Riktlinjer avseende hjälpmedel för daglig livsföring

Transkript

1 Riktlinjer avseende hjälpmedel för daglig livsföring RIKTLINJER med priser vid försäljning, avgifter för långvariga lån och avgifter för tillfälliga lån Riktlinjer antaget av socialnämnden Avgifter vid förhyrning samt priser vid försäljning antaget av fullmäktige

2 RIKTLINJER 1(26) Innehållsförteckning Sid Del 1 Riksövergripande organisation och bestämmelser Läkemedelsverket och Socialstyrelsen 3 Hjälpmedelsinstitutet 3 Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet 3 Hälso-och sjukvårdslagen 4 Lag och förordning om medicintekniska produkter 4 Skydds och tvångsåtgärder 4 LSS Lagen om särskilt Stöd och service 4 Hjälpmedel för den dagliga livsföringen 5 Kvalitetskrav 5 Förskrivningsprocessen 5 Behovsbedömning 6 Specialanpassning 6 Del 2 Håbo kommuns organisation och policy för hjälpmedel Ansvarsfördelning Uppsala Län 7 Mål för hjälpmedelsverksamheten 7 Ansvar Håbo Kommun 7 Prioriteringsgrunder 7 Prioritering vid förskrivning i Håbo Kommun 8 Hjälpmedel utan för Håbo kommuns ansvar 8 Förskrivaransvar 8 Bashjälpmedel 9 Avancerade hjälpmedel 9 Hjälpmedel Uppsala Län (HUL) 9 Sortimentsgruppsarbete, upphandling 9 Särskilt hjälpmedelsbeslut 10 Hjälpmedelsanvändarens ansvar 10 Olycka eller olyckstillbud 10 Byte av hjälpmedel 10 Bortskänkande/utrangering av hjälpmedel 10 Försäljning 10 Information och rådgivning 11 Antal hjälpmedel som får förskrivas 11 Dubbelt boende/fritidsboende 11 Återställning av nedmonterat hjälpmedel 11 Återlämning 11

3 RIKTLINJER 2(26) Återtagande mot brukarens vilja 11 Driftskostnader 11 Försäkring 11 Stulet eller skadat hjälpmedel 12 Hygienrutiner 12 Vistelse i annan kommun 12 Hjälpmedel till person skriven i annan kommun 12 Flytt inom Håbo kommun 12 Flytt från Håbo kommun 12 Flytt till Håbo Kommun 12 Utländsk medborgare som vistas i Håbo Kommun 13 Utlandsvistelse 13 Arbetslivet 13 Daglig verksamhet 13 Landstingets verksamheter 13 Skolhjälpmedel för vuxna 13 Individuella hjälpmedel 13 Basutrustning 14 Avgifter/försäljning 14 Avgifter för tillfälliga lån 14 Förskrivaransvar vid försäljning/utlåning 15 Del 3 Riktlinjer för förskrivning inom produktområden 04 Hjälpmedel vi personlig medicinsk behandling Hjälpmedel för personlig vård Hjälpmedel vid förflyttning Hjälpmedel i hushållet Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Hjälpmedel för information och kommunikation Hjälpmedel för hantering och transport av produkter 25

4 RIKTLINJER 3(26) Del 1 Riksövergripande organisation och bestämmelser I följande riktlinjer förekommer begreppen brukare, förskrivare och hjälpmedel enligt nedanstående definition. Brukare Person som får ett hjälpmedel förskrivet och använder det, benämns i dessa riktlinjer genomgående för brukare. Förskrivare Förskrivare är legitimerad personal, arbetsterapeut eller sjukgymnast som bedömer behov av lämpligt hjälpmedel enligt förskrivningsprocessen. Hjälpmedel Med hjälpmedel menas de produkter som kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning. Synonyma begrepp är tekniska hjälpmedel och medicintekniska produkter. I dessa riktlinjer används genomgående hjälpmedel. Läkemedelsverket och Socialstyrelsen Myndighetsansvaret för produkter inom medicinteknik är delat mellan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen. Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av tillverkare och produkter samt för specialanpassade produkter. Socialstyrelsen ansvarar för tillsynen över den yrkesmässiga användningen Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. Huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och landsting. Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser för personer med funktionshinder. Socialstyrelsens föreskrifter (SFS) och allmänna råd (SOSFS) utgår från gällande lagar och förordningar. Riskdagen stiftar lagar och regeringen tar beslut om förordningar. Lagar, förordningar och föreskrifter är bindande regler. SFS 1993:584 Lag om medicintekniska produkter SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen HSL SFS 2010:1369 Patientsäkerhetsförordning SFS 1993:876 Förordning om medicintekniska produkter SFS 2010:659 Patiensäkerhetslagen, PSL SFS 2008:355 Patientdatalagen, PDL SOSFS 2008:1 Socialstyrelsens föreskrifter för användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. SOSFS 2011:19 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet.

5 RIKTLINJER 4(26) Hälso- och sjukvårdslagen HSL HSL 3b och 18 b SFS 1982:763 reglerar sjukvårdshuvudmännens ansvar för hjälpmedel. HSL är ingen rättighetslag. Det går därmed inte att överklaga till domstol. Den lagstadgade skyldigheten för sjukvårdshuvudmannen att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade lyfts fram i Hälso- och sjukvårdslagen, som utgår från de resurser som tilldelats för ändamålet och enligt de riktlinjer som fastställts av ansvarig sjukvårdshuvudman. Att landsting och kommuner har dessa skyldigheter innebär inte att en patient har motsvarande rättighet. Det framhålls att en god tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionshinder ska kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Enligt HSL är målet för hälso- och sjukvården en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär särskilt att den ska: Vara av god kvalité och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen. Vara lättillgänglig Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet Främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. Enligt HSL gäller inte skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel som kan erhållas med ekonomiskt stöd från annan huvudman till exempel Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, arbetshjälpmedel på den enskildes arbetsplats, för yrkesinriktad rehabilitering samt särskilda pedagogiska hjälpmedel inom barnomsorgen och skolan. Lag och förordning om medicintekniska produkter Reglerar bestämmelser om produkterna, att produkterna är säkra, tillförlitliga och lämpade för sitt ändamål när de kommer ut på marknaden. Skydds och tvångsåtgärder Sänggrindar, rullstolsbord, bälten och selar till rullstol samt andra hjälpmedel som används för att förhindra en person att resa sig, ta sig ur sängen eller röra sig fritt får inte förskrivas. Se riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) LSS Lagen om Särskilt Stöd och Service Lagen är en rättighetslag men omfattar inte hjälpmedel, dessa går under HSL.

6 RIKTLINJER 5(26) Hjälpmedel för den dagliga livsföringen I propositionen som ledde fram till nu gällande lag framhölls att individuellt utprovade hjälpmedel bör omfatta hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt hjälpmedel för vård och behandling. Med hjälpmedel för den dagliga livsföringen avses i lagen främst de hjälpmedel som fodras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan person ska kunna: Tillgodose grundläggande personliga behov (klä sig, äta, sköta hygien med mera. Förflytta sig. Kommunicera med omvärlden. Fungera i hemmet och närmiljön. Orientera sig. Sköta vardagslivets rutiner i hemmet. Gå i skolan. Delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter. Kvalitetskrav Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ställs det krav på att vårdgivaren har ett kvalitets och ledningsystem med lokala riktlinjer och rutiner. Vårdgivaren ansvarar för att Lag och förordning efterlevs beträffande hjälpmedel Det finns rutiner för användning och hantering av hjälpmedel Det finns rutiner för tillverkning och egentillverkning av hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användandet av hjälpmedel. Att det finns en lokal rutin avseende olyckor och tillbud med hjälpmedel och att det av instruktionen framgår vem eller vilka som har ansvaret. Att fastställda rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas och säkras och att information om hjälpmedel som myndigheter ger görs tillgänglig för all personal Att kvalitetssystemen ovan är dokumenterade och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter. Förskrivningsprocessen Förskrivare av hjälpmedel ska ha specifik kompetens om förskrivningsprocessen samt vilket ansvar det innebär att vara förskrivare. Förskrivaren identifierar den enskildes behov och ansvarar för att faserna i processen genomförs: Bedöma behov av insatser Prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt. Utgå från miljö där hjälpmedlet ska användas.

7 RIKTLINJER 6(26) Vid behov initiera specialanpassning Instruera, träna och informera individen och i förekommande fall personal eller anhöriga. Följa upp och utvärdera funktion och nytta, tidigare förskrivna hjälpmedel som ersatts av nya, ska återlämnas och avregistreras. Behovsbedömning Förskrivning av hjälpmedel ska utgå ifrån en behovsbedömning som omfattar tillståndets svårighetsgrad, hur angeläget hjälpmedlet är, vilken effekt/nytta hjälpmedlet har för individen, nyttjandegrad, konsekvens om insatsen inte utförs, riskanalys samt kostnadseffektivitet. Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen ska väljas framför en mer avancerad. Planeringen ska ske i samverkan med brukaren som ska ha ett reellt och aktivt inflytande i hela förskrivningsprocessen. Det slutliga valet av produkt är dock förskrivarens ansvar. Specialanpassning Att initiera specialanpassning innebär först undersökning om alternativa hjälpmedel finns som eliminerar behovet av specialanpassning. Om anpassning av hjälpmedlet inte är tillräckligt för att tillgodose behovet behöver hjälpmedlet specialanpassas. Det är en specialanpassning när: Produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller godkänt. Ingrepp görs i konstruktionen eller tillägg görs på en färdig produkt. Man konstruerar eller tillverkar en ny produkt. Vid en specialanpassning Ska det vara utrett av förskrivaren att det inte finns alternativa hjälpmedel som eliminerar behovet av specialpassning. Ska utföraren (hjälpmedelstekniker) av anpassningen vara registrerad hos Läkemedelsverket. Ska alltid en skriftlig anvisning finnas som grund Ska produkten märkas med specialanpassad produkt och inte vara CE märkt Ska specialanpassningen dokumenteras av både hjälpmedelstekniker och förskrivare Övertar förskrivaren som utfärdat anvisningen produktansvaret från tillverkaren och för de egenskaper produkten får. Förskrivaren ska godkänna den utförda specialanpassningen innan brukaren kan ta hjälpmedlet i bruk. Ansvarar hjälpmedelstekniker som utfört specialanpassningen för det tekniska utförandet. Granskat av Medicinskt Ansvarig Sköterska (MAS)

8 RIKTLINJER 7(26) Del 2 Håbo Kommuns organisation och policy för hjälpmedel. Ansvarsfördelning i Uppsala Län Kommunen har ansvar för individuellt utprovade hjälpmedel för personer 21 år och äldre, med rörelsehinder eller kognitiv funktionsnedsättning i alla boendeformer. Arbetsgivare har ansvar för arbetstekniska hjälpmedel. Landstinget har ansvar för hjälpmedel för barn upp till 21 år samt hjälpmedel för syn-, hör-, tal- och ortopediska funktionsnedsättningar Mål för hjälpmedelsverksamheten i Håbo kommun Att utifrån givna resurser tillgodose människor med funktionshinder säkra och ändamålsenliga hjälpmedel på ett så snabbt och kostnadseffektivt sätt som möjligt i enlighet med de riktlinjer som gäller i kommunen. Ansvar Håbo Kommun I Håbo Kommun är Socialnämnden ansvarig vårdgivare. Socialnämnden beslutar om hur hjälpmedelsverksamheten ska vara organiserad och fastställer verksamhetens övergripande hjälpmedelspolicy avseende kvalitet och ambitioner. Socialnämnden fastställer budget och prioriteringar, tilldelar resurser, och föreslår avgifter. Kommunfullmäktige beslutar om avgifter. Budget och verksamhetsansvar för hjälpmedelsverksamheten har enhetschef för Rehabenheten som ansvarar för att rutiner och riktlinjer utarbetas, utvecklas och följs upp. Ansvarar för inköp och lagerhållning av hjälpmedel. Är sakkunnig och ett stöd till kommunens förskrivare. Är behjälplig vid inköp av hjälpmedel till kommunens verksamheter. Är sakkunnig gentemot, brukarorganisationer, politik och kommunens övriga verksamheter. Representerar kommunen i det länsövergripande samarbetet (HUL). Prioriteringsgrunder Följande tre principer ska enligt riksdagens beslut vara vägledande för alla prioriteringar inom hälso- och sjukvård och ligger till grund för kommunens riktlinjer. 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt till vård oavsett vem de är, vad de har eller gör. Det är endast den samlade bedömningen och behovet som ska avgöra insatsen. 2. Behovs och solidaritetsprincipen. Resurserna ska främst satsas på de medborgare som har de största behoven. Behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda ska särskilt beaktas. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen, en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid valet av olika åtgärder. Principerna är rangordnade. Människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen som går före kostnadseffektivitetsprincipen. Begreppet prioritering innebär att något ges företräde framför något annat.

9 RIKTLINJER 8(26) Prioritering vid förskrivning av hjälpmedel i Håbo Kommun Svåra och omfattande funktionsnedsättningar med stort stödbehov prioriteras framför mindre omfattande funktionsnedsättningar med lägre stödbehov. Långvariga, bestående funktionsnedsättningar prioriteras framför övergående, tillfälliga behov. Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen ska alltid väljas, framför en mer avancerad. De hjälpmedel som tillhandahålls inom området daglig livsföring är de som fordras för att brukaren själv eller med hjälp av någon annan ska kunna tillgodose grundläggande personliga aktiviteter som att klä sig, att äta/dricka, att klara toalettbesök, att förflytta sig, att sköta sin hygien, att kommunicera, samt att stödja kognitiva förmågor som att strukturera vardagliga aktiviteter, att klara tidsuppfattning, att orientera sig, att minnas med mera för att fungera i hemmet och närmiljön. Uppenbar speciell extrautrustning till följd av funktionsnedsättning prioriteras, framför produkter som ingår i normal bostadsstandard. Brukarens egen aktivitet prioriteras framför personal/anhörigas behov. Hjälpmedel för behandling och träning har låg prioritet och förskrivs i ringa omfattning. Indviduella hjälpmedel som ligger utanför Håbo kommuns ansvar Hjälpmedel för aktiviteter i hemmet utöver grundnivå som hushållsarbete och matlagning. Produkter som ingår i normal bostadsstandard Arbetshjälpmedel Hjälpmedel till fritidsboende Hjälpmedel till bil Hjälpmedel till resor. Grundutrustning hos huvudman, daglig verksamhet, skolor och elevhem.. Hjälpmedel för att utöva sport, hobby, motion, eller fritidsaktvitet Då ändrade vanor eller sätt att utföra aktiviteter kan göras. Förskrivaransvar Förskrivare av hjälpmedel är legitimerade arbetsterapeuter och legitimerade sjukgymnaster anställda i Håbo kommun eller av Uppsala Läns landsting. Förskrivare kan också vara legitimerade sjuksköterskor anställda i Håbo kommun (gäller enbart antidecubitusmadrasser.) Förskrivaren ska följa kommunens riktlinjer för hjälpmedel, förskrivningsprocessen och gällande rutiner samt ha god kännedom om aktuella lagar, föreskrifter och förordningar. Förskrivningen ska dokumenteras i journalsystem och innehav av hjälpmedel ska registreras/avregistreras i hjälpmedelsregister. Om hjälpmedlet är avgiftsbelagt ska förskrivaren lägga in avgift i journalsystem.

10 RIKTLINJER 9(26) Förskrivaren ska upplysa brukaren om lånevillkor, avgifter, försäkringar etc. Förskrivaren ska rapportera avvikelser av betydelse för patientsäkerheten till Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Förskrivare ansvarar själv för att upprätthålla kompetens inom sitt område. Via Hjälpmedel Uppsala Län (HUL) ges förskrivarutbildningar som respektive förskrivare själv ansvarar för att delta i. Bashjälpmedel (B-hjälpmedel) Bashjälpmedel är enklare hjälpmedel som exempelvis rollator. B-hjälpmedel lagerhålls och hanteras i Håbo kommuns regi. Avancerade hjälpmedel (A-hjälpmedel) Exempel på Avancerade hjälpmedel är rullstolar. Håbo kommun ingår i ett länsövergripande samarbete mellan länets kommuner genom samverkansavtal med Hjälpmedel Uppsala Län (HUL). Hjälpmedel Uppsala Län (HUL) HUL är en servicenhet som bistår kommunerna i hjälpmedelsfrågor med specialkompetens och praktisk hantering av avancerade hjälpmedel, A-hjälpmedel. Syftet med det länsgemensamma samarbetet är en kostnadseffektiv hantering med hög kvalité och säkerhet som gynnar användarna. Ett system med begagnatmarknad och prisgrupper för köp/sälj ger effektiv återanvändning över hela länet med minimal administration. HUL:s uppgifter är: Administration/beställningar Förrådshantering Rådgivning av hjälpmedelskonsulenter och tekniker Förskrivarutbildningar Upphandlingar Sortimentsgruppsamordning Sortimentsgruppsarbete, upphandling Sortimentet måste ha tillräcklig bredd för att möta alla typer av funktionsnedsättningar. Mångfalden är viktig för att kunna tillgodose människors olika behov. Mot det står att ett smalare sortiment öppnar upp för större kvantiteter och därmed bättre pris. Förändring av produktområden är policybeslut som fattas av Socialnämnden. Förändring av sortiment inom respektive produktområde fattas av verksamhetsansvarig för hjälpmedelsverksamheten. Ett likartat sortiment eftersträvas i länet men skillnader förekommer. För länets kommuner är det gemensamma sortimentsgruppsarbetet grunden för upphandlingar av hjälpmedel inom olika produkt områden. I sortimentsgruppsarbetet deltar förskrivarrepresentanter från kommunerna och landstinget, hjälpmedelskonsulent och tekniker från HUL samt representanter från brukarorganisationerna.

11 RIKTLINJER 10(26) Enligt lagen om offentlig upphandling upphandlas produkter/sortiment, service, rekonditionering, reparationer och transporter av hjälpmedel. Upphandlingarna administreras av HUL. Särskilt hjälpmedelsbeslut Hjälpmedel som är utanför sortiment, elrullstolar, kognitiva hjälpmedel som kostar mer än tiotusen kronor, takmonterade lyftar och andra kostnadskrävande hjälpmedel kräver särskild prövning. Förskrivaren gör en förfrågan i ett beredningsunderlag. Beslut fattas av verksamhetsansvarig för hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedelsanvändarens ansvar Håbo kommun lånar ut hjälpmedel till namngiven brukare. Hjälpmedlet ska användas till vad det är avsett för och till det som tillverkaren ansvarar för enligt Produktansvarslagen. Den information som ges muntligen när hjälpmedlet lämnas ut och informationen i bruksanvisningen som medföljer hjälpmedlet ska följas. Om någon oklarhet råder i användandet av hjälpmedlet är det personen som använder hjälpmedlet som ansvarar för att kontakta förskrivaren. Den som använder och hanterar hjälpmedlet på ett sätt som det inte är avsett för, står själv ansvarig om olycka inträffar. Olycka eller olyckstillbud Om en olycka eller tillbud inträffar i samband med användning av ett hjälpmedel ska hjälpmedlet omedelbart tas ur bruk och orsaken utredas. Avvikelshnatering enligt gällande rutiner se riktlinjer Medicinskt Ansvarig Sjuksköterksa (MAS). Byte av hjälpmedel Byte av hjälpmedel kan göras om det medicinska eller funktionella behovet förändrats eller om befintligt hjälpmedel är utslitet. Bedömningen görs av förskrivare eller teknisk personal. Eventuella avgiftsbelagda tillbehör ersätts med nya i de fall man bedömer att man inte kan reparera hjälpmedlet. Vid byte av hjälpmedel ska förskrivaren göra en ny bedömning enligt gällande riktlinjer. Bortskänkande/utrangering av begagnade hjälpmedel Är endast aktuellt för produkter som är i utgående sortiment eller när hjälpmedlet vid återlämning skulle utrangeras. Beslut tas alltid av verksamhetsansvarig för hjälpmedelsverksamheten. Har tillverkarens krav uppfyllts kvarstår produktansvaret hos tillverkaren. När överlåtelse sker, ska skriftlig information om överenskommelsen göras där det framgår att hjälpmedlet överlåtits i befintligt skick, att kommunens hjälpmedelsverksamhet upphör att ansvara för reparationer och inte längre ansvarar för hjälpmedlets säkerhet. Krav på återlämning upphör och mottagaren ansvarar för eventuella reparationer. Försäljning Försäljning av hjälpmedel görs i mycket begränsad omfattning. Se vidare information under avgifter, sidan 14.

12 RIKTLINJER 11(26) Information och rådgivning Råd om alternativa nära inköpsställen samt leverantörsadress ges. Antal hjälpmedel som får förskrivas Det bedöms individuellt. Generellt gäller att ett hjälpmedel per användningsområde förskrivs. Bostadens utformning kan medföra att flera hjälpmedel behövs och kan då förskrivas. Dubbelt boende/ Fritids boende Generellt gäller att ett boende utrustas. Allmänna/gemensamma utrymmen i anslutning till bostaden utrustas inte, till exempel tvättstuga, garage. Två boenden kan i vissa fall utrustas. Person som flyttar hemifrån och har behov av hjälpmedel i gamla hemmet för att fortfarande kunna vistas där periodvis, kan få nödvändiga hjälpmedel förskrivna. Fritidshus/-boende utrustas inte. Återställning efter nedmonterat hjälpmedel Kostnad för återställning efter nedmonterat hjälpmedel i brukarens bostad, bekostas inte. En enkel återställning görs av leverantör vid nedmontering av stationär taklyft, med borttagande av skruvar och igenspackling av hål i vägg/tak. Återlämning När ett hjälpmedel inte längre används eller behovet har förändrats ska hjälpmedlet återlämnas rengjort. Brukare, anhörig eller personal kontaktar hjälpmedelsverksamheten. I första hand står brukaren för transporten. Om svårigheter uppstår med transport, kan kommunens hjälpmedelsverksamhet ombesörja hjälp med transporten. Återtagande mot brukarens vilja Återtagande mot brukarens vilja kan göras om förskrivare bedömer att behov inte längre finns för aktuellt hjälpmedel. Återtagande kan också göras om aktuellt hjälpmedel innebär en risk på grund av ändrade förutsättningar eller om brukare inte följer givna instruktioner, missköter hjälpmedlet, hanterar eller använder hjälpmedlet på ett osäkert sätt eller på ett sätt som hjälpmedlet inte är avsett för. Driftskostnader Brukaren står för driftskostnader som elförbrukning, batterier och kostnad för punktering. Om brukaren inte själv kan utföra skötsel av hjälpmedlet ska annan person göra det, till exempel anhörig eller personal. Försäkring Brukaren rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd beträffande hjälpmedel i hemmet och dess närmiljö vid stöld och brand samt att teckna reseförsäkring om hjälpmedlet ska tas med på resa. En ansvarsförsäkring eller allriskförsäkring är lämplig för att täcka eventuella kostnader för skador som vållats på annan person eller annan persons egendom.

13 RIKTLINJER 12(26) Stulet eller skadat hjälpmedel: Får brukaren ersättning från försäkringsbolag för skadat eller stulet hjälpmedel ska ersättningen betalas till ägaren av hjälpmedlet, det vill säga Håbo kommun. Kommunen bekostar självrisken. Om försäkringen inte täcker förlusten ersätter kommunen hjälpmedel upp till kronors värde. Hjälpmedel överstigande kronor debiteras brukaren. Kostnad för skada uppkommen vid normal användning av hjälpmedlet ansvarar kommunen för. I uppenbara fall av vårdslöshet debiteras brukaren. Hygienrutiner och smittskydd samt hantering av riskavfall Hygienrutiner för kommunal vård i Uppsala län från sektion för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset ska följas. Se riktlinjer från Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska (MAS) Regler gällande vistelse och bostadsort Vistelse i annan kommun Individuella hjälpmedel till person som är folkbokförd i Håbo kommun, men vistas i annan kommun för avtalad vård/anvisad behandling, bekostas av Håbo kommun. Förskrivningen (bedömning, utprovning, inträning, uppföljning) görs av den part som i avtalet har ansvar för hälso- och sjukvården. Hjälpmedel till person skriven i annan kommun Huvudprincipen är att förskrivning endast sker till Håbo kommuns invånare. Hjälpmedel till person som vistas i Håbo kommun för avtalad vård/anvisad behandling bekostas av hemlandsting/kommun. Vistelsekommunen är skyldig att tillhandahålla sjukvård, där hjälpmedel ingår av akut karaktär. Förskrivningen (bedömning, utprovning, inträning, uppföljning) görs av den part som i avtalet har ansvar för hälsooch sjukvården. Som en service kan begränsad korttidsutlåning ske mot avgift för personer som är tillfälliga gäster i kommunen. Se vidare under tillfälliga lån. Flytt inom Håbo kommun Förskrivna hjälpmedel medtas vid flytt till annan bostad inom kommunen. Kunden står för transportkostnaden med undantag för flytt av stationär lyft, reglerbar säng och handtag med expanderfäste (gripostång). Enkelt återställande sker vid nedmontering av stationär lyft av leverantör som borttagande av skruvar och igenspackling av hål i vägg/tak. Flytt från Håbo kommun Grundpolicyn är att hjälpmedel återlämnas till Håbo kommun vid flytt från orten. Undantag kan göras för vissa hjälpmedel som behövs omedelbart för den dagliga livsföringen på nya orten, samt vissa specialanpassade hjälpmedel. Brukare ska i god tid innan flytt kontakta ansvarig förskrivare som efter bedömning överlämnar ärendet till ansvarig för hjälpmedelsverksamheten. En överenskommelse om ansvarsövertagande görs mellan kommunerna för de hjälpmedel som behöver tas med vid flytt. Försäljning av begagnade hjälpmedel som är förskrivna, kan ske vid utlandsflytt. Flytt till Håbo kommun Grundpolicyn är att hjälpmedel återlämnas till den kommun/landsting varifrån man flyttar. Undantag kan göras för vissa hjälpmedel som behövs omedelbart för den dagliga livsföringen på nya orten, samt vissa specialanpassade hjälpmedel. Frågor om

14 RIKTLINJER 13(26) eventuellt övertagande av hjälpmedel tas med ansvarig för hjälpmedelsverksamheten. Om en person önskar ta med elrullstol förskriven i annan kommun vid flytt till Håbo kommun behövs läkarintyg med medicinskt underlag för elrullstol innan beslut om övertagande av hjälpmedlet. Utländsk medborgare som vistas i Håbo kommun: För asylsökande betalar migrationsverket akutsjukvård och de hjälpmedel som är kopplade till det. Om brukaren har uppehållstillstånd kan hjälpmedel förskrivas, uppehållstillståndet som framgår av passet kontrolleras av förskrivaren. Utländska medborgare som tillfälligt vistas i Sverige får inte hjälpmedel förskrivna utan får själv bekosta hjälpmedlen alternativt korttidslåna mot avgift. Utlandsvistelse Hjälpmedel som tas med vid utlandsvistelse ska återföras till Håbo kommun. Brukaren står själv för alla kostnader för transport och eventuella reparationer eller reservdelar utomlands. Reseförsäkring rekommenderas för de hjälpmedel som tas med. Gäller det eldriven rullstol ska förskrivaren informeras och tekniker vid HUL, Hjälpmedel Uppsala län, kontaktas före resan. Andra verksamheters ansvar Arbetslivet Hjälpmedel vid yrkesutövning eller till arbetssituation förskrivs inte. Det bekostas av arbetsgivare eller försäkringskassa. Daglig verksamhet Daglig verksamhet räknas som en arbetsplats. Hjälpmedel avsedda att användas endast på daglig verksamhet får inte förskrivas. Hjälpmedel avsedda för hemmabruk får tas med. Landstingets verksamheter Landstinget står för all utrustning och alla hjälpmedel som endast är avsedda att användas på sjukhus. Hjälpmedel som provas ut under vistelse på sjukhus och där avsikten är att personen kommer att behöva hjälpmedlet hemma efter utskrivningen, bekostas av Håbo kommun. Skolhjälpmedel för vuxna Skolhuvudmannen har ansvar för att vuxenstuderande elev med funktionsnedsättning ska fungera i skolmiljön och tillgodogöra sig undervisning. Fördelning mellan individuella hjälpmedel och basutrustning Individuella hjälpmedel Individuella hjälpmedel är alla hjälpmedel som är förskrivna och utprovade för en specifik brukare. Hjälpmedelsbudgeten omfattar alla individuellt förskrivna hjälpmedel.

15 RIKTLINJER 14(26) Basutrustning Basutrustning är den utrusning som finns på ett visst boende och som kan användas av fler personer. Ett boende bör utrustas så att miljön motsvarar de behov som de boende och personalen har, oavsett vem som för tillfället bor där enligt arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Den utrustning det gäller är sängar och lyftar både stationära och mobila, dävert till sängar, grindskydd, standardglidlakan, stödkilar positionerings-kuddar för positionering i säng, lyftsele för akuta behov, duschvagn, hjälpmedel för att äta och dricka som pipmuggar, pet-emotkanter, bestick med tjockare grepp och antihalkunderlägg. Ansvaret och kostnaden för basutrustning har respektive enhetschef, de upprättar rutiner vad gäller säkerhet och hantering. Allmänna rullstolar på Pomona äldreboende, Dalängens demensboende och korttidsboendet undantas och går under hjälpmedelsverksamhetens ansvar. Avgifter/Försäljning Försäljning av hjälpmedel görs i mycket begränsad omfattning. Den försäljning som förekommer gäller endast nedanstående produkter. Priser vid försäljning Griptång Bricka till rollator/gåbord Korg till rollator/gåbord Förhöjningsdynor/kildynor(alla sorter) Käpp trä/metall 160 kronor 200 kronor 200 kronor 300 kronor 100 kronor Avgifter vid långvariga behov av hjälpmedel Dubbla manuella rullstolar 300 kronor per halvår debiteras månadsvis Elrullstol 500 kronor per halvår debiteras månadsvis Kombinerad handdator-mobiltelefon 600 kronor per halvår debiteras månadsvis Dubbla rollatorer 500 kronor i en engångsavgift Tillfälliga lån Tillfälliga lån är inte en prioriterad åtgärd enlig kommunens ansvar utifrån HSL utan en service som tillhandahålls mot avgift. Tillfälliga lån som är avgiftsbelagda förekommer till: Besökare, personer som inte är skrivna i Håbo Dubbelutrustning till exempelvis sommarstugor och för resebruk. Övergående behov efter skada eller operation då förskrivning inte är aktuell. Avgifter för tillfälliga lån Säng 400kronor per månad Mobil lyft 400 kronor per månad Mobil hygienstol 100 kronor per månad Rullstol/arbetsstol 100kronor per månad B-hjälpmedel som toaförhöjning, ramper med mera. 100kronor per månad Transportkostnad tillkommer för säng och lyft Övriga hjälpmedel hämtas av låntagaren 500 kronor per transport.

16 RIKTLINJER 15(26) Förskrivaransvar vid försäljning/utlåning kan delas upp i tre nivåer. Försäljning/utlåning utan råd- inget förskrivaransvar Försäljning/utlåning med generella råd inget förskrivaransvar Försäljning/utlåning med individuella råd av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal förskrivaransvar Del 3 Riktlinjer för förskrivning inom produktområden Hjälpmedlen är ordnade i produktområden och klassificerade enligt ISO9999:2007. Klassificeringen är internationell och grundar sig på hjälpmedlets funktion och syfte. Sortimentet tas fram i arbetsgrupper inom respektive produktområde och avser fylla cirka 80% av behoven. Om man som förskrivare bedömer att ett behov inte kan tillgodoses inom befintligt sortiment kan en förfrågan göras i beredningsunderlag för särskilt hjälpmedelsbeslut. Särskilt beslut krävs även vid förskrivning av elrullstolar, taklyftar, kognitiva hjälpmedel som kostar mer än tiotusen kronor samt andra kostnadskrävande hjälpmedel. 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 0403 Hjälpmedel för andningsbehandling Fästanordning/hållare för syrgastub på rullstol och rollator Behandlande klinik förser brukare med väska/ryggsäck för förvaring av syrgastub. Om en sådan lösning inte fungerar kan fästanordning förskrivas genom kommunens hjälpmedelsverksamhet. Om tillbehör finns att beställa från respektive rollator/rullstolsleverantör används dessa i första hand. Specialanpassning tillverkas i andra hand Hjälpmdel för att handha medicin särskilt hjälpmedelsbeslut Doseringshjälpmedel Elektroniska medicindosetter får förskrivas till person med kognitiv funktionsnedsättning som är i behov av påminnelsehjälpmedel och inte klarar sitt medicinintag på annat sätt. Eventuellt med tillägg av andra behövliga strategier. Syftet är att öka den enskildes egen kontroll, att bli mer självständig, mer oberoende av andra personer. En förutsättning för förskrivning är att det finns ansvarig person som sköter påfyllnad av medicinerna och inställning av tid, vilket inte utförs av förskrivaren Hjälpmedel för sinnesstimulering särskilt hjälpmedelsbeslut Tyngdtäcken Får förskrivas till person med stora sömnsvårigheter och/eller motorisk eller psykisk oro. Tyngdtäcket ska minska sömnstörningen i syfte att förbättra aktivitets och koncentrationsförmågan samt minska oro och ångest. Förskrivning ska föregås av utprovningsperiod i fem veckor och ifyllande av speciellt utformad dagbok Antidecubitushjälpmedel Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Antidcubitusmadrass får förskrivas till person för att förebygga eller behandla trycksår. Får inte ersätta andra nödvändiga åtgärder för sårläkning som lägesändring och intag av föda och dryck. Får även förskrivas till personer med betydande

17 RIKTLINJER 16(26) smärtproblematik med komplicerade sjukdomstillstånd som komplement till annan smärtbehandling Rörelse-styrke-och balansträningsredskap särskilt hjälpmedelsbeslut Ståstöd, tippbräda Får förskrivas till person som inte klarar att stå på annat sätt och som behöver daglig ståträning som inte går att genomföra i träningslokal. Användning av tippbräda kräver assistans av en person som sköter tippningen. 09 Hjälpmedel för personlig vård 0909 Hjälpmedel för av och påklädning Strumppådragare, på avklädningskrok/pinne, knappknäppare Får förskrivas till person som inte klarar momenten på annat sätt. Strumpådragare för kompressionstrumpor Får förskrivas 0912 Hjälpmedel vid toalettbesök Flyttbara toalettstolar/duschstolar med och utan hjul (hygienstolar) Får förskrivas till person som inte kan förflytta sig till och från toalett/dusch på annat sätt. Tillbehör som mjuksits får förskrivas när risk för sår föreligger eller när det väsentligen bidrar till bra sittande Toalettstolsförhöjning fristående, lös tillsats och fast tillsats Får förskrivas för att klara toalettbesök. Tillbehör som mjuksits får förskrivas när risk för sår föreligger eller när det väsentligen bidrar till bra sittande. Toalettsitsar med inbyggd lyftanordning Får förskrivas till person för att självständigt klara uppresning från låga toalettstolar, då inget annat alternativ fungerar. Installationen är en åtgärd för bostadsanpassning. Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten Får förskrivas då stöd är nödvändiga för uppresning eller då nedsatt bålstabilitet föranleder stöd och är nödvändiga för personens möjlighet att klara toalettbesök. Toalettpapperstänger Får förskrivas Toalettpappershållare Får förskrivas som tillbehör som monteras på toalettstolsförhöjningen, inte separata hållare. Duschar och lufttorkar att fästa på toaletten Är en åtgärd för bostadsanpassning. Förskrivs inte genom hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch Bad- och duschstolar, badbrädor och pallar Får förskrivas till person som för sin säkerhet har behov av det.

18 RIKTLINJER 17(26) Flyttbara toalettstolar/duschstolar med och utan hjul (hygienstolar) Får förskrivas till person som inte kan förflytta sig till och från toalett/dusch på annat sätt. Tillbehör som mjuksits får förskrivas när risk för sår föreligger eller när det väsentligen bidrar till bra sittande. Duschvagn Får förskrivas till om dusch inte kan utföras med duschstol. Antihalkmattor, antihalkband, tvättlappar, svampar, borstar, hjälpmedel vid manikyr och pedikyr Får inte förskrivas. Badkarslyft Får inte förskrivas 12 Hjälpmedel vid förflyttning De enklaste typerna av produkter säljs, liksom vissa tillbehör. Avgifter förekommer. Se avgifter, sidan Gånghjälpmedel som hanteras med en arm Stödkäppar Får inte förskrivas, säljs. Armbågskryckor, underamskryckor, axillarkryckor och gåbockar Får förskrivas till person med nedsatt balans och/eller gångförmåga. Tillbehör till käppar och kryckor Isdubbar, handledsband, käpphållare, käpparkerare, doppskor får förskrivas. Gåstativ Får förskrivas till person med nedsatt balans och/eller gångförmåga Rollatorer Får förskrivas till person med nedsatt balans och/eller gångförmåga, som är i behov av stöd vid gång och där enklare hjälpmedel inte är tillräckligt. Om en och samma rollator inte är lämplig både inom- och utomhus i den miljö den är avsedd att användas, kan separata rollatorer för båda användningsområdena förskrivas. Avgift debiteras för den andra rollatorn. Tillbehör som korg och bricka säljs. Påbyggnadsgrepp, käpphållare, ryggstöd tillhandhålls kostnadsfritt. Se avgifter, sidan 14. Gåbord manuellt och elektriskt Får förskrivas till person med nedsatt uppresningsförmåga, balans, och/eller gångförmåga, som är i behov av avlastning eller stöd vid uppresning och gång där enklare hjälpmedel inte är tillräckligt. Tillbehör som korg och bricka säljs i den mån det finns hos leverantören.

19 RIKTLINJER 18(26) 1218 Cyklar Två- och trehjulig cykel, sparkcykel, parcykel, tandemcykel samt tilläggsutrustning för cykel. Inga cyklar får förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten Manuellt drivna rullstolar Får förskrivas till person för förflyttning där nedsatt förflyttningsförmåga inte kan kompenseras av gånghjälpmedel, även som komplement till gånghjälpmedel för längre förflyttningar. Om en och samma rullstol inte täcker behovet både inom och utomhus i den miljö den är avsedd att användas, kan fler än en rullstol förskrivas. Avgift debiteras för den andra manuella rullstolen. Se avgifter, se sidan 14. Reparation/byte av däck och slang till luftpumpade däck, bekostas av användaren. Manuell rullstol som är motorunderstödd särskilt hjälpmedelsbeslut Motorunderstöd rullstol som har en eldriven enhet som aktiveras med drivringar, förskrivs som alternativ till elrullstol. Manuell rullstol med ståfunktion särskilt hjälpmedelsbeslut Får förskrivas till en person som själv kan köra den och är i behov av uppresning för att klara sitt dagliga liv. Vidare kan rullstol med ståfunktion förskrivas till person som inte kan använda andra ståhjälpmedel som tippbräda eller ståstöd Motordrivna rullstolar särskilt hjälpmedelsbeslut (elektriska rullstolar) Kriterier för förskrivning Att funktionsförmågan är alltför nedsatt för att kunna hantera manuell rullstol. Att gångförmågan är så gott som obefintlig Att funktionsnedsättningen inte är övergående Att behovet har väsentlig betydelse för personens dagliga liv Om det medicinska tillståndet riskerar att försämras av ansträngning eller belastning. (Läkarintyg som styrker detta krävs.) Att det inte finns några medicinska hinder vad gäller medicinering, nedsatt syn, hörsel, psykiskt tillstånd, kognitiv förmåga eller andra inverkande sjukdomar. (Medicinskt beredningsunderlag från läkare krävs) Behovet ska vara kontinuerligt och stolen ska användas regelbundet minst två gånger per vecka under sommarhalvåret. Förvaringsmöjligheter måste finnas i ett låsbart, frostfritt utrymme. Bedömning av behovet ska göras i den enskildes hem/-närmiljö. Brukare ska kunna köra stolen utan fara för sig själv eller andra. Bedömning ska vid behov kompletteras med test av gångförmåga av sjukgymnast.

20 RIKTLINJER 19(26) Eldriven vårdarmanövrerad rullstol Kriterier för förskrivning: Särskilt hjälpmedelsbeslut Att förmåga att köra manuell eller elektrisk rullstol självständigt är liten eller obefintlig. Det ska avlasta anhörig/närstående/assistent. Förhållandet vad gäller terräng, och personens vikt ska vara sådant att det medför betydande svårigheter att använda manuell rullstol. Behovet ska vara frekvent minst två gånger per vecka under sommar halvåret och ha väsentlig betydelse för personens vardag. Att funktionsnedsättningen inte är övergående. Att behovet har väsentlig betydelse för personens dagliga liv Elrullstolsanvändaren ansvarar för: Att använda rullstolen på ett ansvarsfullt sätt. Används den vårdslöst kan rullstolen återtas. Elrullstolen är individuellt utprovad och får inte användas av någon annan. Att sköta normalt underhåll inklusive laddning så onödig förslitning inte uppstår. Vid behov av service/reparation kontaktas förskrivare. All service/ reparation inklusive byte/rep av däck och slang på eldriven rullstol ska av säkerhetsskäl utföras av tekniker på HUL. Kostnad för byte av däck och slang bekostas av elrullstolsanvändaren. Se över försäkringsskydd. Avgift debiteras för elektrisk rullstol. Se avgifter, sidan 14. Undantagen från avgift är den som på grund av sitt funktionshinder har elrullstolen som sitt enda förflyttningssätt även inomhus. Där förmågan att förflytta sig självständigt med eller utan manuell rullstol är obefintlig. Beslut dokumenteras i journal Tilläggsutrustning till rullstolar Särskilt hjälpmedelsbeslut Drivaggregat Drivaggregat som aktiveras med drivhjulen får förskrivas som alternativ till elrullstol. Aggregatet monteras på manuellt driven stol för att ge kraft till den som skjuter på. Hänsyn tas till personens vikt, funktionsnedsättningar hos den närstående/anhörige samt utemiljöns struktur. Behovet måste vara frekvent, minst två (2) gånger i vecka under sommarhalvåret och ha väsentlig betydelse för personens vardag. Behovet ska alltid vara kopplat till individen, om det finns ett generellt behov av drivaggregat på rullstolar för flera brukare på ett boende är det arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten Avgift debiteras för eldriven vårdarmanövrerad rullstol. Se avgifter, sidan 14. Rullstolsbord, bälten och selar till rullstolar Får förskrivas i aktiverande syfte om rullstolsanvändaren själv kan lossa dem och samtycker till det. Bord, bälten och selar till rullstol för att förhindra en person att resa