Ed ditsi sum eum euacillum. Riktlinjer tekniska hjälpmedel

Transkript

1 Ed ditsi sum eum euacillum. Riktlinjer tekniska hjälpmedel Enköpings kommun

2 Vård- och omsorgsförvaltningen, Enköpings kommun, 2016

3 RIKTLINJER TEKNISKA HJÄLPMEDEL GÄLLANDE FÖRSKRIVNING OCH AVGIFTER Från och tills vidare ENKÖPINGS KOMMUN För personer med rörelsehinder eller kognitiva funktionsnedsättningar, 21 år och äldre i alla boendeformer Utarbetad av leg. arbetsterapeut Brittmari Hansson, budget- och verksamhetsansvarig för tekniska hjälpmedel i Enköpings Kommun Tel brittmari.hansson@enkoping.se 1

4 Innehåll RIKSÖVERGRIPANDE ORGANISATION OCH BESTÄMMELSER... 5 HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN I SVERIGE... 5 Tillsynsansvar... 5 Myndigheten för delaktighet (MFD)... 5 Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedels- insatser för personer med funktionshinder... 5 HSL Hälso- och sjukvårdslagen... 5 Patientlagen, mer inflytande Patientsäkerhetslagen... 6 LSS Lagen om Särskilt stöd och Service... 6 Hjälpmedel för den dagliga livsföringen... 6 Lagen om medicintekniska produkter... 7 Kvalitetskrav... 7 Förskrivningsprocessen... 7 Behovsbedömning... 7 Specialanpassning:... 8 ENKÖPINGS KOMMUNS ORGANISATION OCH POLICY ANGÅENDE TEKNISKA... 9 HJÄLPMEDEL... 9 Ansvarsfördelning Uppsala län... 9 Ansvar Enköpings kommun... 9 Särskilt hjälpmedelsbeslut... 9 Mål för hjälpmedelsverksamheten Bashjälpmedel Avancerade hjälpmedel Enheten Hjälpmedel Uppsala län (HUL) Sortimentgruppsarbete, upphandling Definition hjälpmedel Prioriteringsgrunder Prioriteringsordning vid förskrivning av tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun Utanför Enköpings kommuns åtagande gällande personliga hjälpmedel faller: Förskrivare, kompetenskrav förskrivningsrätt i Enköpings kommun Skydds- och tvångsåtgärder Hjälpmedel lånas Låntagarens/kundens ansvar Återställning efter nedmonterat hjälpmedel Återlämning

5 Återtagande mot kundens vilja Antal hjälpmedel som får förskrivas Dubbelt boende/ Fritids boende Byte av hjälpmedel Bortskänkande/utrangering av begagnade hjälpmedel Försäljning Information och rådgivning Olycka eller olyckstillbud Stulet eller skadat hjälpmedel: Hygienrutiner och smittskydd samt hantering av riskavfall REGLER GÄLLANDE VISTELSE- OCH BOSTADSORT Vistelse i annan kommun Flytt inom Enköpings kommun Flytt från Enköpings kommun Flytt till Enköpings kommun Förskrivning till person skriven i annan kommun: Personer som vistas i Enköpings kommun för vård/behandling Utländsk medborgare som vistas i Enköpings kommun: Utlandsvistelse ANDRA VERKSAMHETERS ANSVAR Arbetslivet Daglig verksamhet Landstingets verksamheter Skolhjälpmedel för vuxna Basutrustning för visst boende FÖRDELNING MELLAN INDIVIDUELLA HJÄLPMEDEL OCH BASUTRUSTNING Korttidsboende med dygnet runt service där personen inte är skriven Omvårdnadsboende med dygnet runt service Bostäder med särskild service för vuxna Ordinära boenden: AVGIFTER TEKNISKA HJÄLPMEDEL Avgifter vid korttidslån / tillfälliga lån av hjälpmedel Avgifter vid långvarigt / kontinuerligt behov av hjälpmedel PRODUKTGRUPPER AV TEKNISKA HJÄLPMEDEL I ENKÖPINGS KOMMUN RIKTLINJER FÖRSKRIVNING INOM PRODUKTOMRÅDEN HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING Hjälpmedel för andningsbehandling Hjälpmedel för att handha medicin Hjälpmedel för sinnesstimulering

6 0433 Antidecubitushjälpmedel Rörelse-, styrke- och balansträningsredskap HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG VÅRD Hjälpmedel vid toalettbesök Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING Gånghjälpmedel som hanteras med en arm Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Cyklar Manuellt drivna rullstolar Motordrivna rullstolar Tilläggsutrustning till rullstolar Hjälpmedel för överflyttning och vändning Personlyftar HJÄLPMEDEL I HUSHÅLLET Matlagningshjälpmedel Hjälpmedel för att äta och dricka HJÄLPMEDEL FÖR UTRUSTNING OCH ANPASSNING AV BOSTÄDER OCH ANDRA LOKALER Bord Sittmöbler och sitsar Sängar Höjdställbara tillsatser till möbler Stödanordningar Dörr, fönster och gardinöppnare/-stängare Hjälpmedel för förflyttning i vertikal ledd HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Telefoneringshjälpmedel och hjälpmedel för andra former av telekommunikation Varseblivningshjälpmedel Läshjälpmedel Inmatningsenheter till datorer Hjälpmedel för kognitivt stöd HJÄLPMEDEL FÖR HANTERING OCH TRANSPORT AV PRODUKTER Hjälpmedel som kan styra och kontrollera på avstånd Greppanpassningar och hjälpmedel som ersätter arm- och/eller hand- och/eller fingergrepp Förlängare Fästanordningar Hjulsatser

7 RIKSÖVERGRIPANDE ORGANISATION OCH BESTÄMMELSER HJÄLPMEDELSORGANISATIONEN I SVERIGE Tillsynsansvar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samarbetar med Socialstyrelsen och Läkemedelsverket inom det medicintekniska området. IVO ansvarar för granskning av hälso- och sjukvårdens användning av medicintekniska produkter och egentillverkade medicintekniska produkter. Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av de medicintekniska produkterna och dess tillverkare. Socialstyrelsen ansvarar för att ta fram förskrifter inom området användning av medicintekniska produkter, förskrivning och utlämnande av medicintekniska produkter samt föreskrift om rapportering av negativa händelser och tillbud. Myndigheten för delaktighet (MFD) Myndigheten för delaktighet är en statlig myndighet som har i uppdrag att verka för att funktionshinderpolitiken ska få genomslag i hela samhället. Myndigheten för delaktighet är en sammanslagning av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet sedan Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser för personer med funktionshinder Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) utgår från gällande lagar och förordningar. Riksdagen stiftar lagar och regeringen tar beslut om förordningar. Lagar, förordningar och föreskrifter är bindande regler. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 1982:763 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Lagen om offentlig upphandling, LOU. Patientsäkerhetslag (2010:659) med ny ordalydelse från om informationsskyldighet Patientdatalagen (2008:355) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården Patientsäkerhetsförordningen SFS 2010:1369 Socialstyrelsens föreskrifter om användning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården SOSFS 2008:1 Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2013:6. Lag om medicintekniska produkter(1993:584) Förordning om medicintekniska produkter(1993:876) Patientlagen )(2014:821) 7 kap. 2 gäller från HSL Hälso- och sjukvårdslagen HSL 3 b och18 b SFS 1982:763 Reglerar sjukvårdshuvudmännens ansvar för tekniska hjälpmedel. HSL är ingen rättighetslag. Det går därför inte att överklaga vårdbeslut till domstol. Den lagstadgade skyldigheten för sjukvårdshuvudmannen att erbjuda hjälpmedel för 5

8 funktionshindrade lyfts fram i just Hälso- och sjukvårdslagen, som utgår från de resurser som tilldelats för ändamålet och enligt de riktlinjer som fastläggs av ansvarig sjukvårdshuvudman. Att landsting och kommuner har dessa skyldigheter innebär inte att en patient har motsvarande rättighet. Det framhålls att en god tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Enligt HSL är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att den skall särskilt vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Enligt HSL så gäller inte skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel sådana hjälpmedel som kan erhållas med ekonomiskt stöd från annan huvudman t ex arbetsförmedlingen och försäkringskassan, arbetshjälpmedel på den enskildes arbetsplats, för yrkesinriktad rehabilitering samt särskilda pedagogiska hjälpmedel inom barnomsorgen och skolan. Patientlagen, mer inflytande. Lagen ska säkerställa att personen får mer inflytande över valet av hjälpmedel inom den egna kommunens hjälpmedelssortiment. När det finns olika hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning tillgängliga ska patienten ges möjlighet att välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få det valda hjälpmedlet, om det med hänsyn till hans eller hennes behov och till kostnaderna för hjälpmedlet framstår som befogat. Patienten ska få information om de hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning. Patientsäkerhetslagen Lagen ska säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera om patientlagen. LSS Lagen om Särskilt stöd och Service Lagen är en rättighetslag men omfattar inte hjälpmedel, dessa går under HSL. Hjälpmedel för den dagliga livsföringen I propositionen som ledde fram till nu gällande lag framhölls att tekniska hjälpmedel bör omfatta hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt hjälpmedel för vård och behandling. Med hjälpmedel för den dagliga livsföringen avses i lagen främst de hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan person skall kunna: Tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin hygien m.m.) 6

9 Förflytta sig, Kommunicera med omvärlden Fungera i hemmet och närmiljön Orientera sig Sköta vardagslivets rutiner i hemmet Gå i skolan Delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter. Lagen om medicintekniska produkter Lagen om medicintekniska produkter SFS 1993:584 reglerar bestämmelser om produkterna, att produkter är säkra, tillförlitliga och lämpade för sitt ändamål när de kommer ut på marknaden. Kvalitetskrav Krav ställs på kvalitetssystem med lokala instruktioner: Vårdgivaren ansvarar för att lagen efterlevs beträffande medicintekniska produkter att det finns rutiner för tillverkning och egentillverkning av medicintekniska produkter att det finns rutiner för användningen och hanteringen av medicintekniska produkter att hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användandet av medicintekniska produkter att anmälningsplikten avseende olyckor och tillbud är fastställd i en lokal instruktion att det av instruktionen framgår vem eller vilka som har ansvaret att fastställda rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas och säkras att information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut görs tillgänglig för all personal att kvalitetssystemen ovan är dokumenterade och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter. Förskrivningsprocessen Förskrivare av hjälpmedel ska ha kunskap om förskrivningsprocessen samt vilket ansvar som följer av att förskriva hjälpmedel. Förskrivaren identifierar den enskildes behov och ansvarar för att produkten motsvarar behoven. Förskrivaren ansvarar för att faserna i processen genomförs: Bedöma behovet av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt. Utgå från miljö där hjälpmedlet ska användas Vid behov initiera specialanpassning Instruera, träna och informera Följa upp och utvärdera funktion och nytta Tidigare förskrivna hjälpmedel som ersatts av nya, ska återlämnas och avregistreras Behovsbedömning Förskrivning av hjälpmedel ska utgå från en behovsbedömning som omfattar tillståndets svårighetsgrad, hur angeläget hjälpmedlet är, vilken effekt/nytta hjälpmedlet har för individen, nyttjandegrad, konsekvens om insatsen inte utförs, riskanalys samt kostnadseffektivitet. Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen skall väljas framför en mer avancerad. Planeringen ska ske i samverkan med kunden som skall ha ett reellt och aktivt inflytande i hela förskrivningsprocessen. Slutliga valet av produkt har tidigare varit 7

10 förskrivarens ansvar, men kan nu vara kundens val, vilket ska framgå i dokumentationen. Valen gäller inom sortiment. Specialanpassning: Att initiera specialanpassning innebär först undersökning om alternativa hjälpmedel finns som eliminerar behovet av specialanpassning. Om anpassning av hjälpmedlet inte är tillräckligt för att tillgodose behovet behöver hjälpmedlet specialanpassas. Det är en specialanpassning när: produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller godkänt ingrepp görs i konstruktionen eller tillägg görs på en färdig produkt man konstruerar eller tillverkar en ny produkt en färdig produkt används på ett nytt sätt inom ett nytt användningsområde som avviker från tillverkarens anvisning Vid en specialanpassning: ska det vara utrett att det inte finns alternativa hjälpmedel som eliminerar behovet av specialanpassning ska utföraren vara registrerad hos Läkemedelsverket ska alltid en skriftlig anvisning finnas som grund ska produkten märkas med specialanpassad produkt och inte vara CE-märkt ska specialanpassningen dokumenteras av både hjälpmedelstekniker och förskrivare övertar förskrivaren, som utfärdat anvisningen, produktansvaret från tillverkaren och för de egenskaper produkten får. Förskrivaren ska godkänna den utförda specialanpassningen innan kunden kan ta hjälpmedlet i bruk. ansvarar hjälpmedelstekniker, som utfört specialanpassningen för det tekniska utförandet. 8

11 ENKÖPINGS KOMMUNS ORGANISATION OCH POLICY ANGÅENDE TEKNISKA HJÄLPMEDEL Ansvarsfördelning Uppsala län Kommunerna har ansvar för individuellt utprovade hjälpmedel avseende person, 21 år och äldre, med rörelsehinder eller kognitiv funktionsnedsättning i alla boendeformer. Landstinget har ansvar för barn upp till 21år för samma kategorier. Landstinget har dessutom ansvar för individuellt utprovade hjälpmedel gällande syn-, hör-, tal- och ortopediska funktionsnedsättningar hos personer i alla åldrar. Ansvar Enköpings kommun Ansvarig vårdgivare i Enköpings kommun är Vård- och omsorgsnämnden, VON. VON beslutar om hur hjälpmedelsverksamheten ska vara organiserad, fastställer budget och tilldelar resurser, fastställer prioriteringar, föreslår avgifter, fastställer verksamhetens övergripande hjälpmedelspolicy avseende kvalitet och ambitioner i Riktlinjer för tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun. Kommunstyrelsen beslutar om avgifter. Verksamhetsområdeschef för Kommunrehab ansvarar för personal och verksamhet. Budget- och verksamhetsansvarig för tekniska hjälpmedel är underställd verksamhetschefen för kommunrehab där Hjälpmedelsverksamheten ingår. I tjänsten ingår ansvar för utarbetande av riktlinjer, rutiner, inköp, lagerhållning mm. att representera kommunen i det länsövergripande samarbetet i HUL* samt att vara sakkunnig gentemot kommunens verksamheter, politik och brukarorganisationer. * serviceenheten Hjälpmedel Uppsala län. Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och fysioterapeuter med förskrivarbehörighet ansvarar för förskrivning av tekniska hjälpmedel inom geografiska ansvarsområden. Hjälpmedelsbudgeten och policy/regler är kommunövergripande, liksom avtal gällande reparationer och underhåll. Kommunen äger alla tekniska hjälpmedel och har det primära ansvaret. Tidigare organisation med hyrande har upphört till förmån för högre kostnadseffektivitet. Spårbarheten är en viktig del i arbetet med medicintekniska hjälpmedel. Alla individuellt förskrivna hjälpmedel registreras i kommunens IT-system, Procapita. Dokumentation sker regelbundet då hjälpmedel förskrivs eller återlämnas från person. Klassificeringssystemet är internationellt och grundas på hjälpmedlets funktion. Särskilt hjälpmedelsbeslut Vid vissa dyrare och mer avancerade hjälpmedel samt hjälpmedel utanför sortiment, ska förskrivaren göra en förfrågan i ett beredningsunderlag för särskilda beslut. En beredningsgrupp granskar underlagen och yttrar sig rådgivande. Beslut fattas av Budget- och verksamhetsansvarig för tekniska hjälpmedel. Ärenden kan lyftas till Vård- och omsorgsnämnden. 9

12 Mål för hjälpmedelsverksamheten Att utifrån givna resurser tillgodose funktionshindrades behov av säkra och ändamålsenliga tekniska hjälpmedel på ett så snabbt och kostnadseffektivt sätt som möjligt, i enlighet med gällande riktlinjer för Enköpings kommun. Bashjälpmedel Bashjälpmedel (enklare hjälpmedel) lagerhålls och hanteras i Enköpings kommuns regi samt av upphandlade entreprenörer. Avancerade hjälpmedel Avancerade hjälpmedel såsom manuella rullstolar, elrullstolar, kognitiva hjälpmedel mfl. som fordrar hög teknisk kompetens, hanteras av serviceenheten Hjälpmedel Uppsala län (HUL). Enköpings kommun ingår i ett länsövergripande samarbete mellan länets kommuner och har samverkansavtal med HUL. Enheten Hjälpmedel Uppsala län (HUL) HUL är en serviceenhet som bistår kommunerna i hjälpmedelsfrågor med specialkompetens och praktisk hantering kring avancerade hjälpmedel. Syftet är en kostnadseffektiv hantering med hög kvalitet och säkerhet som gynnar användarna. Ett köp/säljsystem av begagnade hjälpmedel kommunerna emellan med användning av prisgrupper ger en effektiv återanvändning över hela länet med minimal administration. HUL:s uppgifter är: Administration/ beställningar. Förrådshantering Service och hantering av avancerade hjälpmedel (A-hjälpmedel), inklusive reservdelar och tillbehör. Rådgivning av hjälpmedelskonsulenter och tekniker Förskrivarutbildningar Upphandlingar Sortimentsgruppssamordning Sortimentgruppsarbete, upphandling För länets kommuner är det gemensamma sortimentsgruppsarbetet grunden för upphandlingar av tekniska hjälpmedel inom olika produktområden. I sortimentsgruppsarbetet deltar förskrivarrepresentanter från kommunerna och landstinget, hjälpmedelskonsulent och tekniker från HUL samt representanter från brukarorganisationerna. Enligt lagen om offentlig upphandling upphandlas produkter/sortiment, service, rekonditionering, reparationer och transporter av hjälpmedel. Upphandlingarna administreras till största delen av HUL. Respektive sortimentsgruppsrepresentant avses inhämta och föra vidare synpunkter/information till och från förskrivare, brukare och personal i kommunen om hjälpmedelssortimentet. Sortimentet måste ha tillräcklig bredd för att möta alla typer av funktionsnedsättningar. Mångfalden måste värnas för möjligheten att tillgodose funktionshindrade personers olika behov. Mot detta står att ju smalare sortiment desto större kvantiteter av en produkt och därmed bättre prisbild. Risk finns för likriktning vid för stora upphandlingar. 10

13 Förändring av produktområden är policybeslut som fattas av Vård- och omsorgsnämnden. Förändring av sortiment i respektive produktområde fattas av Budget- och verksamhetsansvarig genom beslut av kravspecifikationer föreslagna av förskrivare och sortimentsgrupper. Ett likartat sortiment eftersträvas länsövergripande men lokala skillnader kan förekomma på grund av lokala behov och lokala riktlinjer. Definition hjälpmedel Med hjälpmedel avses i dessa riktlinjer de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. Det finns ingen fastställd definition i lag eller författning av begreppet hjälpmedel. Lokala bestämmelser finns som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedel. Att förskriva hjälpmedel är en integrerad del i behandling, habilitering och rehabilitering. Hjälpmedlets uppgift är att: -förebygga framtida förluster av funktion eller förmåga -förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga -kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Prioriteringsgrunder Följande tre principer ska enligt riksdagens beslut vara vägledande för alla prioriteringar inom hälso- och sjukvård: 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt till vård oavsett vem de är, vad de har eller gör. Det är endast den samlade bedömningen av behovet som ska avgöra insatsen. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen. Resurserna ska främst satsas på de medborgare som har de största behoven. Behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda ska särskilt beaktas. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. En rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid valet av olika åtgärder. Principerna är rangordnade. Människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen som går före kostnadseffektivitetsprincipen. Begreppet prioritering innebär att något ges företräde framför något annat. Prioriteringsordning vid förskrivning av tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun Svåra och omfattande funktionsnedsättningar med stort stödbehov prioriteras framför mindre omfattande funktionsnedsättningar med lägre stödbehov. Långvariga, bestående funktionsnedsättningar prioriteras framför övergående, tillfälliga behov. Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen skall alltid väljas, framför en mer avancerad. De hjälpmedel som tillhandahålls inom område daglig livsföring är de som fordras för att kunden själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga aktiviteter såsom att klä sig, att äta/dricka, att klara toalettbesök, att förflytta sig, att sköta sin hygien, att kommunicera, samt att stödja kognitiva förmågor som att strukturera vardagliga aktiviteter, att klara 11

14 tidsuppfattning, att orientera sig, att minnas mm. för att fungera i hemmet och närmiljön. Uppenbar speciell extrautrustning till följd av funktionsnedsättning prioriteras framför produkter som ingår i normal bostadsstandard. Kundens egen aktivitet prioriteras framför personal/anhörigas behov. Hjälpmedel för behandling och träning har låg prioritet och ingår i ringa omfattning. Utanför Enköpings kommuns åtagande gällande personliga hjälpmedel faller: Hjälpmedel för aktiviteter i hemmet utöver grundnivå som förutsätter högre funktionsförmåga såsom hushållsarbete och matlagning Produkter avsedda för vila, förbättrad sömn och återhämtning Produkter som ingår i normal bostadsstandard Arbetshjälpmedel Hjälpmedel till fritidsboende Hjälpmedel till bil Hjälpmedel till resor Grundutrustning hos ansvarig huvudman, daglig verksamhet, skolor, elevhem mm. Hjälpmedel för att utöva sport, hobby, motion eller fritidsaktivitet Då ändrade vanor eller sätt att utföra aktiviteter kan göras Förskrivare, kompetenskrav förskrivningsrätt i Enköpings kommun Förskrivare av tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun avseende rörelsehinder och kognitiva funktionsnedsättningar är legitimerade arbetsterapeuter, sjukgymnaster och fysioterapeuter anställda i kommunen, anställda av entreprenör som är kontrakterad av Enköpings kommun eller anställd av landstinget, vilka genomgått kravet att delta i genomgång av riktlinjer och anvisningar som gäller för Enköpings kommun. Genomgången utförs av Budget- och verksamhetsansvarig, som därefter godkänner förskrivningsrätten genom att föra upp personerna på en förskrivarlista. Förskrivarutbildningar erbjuds som respektive förskrivare själv ansvarar för att delta i, för upprätthållande av nödvändig kompetens inom de produktområden förskrivaren arbetar. Förskrivare av hjälpmedel till medborgare i Enköpings kommun ska följa riktlinjerna för tekniska hjälpmedel, förskrivningsprocessen och gällande rutiner samt ha god kännedom om aktuella lagar, föreskrifter och förordningar. Förskrivaren ska dokumentera insatserna i patientjournal samt se till att hjälpmedelsinnehav för person registreras i gällande datasystem. Förskrivningsrätten kan återtas vid misskötsel. Skydds- och tvångsåtgärder Sänggrindar, rullstolsbord, bälten och selar till rullstol samt andra hjälpmedel som hindrar en person att resa sig, komma ur sängen eller röra sig fritt kräver personens samtycke för att förskrivas. Se riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). 12

15 Hjälpmedel lånas Låntagarens/kundens ansvar Ett förskrivet tekniskt hjälpmedel är ett lån från Enköpings kommun till en specifik kund. Kunden ansvarar för att sköta och vårda hjälpmedlet samt anmäla om reparation behövs. Kunden ansvarar för kontroll vid daglig användning. Ändras behovet ska det anmälas till områdesansvarig förskrivare. När behovet upphör ska hjälpmedlet återlämnas väl rengjort. Hjälpmedlet ska användas till det produkten är avsedd för och på avsett sätt. Information vid förskrivning och information i bruksanvisning ska följas. Om kunden använder och hanterar hjälpmedlet på ett sätt som det inte är avsett för, står kunden själv ansvarig om en olycka inträffar. De flesta lån för kontinuerligt behov, tillhandahålls kostnadsfritt medan kortidslån i vissa fall är avgiftsbelagda, se kapitel Avgifter tekniska hjälpmedel. Driftskostnader Kunden står för driftskostnader som elförbrukning, batterier och kostnad för punktering. Om kunden inte själv kan utföra skötsel av hjälpmedlet ska annan person göra det, t ex anhörig eller personal. För kund som är beviljad hemvård och har behov av att personalen utför skötsel, kan det innebära förhöjd hemvårdsavgift. Försäkring Det är kundens ansvar att teckna försäkring. Kunden rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd beträffande hjälpmedel i hemmet och dess närmiljö vid stöld och brand samt att teckna reseförsäkring om hjälpmedlet ska tas med på resa. En ansvarsförsäkring eller allriskförsäkring är lämplig för att täcka eventuella kostnader för skador som vållats på annan person eller annan persons egendom. Kunden är återbetalningsskyldig för eventuellt skadat eller stulet hjälpmedel, se stycket Stulet eller skadat hjälpmedel Vid resa med elektrisk rullstol, ska kontakt tas med tekniker vid serviceenheten för hjälpmedel. Brukaren ansvarar för att framföra elektrisk rullstol utan fara för sig själv och andra. Återställning efter nedmonterat hjälpmedel Återställningskostnad efter nedmonterat hjälpmedel i kundens bostad, bekostas inte av Enköpings kommun. En enkel återställning görs av leverantör vid nedmontering av stationär taklyft, såsom borttagande av skruvar och spackling av hål i vägg/tak. Återlämning När hjälpmedlen inte längre används eller behovet har förändrats skall hjälpmedlet återlämnas. Användaren/Kunden, anhörig eller personal anmäler till områdesansvarig förskrivare. I första hand står användaren/kunden för transporten. Om svårigheter uppstår med transport, kan kommunens hjälpmedelsverksamhet ombesörja transporten. För transport vid korttidslån, uttas avgift. Återtagande mot kundens vilja Ett förskrivet hjälpmedel kan återtas mot användaren/kundens vilja när hjälpmedlet inte längre passar för kundens aktuella funktionsnedsättningar. när förskrivare bedömer att behovet inte är av den art att fortsatt lån är motiverat utifrån gällande riktlinjer. 13

16 när kunden inte följer givna instruktioner, missköter hjälpmedlet, hanterar eller använder hjälpmedlet på ett osäkert sätt eller på ett sätt som inte hjälpmedlet är avsett för. Antal hjälpmedel som får förskrivas Detta bedöms individuellt. Generellt gäller att ett hjälpmedel per användningsområde förskrivs. Bostadens utformning kan medföra att flera hjälpmedel behövs och kan förskrivas för den funktionsnedsattes möjlighet att klara grundfunktionerna i sin bostad och närmiljö. Dubbelt boende/ Fritids boende Generellt gäller att ett boende utrustas. Två boenden kan i vissa fall utrustas. Person som flyttar hemifrån och har behov av hjälpmedel i gamla hemmet för att fortfarande kunna vistas där periodvis, kan få nödvändiga hjälpmedel förskrivna. Allmänna/gemensamma utrymmen i anslutning till bostaden utrustas inte, t.ex. tvättstuga, garage. Fritidshus/-boende utrustas inte. Möjlighet finns att låna mot avgift, se kapitel Avgifter tekniska hjälpmedel. Byte av hjälpmedel Byte av hjälpmedel kan göras om det medicinska eller funktionella behovet förändrats eller om befintligt hjälpmedel är utslitet. Bedömningen görs av förskrivare eller teknisk personal vid serviceenheten för hjälpmedel. Vid byte av hjälpmedel ska förskrivaren göra en ny bedömning enligt gällande riktlinjer. Bortskänkande/utrangering av begagnade hjälpmedel Endast produkter som är i utgående sortiment eller när hjälpmedlet vid återlämning skulle utrangeras kan bortskänkas, till intresseorganisationer. Beslut tas alltid av budgetansvarig, och används mycket restriktivt. Har tillverkarens krav uppfyllts kvarstår produktansvaret hos tillverkaren. När överlåtelse sker, ska skriftlig information om överenskommelsen göras där det framgår att hjälpmedlet överlåtits i befintligt skick, att kommunens hjälpmedelsverksamhet upphör att ansvara för reparationer och inte längre ansvarar för hjälpmedlets säkerhet. Krav på återlämning upphör och mottagaren ansvarar för eventuella reparationer. Försäljning Den försäljning som tidigare förekommit av vissa utvalda produkter från upphör Försäljningen infördes som en service när produkterna borttagits som möjliga att låna av sparskäl. Av dessa blir käppar med tillbehör samt korg/bricka till rollator, åter möjliga att låna. Förhöjningsdynor, glidlakan och stödkilar tillhandahålls inte från Försäljning av begagnade hjälpmedel som är förskrivna, kan ske vid utlandsflytt. Beslut tas alltid av budgetansvarig. När överlåtelse sker, ska skriftlig information om överenskommelsen göras där det framgår att hjälpmedlet överlåtits i befintligt skick, att kommunens hjälpmedelsverksamhet upphör att ansvara för reparationer och inte längre ansvarar för hjälpmedlets säkerhet. Krav på återlämning upphör och mottagaren ansvarar för eventuella reparationer. 14

17 Information och rådgivning Information om hjälpmedel inom sortiment ska ges. Råd om produkter utanför sortiment kan endast göras om den offentliga verksamhetens personal kan ge opartiska råd utifrån sin profession t ex allmänna råd om vad som kan vara bra att tänka på. Råd om alternativa nära inköpsställen samt leverantörsadress kan göras. Ett begränsat antal provartiklar utanför sortiment bör finnas som en service. 15

18 Olycka eller olyckstillbud Om en olycka eller tillbud inträffar i samband med användning av ett hjälpmedel ska hjälpmedlet omedelbart tas ur bruk och orsaken utredas. Avvikelserapport enligt kommunens gällande rutiner lämnas. Stulet eller skadat hjälpmedel: Kunden är ersättningsskyldig till kommunen för lånat hjälpmedel. Får kunden ersättning från försäkringsbolag för skadat eller stulet hjälpmedel ska ersättningen betalas till ägaren av hjälpmedlet, d v s Enköpings kommun. Kommunen bekostar självrisken. Om försäkringen inte täcker förlusten ersätter kommunen hjälpmedlet upp till 2000kr värde. Hjälpmedel överstigande 2000kr värde, debiteras kunden. Kostnad för skada uppkommen vid normal användning av hjälpmedlet ansvarar kommunen för. I uppenbara fall av vårdslöshet debiteras kunden. Hygienrutiner och smittskydd samt hantering av riskavfall Hygienrutiner för kommunal vård i Uppsala län från sektion för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset ska följas. Se medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) riktlinjer. REGLER GÄLLANDE VISTELSE- OCH BOSTADSORT Vistelse i annan kommun Individuella hjälpmedel till person som är folkbokförd i Enköpings kommun, men vistas i annan kommun för avtalad vård/anvisad behandling, bekostas av Enköpings kommun. Förskrivningen (bedömning, utprovning, inträning, uppföljning) görs av den part som i avtalet har ansvar för hälso- och sjukvården. Flytt inom Enköpings kommun Förskrivna hjälpmedel medtas vid flytt till annan bostad inom kommunen. Kunden står för transportkostnaden med undantag för flytt av stationär lyft, reglerbar säng och handtag med expanderfäste. Enkelt återställande sker av leverantör vid nedmontering av stationär lyft såsom borttagande av skruvar och spackling av hål i vägg/tak. Flytt från Enköpings kommun Grundpolicyn är att hjälpmedel återlämnas till Enköpings kommun vid flytt från orten. Undantag kan göras för vissa hjälpmedel som behövs omedelbart för den dagliga livsföringen på nya orten, samt vissa specialanpassade hjälpmedel. En riksövergripande överenskommelse om rutin vid flytt över länsgränser finns. Kunden ska i god tid innan flytt kontakta ansvariga förskrivare som efter bedömning överlämnar ärendet till Budget- och verksamhetsansvarig Enköpings kommun. En överenskommelse om ansvarsövertagande görs med blivande ansvarig kommun eller landsting för de hjälpmedel som behöver tas med vid flytt. Försäljning av begagnade hjälpmedel som är förskrivna, kan ske vid utlandsflytt. Flytt till Enköpings kommun Vid inflyttning från annan kommun tas frågor om eventuellt övertagande av hjälpmedel från tidigare kommun av Budget- och verksamhetsansvarig Enköpings kommun. En överenskommelse om ansvarsövertagande görs mellan kommunerna. 16

19 Om en person önskar ta med elrullstol förskriven i annan kommun vid flytt till Enköpings kommun behövs läkarintyg med medicinskt underlag för elrullstol innan beslut om övertagande av hjälpmedlet. Förskrivning till person skriven i annan kommun: Huvudprincipen är att förskrivning endast sker till Enköpings kommuns medborgare. När en person är hemmahörande i annan kommun ansvarar hemlandstinget/hemkommunen för kostnaden för tekniska hjälpmedel. I första hand ska aktuella hjälpmedel tas med från hemkommunen. Vistelsekommunen, alltså Enköpings kommun, är enligt HSL skyldig att tillhandahålla sjukvård, där tekniska hjälpmedel ingår, av akut karaktär. Som en service kan viss tillfällig utlåning ske mot avgift. Enköpings kommun omfattas inte av riksavtal för utomlänsvård, det gäller endast landsting. Personer som vistas i Enköpings kommun för vård/behandling Förskrivning sker i samråd med personens hemlandsting/kommun som står för kostnaden för hjälpmedlet. Utländsk medborgare som vistas i Enköpings kommun: För utländsk medborgare som vistas i Enköpings kommun gäller vid behov av tekniska hjälpmedel att: Utländsk medborgare, vid tillfällig vistelse, turist, får inte hjälpmedel förskrivna utan får själv bekosta hjälpmedel. Som en service kan viss tillfällig utlåning ske mot avgift. För asylsökande personer har landstingen hela ansvaret för alla HSL-insatser. I detta innefattas även hjälpmedel. Kontakt tas med asylsamordnaren, asyl@lul.se Regelverket är oklart gällande papperslösa/tillståndslösa, hänvisning till Migrationsverket. För personen med uppehållstillstånd, kan hjälpmedel förskrivas. Uppehållstillståndet kontrolleras av förskrivaren. Utlandsvistelse Hjälpmedel som tas med vid utlandsvistelse ska återföras till Enköpings kommun. Kunden står själv för alla kostnader för transport och eventuella reparationer eller reservdelar utomlands. Reseförsäkring rekommenderas för de hjälpmedel som tas med. Gäller det eldriven rullstol ska förskrivaren informeras och tekniker vid HUL, Hjälpmedel Uppsala län, kontaktas före resan. Försäljning av begagnade hjälpmedel som är förskrivna, kan ske vid utlandsflytt. ANDRA VERKSAMHETERS ANSVAR Arbetslivet Hjälpmedel vid yrkesutövning eller till arbetssituation förskrivs inte. Dessa bekostas av arbetsgivare eller försäkringskassa. Daglig verksamhet Daglig verksamhet räknas som arbetsplats, inte boende. Tekniska hjälpmedel avsedda att användas endast på daglig verksamhet får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedel avsedda för hemmabruk får medtagas. 17

20 Landstingets verksamheter Landstinget står för all utrustning och alla hjälpmedel som endast är avsedda att användas på sjukhus. Hjälpmedel som provas ut under vistelse på sjukhus och där avsikten är att personen kommer att behöva hjälpmedlet hemma efter utskrivningen, bekostas av Enköpings kommun. Enköpings kommun tillhandhåller hjälpmedel i ett basförråd på Enköpings lasarett för att underlätta hemgången, för inträning under sjukhusvistelsen och smidighet i administrationen. Under vistelse på Akademiska sjukhuset rekvireras endast rullstolar med dynor på Enköpings kommuns bekostnad, i detta syfte. Skolhjälpmedel för vuxna Skolhuvudmannen har ansvar för att vuxenstuderande elev med funktionsnedsättning ska fungera i skolmiljön och tillgodogöra sig undervisning. Ex arbetsstol/-bord förskrivs inte. Basutrustning för visst boende Basutrustning för ett visst boende ansvarar respektive verksamhetschef i hemtjänst/boende för, enligt arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Utrustningen är inte individuellt förskriven. Det åligger arbetsgivaren att tillse att arbetsmiljön är bra. Boendet utrustas så att miljön motsvarar de behov som de boende och personalen har oavsett vem som för tillfället bor där. Allmänna rullstolar undantas och går under hjälpmedelsverksamhetens ansvar. Hjälpmedelsbudgeten omfattar alla individuellt förskrivna hjälpmedel, som ingår i omvårdnadsarbetet kring en vårdtagare. Hjälpmedelsbudgeten och policy/riktlinjer är kommunövergripande Ansvarsfördelningen mellan individuella hjälpmedel som ingår i kommunens hjälpmedelsverksamhet respektive de olika boendena, är preciserad i tabellform nedan. Vid konflikt mellan Arbetsmiljölagen och HSL står ingen av lagarna över den andra, jämkning måste ske från båda håll. 18

21 FÖRDELNING MELLAN INDIVIDUELLA HJÄLPMEDEL OCH BASUTRUSTNING Korttidsboende med dygnet runt service där personen inte är skriven Solgårdens korttidsboende och trygghetsplatser, Åsundagårdens gästenhet, Trögdshemmets korttidsplatser och Liljegårdens korttidsplatser. Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Sängar med tillbehör såsom grindar grindskydd uppresningsstöd dävertar/lyftbågar basmadrasser Lyftar, både mobila och stationära Lyftselar, allmänna för akut behov Hjulsatser Hygienstolar elektriskt höj- och sänkbara Armstöd till toalett vid ny/ombyggnation av boende Duschvagnar Utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar Eldriven vårdarmanövrering av manuell rullstol avsedd för personal. utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar, tyngdtäcken Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Förflyttningshjälpmedel: Rollatorer Gåbord manuella och elektriska Rullstolar manuella Rullstolar manuella allmänna Rullstolar elektriska Lyftselar Antidecubitusmadrasser Överflyttningshjälpmedel: vårdbälten/gåbälten glidbrädor, glidmattor vridplattor med eller utan handtag överflyttningsplattformar Duschstolar/pallar Hygienstolar Toalettstolsförhöjningar/handtag Äta/dricka-hjälpmedel 19

22 Omvårdnadsboende med dygnet runt service Gläntan, Kungsgården, Stadsgården, Liljegården, Björkbacken, Malin, Orion, Rosengården, Tallgården, Trögdshemmet, Åkersbergsvägen 3 och Åsundagården. Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Sängar med tillbehör såsom grindar grindskydd uppresningsstöd dävertar/lyftbågar basmadrasser Lyftar, både mobila och stationära Lyftselar, allmänna för akut behov Duschvagnar Hygienstolar elektriskt höj- och sänkbara Armstöd till toalett vid ny/ombyggnation av boende Hjulsatser Utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar Eldriven vårdarmanövrering av manuell rullstol avsedd för personal. utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar, tyngdtäcken Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Förflyttningshjälpmedel: Rollatorer Gåbord manuella och elektriska Rullstolar manuell Rullstolar manuella allmänna Rullstolar elektriska Överflyttningshjälpmedel vårdbälten/gåbälten glidbrädor, glidmattor vridplattor med eller utan handtag överflyttningsplattformar Lyftselar Antidecubitusmadrasser Toalettstolsförhöjningar Armstöd till toalett Hygiensstolar Duschstolar/pallar Äta/dricka-hjälpmedel osv. enligt beslutade produktgrupper. 20

23 Bostäder med särskild service för vuxna Avsedda för personer med grava fysiska funktionshinder samt kognitiva funktionsnedsättningar. Vulcanusvägen 14, Hornugglegränd 11. Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Sängar med tillbehör såsom grindar grindskydd uppresningsstöd dävertar/lyftbågar basmadrasser Lyftar, både mobila och stationära Lyftselar, allmänna Hygienstolar elektriskt höj- och sänkbara Hjulsatser Utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar, tyngdtäcken Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Förflyttningshjälpmedel Rollatorer Gåbord manuella och elektriska Rullstolar manuell Rullstolar manuella allmänna Rullstolar elektriska Drivaggregat elektiskt för manuell rullstol alternativt elrullstol med vårdarmanövrering avsedd för personal. Överflyttningshjälpmedel vårdbälten/gåbälten glidbrädor, glidmattor vridplattor med eller utan handtag överflyttningsplattformar Lyftselar Antidecubitusmadrasser Toalettstolsförhöjningar Hygiensstolar Duschstolar/pallar Duschvagnar Äta/dricka-hjälpmedel osv. enligt beslutade produktgrupper. 21

24 Bostäder med särskild service för vuxna Avsedda för yngre vuxna personer med LSS-beslut med varierade fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Golfgatan 1. Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Lyftar, både mobila och stationära Lyftselar, allmänna Hygienstolar elektriskt höj- och sänkbara Hjulsatser Utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar, tyngdtäcken Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Förflyttningshjälpmedel Rollatorer Gåbord manuella och elektriska Rullstolar manuell Rullstolar manuella allmänna Rullstolar elektriska Drivaggregat elektiskt för manuell rullstol alternativt elrullstol med vårdarmanövrering avsedd för personal. Överflyttningshjälpmedel vårdbälten/gåbälten glidbrädor, glidmattor vridplattor med eller utan handtag överflyttningsplattformar Lyftselar Sängar med tillbehör såsom grindar grindskydd uppresningsstöd dävertar/lyftbågar hygienmadrasser Antidecubitusmadrasser Toalettstolsförhöjningar Hygiensstolar Duschstolar/pallar Duschvagnar Äta/dricka-hjälpmedel osv. enligt beslutade produktgrupper. 22

25 Bostäder med särskild service för vuxna Avsedda för LSS-personer med varierade fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Bivråksgränd 9, Duvhöksgränd 2, Ekspinnargatan 12-14, Eriksgatan 39, Fotbollsgatan 24-26, Gamla vägen 19, Gånstavägen 16B, Korsängsgatan 77, Parkgatan 49D, Svinnegarnsvägen 7, Torggatan 9, Torggatan 11A-F, Österängen/Korsängsgatan 77, Österängen/Östra Ringgatan/Ågatan 16, Östra Ringgatan 36. Basutrustning Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende Hygienstolar elektriskt tilt-, höj- och sänkbara Hjulsatser utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar, utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar eller tyngdtäcken. Individuellt förskrivna hjälpmedel Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Alla hjälpmedel inom beslutade produktgrupper. Ordinära boenden: Med eller utan hemtjänst/personlig assistans. Basutrustning: Ansvar: Verksamhets/resultatchef för hemtjänst/boende utrustning som helt är avsedd för personalen, t ex matningsstolar, utrustning som inte förskrivs individuellt t ex bäddutrustning, glidlakan, kilkuddar eller tyngdtäcken. Individuellt förskrivna hjälpmedel: Ansvar: Hjälpmedelsverksamheten Alla hjälpmedel inom beslutade produktgrupper. 23

26 AVGIFTER TEKNISKA HJÄLPMEDEL Tekniska hjälpmedel är generellt sett avgiftsfria. Dock förekommer avgifter i några fall och bygger på verksamhetens prioriteringsgrunder. Avgifter vid korttidslån av hjälpmedel När korttidslån används krävs begränsad insats vad gäller utprovning, uppföljning eller annan behandling. Korttidslånet är inte en hälso- och sjukvårdsåtgärd och kräver ingen dokumentation, endast registrering i kommunens IT-modul för innehav av hjälpmedel. Kunden tar eget ansvar för hämtning och installation av hjälpmedlet. Generella råd kan ges vad gäller hur man använder hjälpmedlet. Korttidslånet är en service som kommunen tillhandahåller mot avgift i följande fall: 1. Till besökare/personer som inte är skrivna i Enköpings kommun. 2. Vid dubbelutrustning till ex sommarstugor och för resebruk. Korttidslån är en service där moms är pålagd. Hyresavgift (inkl.moms) Not Antidecubitusmadrass 200 kr/mån 1) Arbetsstol Elsängryggstöd Hygienstol Manuell rullstol Säng reglerbar exklusive madrass 400 kr/mån 1) Hygienmadrass (vid sänglån) 200 kr/mån 1) Mobil lyft exkl. lyftsele 400 kr/mån 1) Tillfälliga lån övrigt - första B-hjälpmedlet 200 kr/mån 1) Tillfälliga lån övrigt - ytterligare B-hjälpmedel per 0 kr/mån 1) styck 1) Transportkostnad tillkommer enligt kommunens självkostnadspris + moms. Om kommunen sköter leverans respektive hämtning debiteras låntagaren. Korttidslån gäller från en månad och uppåt. Minsta avgift är alltid en månad. Avgifter vid långvarigt / kontinuerligt behov av hjälpmedel Individuell förskrivning är en momsbefriad sjukvårdsinsats. Hyresavgift (exkl.moms) Not Elrullstol 110 kr/mån 1) 1) Under utprovningsperiod utgår ingen avgift. Löpande månadsavgifter, rutiner fakturering Löpande månadsavgifter för lån tillämpas. Återlämning främjas. Fakturering påbörjas och avslutas med en aktiv beställning men däremellan utgår en faktura per månad automatiskt. 24

27 PRODUKTGRUPPER AV TEKNISKA HJÄLPMEDEL I ENKÖPINGS KOMMUN Produktgrupperna anger vilken policy och ambitionsnivå Vård och omsorgsnämnden, VON, beslutar att Enköpings kommun ska ha. Hjälpmedlen är ordnade i produktområden och klassificerade enligt ISO 9999:2007. Klassificeringen är internationell och grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för kunden. Valet av produktgrupper görs utifrån beslutad prioritering. För att förskrivning ska få ske måste hjälpmedlet tillhöra någon av produktgrupperna i denna lista. Sortimentet av respektive produktområde tas fram i arbetsgrupper för sortiment och avser uppfylla ca 80% av behoven. Arbetet sker genom utarbetande av kravspecifikationer och efterföljande upphandlingar. 04 HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING Fästanordning/Hållare för syrgastub på rollator Doseringshjälpmedel Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Ståstöd Tippbräda 09 HJÄLPMEDEL FÖR PERSONLIG VÅRD Strumppådragare På- och avklädningskrokar/-pinnar Knappknäppare Flyttbara toalettstolar med och utan hjul (Hygienstolar) Toalettstolsförhöjning fristående, lös tillsats och fast tillsats Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten Toalettpapperstänger Toalettpappershållare Bad- och duschstolar, badbrädor och pallar Duschvagn 12 HJÄLPMEDEL VID FÖRFLYTTNING Käpp Kryckkäppar (armbågskryckor, underarmskryckor, axillarkryckor och gåbockar) Tillbehör: Isdubb, käpparkerare, handledsband, doppsko, påbyggnadsgrepp. Gåstativ Rollatorer Tillbehör rollator: korg, bricka, grepp, käpphållare och ryggstöd Gåbord manuellt och elektriskt Tillbehör gåbord: korg fastskruvad Manuellt drivna rullstolar (tvåhjulsdrivna, spakdrivna, ensidesdrivna, sparkdrivna, vårdarmanövrerade och stårullstolar) Manuell rullstol som är motorunderstödd (Drivaggregat som aktiveras med drivhjulen) Manuell rullstol med ståfunktion Eldriven rullstol med manuell styrning (elmoped/scooter) Eldriven rullstol med motorstyrning. Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar Drivaggregat elektriskt till manuell rullstol 25

28 Rullstolsbord Bälten och selar till rullstolar Glidbrädor, glidmattor och vändningsmattor Vridplattor med eller utan uppresningshandtag Fristående lyftbågar s.k. golvdävertar Repstegar Uppresningsbälten och västar Överflyttningsplattformar Hjullyftar, med lyftselar och/eller lyftslingor Mobila stålyftar Stationära lyftar Lyftselar 15 HJÄLPMEDEL I HUSHÅLLET Bestick Sugrör Mugg, Glas Tallrik Pet-emot-kant Ätapparat 18 HJÄLPMEDEL FÖR UTRUSTNING OCH ANPASSNING AV BOSTÄDER OCH ANDRA LOKALER Arbetsstol och coxitstol Stolar och sitsar med speciell uppresningsfunktion Stegplattor Dynor och underlägg Ryggkuddar och ryggdynor Bälten och selar till sittmöbler Sängar och lösa sängbottnar, motoriserat reglerbara Sänglyftar Madrasser Filthållare Ställbara rygg- och benstöd: Manuella och elektriskt sängryggstöd Sänggrindar och lyftbågar att fästa på säng: stöd- o vändhandtag, sängbygel, uppresningsstöd. Förhöjningsklossar och förhöjningsben Stödhandtag av expandertyp Dörr/fönsteröppnare/patentlåsöppnare Portabel ramp: tröskelramp 22 HJÄLPMEDEL FÖR KOMMUNIKATION, INFORMATION Nummerslagningshjälpmedel Ur- och klockor Almanackor, kalendrar och planeringssystem Bladvändare Manöverorgan specialanpassade för trygghetslarm Inmatningsenheter till datorer 26

29 Kognitivt bildstöd för utförande av dagliga livets aktiviteter 24 HJÄLPMEDEL FÖR HANTERING OCH TRANSPORT AV PRODUKTER Fjärrstyrsystem Programvara för omgivningskontroll Påbyggnadsgrepp och adaptrar Hållare Stativ Pinnar Griptänger Antihalkunderlägg Hjulsatser 27

30 RIKTLINJER FÖRSKRIVNING INOM PRODUKTOMRÅDEN Hjälpmedlen är ordnade i produktområden och klassificerade enligt ISO 9999:2007. Klassificeringen är internationell och grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för kunden. Sortimentet av hjälpmedel, som dessa riktlinjer avser, tas fram i arbetsgrupper inom respektive produktområde och avser uppfylla ca 80% av behoven. Förskrivare, som efter utprovning finner att behov inte kan tillgodoses i befintligt sortiment eller att kostnaden överstiger 10000kr, ansöker med beredningsunderlag för särskilt hjälpmedelsbeslut. 04 HJÄLPMEDEL VID PERSONLIG MEDICINSK BEHANDLING 0403 Hjälpmedel för andningsbehandling Fästanordning/Hållare för syrgastub på rullstol och rollator Behandlande klinik förser brukare med väska/ryggsäck. Om sådan lösning inte fungerar, kan fästanordning förskrivas genom kommunens hjälpmedelsverksamhet. Om tillbehör finns att beställa från respektive leverantör används dessa i första hand. Specialanpassning tillverkas i andra hand Hjälpmedel för att handha medicin Doseringshjälpmedel Elektroniska medicindosetter får förskrivas till person med kognitiva funktionsnedsättningar som är i behov påminnelsehjälpmedel och inte klarar sitt medicinintag på annat sätt. Syftet är att öka den enskildes egen kontroll, att bli mer självständig, mer oberoende av andra personer. Eventuellt med tillägg av andra behövliga strategier. En förutsättning för förskrivning är att det finns ansvarig person som sköter påfyllnad av medicinerna och inställning av tid, vilket inte utförs av förskrivaren Hjälpmedel för sinnesstimulering Tyngdtäcken Får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten då det ligger utanför kommunens hjälpmedelsansvar. Syftet med täcket är medicinskt, för kroppslig avgränsning och trygghet, för hjälp att komma till ro/vila och få förbättrad sömn och återhämtning och därigenom klara dagens aktiviteter. Att kompensera med hjälpmedel för sömnlöshet är inte kommunens ansvar enligt prioriteringsgrunderna Antidecubitushjälpmedel Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Antidecubitusmadrass förskrivs för att förebygga eller behandla trycksår. Förskrivs inte för komfort eller smärtlindring. Undantag kan göras i livets slutskede. Får inte ersätta andra nödvändiga åtgärder för sårläkning som lägesändring eller intag av föda och dryck. Vissa typer av antidecubitusmadrasser kräver en underliggande madrass av säkerhetsskäl. I de fall ingen lämplig undermadrass för ändamålet finns, får sådan förskrivas. 28