RIKTLINJER 1 (34)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RIKTLINJER 1 (34) 2013-01-01"

Transkript

1 HEBY100 v RIKTLINJER 1 (34) Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Storgatan Heby

2 2 (34) Riktlinjer för Fastställd av Framtagen av TEKNISKA HJÄLPMEDEL BFÄO MALIN ANGER BJÖRN DAHLSTRÖM Enhet Datum Giltighetstid VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN TILLSVIDARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hjälpmedelsorganisation i Sverige 4 Läkemedelsverket 4 Socialstyrelsen 4 Hjälpmedelsinstitutet 4 Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser 4 HSL, Hälso- och sjukvårdslagen 4 LSS, Lagen om Särskilt stöd och Service 5 Hjälpmedel för den dagliga livsföringen 5 CE-märkning 6 Lagen om medicintekniska produkter 6 Behörighet att förskriva och prova ut tekniska hjälpmedel 7 Kvalitetskrav 8 Heby kommuns organisation angående tekniska hjälpmedel 8 Ansvar Heby kommun 8 Upphandling 9 Sortimentgruppsarbetet 9 Heby kommuns policy angående tekniska hjälpmedel 10 Prioriteringsgrunder för förskrivning av medicintekniska produkter 10 Förskrivningsrätt 10 Förskrivaransvar 11 Specialanpassning 12 Hjälpmedel som kräver särskild prövning 13 Korttids lån 13 Vid utskrivning från sjukhus 14 Hjälpmedelsanvändarens ansvar 14 Tillfällig vistelse utomlands 14 Förskrivning till person skriven i annan kommun 14 Utländsk medborgare 14 Antal hjälpmedel som får förskrivas 14 Dubbelutrustning 15

3 3 (34) Hygienrutiner 15 Flytt från Heby kommun 15 Flytt till Heby kommun 15 Flytt inom Heby kommun 15 Återlämning 15 Stulet eller skadat hjälpmedel 16 Byte av hjälpmedel/ersättning av utslitna hjälpmedel 16 Ansvar individuella och arbetstekniska hjälpmedel 16 Individuellt förskrivna hjälpmedel 16 Arbetstekniska hjälpmedel/utrustning för visst boende 16 Funktionshindrades arbetssituation 17 Arbetsplats 17 Daglig verksamhet 17 Skola 17 Avgifter tekniska hjälpmedel 17 Försäljning 17 Avgifter 18 Transporter 18 Riktlinjer för förskrivningar inom produktområden 18 Personlig medicinsk behandling 19 Personlig vård 19 Förflyttning 21 Hushållet 27 Utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler 28 Kommunikation och information 32 Hantering och transporter av produkter 34

4 4 (34) Hjälpmedelsorganisation i Sverige Läkemedelsverket Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av tillverkare och produkter tillika specialanpassade produkter. Socialstyrelsen Socialstyrelsen ansvarar för tillsynen över den yrkesmässiga användningen av medicintekniska produkter. Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet, HI, är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. HI arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. HI s huvudmän är Staten och Sveriges Kommuner och Landsting. HI s verksamhet omfattar provning, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information. Upphandlingsverksamheten har varit omfattande men är under avveckling och övergår till ansvariga sjukvårdshuvudmän. Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser för personer med funktionshinder: Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 1982:763 Lagen om medicintekniska produkter 1993:584 Föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen med krav på verkställighetsföreskrifter och krav på kvalitetssystem, förskrivningsprocessen samt om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1 Patientdatalagen 2008:335 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Lagar, förordningar och föreskrifter är bindande författningar. HSL, Hälso- och sjukvårdslagen Hjälpmedelsförsörjningen är en del av hälso- och sjukvårdshuvudmännens, d.v.s. Landstingens och Kommunernas, ansvar enligt HSL 3b och 18b. Den lagstadgade skyldigheten för sjukvårdshuvudmannen att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade lyfts fram i just HSL, som utgår från de resurser som tilldelats för ändamålet och enligt de riktlinjer som fastläggs av ansvarig sjukvårdshuvudman. Att Landsting och Kommuner har dessa skyldigheter innebär inte att en brukare har

5 5 (34) motsvarande rättighet, HSL är inte en rättighetslag. Det går därför inte att överklaga vårdbeslut till domstol. Det framhålls att en god tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Enligt HSL är ändamålet för hälso- och sjukvården en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att den särskilt skall; vara av god kvalitet och tillgodose brukarens behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för brukarens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan brukaren och hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt HSL gäller inte skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel sådana hjälpmedel som kan erhållas med ekonomiskt stöd från annan huvudman. T.ex. ansvarar arbetsförmedlingen och försäkringskassan för arbetshjälpmedel på den enskildes arbetsplats, för yrkesinriktad rehabilitering. LSS, Lagen om Särskilt stöd och Service Denna lag är en rättighetslag men omfattar inte hjälpmedel, dessa går under HSL. Skydds- och tvångsåtgärder Sänggrindar, rullstolsbord, bälten och selar till rullstol samt andra hjälpmedel som hindrar en person att resa sig, komma ur sängen eller röra sig fritt kräver personens samtycke för att förskrivas. Vid förskrivning av t.ex. bälte skall Heby kommuns rutin för området Vissa skyddsåtgärder följas. Hjälpmedel för den dagliga livsföringen I propositionen som ledde fram till nu gällande lag framhölls att tekniska hjälpmedel bör omfatta hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt hjälpmedel för vård och behandling. Med hjälpmedel för den dagliga livsföringen avses främst de hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan person skall kunna: Tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin hygien m.m.) Förflytta sig Kommunicera med omvärlden Fungera i hemmet och närmiljön Orientera sig

6 6 (34) Sköta vardagslivets rutiner i hemmet Gå i skolan Delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter CE-märkning CE-märkningen innebär at företaget svarar för att produkten uppfyller kravet i det medicintekniska produktdirektivet. Sedan gäller att alla medicintekniska produkter ska vara CE-märkta när de lämnar tillverkaren. Lagen om medicintekniska produkter Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor enbart eller i huvudsak 1 påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom 2 påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder 3 undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process Kvalitetskrav: Produkterna, hjälpmedlen skall vara lämpliga för sin användning. Produkten är lämplig om den vid normal användning för sitt ändamål uppnår den prestanda som tillverkaren avsett och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa hos brukare, användare och andra. Sammanfattning av hjälpmedlens uppgifter enligt Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet: Förebygga framtida förluster av funktion och förmåga Förebygga eller vidmakthålla funktion och förmåga Kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet Begreppet medicintekniska produkter, MTP indelas i tre grupper: Grupp I Medicinteknisk utrustning Grupp II Arbetsteknisk utrustning Grupp III Individuellt utprovade tekniska hjälpmedel Förbrukningsmaterial omfattas ej. Exempel på utrustning/hjälpmedel som ingår i de olika grupperna: Grupp I Medicinteknisk utrustning Blodtrycksmätare Inhalatorer TENS-apparater Ventilatorer

7 7 (34) Grupp II Arbetsteknisk utrustning Duschvagnar Personlyftar Ställbara sängar Grupp III Individuellt utprovade tekniska hjälpmedel Avancerade hjälpmedel = A-hjälpmedel, t.ex. rullstolar, elrullstolar, arbetsstolar, hygienstolar, ställbara sängar, personlyftar. Bashjälpmedel = B-hjälpmedel, t.ex. toalettstolsförhöjare, duschpallar, rollatorer, dynor till rullstolar. Behörighet att förskriva och prova ut tekniska hjälpmedel Behörighet att förskriva och prova ut hjälpmedel är inte reglerad i lag. Det är sjukvårdshuvudmannens ansvar att besluta om vem som får prova ut och förskriva men som för övrig hälso- och sjukvård krävs välutbildad personal för att god vård ska kunna ges. Enligt Socialstyrelsen föreskrifter SOSFS 2008:1 och allmänna råd, som är utarbetade i samråd med Läkemedelsverket gällande användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, skall dessa föreskrifter och råd tillämpas; vid användning och hantering av medicintekniska produkter på brukare, vid förskrivning samt utlämnande av medicintekniska produkter till brukare, vid tillförande av medicintekniska produkter till brukare och vid rapportering av negativa händelser och tillbud i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Enligt Patientsäkerhetslagen bär förskrivaren själv ansvar för hur arbetsuppgifterna utförs, att arbetsuppgifterna fullgörs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, att lagar följs inom verksamhetsområdet. Kraven på god vård bygger på respekt för brukarens självbestämmande och integritet och så långt det är möjligt ska eftersträvas att vården utformas och genomförs i samråd med brukaren. Enligt propositionen Stärkt patientinflytande (1998/99:4), omfattar bestämmelsen i HSL dock inte möjligheten för brukaren att välja hjälpmedel.

8 8 (34) Kvalitetskrav Krav ställs på kvalitetssystem med lokala instruktioner. Vårdgivaren ansvarar för att gällande lagar efterlevs beträffande medicintekniska produkter. Följaktligen skall vårdgivaren tillse att: det finns rutiner för tillverkning och egentillverkning av medicintekniska produkter det finns rutiner för en säker användning och hantering av medicintekniska produkter endast säkra och medicintekniskt ändamålsenliga medicintekniska produkter, och till dessa, anslutna informationssystem används på brukare endast säkra och medicintekniskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, utlämnas respektive tillförs brukare hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användandet av medicintekniska produkter medicintekniska hjälpmedel som förskrivits, utlämnats eller tillförts till brukare kan spåras anmälningsplikten avseende olyckor och tillbud är fastställd i en lokal instruktion och det av instruktionen framgår vem eller vilka som har ansvaret fastställda rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas och säkras information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut görs tillgänglig för all personal kvalitetssystemen ovan är dokumenterade och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter Ansvar Heby kommun HEBY KOMMUNS ORGANISATION ANGÅENDE TEKNISKA HJÄLPMEDEL Ansvarig vårdgivare är vård- och omsorgsförvaltningen i Heby kommun. Tekniska hjälpmedel är en del av Vård och Omsorg inom kommunens socialförvaltning. Heby kommun har ansvaret för tekniska och kognitiva hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning från 21 år och äldre i eget boende och i särskilda boendeformer. Budgetansvarig för Tekniska hjälpmedel i Heby kommun ansvarar för: budget sortiment riktlinjer och rutiner

9 9 (34) Upphandling förskrivningsrätt övrig hantering av tekniska hjälpmedel inom kommunen Upphandlingarna sker i samverkan mellan länets kommuner genom Hjälpmedel Uppsala Län (HUL), som sköter administrationen. Både när det gäller upphandling av produkter och tjänster. Avtal tecknas av respektive kommun med avtalspartnern. För service, reparation samt rekonditionering av B-hjälpmedel kan olika avtalspartners för respektive kommuner förekomma med anledning av lokala avvikelser och behov. Vad gäller produktupphandling kan även där förekomma lokala avvikelser. För att uppnå en kostnadseffektiv verksamhet så köper och säljer kommunerna i länet begagnade samt udda A-hjälpmedel mellan varandra, genom HUL. HUL är en serviceenhet som bistår kommunerna i hjälpmedelsfrågor med specialkompetens och praktisk hantering kring A-hjälpmedel. Det gäller t.ex. administration/beställningar tillgängligt sortiment distribution och förrådshantering konsultation vid hjälpmedelsutprovning teknisk service förskrivarutbildningar upphandlingar sortimentsgruppssamordningar Sortimentgrupps arbetet För länets kommuner är det gemensamma sortimentsgruppsarbetet grunden inför upphandlingar av tekniska hjälpmedel. Arbetet är ansvarsfullt med tanke på att kravspecifikationerna som arbetats fram är avgörande för vilket sortiment som kommer att upphandlas. Sortimentet måste ha tillräcklig bredd för att möta alla typer av funktionsnedsättningar. Mångfalden måste också värnas för möjligheten att tillgodose många funktionshindrade personers olika behov. Dessutom måste hänsyn tas till att ju större kvantiteter av en produkt som upphandlas desto bättre prisbild. Dock finns risk för likriktning vid för stora upphandlingar. I sortimentsgruppsarbetet deltar representanter från varje kommun, landstinget och handikapp organisationerna. Respektive representant avses inhämta och föra vidare synpunkter/information till och från förskrivare, brukare och personal i kommunen om hjälpmedelssortimentet. Representanterna i sortimentsgruppen lämnar synpunkter på befintligt sortiment, provar nya artiklar och gör utvärderingar. Gruppen föreslår produktbyte och överväger antal produkter inom samma funktion. Utvärdering och bedömning skall ske med avseende på medicinsk funktion, tekniska och ekonomiska synpunkter.

10 10 (34) Om sortimentsgrupperna föreslår att tillföra eller ta bort en funktion tas beslut om detta hos budgetansvarig för tekniska hjälpmedel i Heby Kommun. Sortimentsgrupperna bestämmer inte vilka produktgrupper som ska upphandlas. Det är ett policybeslut som tas av nämnden. Deltagarna kan framföra åsikter. Ett likartat sortiment eftersträvas länsövergripande men lokala skillnader kan förekomma, på grund av skillnader i lokala behov och lokala riktlinjer. HEBY KOMMUNS POLICY ANGÅENDE TEKNISKA HJÄLPMEDEL Prioriteringsgrunder för förskrivning av medicintekniska produkter i HEBY kommun: Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen skall alltid väljas, framför en mer avancerad. En helhetsbedömning skall alltid göras varvid andra åtgärder i form av ändrade vanor och sätt att utföra aktiviteter görs innan förskrivning av hjälpmedel sker. Brukarens egen aktivitet prioriteras framför personal/närståendes behov. Svåra och omfattande funktionsnedsättningar med stort stödbehov prioriteras framför mindre omfattande funktionsnedsättningar med lägre stödbehov. Grundläggande personliga aktiviteter, såsom äta/dricka, sköta sin hygien, toalettbesök, förflytta sig, prioriteras medan aktiviteter såsom hushållsarbete och matlagning inte prioriteras. Grundläggande kognitiva förmågor prioriteras såsom tidsuppfattning, förmåga att strukturera vardagliga aktiviteter samt minnesstöd. Ett boende utrustas, alltså hem och närmiljö, och vissa åtgärder i skolmiljö. Däremot t.ex. inte fritidsboende, resor, åtgärder för bil, fritidsaktiviteter och arbetsplats. Långvariga, bestående funktionsnedsättningar prioriteras framför övergående, tillfälliga behov. Förskrivningsrätt Rätt att förskriva hjälpmedel för funktionsnedsättningar avseende rörelsehinder och kognitiva funktionsnedsättningar tillkommer endast kommunanställda, landstingsanställda och för kommunen avtalad entreprenörsanställda leg. arbetsterapeuter och leg. sjukgymnaster. Till detta kan tillkomma förskrivningsrätt för speciell sjuksköterska som genomgått utbildning avseende specialmadrasser för antidecubitusbehandling. Krav att personen har behörig utbildning och har tagit del av de riktlinjer och anvisningar som gäller för Heby kommun.

11 11 (34) Nyanställda skall informeras om Heby Kommuns riktlinjer, genomgå förskrivningsutbildning, därefter förs personerna upp på en förskrivarlista av budgetansvarig. Förskrivaren skall föra journal enligt Patientdatalagen, samt se till att produkten registreras i data system och hjälpmedelsinnehavet dokumenteras på person, detta gäller kommunanställda förskrivare. Förskrivaransvar Förskrivaren skall följa Heby kommuns riktlinjer och anvisningar för tekniska hjälpmedel. Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinteknisk produkt till en brukare ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. Behovsbedömningen görs alltid utifrån en helhetssyn på brukarens situation, av dennes medicinska status, av hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera aktuell funktionsnedsättning. Eventuella kontraindikationer tas också med i bedömningen. I förskrivningen ingår att: 1 prova ut och anpassa produkten till brukaren, 2 samordna produkten med eventuellt tidigare till brukaren förskrivna utlämnade eller tillförda produkter, 3 bedöma behovet av anpassning i brukarens hemmiljö för att produkterna skall fungera tillsammans på ett säkert sätt, 4 ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om behov finns, 5 informera användaren/närstående/personal om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, 6 instruera och träna användaren/närstående/personal, 7 följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till brukaren fram till dess behovet upphört eller ansvaret för brukaren har tagits över av någon annan. Hjälpmedlet skall komplettera eventuella andra rehabiliterande åtgärder och får inte bli alternativ till aktiv rehabilitering. Tidigare förskrivna hjälpmedel som ersätts av det nya skall återlämnas och avregistreras, vilket förskrivaren ansvarar för. Om hjälpmedlet är avgiftsbelagt ska förskrivaren skriva underlag för fakturering respektive underlag för upphörande av avgift när hjälpmedlet återlämnas. Förskrivaren skall upplysa brukaren om lånevillkor, avgifter, försäkringar etc. Förskrivaren skall rapportera avvikelser av betydelse för patientsäkerheten till Medicinskt ansvarig sjuksköterska, enligt Anmälningsskyldighet i Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården.

12 12 (34) Instruera, träna, informera Förskrivaren funktionskontrollerar och justerar inställningar innan hjälpmedlet tas i bruk. Förskrivaren ansvarar för att ev. montering utförs. Förskrivaren ansvarar för att instruera brukaren, eller om det inte är möjligt, närstående och ev. personal, hur hjälpmedlet ska användas. Förskrivarens ansvar omfattar dock inte att informera all personal som finns runt brukaren. Lokala rutiner för att personalen har tillräcklig kompetens och får den information som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter ska finnas inom respektive verksamhet. Informationen bör lämnas både i skriftlig och muntlig form och vara anpassad till brukarens/personalens förutsättningar. Tillverkarens bruksanvisning bör om möjligt lämnas med hjälpmedlet. Information om användningsområde och syfte med hjälpmedlet ges samt eventuella begränsningar liksom även tillverkarens råd för skötsel och underhåll. Ändring i bruksanvisning får endast göras vid specialanpassning. Efter erforderlig information ansvarar brukaren eller närstående/personal för att hjälpmedlet sköts på överenskommet sätt. Förskrivaren skall även informera om kommunens ansvar för reparation och vem brukaren eller närstående/personal kan kontakta när behov av reparation uppstår. Förskrivaren informerar också om vem som kontaktas vid förändrade förutsättningar. Förskrivaren måste förvissa sig om att brukaren har tillräckliga funktionella och kognitiva förutsättningar och kunskaper att hantera sitt hjälpmedel. Träning kan vara nödvändig och kan efter uppgjord plan överlåtas på annan person, delegeras. Delegering Delegering enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS, Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård: Den delegerade arbetsuppgiften ska vara klart definierad, beslutet ska vara personligt, den som meddelar delegeringsbeslut skall vara både formellt och reellt kompetent för den arbetsuppgift det gäller, beslutet ska vara tidsbegränsat - högst ett år, och alla delegeringsbeslut ska dokumenteras och undertecknas av både den som delegerar och den som mottar arbetsuppgiften. Uppföljning, utvärdering av funktion och nytta När brukaren använt sitt hjälpmedel en tid ska förskrivaren göra en uppföljning och ta reda på brukarens upplevelse av hur hjälpmedlet fungerat både för den enskilde brukarens skull och för möjligheten att dra slutsatser om nya åtgärder för brukaren samt för kunskapsutveckling. Specialanpassning Att initiera specialanpassning innebär undersökning om alternativa hjälpmedel finns som eliminerar behovet av specialanpassning. Om anpassning av hjälpmedlet inte är tillräckligt för att tillgodose behovet behöver hjälpmedlet specialanpassas. Specialanpassning är sådana ingrepp som inte ryms inom tillverkarens medgivande, så enligt Produktansvarslagen är inte tillverkaren ansvarig för produkten. Om en

13 13 (34) specialanpassning måste göras skickar förskrivaren en skriftlig anvisning för specialanpassningen till tekniker på HUL. Ansvaret för produktens färdiga egenskaper ligger hos den som utfärdar anvisningen. Produktansvaret övergår till förskrivaren. Förskrivaren ska godkänna den utförda specialanpassningen innan brukaren kan börja använda hjälpmedlet. Specialanpassningen dokumenteras både av tekniker på HUL och av förskrivaren. Hjälpmedel som kräver särskild prövning Alla hjälpmedel utanför sortiment samt elrullstolar, el-arbetsstolar, kognitiva hjälpmedel, tak monterade personlyftar eller andra kostnadskrävande hjälpmedel kräver särskild prövning. Ärendena behandlas av budgetansvarig för tekniska hjälpmedel i Heby kommun. Korttids lån Med korttids lån menas ett lån av hjälpmedel, A- eller B-hjälpmedel, i högst 3 månader. Elrullstol kan inte korttids lånas. Lånet kan ske i samband med tillfällig skada/funktionshinder eller p.g.a. vistelse på annan ort eller tillfällig vistelse i Heby kommun. Den funktionshindrade tar i första hand med sig sina hjälpmedel hemifrån. Hemkommunen är ansvarig. Korttids lån är inte en prioriterad åtgärd enligt kommunens ansvar utifrån HSL utan framförallt en service som kommunen tillhandahåller invånare i kommunen samt besökare. Om en person får kvarstående funktionshinder kontaktas en förskrivare för bedömning av om en förskrivning bör ske. Avgift för korttidslån fastställs av kommunfullmäktige. Korttids lån utan råd Korttids lån är inte en insats enligt HSL och kräver ingen dokumentation. En person lånar ett hjälpmedel och tar eget ansvar för lånet och återlämning av hjälpmedlet. Inga råd ges vad gäller hur man använder hjälpmedlet. Korttids lån med generella råd Ett generellt råd kan vara en information om hur ett hjälpmedel kan ställas in eller användas. Råd för hjälp till egenvård kräver ingen dokumentation. Korttids lån med individuella råd Utprovning av hjälpmedel sker. Följaktligen en HSL insats, som kräver uppföljning och medför dokumentations ansvar.

14 14 (34) Vid utskrivning från sjukhus Landstinget står för all utrustning och alla hjälpmedel som endast är avsedda att användas på sjukhuset. Hjälpmedel som provas ut under vistelse på sjukhus och där avsikten är att den funktionshindrade kommer att behöva hjälpmedlet hemma efter utskrivningen, bekostas av Heby kommun. Hjälpmedelsanvändarens ansvar Heby kommun lånar ut hjälpmedlet till brukaren. Hjälpmedel skall användas till vad det är avsett för och som tillverkaren ansvarar för enligt Produktansvarslagen. Användaren som brukar och hanterar hjälpmedlet på ett sätt som det inte är avsett för, är själv ansvarig om det inträffar en olycka. Hjälpmedelsanvändaren ansvarar för att sköta och vårda hjälpmedlet samt anmäla om hjälpmedlet behöver reparation. Ändras behovet anmäler användaren det till ansvarig förskrivare. Hjälpmedelsanvändaren ansvarar för att anmäla till förskrivaren när hjälpmedelsbehovet upphör och återlämna hjälpmedlet när det inte längre används. Tillfällig vistelse utomlands Hjälpmedel som medförs vid tillfällig utlandsvistelse måste alltid återföras till hemorten. Hjälpmedelsanvändaren står själv för alla kostnader för transport, eventuella behov av reparationer osv., varför reseförsäkring skall tecknas och betalas av hjälpmedelsanvändaren. Förskrivning till person skriven i annan kommun Huvudprincipen är att förskrivning endast sker till Hebys kommuninvånare. Den funktionshindrades hemlandsting/kommun är ansvarig och står för kostnaden för tekniska hjälpmedel. Den funktionshindrade tar med sig hjälpmedlen från hemkommunen. Som en service kan viss begränsad korttids utlåning ske mot avgift. Utländsk medborgare För utländsk medborgare som vistas i Heby kommun för vård/behandling gäller: Söker brukaren asyl betalar Migrationsverket akutsjukvård och de tekniska hjälpmedel som är kopplade till det. Har brukaren uppehållstillstånd kan hjälpmedel förskrivas. Uppehållstillståndet, som framgår av passet, kontrolleras av förskrivaren. Antal hjälpmedel som får förskrivas Endast ett boende, i vilket brukaren är mantalsskriven utrustas. Antalet hjälpmedel i boendet bedöms individuellt efter den funktionshindrades behov. T.ex. kan bostadens

15 15 (34) utformning samt närmiljön i vissa fall medföra att flera hjälpmedel behövs, som exempelvis 2 st gånghjälpmedel. Dubbelutrustning Dubbelutrustning är inte en prioriterad resurs. Brukaren tar i första hand med sig sina hjälpmedel hemifrån. Hjälpmedel för exempelvis resor och fritidshus, kan utlånas mot avgift, samma avgift som vid korttids lån. Generellt gäller det då bara hjälpmedel som finns i sortiment. Personlig utprovning/hembesök kan inte alltid utföras eller begäras, varför normalt förskrivaransvar inte föreligger. Undantag kan göras i begränsad omfattning för kommuninvånare som utbildar sig på annan ort och där förskrivna hjälpmedel är svåra att medföra. Hygienrutiner Hygienrutiner inom kommunal vård 2012, kapitel 14, från sektionen för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset ska följas. Se medicinskt ansvarig sjuksköterska rutin för vårdhygien Flytt från Heby Kommun Grundpolicyn är att hjälpmedel återlämnas till Heby kommun vid flytt från orten. Undantag kan göras för vissa hjälpmedel som behövs omedelbart för den dagliga livsföringen på nya orten, samt vissa specialanpassade hjälpmedel. Hjälpmedelsanvändaren kontaktar ansvarig förskrivare. Förskrivaren kontaktar budget- och verksamhetsansvarig Heby kommun för samråd och kontakt tas med nya vårdgivaren för eventuellt övertagande av hjälpmedel. Vid ett övertagande har den nya kommunen ägandeansvaret samt underhållsansvar av hjälpmedlet. Kommunen skall eftersträva att brukaren inte blir utan hjälpmedel på grund av flyttning. I övrigt får brukaren kontakta hjälpmedelsverksamheten på den nya orten för att få sina behov tillgodosedda. Flytt till Heby kommun Vid inflyttning från annan kommun tas frågor om eventuellt övertagande av hjälpmedel från tidigare kommun upp med verksamhets- och budgetansvarig. Flytt inom Heby kommun Förskrivna hjälpmedel medtas vid flytt till annan bostad inom kommunen. För transportkostnaden står användaren, undantag görs för stationära och mobila lyftar samt individuellt utprovad säng. Återlämning När hjälpmedlen inte längre används eller behovet har förändrats skall hjälpmedlet återlämnas. Hjälpmedelsanvändaren eller närstående/personal anmäler till ansvarig förskrivare. I första hand står låntagaren för transporten, men om svårigheter uppstår kan kommunens hjälpmedelsverksamhet ombesörja transporten mot en avgift. För lyft eller säng gäller att hjälpmedlet hämtas av företag med upphandlingsavtal. Eventuella återställningskostnader i bostaden vid demontering ersätts inte.

16 16 (34) Återtagande mot brukarens vilja kan göras Om förskrivare som vid behovsbedömning upptäcker att brukaren har hjälpmedel som inte längre kompenserar för de funktionshinder brukaren numera har och förskrivaren bedömer att behovet inte är av den art att fortsatt lån är motiverat utifrån gällande riktlinjer, kan förskrivaren besluta att hjälpmedlet ska återlämnas. Detta kan ske även om brukaren vill behålla hjälpmedlet. Det ingår i helhetsbedömningen av situationen. Stulet eller skadat hjälpmedel Förskrivaren informerar brukaren om att teckna hemförsäkring som täcker hjälpmedel i hemmet och dess närmiljö. Försäkringen ska gälla i samband med stöld eller brand. Får brukaren ersättning från försäkringsbolag för förlorat eller skadat hjälpmedel ska ersättningen betalas till ägaren av hjälpmedlet d v s Heby Kommun. Skada uppkommen vid normal användning av hjälpmedlet ansvarar kommunens hjälpmedelverksamhet för. I uppenbara fall av vårdslöshet debiteras brukaren. Likaså om brukaren själv medvetet ändrar funktioner som påverkar hjälpmedlets säkerhet och funktion. Brukaren har i sådant fall förbrukat sin möjlighet att få låna hjälpmedel av kommunens hjälpmedelsverksamhet. Byte av hjälpmedel/ersättning av utslitna hjälpmedel Byte görs då förskrivet hjälpmedel inte går att reparera eller då det är mer kostnadseffektivt att byta ut än att reparera. Vid byte för att ersätta utslitet hjälpmedel skall ny bedömning göras efter gällande riktlinjer. Eventuella avgiftsbelagda tillbehör, t.ex. korg till rollator, som tillhör brukaren ersätts med nya i de fall hjälpmedlet inte kan repareras. Ett tidigare förskrivet hjälpmedel kan ersättas med en senare modell endast om det är medicinskt motiverat. ANSVAR INDIVIDUELLA HJÄLPMEDEL OCH GRUNDUTRUSTNING Individuellt förskrivna hjälpmedel Teknisk hjälpmedelsbudget omfattar alla individuellt förskrivna hjälpmedel, i både eget och särskilt boende. Arbetsteknisk utrustning/hjälpmedel för särskilt boende Grundutrustning - Arbetstekniska hjälpmedel/utrustning för ett visst boende ansvarar respektive enhetschef på boendet för, enligt arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Det åligger arbetsgivaren att tillse att arbetsmiljön är bra. Boendet

17 17 (34) utrustas så att miljön motsvarar de behov som de boende och personalen har, oavsett vem som för tillfället bor där och hjälpmedlen inte är individuellt förskrivna. Till grundutrustning räknas: Allmän transportrullstol Lyft (mobil och stationär) Allmän lyftsele Duschvagn Matningsstol Mobil duschstol Allmän Duschstol/pall Sängar med tillbehör (såsom grindar, madrass) Födointagshjälpmedel t.ex. petemot-kant/tallrik pipmugg bestick med tjockt handtag Glidlakan Funktionshindrades arbetssituation Arbetsplats Hjälpmedel för den funktionshindrades arbetssituation på arbetsplatsen bekostas av arbetsgivare eller försäkringskassa. Daglig verksamhet Daglig verksamhet räknas som arbetsplats och är inget boende. Tekniska hjälpmedel avsedda att användas endast på daglig verksamhet för att utföra ett arbete eller andra aktiviteter får inte förskrivas. Individuellt förskrivna hjälpmedel för HSL insatser kan förskrivas till patient som vistas på daglig verksamhet i dem fall de ska användas vid förflyttningar, träningar, behandling t ex gåbord, tippbräda. Skola Skolhuvudmannen har kostnadsansvaret för pedagogiska hjälpmedel och att skolans miljö är anpassad för den funktionshindrade. Hemkommunen står för förflyttningshjälpmedel t.ex. rullstol, samt i begränsad omfattning hjälpmedel för daglig livsföring där hjälpmedlen är svåra att ta med. AVGIFTER TEKNISKA HJÄLPMEDEL Försäljning Försäljning av medicintekniska hjälpmedel görs i princip inte. Den försäljning som förekommer genom förskrivarna gäller endast av särskilda, beslutade produkter, t.ex. rollatorkorg. För övrigt hänvisas till apotek, hjälpmedelsfirmor och öppna handeln. Pengar återbetalas inte för eventuella återlämnade hjälpmedel.

18 18 (34) Avgifter Avgifter vid långvariga och tillfälliga lån förekommer för vissa tekniska hjälpmedel. Det finns engångsavgifter och månadsavgifter. Vilka hjälpmedel som har avgifter redogörs i en separat bilaga, Bilaga 1 Avgifter för Rehabverksamhet och tekniska hjälpmedel. Avgifter fastställs av kommunfullmäktige. Transporter Transportkostnader Brukaren ansvarar själv för att hämta respektive återlämna hjälpmedlen om det är ett lån med generella eller inga råd, t ex korttidslån och hjälpmedel vid planerade operationer. Brukaren ansvarar själv för återlämningen av alla övriga hjälpmedel när behovet upphört. Om kommunen sköter hämtning debiteras låntagaren. För beställning av leverans eller hämtning ta kontakt med arbetsterapeut. Gäller ej transporter för avancerade hjälpmedel som; säng med el-tillsats, lyftar, elrullstolar. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING INOM PRODUKTOMRÅDEN Produktområden Hjälpmedelsinstitutet använder sig av den internationella klassificeringen av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar, ISO 9999:2011, och grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Riktlinjerna berör följande produktområden: 04 Personlig medicinsk behandling 06 Ortoser och proteser 09 Personlig vård 12 Förflyttning 15 Hushåll 18 Utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler 22 Kommunikation, information och varseblivning 24 Hantering och transporter av produkter

19 19 (34) 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling Under denna rubrik finns en mängd medicinska behandlingshjälpmedel kallade medicintekniska hjälpmedel klass 1. De ska hanteras via behandlande klinik, med vilken brukaren har regelbunden kontakt och som är ansvarig för förskrivning av medicintekniska hjälpmedel klass 1. Kommunen ansvarar endast för några få produktkategorier enligt nedan Hjälpmedel för andningsbehandling Fästanordning/Hållare för syrgastub på rullstol och rollator Patient som av läkare ordineras kontinuerlig syrgasbehandling får från lungkliniken en ryggsäck för syrgasbehållare. Om ryggsäcken ej fungerar tillfredställande, får fästanordning till rollator och rullstol förskrivas. I de fall det finns specialtillverkade hållare/korgar från respektive leverantör, köps dessa in till kommunen. Budget- och verksamhetsansvarig kontaktas Rörelse-, styrke- och balans tränings redskap Ståstöd Tippbräda Förskrivs efter funktionsbedömning endast till brukare som inte klarar att stå på annat sätt och behöver daglig ståträning och när ståträningen inte kan genomföras i t.ex. träningslokal. Användning av tippbräda kräver personlig assistans eller annan person som sköter tippningen efter instruktion/delegering av sjukgymnast. 06 Ortoser och proteser Regler och rutiner för ortopedtekniska hjälpmedel inklusive ortopedtekniska skor utarbetas av Ortopedkliniken som har budgetansvar. 09 Hjälpmedel för personlig vård I princip gäller att sådana produkter som är varianter av artiklar som de flesta normalt använder och som brukar ingå som normal personlig utrustning eller i normal bostads standard, ej får förskrivas. Vissa betraktas som åtgärder för bostads anpassning Hjälpmedel för av- och påklädning Strumppådragare På- och avklädningskrok/-pinne Knappknäppare Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln

20 20 (34) 0912 Hjälpmedel vid toalettbesök Flyttbar toalett/duschstol med hjul Kan förskrivas till brukare som inte kan förflytta sig till och från toalett på annat sätt. På äldreboende och gruppboende skall hygienstol räknas som grundutrustning. Tillbehör av typen mjuksits får endast förskrivas när risk för trycksår föreligger. Toalettstolsförhöjning Kan förskrivas till brukare för att klara toalettbesök. Tillbehör av typen mjuksits får endast förskrivas när risk för trycksår föreligger. Fristående toaförhöjning Förskrivs till max två platser i bostaden därefter får brukaren köpa själv Tillbehör: sits, stänkskydd och hink Förskrivs en st. vid utprovningstillfället. Toalettsits med inbyggd lyftanordning Kan förskrivas till funktionshindrad för att denne självständigt ska klara uppresning från låga toalettstolar, då inget annat alternativ fungerar. Installationen betraktas som åtgärd för bostadsanpassning. Armstöd och/eller ryggstöd-bålstöd som monteras på toaletten Kan förskrivas då stöd är nödvändiga för uppresning eller då nedsatt bålstabilitet föranleder stöd och är nödvändigt för den funktionshindrades möjlighet att klara toalettbesök. Separat dusch och/eller lufttork till toalett Förskrivs inte. Betraktas som åtgärd för bostadsanpassning Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch Flyttbar toalett/duschstol med hjul Kan förskrivas till funktionshindrad som inte kan förflytta sig till och från dusch på annat sätt. På äldreboende och gruppboende räknas hygienstol som grundutrustning Tillbehör av typen mjuksits får endast förskrivas när risk för trycksår föreligger. Duschvagn Kan förskrivas till funktionshindrad som inte kan förflytta sig till och från dusch på annat sätt. Kontakt tas med budgetansvarig. På äldreboende och gruppboende räknas duschvagn som grundutrustning. Duschstol/pall

21 21 (34) Chassi för duschstol med uppfällbara armstöd förskrivs endast till brukare som har behov av sidoförflyttning. Badbräda Kan förskrivas Antihalkmattor och antihalkband Förskrivs inte. Kan köpas i öppna handeln. Handtag Handtag för väggmontering förskrivs inte genom hjälpmedelsverksamheten. De betraktas som åtgärd för bostadsanpassning. Skötbord Förskrivs inte. Tvättlappar, svampar och borstar Förskrivs inte. Kan köpas i öppna handeln. Hjälpmedel vid manikyr och pedikyr Förskrivs inte. Kan köpas i öppna handeln. Badkarslyft Förskrivs inte. Hjälpmedel vid hårvård Förskrivs inte. Kan köpas i öppna handeln. 12 Hjälpmedel vid förflyttning Den funktionshindrades egen förflyttningsförmåga prioriteras i hemmet och närmiljön, medan mer fritidsbetonad förflyttning inte kompenseras med tekniska hjälpmedel. Vissa avgifter förekommer Gånghjälpmedel som hanteras med en arm Stödkäpp med special utformade handtag Stödkäppar Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln

22 22 (34) Armbågskryckor (Kryckkäpp) Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln Axillarkrycka (Krycka) Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln Tillbehör: Isdubb, käpparkerare, extra doppsko. Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln Underarmskrycka (RA-kryckkäpp) Kan förskrivas Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Betastöd Kan förskrivas. Rollator Kan förskrivas till brukare med nedsatt balans och/eller gångförmåga, som är i behov av avlastning eller stöd vid gående och där enklare hjälpmedel inte är tillräckligt. Inte till brukare som enbart har nedsatt förmåga att bära/transportera föremål/varor. En allmän praxis är att rollator med stora hjul endast förskrivs när brukarens närmiljö är svårframkomlig och/eller består av grus- och eller gräsytor. Klarar inte brukaren att ta rollator in i/ut ur bostaden, kan en inomoch en utomhusrollator förskrivas. Tillbehör såsom korg, bricka, käpphållare betraktas som eget ansvar och säljs, medan påbyggnadsgrepp och ryggstöd förskrivs. Gåbord manuellt och elektriskt Kan förskrivas till brukare med nedsatt balans, uppresnings- och/eller gångförmåga, som är i behov av avlastning eller stöd vid uppresning samt gående och där enklare hjälpmedel inte är tillräckligt. Elektriskt gåbord förskrivs endast när manuellt gåbord eller gåbord med gaskolv inte är passar brukarens behov. Gåbord nr två kan endast förskrivas när det första gåbordet inte fungerar i förhållandet till brukarens funktioner eller miljö. Bilanpassningar Förskrivs inte genom hjälpmedelsverksamheten. Hänvisning till försäkringskassan som ger bidrag under vissa villkor.

23 23 (34) 1218 Cyklar Två- och trehjulig cykel Sparkcykel, par-cykel och tandemcykel samt tilläggsutrustning till cykel Förskrivs inte Rullstolar Manuell rullstol Kan förskrivas till funktionshindrad person för förflyttning där nedsatt förflyttningsförmåga inte kan kompenseras med gånghjälpmedel eller som komplement att användas vid längre förflyttningar. Förskrivaren skall bedöma de medicinska förutsättningarna vid förstagångsförskrivning. Vid utprovning skall förskrivaren noga gå igenom hur stora krav som ställs på körbarhet och komfort/sittriktighet för brukaren i förhållande till hur stolen ska användas, miljön, samt hur ofta stolen ska användas, bara sporadiskt användande eller totalt beroende. Gällande sortiment används i första hand. Om ingen rullstol i sortiment passar finns möjlighet att välja utanför sortiment. För rullstolar utanför sortiment är servicen nedsatt då reservdelar inte lagerförs. Kontakt tas med budget- och verksamhetsansvarig. På vissa särskilda boenden finns allmänna rullstolar som kan användas för tillfälliga och mer sporadiska transporter för personerna som bor där. Rullstolarna är inte personligt förskrivna, utan är grundutrustning. Avsikten är dock att minska behovet av individuellt förskrivna rullstolar om behovet endast är sporadiskt. Service och reparationer för dessa allmänna rullstolar ansvarar respektive avdelningschef för. På förskrivna rullstolar bekostas service och reparationer av hjälpmedelsverksamheten. Däremot inte däck och slang som bekostas av brukaren. Brukaren är även ansvarig för skötsel såsom rengöring. Tillbehör som åkpåse, nätkasse etc. ingår ej. Rullstol nr två kan endast förskrivas när den första rullstolen inte fungerar i förhållandet till brukarens funktioner eller miljö Eldriven rullstol Elektrisk rullstol ska kompensera nedsatt gångförmåga som inte kan tillgodoses av manuell rullstol. Funktionsförmågan ska vara så nedsatt att manuell rullstol inte kan hanteras.

24 24 (34) Kriterier: Ingen gångförmåga eller kraftigt nedsatt gångförmåga på grund av sjukdom eller smärta, dock praktiskt oanvändbar för självständig förflyttning. Med praktiskt oanvändbar menas att brukaren kan klara att förflytta sig till och från bil eller taxi men därefter ändå inte klarar att t.ex. förflytta sig i en affär trots stöd av hjälpmedel. Nedsättningen ska vara av bestående karaktär. Behovet ska ha väsentlig betydelse för brukarens dagliga liv, vara frekvent, minst 2 ggr/vecka under sommarhalvåret och ha stor betydelse för brukarens möjlighet till ett aktivt och självständigt liv. Brukaren ska kunna köra rullstolen självständigt med eller utan följeslagare, utan fara för sig själv eller andra. I trafiken ska omdöme visas. Slingstyrd elrullstol förskrivs inte. Läkare konsulteras för den medicinska bedömningen. Läkaren bedömer om det finns andra faktorer som kan påverka körförmågan såsom sjukdomar, medicinering, syn, hörsel, och kognitiva funktioner. Läkaren bedömer även brukarens möjligheter att framföra elrullstolen och lämnar ett utlåtande om huruvida innehavet av elrullstol gagnar brukarens aktivitet eller om brukarens tillstånd kan påverkas negativt av gång. Beredningsunderlag fylls i av leg Arbetsterapeut där brukarens diagnos, prognos och aktivitetsanalys framgår. Bedömningen kan kompletteras av leg. Sjukgymnast. Den sammantagna bedömningen ska grunda sig på prioritetsordningen, sid 10. Beslut fattas av budget- och verksamhetsansvarig, som skickar skriftligt besked om beslut till förskrivaren. Förskrivning sker dock av ansvarig leg. Arbetsterapeut först efter att utprovning och körning fallit väl ut och alla krav är uppfyllda och alla underlag är klara. Förvaringsmöjlighet krävs, torrt och låsbart utrymme, minst +5 grader C. Altan eller balkong är inte godkända som förvaringsplats. Förskrivaren är skyldig kontrollera förvaringsplats. Vid avsaknad av förvaringsplats som uppfyller kraven, får ej elrullstol förskrivas. Kontrakt skrivs med brukaren angående lån av elrullstol och vilka krav som gäller samt ansvarsfördelning. Utprovning skall helst ske i den miljö rullstolen är tänkt att användas. Körträningen ansvarar förskrivaren för, enligt lokala rutiner för elrullstolsträning, samt att brukaren får information om gällande trafikregler och försäkringskrav. Hastigheten på eldriven rullstol rekommenderas av HI till 10km/h. Av säkerhetsskäl kan lägre hastighet vara nödvändig. Brukaren skall informeras om att det finns risker att köra elrullstol. Förskrivaren bedömer om brukaren uppfyller kraven för elrullstolsanvändande. Uppföljning sker efter tre månader, därefter görs uppföljning en gång per år då ansvarig förskrivare bedömer om mål och krav fortfarande efterlevs. Om inte kan elrullstolen återtas.

25 25 (34) Vid omförskrivning behöver inte ansökan om ny hälsoutredning lämnas av läkare om tidigare utredning finns i brukarens akt hos budgetansvarig och brukaren har oförändrat hälso/funktionsstatus. Beredningsunderlag ska dock fyllas i, med motivering för elrullstolsbyte och lämnas till budgetansvarig. Elrullstolsanvändarens ansvar gällande försäkring och skötsel: Att använda rullstolen på ett ansvarsfullt sätt, används den vårdslöst kan elrullstolen återtas. Att sköta normalt underhåll så onödig förslitning inte uppstår. Måste reparation utföras och rengörning är nödvändig kan användaren faktureras kostnaden för rengörning. Att hålla däck pumpade samt stå för kostnaden för eventuellt material vid byte/reparation av däck och slang, hjälpmedelsverksamheten står för arbetskostnaden. Användaren kontaktar alltid förskrivaren vid behov av reparation/service dagtid. För akut åtgärder, såsom transport av elrullstol som stannat under körning, kvällar och helger kontaktar användaren Relita fastighetsjour. Brukaren får inte själv göra reparationer eller anpassningar av elrullstolen. Ansvara för kostnad av glödlampor. Ansvara för laddning av batterier regelbundet, även var l4:e dag under perioder med ringa användning till exempel vintertid. Försäkring: Att själv stå för försäkring vid stöld, brand och ansvar samt reseförsäkring om elrullstolen ska tas med utomlands. Informera ansvarig förskrivare när elrullstolen tas med utomlands. Om inte elrullstolsanvändaren uppfyller sitt ansvar, kan elrullstolen återtas. Att betala avgift för elrullstolen. Betalning sker via faktura fortlöpande så länge brukaren innehar elrullstol. Rullstol med ståfunktion Kan förskrivas till brukare som klarar att självständigt framföra stå-rullstolen och som är i behov av uppresning för att klara sitt dagliga liv i bostad och närmiljö. Vidare kan rullstol med ståfunktion förskrivas till brukare som inte kan använda andra stå-hjälpmedel, t.ex. tippbräda eller ståstöd, förutsatt att användningen är kontinuerlig, d.v.s. 3 ggr/v. Läkare konsulteras för den medicinska bedömningen, ev. andra inverkande sjukdomar och medicinering, samt läkarens bedömning av brukarens möjlighet att använda rullstol med ståfunktion. Kontakt tas med budget- och verksamhetsansvarig. Uppföljning skall ske 1 ggr/år då ansvarig förskrivare bedömer om mål och krav fortfarande efterlevs. Om inte kan stårullstolen återtas. Brukarens ansvar: se elrullstol

26 26 (34) 1224 Tilläggs utrustning till rullstolar Drivaggregat Elektriskt drivaggregat får förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. Anhörig, närstående som vårdar och som har svårt att framföra brukaren i transportrullstol kan ansöka om elektriskt drivaggregat på manuell rullstol. Hänsyn tas till brukarens vikt, eventuell funktionsnedsättning hos den anhörige samt utemiljön. Behovet måste vara frekvent, minst 2 ggr/vecka under sommarhalvåret och ha väsentlig betydelse för brukaren och närståendes vardag. Om funktionen ska utnyttjas av baspersonal tas beslut samt kostnad av respektive avdelningschef. En uppdelning av kostnaden för rullstolen respektive vårdarstyrning/drivaggregat kan göras, där hjälpmedelsverksamheten står för rullstolens kostnad. Drivaggregat som aktiveras med drivhjulen får förskrivas som alternativ till elrullstol. Kontakt tas med budget - verksamhets ansvarig. Uppföljning skall ske efter 3 månader samt en gång per år. Rullstolsbord Bälte och sele Bälte/sele och bord får endast användas för att möjliggöra aktivering och om rullstolsanvändaren själv kan lossa dem eller ge sitt samtycke. Vid förskrivning av bälte skall Heby kommuns rutin för området Vissa skyddsåtgärder följas Överflyttnings hjälpmedel Glidbräda och glidmatta/glidlakan Förskrivs endast när brukaren själv kan lägesändra eller vårdas av närstående. På särskilda boenden är detta grundutrustning. Fristående lyftbåge/golvdävert Förskrivs efter funktionsbedömning. Vridplatta Kan förskrivas om brukarens möjlighet att medverka vid förflyttning ökar. Överförflyttningsplattform Får förskrivas till brukare som inte klarar att förflytta fötterna men som ändå klarar att medverka vid förflyttningen. Vårdarbälte typ Flexibelt Förskrivs endast när brukaren har behov av en eller flera personer vid förflyttning vid gång. På särskilda boenden är detta grundutrustning Personlyftar Mobil personlyft Mobil stålyft Stationär personlyft (tak-, vägg- eller golvmonterad) Förskrivs genom hjälpmedelsverksamheten till brukare som ej kan förflyttas på annat sätt, om lyft behövs på särskilt boende ingår det i grundutrustningen.

27 27 (34) Förskrivaren skall särskilt noga avväga brukarens behov av egen medverkan med andra alternativ till överflyttning, kontra personalens arbetsinsats och rehabiliteringsbehovet kontra arbetsmiljön. Stationära personlyftar förskrivs endast när mobil lyft inte fungerar, eller om särskilda skäl föreligger t.ex. om patients medicinska status väsentligt påverkas. Personlyftar skall kontrolleras 1ggr/år enligt Svensk Standard, där följande anges: "På ägarens eller uthyrarens ansvar" skall lyften varje år provas av en sakkunnig person, som har kunskap om konstruktion, användning och skötsel. Kontrollen skall omfatta bärande delar, drivande och stoppande organ med avseende på slitage och ev. skador, samt funktionsprov av säkerhetsanordningar. Stationär lyft monterad på annan produkt: Badkarslyft och billyft får ej förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. Billyft kan i vissa fall sökas genom Försäkringskassan. Toalettstolsmonterad lyft kallas toalettsits med lyftanordning Kan förskrivas till funktionshindrad för att denne självständigt ska klara uppresning från låga toalettstolar, då inget annat alternativ fungerar. Installationen betraktas som åtgärd för bostadsanpassning. Lyftsele Förskrivas individuellt. Hjälpmedelsinstitutets kombinationslista för lyft och selar används. Lyft och sele tillsammans räknas som en funktionell enhet. Undantag gäller lyftsele som på särskilda boenden generellt används för lyft av brukare från golv. Inga anpassningar/ändringar eller lagningar får göras på selar av någon annan är hjälpmedelsleverantören. Periodisk kontroll av lyftselar genomförs 2 ggr/år av paramedicinsk personal Selar som är slitna och trasiga kastas omedelbart. 15 Hjälpmedel i hushållet Grundfunktionen att äta och dricka självständigt prioriteras men inte funktioner på högre nivå såsom hjälpmedel för matlagning, diskning och sömnad Hjälpmedel för att äta och dricka Bestick Mugg, bägare, piplock, glas Pet-emot-kant Förskrivs inte. Endast avancerade specialbestick och som inte kan köpas i öppna handeln förskrivs. På särskilda boenden är detta grundutrustning

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Riktlinjer Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Antagen av Kommunstyrelsen 94/2010 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-180 00 i www.tierp.se Riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Bilaga till SN 50/ 1 av 1 Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Bakgrund 2- Definitioner -4 Ansvar och roller Östhammar 4-8 Regler som gäller vid förskrivning av hjälpmedel 8-10 Avgifter 10-11 Andra verksamheters

Läs mer

För personer med rörelsehinder eller. kognitiva funktionsnedsättningar, 21år. och äldre i alla boendeformer

För personer med rörelsehinder eller. kognitiva funktionsnedsättningar, 21år. och äldre i alla boendeformer Socialförvaltningen Författare: Marini Adams Verksamhetssansvarig för tekniska hjälpmedel Granskad av: Vård och omsorgschef, MAS Fastställd av: Socialnämnden Utgivningsdag 2011-12-01 Utgåva nr 2 Giltig

Läs mer

Riktlinjer tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Riktlinjer tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Riktlinjer tekniska hjälpmedel Enköpings kommun RIKTLINJER TEKNISKA HJÄLPMEDEL GÄLLANDE FÖRSKRIVNING OCH AVGIFTER 2013-01-01 - tills vidare ENKÖPINGS KOMMUN För personer med rörelsehinder eller kognitiva

Läs mer

Riktlinjer för hjälpmedelshantering

Riktlinjer för hjälpmedelshantering Riktlinjer för hjälpmedelshantering 2013-11-01 Dokumentet reviderat av: Carin Thunman Områdeschef Elisabeth A Holmqvist Områdeschef Utbildnings- och omsorgsnämnden 2013-12-10 633 INLEDNING... 3 SYFTE...

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Riktlinjer för Tekniska hjälpmedel i Uppsala kommun

Riktlinjer för Tekniska hjälpmedel i Uppsala kommun Riktlinjer för Tekniska hjälpmedel i Uppsala kommun Reviderade och beslutade av: Äldrenämnden och Nämnden för vuxna med funktionshinder 2010-01-28 1 Innehållsförteckning Hjälpmedelsorganisationen i Sverige

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Enköpings kommun 2010, Vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Brittmari Hansson Tekniska hjälpmedel - i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar Kommunrehab, Vård-

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Vård- och omsorgsförvaltningen, Enköpings kommun 2015. Tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar kommunrehab inom vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer tekniska hjälpmedel

Riktlinjer tekniska hjälpmedel Riktlinjer tekniska hjälpmedel Enköpings kommun RIKTLINJER TEKNISKA HJÄLPMEDEL GÄLLANDE FÖRSKRIVNING OCH AVGIFTER 2015-04-01 - tills vidare ENKÖPINGS KOMMUN För personer med rörelsehinder eller kognitiva

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel.

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel. 3. ALLMÄNNA REGLER DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Individuella hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ryms inom begreppet Personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: hjälpmedel som

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Riktlinjer avseende hjälpmedel för daglig livsföring

Riktlinjer avseende hjälpmedel för daglig livsföring Riktlinjer avseende hjälpmedel för daglig livsföring RIKTLINJER med priser vid försäljning, avgifter för långvariga lån och avgifter för tillfälliga lån Riktlinjer antaget av socialnämnden 2012-10-02 101

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER

MEDICINTEKNISK HANDBOK REGLER OCH RUTINER MEDICINTEKNISK HANDBOK I REGLER OCH RUTINER INNEHÅLLSFÖRTECKNING LAGSTIFTNING... 4 Socialstyrelsens författningssamling... 4 Lagar... 4 Förordningar... 4 Föreskrifter... 5 SYFTE... 6 MÅL... 6 ANSVAR..6

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

2013-11-28. Lokala riktlinjer för hjälpmedel i Gävle Kommun

2013-11-28. Lokala riktlinjer för hjälpmedel i Gävle Kommun Lokala riktlinjer för hjälpmedel i Gävle Kommun 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Allmänna riktlinjer 3 Ritlinjer förskrivning inom produktnivå 5 04 Personlig Medicinsk behandlig 6 05 Hjälpmedel för träning

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje för medicintekniska produkter (MTP)/Hjälpmedel

Riktlinje för medicintekniska produkter (MTP)/Hjälpmedel RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2013-11-26 Ulrika Ström, Eva Franzén Ulrika Ström, Eva Franzén, Förvaltningsledningen 2 2014-04-08 Ulrika Ström, Eva Franzén Ulrika Ström, Eva Franzén, Förvaltningsledningen

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim

Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10. Anna Netterheim Bilaga till Dnr: VoO.2015.0103 1 (9) 2015-04-10 Vård och Omsorg Anna Netterheim Hjälpmedelsabonnemang Bakgrund Förvaltningen har fått i uppdrag från Vård- och omsorgsnämnden att utreda möjligheterna att

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER

STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER REGION STOCKHOLMS INNERSTAD MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTE RSKOR MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILITERING Sid 1 (21) UTFÄRDAD 2005-07-01 REVIDERAD 2013-03-05 HANDBOK STÖD FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA

Läs mer

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning

Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Riktlinjer skydds- och begränsningsåtgärder inom vård och omsorg för personer med allvarlig kognitiv störning Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Fastställt av: Riktlinjer Vård och äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Lånevillkor för dig som lånar rullstol

Lånevillkor för dig som lånar rullstol Lånevillkor för dig som lånar rullstol Innehåll Lån av hjälpmedel 3 Bruksanvisning och instruktion 4 Reparation 4 Du bekostar själv 4 Flytt 4 Ersättningsskyldighet 5 Återlämning 5 Regelbunden rengöring

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne

Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå. för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Hjälpmedelsrekommendationer på produktnivå för kommuner inom Samverkansorganisationen för hjälpmedelsfrågor i Skåne Mars 2011 1 Innehållsförteckning 04 BEHANDLING OCH TRÄNING... 5 04 27 STIMULATORER...

Läs mer

Interimistisk vägledning för 2010-2011

Interimistisk vägledning för 2010-2011 Interimistisk vägledning för 2010-2011 angående medicinsktekniska hjälpmedel som tillhandahålls av Hjälpmedelscentralen i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning I Vårdavtalet 2010-2012 mellan

Läs mer

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen Förskrivning av TENS-stimulator som personligt hjälpmedel TENS Transkutan Elektrisk Nervstimulering 1. Omfattning 1.1 Indikationer 1(5) 2008-0-19 TENS kan förskrivas för personer med långvariga eller akuta

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 Gäller fr o m 2001-11-01 Landstinget Halland samt Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, La- Dnr 2001:238

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Hur många är ni som besvarar enkäten?

Hur många är ni som besvarar enkäten? Hur många är ni som besvarar enkäten? Namn Antal % A. Jag besvarar enkäten ensam B. Vi är en grupp på vår arbetsplats som besvarar enkäten tillsammans 23 41,8 32 58,2 Total 55 100 1 Om mer än en rollatorer

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING

HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING Hjälpmedelsprogram Innehållsförteckning HJÄLPMEDELSPROGRAM Inledning 2 Lagstiftning 2 Syfte 2 Mål 2 Målgrupp 2 Uppföljning 2 Arbetsgrupp 2 Styrinstrument 3 HJÄLPMEDELSFÖRSÖRJNING 3 Samverkan 3 Gemensam

Läs mer

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende

Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2012-09-27 Sida 55 40./. Bilaga. Förslag till beslut gällande avgifter för den kommunaliserade hälso- och sjukvården och hjälpmedel i ordinärt boende Bakgrund

Läs mer

Egenansvar. Finns ej i nuvarande sortiment

Egenansvar. Finns ej i nuvarande sortiment 1 Förändringar, förtydliganden gällande Hjälpmedelscentralens sortiment 2010-07-01 förenklad produktlista anger förändringar/förtydliganden under respektive ansvar utan precisering med artikelnummer Egenansvar/

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se.

Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se. TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-05-20 Dnr: 2015/38-ÄN-702 Cecilia Tollbom Lindh - ay340 E-post: cecilia.tollbom.lindh@vasteras.se Kopia till Q-RA Äldrenämnden Uppföljning hemsjukvård

Läs mer

HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE

HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE 1 REV. 2013.02.28/BD. HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE Hjälpmedelshanteringen i Blekinge Innehåll 1. Allmänna riktlinjer (Policy) 2. Ansvarsfördelning i Blekinge 3. Enheter med ansvar för hjälpmedel 4.

Läs mer

Utdrag ur Hjälpmedel i Jönköpings län och HMC:s sortimentsanvisningar

Utdrag ur Hjälpmedel i Jönköpings län och HMC:s sortimentsanvisningar Utdrag ur Hjälpmedel i Jönköpings län och HMC:s sortimentsanvisningar ARBETSSTOLAR/FORMGJUTEN SITS Målgrupp/användning Förskrivning av arbetsstol kan göras till person med bestående funktionsnedsättning.

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi -inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) KARLSTADS KOMMUN

Läs mer

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL 4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE Med förskrivare avses det som tidigare benämndes ordinatör. I dessa riktlinjer är begreppet ordinatör ersatt med begreppet förskrivare. På samma

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS

Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för Avvikelser inom HSL, SoL och LSS Riktlinje och rutin för avvikelser inom HSL, SoL och LSS utgår från Socialstyrelsens föreskrifters krav på säkerställandet av rutiner kring avvikelsehantering

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

ANMÄLAN. Om du har frågor ring 08 663 33 49 eller maila till info@enrichedlife.se

ANMÄLAN. Om du har frågor ring 08 663 33 49 eller maila till info@enrichedlife.se ANMÄLAN Är denna anmälan defintiv (åker oavsett Försäkringskassan beslut) Denna anmälan är preliminär (avvaktar beslutet från Försäkringskassan) Namn Födelsedatum Gatuadress Postnummer och postadress Mail

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Din elrullstol Norrbottens läns landsting och Kommunerna i Norrbotten

Din elrullstol Norrbottens läns landsting och Kommunerna i Norrbotten Din elrullstol Norrbottens läns landsting och Kommunerna i Norrbotten RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL 2014-04-24 Fakta om din elrullstol Du har fått låna en elrullstol Utprovat datum: Modell

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01

Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Riktlinje för hantering av medicintekniska produkter Gemensam för Södertörn och Gotland 2010-01-01 Verksamhetschefer och MAS/MAR i Södertörn Stockholms län och Gotland Riktlinjer och rutiner om MTP gemensamma

Läs mer

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument

1(9) Larm och skyddsåtgärder. Styrdokument 1(9) Styrdokument 2(9) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 115 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2007-08-11, Därefter reviderad

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Kvalitetskrav för utförare av hälso- och sjukvårdsuppgifter Skara 2012-11-21 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Skara kommun har ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Ansvaret omfattar den kommunala hälso- och sjukvården

Läs mer

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga

Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Rutin 1 (6) Maj 2015 Tvångs- och begränsningsåtgärder samt skyddsåtgärder för personer med nedsatt beslutsförmåga Bakgrund Den 15 juni 2010 upphävdes Socialstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förbud

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna

Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna Cirkulärnr: 2005:52 Diarienr: 2005/1287 Handläggare: Per-Olov Nylander Avdelning: Avd för vård och omsorg Sektion/Enhet: Sektionen vård och socialtjänst Datum: 2005-06-01 Mottagare: Kommunstyrelsen Stadsdels-

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

03 Avtal - 01 Prislistor LDH tjänster m m LDH03-01--ö001. Dokumentnamn Version Fastställd datum Prislista LDH 2015 1 2014-12-23

03 Avtal - 01 Prislistor LDH tjänster m m LDH03-01--ö001. Dokumentnamn Version Fastställd datum Prislista LDH 2015 1 2014-12-23 lista LDH 2015 1 2014-12-23 Sid 1 (5) PRISLISTA LDH 2015 erna är angivna utan moms om inget annat anges. Tjänster - kostnad per timme Tjänstetyp Tjänst 10 Utredning nivå 1 kr/tim 635 535 11 Utredning nivå

Läs mer

Vissa frågor angående hjälpmedel

Vissa frågor angående hjälpmedel PM 2009-09-21 Avdelningen för juridik Vissa frågor angående hjälpmedel Bakgrund Kommunernas och landstingens kostnader för hjälpmedel uppgår i dagsläget till avsevärda belopp. Kostnaderna tenderar dessutom

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt

för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt Omvårdnadsförvaltningen 2013-12-03 SID 1 (10) Samverkansrutiner för rehabilitering och funktionsbevarande arbetssätt SID 2 (10) Detta dokument har tagits fram under 2012 och 2013 av en arbetsgrupp med

Läs mer