (Olika skatteunderlagsprognoser) redovisas prognos för skatteunderlagets utveckling från Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomistyrningsverket och regeringen. Den näst största intäktsposten i kommunernas resultaträkning består av statsbidrag. Generella statsbidrag används i systemet för kommunalekonomisk utjämning till att utjämna för skillnader i intäkter eller strukturella förutsättningar. De är inte avsedda för någon speciell verksamhet eller specifikt uppdrag utan är liksom skatteintäkterna föremål för politiska prioriteringar. Inom generella statsbidrag regleras också för utökat eller minskat uppdrag mellan stat och kommuner/ landsting enligt finansieringsprincipen. Riktade statsbidrag avser däremot att finansiera ett bestämt ändamål eller uppdrag och redovisas bland andra verksamhetsanknutna intäkter. Statsbidragen har inte någon automatisk uppräkning med pris- och löneökningar. Trots att skatteunderlaget utvecklas starkt kommer både kommuner och landsting med ovanstående beskrivning att få svårt att uppnå tillräckligt goda resultat under de kommande åren. Kommunerna har i enkätsvar till SKL angett att osäkerhet kring kostnadsutvecklingen främst gäller institutionsplacerade barn och vuxna, hemtjänsten inom äldreomsorgen, försörjningsstödet och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Osäkerhet råder även kring Socialstyrelsens demensföreskrifter. Förutsättningar för Gävle kommun Befolkningsutveckling/åldersstruktur Folkmängden i Gävle kommun uppgick till invånare den 31 december 2013, vilket innebar en folkökning med personer jämfört med föregående år. Man får gå tillbaka till år 1975 för att finna en större folkökning i Gävle kommun. Folkökningen i kommunen förklaras främst av att utrikes inflyttning överstigit utrikes utflyttning. Även flyttningsrörelserna inom det egna länet har bidragit till folkökningen, till skillnad från flyttningarna till/från övriga Sverige. Utöver ett positivt flyttningsnetto blev även födelseöverskottet positivt för året. Under år 2013 flyttade personer till Gävle och personer från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med Flyttningsnettot blev därmed större än föregående års netto på Det jämförelsevis högre flyttningsnettot förklaras av att inflyttningen ökat mer än ökningen av antalet utflyttade. Totalt föddes barn under året, vilket är ett färre antal än föregående år (1 120). Antalet dödsfall under året var 947. Därmed uppgick födelseöverskottet till +119 (lika som föregående år). Under första halvåret har befolkningen ökat med ytterligare 629 (420) personer jämfört med årsskiftet 2013/. Folkökningen förklaras även här främst av positiva flyttnetton mot utlandet och egna länet. Kommunstyrelsen har fastställt att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara personer år eringsfolkmängden är den folkmängd som en kommun ska ha beredskap för i all planering som är beroende av befolkningsutvecklingen. För år har invånarantalet i budgeten beräknats till som ökar till vid utgången av år. Utvecklingen i åldersgrupperna 1 19 år respektive 80 år och äldre kommer att vara betydelsefull för kommunen. Åldersgruppen 1 15 ökar under hela perioden medan gruppen år ökar under senare delen av perioden. Gruppen 80 år och äldre fortsätter att öka under hela tidsperioden. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring 2013 Totalt SKL, okt inkl. BP 3,4 3,5 4,8 5,1 4,8 4,5 28,9 Regeringen, okt 3,7 3,3 4,6 5,5 5,3 4,6 30,2 SKL, okt exkl. BP* 3,5 3,5 4,7 4,9 4,8 4,5 28,5 Regeringen, sep* 3,7 3,2 4,8 5,5 5,3 4,6 30,2 ESV, sep* 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 27,4 * Effekterna av budgetpropositionen är inte beaktade. Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL. 13

14 Befolkningsprognos Befolkningsprognos inv år 6 15 år år 80 år Ett strategiskt näringslivsarbete Under har Gävle kommun arbetat tillsammans med näringslivet och övriga aktörer för att kartlägga och synliggöra det färdigställda näringslivsprogrammet som i dialog med näringslivet togs fram under 2013, utifrån Gävle kommuns näringslivspolitiska mål. Under året har flertal aktiviteter riktats mot och med näringslivsprogrammet för att stärka företagsklimatet, bland annat lyfta goda exempel, samverkansträffar och skapa tydligt ambassadörskap. Under har även konkreta återgärder och aktivteter utifrån handlingsplanen genomförts som arbetades fram i samarbetsprojektet Helt Enkelt Gävle. Företagsservice är en utav de konkreta återgärderna som genomförts som syftar till att ge företagare hjälp och stöd på ett effektivt sätt genom en väg in där rätt guidning och samordning sker. Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivsstrukturen i Gävle kommun bygger på en lång, framgångsrik industritradition. Skogsindustri och stålindustri utgör utöver logistik och handel den viktiga basen i kommunens näringslivsstruktur. Som residensstad har den offentliga sektorn också varit omfattande under åren. Växtkraften finns i de små- och medelstora företagen och dessa är därför påtagligt viktiga för näringslivsutvecklingen i Gävle kommun. Gävle kommun måste vara lyhörd för de förutsättningar som krävs för god tillväxt i de befintliga företagen, liksom skapa förutsättningar för att vara ett starkt alternativ för nya företags val av etableringsort. Gävle leder utvecklingen inom geografiska informationssystem, förnyelsebar energi och logistik. Idag har Gävle den högsta koncentrationen av kompetens i Europa inom geografisk informationsteknik och är en föregångare inom ledarskap för innovationer inom området. Klusterinitiativet Future Position X (FPX) har via Vinnovas program Vinnväxt fått långsiktigt finansiering för sin satsning på att utveckla Geo Life Region. Målen är att generera hundratals nya innovationer, 70 nya internationellt konkurrenskraftiga företag och över 1000 nya arbetstillfällen i regionen och många fler runt om i Sverige. Gävle har god tillgänglighet genom snabba och enkla kommunikationer och har dessutom närheten till Stockholm Mälardalen, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Med utgångspunkt i Gävle Hamns utveckling är projektet Mellan Sveriges Logistiknav en viktig satsning. Arbetsmarknadsläget Den öppna arbetslösheten i Gävle kommun uppgick i augusti månad till personer, en minskning med 315 personer från motsvarande period föregående år. Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick till personer, en minskning med 136 personer. Antalet nyanmälda platser har under perioden ökat från 458 till 477 och antalet sökande som fått arbete har minskat från 519 till 486. Kommunens ekonomi i senaste bokslut/prognos Kommunens resultat i bokslut för 2013 uppgick till +122,7 mnkr, vilket är en resultatförsämring med 29,0 mnkr jämfört med föregående år. Om jämförelsestörande poster i form av bland annat realisationsvinster/förluster frånräknas redovisades en resultatförbättring med 9,9 mnkr. Resultatavvikelsen 2013 jämfört med den av Kommunfullmäktige fastställda årsbudgeten uppgick till +82,3 mnkr och till +26,1 mnkr exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster. Budgetavvikelsen för år 2013 består av, mnkr: Realisationsvinst, exploateringsresultat mm +41 (jämförelsestörande) Återbetalning AFA försäkring +75 (jämförelsestörande) Nedskrivningar med mera -5 (jämförelsestörande) Verksamhetens nettokostnader -24 Skatter/bidrag med mera +16 Sänkt diskonteringsränta -31 (jämförelsestörande) Finansnetto, övrigt

15 För år redovisas en prognos som innebär ett resultat vid årsskiftet beräknat till +143 mnkr exklusive realisationsvinster med mera. Prognosen baseras på underlag från delårsrapport 2 år, uppdaterad exploateringsbudget, samt ny skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober månad. Prognosen är 72 mnkr bättre än den av Kommunfullmäktige fastställda budgeten för året. +50 mnkr kan härledas till verksamhetens nettokostnader (varav ca 36 mnkr utgörs av försäkringsersättning som därmed är jämförelsestörande), +46 mnkr till skatter och bidrag, samt -24 mnkr till finansnetto. Inom den skattefinansierade verksamheten redovisar främst tre nämnder underskott med sammantaget 62 mnkr. Dessa är Omvårdnadsnämnden, Socialnämnden och Utbildningsnämnden. Obalanserna motsvarar till största del ej budgeterade volymökningar som uppstått under år 2013 och år, till följd av större befolkningsökning än beräknat, men även av ökad vårdtyngd inom omvårdnad i form av hemtjänst. Budgetmodell och kalkylförutsättningar i Kommunplanen Kommunfullmäktige fastställer i juni månad kommunövergripande mål uppdrag med beslut om specifika uppdrag och ekonomiska ramar för kommunens nämnder och förvaltningar under den kommande planeringsperioden. För de kommunala bolagen har på motsvarande sätt ägardirektiv respektive avkastningskrav fastställts. Kommunens nämnder och styrelser har därefter att fastställa nämnds- och styrelsemål samt att utforma verksamhetsplaner för det kommande budgetåret som inarbetas i den slutliga Kommunplanen som fastställs av Kommunfullmäktige i december månad. I kommunplanen inarbetas även nya prognoser för skatteintäkter och pensionskostnader mm, effekter av regeringens budgetproposition och eventuellt övriga ändrade förutsättningar som behöver beaktas. Verksamhetsplanen beskriver bland annat hur förvaltningar och bolag skall bedriva verksamheten för att uppnå uppställda mål inom angivna ekonomiska förutsättningar. De ekonomiska ramarna består för den skattefinansierade verksamheten av ett tilldelat kommunbidrag (anslag) som skall ses som den ersättning Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna för att bedriva beslutad verksamhet för att uppnå fastlagda mål. De preliminära ekonomiska ramarna har på tjänstemannanivå räknats fram utifrån känd kostnadsnivå efter analys av det senaste bokslutet. I de fall ekonomiska obalanser konstaterats har krav på ramanpassning formulerats. För kommande år har intäkter och kostnader därefter indexerats. Hänsyn har även tagits till volymförändringar till följd av beräknade befolkningsförändringar i åldersgrupper som påverkar skol- och äldreomsorgsverksamhet med mera. De preliminära ramarna beskriver därmed vad verksamheten med nuvarande beslutad servicenivå kommer att kosta under de närmaste åren. De preliminära ramarna överlämnas därefter till den politiska nivån för prioriteringar där avstämning även skall ske mot de kommunövergripande målen. Processen utmynnar i fastställande av slutliga mål och ramar för verksamheten och upprättande av en verksamhetsplan. Följande kalkylförutsättningar har ingått i beräkningarna av de ekonomiska ramarna. Nämndernas intäkter utöver kommunbidrag har uppräknats med 2,5 procent årligen. För vissa statsbidrag, hyresintäkter med mera, används dock lägre indextal. Nämnderna kompenserats för ökade lönekostnader med 2,2 2,6 procent år, med 2,8 3,0 procent år, med 3,2 procent år och år. Inflationskompensationen uppgår till 1,5 procent år, med 1,8 procent år och år samt 1,9 procent år. För köp av verksamhet har indexeringar gjorts utifrån ett snitt av ramkompensationen för personal- respektive övriga kostnader. För att möjliggöra acceptabla nivåer i kommunens totala resultat har samtliga kommunbidrag i de preliminära ramarna nedjusterades med effektiviseringskrav motsvarande 1,0 procent för år och därefter med 1,5 procent per år för åren. Skatteintäkterna är beräknade efter den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting från oktober månad avseende utvecklingen av skatteunderlaget med mera. 15

16 Vision 2025 Vision 2025 Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för hela Gävle både för det geografiska området och också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Visionen innehåller fem strategiska ut veck lingsområden: Stärk ledarskapet och samverkan Stärk det formella och informella ledarskapet genom att i samverkan skapa samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor. Bygg upp väl fungerande nätverk och mötesplatser för att möjliggöra samverkan. Ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna genom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen. Gävle måste agera utifrån sin naturliga roll som motor i omgivande region. Forma attraktiva livsmiljöer Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i stadsdelar som kan försörjas med hållbara transportlösningar och med ett utbud av service, mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark och vatten. Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sin närmiljö. Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och landstingsservice med skola, omsorg, hälso- och sjukvård. Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och upplevelser. Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur och fritidsupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna. Stimulera kompetens, innovationer och entre prenörskap Skapa en allmän positiv attityd till utbildning och entreprenörskap. Utveckla den högre utbildningen i Gävle och satsa på forskning och utveckling inom strategiska områden, vilket förutsätter en god grundutbildning i grund- och gymnasieskola. Ta vara på alla former av kompetens och kunskap, exempelvis olika typer av yrkes- och hantverksskicklighet. Stötta utvecklingen av kreativa miljöer och ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld. Uppmuntra nyfikenhet och mod och att ta vara på innovationer inom både offentliga organisationer, privata företag och hos gävleborna. Utveckla kommunikationer och infrastruktur Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikationsläge med bra vägar, järnvägar och hamn samt närheten till en internationell flygplats för att bli ännu mer attraktiv som etableringsort. Utveckla hållbara regionala kommunikationer som möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa på tidhållning, priser och framtida höghastighetslösningar för kollektiva persontransporter för att pendling ska bli hållbar och säker. Utveckla elektronisk kommunikation över hela kommunens yta och med omvärlden för utveckling inom utbildning, arbete och livsmiljö. Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper och erfarenheter värderas och uppskattas och som leder till tryggare och stoltare gävlebor. Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. Marknadsför och utveckla det Välkomnande Gävle och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap. Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen Gästrikland och för hela Gävleborg samt som en del av Stockholm- Mälardalsregionen. 16

17 Vår värdegrund Kvalitet Uppdraget Samarbete Bemötande För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att på bästa sätt tillgodose våra medborgares och kunders gemensamma intressen. Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och kundernas gemensamma intressen i fokus. I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle att fungera och för att göra Gävle till en ännu bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare och kunder! Koncernen Gävle kommun sätter kvaliteten i fokus Kvalitet för oss är att med medborgaren och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra verksamheten. Vi är professionella och bedriver en rättssäker myndighetsutövning i enlighet med gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi lever upp till, eller överträffar, medborgarnas och kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion. Genom en öppen dialog med medborgare och kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster och vilken service vi kan och ska leverera. På arbetsplatsen för vi tillsammans en kontinuerlig dialog omkring hur vi ska utveckla och bedriva vår verksamhet, vad våra resurser räcker till och hur de ska fördelas för att möta förväntningarna från våra medborgare och kunder. Vi sätter mål som är tydliga för alla och följer systematiskt upp och utvärderar dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling och effektivisering genom att bidra med förslag till förbättringar och utveckla vår kompetens. Vi vågar prova nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel i organisationen, inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling. Koncernen Gävle kommun sätter bemötandet i fokus Varje medarbetares insats är av avgörande betydelse för medborgarnas och kundernas upplevelse av vår service och våra tjänster. Resultatet av denna insats beror till stor del på hur vi bemöter medborgare, kunder och varandra. Vi sätter alltid medborgarens och kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för medborgarnas, kundernas och varandras åsikter och visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få ut det mesta och bästa av oss själva. Koncernen Gävle kommun sätter samarbete i fokus För att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett samarbete som bygger på en öppenhet och allas inflytande och delaktighet. Vi samarbetar med medborgare och kunder för att möjliggöra och förstärka deras delaktighet och inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med näringsliv och andra offentliga verksamheter för att trygga tillväxt och långsiktig hållbarhet. Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som finns i hela koncernen och tillsammans bli så effektiva som möjligt i vår service- och tjänsteutövning. Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett gemensamt ansvar för verksamheten och dess resultat. 17

18 Balanserad styrning Vision 2025 Vår värdegrund genomsyrar allt arbete Perspektiv Medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle och ekonomi Målnivå 1 Kommunövergripande mål er och målvärden Uppdrag och ägardirektiv Målnivå 2 Strategiska nämnds- och bolagsmål Framgångsfaktorer er och målvärden Målnivå 3 Operativa mål, Framgångsfaktorer Handlingsplan med aktiviteter er och målvärden ÄGARE PLAN UPPFÖLJNING Medarbetare Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme till individens och verksamhetens utveckling. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och att målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersök- Kommunfullmäktige Nämnd/ styrelse Förvaltning/ bolag Kommunplan Strategi- och verksamhetsplan Styrkort med handlingsplan Årsredovisning Verksamhetsberättelse Månads, och tertialrapporter Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den balanserade styrningen är en strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål för att nå den gemensamma visionen. Syftet med en balanserad styrning är att bredda kommunens styrsystem och tydliggöra samband som har betydelse för kommunens utveckling. Modellen skapar förutsättningar för en tydlig struktur som underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn kring den egna organisationens styrning. Utifrån de kommunövergripande målen och övriga riktlinjer beslutar nämnderna och bolagen under hösten om målen, vilka inarbetas i de egna verksamhetsplanerna. Kommunfullmäktige fastställer med utgångspunkt från Vision 2025 kommunövergripande mål och uppdrag enligt modellen för balanserad styrning. Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern omfattar fyra styrperspektiv. De perspektiv som valts är medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi. För att tydliggöra ambitionsnivå och inriktningen på målen och för att skapa förutsättningar för att mäta att vi är på rätt väg kompletteras målen med indikatorer. Dessa indikatorer ska målsättas över planeringsperioden och följs upp i samband med hel- och delårsrapporteringen. Perspektiven Medborgare och kunder Målen inom detta perspektiv sätter medborgaren och kunden i fokus. Kommunens nämnder och bolag ska leverera den bästa möjliga servicen och kvaliteten inom de tjänster, produkter och uppdrag som ligger inom kommunkoncernens verksamhetsområde. Delaktighet och engagemang från den enskilde medborgaren/kunden är viktigt i detta perspektiv. Som svar på att det är efterfrågade tjänster och produkter med upplevd hög kvalitet görs mätningar genom olika typer av medborgar- och kundundersökningar men även uppföljning på om vi uppnår de volymmål vi har satt på våra tjänster och produkter. Att kompetensnivån är hög bland kommunen invånare är av högsta vikt och mäts genom att följa upp utbildningsresultatet för elever på olika nivåer. 18