Gävle kommun. Årsredovisning 2013

Transkript

1 Gävle kommun Årsredovisning

2 Innehåll 3 Fem år i sammandrag 4 Kommunstyrelsens ordförande 5 Kommundirektören 6 Så styrs Gävle kommun 8 Legal struktur 9 Vision Vår värdegrund 11 Balanserad styrning Förvaltningsberättelse 14 Omvärld Måluppfyllelse 19 Kommunövergripande mål, översikt 20 Medborgare och brukare 22 Medarbetare 28 Hållbart samhälle 33 Ekonomi Fördjupning 36 Finansiell analys av koncernen 39 Finansiell analys av kommunen Nämnder och bolag 45 Kommunstyrelsen 47 Barn- och ungdomsnämnden 50 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 52 Omvårdnadsnämnden 54 Socialnämnden 56 Kultur- och fritidsnämnden 58 Byggnads- och miljönämnden 60 Tekniska nämnden 63 Överförmyndarnämnden 64 Valnämnden 65 Revisorskollegiet 66 Gävle Stadshus AB 68 Gävle Energi koncernen 70 Gavlegårdarna koncernen 72 Gavlefastigheter Gävle kommun AB 74 Gävle Hamn koncernen 76 Gävle Vatten AB Ekonomiska sammanställningar 79 Redovisningsprinciper 80 Resultat- och balansräkningar 81 Kassaflödesanalyser 82 Noter 88 Sammanställning koncernen 90 Nämndernas resultat 91 Nämndernas investeringar 95 Finansiering av kommunens verksamheter 96 Revisionsberättelse 98 Ordlista och definitioner 99 Kommunfullmäktiges ärenden 100 Nämndernas rapportering 101 Här finns vi kontaktuppgifter

3 Fem år i sammandrag Koncernen (mnkr) Proforma Verksamhetens intäkter/skatteintäkter/statsbidrag Kostnader/avskrivningar Finansnetto/Skattekostnad/Minoritetsintresse Årets resultat Materiella och immateriella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Soliditet 1 32,1% 31,5% 30,7% 30,2% 30,5% Skuldsättning per invånare, kr Kommunen (mnkr) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter och statsbidrag Finansnetto Extraordinärt Årets resultat Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Antal anställda vid årets slut Nettokostnader förändring föregående år 4,9% 4,2% 0,3% 6,1% 1,3% Skatteintäkter förändring föregående år 4,9% 0,7% 3,5% 4,6% 2,7% Resultat/skatteintäkter 2,7% 3,5% 6,0% 3,3% 4,7% Soliditet I 33,8% 35,2% 33,9% 34,6% 34,8% Soliditet II 26,8% 26,0% 23,9% 26,1% 22,8% Invånare vid årets slut Utdebitering, kr 21:51 21:29 21:55 21:55 21:55 Skatteunderlag, mnkr, taxeringsår , , , , ,8 Skattekraft per invånare, tkr, taxeringsår 182,9 178,3 177,6 170,9 172,0 Förmögenhet per innevånare, tkr 37,8 37,0 35,7 33,1 31,9 Fem år i sammandrag 3

4 Kommunstyrelsens ordförande Gävle i rörelse framåt Carina Blank Kommunstyrelsens ordförande Strategier för framtiden Vi fattade beslut om ett miljöstrategiskt program. Ett strategiskt och samordnande program för hantering av miljöfrågor i kommunen. Kommunfullmäktige fattade beslut om Näringslivspolitiska mål och vi genomförde under året en process som gjorde att när Kommunstyrelsen sen fattade beslut om ett näringslivsprogram var det inte bara ett startskott för ett väl förankrat dokument utan också ett avslut av en omfattande process med stor delaktighet från kommunens näringsliv. Barn och ungdom har jobbat igenom en omfattande process och kunde pre sentera ett beslutsförslag för En lik värdig skola med hög kvalitet som kommun fullmäktige ställde sig positivt till. Investeringar för framtiden Kommunen visar efter årets slut ett positivt ekonomiskt resultat. Detta resultat hör ihop med några engångsföreteelser, exempelvis exploateringsresultat och återbetalning från AFAförsäkringen. Vad beträffar bolagen är resultatet fortsatt positivt. Vi har fortsatt jobba med ett omfattande investeringsprogram. Det omfattar ny och ombyggnad av skolor och förskolor, boende för personer som behöver omvårdnad, utbyggnad av Gävle hamn, fortsatt förnyelse och nybyggnadsprojekt i AB Gavlegårdarna och investeringar i förnyelsebar energi via Gävle Energi AB. Det är tydligt att investeringar inte bara ger framtidstro utan också arbetstillfällen och affärer för det lokala näringslivet. I vårt beslut om mål och ramar för 2014 och utblick för åren framåt, lade vi ett förslag om en 75-öres skattehöjning. Detta för att kunna genomföra investeringar, upprätthålla och utveckla kvalitén i välfärden vidare, in i framtiden. Organisation för framtiden Under sommaren påbörjade inrättandet av två nya nämnder Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden och Utbildningsnämnden. Dessa nämnder har sedan årsskiftet /2014 det viktiga uppdraget att säkerställa ett gott samarbete mellan kommun och näringsliv och verka för en god utbildning för gävleborna. Att minska arbetslösheten är en av de stora utmaningar vi har framför oss. Att ha ett arbete skapar tillhörighet och det är det vi vill att alla gävlebor ska känna både de som redan bor här och de som är blivande gävlebor. Beslut för framtiden en växande stad Det gångna året har som synes ett mycket omfattande och varierat innehåll. Vi har ett positivt födelsenetto, inflyttning från andra kommuner och inflyttning från andra länder. Detta är en viktig del i vår utveckling Att Gävle växer är bra och nödvändigt för hela vår region och dess framtid. Jag vill också passa på att tacka såväl förtroendevalda som medarbetare för det arbete som genomförts under året. 4 Kommunstyrelsens ordförande

5 Kommundirektören En ekonomi i balans är en förutsättning Gävle, en stad under stark omvandling Även under har de yttre förutsättningarna utmanat vår kommun. En exporttung region som Gävleborg tyngs av ekonomin i världen, vilket märkts bland annat på fortsatta varsel och omstrukturering av företagen i regionen. Med basen i industri med regionala underleverantörer kunde vi under se en fortsatt om vandling av näringslivet i staden och regionen. Kraven på högre kompetens ställer krav på utbildning, snabbare takt i omställning, en större funktionell region för boende och arbete samt ett intensivt arbete med regionens attraktivitet. Aktiviteter för att nå detta har varit i fokus. Kompetens i centrum Under året togs ytterligare ett steg mot fokusering på utbildning och kompetens en likvärdig skola. Tillsammans med arbetet Skolan Först handlar det om att sätta barn och ungdomars utbildning i centrum för hela kommunkoncernens arbete. Alla förvaltningar och bolag har i det kommunövergripande uppdraget getts uppgifter att understödja arbetet med utbildning vilket resulterat i många aktiviteter och ett starkt fokus. I juni fattade Fullmäktige beslut om två nya nämnder för att tillgodose den nya inriktningen. Arbetet med att ta fram underlag och bygga två förvaltningar, Utbildning Gävle och Näringsliv och Arbetsmarknad Gävle, var ett stort arbete under hösten. Många medarbetare engagerade sig mycket djupt i detta arbete och verksamheten kunde påbörjas enligt de nya direktiven vid årsskiftet. Gävle Kommun skapar förut sättningar tillsammans med näringslivet Att hantera en region i omvandling kräver ett starkt samarbete och samverkan mellan alla aktörer. Under året har vi genomfört ett antal större och mindre sådana projekt. Bland de investeringstunga har det nya kraftvärmeverket, Bomhus Energi AB, satts i drift. Ett saminvesteringsprojekt tillsammans med BillerudKorsnäs på totalt mnkr. Verket ger ånga till industrin och hetvatten till fjärrvärmeförsörjning och även elproduktion. I hamnen genomfördes den största delen av ett muddringsprojekt som avslutas juni Det ger hamnen och regionen helt nya förutsättningar för import och export av alla godsslag. Gävle hamn är därmed en av ostkustens viktigaste hamnar. En mängd samarbeten mellan kommun, företag och näringslivsorganisationer befästes under året. Exempel är Gävle Convention Bureau, ett samarbete mellan regionens aktörer för att stärka Gävle som mötesplats. Gävle centrumsamverkan är en viktig aktör för att utveckla stadens centrums attraktivitet. Samverkansprojektet med fastighetsägare är ett annat för stadens utveckling och möjlighet att ta emot etableringar på bästa sätt. Grunden i all samverkan är Näringslivsprogrammet som tagits fram tillsammans med alla aktörer. Det arbetet genomfördes under året genom ett stort antal seminarier. Miljö Under året har det fattats beslut kring en av de viktigaste frågorna miljö och miljö påverkan i ett Miljöstrategiskt program. Det är ett genomgripande program som starkt påverkar hur kommunen agerar i olika frågor. De övergripande målsättningarna och besluten ska under de kommande åren få kommunen att nå en mycket hög nivå i både arbete och attityder. En attraktiv stad Gävle växte under med över personer. Ett positivt födelsenetto, inflyttning från andra kommuner och positivt netto avseende flytt från andra länder bidrog. Det här ställer stora krav på framtiden. Bostadsförsörjning och utbyggnad av infrastruktur är självklara. En genomgripande analys av framtida behov av utbildning och omsorg är angelägen för att möta behoven från en större befolkningstillväxt. En god tillväxt är en förutsättning för att Gävle ska ha en fortsatt god utveckling och möta alla de utmaningar som den demografiska utvecklingen och urbaniseringen ställer oss inför. Gävle attraherar människor och har en stark grund att stå på. Det ger oss förutsättningar och förmåga att fortsätta utvecklas mot att bli en framtidens stad och region. Göran Arnell Kommundirektör Kommundirektören 5

6 Så styrs Gävle kommun Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är Gävle kommuns högsta beslutande organ. Gävles egen riksdag. De 65 ledamöterna utses efter allmänna val som genomförs samtidigt som riksdags- och landstingsvalen. Kommunfullmäktige fastställer mål och riktlinjer för kommunens verksamhet. De ärenden fullmäktige fattar beslut om har i allmänhet tidigare behandlats i nämnder, styrelser och bolag. När de politiska besluten övergår till praktiskt genomförande, görs detta av de anställda (så kallade tjänstemän ) i de olika förvaltningarna och bolagen. Kommunfullmäktige sammanträder i regel en gång i månaden. Sammanträdena är öppna för allmänheten. Kommunfullmäktige har egna revisorer som granskar hela den kommunala verksamheten. Daniel Olsson (s), ordförande Lena Åhlander (s) Leif Meijer (m) Kiki Larsson (mp) Ann Sophie Mattisson (m), Leyla Tarhan (s) Margareta Pedersen-Ekström (m) Roger Persson (mp) 1:e vice ordförande Markus Kristiansson (s) Micael Dahlberg (m) Tomas Fransson (mp) Helene Börjesson (mp), Mohammed Abusagr (s) Morgan Darmell (m) Carl Ekenberg (sd) 2:e vice ordförande Mona Kolarby (s) Måns Montell (m) Marcus Andersson (sd) Anéa Elfving (s) Per Johansson (s) Niclas Bornegrim (m) Richard Carlsson (sd) Birgitta Öberg (s) Peter Bergström (s) Patrik Stenvard (m) Roger Hedlund (sd) Carina Blank (s) Rolf Wiberg (s) Pia Jansson (m) Gin Akgul Hajo (v) Curt Nygren (s) Tommy Berger (s) Robert Waller (m) Marita Engström (v) Elisabeth Lindström (s) Ulrika Jidåker (s) Sven Olof Hiller (m) Maritha Johansson (v) Eva Älander (s) Åsa Wiklund-Lång (s) Örjan Larsson (m) Anita Walther (v) Hans Wahlström (s) Birgittha Bjerkén (m) Evelyn Klöverstedt (fp) Ayser Bayraktar (c) Håkan Alenius (s) Björn Frankson (m) Per-Åke Fredriksson (fp) Roland Ericsson (c) Jens Leidermark (s) Ewa Stenberg Jäderberg (m) Mats Ivarsson (fp) Urban Sjölander (c) Jörgen Edsvik (s) Inger Källgren Sawela (m) Kenth Lövgren (fp) Lennart Ahlenius (kd) Lars-Göran Ståhl (s) Kenneth Bognesand (m) Lena Ödeen (fp) Lili André (kd) Lena Lundgren (s) Lars Beckman (m) Inger Schörling (mp) Markus Svensson, sekreterare 6 Så styrs Gävle kommun

7 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen yttrar sig i alla ärenden som kommunfullmäktige beslutar om. Styrelsen har även det övergripande ansvaret för att besluten verkställs, följs upp och utvärderas. De viktigaste uppgifterna för kommunstyrelsen: Ledning och samordning av mål, riktlinjer, direktiv och ekonomi för styrning och kontroll av hela den kommunala verksamheten. Utveckling av den lokala demokratin. Initiativ till samarbete med andra kommuner, landsting och statliga organ. Samordning av kommunen som arbetsgivare för kommunens anställda, personal- och lönepolitik. Bevakning och kontroll av att kommunfullmäktiges beslut följs och att all kommunal förvaltning sker effektivt. Samordna frågor som rör de kommunala företagen. Främja näringsliv och sysselsättning i kommunen. Verka för kretsloppstänkande och god miljö. Bevaka kommunens intressen i övrigt gentemot omvärlden. Carina Blank (s), ordförande Birgittha Bjerkén (m) Ersättare/suppleanter Inger Schörling (mp) Per Johansson (s), v ordförande Inger Källgren Sawela (m) i Kommunstyrelsen Kristina Sjöström (v) Lena Lundgren (s) Niclas Bornegrim (m) Peter Bergström (s) Måns Montell (m) Hans Wahlström (s) Micael Dahlberg (m) Mona Kolarby (s) Margareta Larsson (m) Åsa Wiklund-Lång (s) Per-Åke Fredriksson (fp) Jörgen Edsvik (s) Niklas Holmgård (m) Roger Persson (mp) Ann-Helen Persson (c) Eva Älander (s) Lili André (kd) Marita Engström (v) Ann Westholm, sekreterare Jens Leidermark (s) Lena Ödeen (fp) Roland Ericsson (c) Så styrs Gävle kommun 7

8 Legal struktur Kommunfullmäktige S (24 mandat) MP (5) V (4) M (18) FP (5) C (3) KD (2) SD (4) Valberedning Kommunstyrelsen Revisisorskollegiet Revisionskontoret Nämnder Förvaltningar Gävle Stadshus AB Gästrike Vatten AB (70%) Försäkringsbolag Kommunalförbund Övriga innehav * Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle Vatten AB Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB (50%) Region Gävleborg Stiftelsen Fonden för större arbetarbostäder Barn- och ungdomsnämnden Byggnads- och miljönämnden Tekniska nämnden Barn och ungdom Gävle Samhällsbyggnad Gävle AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gävle Hamn AB Svenska Kommunförsäkrings AB (27%) Koncernen Gästrike Återvinnare (61%) Gästrike Räddningstjänstförbund (54%) Inköp Gävleborg (37%) Stiftelsen Fonden för mindre arbetarbostäder Stiftelsen Parkeringshuset Gåvan Kultur- och fritidsnämnden Kultur och fritid Gävle Gävle Containerterminal AB (20 %) Omvårdnadsnämnden Omvårdnad Gävle Gavlegårdarna Förvaltnings AB Vinteräpplet Fastighets AB Socialnämnden Socialtjänst Gävle Gävle Kraftvärme AB Hedesunda Elförsäljning AB Gävle Energisystem AB (95%) Bionär Närvärme AB (59%) Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Utbildning och arbete Gävle Bomhus Energi AB (50%) SBI Ekogas AB (100%)** Samkraft AB* (19%) Valnämnden Stuveribolaget Gävle AB Överförmyndarnämnden 8 Legal struktur Samtliga bolag ägs till 100 procent om inte annat anges. * Ingår ej i den sammanställda redovisningen. ** Enligt beslut i kommunfullmäktige har Gävle Energi AB uppdrag att aktivt söka nya ägare så att ägandedelen återgår till mindre än 50%.

9 Vision 2025 Vision 2025 Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för hela Gävle både för det geografiska området och också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Visionen innehåller fem strategiska utvecklingsområden: Stärk ledarskapet och samverkan Stärk det formella och informella ledarskapet genom att i samverkan skapa samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor. Bygg upp väl fungerande nätverk och mötesplatser för att möjliggöra samverkan. Ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna genom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen. Gävle måste agera utifrån sin naturliga roll som motor i omgivande region. Forma attraktiva livsmiljöer Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i stadsdelar som kan försörjas med hållbara transportlösningar och med ett utbud av service, mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark och vatten. Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sin närmiljö. Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och landstings service med skola, omsorg, hälso- och sjukvård. Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och upplevelser. Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur och fritidsupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna. Stimulera kompetens, innovationer och entre prenörskap Skapa en allmän positiv attityd till utbildning och entreprenörskap. Utveckla den högre utbildningen i Gävle och satsa på forskning och utveckling inom strategiska områden, vilket förutsätter en god grundutbildning i grundoch gymnasieskola. Ta vara på alla former av kompetens och kunskap, exempelvis olika typer av yrkes- och hantverksskicklighet. Stötta utvecklingen av kreativa miljöer och ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld. Uppmuntra nyfikenhet och mod och att ta vara på innovationer inom både offentliga organisationer, privata företag och hos gävleborna. Utveckla kommunikationer och infrastruktur Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikationsläge med bra vägar, järnvägar och hamn samt närheten till en internationell flygplats för att bli ännu mer attraktiv som etableringsort. Utveckla hållbara regionala kommunikationer som möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa på tidhållning, priser och framtida höghastighetslösningar för kollektiva persontransporter för att pendling ska bli hållbar och säker. Utveckla elektronisk kommunikation över hela kommunens yta och med omvärlden för utveckling inom utbildning, arbete och livsmiljö. Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper och erfarenheter värderas och uppskattas och som leder till tryggare och stoltare gävlebor. Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. Marknadsför och utveckla det Välkomnande Gävle och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap. Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen Gästrikland och för hela Gävleborg samt som en del av Stockholm-Mälardalsregionen. Vision 2025 och balanserad styrning 9

10 Vår värdegrund Samarbete Kvalitet Uppdraget Bemötande För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att på bästa sätt tillgodose våra medborgares och kunders gemensamma intressen. Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och kundernas gemensamma intressen i fokus. I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle att fungera och för att göra Gävle till en ännu bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare och kunder! Koncernen Gävle kommun sätter kvaliteten i fokus Kvalitet för oss är att med medborgaren och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra verksamheten. Vi är professionella och bedriver en rättssäker myndighetsutövning i enlighet med gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi lever upp till, eller överträffar, medborgarnas och kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion. Genom en öppen dialog med medborgare och kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster och vilken service vi kan och ska leverera. På arbetsplatsen för vi tillsammans en kontinuerlig dialog omkring hur vi ska utveckla och bedriva vår verksamhet, vad våra resurser räcker till och hur de ska fördelas för att möta förväntningarna från våra medborgare och kunder. Vi sätter mål som är tydliga för alla och följer systematiskt upp och utvärderar dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling och effektivisering genom att bidra med förslag till förbättringar och utveckla vår kompetens. Vi vågar prova nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel i organisationen, inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling. Koncernen Gävle kommun sätter bemötandet i fokus Varje medarbetares insats är av avgörande betydelse för medborgarnas och kundernas upplevelse av vår service och våra tjänster. Resultatet av denna insats beror till stor del på hur vi bemöter medborgare, kunder och varandra. Vi sätter alltid medborgarens och kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för medborgarnas, kundernas och varandras åsikter och visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få ut det mesta och bästa av oss själva. Koncernen Gävle kommun sätter samarbete i fokus För att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett samarbete som bygger på en öppenhet och allas inflytande och delaktighet. Vi samarbetar med medborgare och kunder för att möjliggöra och förstärka deras delaktighet och inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med näringsliv och andra offentliga verksamheter för att trygga tillväxt och långsiktig hållbarhet. Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som finns i hela koncernen och tillsammans bli så effektiva som möjligt i vår serviceoch tjänsteutövning. Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett gemensamt ansvar för verksamheten och dess resultat. 10 Vår värdegrund

11 Balanserad styrning Vision 2025 Vår värdegrund genomsyrar allt arbete Perspektiv Medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle och ekonomi Målnivå 1 Kommunövergripande mål Indikatorer och målvärden Uppdrag och ägardirektiv Målnivå 2 Strategiska nämnds- och bolagsmål Framgångsfaktorer Indikatorer och målvärden Målnivå 3 Operativa mål, Framgångsfaktorer Handlingsplan med aktiviteter Indikatorer och målvärden ÄGARE PLAN UPPFÖLJNING Kommunfullmäktige Nämnd/ styrelse Förvaltning/ bolag Kommunplan Strategi- och verksamhetsplan Styrkort med handlingsplan Årsredovisning Verksamhetsrapport Månads, och tertialrapporter Kommunens viktigaste styrande dokument Kommunplanen upprättas av kommunstyrelsen före oktober månads utgång. Om det finns särskilda skäl kan den upprättas i november men då måste förslag till skattesats vara föreslagen före oktober månads utgång. Kommunstyrelsen bestämmer när verksamhetsplanerna ska rapporteras. Kommunplanen fastställs av kommunfullmäktige i november. De år då val av kommunfullmäktige förrättas fastställs kommunplanen av det nyvalda kommunfullmäktige. Metod för ledning och styrning Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den balanserade styrningen är en strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål för att nå den gemensamma visionen. Syftet med en balanserad styrning är att bredda kommunens styrsystem och tydliggöra samband som har betydelse för kommunens utveckling. Modellen skapar förutsättningar för en tydlig struktur som underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn kring den egna organisationens styrning. Utifrån de kommunövergripande målen och övriga riktlinjer beslutar nämnderna och bolagen under hösten om målen, vilka inarbetas i de egna verksamhetsplanerna. Kommunfullmäktige fastställer med utgångspunkt från Vision 2025 kommunövergripande mål och uppdrag enligt modellen för balanserad styrning. Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern omfattar fyra styrperspektiv. De perspektiv som valts är medborgare och kunder, medarbetare, hållbart samhälle samt ekonomi. För att tydliggöra ambitionsnivå och inriktningen på målen och för att skapa förutsättningar för att mäta att vi är på rätt väg kompletteras målen med indikatorer. Dessa indikatorer ska målsättas över planeringsperioden och följs upp i samband med hel- och delårsrapporteringen. Balanserad styrning 11

12 Perspektiven Medborgare och kunder Målen inom detta perspektiv sätter medborgaren och kunden i fokus. Kommunens nämnder och bolag ska leverera den bästa möjliga servicen och kvaliteten inom de tjänster, produkter och uppdrag som ligger inom kommunkoncernens verksamhetsområde. Delaktighet och engagemang från den enskilde medborgaren/kunden är viktigt i detta perspektiv. Som svar på att det är efterfrågade tjänster och produkter med upplevd hög kvalitet görs mätningar genom olika typer av medborgar- och kundundersökningar men även uppföljning på om vi uppnår de volymmål vi har satt på våra tjänster och produkter. Att kompetensnivån är hög bland kommunen invånare är av högsta vikt och mäts genom att följa upp utbildningsresultatet för elever på olika nivåer. Medarbetare Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme till individens och verksamhetens utveckling. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och att målen uppfylls genomförs bland annat en medarbetarundersökning med jämna mellanrum. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägsta nivån. Hållbart samhälle Målen för ett hållbart samhälle utgår från att det arbete vi gör inom kommunkoncernen ska hålla hög kvalitet och vara rätt anpassade utifrån uppställda krav och förväntningar. Processerna ska utvecklas och effektiviseras över tiden för att ge de bästa förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle. Områden som är viktiga för hållbarheten är vår miljö, ett bra boende med möjlighet till ett bra kultur- och fritidsliv, en infrastruktur som anpassas till boende och arbete men också för att näringslivet ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar nya arbetstillfällen. Inom området utbildning ska kvaliteten inom skolans processer ständigt förbättras för att ge de bästa förutsättningarna för ett livslångt lärande. Vård och omsorg anpassas efter behoven och utvecklas med hög kvalitet. Kommunkoncernens verksamheter ska utvecklas med att ständigt ta hänsyn till om världs faktorerna och inte bara följa ut veck lingen utan också leda den. För att få svar på om vårt arbete är effektivt och håller hög kvalitet görs löpande mätningar och analyser av resultat, kvalitet och effektivitet som också jämförs med omvärlden. Ekonomi Målen inom ekonomiperspektivet ska säkerställa en långsiktig hushållning av skattemedel och andra intäkter, att en god ekonomisk balans råder inom kommunkoncernen och att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. En god styrning och kontroll är en förutsättning för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Uppföljningen inom perspektivet ska spegla kostnadseffektiviteten, resultatet över tiden, den långsiktiga balansen i kommunkoncernen, skuldsättningsgrad och investeringsnivåer. 12 Balanserad styrning

13 Förvaltningsberättelse Ett grundläggande syfte med redovisning och finansiell rapportering i kommuner är att lämna information som ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Hur redovisningsskyldigheten ska fullgöras regleras av lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Ett övergripande krav i lagen om kommunal redovisning är att bokföring och redovisning ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Årsredovisningen Lagens 3:e kapitel tar upp årsredovisningen och dess syfte. Årsredovisningen skall redogöra för utfallet av verksamheten, verk samhetens finansiering och den eko no miska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen skall bestå av: 1. en förvaltningsberättelse, 2. en resultaträkning, 3. en balansräkning, 4. en finansieringsanalys, och 5. en sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person. Resultaträkningen, balansräkningen och finansierings analysen får kompletteras med upplysningar i noter. Ansvaret för års redovis ningens upprättande har kommunstyrelsen. Specifikation till årsredovisningen finns upp rättade i bokslutspärmar där varje samman dragen post i balansräkningen som ingår i årsredo visningen specificeras i en särskild förteckning. Förvaltningsberättelsen Förvaltningsberättelsen skall innehålla en översikt över utvecklingen av kommunens verksamhet. Upplysningar skall även lämnas om: 1. sådana förhållanden som inte skall redovisas i balansräkningen eller resultaträkningen men som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning, 2. sådana händelser av väsentlig betydelse för kommunen som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut, 3. kommunens förväntade utveckling, 4. väsentliga personalförhållanden, 5. andra förhållanden som är av betydelse för styrningen och uppföljningen av den kommunala verksamheten. Under avsnittet väsentliga personal förhållanden, särskilt innehålla upp lysningar om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. En samlad redovisning av kommunens investerings verksamhet. En redovisning av hur utfallet förhåller sig till den budget som fastställts för den löpande verksamheten. Balanskravet Upplysningar om dels årets resultat efter balans kravs justeringar, dels detta resultat med justering för för änd ring av resultatutjämningsreserven (balanskravsresultat). Balanskravsjusteringar görs genom att följande uppgifter inte beaktas vid beräkningen av årets resultat: 1. realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, 2. realisationsförluster till följd av försäljning som står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, 3. orealiserade förluster i värdepapper, och 4. återföring av orealiserade förluster i värdepapper. Är resultatet av balanskravsjusteringen negativ, ska det i förvaltningsberättelsen för det året anges när och på vilket sätt man avser att göra den i 8 kap. 5 a kommunallagen (1991:900) föreskrivna regleringen av det negativa balanskravsresultatet. Mål och ekonomisk ställning Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna enligt 8 kap. 5 andra stycket kommunal - lagen (1991:900) har uppnåtts och följts. Förvaltningsberättelsen ska även inne hålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Lag (2012:799). Sammanställd redovisning Sådana upplysningar som avses i förvaltningsberättelsen skall omfatta också sådan kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer förutom särskilda upplysningar om sjukfrånvaro. Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet skall lämnas om sådana juridiska personer i vilka kommunen har ett betydande inflytande.

14 Omvärld Samhällsekonomisk utveckling Globalt Det mesta tyder på att tillväxten i världsekonomin blir väsentligt starkare i år jämfört med i fjol. Rader av konjunkturindikatorer pekar uppåt och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. Finanspolitiken är i många länder fortsatt stram, men ändå mindre stram än tidigare. Samtidigt förblir penningpolitiken överlag starkt expansiv. I Euroområdet har utvecklingen vänt upp och BNP har under de tre senaste kvartalen vuxit i storlek. Tillväxten har visserligen varit svag, men i och med att utvecklingen går åt rätt håll har de måttliga tillväxttalen ändå haft stor psykologisk betydelse. Överlag har stämningsläget i Euroområdet förbättrats påtagligt. Mot den bakgrunden tror vi att tillväxten tar bättre fart i år. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer kommer dock vara fortsatt stora. Med en arbetslöshet på 5 procent i Tyskland och 25 procent i Spanien och Grekland är skillnaderna i konkurrenskraft uppenbart stora. Dessa betydande olikheter innebär fortsatta svårigheter för unionen vid sidan om de problem som är förenade med de omfattande underskott och växande skulder som flera av medlemsstaterna dras med. Stora utmaningar kvarstår och det kommer att ta tid innan situationen i Euroområdet fullt ut har stabiliserats. I USA har konjunkturförbättringen kommit väsentligt längre. Tillväxten i BNP har under den andra halvan av legat mellan 3 och 4 procent i årstakt. Arbetslösheten har gradvis sjunkit och nivån på 6,5 procent som tidigare angavs som gräns för de penningpolitiska stimulanserna har redan i stort sett nåtts. Det kraftiga fallet i arbetslösheten är dock endast delvis ett resultat av stigande sysselsättning. Den lägre arbetslösheten är också en följd av att många lämnat arbetsmarknaden. Vår bedömning är att penningpolitiken förblir fortsatt expansiv i år. Detta tillsammans med en mindre stram finanspolitik borgar för att den amerikanska ekonomin kan fortsätta växa snabbt också i år. Ett annat land som under senare tid överraskat positivt är Storbritannien. Tillväxten har tagit rejäl fart och det brittiska pundet har parallellt härmed förstärkts. Liksom Storbritannien är våra nordiska grannländer av stor betydelse som mottagare av svensk export. I våra grannländer har utvecklingen inte varit lika positiv som i Storbritannien. I Norge har tillväxten bromsat in och i Finland har BNP backat två år i rad. I Danmark har BNP samtidigt varit i stort sett oförändrad. I år beräknas utvecklingen förbättras i Danmark och Finland samtidigt som tillväxten i Fastlandsnorge ligger kvar kring 2 procent. Sammantaget innebär detta att tillväxten i världen tar ett kliv upp från 3,0 procent till 3,9 procent i år. För svensk del är det framförallt utvecklingen i Europa och då inte minst i våra nordiska grannländer som är av intresse. BNP-tillväxten på våra viktigaste exportmarknader, där länderna viktats med respektive lands betydelse som mottagare av svensk export, ökar från 0,9 procent till 2,1 procent 2014 (se tabell 1). Tabell 1. BNP-tillväxt åren Procentuell förändring USA 1,8 2,8 1,9 3,0 Tyskland 3,4 0,9 0,5 2,1 Storbritannien 1,1 0,3 1,9 2,9 Norden* 2,2 1,1 0,6 1,6 EU 1,7 0,3 0,0 1,5 Världen** 4,0 3,2 3,0 3,9 Exportvägd BNP*** 2,3 1,0 0,9 2,1 Sverige 2,9 1,3 0,9 2,6 Sverige Den svenska ekonomin utvecklades svagt under år. En förbättring kunde dock märkas under slutet av året. Utvecklingen förväntas fortsätta att stärkas under detta år. En rad förtroendeindikatorer har fortsatt att förbättrats. Prognosen för sysselsättningen och skatteunderlaget har därmed justerats upp något. Sysselsättningen ökar i snabbare takt jämfört med i fjol samtidigt som tillväxten i skatteunderlaget dämpas något till följd av sänkta pensioner. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör bedömningen att Bruttonationalprodukten (BNP) kommer att öka med 2,6 procent i år jämfört med 0,9 procent ifjol. SKL:s bedömning är att framförallt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre i år än förra året då vår export sjönk med 1,5 procent. En ökad tillväxt i vår omvärld innebär att den svenska exporten börjar växa igen. Även näringslivets investeringar vänder upp. Betydande ökningar förutses ske också i kommunsektorns investeringar. SKL gör vidare bedömningen att kommunsektorn som helhet kommer att uppnå ett finansiellt sparande motsvarande en procent av skatter och bidrag detta år. Trots ett förbättrat arbetsmarknadsläge har arbetslösheten i riket bitit sig fast kring 8 procent. Det förklaras av att både befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraftsdeltagandet ökar kraftigt. Arbetslösheten förväntas dock sjunka till 7,5 procent i slutet av året. Den utdragna lågkonjunkturen i finanskrisens spår har pressat ned löneökningstakten till mycket låga tal. Timlönerna i hela arbetsmarknaden ökade med blygsamma 2,5 procent. Den konjunkturförbättring och minskade arbetslöshet vi ser framför oss under 2014 kommer att trycka upp löneökningarna något från dagens nivå. 14 Omvärld

15 Efter år 2011 har en svagare ökning av antalet arbetade timmar samt de dämpade timlöneökningarna lett till en successivt lägre ökning av det reala skatteunderlaget. Om inte växande pensionsinkomster hade motverkat detta skulle skatteunderlaget utvecklats ännu svagare. I år slår dock bromsen till i pensionssystemet, vilket medför att ökningen av skatteunderlaget dämpas ytterligare trots en något bättre sysselsättnings- och löneutveckling. För åren gör SKL bedömningen att läget på den svenska arbetsmarknaden gradvis stabiliseras och att den svenska ekonomin närmar sig konjunkturell balans. Detta innebär att arbetslösheten i riket steg för steg tar sig från dagens nivå på 8 procent till 6,5 procent i slutet av år Det reala skatteunderlaget i kommunerna förväntas öka med nästan 2 procent per år, vilket är snabbare än den genomsnittliga utvecklingen. Tabell 2. Olika skatteunderlagsprognoser Procentuell förändring SKL, feb ,5 3,1 4,3 5,2 4,8 22,8 SKL, dec 3,6 2,9 4,6 5,5 5,0 23,5 ESV, dec 3,6 3,2 4,0 4,7 4,5 21,8 Reg, sep 3,9 2,7 4,4 5,2 5,1 23,2 Vid regeringssammanträdet den 19 augusti fastställdes regeringens septemberprognos för och 2014 som uppräkningsfaktorer för utbetalning av preliminär skatt. Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting. Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som kan sammanfattas i nedanstående bild. Tabell 3. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 2,9 1,3 0,9 2,6 3,6 3,5 2,8 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,8 1,4 1,5 0,8 Arbetslöshet, nivå 7,8 8,0 8,0 7,7 7,3 6,8 6,6 Timlön, nationalräkenskaperna 3,2 2,8 2,3 2,8 3,1 3,4 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 Konsumentpris, KPIX 1,1 1,1 0,5 1,0 1,6 1,8 1,9 Konsumentpris, KPI 3,0 0,9-0,1 0,7 2,4 2,9 2,9 Realt skatteunderlag** 2,6 1,9 1,7 1,3 1,9 2,3 1,7 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Gävle kommuns utveckling Kommunens ekonomi Kommunen har sedan år 2003 haft en positiv resultatutveckling. Utvecklingen i kommunen har varit densamma som gäller för riket i sin helhet. Under de senaste åren har dock resultatet exklusive realisationsvinster och exploateringsresultat sjunkit. Årets resultat uppgår till 123 (152) mnkr. I årsresultaten ingår ett antal jämförelsestörande poster och exklusive dessa uppgår kommunens resultat till 43 mnkr ca 10 mnkr bättre än föregående år. Samtliga operativa bolag/koncerner i Gävle stadshus koncernen utom Gävle Hamn AB redovisar positiva resultat. Gävle Hamn AB:s resultat visar en positiv förbättring av sitt resultat från -11 till -7 mnkr trots en Omvärld 15

16 minskning av omsättning med 5 procent i slutet av året. Det negativa resultatet beror bland annat på höga kapitalkostnader under en investeringsfas. Resultatet i kommunens sammanställda redovisning uppgår till 319 mnkr efter skatt, vilket är 22 högre än föregående år. Verksamhetens nettokostnader har minskat med 203 mnkr jämfört med föregående år. Skatteintäkterna har ökat med 215 mnkr medan finansnetto i stort är på samma nivå de båda åren. Flera av kommunens nämnder redovisar underskott i verksamheten och har haft svårt att anpassa verksamheten till en situation med lägre tillväxt för våra skatteintäkter. Underskottet i nämndernas verksamhet uppvägs i viss måna av att skatteintäkterna under utvecklades något mer positivt än tidigare bedömningar. Skatter, statsbidrag och utjämning visar sammantaget ett utfall som ligger 16 mnkr högre än budget. Finansnetto en negativ utveckling i förhållande till budget -75 mnkr bland annat på obudgterad sänkning av diskonteringsräntan vid pensionsskuldsberäkning samt lägre intäktsräntor. Obalanser finns inom delar av den skattefinansierade verksamheten. Fyra nämnder redovisade ett underskott mot budget på sammanlagt 54 mnkr. Socialnämnden, Omvårdnadsnämnden och Tekniska nämnden svarade för merparten av underskottet. Socialnämndens största budgetavvikelser avser externa placeringar av vuxna och unga samt försörjningsstöd. För omvårdnadsnämnden beror underskottet främst på att volymerna inom hemtjänsten ökat mer än beräknat trots resurstillskott under året. Inom Tekniska nämnden bidrar den snörika början på år till det negativa resultatet. Sammantaget ser dock situationen för de kommande åren ut att vara osäker. Kommunen och hela kommunkoncernen är i ett expansivt investeringsskede. Detta medför en långsiktig ökad kostnadsbelastning. Detta gäller i första hand investeringar riktade mot den kommunalt skattefinansierade verksamheten, då dessa investeringar inte ger framtida intäkter och kassaflöden på samma sätt som affärsmässiga investeringar. För år 2015 beräknas investeringar riktade mot den skattefinansierade verksamheten uppgå till 686 mnkr enligt beräkningar i de preliminära ramarna. Kommunen har som finansiellt mål att över åren uppnå ett årsresultat motsvarande minst 2 procent av intäkter från skatter, generella bidrag och utjämningssystem. Detta motsvarar ett positivt årsresultat på ca mnkr per år under den kommande planeringsperioden. Resultatet används för att värdesäkra våra pensionsåtaganden, men främst för att möjliggöra nyinvesteringar utan att väsentligt öka kommunkoncernens låneskuld. Då kommunen nu ligger på en hög investeringsnivå, måste resultaten överstiga 2 procent för att en egenfinansiering av investeringar riktade mot den skattefinansierade verksamheten ska uppnås. Alternativ är ökade försäljningsinkomster eller att hitta andra finansieringsformer. Med de nu preliminära framräknade ramarna klarar kommunen resultatmålen sett över perioden Den ackumulerade positiva målavvikelsen uppgår till ca 75 mnkr. Kommunens finansiella målsättning att samtliga investeringar ska vara egenfinansierade sett över en femårsperiod nås inte den kommande planeringsperioden. Självfinansieringsgraden för åren ligger samman taget på ca 80 procent, vilket ger en negativ målavvikelse med ca 460 mnkr. Utbildning På Högskolan i Gävle läser drygt studenter. Högskolan har ett 50-tal utbildningsprogram samt omkring 500 kurser inom humaniora, teknik, samhälls- och naturvetenskap. Sett till antalet förstahandssökande höstterminen var Högskolan den näst största högskolan i landet. Vid Högskolan utbildas bland annat lärare för både grund- och gymnasieskola, sjuksköterskor, socionomer, ingenjörer, lantmätare och ekonomer. Mer specialiserade utbildningar finns för blivande personalvetare, hälsopedagoger, idrottsvetare, trädgårdsmästare, informatörer och professionella skribenter. Högskolan i Gävle var också först med att starta en högskoleutbildning av fastighetsmäklare. Inom distansutbildning är Högskolan i Gävle ett av de ledande lärosätena. Det stora utbudet av distanskurser och ett modernt it-stöd gör att studenter kan bo på hemorten och ändå bedriva akademiska studier. Högskolan arbetar aktivt för jämställd och breddad rekrytering för att medverka till en höjd utbildningsnivå i regionen. Antalet nya studenter vårterminen 2012 var drygt Av dessa kom 16 Omvärld

17 92 personer, 3,3 procent, från Gävle kommun. Övergången från gymnasiet till högskolestudier har ökat i Gävleborgs län, men är fortfarande låg. Bland invånare i Gävle kommun som för första gången registrerade sig på grundläggande högskoleutbildning under vårterminen 2012, valde nästan 45 procent att läsa vid Högskolan i Gävle. Arbetsmarknad Enlig Arbetsförmedlingens statistik var totalt personer i åldersgruppen öppet arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd. Detta var en minskning med 398 personer eller 5,8 procent från föregående år. Antalet öppet arbetslösa uppgick till personer, en minskning med 295 personer och antalet personer i arbetsmarknadsprogram uppgick till 3 668, en minskning med 103 personer. Sammantaget var 13 procent av Gävles befolkning i åldern arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Antal män som var arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd uppgick till och antal kvinnor till För män innebar detta en minskning med 111 personer och för kvinnor en minskning med 186. För män har antalet öppet arbetslösa minskat medan män i program minskat sedan föregående år. För kvinnor minskade både antalet öppet arbetslösa och antal kvinnor i program. I åldersgruppen år har antalet öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd minskat med 107 personer, eller 5,0 procent, till totalt personer. Av dessa uppgick antal öppet arbetslösa till 4455 och antal i program till personer. Detta innebar att andelen arbetslösa eller i program i denna åldersgrupp uppgick till 18,2 procent. Enligt arbetsförmedlingens statistik var sammanlagt personer eller 11,9 procent av den registerbaserade arbetskraften år i länet öppet arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd i februari i år. I riket var motsvarande andel 8,5 procent. Gävleborg har liksom tidigare den högsta arbetslösheten. Den lägsta arbetslösheten i länet återfanns i Nordanstig och Hofors med 8,6 respektive 9,7 procent av den registerbaserade arbetskraften år. Högst arbetslöshet i Gävleborg har Sandviken med 13,1 procent följt av Gävle med 12,8 procent. Bostadsbyggnation I februari antog Kommunfullmäktige Inriktningsprogram för bostadsförsörjning (dnr 12KS316, gavle.se/webdiary/). Omvärld 17

18 Folkmängd i Gävle kommun Folkmängd Födelseöverskott Flyttningsnetto Antal födda i Gävle kommun Antal födda 1993 Födelseöverskott och flyttningsnetto i Gävle Gävle kommun planerar för invånare år Med detta som planeringsförutsättning behöver kommunen ca nya bostäder till år Inriktningsprogrammet anger att kommunen bör ha en löpande planeringsberedskap för 600 nya bostäder och en faktisk produktion av 300 nya bostäder årligen. Samtidigt ska befintliga bostäder underhållas och utvecklas. Under år färdigställdes 244 lägenheter i småhus och flerbostadshus. Sammantaget har lägenheter färdigställts under perioden Befolkningen i Gävle kommun ökade med personer under år. Mellan åren 2006 och har befolkningen ökat med personer. Den starka befolkningstillväxten visar på nödvändigheten av ett ökat bostadsbyggande, utöver den inriktning som anges i inriktningsprogrammet. Totalt i hela Gävleborgs län har det påbörjats byggnation av 119 (273) nya bostäder. Den befolkningsutveckling som varit i kommunen under de senaste åren har trots det begränsade bostadsbyggandet varit möjligt tack vare permanentning av tidigare fritidsbostäder samt att antalet hyreslediga bostäder i framför allt AB Gavlegårdarnas bestånd har minskat kraftigt. För att få en fortsatt positiv befolkningstillväxt är det därmed nödvändigt med en ökad bostadsbyggnation i kommunen. Det finns beredskap att få fram fler bostäder, men byggherrarna har ännu inte satt igång med byggnation i den omfattning som är önskvärt. Det antagna inriktningsprogrammet är en viktig grund i det fortsatta arbetet. Befolkningsökning Folkmängden i Gävle kommun uppgick till invånare den 31 december, vilket innebär en folkökning med personer jämfört med föregående år. Man får gå tillbaka till år 1975 för att finna en större folkökning i Gävle kommun. Tjugo av rikets kommuner hade en större antalsmässig ökning än Gävle kommun, som just nu är rikets 16: e folkrikaste kommun. Folkökningen i kommunen förklaras främst av att utrikes inflyttning överstigit utrikes utflyttning. Även flyttningsrörelserna inom det egna länet har bidragit till folkökningen, till skillnad från flyttningarna till/från övriga Sverige. Utöver ett positivt flyttningsnetto blev även födelseöverskottet positivt för året. Födelsetalet är fortfarande stort. Totalt föddes barn under året, vilket är ett färre antal än föregående år (1 120). Antalet dödsfall under året var 947. Därmed uppgick födelseöverskottet till +119 (lika som föregående år). Under år flyttade personer till Gävle och personer från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med Flyttningsnettot blev därmed större än föregående års netto på Det jämförelsevis högre flyttningsnettot förklaras av att inflyttningen ökat mer än ökningen av antalet utflyttade. Kommunen har ett fortsatt positivt flyttningsnetto gentemot övriga kommuner i Gävleborgs län (+418). Inflyttarna från övriga län i riket var dock färre än motsvarande utflyttare (netto -65). Ökningen av inflyttade från utlandet var större än ökningen av utflyttade till utlandet, vilket bidrog till ett starkt positivt utrikes flyttningsnetto (+587)*. *Källa: 18 Omvärld

19 Kommunövergripande mål Översikt Medborgare och brukare Medarbetare Medborgarna har stort förtroende för den kommunala verksamheten. Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande. Gävle är trygg, tillgänglig och välskött. Ett inspirerande och hälsofrämjande ledarskap samt ökad fokusering på medarbetarnas förutsättningar för att kunna utföra uppdraget. Jämställda, individuella och konkurrenskraftiga löner och villkor. Hållbart samhälle Ekonomi Gävle har en hållbar tillväxt. Verksamhetens nettokostnader, exklusive realisationsvinster/förluster får långsiktigt inte öka i snabbare takt än intäkterna från skatter, generella bidrag och utjämning. Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens och samhällets behov. Årets resultat exklusive realisationsvinster/ förluster ska under planeringsperioden i genom snitt uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande i kommunen. Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans och det övergripande målet är att bibehålla kommunkoncernens soliditet. Genom god omvårdnad, socialt arbete, service och bostäder med hög tillgänglighet ges förut sätt ningar för en förbättrad livskvalitet för personer med behov av stöd. Kommunkoncernens skuldsättnings nivå bör inte överstiga kr per invånare. Gävle kommun bidrar till att skapa förutsättningar för ett aktivt liv och en stimulerande fritid för invånarna. Nettoinvesteringar, inklusive investeringar hos kommunala bolag, riktade mot kommunens skatte finansierade verksamhet bör till 100 procent vara självfinansierad sett över en femårsperiod. Bättre miljö genom minskade utsläpp i mark, luft och vatten. Teckenförklaring = Mål ej uppnått = Mål delvis uppnått = Mål uppnått Kommunövergripande mål översikt 19