Riktlinjer tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Transkript

1 Riktlinjer tekniska hjälpmedel Enköpings kommun

2

3 RIKTLINJER TEKNISKA HJÄLPMEDEL GÄLLANDE FÖRSKRIVNING OCH AVGIFTER tills vidare ENKÖPINGS KOMMUN För personer med rörelsehinder eller kognitiva funktionsnedsättningar, 21år och äldre i alla boendeformer Utarbetad av leg.arbetsterapeut Brittmari Hansson Budget- och verksamhetssansvarig för tekniska hjälpmedel i Enköpings Kommun Tel brittmari.hansson@enkoping.se 1

4 RIKSÖVERGRIPANDE ORGANISATION OCH BESTÄMMELSER... 4 HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN I SVERIGE... 4 Läkemedelsverket och Socialstyrelsen... 4 Hjälpmedelsinstitutet (HI)... 4 Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedels HSL Hälso- och sjukvårdslagen... 4 LSS Lagen om Särskilt stöd och Service... 5 Hjälpmedel för den dagliga livsföringen... 5 Lagen om medicintekniska produkter... 5 Kvalitetskrav... 6 Förskrivningsprocessen... 6 Behovsbedömning... 6 Specialanpassning:... 6 ENKÖPINGS KOMMUNS... 8 ORGANISATION OCH POLICY ANGÅENDE TEKNISKA HJÄLPMEDEL... 8 Ansvarsfördelning Uppsala län... 8 Ansvar Enköpings kommun... 8 Särskilt hjälpmedelsbeslut... 9 Mål för hjälpmedelsverksamheten... 9 Bashjälpmedel... 9 Avancerade hjälpmedel... 9 Hjälpmedel Uppsala län (HUL)... 9 Sortimentgruppsarbete, upphandling... 9 Definition hjälpmedel Prioriteringsgrunder Prioriteringsordning vid förskrivning av tekniska hjälpmedel Förskrivare, kompetenskrav förskrivningsrätt i Enköpings kommun Skydds- och tvångsåtgärder Byte av hjälpmedel Bortskänkande/utrangering av begagnade hjälpmedel Försäljning Information och rådgivning

5 Antal hjälpmedel som får förskrivas Dubbelt boende/ Fritids boende Återställning efter nedmonterat hjälpmedel Återlämning Återtagande mot kundens vilja Stulet eller skadat hjälpmedel: Olycka eller olyckstillbud Kunden/ låntagarens ansvar Hygienrutiner och smittskydd samt hantering av riskavfall REGLER GÄLLANDE VISTELSE- OCH BOSTADSORT Vistelse i annan kommun Flytt inom Enköpings kommun Flytt från Enköpings kommun Flytt till Enköpings kommun Förskrivning till person skriven i annan kommun: Personer som vistas i Enköpings kommun för vård/behandling Utländsk medborgare som vistas i Enköpings kommun: Utlandsvistelse ANDRA VERKSAMHETERS ANSVAR Arbetslivet Landstingets verksamheter Basutrustning för visst boende Fördelning mellan individuella hjälpmedel och basutrustning AVGIFTER TEKNISKA HJÄLPMEDEL...Fel! Bokmärket är inte definierat. PRODUKTGRUPPER AV TEKNISKA HJÄLPMEDEL I ENKÖPINGS KOMMUN RIKTLINJER FÖRSKRIVNING INOM PRODUKTOMRÅDEN HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG VÅRD HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING HJÄLPMEDEL I HUSHÅLLET HJÄLPMEDEL FÖR UTRUSTNING OCH ANPASSNING HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION

6 24 HJÄLPMEDEL FÖR HANTERING OCH TRANSPORT AV PRODUKTER RIKSÖVERGRIPANDE ORGANISATION OCH BESTÄMMELSER HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN I SVERIGE Läkemedelsverket och Socialstyrelsen Myndighetsansvaret för produkter inom medicinteknik är delat mellan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av tillverkare och produkter. Socialstyrelsen ansvarar för tillsynen över den yrkesmässiga användningen av medicintekniska produkter. Socialstyrelsen SOSFS 2008:1 reglerar användningen av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, kap 6 handlar om tillbud och anmälan till Läkemedelsverket. Ny lag om patientsäkerhet SOSFS 2010:659 gäller från Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. Huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser för personer med funktionshinder Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) utgår från gällande lagar och förordningar. Riksdagen stiftar lagar och regeringen tar beslut om förordningar. Lagar, förordningar och föreskrifter är bindande regler. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 1982:763 Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS 1998:531 Lagen om medicintekniska produkter , SOSFS 2008:1 Föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen med krav på verkställighetsföreskrifter, krav på kvalitetssystem, förskrivningsprocessen samt om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 och 2008:1 Patientjournallagen 1985:562, SOSFS 2008:355 Föreskrifter SFS 2010:659 reglerar patientsäkerheten HSL Hälso- och sjukvårdslagen HSL 3 b och18 b SFS 1982:763 Reglerar sjukvårdshuvudmännens ansvar för tekniska hjälpmedel. HSL är ingen rättighetslag. Det går därför inte att överklaga vårdbeslut till domstol. Den lagstadgade skyldigheten för sjukvårdshuvudmannen att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade lyfts fram i just Hälso- och sjukvårdslagen, som utgår från de resurser som tilldelats för ändamålet och enligt de riktlinjer som fastläggs av ansvarig sjukvårdhuvudman. Att landsting och kommuner har dessa skyldigheter innebär inte 4

7 att en patient har motsvarande rättighet. Det framhålls att en god tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Enligt HSL är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att den skall särskilt vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Enligt HSL så gäller inte skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel sådana hjälpmedel som kan erhållas med ekonomiskt stöd från annan huvudman t ex arbetsförmedlingen och försäkringskassan, arbetshjälpmedel på den enskildes arbetsplats, för yrkesinriktad rehabilitering samt särskilda pedagogiska hjälpmedel inom barnomsorgen och skolan. LSS Lagen om Särskilt stöd och Service Lagen är en rättighetslag men omfattar inte hjälpmedel, dessa går under HSL. Hjälpmedel för den dagliga livsföringen I propositionen som ledde fram till nu gällande lag framhölls att tekniska hjälpmedel bör omfatta hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt hjälpmedel för vård och behandling. Med hjälpmedel för den dagliga livsföringen avses i lagen främst de hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan person skall kunna: Tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin hygien m.m.) Förflytta sig, Kommunicera med omvärlden Fungera i hemmet och närmiljön Orientera sig Sköta vardagslivets rutiner i hemmet Gå i skolan Delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter. Lagen om medicintekniska produkter Lagen om medicintekniska produkter SFS 1993:876 reglerar bestämmelser om produkterna, att produkter är säkra, tillförlitliga och lämpade för sitt ändamål när de kommer ut på marknaden. 5

8 Kvalitetskrav Krav ställs på kvalitetssystem med lokala instruktioner: Vårdgivaren ansvarar för att lagen efterlevs beträffande medicintekniska produkter att det finns rutiner för tillverkning och egentillverkning av medicintekniska produkter att det finns rutiner för användningen och hanteringen av medicintekniska produkter att hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användandet av medicintekniska produkter att anmälningsplikten avseende olyckor och tillbud är fastställd i en lokal instruktion att det av instruktionen framgår vem eller vilka som har ansvaret att fastställda rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas och säkras att information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut görs tillgänglig för all personal att kvalitetssystemen ovan är dokumenterade och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter. Förskrivningsprocessen Förskrivare av hjälpmedel ska ha kunskap om förskrivningsprocessen samt vilket ansvar som följer av att förskriva hjälpmedel. Förskrivaren identifierar den enskildes behov och ansvarar för att produkten motsvarar behoven. Förskrivaren ansvarar för att faserna i processen genomförs: Bedöma behovet av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt. Utgå från miljö där hjälpmedlet ska användas Vid behov initiera specialanpassning Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Tidigare förskrivna hjälpmedel som ersatts av nya, ska återlämnas och avregistreras Behovsbedömning Förskrivning av hjälpmedel ska utgå från en behovsbedömning som omfattar tillståndets svårighetsgrad, hur angeläget hjälpmedlet är, vilken effekt/nytta hjälpmedlet har för individen, nyttjandegrad, konsekvens om insatsen inte utförs, riskanalys samt kostnadseffektivitet. Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen skall väljas framför en mer avancerad. Planeringen ska ske i samverkan med kunden som skall ha ett reellt och aktivt inflytande i hela förskrivningsprocessen. Slutliga valet av produkt är dock förskrivarens ansvar. Specialanpassning: Att initiera specialanpassning innebär först undersökning om alternativa hjälpmedel finns som eliminerar behovet av specialanpassning. Om anpassning av hjälpmedlet inte är tillräckligt för att tillgodose behovet behöver hjälpmedlet specialanpassas. Det är en specialanpassning när: produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller godkänt 6

9 ingrepp görs i konstruktionen eller tillägg görs på en färdig produkt man konstruerar eller tillverkar en ny produkt en färdig produkt används på ett nytt sätt inom ett nytt användningsområde som avviker från tillverkarens anvisning Vid en specialanpassning: ska det vara utrett att det inte finns alternativa hjälpmedel som eliminerar behovet av specialanpassning ska utföraren vara registrerad hos Läkemedelsverket ska alltid en skriftlig anvisning finnas som grund ska produkten märkas med specialanpassad produkt och inte vara CE-märkt ska specialanpassningen dokumenteras av både hjälpmedelstekniker och förskrivare övertar förskrivaren som utfärdat anvisningen produktansvaret från tillverkaren och för de egenskaper produkten får. Förskrivaren ska godkänna den utförda specialanpassningen innan kunden kan ta hjälpmedlet i bruk. ansvarar hjälpmedelstekniker som utfört specialanpassningen för det tekniska utförandet. 7

10 ENKÖPINGS KOMMUNS ORGANISATION OCH POLICY ANGÅENDE TEKNISKA HJÄLPMEDEL Ansvarsfördelning Uppsala län Kommunerna har ansvar för individuellt utprovade hjälpmedel avseende person, 21 år och äldre, med rörelsehinder eller kognitiv funktionsnedsättning i alla boendeformer. Arbetsgivare har ansvar för arbetstekniska hjälpmedel. Landstinget har ansvar för hjälpmedel till barn upp till 21 år samt hjälpmedel för syn-, hör-, tal- och ortopediska funktionsnedsättningar. Ansvar Enköpings kommun Ansvarig vårdgivare i Enköpings kommun är Vård- och omsorgsnämnden, VON. VON beslutar om hur hjälpmedelsverksamheten ska vara organiserad, fastställer budget och tilldelar resurser, fastställer prioriteringar, föreslår avgifter, fastställer verksamhetens övergripande hjälpmedelspolicy avseende kvalitet och ambitioner i Riktlinjer för tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun. Kommunstyrelsen beslutar om avgifter. Verksamhetsområdeschef för Kommunrehab ansvarar för personal och verksamhet. Budget- och verksamhetsansvarig tjänsteman för tekniska hjälpmedel är underställd verksamhetschefen för kommunrehab där Hjälpmedelsverksamheten ingår. I tjänsten ingår ansvar för utarbetande av riktlinjer, rutiner, inköp, lagerhållning mm. att representera kommunen i det länsövergripande samarbetet i HUL* samt att vara sakkunnig gentemot kommunens verksamheter, politik och brukarorganisationer. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, arbetsterapeuter och sjukgymnaster med förskrivarbehörighet ansvarar för förskrivning av tekniska hjälpmedel inom geografiska ansvarsområden. Hjälpmedelsbudgeten och policy/regler är kommunövergripande, liksom avtal gällande reparationer och underhåll. Kommunen äger (inte hyr) alla tekniska hjälpmedel och har det primära ansvaret. Spårbarheten är en viktig del i arbetet med medicintekniska hjälpmedel och för detta används IT-systemet Procapita, där alla individuellt förskrivna hjälpmedel registreras. Klassificeringssystemet är internationellt och grundas på hjälpmedlets funktion. Dokumentation sker regelbundet då hjälpmedel förskrivs eller återlämnas från person. A-hjälpmedel s.k. avancerade hjälpmedel hanteras genom HUL. B-hjälpmedel, s.k. bashjälpmedel hanterar Enköpings kommun själv. * HUL se sid 9. 8

11 Särskilt hjälpmedelsbeslut Vid vissa dyrare och mer avancerade hjälpmedel samt hjälpmedel utanför sortiment, ska förskrivaren göra en förfrågan i ett beredningsunderlag för särskilda beslut. En beredningsgrupp granskar underlagen och yttrar sig rådgivande. Beslut fattas av Budget- och verksamhetsansvarig för tekniska hjälpmedel. Ärenden kan lyftas till Vård- och omsorgsnämnden. Mål för hjälpmedelsverksamheten Att utifrån givna resurser tillgodose funktionshindrades behov av säkra och ändamålsenliga tekniska hjälpmedel på ett så snabbt och kostnadseffektivt sätt som möjligt, i enlighet med gällande riktlinjer för Enköpings kommun. Bashjälpmedel Bashjälpmedel (enklare hjälpmedel) lagerhålls och hanteras i Enköpings kommuns regi samt av upphandlade entreprenörer. Avancerade hjälpmedel Enköpings kommun ingår i ett länsövergripande samarbete mellan länets kommuner genom samverkansavtal med HUL (Hjälpmedel Uppsala län). Hjälpmedel Uppsala län (HUL) HUL är en serviceenhet som bistår kommunerna i hjälpmedelsfrågor med specialkompetens och praktisk hantering kring avancerade hjälpmedel, A-hjälpmedel. Syftet är en kostnadseffektiv hantering med hög kvalitet och säkerhet som gynnar användarna. Ett system med begagnatmarknad och prisgrupper för köp/sälj ger effektiv återanvändning över hela länet med minimal administration. HUL:s uppgifter är: Administration/ beställningar. Förrådshantering Rådgivning av hjälpmedelskonsulenter och tekniker Förskrivarutbildningar Upphandlingar Sortimentsgruppssamordning Sortimentgruppsarbete, upphandling För länets kommuner är det gemensamma sortimentsgruppsarbetet grunden för upphandlingar av tekniska hjälpmedel inom olika produktområden. I sortimentsgruppsarbetet deltar förskrivarrepresentanter från kommunerna och landstinget, hjälpmedelskonsulent och tekniker från HUL samt representanter från brukarorganisationerna. Enligt lagen om offentlig upphandling upphandlas produkter/sortiment, service, rekonditionering, reparationer och transporter av hjälpmedel. Upphandlingarna administreras av HUL. Respektive sortimentsgruppsrepresentant avses inhämta och föra vidare synpunkter/information till och från förskrivare, brukare och personal i kommunen om hjälpmedelssortimentet. Sortimentet måste ha tillräcklig bredd för att möta alla typer av funktionsnedsättningar. Mångfalden måste värnas för möjligheten att tillgodose funktionshindrade personers olika behov. Mot detta står att ju smalare sortiment 9

12 desto större kvantiteter av en produkt och därmed bättre prisbild. Risk finns för likriktning vid för stora upphandlingar. Förändring av produktområden är policybeslut som fattas av Vård- och omsorgsnämnden. Förändring av sortiment i respektive produktområde fattas av Budget- och verksamhetsansvarig genom beslut av kravspecifikationer föreslagna av förskrivare och sortimentsgrupper. Ett likartat sortiment eftersträvas länsövergripande men lokala skillnader kan förekomma på grund av lokala behov och lokala riktlinjer. Definition hjälpmedel Med hjälpmedel avses i dessa riktlinjer de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. Det finns ingen fastställd definition i lag eller författning av begreppet hjälpmedel. Lokala bestämmelser finns som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedel. Att förskriva hjälpmedel är en integrerad del i behandling, habilitering och rehabilitering. Hjälpmedlets uppgift är att: -förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga -förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga -kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Prioriteringsgrunder Följande tre principer ska enligt riksdagens beslut vara vägledande för alla prioriteringar inom hälso- och sjukvård: 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt till vård oavsett vem de är, vad de har eller gör. Det är endast den samlade bedömningen av behovet som ska avgöra insatsen. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen. Resurserna ska främst satsas på de medborgare som har de största behoven. Behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda ska särskilt beaktas. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. En rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid valet av olika åtgärder. Principerna är rangordnade. Människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen som går före kostnadseffektivitetsprincipen. Begreppet prioritering innebär att något ges företräde framför något annat. Prioriteringsordning vid förskrivning av tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun Svåra och omfattande funktionsnedsättningar med stort stödbehov prioriteras framför mindre omfattande funktionsnedsättningar med lägre stödbehov. Långvariga, bestående funktionsnedsättningar prioriteras framför övergående, tillfälliga behov. Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen skall alltid väljas, framför en mer avancerad. De hjälpmedel som tillhandahålls inom område daglig livsföring är de som fordras för att kunden själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga aktiviteter såsom att klä sig, att äta/dricka, att klara toalettbesök, att förflytta sig, att sköta sin hygien, att kommunicera, samt att stödja 10

13 kognitiva förmågor som att strukturera vardagliga aktiviteter, att klara tidsuppfattning, att orientera sig, att minnas mm. för att fungera i hemmet och närmiljön. Uppenbar speciell extrautrustning till följd av funktionsnedsättning prioriteras framför produkter som ingår i normal bostadsstandard. Kundens egen aktivitet prioriteras framför personal/anhörigas behov. Hjälpmedel för behandling och träning har låg prioritet och ingår i ringa omfattning. Utanför Enköpings kommuns åtagande gällande personliga hjälpmedel faller: Hjälpmedel för aktiviteter i hemmet utöver grundnivå som förutsätter högre funktionsförmåga såsom hushållsarbete och matlagning Produkter som ingår i normal bostadsstandard Arbetshjälpmedel Hjälpmedel till fritidsboende Hjälpmedel till bil Hjälpmedel till resor Grundutrustning hos huvudman, daglig verksamhet, skolor, elevhem mm. Hjälpmedel för att utöva sport, hobby, motion eller fritidsaktivitet Då ändrade vanor eller sätt att utföra aktiviteter kan göras Förskrivare, kompetenskrav förskrivningsrätt i Enköpings kommun Förskrivare av tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun avseende rörelsehinder och kognitiva funktionsnedsättningar är legitimerade arbetsterapeuter och sjukgymnaster anställda i kommunen, anställda av entreprenör som är kontrakterad av Enköpings kommun eller anställd av landstinget, vilka genomgått kravet att delta i genomgång av riktlinjer och anvisningar som gäller för Enköpings kommun. Genomgången utförs av Budget- och verksamhetsansvarig, som därefter godkänner förskrivningsrätten genom att föra upp personerna på en förskrivarlista. Förskrivarutbildningar erbjuds som respektive förskrivare själv ansvarar för att delta i, för upprätthållande av nödvändig kompetens inom de produktområden förskrivaren arbetar. Förskrivare av hjälpmedel till medborgare i Enköpings kommun ska följa riktlinjerna för tekniska hjälpmedel, förskrivningsprocessen och gällande rutiner samt ha god kännedom om aktuella lagar, föreskrifter och förordningar. Förskrivaren ska dokumentera insatserna i patientjournal samt se till att hjälpmedelsinnehav för person registreras i gällande datasystem. Förskrivningsrätten kan återtas vid misskötsel. Skydds- och tvångsåtgärder Sänggrindar, rullstolsbord, bälten och selar till rullstol samt andra hjälpmedel som hindrar en person att resa sig, komma ur sängen eller röra sig fritt kräver personens samtycke för att förskrivas. Se riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Byte av hjälpmedel Byte av hjälpmedel kan göras om det medicinska eller funktionella behovet förändrats eller om befintligt hjälpmedel är utslitet. Bedömningen görs av förskrivare eller teknisk personal vid serviceenheten för hjälpmedel. Eventuella avgiftsbelagda tillbehör ersätts med nya i de fall hjälpmedlet bedöms ej kunna repareras. 11

14 Vid byte av hjälpmedel ska förskrivaren göra en ny bedömning enligt gällande riktlinjer. Bortskänkande/utrangering av begagnade hjälpmedel Endast aktuellt för produkter som är i utgående sortiment eller när hjälpmedlet vid återlämning skulle utrangeras. Beslut tas alltid av budgetansvarig. Har tillverkarens krav uppfyllts kvarstår produktansvaret hos tillverkaren. När överlåtelse sker, ska skriftlig information om överenskommelsen göras där det framgår att hjälpmedlet överlåtits i befintligt skick, att kommunens hjälpmedelsverksamhet upphör att ansvara för reparationer och inte längre ansvarar för hjälpmedlets säkerhet. Krav på återlämning upphör och mottagaren ansvarar för eventuella reparationer. Försäljning Försäljning av hjälpmedel görs i mycket begränsad omfattning. Skattefinansierad verksamhet ska inte konkurrera med marknaden. Den försäljning som förekommer gäller endast de produkter som listats upp och beslutats av VON. Listan finns vid kapitlet om avgifter. Information och rådgivning Ett begränsat antal provartiklar utanför sortiment bör finnas som en service. Råd om produkter utanför sortiment kan endast göras om den offentliga verksamhetens personal kan ge opartiska råd utifrån sin profession. Råd om alternativa nära inköpsställen samt leverantörsadress kan göras. Antal hjälpmedel som får förskrivas Detta bedöms individuellt. Generellt gäller att ett hjälpmedel per användningsområde förskrivs. Bostadens utformning kan medföra att flera hjälpmedel behövs och kan förskrivas för den funktionsnedsattes möjlighet att klara grundfunktionerna i sin bostad och närmiljö. Dubbelt boende/ Fritids boende Generellt gäller att ett boende utrustas. Allmänna/gemensamma utrymmen i anslutning till bostaden utrustas inte, t.ex. tvättstuga, garage. Två boenden kan i vissa fall utrustas. Person som flyttar hemifrån och har behov av hjälpmedel i gamla hemmet för att fortfarande kunna vistas där periodvis, kan få nödvändiga hjälpmedel förskrivna. Fritidshus/-boende utrustas inte. Återställning efter nedmonterat hjälpmedel Kostnad efter nedmonterat hjälpmedel i kundens bostad, bekostas inte av Enköpings kommun. En enkel återställning görs av leverantör vid nedmontering av stationär taklyft, såsom borttagande av skruvar och igenspackling av hål i vägg/tak. Återlämning När hjälpmedlen inte längre används eller behovet har förändrats skall hjälpmedlet återlämnas. Kunden, anhörig eller personal anmäler till områdesansvarig förskrivare. I första hand står kunden för transporten. Om svårigheter uppstår med transport, kan kommunens hjälpmedelsverksamhet ombesörja transporten. 12

15 Återtagande mot kundens vilja Ett förskrivet hjälpmedel kan återtas mot kundens vilja: när hjälpmedlet inte längre kompenserar för de funktionsnedsättningar kunden har och förskrivare bedömer att behovet inte är av den art att fortsatt lån är motiverat utifrån gällande riktlinjer. när kunden inte följer givna instruktioner, missköter hjälpmedlet, hanterar eller använder hjälpmedlet på ett osäkert sätt eller på ett sätt som inte hjälpmedlet är avsett för. Stulet eller skadat hjälpmedel: Kunden är ersättningsskyldig för lånat hjälpmedel till kommunen. Får kunden ersättning från försäkringsbolag för skadat eller stulet hjälpmedel ska ersättningen betalas till ägaren av hjälpmedlet, d v s Enköpings kommun. Kommunen bekostar självrisken. Om försäkringen inte täcker förlusten ersätter kommunen hjälpmedlet upp till 2000kr värde. Hjälpmedel överstigande 2000kr värde, debiteras kunden. Kostnad för skada uppkommen vid normal användning av hjälpmedlet ansvarar kommunen för. I uppenbara fall av vårdslöshet debiteras kunden. Olycka eller olyckstillbud Om en olycka eller tillbud inträffar i samband med användning av ett hjälpmedel ska hjälpmedlet omedelbart tas ur bruk och orsaken utredas. Avvikelserapport enligt gällande rutiner lämnas till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och till budgetorganisationsansvarig för tekniska hjälpmedel. Kunden/ låntagarens ansvar Ett förskrivet tekniskt hjälpmedel är ett lån från Enköpings kommun till en specifik kund. Kunden ansvarar för att sköta och vårda hjälpmedlet samt anmäla om reparation behövs. Kunden ansvarar för kontroll vid daglig användning. Ändras behovet ska det anmälas till områdesansvarig förskrivare. När behovet upphör ska hjälpmedlet återlämnas väl rengjort. Hjälpmedlet ska användas till det produkten är avsedd för och på avsett sätt. Information vid förskrivning och information i bruksanvisning ska följas. Om kunden använder och hanterar hjälpmedlet på ett sätt som det inte är avsett för, står kunden själv ansvarig om en olycka inträffar. De flesta lån för kontinuerligt behov, tillhandahålls kostnadsfritt medan tillfälliga lån i vissa fall är avgiftsbelagda. Driftskostnader Kunden står för driftskostnader som elförbrukning, batterier och kostnad för punktering. Om kunden inte själv kan utföra skötsel av hjälpmedlet ska annan person göra det, t ex anhörig eller personal. För kund som är beviljad hemvård och har behov av att personalen utför skötsel, kan det innebära förhöjd hemvårdsavgift. Försäkring Det är kundens ansvar att teckna försäkring. Kunden rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd beträffande hjälpmedel i hemmet och dess närmiljö vid stöld och 13

16 brand samt att teckna reseförsäkring om hjälpmedlet ska tas med på resa. En ansvarsförsäkring eller allriskförsäkring är lämplig för att täcka eventuella kostnader för skador som vållats på annan person eller annan persons egendom. Kunden är återbetalningsskyldig för eventuellt skadat eller stulet hjälpmedel, se ovan under kundens/låntagarens ansvar. Vid resa med elektrisk rullstol, ska kontakt tas med tekniker vid serviceenheten för hjälpmedel. Brukaren ansvarar för att framföra elektrisk rullstol utan fara för sig själv och andra. Hygienrutiner och smittskydd samt hantering av riskavfall Hygienrutiner för kommunal vård i Uppsala län från sektion för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset ska följas. Se medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) riktlinjer. REGLER GÄLLANDE VISTELSE- OCH BOSTADSORT Vistelse i annan kommun Individuella hjälpmedel till person som är folkbokförd i Enköpings kommun, men vistas i annan kommun för avtalad vård/anvisad behandling, bekostas av Enköpings kommun. Förskrivningen (bedömning, utprovning, inträning, uppföljning) görs av den part som i avtalet har ansvar för hälso- och sjukvården. Flytt inom Enköpings kommun Förskrivna hjälpmedel medtas vid flytt till annan bostad inom kommunen. Kunden står för transportkostnaden med undantag för flytt av stationär lyft, reglerbar säng och handtag med expanderfäste. Enkelt återställande sker vid nedmontering av stationär lyft av leverantör som borttagande av skruvar och igenspackling av hål i vägg/tak. Flytt från Enköpings kommun Grundpolicyn är att hjälpmedel återlämnas till Enköpings kommun vid flytt från orten. Undantag kan göras för vissa hjälpmedel som behövs omedelbart för den dagliga livsföringen på nya orten, samt vissa specialanpassade hjälpmedel. Kunden ska i god tid innan flytt kontakta ansvariga förskrivare som efter bedömning överlämnar ärendet till Budget- och verksamhetsansvarig Enköpings kommun. En överenskommelse om ansvarsövertagande görs mellan kommunerna för de hjälpmedel som behöver tas med vid flytt. Försäljning av begagnade hjälpmedel som är förskrivna, kan ske vid utlandsflytt. Flytt till Enköpings kommun Vid inflyttning från annan kommun tas frågor om eventuellt övertagande av hjälpmedel från tidigare kommun av Budget- och verksamhetsansvarig Enköpings kommun. En överenskommelse om ansvarsövertagande görs mellan kommunerna. Om en person önskar ta med elrullstol förskriven i annan kommun vid flytt till Enköpings kommun behövs läkarintyg med medicinskt underlag för elrullstol innan beslut om övertagande av hjälpmedlet. Förskrivning till person skriven i annan kommun: Huvudprincipen är att förskrivning endast sker till Enköpings kommuns medborgare. När en person är hemmahörande i annan kommun ansvarar 14

17 hemlandstinget/kommunen för kostnaden för tekniska hjälpmedel. I första hand ska aktuella hjälpmedel tas med från hemkommunen. Vistelsekommunen, alltså Enköpings kommun, är enligt HSL skyldig att tillhandahålla sjukvård, där tekniska hjälpmedel ingår, av akut karaktär. Som en service kan viss tillfällig utlåning ske mot avgift. Personer som vistas i Enköpings kommun för vård/behandling Förskrivning sker i samråd med personens hemlandsting/kommun som står för kostnaden för hjälpmedlet. Utländsk medborgare som vistas i Enköpings kommun: För utländsk medborgare som vistas i Enköpings kommun gäller vid behov av tekniska hjälpmedel att: Utländsk medborgare, vid tillfällig vistelse, får inte hjälpmedel förskrivna utan får själv bekosta hjälpmedel. Som en service kan viss tillfällig utlåning ske mot avgift För asylsökande personer ersätter Migrationsverket vissa kostnader för akut sjukvård och därtill kopplade hjälpmedel För personen med uppehållstillstånd, kan hjälpmedel förskrivas. Uppehållstillståndet kontrolleras av förskrivaren. Utlandsvistelse Hjälpmedel som tas med vid utlandsvistelse ska återföras till Enköpings kommun. Kunden står själv för alla kostnader för transport och eventuella reparationer eller reservdelar utomlands. Reseförsäkring rekommenderas för de hjälpmedel som tas med. Gäller det eldriven rullstol ska förskrivaren informeras och tekniker vid HUL, Hjälpmedel Uppsala län, kontaktas före resan. ANDRA VERKSAMHETERS ANSVAR Arbetslivet Hjälpmedel vid yrkesutövning eller till arbetssituation förskrivs inte. Dessa bekostas av arbetsgivare eller försäkringskassa. Daglig verksamhet Daglig verksamhet räknas som arbetsplats, är inget boende. Tekniska hjälpmedel avsedda att användas endast på daglig verksamhet får inte förskrivas. Hjälpmedel avsedda för hemmabruk får medtagas. Landstingets verksamheter Landstinget står för all utrustning och alla hjälpmedel som endast är avsedda att användas på sjukhus. Hjälpmedel som provas ut under vistelse på sjukhus och där avsikten är att personen kommer att behöva hjälpmedlet hemma efter utskrivningen, bekostas av Enköpings kommun. Enköpings kommun tillhandhåller hjälpmedel i ett basförråd på Enköpings lasarett för att underlätta hemgången, för inträning under sjukhusvistelsen och smidighet i administrationen. Under vistelse på Akademiska sjukhuset rekvireras endast rullstolar med dynor på Enköpings kommuns bekostnad i detta syfte. 15

18 Skolhjälpmedel för vuxna Skolhuvudmannen har ansvar för att vuxenstuderande elev med funktionsnedsättning ska fungera i skolmiljön och tillgodogöra sig undervisning. Ex arbetsstol/-bord förskrivs inte. Basutrustning för visst boende Basutrustning för ett visst boende ansvarar respektive verksamhetschef i hemtjänst/boende för, enligt arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Utrustningen är inte individuellt förskriven. Det åligger arbetsgivaren att tillse att arbetsmiljön är bra. Boendet utrustas så att miljön motsvarar de behov som de boende och personalen har oavsett vem som för tillfället bor där. Allmänna rullstolar undantas och går under hjälpmedelsverksamhetens ansvar. Hjälpmedelsbudgeten omfattar alla individuellt förskrivna hjälpmedel, som ingår i omvårdnadsarbetet kring en vårdtagare. Hjälpmedelsbudgeten och policy/riktlinjer är kommunövergripande Ansvarsfördelningen mellan individuella hjälpmedel som ingår i kommunens hjälpmedelsverksamhet respektive de olika boendena, är preciserad i tabellform nedan. Vid konflikt mellan Arbetsmiljölagen och HSL står ingen av lagarna över den andra, jämkning måste ske från båda håll. Fördelning mellan individuella hjälpmedel och basutrustning Korttidsboende med dygnet runt service där personen inte är skriven Solgårdens korttidsboende och trygghetsplatser, Åsundagårdens gästenhet, Trögdshemmets korttidsplatser och Liljegårdens korttidsplatser. Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Sängar med tillbehör såsom sänglyftar grindar grindskydd uppresningsstöd dävertar/lyftbågar basmadrasser Lyftar, både mobila och stationära Lyftselar, allmänna för akut behov Hjulsatser Hygienstolar elektriskt tiltbara och höjoch sänkbara Armstöd till toalett vid ny/ombyggnation av boende Duschvagnar utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar, Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Förflyttningshjälpmedel: Rullstolar Gåbord manuella och elektriska Rullstolar manuell Rullstolar manuella allmänna Rullstolar elektriska Rollatorer Lyftselar Antidecubitusmadrasser hög nivå Överflyttningshjälpmedel: vårdbälten/gåbälten glidbrädor, glidmattor vridplattor med eller utan handtag överflyttningsplattformar Duschstolar/pallar Hygienstolar Toalettstolsförhöjningar/handtag 16

19 utrustning som inte förskrivs Äta/dricka-hjälpmedel individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar, tyngdtäcken eller eldriven vårdarmanövrering för rullstolar avsedd för personal. Omvårdnadsboende med dygnet runt service Gläntan, Gröngarns omvårdnadsboende, Kryddgårdens demensboende, Liljegården, Lillsidans omvårdnadsboende, Ljunggården, Malin, Orion, Rosengården, Tallgården, Trögdshemmet och Åsundagården Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Sängar med tillbehör såsom sänglyftar grindar grindskydd uppresningsstöd dävertar/lyftbågar basmadrasser Lyftar, både mobila och stationära Lyftselar, allmänna för akut behov Duschvagnar Hygienstolar elektriskt tilt-, höj- och sänkbara Armstöd till toalett vid ny/ombyggnation av boende Hjulsatser utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar, utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar, tyngdtäcken eller eldriven vårdarmanövrering för rullstolar avsedd för personal. Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Förflyttningshjälpmedel: Rullstolar Gåbord manuella och elektriska Rullstolar manuell Rullstolar manuella allmänna Rullstolar elektriska Överflyttningshjälpmedel vårdbälten/gåbälten glidbrädor, glidmattor vridplattor med eller utan handtag överflyttningsplattformar Lyftselar Antidecubitusmadrasser Toalettstolsförhöjningar Armstöd till toalett Hygiensstolar Duschstolar/pallar Äta/dricka-hjälpmedel osv. enligt beslutade produktgrupper. Bostäder med särskild service för vuxna Avsedda för tungt fysiskt funktionshindrade med kognitiva nedsättningar samt äldre LSS-personer. Hornugglegränd 11, Vulcanusvägen 14. Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Sängar med tillbehör såsom sänglyftar grindar grindskydd Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Förflyttningshjälpmedel Rullstolar Gåbord manuella och elektriska Rullstolar manuell 17

20 uppresningsstöd dävertar/lyftbågar basmadrasser Lyftar, både mobila och stationära Lyftselar, allmänna Hygienstolar elektriskt tilt-, höj- och sänkbara Hjulsatser utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar, utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar eller tyngdtäcken. Rullstolar manuella allmänna Rullstolar elektriska Drivaggregat elektiskt /elrullstol med vårdarmanövrering - Överflyttningshjälpmedel vårdbälten/gåbälten glidbrädor, glidmattor vridplattor med eller utan handtag överflyttningsplattformar Lyftselar Antidecubitusmadrasser Toalettstolsförhöjningar Hygiensstolar Duschstolar/pallar Duschvagnar Äta/dricka-hjälpmedel osv. enligt beslutade produktgrupper. Bostäder med särskild service för vuxna Avsedda för yngre LSS-personer med varierade fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Golfgatans gruppboende. Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Lyftar, både mobila och stationära Lyftselar, allmänna Hygienstolar elektriskt tilt-, höj- och sänkbara Hjulsatser utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar, utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar eller tyngdtäcken. Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Förflyttningshjälpmedel Rullstolar Gåbord manuella och elektriska Rullstolar manuell Rullstolar manuella allmänna Rullstolar elektriska Drivaggregat elektiskt /elrullstol med vårdarmanövrering Överflyttningshjälpmedel vårdbälten/gåbälten glidbrädor, glidmattor vridplattor med eller utan handtag överflyttningsplattformar Lyftselar Sängar med tillbehör såsom sänglyftar grindar grindskydd uppresningsstöd dävertar/lyftbågar 18