Gävle kommun, 2011 Foto: Albin Bogren Produktion: Baringo reklam & kommunikation

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gävle kommun, 2011 Foto: Albin Bogren Produktion: Baringo reklam & kommunikation"

Transkript

1 Kommunplan med Årsbudget och Utblick

2 Gävle kommun, 2011 Foto: Albin Bogren Produktion: Baringo reklam & kommunikation

3 Innehållsförteckning Beslutsförslag 5 Utdrag ur sammanträdesprotokoll 6 Gävle fortsätter att växa 8 FÖRVALTNINGSPLAN 9 Omvärld 10 Vision Vår värdegrund 16 Balanserad styrning 17 Medborgare och brukare 18 Medarbetare 19 Hållbart samhälle 21 Ekonomi 25 Generella uppdrag till kommunens nämnder och bolag 27 Specifika uppdrag till kommunens nämnder 27 Finansiell analys, kommunkoncernen 28 Finansiell analys, kommunen 30 KOMMUNENS NÄMNDER 36 Kommunstyrelsens kommentarer och förslag 37 Nämndöversikt 45 Revisorskollegiet 46 Kommunstyrelsen 49 Valnämnden 57 Överförmyndarnämnden 59 Tekniska nämnden samt Byggnads- och miljönämnden 61 Kultur- och fritidsnämnden 72 Barn- och ungdomsnämnden 76 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 81 Socialnämnden 87 Omvårdnadsnämnden 93 3

4 KOMMUNENS BOLAG 97 Ägardirektiv för de kommunala bolagen 98 Bolagsöversikt 101 Gävle Stadshus AB 103 Gävle Energi AB 107 AB Gavlegårdarna 112 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 117 Gävle Hamnkoncernen 122 ÖVRIGA BOLAG 127 Gävle Vatten AB 129 EKONOMISKA SAMMANSTÄLLNINGAR 135 Resultatbudget 136 Balansbudget 137 Kassaflödesbudget 138 Notförteckning till resultatbudget 139 Notförteckning till balansbudget 144 Driftbudget år 147 Investeringsbudget 149 Försäljning av anläggningstillgångar 151 Exploateringsbudget 152 Finansiering av verksamheterna 153 BILAGA Investeringsbudget i detalj 155 Exploateringsbudget i detalj 167 Legal struktur 171 4

5 Beslutsförslag 1. att fastställa Gävle kommuns utdebitering år till 21:51 per skattekrona. 2. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 3. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 4. att bemyndiga Kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekre diter. 9. att bemyndiga Kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga Kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan Kommunstyrelsens medgivande. 11. att godkänna förslag till budget åren - med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 5. att bemyndiga Kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. 7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksam heten inom de tilldelade budgetramarna. 8. att bemyndiga Kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel mm. Carina Blank Kommunstyrelsens ordförande 5

6 Kommunfullmäktiges beslut UTDRAG UR SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 164 Kommunplan med årsbudget och utblick Beslut Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunstyrelsens förslag. 1. att fastställa Gävle kommuns utdebitering år till 21;51 per skattekrona 2. att för finansiering av års och tidigare investeringar jämte förmedlade lån till företag inom kommunkoncernen upplåna högst miljoner kr. 3. att tidigare års lånebeslut upphävs i motsvarande mån. 4. att bemyndiga kommunstyrelsen att inom en beloppsram på miljoner kr utlämna lån till eller teckna borgen för kommunens bolag för finansiering av investeringar, omsättning av tidigare lån samt för löpande rörelsekrediter. 5. att bemyndiga kommunstyrelsen att uppta tillfälliga lån inom en beloppsram på miljoner kr. 6. att fastställa föreliggande förslag till kommunplan med årsbudget och utblick. 7. att nämnderna har skyldighet att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna 8. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel mm. 9. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 11. att godkänna förslag till budget åren - med verksamhetsplan för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 12. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. Ärendebeskrivning Från majoriteten (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick. Från alliansen (moderaterna, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokratern) har eget förslag på Kommunplan med årsbudget inlämnats. Från Sverigedemokraterna har inget förslag inlämnats. Beslutsunderlag I kallelsen redovisas kommunstyrelsens protokollsutdrag från den 30 oktober Fastställande av Gävle kommuns skattesats. Från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreligger förslag till Kommunplan med årsbudget och utblick samt utdelas majoritetens politiska huvudskrivelse Ett tryggs och hållbart Gävle som låg som underlag till mål och ramar i juni. Bihang 3 Vi sammanträdet delas kommunstyrelsens protokollsutdrag från den 13 november ut. Bilaga Vi sammanträdet delas Centrala samverkansgruppens protokollsutdrag från den 22 oktober ut. Bilaga Vid sammanträdet delas den korrigerade Verksamhetsplan för Kommunstyrelsen, dnr 12KS250 ut. I den version av Kommunplan som är utskickad inför Kommunfullmäktige sammanträdet fattas ett mål i kommunstyrelsens verksamhetsplan. Den korrekta kommer att lyftas in i Kommunplanen innan tryckning. Bilaga Vid sammanträdet delas Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraternas förslag till kommunplan med årsbudget ut. Bilaga

7 Debattregler vid budgetdebatten Ordföranden inleder med att redogöra för de debattregler som överenskommits på tidigare presidiemöte. Debatten omfattar högst 3 timmar 1 minut fördelat mellan partierna. Respektive parti får fördela tiden mellan talare. S 53 minuter, M 33 minuter, FP, 19 minuter, MP 21 minuter, SD 13 minuter, V 17 minuter, C 14 minuter och KD 11 minuter. Debattreglerna har delats ut under mötet. Inlägg i debatten CCarina Blank (S), Inger KällgrenSawela (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Roger Persson (MP), Roger Hedlund (SD), Marita Engström (V), Ann-Helen Persson (C), Lili André (KD), Urban Sjölander (C), Maritha Johansson (V), Roland Ericsson (C), Inger Schörling (MP), Lennart Ahlenius (KD), Måns Montell (M), AnitaWalther (V), Eva Stenberg- Jäderberg (M), Åsa Wilkund Lång (S), Peter Bergström (S), Micael Dahlberg (M), Lena Lundgren (S), Kiki Larsson (MP), Per Johansson (S), Björn Frankson (M), Anea Elfving (S), Tomas Fransson (MP), Gin Akgul Hajo (V), Lars Beckman (M), Lars-Göran Ståhl (S), Kenth Lövgren (FP), Hans Wahlström (S), Evelyn Klöverstedt (FP), Eva Stenberg Jäderberg (M), Ann Lidman (S), Jörgen Edsvik (S), Håkan Alenius (S). Yrkande Carina Blank (S), Roger Persson (MP), Marita Engström (V), Åsa Wiklund Lång (S), Peter Bergström (S), Lena lundgren (S), Kiki Larsson (MP), Anea Elfving (S), Gin Akgyl Hajo (V), Lars Göran Ståhl (S), Ann Lidman (S) och Hans Wahlström (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Inger KällgrenSawela (M), Per-Åke Fredriksson (FP), Lili André (KD), Lennart Ahlenius (KD), Måns Montell (M), Eva Stenberg Jäderberg (M), Kenth Lövgren (FP) Evelyn Klöverstedt (FP), Roland Ericsson (C) yrkar bifall till alliansens förslag. Roger Hedlund (SD) yrkar återremiss med hänvisning till Sverigedemokraternas skriftliga reservation. Vid sammanträdet delas Sverigedemokratrenas Gävle kommunplan Sverigedemokraternas budget och utblick - ut. Bilaga Propositionsordning Vid proposition på bifall till kommunstyrelsens förslag att fastställa Gävle kommuns utdebitering år till 21;51 per skattekrona finner ordföranden att kommunfullmäktige bifaller detsamma. Vid proposition på att avgöra kommunplanen idag respektive att återemittera kommunplanen finner ordföranden att kommunfullmäktige beslutar att avgöra ärendet idag. Vid proposition på bifall till kommunstyrelsens förslag respektive alliansens förslag finner ordföranden att Kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag. Reservation Alliansen (Moderaternas ledamöter, Folkpartiets ledamöter, Centerpartiets ledamöter och Kristdemokraternas ledamöter) reserverar sig muntligt mot beslutet till förmån för deras yrkande. Sverigedemokraternas ledamöter reserverar sig muntligt mot beslutet till förmån för sitt egna förslag. 7

8 Gävle fortsätter att växa Under 2012 kunde vi igen se ett år där Gävle fortsätter att växa befolkningsmässigt med, för Gävle, höga siffror. Det här är naturligtvis en bra, välkommen och nödvändig utveckling för en stad och region. Vi har en demografisk utveckling med åldrande befolkning som vi nu kan möta med en tillväxt av arbetskraft för att även i framtiden klara vårt åtagande som kommun gentemot invånare och företag. Fortsatt hög investeringstakt Att växa ställer naturligtvis stora krav. Vi kan se en bostadsbrist som kan hämma en utveckling, en växande befolkning som fordrar ytterligare satsningar på skolor, äldreboenden, infrastruktur och anläggningar för sport, fritid och kulturutövande. I vår plan ligger fortsatt stora investeringar över hela perioden. Men behovet är inte bara nyinvesteringar. Arbetet med reinvesteringar i våra stora bostadsområden fortsätter i hög takt, skolorna förnyas efterhand där hänsyn i ännu större utsträckning tas till nya krav för hur utbildning kan bedrivas på bästa sätt och lokalerna kunna utnyttjas för flera ändamål i en stadsdel Ett antal större anläggningar för sport och fritid påbörjas och färdigställs under året. Bland annat en stor ridanläggning och sporthallar. Arbetet med den stora multisportarenan kommer också igång under året. För att klara företagens behov krävs också stora investeringar. Mark iordningsställd för etableringar och bostadsändamål skall ständigt finnas. Detta behov ökar under perioden. Vi kan också se två av våra största enskilda investeringar färdigställas respektive gå in i en ny fas. Kraftvärmeverket i Bomhus Energi AB som kommunen äger tillsammans med Korsnäs AB går i drift och hamnutbyggnaden tar fart med muddring av ny farled. Ekonomiska utmaningar Samtidigt som en växande stad kräver stora investeringar kan vi också se att volymen av våra tjänster ökar. Demografisk utveckling ställer stora krav på skolans utveckling och på utbyggnad av tjänster och lokaler inom äldreomsorgen. Att matcha behoven är naturligtvis nödvändigt men samtidigt som behoven accelererar så ska vi under verksamhetsåret och möjligen de närmaste två tre åren möta en ekonomisk utveckling och ett resursutnyttjande i landet som inte är gynnsam. Detta hanterar vi i verksamhetsplanen genom prioriteringar mellan verksamheterna. Hur möter vi utmaningarna För att möta utvecklingen ställs verksamheterna inför ett antal prioriteringar, kommunövergripande mål. Dessa riktar sig mot fyra olika områden; medborgare och brukare, medarbetare, hållbart samhälle och ekonomiska mål. Målet att medborgarna ska ha ett stort förtroende för den kommunala verksamheten och att Gävle upplevs som trygg, tillgänglig och välskött får under året ett särskilt fokus, genom att Kommunstyrelsen tillsätter en beredning med Trygghet och Folkhälsa som ansvarsområde. Detta ska under verksamhetsåret utvecklas till en ökad dialog i stadsdelarna mellan kommunen och invånarna. Trygghet är en av de mest avgörande faktorerna vid val av bostadsort. Ett arbete med Gävle Kommuns arbets givarvarumärke är påbörjat. Det syftar till att säkerställa rekrytering av medarbetare inför de stora pensionsavgångar Gävle och offentlig sektor i stort ser de närmaste åren. Arbetet riktar sig mot de kommunövergripande målen, framgångsrika medarbetare som är en förutsättning för ett gemensamt ansvar, och mot ett gott ledarskap. De närmaste 10 åren ska kommunen rekrytera i snitt tre medarbetare per dag vilket ställer stora krav på kommunen som god arbetsgivare och våra medarbetare som ambassadörer. För att klara ett hållbart samhälle är bland annat kompetensnivån hos kommunens befolkning ett utpekat mål. För att ytterligare sätta fokus på detta område tillsätter Kommunstyrelsen en beredning, Skolan Först, vars ansvar är en utökad samordning mellan kommunens verksamheter för att stötta skolan. Inom området hållbart samhälle målsätts också arbetet med att skapa goda förutsättningar för företagande i kommunen. En viktig del i detta arbete är kontaktvägar, bemötande och en enkel arbetsmetodik. Ett stort projekt, Helt Enkelt Gävle, för att utveckla våra verksamheter påbörjades under förra året och arbetssättet implementeras nu. Projektet och utbildningen har riktats mot de områden där företagen har flest kontakter med kommunen och de områden företagen själva pekar ut som de viktigaste. Ett annat spännande arbete tillsammans med företagen i kommunen och andra aktörer är arbetet med Gävles varumärke. Under verksamhetsåret ska underlaget i förarbetet implementeras och spridas för att gagna Gävles utveckling. Gemensam målbild För att en verksamhet så diversifierad och stor som en kommun av Gävles storlek ska kunna få full effekt krävs många saker. Ekonomisk hållbarhet över tiden, goda system för styrning men framförallt engagerade medarbetare. För detta arbete krävs att vi har en gemensam bild av var kommunen ska på kort och lång sikt och arbetar mot dessa mål i alla våra verksamheter. Vi står väl rustade inför de närmaste åren. Göran Arnell Kommundirektör 8

9 Förvaltningsplan 9

10 Omvärld Samhällsekonomisk utveckling Trots starkare krona och svagare internationella konjunkturer har svensk export i inledningen av år 2012 utvecklats snabbare än importen. Det förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att svensk ekonomi har gått bra under det första halvåret 2012 och då utvecklats bättre än vad som beräknades i våras. Samtidigt märks nu allt fler varningssignaler i omvärlden i form av vikande förtroendevariabler och ledande indikatorer som pekar mot svag eller ingen tillväxt. Den svaga internationella konjunkturen börjar nu få genomslag även för Sverige. Vi bedöms nu få liten draghjälp från vår exportindustri. Tillväxten kommer därför i hög grad att drivas av inhemsk efterfrågan. Konjunkturinstitutet rapporterar att nästan samtliga indikatorer för konjunkturbarometern sjönk under september månad, i synnerhet för tillverkningsindustrin och byggsektorn, men även för de privata tjänstenäringarna. Detta indikerar att tillväxten i svensk ekonomi nu är svagare än normalt. BNP tillväxten i Sverige under andra kvartalet 2012 uppgick till 1,4 procent. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att BNP för helår 2012 kommer att öka med måttliga 1,3 procent och med 1,8 procent år. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning som utgör grunden för vår skatteprognos är en tillväxt i BNP med 1,8 procent i år och 2,0 procent år, samt att ekonomin tar bättre fart från och med med en tillväxt på 3,5 procent till 3,8 procent, vilket ligger över en genomsnittstillväxt. Regeringen har dock en något mer optimistisk syn på den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren. Tillväxten 2012 och är för svag för att arbetsmarknadsläget ska förbättras. Bedömningen är att arbetslösheten i riket närmar sig 8 procent i slutet av år för att sjunka tillbaka till ca 6,5 procent år. En successiv tidsförskjutning kan därmed konstateras för prognoserna till ett jämviktsläge för arbetsmarknaden. Detta har också betydelse för kommunernas kostnadssituation för försörjningsstöd mm. Avgörande för den skissade ekonomiska utvecklingen är att skuldkrisen i Europa kan lösas under ordnade former. Tillväxten i främst Sydeuropa kommer dock att förbli begränsad under flera år framåt, vilket hämmar utvecklingen i övriga Europa och då också i den svenska ekonomin. Sverige har visat sig ha större motståndskraft än de flesta övriga länder i Europa, inte minst till följd av att statens och kommunernas finanser är i relativt gott skick. I den offentliga sektorn finns inga behov av större budgetsaneringar som i många andra länder. Tillväxtutsikterna för svensk ekonomi är därmed ljusare än för de flesta andra länder i vår region. Den privata sektorns finansiella sparande är högt, vilket innebär att det finns en potential för privat konsumtion och företagsinvesteringar. Förutsättningarna finns därmed för relativ snabb tillväxt när utvecklingen i euro-området väl börjar stabiliseras. Osäkerheten kring den fortsatta utvecklingen är dock fortfarande mycket stor. Genom konjunkturförsämringen sjunker trycket på höjda räntor, löner och priser. Sammantaget får situationen till effekt att våra skatteintäkter inte ökar lika snabbt de närmaste åren som vi bedömde inför Kommunfullmäktiges mål- och rambeslut i juni månad. I den senaste skatteprognosen från SKL är tillväxten av skatteunderlaget 0,4 och 0,1 procentenheter lägre år respektive jämfört med våra skattekalkyler i rambeslutet. Det finns också en uppenbar risk att den kommande skatteunderlagsprognosen senare i höst kommer att försämras ytterligare något. Den beskrivna utvecklingen påverkar inflationsförväntningarna och utvecklingen av styrräntan. SKL bedömer att kostnadsprisindex (KPIX) stiger med 1,2 procent år 2012 och med 1,2 procent år för att den därefter successivt ökar till 1,7 procent år. Arbetsmarknaden har träffat nya löneavtal under år Avtalen är ettåriga kring riktmärke 2,6 procent. För lärarna har ett fyraårigt avtal träffats med uppsägningsrätt år fyra. Avtalet ger en löneökning med 4,2 procent år 2012 och där åren och är sifferlösa. SKL gör bedömningen att timlönerna enligt konjunkturlönestatistiken kommer att öka med 2,8 procent för hela arbetsmarknaden under år respektive och därefter årligen mellan 3,4 3,9 procent fram till år. Riksbanken har under september månad 2012 sänkt reproräntan från 1,50 procent till 1,25 procent. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att räntan kommer att sänkas med ytterligare 0,25 procentenheter i slutet av året för att år höjas till 1,50 procent och därefter successivt till 2,75 procent år. Även regeringen gör i budgetpropositionen bedömningen att reproräntan kommer att sänkas till 1,0 procent i slutet av år 2012, men att stiga till 1,50 procent redan år för att därefter successivt höjas till 3,5 procent år. Statliga beslut och åtgärder Regeringen presenterade den 20 september sin budgetproposition för år. I budgetpropositionen föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Detta innebär en oförändrad nivå på anslaget med undantag för enstaka regleringar enligt finansieringsprincipen. Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen för kommunernas verksamhet: Under år läggs inte sparbetinget för GY11 ut på kommunernas gymnasieskolor, vilket innebär att verksamheten inte behöver spara 895 mnkr som sparbetinget var för detta år. Nå- 10

11 got besked om och finns inte. 40 miljoner avsätts för stärkt stöd och skydd för barn och unga. Skattesänkning till pensionärerna kompenseras med 717 mnkr. Sänkt kommunal fastighetsavgift för hyreshus från 1 januari kompenseras med 550 mnkr. För att stimulera kommunerna att i ökad omfattning erbjuda barnomsorg på kvällar, nätter och helger avser regeringen att införa ett riktat statsbidrag om sammanlagt 108,5 mnkr under åren. Som ett led i arbetet för att stärka nyanlända elevers resultat avser regeringen att genom riktat statsbidrag möjliggöra en försöksverksamhet med utökad undervisningstid, en satsning på kompetensutveckling för lärare och rektorer, samt bland annat ökad informationsspridning. Sammantaget uppgår dessa riktade statsbidrag för integration i skolväsendet till 233 mnkr under perioden. För rätten till utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd avsätter regeringen 175 mnkr under åren för kommunernas kostnad för reformen. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra insatser för att förstärka elevhälsan och planerar att avsätta 650 mnkr för uppdraget som pågår under perioden. För att öka andelen yrkeslärare med lärarexamen avser regeringen genomföra en satsning som syftar till att underlätta en kombination av arbete och studier för yrkeslärare. Totalt avsätts 151 mnkr under åren. Huvudmännen erbjuds stimulansmedel för att utveckla kvaliteten i yrkesintroduktionen i gymnasieskolan. Sammantaget avsätts 120 mnkr under åren. För att vidareutveckla kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet inom ramen för den skolförlagda yrkesutbildningen införs stimulansmedel till skolhuvudmännen. Satsningen omfattar 175 mnkr under åren. För förlängning och höjning av bidraget för att anordna lärlingsutbildning av hög kvalitet avsätts mnkr åren. För att möta en svag konjunkturutveckling avser regeringen att skapa fler tillfälliga utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Totalt för åren beräknas mnkr för ca årsplatser. För år avsätts 395 mnkr för årsplatser inom kommunernas gymnasiala vuxenutbildning och för år avsätts 270 mnkr för årsplatser. För att stimulera kommunerna att bedriva arbetsplatsförlagt lärande har regeringen inrättat ett särskilt statsbidrag för lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen inkl personer som tillhör särskolans personkrets. Regeringen föreslås att 160 mnkr avsätts år motsvarande årsplatser. En satsning av motsvarande storlek beräknas årligen för. Ett tillfälligt statsbidrag införs för kvalitetshöjande insatser inom sfi. Satsningen föreslås omfatta 50 mnkr per år. Regeringen kommer att avsätta 863 mnkr för psykiatrisatsningen under år och beräknas hålla samma nivå till. Insatserna kommer i huvudsak att bestå av en bred överenskommelse mellan regeringen och Sveriges kommuner och landsting. Regeringen satsar 100 mnkr per år under mandatperioden i prestationsersättning för kommuner som förbereder och utvecklar värdighetsgarantier inom äldreomsorgen. Satsningen på de mest sjuka äldre beräknas uppgå till mnkr under mandatperioden. Dessa fördelas i huvudsak enligt en prestationsbaserad modell. Ersättningen utformas som ett erbjudande till kommuner och landsting att stärka arbetet med att gemensamt ta ansvar för de mest sjuka äldre. Regeringen avser att avsätta ca 100 mnkr per år till en ledarskapsutbildning inom äldreomsorgen. Kommunsektorn förväntas ta huvudansvaret för utbildningen. Investeringsstödet för trygghetsboende och särskilda boenden för äldre är förlängt till 31 december. Sammantaget beräknas satsningarna uppgå till mnkr under mandat perioden. För att förstärka inkomsterna bland ekonomiskt utsatta föreslås riktade insatser: Barntillägget för studerande med barn höjs med 10 procent. Höjd grundnivå i föräldrapenningen från 180 till 225 kr per dag. Höjning av bostadstillägget för ogifta ålderspensionärer med 170 kr/månad. Regeringen avser att föreslå förändringar i beräkningen av försörjningsstödet, så att endast en del av arbetsinkomsten påverkar bedömningen av rätt till bistånd. Förändringen bedöms kosta kommunerna 100 mnkr år och 200 mnkr från och med år. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om reformens närmare utformning och om kompensation till kommunerna. Under hösten 2012 kommer en proposition om utvidgning av målgruppen i etableringslagen. Regeringen avser också att återkomma med en proposition under våren om permanent förändring av den så kallade tvåårsregeln för anhöriga inom flyktingmottagandet. Förändring kommer också att föreslås för kommunersättningarna. Regeringen avser att se över reglerna för grundersättningen 11

12 till kommunerna som sluter avtal med staten om flyktingmottagande. 120 mnkr fördelas under en treårsperiod, inom ramen för tidigare anslag om uthållig energianvändning. Ett statligt stöd införs om totalt 50 mnkr under åren för innovativt byggande av bostäder för unga. Anslaget till väg och järnväg ökar med mnkr år. Pengarna ska framför allt gå till drift, underhåll och trimning av det befintliga systemet. För att stimulera arbetsgivare att anställa unga som varit arbetslösa en längre tid, kommer nystartjobb för ungdomar att förstärkas genom att stödet till arbetsgivare som anställer en person under 26 år som varit utan arbete i minst tolv månader fördubblas. Stödet motsvarar därmed två gånger arbetsgivaravgiften och ska kunna utgå i högst ett år. För att öka möjligheten för dem som har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få ett arbete föreslås en utökning av platserna med särskilt introduktionsoch uppföljningsstöd. Ser vi ytterligare några år framåt i tiden kommer kommunernas kostnader för äldrevård att öka väsentligt. Volymförändringar inom olika kommunala verksamheter Procentuell förändring, index 2010 = 100 Index 2010= Grundskola Förskola mm Äldreomsorg Funktionsh Totalt Övrigt Gymnasieskola Källa: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunsektorns utveckling Efter två rekordår i kommunerna, bland annat till följd av konjunkturstöd och andra engångsposter, sjönk kommunernas resultat till plus 9 miljarder år av Sveriges kommuner redovisade underskott, vilket är en fördubbling jämfört med året innan. Landstingens samlade resultat uppgick till minus 2,5 miljarder. En bidragande orsak till resultatförsämringen var omvärdering av pensionsskulden genom sänkning av diskonteringsräntan. Sveriges kommuner och Landsting räknar med att även 2012 års resultat räddas av engångsposter, då återbetalning kommer att göras av tidigare inbetalda avtalsförsäkringar från AFA. Resultatet förväntas bli ca plus 15 miljarder för kommunerna, varav 8 miljarder utgör engångspost i form av återbetalning. De ekonomiska utsikterna för de följande åren är dock dystrare. Resultaten kommer att sjunka om inte kraftiga åtgärder vidtas i form av åtstramningar eller skattehöjningar, alternativt att statsbidragen som är nominellt oförändrade höjs. Regeringen har i sin budgetproposition inte aviserat om några ytterligare tillskott till kommunsektorn. Generellt är landstingens ekonomiska utsikter dystrare än kommunernas. Prognosen baseras på en bedömning att kommunernas även fortsättningsvis kommer att öka i samma takt som de gjort historiskt. Det innebär att volymerna kommer att öka med i snitt 1,5 procent per år under perioden fram till år. Det finns heller inget som talar i motsatt riktning, snarare tvärtom till följd av demografin. Förskjutningar i befolkningens ålderssammansättning medför ett ökat kostnadstryck för landstingen i början av perioden och för kommunerna i slutet. Det finns även stora kommande investeringsbehov inom sektorn. Stora delar av vår välfärd byggdes upp under 60- och 70-talen. Stora reinvesteringar måste nu göras i infrastruktur och lokaler, inte minst i våra skolor. Dessutom måste lokalerna anpassas till nya metoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. Kostnaderna ökar därför successivt till följd av ökade avskrivnings- och räntekostnader med en ökad lånevolym. Den höga investeringstakten leder i många fall också till ökade driftkostnader. Kommunernas nettoinvesteringar har varit självfinansierade till drygt 90 procent under perioden Under åren 2011 beräknas denna andel sjunka till cirka 70 procent. SKL:s bedömning är att kommunsektorns resultat kan komma att sjunka till ca minus 6 miljarder år vid oförändrad skattesats och utan en uppräkning av statsbidragen. Förutsättningar för Gävle kommun Befolkningsutveckling/åldersstruktur Folkmängden i Gävle kommun uppgick till invånare den 31 december 2011, vilket innebar en folkökning med 373 personer jämfört med föregående år. Under år 2011 flyttade personer till Gävle och personer från Gävle, vilket innebar ett flyttningsnetto på Utvecklingen av flyttningsnettot förklarades framför allt av flyttningsrörelserna inom det egna länet samt av en minskad inflyttning från utlandet samtidigt som utflyttningen till utlandet ökade. Totalt föddes barn under året, vilket endast är 4 färre 12

13 än under år Antalet dödsfall under året uppgick till 956, en ökning med 13 jämfört med år Födelseöverskottet uppgick därmed till +128 för år Under första halvåret 2012 har befolkningen ökat med ytterligare 288 (153) personer jämfört med årsskiftet. Flyttningsnettot uppgick till +229 jämfört med +81 under motsvarande period förra året. Födelsenettot uppgick till +51 (+74). Kommunstyrelsen har fastställt att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara personer år Detta innebär en folkökning med i genomsnitt ca 600 personer per år. eringsfolkmängden är den folkmängd som kommun ska ha beredskap för i all planering som är beroende av befolkningsutvecklingen. För år har invånarantalet i budgeten beräknats till som ökar till vid utgången av år. Utvecklingen i åldersgrupperna 1 19 år respektive 80 år och äldre kommer att vara betydelsefull för kommunen. Ökningen i gruppen 1 15 och minskningen i gruppen år under åren innebär att resurser måste överföras från gymnasieskolan till förskola och grundskola. Befolkningsprognos inv år 6 15 år år 80 år Näringsliv och arbetsmarknad Näringslivsstrukturen i Gävle kommun bygger på en lång, framgångsrik industritradition. Skogsindustrin liksom företag och elektronikområdena utgör utöver logistik och handel den viktiga basen i kommunens näringslivsstruktur. Som residensstad har den offentliga sektorn också varit omfattande under åren, en sektor som tappar allt fler arbetstillfällen beroende på att allt fler tidigare länsbaserade funktioner numera omgrupperats i större regionala indelningar. Näringslivet kommer även framöver att ha sin stabila grund i de verksamheter som hittills präglat Gävle samtidigt som nya marknader inom besöksnäringen växer sig större och blir viktigare. Växtkraften finns i småföretagen och dessa är därför påtagligt viktiga för näringslivsutvecklingen i Gävle kommun. Gävle kommun måste vara lyhörd för de förutsättningar som krävs för god tillväxt i de befintliga företagen, liksom skapa förutsättningar för att vara ett starkt alternativ för nya företags val av etableringsort. Gävle leder utvecklingen inom främst Geografiska Informationssystem, radio, förnyelsebar energi och logistik. Gävle har god tillgänglighet genom snabba och enkla kommunikationer och har dessutom närheten till Stockholm- Mälardalen, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. En intressant satsning är projektet MellanSveriges Logistiknav som pågår nu och som är ett samarbete mellan Gävle och Borlänge. Ett stort arbete som påbörjats i dialog med näringslivet är att ta fram ett näringslivsprogram för att tydliggöra vilken näringslivspolitik Gävle kommun ska bedriva de kommande åren och hur det strategiska arbetet med näringslivsfrågor ska fortgå. I näringslivsprogrammet kommer en tydlig målbild för framtiden presenteras och det ska även beskrivas hur kommunen skapar rätt förutsättningar för tillväxt och utveckling av företagsklimatet. Det ska också bidra till att tydliggöra kommunens ansvar och ambitioner i arbetet med att stärka näringslivet. Under 2012 har projektet Helt Enkelt Gävle pågått, ett samarbetsprojekt mellan kommunledningskontoret, samhällsbyggnadsförvaltningen, socialtjänsten och räddningstjänsten i Gävle Kommun. Projektets syfte är att förbättra företagsklimatet och att stärka servicen mot företag. I projektet ingår utbildningen Förenkla Helt Enkelt. Inom ramen för den har en handlingsplan tagits fram med åtgärder som ska genomföras de kommande åren. Handlingsplanen har sin grund i genomförda Nöjd Kund Index-mätningar (NKI) som Stockholm Business Alliance genomfört. Arbetslösheten i Gävle uppgick i augusti månad 2012 till personer, en ökning med 247 personer från motsvarande tid föregående år. Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick till personer, en ökning med 213 personer. Antalet nyanmälda platser har under perioden sjunkit från 482 till 455 och antalet sökande som fått arbete har stigit från 566 till 586. Kommunens ekonomi i senaste bokslut/prognos Kommunens resultat i bokslut för 2011 uppgick till +258,7 mnkr, vilket är en resultatförbättring med 120,4 mnkr jämfört med föregående år. Om jämförelsestörande poster i form av bland annat realisationsvinster/förluster frånräknas redovisades en resultatförsämring med 10,0 mnkr. Resultatavvikelsen 2011 jämfört med den av Kommunfullmäktige fastställda årsbudgeten uppgick till +133,3 mnkr och till +44,1 mnkr exklusive jämförelsestörande poster. 13

14 Budgetavvikelsen för år 2011 består av, mnkr: Realisationsvinst, exploateringsresultat +192 (jämförelsestörande) Avsättning deponi -80 (jämförelsestörande) Verksamhetens nettokostnader -59 Skatter/bidrag mm +103 Finansnetto, pensionsskuld -23 (jämförelsestörande) För år 2012 redovisas en prognos som innebär ett resultat vid årsskiftet beräknat till +77 mnkr exklusive realisationsvinster med mera. Detta är 45 mnkr bättre än den av Kommunfullmäktige fastställda budgeten för året. -17 mnkr kan härledas till verksamhetens nettokostnader, +38 mnkr till skatter och bidrag, samt +24 mnkr till finansnetto. 79 mnkr avseende intäkt för återbetalning av AFA-försäkringspremier är av engångskaraktär och att betrakta som jämförelsestörande. Inom den skattefinansierade verksamheten redovisas på nämndsnivå nettounderskott med ca 50 mnkr. Större delen av dessa underskott har dock hanteras i och med ramtilldelningen för år, men delar kvarstår för åtgärder. Budgetmodell och kalkylförutsättningar i Kommunplanen Kommunfullmäktige fastställer i juni månad kommunövergripande mål och uppdrag för hela kommunkoncernen. För kommunens nämnder och förvaltningar fastställs därutöver specifika uppdrag som ger förutsättningar för verksamhetens inriktning. För de kommunala bolagen fastställs på motsvarande sätt ägardirektiv. Kommunens nämnder och styrelser har därefter att ta fram nämnds- och bolagsmål samt att utforma verksamhetsplaner för det kommande budgetåret som inarbetas i den slutliga Kommunplanen som fastställs av Kommunfullmäktige i november månad. Verksamhetsplanen beskriver bland annat hur förvaltningar och bolag skall bedriva verksamheten för att uppnå uppställda mål inom angivna ekonomiska förutsättningar. De ekonomiska ramarna består för den skattefinansierade verksamheten av ett tilldelat kommunbidrag (anslag) som skall ses som den ersättning Kommunfullmäktige tilldelar nämnderna för att bedriva beslutad verksamhet för att uppnå fastlagda mål. För de kommunala bolagen fastställs avkastningskrav. De preliminära ekonomiska ramarna har på tjänstemannanivå räknats fram utifrån känd kostnadsnivå efter analys av det senaste bokslutet i början av året. I de fall ekonomiska obalanser konstaterats har krav på ramanpassning formulerats. För kommande år har intäkter och kostnader därefter indexerats. Hänsyn har även tagits till volymförändringar till följd av beräknade befolkningsförändringar i åldersgrupper som påverkar skol- och äldreomsorgsverksamhet med mera. De preliminära ramarna beskriver därmed vad verksamheten med nuvarande beslutad servicenivå kan förväntas komma att kosta under de närmaste åren. De preliminära ramarna överlämnas därefter till den politiska nivån för prioriteringar där avstämning även ska ske mot de kommunövergripande målen. Processen utmynnar i fastställande av slutliga mål och ramar för verksamheten i juni och därefter upprättande av verksamhetsplaner. Följande kalkylförutsättningar har ingått i beräkningarna av de ekonomiska ramarna. Nämndernas intäkter utöver kommunbidrag har uppräknats med 2,5 procent årligen. För vissa statsbidrag, hyresintäkter med mera används dock lägre indextal. Nämnderna har kompenserats för ökade lönekostnader med 2,0 procent år, 2,5 procent år och därefter 3,0 procent per år. Därutöver avsätts resurser centralt för att täcka in den förväntade löneutvecklingen på arbetsmarknaden. Inflationskompensationen uppgår till 1,5 procent per år baserad på nuvarande inflationsnivå (KPIX). För köp av verksamhet har indexeringar gjorts utifrån ett snitt av ramkompensationen för personal- respektive övriga kostnader. För att möjliggöra acceptabla nivåer i kommunens totala resultat har samtliga kommunbidrag i de ramarna nedjusterades med 1,5 procent per år, förutom Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden och Socialnämnden som för år har en nedjustering med 0,5 procent. Detta ställer krav på effektiviseringar, men även på prioriteringar inom nämndernas olika verksamhetsområden. Skatteintäkterna är beräknade efter den senaste prognosen från Sveriges Kommuner och Landsting (augusti 2012) avseende utvecklingen av skatteunderlaget med mera. 14

15 Vision 2025 Vision 2025 Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för hela Gävle både för det geografiska området och också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Visionen innehåller fem strategiska ut veck lingsområden: Stärk ledarskapet och samverkan Stärk det formella och informella ledarskapet genom att i samverkan skapa samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor. Bygg upp väl fungerande nätverk och mötesplatser för att möjliggöra samverkan. Ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna genom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen. Gävle måste agera utifrån sin naturliga roll som motor i omgivande region. Forma attraktiva livsmiljöer Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i stadsdelar som kan försörjas med hållbara transportlösningar och med ett utbud av service, mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark och vatten. Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sin närmiljö. Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och landstingsservice med skola, omsorg, hälso- och sjukvård. Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och upplevelser. Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur och fritidsupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna. Stimulera kompetens, innovationer och entre prenörskap Skapa en allmän positiv attityd till utbildning och entreprenörskap. Utveckla den högre utbildningen i Gävle och satsa på forskning och utveckling inom strategiska områden, vilket förutsätter en god grundutbildning i grund- och gymnasieskola. Ta vara på alla former av kompetens och kunskap, exempelvis olika typer av yrkes- och hantverksskicklighet. Stötta utvecklingen av kreativa miljöer och ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld. Uppmuntra nyfikenhet och mod och att ta vara på innovationer inom både offentliga organisationer, privata företag och hos gävleborna. Utveckla kommunikationer och infrastruktur Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikationsläge med bra vägar, järnvägar och hamn samt närheten till en internationell flygplats för att bli ännu mer attraktiv som etableringsort. Utveckla hållbara regionala kommunikationer som möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa på tidhållning, priser och framtida höghastighetslösningar för kollektiva persontransporter för att pendling ska bli hållbar och säker. Utveckla elektronisk kommunikation över hela kommunens yta och med omvärlden för utveckling inom utbildning, arbete och livsmiljö. Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper och erfarenheter värderas och uppskattas och som leder till tryggare och stoltare gävlebor. Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. Marknadsför och utveckla det Välkomnande Gävle och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap. Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen Gästrikland och för hela Gävleborg samt som en del av Stockholm- Mälardalsregionen. 15

16 Vår värdegrund Kvalitet Uppdraget Samarbete Bemötande För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att på bästa sätt tillgodose våra medborgares och kunders gemensamma intressen. Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och kundernas gemensamma intressen i fokus. I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle att fungera och för att göra Gävle till en ännu bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare och kunder! Koncernen Gävle kommun sätter kvaliteten i fokus Kvalitet för oss är att med medborgaren och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra verksamheten. Vi är professionella och bedriver en rättssäker myndighetsutövning i enlighet med gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi lever upp till, eller överträffar, medborgarnas och kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion. Genom en öppen dialog med medborgare och kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster och vilken service vi kan och ska leverera. På arbetsplatsen för vi tillsammans en kontinuerlig dialog omkring hur vi ska utveckla och bedriva vår verksamhet, vad våra resurser räcker till och hur de ska fördelas för att möta förväntningarna från våra medborgare och kunder. Vi sätter mål som är tydliga för alla och följer systematiskt upp och utvärderar dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling och effektivisering genom att bidra med förslag till förbättringar och utveckla vår kompetens. Vi vågar prova nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel i organisationen, inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling. Koncernen Gävle kommun sätter bemötandet i fokus Varje medarbetares insats är av avgörande betydelse för medborgarnas och kundernas upplevelse av vår service och våra tjänster. Resultatet av denna insats beror till stor del på hur vi bemöter medborgare, kunder och varandra. Vi sätter alltid medborgarens och kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för medborgarnas, kundernas och varandras åsikter och visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få ut det mesta och bästa av oss själva. Koncernen Gävle kommun sätter samarbete i fokus För att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett samarbete som bygger på en öppenhet och allas inflytande och delaktighet. Vi samarbetar med medborgare och kunder för att möjliggöra och förstärka deras delaktighet och inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med näringsliv och andra offentliga verksamheter för att trygga tillväxt och långsiktig hållbarhet. Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som finns i hela koncernen och tillsammans bli så effektiva som möjligt i vår service- och tjänsteutövning. Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett gemensamt ansvar för verksamheten och dess resultat. 16

17 Balanserad styrning Medborgare och brukare Kvalitet Ekonomi Uppdraget Medarbetare Samarbete Bemötande Hållbart samhälle Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den balanserade styrningen är en strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål för att nå den gemensamma visionen. Syftet med en balanserad styrning är att bredda kommunens styrsystem och tydliggöra samband som har betydelse för kommunens utveckling. Modellen skapar förutsättningar för en tydlig struktur som underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn kring den egna organisationens styrning. Utifrån de kommunövergripande målen och övriga riktlinjer beslutar nämnderna och bolagen under hösten om målen, vilka inarbetas i de egna verksamhetsplanerna. Kommunfullmäktige fastställer med utgångspunkt från Vision 2025 kommunövergripande mål och uppdrag enligt modellen för balanserad styrning. Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern omfattar fyra styrperspektiv. De perspektiv som valts är medborgare och brukare, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi. För att tydliggöra ambitionsnivå och inriktningen på målen och för att skapa förutsättningar för att mäta att vi är på rätt väg kompletteras målen med indikatorer. Dessa indikatorer ska målsättas över planeringsperioden och följs upp i samband med hel- och delårsrapporteringen. Perspektiven Medborgare och brukare I detta perspektiv anges mål och beskrivningar ur den enskilde individens synvinkel, antingen som kommunmedborgare eller som brukare/kund. Hur ser medborgaren, brukaren/kunden på den kommunala verksamheten. På vilket sätt involveras i och påverkar hon/ han kommunens verksamhet. Hållbart samhälle I detta perspektiv anges mål och beskrivningar ur samhällets synvinkel. Hur vill vi att vår livsmiljö ska utvecklas på ett hållbart sätt. Utvecklingen av samhället omfattar vår fysiska miljö och boendemiljö, utveckling av företag, arbetstillfällen med mera. Perspektivet omfattar också vård och omsorg, utbildning, tillgång till stimulerande aktiviteter med mera. I detta perspektiv återfinns därmed kärnan i den kommunala verksamheten. Medarbetare I detta perspektiv anges mål och beskrivningar ur arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. Hur ska Gävle kommun utvecklas för att vara en attraktiv arbetsgivare. Hur ska chef-/ledar- och medarbetarskapet utvecklas. Ekonomi I detta perspektiv anges mål och beskrivningar ur ekonomisk synvinkel. Här anges mål för god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt respektive verksamhetsperspektiv. Utvecklingen redovisas för resultat, ekonomisk ställning och finansiering samt för en effektiv resursanvändning. Styrande dokument Nämnderna och bolagen ska följa de styrande dokument som har fastställts av Kommunfullmäktige. 17

18 Kommunövergripande mål MEDBORGARE OCH BRUKARE Medborgare har stort förtroende för den kommunala verksamheten Ett stort förtroende för Gävle kommun är det mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle och för relationen med medborgarna. Det förtroendet ska skapas genom att verksamheten har rätt kvalitet, att en god service levereras samt att det ges möjlighet till dialog och delaktighet. Förtroendet påverkas också av rättsäkerhet, bemötande och likvärdig behandling. Information är en förutsättning för kommunikation och en viktig byggsten i det förtroendeskapande arbetet. I ett demokratiskt samhälle tillerkänns medborgarna lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och utöva makt. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, funktionshinder eller sexuell läggning. Om individer eller grupper upplever att de inte kan påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället uppstår utanförskap och maktlöshet. Brist på makt och möjligheter att påverka har ett starkt samband med hälsa. (Källa: Folkhälsopolitisk rapport 2005) Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Nöjd medborgarindex 54 (2010) ² Nöjd regionindex 61 (2010) ³ Nöjd inflytandeindex 38 (2010) ¹ Del ur medborgarundersökningen. Vad medborgarna tycker om Gävle kommuns verksamheter. ² Del ur medborgarundersökningen. Hur medborgarna bedömer Gävle kommun som en plats att leva och bo på. ³ Del ur medborgarundersökningen. Vad medborgarna tycker om inflytandet i kommunen. Gävle är trygg, tillgänglig och välskött Trygghet är en av de mest avgörande parametrarna vid val av bostadsort. Människors trygghet i vardagen ska beaktas inom alla verksamheter. En attraktiv stad är också viktig för Gävlebor, företagare, besökare osv. Tillgängliga och välskötta utemiljöer bidrar till såväl trygghet som attraktivitet. Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Trygghetsindex 51 (2010) ¹ Trygghetsindex tas fram genom specifika frågor i medborgarundersökningen som avser trygghet och säkerhet utomhus, hot, rån och misshandel samt inbrott i hemmet. 18

19 Kommunövergripande mål MEDARBETARE Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande Förståelsen för sin del i helheten är viktigt för det gemensamma ansvaret för verksamheten. Alla medarbetare är trygga i sin anställning och kan förena ett framgångsrikt/engagerat medarbetarskap med ett aktivt medborgarskap, familjeliv och god hälsa. Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Framgångsrika medarbetare (index) 73, Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter ² Engagerade medarbetare (index) Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter ¹ Mäter ansvar engagemang, handlingsutrymme och medskapande. Källa: medarbetarundersökningen ² Mål och definitioner är under framtagande. Ett inspirerande och hälsofrämjande ledarskap samt ökad fokusering på medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget Gävle kommun är en attraktiv arbetsgivare som tillsammans med medarbetarna ständigt utvecklar verksamheten och organisationen och därmed har arbetsgivarpolitiska frågor en central plats. Det innebär att sätta fokus på Gävle kommun som en enad arbetsgivare med samsyn och en gemensam tillämpbar arbetsgivarpolitik. Chef-/ledar- och medarbetarskap är ett prioriterat utvecklingsområde för att Gävle kommun framgångsrikt ska kunna hantera en snabb och föränderlig omvärld. Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Ledarskaps-index 74, Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter Förbättringsaktiviteter ¹ Källa: Medarbetarundersökningen Jämställda, individuella och konkurrenskraftiga löner och villkor Jämställda arbetsvillkor innebär lika möjligheter och rättigheter för kvinnor och män i Gävle kommun. Det kan avse möjlighet till delaktighet och påverkan i sin arbetssituation, arbetstidens omfattning och förläggning, förutsättningar för chefskap, kompetensutveckling, hälsofrämjande aktiviteter, omställningsåtgärder och en arbetsmiljö fri från diskriminering och trakasserier. En förutsättning för detta är att säkerställa könsuppdelad statistik som underlag för uppföljning. Lönebildningen ska fungera som ett styrmedel bland annat med hjälp av jämställd, individuell och differentierad lönesättning. Den ska stimulera till utveckling av kommunens verksamhet samt trygga personalförsörjningen och bidra till effektivitets och kvalitetsförbättringar. Lönepolitiken ska också stämma överens med arbetsgivarens övriga strategier när det gäller till exempel chef och ledarskap, kompetens, jämställdhet och personalförsörjning. Lönespridning signalerar att det finns goda utvecklingsmöjligheter inom yrket. Det innebär att goda prestationer värdesätts, att det lönar sig att ta ansvar och anstränga sig, och att det finns många karriärvägar. 19

20 Indikator Utfall 2011 Målindikator 2012 Målindikator Målindikator Målindikator Målindikator ¹ Jämix ² Konkurrenskraftiga löner 2% 2% 2% 2% 2% 2% ¹ Jämställdhetsindex JÄMIX är ett verktyg för att kartlägga och identifiera förbättringsområden och följa upp arbetet med jämställdhet och likabehandling i organisationer och är utarbetat av nyckeltalsinstitutet. ² Definition är under framtagande. 20

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Kommunplan med Årsbudget 2015 och Utblick 2016 2018

Kommunplan med Årsbudget 2015 och Utblick 2016 2018 Kommunplan med Årsbudget och Utblick Gävle kommun, Foto: Albin Bogren mfl Produktion: Baringo reklam & kommunikation Innehållsförteckning Utdrag ur sammanträdesprotokol 4 Beslutsförslag 7 Kommunens viktiga

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag

Verksamhetsplan 2014-2017 för nämnd och bolag Bilaga 4 Verksamhetsplan - för nämnd och bolag Omvårdnadsnämnd 1 Mål inom respektive perspektiv 1.1 Medborgare och kunder Omvårdnadsnämnden har nöjda kunder som erbjuds god service och möjlighet till inflytande,

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv

Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering med de kommunala bolagens ägardirektiv Kommunfullmäktige 2012-11-26 236 551 Kommunstyrelsen 2012-11-12 239 571 Budgetutskottet 2012-10-23 30 4 Dnr 12.649-04 novkf21 Reviderat förslag till Strategisk plan och budget 2013-2015 och komplettering

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Protokoll Ks 1288/2014 Kommunstyrelsen Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Närvarande ledamöter Lena Baastad (S), ordförande Lennart Bondeson (KD) Anders Åhrlin (M) Björn Sundin

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

K o m m u n s t yr e l s e n

K o m m u n s t yr e l s e n K o m m u n s t yr e l s e n Sammanträdesdatum 2015-06-29 Sid 1 (6) Plats KS-salen, stadshuset, Gävle Tid Kl. 09.00-10.00 Närvarande Se sidan 2 Justeringens plats och tid Kommunledningskontoret den 29

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun

Ändringsförslag till Budget 2014. samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Ändringsförslag till Budget 2014 samt Flerårsplan 2015 2016 För Eslövs Kommun Innehåll Kommunens förutsättningar inför 2014 och 2015-2016 inklusive omvärldsanalys... 4 Samhällsekonomisk utveckling och

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista

Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30. Se bilagd närvarolista Kommunstyrelsen 2008-11-24 212 (212-218) Kommunhuset, sammanträdesrum Stollen, kl 08.15-11.30 Se bilagd närvarolista Ulla Sjöberg, sekreterare Eira Källgren, kommunchef Christer Ekendahl, ekonomichef,

Läs mer

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista. Kommunstyrelsen 2011-05-10 95 Plats och tid Hjernet, 2011-05-10 kl 13.00-14.55 Beslutande 10 ordinarie ledamöter jämte 5 tjänstgörande ersättare samt 3 icke tjänstgörande ersättare enligt bifogad närvarolista.

Läs mer

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN

UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN. Strategisk plan 1 KARLSTADS KOMMUN UPPDATERAD AUGUSTI 2015 STRATEGISK PLAN KARLSTADS KOMMUN Strategisk plan 1 LAGSTIFTNING VISION Livskvalitet Karlstad 100 000 KOMMUNFULLMÄKTIGE REGLEMENTE BOLAGSORDNING STRATEGISK PLAN PRIORITERA FÖLJA

Läs mer

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen 2015-04-13 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Beståndsdelar Styrmodell Styrande dokument Budgetprocess Mål och uppdrag i budget 2016-2018

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott Tid Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 8:30-9:50 Plats KS-salen, stadshuset Omfattning 58-62 ande Anders Andersson (C) Christina Fosnes (M) Johan Persson (S) Dzenita Abaza

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan 2014 2014-01-20 KS 2014/0044 012. Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan 2014 2014-01-20 KS 2014/0044 012. Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014 Verksamhetsplan 2014-01-20 Personalkontorets verksamhetsplan 2014 KS 2014/0044 012 Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014 PERSONALKONTORET 2 (5) Inledning Personalkontoret är ett av kommunstyrelsens

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar: Mål och uppdrag 2014 Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet.

Sammanträdesdatum 2010-11-01. Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. m '""-"< z - -..., KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-11-01.,~ TRANAs KOMMUN 200 Dnr 418/10 Budget 2012, ksau 173, ks 158 Ekonomichef Rosie-Marie Fors och ekonom Pär Thudeen redogör för ärendet. För finansiering av

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer