Gävle kommun, 2013 Foto: Albin Bogren Produktion: Baringo reklam & kommunikation

Transkript

1 Kommunplan med Årsbudget och Utblick

2 Gävle kommun, Foto: Albin Bogren Produktion: Baringo reklam & kommunikation

3 Innehållsförteckning Politisk huvudskrivelse 4 Utdrag ur sammanträdesprotokoll 5 Beslutsförslag 7 Gävle snart är vi invånare! 8 FÖRVALTNINGSPLAN 9 Omvärld 10 Vision Vår värdegrund 17 Balanserad styrning 18 Kommunövergripande mål Medborgare och brukare 20 Kommunövergripande mål Medarbetare 22 Kommunövergripande mål Hållbart samhälle 23 Kommunövergripande mål Ekonomi 26 Generella uppdrag till kommunens nämnder och bolag 28 Finansiell analys, kommunkoncernen 29 Finansiell analys, kommunen 32 KOMMUNENS NÄMNDER 38 Kommunstyrelsens kommentarer och förslag 39 Nämndöversikt 48 Revisorskollegiet 49 Kommunstyrelsen 51 Valnämnden 58 Överförmyndarnämnden 59 Tekniska nämnden samt Byggnads- och miljönämnden 61 Kultur- och fritidsnämnden 68 Barn- och ungdomsnämnden 72 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 77 Socialnämnden 81 Omvårdnadsnämnden 86 KOMMUNENS BOLAG 89 Ägardirektiv för de kommunala bolagen 90 Bolagsöversikt 94 Gävle Stadshus AB 96 Gävle Energi AB 99 AB Gavlegårdarna 105 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 110 Gävle Hamn AB 115 ÖVRIGA BOLAG 119 Gävle Vatten AB 121 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 125 Resultatbudget 126 Balansbudget 127 Kassaflödesbudget 128 Notförteckning till resultatbudget 129 Notförteckning till balansbudget 134 Driftbudget år 137 Investeringsbudget 139 Försäljning av anläggningstillgångar 141 Exploateringsbudget 142 Finansiering av verksamheterna 143 BILAGA Investeringsbudget i detalj 145 Exploateringsbudget i detalj 157 Legal struktur 161 3

4 Politisk huvudskrivelse Gävle, vårt gemensamma ansvar jobb o utbildning, en grön hållbar strategi och en röd tråd Vi utvecklar vår gemensamma välfärd. Människor ska kunna känna sig trygga, säkra på att kommunen fortsätter att förbättra möjligheterna till ett rikt liv. Det sträcker sig från att motverka våld i hemmet till välskötta offentliga miljöer, från en värdig omvårdnad till en meningsfull fritid, att få ett jobb och delta i samhällsutvecklingen För att möta de ökade kraven och för att stärka välfärden i Gävle, kommer vi under att genomföra en skattehöjning på 75 öre. Dessa medel kommer att bidra till en fortsatt hög kvalitet i den kommunala verksamheten och investeringar för framtiden. skapar tillväxt I vår ambition att vara en av Sveriges bästa miljökommuner har vi ett omfattande miljöstrategiskt program. Vi satsar på en övergång till fler miljövänliga resor, styr om mot förnyelsebara drivmedel och ger möjlighet till bra miljöval. Detta bidrar till utveckling inom miljösektorn, förutsättningar för investeringar och en miljödriven tillväxt som ger nya arbeten och fler företag. Vi organiserar också om arbetet med näringslivs och arbetsmarknadsfrågor. En Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd med uppdrag att tillsammans med näringslivet genomföra näringslivsprogrammet och bidra till att förbättra matchningen mellan arbetskraft och arbetstillfällen. En Kunskapsnämnd ger förutsättningar att hålla en röd tråd för barn och ungas utbildning och utveckling resurser, personal och lokaler kan samordnas på ett smartare sätt. En jämlik skola och en jämlik fritid har betydelse för skolarbetet. Alla barn och ungdomar ska kunna delta i roliga och utvecklande fritidsaktiviteter oavsett föräldrarnas ekonomiska förutsättningar och arbetstider. Med förskola och fritidshem upp till tolv år alla tider på dygnet. Det blir också en enklare vardag för många familjer. och framtidstro Vi genomför nu ett omfattande investeringsprogram med satsningar på skolor, särskilda boenden och idrottsarenor. Vi fullföljer utvecklingen i Gävle Hamn, ny och ombyggnad inom Gavlegårdarna och Gävle Energis program för förnyelsebar energi. Det gör Gävle ledande när det gäller att skapa en hållbar livsmiljö och investeringar ger jobb och framtidstro. Tillsammans fortsätter vi arbetet med att utveckla Gävle. Carina Blank Roger Persson Marita Engström Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet 4

5 Kommunfullmäktiges beslut UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 173 Kommunplan med årsbudget och utblick Beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. 1. att fastställa Gävle kommuns utdebitering år till 22:26 per skattekrona. 2. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 3. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån lån samt för löpande rörelsekrediter. 5. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick. 7. att efter att den nya nämndsorganisationen är klarlagd upprätta en reviderad Kommunplan för perioden. 8. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna. 9. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera. 10. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 11. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 12. att godkänna följande tillägg till ägardirektiv för Gavlefastigheter Gävle kommun AB avseende syfte med bolagets verksamhet Genom sitt dotterbolag, Markbyggarna Gävle kommun AB, ska bolaget tillhandahålla attraktiva, ändamålsenliga, kostnadseffektiva samt prisvärda tjänster inom markentreprenad för gator och parker inom Gävle kommunkoncern. Dotterbolaget får inom Gävle kommunkoncern tillhandahålla tjänster inom vinter och barmarksunderhåll, parkunderhåll, lekplatsunderhåll, väg och markbyggnad samt med detta förenlig verksamhet. Genom sitt dotterbolag, Markbyggarna Gävle kommun AB, ska bolaget också ansvara för Gävle kommuns bilpool och med detta bilvård av bilpoolens att godkänna förslag till budget åren med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 13. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommun ledningskontoret. 5

6 Ärendebeskrivning Från majoriteten (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljö partiet) föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick. Från alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) utdelas eget förslag på Kommunplan med årsbudget samt från Sverigedemokraterna utdelas deras förslag på Kommunplan med årsbudget. Beslutsunderlag Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick med politiska huvudskrivelsen Gävle, vårt gemen samma ansvar jobb o utbildning, en grön hållbar strategi och en röd tråd. Handlingar i ärende Kommunstyrelsens protokollsutdrag från den 29 oktober 241. Politisk huvudskrivelse Socialdemokraterna, Västerpartiet och Miljöpartiet Gävle, vårt gemensamma ansvar jobb o utbildning, en grön hållbar strategi och en röd tråd. Kommunplan med årsbudget och utblick. Bihang 3 Ägardirektiv för Gavlefastigheter Gävle kommun AB Från alliansen (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna) eget förslag på Kommunplan med årsbudget. Från Sverigedemokraterna eget förslag på Kommunplan med årsbudget. Debattregler vid budgetdebatten Ordföranden inleder med att redogöra för de debattregler som överenskommits på tidigare presidiemöte. Debatten omfattar högst 3 timmar 5 minuter fördelat mellan partierna. Respektive parti får dela tiden mellan talare. S 53 minuter, M 34 minuter, FP 19 minuter, MP 22 minuter, SD 14 minuter, V 18 minuter, C 14 minuter och KD 11 minuter. Inledningsvis får partierna ordet enligt storleksordning. Replik kommer inte att tillåtas under inledningen. Tiden för eventuell replik avräknas respektive parti. Debattregler har delats ut under sammanträdet. Inlägg görs av Carina Blank (S), Inger KällgrenSawela (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Roger Persson (MP), Roger Hedlund (SD), Marita Engström (V), Ann-Helen Persson (C), Lili André (KD, Roland Ericsson (C), Åsa Wiklund Lång (S), Evelyn Klöverstedt (FP), Eva Stenberg Jäderberg (M), Per Johansson (S), Måns Montell (M), Jörgen Edsvik (S), Lars-Göran Ståhl (S), Lennart Ahlenius (KD), Maritha Johansson (V), Lena Lundgren (S), Eva Älander (S), Inger Schörling (MP), Hans Wahlström (S), Niclas Bornegrim (M), Rolf Wiberg (S), Birgittha Bjerkén (M), Seppo Laine (V), Håkan Alenius (S), Gin Akgul Hajo (V), Lars Beckman (M), Anea Elfving (S), Kenth Lövgren (FP) och Micael Dahlberg (M). Yrkande Carina Blank (S), Roger Persson (MP), Marita Engström (V), Åsa Wiklund Lång (S), Per Johansson (S) Jörgen Edsvik (S), Lars- Göran Ståhl (S), Maritha Johansson (V), Lena Lundgren (S), Eva Älander (S), Inger Schörling (MP), Hans Wahlström (S), Rolf Wiberg (S) Seppo Laine (V), Håkan Alenius (S), Gin Akgul Hajo (V) och Anea Elfving (S) yrkar bifall till Kommunstyrelsens förslag. Inger KällgrenSawela (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Ann Helén Persson (C), Lili André (KD), Roland Ericsson (C), Evelyn Klöverstedt (FP), Eva Stenberg Jäderberg (M), Måns Montell (M), Lennart Ahlenius (KD), Niclas Bornegrim (M), Birgittha Bjerkén (M), Lars Beckman (M) Kenth Lövgren (FP) och Micael Dahlberg (M) yrkar bifall till Allians Gävles förslag (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna). Roger Hedlund (SD) yrkar bifall till Sverigedemokraternas förslag. Proposition Ordföranden ställer först proposition på alliansens (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) förslag mot Sverigedemokraternas förslag. Ordförande ställer därefter proposition på majoritetens (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet) förslag mot alliansens förslag. Ordförande finner att Kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Reservation Allians Gävles ledamöter (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna) samt Sverigedemokraternas ledamöter reserverar sig muntligt mot förslaget till förmån för bifallsyrkande till sina egna förslag till kommunplan. 6

7 Beslutsförslag 1. att fastställa Gävle kommuns utdebitering år till 22:26 per skattekrona. 2. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 3. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter. 5. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 11. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 12. att godkänna följande tillägg till ägardirektiv för Gavlefastigheter Gävle kommun AB avseende syfte med bolagets verksamhet Genom sitt dotterbolag, Markbyggarna Gävle kommun AB, ska bolaget tillhandahålla attraktiva, ändamålsenliga, kostnadseffektiva samt prisvärda tjänster inom markentreprenad för gator och parker inom Gävle kommunkoncern. Dotterbolaget får inom Gävle kommunkoncern tillhandahålla tjänster inom vinter och barmarksunderhåll, parkunderhåll, lekplatsunderhåll, väg och markbyggnad samt med detta förenlig verksamhet. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick. 7. att efter att den nya nämndsorganisationen är klarlagd upprätta en reviderad Kommunplan för perioden. 8. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna. 9. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel med mera. Genom sitt dotterbolag, Markbyggarna Gävle kommun AB, ska bolaget också ansvara för Gävle kommuns bilpool och med detta bilvård av bilpoolens bilar. 13. att godkänna förslag till budget åren med verksam hetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 14. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. 10. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. Carina Blank Kommunstyrelsens ordförande 7

8 Gävle snart är vi invånare! Kommunerna i Sverige står inför stora utmaningar framåt. Det handlar om demografisk utveckling, en generellt sett ökande välfärdssektor, stora pensionsavgångar i den egna verksamheten, ett allt större beroende av externa faktorer som globalisering, regelverk från till exempel EU, ökad konkurrens för regionernas företag och naturligtvis den allmänna ekonomiska utvecklingen. Storleken och typen av utmaningar skiljer sig till viss del mellan olika kommuner och deras förutsättningar och geografiska läge. Dessa utmaningar har också Gävle Kommun att möta under nästa period. Investeringar för tillväxt Gävles befolkning fortsätter att växa med ett genomsnitt på något mindre än en procent per år. Det är en bra utveckling för att möta den demografiska utvecklingen med relativt fler unga och fler äldre. Kravet på kommunen blir att öka takten för investeringar i äldreboenden, gruppboenden, förskolor och skolor. En glädjande utveckling men med höga initiala kostnader. En ökande befolkning ger också större behov av verksamhetslokaler för fritid, idrott och kultur. Två av dessa större projekt påbörjas under : ny fotbollsarena och ny multisporthall på Sätraåsen intill Läkerol Arena, Gunder Häggstadion, Gävletravet och tennishallen. Här växer ett helt nytt område fram för idrott och fritid. Till kommunens investeringar för tillväxt ska vi också tillföra det som kommunens bolag gör under året. Det handlar om bostäder inom ramen för AB Gavlegårdarna, både nybyggnation och upprustning av områden, Gävle Hamn AB:s fortsatta utbyggnad av hamnområde och hamnled som färdigställs under samt de åtgärder som Gävle Energi AB gör för att klara stadens utveckling. En utökat uppdrag på grund av volymtillväxt kräver också investeringar i verksamhetslokaler, mycket av denna verksamhet sker inom ramen för Gavlefastigheter Gävle AB. Under året kan vi se en fortsatt utbyggnad av främst förskolor, äldreboende och gruppboenden. På grundskolesidan ser vi en start av ombyggnad av den nya Vallbacksskolan. Till detta skall också läggas de större satsningar som görs i utökningen av verksamhetsområdet för vatten och avlopp. Kommunen som arbetsgivare Välfärdssektorn står inför stora personella omställningar inom de närmaste åren. Fram till 2019 kommer fler än 33 procent av medarbetarna att nyrekryteras och fler än 40 procent av cheferna. Detta innebär en utmaning för både nyrekrytering, utveckling av medarbetare, vidareutbildning internt och utveckling av nya arbetssätt. Konkurrensen om kompetens ökar i Sverige. Samtidigt har ungefär 60 procent av medarbetarna en akademisk eller annan eftergymnasial utbildning. En utökad satsning på Gävle Kommun som arbetsgivare och på arbetsgivarvarumärket, görs under året. Syftet är att lyfta Gävle och välfärdssektorn som en attraktiv arbetsplats. Arbetet görs både internt och externt, mot ungdomar i gymnasium och på högskola samt i samarbete med Arbetsförmedlingen och andra intressenter. Särskilt intressant är en trainee satsning för unga akademiker i samverkan med flera kommuner. Fortsatt långsam återhämtning Inför årets verksamhetsplan är bedömningen att den ekonomiska återhämtningen går långsamt under året och vänder fortare uppåt från. Detta återspeglas i arbetslöshetssiffrorna i region och kommun. Samtidigt skall en volymtillväxt hanteras, det betyder att även under har förvaltningarna ett rationaliseringskrav i driften. En befolkningsutveckling där vi ser allt fler i åldersgrupperna äldre och yngre, samtidigt som arbetslösheten minskar i en långsam takt gör att vi bedömer att arbetssätt inom bland annat äldreomsorg och försörjningsstöd kräver ytterligare genomarbetning under året och att resurser för skolans verksamhet skall följas extra noga. Gävle har nu en starkare befolkningstillväxt än tidigare och resursallokering utifrån tillväxtperspektivet får allt större genomslag. Nya arbetsformer I verksamhetsplanen förtydligas målsättningarna avseende kompetens och utbildning samt frågorna kring sysselsättning och näringsliv. Två nya nämnder bildas därför från årsskiftet / med fokus på dessa frågor. De nya nämnderna arbetar under våren med att finna sina nya arbetsformer och att besluta om en nedbruten verksamhetsplan. Erfarenhet från arbetet med de nya målsättningarna, nya arbetssätt, ny modell för styrning och ledning samt ny organisation skall dras för att kunna överföra kunskap och nytta till övriga verksamheter inom kommunkoncernen. Arbetet inom välfärdssektorn kräver ständig översyn för att finna rationellare och effektivare drift. Detta handlar mycket om enklare hantering, bra systemstöd och fokus på måluppfyllnad. Detta arbete skall intensifieras under året. Näringslivsutveckling och samverkan Gävle går som övriga Sverige ständigt mot en utveckling för regionens storföretag och industri som är än mer konkurrensutsatt och samtidigt ett ökat antal företag med relativt sett få anställda. Det nya näringslivsprogrammet som verkställs under året skall i samverkan med företagen skapa de bästa förutsättningarna för företagen i Gävle. Göran Arnell Kommundirektör 8

9 Förvaltningsplan 9

10 Omvärld Samhällsekonomisk utveckling Efter oro på de finansiella marknaderna under år 2011 och inledningen av 2012 har läget stabiliserats vilket inneburit att konjunkturindikatorer börjat stiga både i Europa och USA. Osäkerheten om hållbarheten och kraften i den globala konjunkturuppgången är dock stor. De ledande indikatorerna har slutat att stiga och i delar av Europa till och med börjat falla tillbaka. Allt pekar på att ekonomin i Eurozonen har fortsatt att backa under inledningen av och just nu tyder ingenting på en snabb vändning. Under 2012 föll BNP i euroområdet med 0,5 procent. I Nordeuropa och inte minst Tyskland är förutsättningarna ljusare, men även dessa länder kommer att tyngas av skuldproblemen i Sydeuropa. Även i USA har uppgången i ledande indikatorer brutits, åtminstone tillfälligt. Här finns dock positiva tecken för återhämtning på fastighetsmarknaden och god investeringsvilja hos företagen. Den senaste utvecklingen kring bland annat hantering av nationens skuldtak kan dock få betydande konsekvenser för den globala ekonomins utveckling. Även om tillväxten inte är speciellt hög, runt 2 procent, så sker betydande förbättringar på arbetsmarknaden. En annan betydelsefull ekonomi där tecknen pekar i positiv riktning är Japan som stimuleras av en expansiv finans- och penningpolitik. Den mycket svaga tillväxten i Europa tillsammans med en måttlig tillväxt i USA har inneburit att även tillväxten i de så kallade tillväxtländerna begränsades under Denna svacka bedöms dock bli relativt kortvarig. Samtidigt som tillväxten i omvärlden försvagades under 2012 avstannade också tillväxten i den svenska ekonomin, med en BNP tillväxt på 0,7 procent. Även inledningen av år har varit svag. Oron i omvärlden har fört med sig att exportindustrin har fallit. Detta fall har dock lindrats av att ekonomin i övriga delar av ekonomin förbättrats. Den svenska exportindustrin kommer dock även fortsättningsvis att ha begränsade möjligheter att växa till följd av en svag internationell konjunktur. Läget försvåras ytterligare av att kronan stärkts och att det mesta pekar mot den kan komma att stärkas ytterligare under år. Under år beräknas exporttillväxten förbättras men kommer fortfarande att vara låg. Regeringen gör i sin budgetproposition bedömningen att BNP kommer att stiga med måttliga 1,2 procent år och 2,5 procent år. Bedömningen ligger i linje med SKL:s och Konjunkturinstitutets. Regeringens bedömning under perioden utgår ifrån en ökad resursanvändning och att ekonomin går mot ett jämviktsläge. För att en ekonomi i balans ska nås år krävs en förhållandevis hög tillväxt. Det ekonomiska läget för Sverige är bättre än för de flesta länderna i Europa. Detta till följd av att statsfinanserna är i relativt god ordning, statsskulden låg, samtidigt som hushåll och företag visar betydande överskott i sina respektive finansiella sparanden. Därmed finns utrymme för en ökad inhemsk efterfrågan. Hushållens konsumtion kan förväntas stiga under. Investeringar i byggnader och anläggningar ökade mycket kraftigt under 2012 såväl i näringslivet som i kommunsektorn. Detta gäller dock inte för bostadsbyggande. Bedömningen är att investeringarna nu dämpas under för att åter öka. Kommunsektorns investeringar bedöms dock fortsätta att växa i snabb takt. Den svaga tillväxten innebär att sysselsättningen bara ökar marginellt i år för att ta lite bättre fart under. En svag sysselsättningsutveckling tillsammans med ett fortsatt växande arbetskraftunderlag innebär att arbetslösheten i riket håller sig kring 8 procent under för att börja falla först under. För åren beräknas läget i omvärlden ljusna ytterligare något. Utvecklingen kommer dock att vara fortsatt splittrad. Den sammantaget måttliga tillväxten i omvärlden innebär att återhämtningen på hemmaplan fördröjs. I vanliga fall brukar efterfrågan i omvärlden och exportindustrin lyfta den svenska ekonomin ur en lågkonjunktur, men denna gång är förutsättningarna för en sådan utveckling sämre. Exporten beräknas dock efterhand att öka i allt snabbare takt, vilket bidrar till att BNP tillväxten för åren beräknas till ca 3,5 3,7 procent per år. När svensk ekonomi går mot balans finns förutsättningar för att antalet arbetade timmar ökar i en snabbare takt och att arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 procent kring år innan arbetsmarknaden blir överhettad och inflationstrycket ökar. 10

11 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,7 1,1 1,1 2,4 3,5 3,7 2,7 Sysselsättning, timmar* 2,4 0,7 0,1 0,4 1,5 1,7 0,7 Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,1 7,9 7,4 6,7 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,7 2,9 2,4 2,9 3,2 3,6 4,0 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,7 2,7 3,0 3,6 4,0 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,6 1,0 1,4 1,7 1,7 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9 0,1 1,1 1,9 2,3 2,6 Realt skatteunderlag** 2,4 2,0 1,5 0,9 2,1 2,2 1,5 *Kalenderkorrigerad utveckling.** Korrigerat för regeländringar. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 13:40. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. Under och ökar timlönerna med knappt 3 procent för att sedan öka med 4,0 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 procent. Riksbanken har under lämnat reproräntan oförändrad vid 1,0 procent. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att räntan kommer att ligga oförändrad under år och höjas till 1,5 procent år och med ytterligare 1 procentenhet per år åren. Statliga beslut och åtgärder Regeringen presenterade den 18 september sin budgetproposition för år. I budgetpropositionen föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning utöver ett tillskott med 850 mnkr till strukturbidraget i samband med förändringar i kommunernas kostnadsutjämningssystem. Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen för kommunernas verksamhet: Besparingarna i gymnasieskolan dras tillbaka för åren och uppgår till 470 miljoner. I det generella statsbidraget kompenseras kommunerna med 210 miljoner för införandet av jobbstimulans för de som har ekonomiskt bistånd. Flyktingersättningen föreslås bli en prestationsbaserad ersättning och omfattar ökade medel med 365 miljoner. Det nya förslaget till utjämningssystemet införs från 1 januari. Inom skolområdet föreslås flera förändringar bland annat fler karriärstjänster, fler matematiklektioner, fortbildning inom läsning och skrivning med mera. Kompensation med miljoner för en sänkning av skatten för pensionärer. En liten ökning, efter flera år av minskning, av de svenska skatteintäkterna till följd av arbetspendlingen över Öresund medför en minskning av anslaget med 10 miljoner. Regeringen har tidigare bedömt att det är möjligt att lägga omfattande besparingar på gymnasiereformen eftersom den på sikt har ansetts förbättra förutsättningarna för bättre genomströmning samt skolornas planering, schemaläggning och möjligheter att kunna fylla undervisningsgrupperna. Regeringen gör nu bedömningen att reformen inte leder till några lägre kostnader. Därför kommer inte indragningar som tidigare aviserats för år, miljoner kronor och för år, miljoner att sättas i verket. För år och framåt minskas besparingen från hittills aviserade miljoner till 470 miljoner. Gävles andel kan beräknas till ca 1 procent av dessa belopp, eller ca 14 mnkr år. I enlighet med den kommunala finansieringsprincipen ska kommunsektorn kompenseras för de kostnader som förslagen om jobbstimulans och höjd gräns för när hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster får beaktas vid biståndsbedömningen medför. Kommunerna kompenseras i det generella statsbidraget år med 320 miljoner kronor, varav 110 miljoner är retroaktiv ersättning för år. Från år kompenseras kommunerna med 210 miljoner per år. För Gävle kommun innebär tillskottet 3,2 respektive 2,1 mnkr. I budgetpropositionen för aviserade regeringen flera åtgärder för att säkerställa jobbsökandet för personer som på grund arbetslöshet uppbär ekonomiskt bistånd. Ytterligare kompletterande åtgärder bedöms dock vara nödvändiga. Regeringen avser att tillsätta en utredning för att se över hur soci- 11

12 altjänstens möjligheter att ställa krav och följa upp individens jobbsökande kan förbättras. I förslaget för prestationsbaserad ersättning till kommuner för flyktingmottagandet ingår tre delar: Grundersättningen som en kommun får för att sluta en överenskommelse om mottagande av flyktingar, halveras från tio till fem prisbasbelopp. För år innebär det kronor istället för kronor kronor i extra ersättning per person som tas emot i kommunen och som anvisats från anläggningsboende eller som kvotflykting till enligt en trappstegsmodell som extra ersättning per mottagen person i de kommuner som haft högre mottagande än medianvärdet för riket under föregående år. Den prestationsbaserade ersättningen omfattar ökade utgifter på 365 miljoner kronor, 356 miljoner, 349 miljoner och 345 miljoner. De 16,9 miljoner kronor som tidigare tillförts till följd av förslagen i propositionen En gymnasiesärskola med hög kvalitet dras från tillbaka. För ökas enligt tidigare beslut anslaget med ytterligare 4,1 miljoner och för med ytterligare 4,4 miljoner. År minskas anslaget med 1 miljon. Den tidigare satsningen på utökad undervisningstid i matematik, den så kallade Mattesatsningen utökas med 245 miljoner från och ytterligare 245 miljoner från. För Gävle ger detta ett tillskott med 2,4 respektive 4,8 mnkr. Regeringen föreslår att även de som inte har grundläggande kunskaper i modersmålet ska få undervisning i de nationella minoritetsspråken. Kostnadsökningen som detta medför kompenseras i anslaget med 4 miljoner kronor och ytterligare 5 miljoner. Lärare ska ha möjlighet att göra karriär. Ett särskilt statsbidrag utgår för förstelärare och lektorer med kronor per månad respektive kronor per månad. För att utöka den påbörjade karriärstegsreformen för lärare föreslår regeringen att det avsätts 377 miljoner år och därefter 554 miljoner år, 504 miljoner kronor år och 589 miljoner årligen från år. Kommunsektorns utveckling 2012 innebar resultatmässigt ett rekord för kommunerna. Det samlade resultatet uppgick till 14 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 3 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Resultatnivån beror till stor del på tillfälliga intäkter från återbetalda AFA-premier och ger inte en rättvisande bild av det ekonomiska läget. Utan återbetalningen skulle endast hälften av Sveriges kommuner redovisa överskott. Kommunerna står de kommande åren inför utmaningar som ökade investeringar och kraftigt ökade behov från befolkningsförändringar och ambitionshöjningar. I ett längre perspektiv framstår skattetillväxten för åren 2012 som relativt god. Efter en ganska stark nominell tillväxt 2012 bromsar skatteunderlagstillväxten in och innan den åter accelererar i takt med att sysselsättningen förbättras men framför allt av att lönerna förväntas stiga. För beräknas pensionsinkomsterna hållas tillbaka av att indexeringen av de inkomstberoende pensionerna beräknas bli kraftigt negativ. Det reala skatteunderlaget beräknas öka med 1,5 procent och med 0,9 procent. Det faktiska skatteunderlaget är högre då det innehåller effekter av löneökningar. I nedanstående tabell redovisas prognos för skatteunderlagets utveckling från Sveriges Kommuner och Landsting, Ekonomistyrningsverket och regeringen. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, augusti 4,2 3,3 3,2 4,5 5,3 22,1 ESV, juni 4,3 3,4 3,3 4,1 4,8 21,7 SKL, april 4,1 3,4 3,2 4,0 4,7 21,0 Regeringen, april 3,7 4,0 2,8 4,3 5,1 21,5 Regeringen, september ,1 4,1 4,2 4,8 4,5 23,7 Regeringens septemberprognos för 2012 och har fastställts som uppräkningsfaktorer för utbetalning av preliminär skatt. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, cirkulär 13:40. 12

13 Index 2011=100 Kommunernas kostnader har ökat med drygt 4 procent per år under den senaste tioårsperioden. Främst ökar kostnaderna i takt med pris- och löneökningar, men även till följd av ökade behov, efterfrågan, ambitionsnivå eller utökade uppdrag. I genomsnitt ökade kostnaderna utöver pris- och löneökningar, med 1 procent per år under perioden Hälften av kostnadsökningen förklaras av ökade demografiska behov. En annan förklaring är ett ökat utnyttjande av kommunala tjänster. Detta avser inte minst förskola och omsorg om funktionsnedsatta personer. De senaste åren har stora årskullar anställda i kommunerna gått i pension. Kostnaden för pensionsutbetalningar har därför ökat kraftigt och fortsätter att göra så i ytterligare några år. Det ekonomiska läget för kommunerna framöver ser ansträngt ut trots en relativt god utveckling av skatteintäkterna. På kort sikt har kommunerna att hantera kraftigt ökade investeringsbehov, Socialstyrelsen har planerat att införa reglerför personer med demenssjukdom. Socialstyrelsen bedömer att dessa föreskrifter som avsågs träda i kraft 1 januari ger kommunerna ökade kostnader med 4 10 miljarder kronor, vilket omräknat till Gävle motsvarar ca mnkr. Dessa föreskrifter har dock skjutits till år. På längre sikt ökar behoven från demografiska förändringar kraftigt. Just nu ökar behoven mest inom förskola, grundskola och äldreomsorg, medan gymnasieskolan har minskande elevkullar. Om några år pekar alla kurvor uppåt, vilket kommer att sätta ytterligare press på den kommunala ekonomin. Behoven till följd av demografiska förändringar kommer att öka med 1 procent per år från och med. Diagram 1. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. Intäkterna från skatteunderlagets tillväxt kommer inte att räcka till. Det kommer att behövas ökade statsbidrag och skattehöjningar för att finansiera den kommunala verksamheten framöver. För år har Sveriges Kommuner och Landsting gjort bedömningen att kommunernas sammantagna positiva resultat uppgår till 5 miljarder kronor. Resultatet försvagas av att pensionsskulden återigen måste omvärderas på grund av det rådande låga ränteläget. Till år försvagas det underliggande resultatet ytterligare till knappt 4 miljarder kronor för kommunerna. Detta förutsätter dock att kommunerna är återhållsamma och att kostnaderna endast stiger med 1,3 procent i fasta priser, vilket är betydligt långsammare än historiskt. Utan ökade statsbidrag kommer resultaten successivt att försämras och bli negativt redan. Förutsättningar för Gävle kommun Befolkningsutveckling/åldersstruktur Folkmängden i Gävle kommun uppgick till invånare den 31 december 2012, vilket innebar en folkökning med 742 personer jämfört med föregående år. Under år 2012 flyttade personer till Gävle och personer från Gävle, vilket innebar ett flyttningsnetto på +615 (+251). Ökningen förklaras främst av att utrikes inflyttning överstigit utrikes utflyttning. Även flyttningsrörelserna inom det egna länet har bidragit till folkökningen. Totalt föddes barn under året, vilket är 36 barn fler än föregående år. Antalet dödsfall under året uppgick till Födelseöverskottet uppgick därmed till +119 för år Under första halvåret har befolkningen ökat med ytterligare 420 (288) personer jämfört med årsskiftet 2012/. Flyttningsnettot uppgick till +384 och födelsenettot uppgick till +30. Kommunstyrelsen har fastställt att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara personer år Detta innebär en folkökning med i genomsnitt ca 600 personer per år. eringsfolkmängden är den folkmängd som kommun ska ha beredskap för i all planering som är beroende av befolkningsutvecklingen. För år har invånarantalet i budgeten beräknats till som ökar till vid utgången av år. Utvecklingen i åldersgrupperna 1 19 år respektive 80 år och äldre kommer att vara betydelsefull för kommunen. Ökningen i gruppen 1 15 och minskningen i gruppen år under åren innebär att resurser måste överföras från gymnasieskolan till förskola och grundskola. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting 13

14 Befolkningsprognos inv år 6 15 år år 80 år Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivsstrukturen i Gävle kommun bygger på en lång, framgångsrik industritradition. Skogsindustri och stålindustri utgör utöver logistik och handel den viktiga basen i kommunens näringslivsstruktur. Som residensstad har den offentliga sektorn också varit omfattande under åren. Näringslivet kommer även framöver att ha sin grund i de verksamheter som hittills präglat Gävle samtidigt som nya marknader inom tjänstesektorn och besöksnäringen växer sig större och blir allt viktigare. Växtkraften finns i de små- och medelstora företagen och dessa är därför påtagligt viktiga för näringslivsutvecklingen i Gävle kommun. Gävle kommun måste vara lyhörd för de förutsättningar som krävs för god tillväxt i de befintliga företagen, liksom skapa förutsättningar för att vara ett starkt alternativ för nya företags val av etableringsort. Gävle leder utvecklingen inom geografiska informationssystem, förnyelsebar energi och logistik. Idag har Gävle den högsta koncentrationen av kompetens i Europa inom geografisk informationsteknik och är en föregångare inom ledarskap för innovationer inom området. Klusterinitiativet Future Position X (FPX) har via Vinnovas program Vinnväxt fått långsiktigt finansiering för sin satsning på att utveckla Geo Life Region. Geo Life Region innebär en utveckling av nya teknologier och sensorer för att bättre förstå människors vardag och hur man kan stödja människor i att ha ett välmående liv. Genom Geo Life Region satsar vi på att bli en internationellt erkänd region inom användande av geografisk informationsteknik för att implementera nya lösningar för en bred folkhälsa. Målen är att generera hundratals nya innovationer, 70 nya internationellt konkurrenskraftiga företag och över 1000 nya arbetstillfällen i regionen och många fler runt om i Sverige. Gävle har god tillgänglighet genom snabba och enkla kommunikationer och har dessutom närheten till Stockholm- Mälardalen, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Med utgångspunkt i Gävle Hamns utveckling är projektet Mellan Sveriges Logistiknav en viktig satsning. Ett strategiskt näringslivsarbete Under har Gävle kommun i dialog med näringslivet arbetat för att ta fram ett näringslivsprogram. Det föregicks av framtagande av näringslivspolitiska mål i syfte att tydliggöra vilken näringslivspolitik Gävle kommun ska bedriva de kommande åren och hur det strategiska arbetet med näringslivsfrågor ska fortgå. Näringslivsprogrammet beskriver hur målen ska nås. Det ska också bidra till att tydliggöra kommunens ansvar och ambitioner i arbetet med att stärka näringslivet. Gävles näringslivsprogram ska stå klart till januari. Under har även projektet Helt Enkelt Gävle fortsatt. Det är ett samarbetsprojekt mellan kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen, socialtjänsten och räddningstjänsten i Gävle Kommun. Projektets syfte är att förbättra företagsklimatet och att stärka servicen för företag. En handlingsplan har tagits fram med åtgärder som ska genomföras de kommande åren. Handlingsplanen har sin grund i genomförda Nöjd Kund Index-mätningar (NKI) som Stockholm Business Alliance genomfört. Arbetsmarknadsläget Den öppna arbetslösheten i Gävle kommun uppgick i augusti månad till personer, en minskning med 17 personer från motsvarande tid föregående år. Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick till personer, en minskning med 211 personer. Antalet nyanmälda platser har under perioden ökat från 455 till 458 och antalet sökande som fått arbete har minskat från 586 till 519. Källa: Arbetsförmedlingen (augusti ). Kommunens ekonomi i senaste bokslut/prognos Kommunens resultat i bokslut för 2012 uppgick till +151,7 mnkr, vilket är en resultatförsämring med 107,0 mnkr jämfört med föregående år. Om jämförelsestörande poster i form av bland annat realisationsvinster/förluster frånräknas redovisades en resultatförsämring med 73,6 mnkr. Resultatavvikelsen 2012 jämfört med den av Kommunfullmäktige fastställda årsbudgeten uppgick till +28,1 mnkr och till -1 mnkr exklusive jämförelsestörande och extraordinära poster. 14

15 Budgetavvikelsen för år 2012 består av, mnkr: Realisationsvinst, exploateringsresultat mm -52 (jämförelsestörande) Återbetalning AFA försäkring +79 (jämförelsestörande) Verksamhetens nettokostnader -44 Skatter/bidrag mm +13 Finansnetto +30 Extraordinära poster +2 För år redovisas en prognos som innebär ett resultat vid årsskiftet beräknat till +1 mnkr exklusive realisationsvinster mm. Detta är 16 mnkr sämre än den av Kommunfullmäktige fastställda budgeten för året. -20 mnkr av budgetavvikelsen kan härledas till verksamhetens nettokostnader, +21 mnkr till skatter och bidrag, samt -17 mnkr till finansnetto. I verksamhetens nettokostnader ingår dock en återbetalning av AFA-försäkringspremier för åren 2005 och 2006 med 75 mnkr. Frånräknas denna jämförelsestörande post uppgår den totala budgetavvikelsen för året till -91 mnkr. Inom den skattefinansierade verksamheten redovisas på nämndsnivå nettounderskott med ca 77 mnkr. Det är Omvårdnadsnämnden, Socialnämnden och Barn och ungdomsnämnden som står för huvuddelen av obalansen. Obalans avseende kostnader för försörjningsstöd kan bedömas vara strukturella och riskerar därmed att kvarstå även år. Budgetmodell och kalkylförutsättningar i Kommunplanen Kommunfullmäktige fastställer i juni månad kommunövergripande mål uppdrag med beslut om specifika uppdrag och ekonomiska ramar för kommunens nämnder och förvaltningar under den kommande planeringsperioden. För de kommunala bolagen har på motsvarande sätt ägardirektiv respektive avkastningskrav fastställts. Kommunens nämnder och styrelser har därefter att fastställa nämnds- och styrelsemål samt att utforma verksamhetsplaner för det kommande budgetåret som inarbetas i den slutliga Kommunplanen som fastställs av Kommunfullmäktige i november månad. Verksamhetsplanen beskriver bland annat hur förvaltningar och bolag skall bedriva verksamheten för att uppnå uppställda mål inom angivna ekonomiska förutsättningar. De ekonomiska ramarna består för den skattefinansierade verksamheten av ett tilldelat kommunbidrag (anslag) som skall ses som den ersättning Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna för att bedriva beslutad verksamhet för att uppnå fastlagda mål. De preliminära ekonomiska ramarna har på tjänstemannanivå räknats fram utifrån känd kostnadsnivå efter analys av det senaste bokslutet. I de fall ekonomiska obalanser konstaterats har krav på ramanpassning formulerats. För kommande år har intäkter och kostnader därefter indexerats. Hänsyn har även tagits till volymförändringar till följd av beräknade befolkningsförändringar i åldersgrupper som påverkar skol- och äldreomsorgsverksamhet med mera. De preliminära ramarna beskriver därmed vad verksamheten med nuvarande beslutad servicenivå kommer att kosta under de närmaste åren. De preliminära ramarna överlämnas därefter till den politiska nivån för prioriteringar där avstämning även skall ske mot de kommunövergripande målen. Processen utmynnar i fastställande av slutliga mål och ramar för verksamheten och upprättande av en verksamhetsplan. Följande kalkylförutsättningar har ingått i beräkningarna av de ekonomiska ramarna. Nämndernas intäkter utöver kommunbidrag har uppräknats med 2,5 procent årligen. För vissa statsbidrag, hyresintäkter med mera används dock lägre indextal. Nämnderna har kompenserats för ökade lönekostnader med 2,0 2,4 procent år, med 2,2 2,6 procent år, med 3,0 procent år och 3,2 procent år. Inflationskompensationen uppgår till 1,2 procent år, med 1,5 procent år och därefter med 1,7 procent per år, baserad på nuvarande inflationsnivå som förväntas öka upp mot ca 1,7 procent (exklusive ränteeffekter) år. För köp av verksamhet har indexeringar gjorts utifrån ett snitt av ramkompensationen för personal- respektive övriga kostnader. För att möjliggöra acceptabla nivåer i kommunens totala resultat har samtliga kommunbidrag i de preliminära ramarna nedjusterades med effektiviseringskrav motsvarande 1,5 procent per år för och med 1,7 procent per år för. Skatteintäkterna är beräknade efter den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting från augusti månad avseende utvecklingen av skatteunderlaget. 15

16 Vision 2025 Vision 2025 Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för hela Gävle både för det geografiska området och också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Visionen innehåller fem strategiska ut veck lingsområden: Stärk ledarskapet och samverkan Stärk det formella och informella ledarskapet genom att i samverkan skapa samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor. Bygg upp väl fungerande nätverk och mötesplatser för att möjliggöra samverkan. Ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna genom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen. Gävle måste agera utifrån sin naturliga roll som motor i omgivande region. Forma attraktiva livsmiljöer Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i stadsdelar som kan försörjas med hållbara transportlösningar och med ett utbud av service, mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark och vatten. Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sin närmiljö. Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och landstingsservice med skola, omsorg, hälso- och sjukvård. Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och upplevelser. Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur och fritidsupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna. Stimulera kompetens, innovationer och entre prenörskap Skapa en allmän positiv attityd till utbildning och entreprenörskap. Utveckla den högre utbildningen i Gävle och satsa på forskning och utveckling inom strategiska områden, vilket förutsätter en god grundutbildning i grund- och gymnasieskola. Ta vara på alla former av kompetens och kunskap, exempelvis olika typer av yrkes- och hantverksskicklighet. Stötta utvecklingen av kreativa miljöer och ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld. Uppmuntra nyfikenhet och mod och att ta vara på innovationer inom både offentliga organisationer, privata företag och hos gävleborna. Utveckla kommunikationer och infrastruktur Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikationsläge med bra vägar, järnvägar och hamn samt närheten till en internationell flygplats för att bli ännu mer attraktiv som etableringsort. Utveckla hållbara regionala kommunikationer som möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa på tidhållning, priser och framtida höghastighetslösningar för kollektiva persontransporter för att pendling ska bli hållbar och säker. Utveckla elektronisk kommunikation över hela kommunens yta och med omvärlden för utveckling inom utbildning, arbete och livsmiljö. Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper och erfarenheter värderas och uppskattas och som leder till tryggare och stoltare gävlebor. Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. Marknadsför och utveckla det Välkomnande Gävle och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap. Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen Gästrikland och för hela Gävleborg samt som en del av Stockholm- Mälardalsregionen. 16

17 Vår värdegrund Kvalitet Uppdraget Samarbete Bemötande För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att på bästa sätt tillgodose våra medborgares och kunders gemensamma intressen. Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och kundernas gemensamma intressen i fokus. I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle att fungera och för att göra Gävle till en ännu bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare och kunder! Koncernen Gävle kommun sätter kvaliteten i fokus Kvalitet för oss är att med medborgaren och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra verksamheten. Vi är professionella och bedriver en rättssäker myndighetsutövning i enlighet med gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi lever upp till, eller överträffar, medborgarnas och kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion. Genom en öppen dialog med medborgare och kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster och vilken service vi kan och ska leverera. På arbetsplatsen för vi tillsammans en kontinuerlig dialog omkring hur vi ska utveckla och bedriva vår verksamhet, vad våra resurser räcker till och hur de ska fördelas för att möta förväntningarna från våra medborgare och kunder. Vi sätter mål som är tydliga för alla och följer systematiskt upp och utvärderar dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling och effektivisering genom att bidra med förslag till förbättringar och utveckla vår kompetens. Vi vågar prova nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel i organisationen, inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling. Koncernen Gävle kommun sätter bemötandet i fokus Varje medarbetares insats är av avgörande betydelse för medborgarnas och kundernas upplevelse av vår service och våra tjänster. Resultatet av denna insats beror till stor del på hur vi bemöter medborgare, kunder och varandra. Vi sätter alltid medborgarens och kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för medborgarnas, kundernas och varandras åsikter och visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få ut det mesta och bästa av oss själva. Koncernen Gävle kommun sätter samarbete i fokus För att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett samarbete som bygger på en öppenhet och allas inflytande och delaktighet. Vi samarbetar med medborgare och kunder för att möjliggöra och förstärka deras delaktighet och inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med näringsliv och andra offentliga verksamheter för att trygga tillväxt och långsiktig hållbarhet. Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som finns i hela koncernen och tillsammans bli så effektiva som möjligt i vår service- och tjänsteutövning. Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett gemensamt ansvar för verksamheten och dess resultat. 17

18 Balanserad styrning Vision 2025 Vår värdegrund genomsyrar allt arbete Perspektiv Medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle och ekonomi Målnivå 1 Kommunövergripande mål er och målvärden Uppdrag och ägardirektiv Målnivå 2 Strategiska nämnds- och bolagsmål Framgångsfaktorer er och målvärden Målnivå 3 Operativa mål, Framgångsfaktorer Handlingsplan med aktiviteter er och målvärden ÄGARE PLAN UPPFÖLJNING Nämnd/ styrelse Förvaltning/ bolag Kommunplan Strategi- och verksamhetsplan Styrkort med handlingsplan Årsredovisning Kommunfullmäktige Verksamhetsberättelse Månads, och tertialrapporter Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den balanserade styrningen är en strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål för att nå den gemensamma visionen. Syftet med en balanserad styrning är att bredda kommunens styrsystem och tydliggöra samband som har betydelse för kommunens utveckling. Modellen skapar förutsättningar för en tydlig struktur som underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn kring den egna organisationens styrning. Utifrån de kommunövergripande målen och övriga riktlinjer beslutar nämnderna och bolagen under hösten om målen, vilka inarbetas i de egna verksamhetsplanerna. Kommunfullmäktige fastställer med utgångspunkt från Vision 2025 kommunövergripande mål och uppdrag enligt modellen för balanserad styrning. Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern omfattar fyra styrperspektiv. De perspektiv som valts är medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi. För att tydliggöra ambitionsnivå och inriktningen på målen och för att skapa förutsättningar för att mäta att vi är på rätt väg kompletteras målen med indikatorer. Dessa indikatorer ska målsättas över planeringsperioden och följs upp i samband med hel- och delårsrapporteringen. Perspektiven Medborgare och kunder Målen inom detta perspektiv sätter medborgaren och kunden i fokus. Kommunens nämnder och bolag ska leverera den bästa möjliga servicen och kvaliteten inom de tjänster, produkter och uppdrag som ligger inom kommunkoncernens verksamhetsområde. Delaktighet och engagemang från den enskilde medborgaren/kunden är viktigt i detta perspektiv. Som svar på att det är efterfrågade tjänster och produkter med upplevd hög kvalitet görs mätningar genom olika typer av medborgar- och kundundersökningar men även uppföljning på om vi uppnår de volymmål vi har satt på våra tjänster och produkter. Att kompetensnivån är hög bland kommunen invånare är av högsta vikt och mäts genom att följa upp utbildningsresultatet för elever på olika nivåer. Medarbetare Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme till individens och verksamhetens utveckling. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och att målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersökning 18

19 med jämna mellanrum. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägsta nivån. Hållbart samhälle Målen för ett hållbart samhälle utgår från att det arbete vi gör inom kommunkoncernen ska hålla hög kvalitet och vara rätt anpassade utifrån uppställda krav och förväntningar. Processerna ska utvecklas och effektiviseras över tiden för att ge de bästa förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle. Områden som är viktiga för hållbarheten är vår miljö, ett bra boende med möjlighet till ett bra kultur- och fritidsliv, en infrastruktur som anpassas till boende och arbete men också för att näringslivet ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar nya arbetstillfällen. Inom området utbildning ska kvaliteten inom skolans processer ständigt förbättras för att ge de bästa förutsättningarna för ett livslångt lärande. Vård och omsorg anpassas efter behoven och utvecklas med hög kvalitet. Kommunkoncernens verksamheter ska utvecklas med att ständigt ta hänsyn till omvärldsfaktorerna och inte bara följa utvecklingen utan också leda den. För att få svar på om vårt arbete är effektivt och håller hög kvalitet görs löpande mätningar och analyser av resultat, kvalitet och effektivitet som också jämförs med omvärlden. Ekonomi Målen inom ekonomiperspektivet ska säkerställa en långsiktig hushållning av skattemedel och andra intäkter, att en god ekonomisk balans råder inom kommunkoncernen och att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. En god styrning och kontroll är en förutsättning för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Uppföljningen inom perspektivet ska spegla kostnadseffektiviteten, resultatet över tiden, den långsiktiga balansen i kommunkoncernen, skuldsättningsgrad och investeringsnivåer. 19

20 Kommunövergripande mål MEDBORGARE OCH KUNDER Medborgarna har stort förtroende för den kommunala verksamheten. Ett stort förtroende för Gävle kommun är det mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle och för relationen med medborgarna. Det förtroendet ska skapas genom att verksamheten har rätt kvalitet, att en god service levereras samt att det ges möjlighet till dialog och delaktighet. Förtroendet påverkas också av rättsäkerhet, bemötande och likvärdig behandling. Information är en förutsättning för kommunikation och en viktig byggsten i det förtroendeskapande arbetet. Utfall 2012 ¹ Nöjd regionindex. index 58 minst index 63 minst index 65 minst index 67 minst index 68 minst index 68 ² Nöjd medborgarindex. index 51 minst index 56 minst index 57 minst index 59 minst index 60 minst index 61 ¹ Nöjd regionindex mäter vad medborgarna bedömer Gävle kommun som en plats att leva och bo på. Källa: SCB medborgarundersökning. ² Nöjd medborgarindex mäter vad medborgarna tycker om Gävle kommuns verksamheter. Källa: SCB medborgarundersökning. Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens och samhällets behov. Kunskap och lärande, bildning och utbildning är viktiga faktorer i arbetet med att göra Gävle till en framtidskommun. Alla barn och ungdomar ska ges en reell möjlighet att nå de grundläggande målen i alla ämnen. Arbetet ska börja redan i förskolan. Ett inkluderande synsätt och höga förväntningarna ska ge möjligheter för alla. Tillgång till rätt utbildad arbetskraft är en tillväxtfaktor och relationerna mellan kommun, företag och högskola måste ständigt utvecklas. Entreprenörskap och innovationskraft ska stimuleras. ¹ Andel av befolkningen med gymnasial utbildning. ² Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning. ³ Andel elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen. 4 Andel elever som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Utfall 2012 minst 68% minst 69% minst 70% minst 71% minst 72% minst 21,5% minst 22% minst 23% minst 24% minst 25% 73,1% 74% 75% 76% 77% 78% 63,1% (2011) 64% 65% 66% 67% 68% ¹ Gymnasial utbildning utgörs av dem vars högsta skolmässiga och fullföljda utbildning är gymnasieskolans utbildningar. Gymnasial utbildning kan också erhållas genom komvux- eller folkhögskolestudier. Källa: SCB. ² Eftergymnasial utbildning utgörs av utbildning som förutsätter gymnasial utbildning. Det handlar oftast om universitets eller högskoleutbildning. Källa: SCB. ³ Andel (%) av avgångseleverna som uppnått målen, det vill säga betyget Godkänd eller högre, i samtliga ämnen under läsåret. Uppgifterna avser elever i kommunala och fristående skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Källa Skolverket (Siris). 4 Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande och som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och komvux. Källa: SCB och Skolverket. 20