C-UPPSATS. Varför blev en lokal brofråga en riksangelägenhet?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "C-UPPSATS. Varför blev en lokal brofråga en riksangelägenhet?"

Transkript

1 C-UPPSATS 2007:143 Varför blev en lokal brofråga en riksangelägenhet? Carina Bergdahl Annika Sundström Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2007:143 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--07/143--SE

2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Syfte och frågeställningar Motivering till ämnesval Metod och material Egna teorier och tankeramar Val av metod Val av material samt resonemang och källkritik Avgränsningar Disposition Tidigare forskning och uppsatser i brofrågan Forskningsöversikt Siv Rehn Per Iko Historisk tillbakablick Färja och båt över Lule älv Diagram över befolkningsutvecklingen Trafiken på färjan Vägverket bildas Förslag till bro över Lule älv Faktorer som påverkade byggandet av en bro över Lule älv Ekonomiska och politiska skäl till att en bro ska byggas över Lule älv Militära skäl till att en bro ska byggas över Lule älv Världskrigens påverkan av brobygget över Lule älv Transportförbud och censur införs Inlägg och debatter i brofrågan införda i lokalpressen, hösten Beslut i brofrågan Resultat Från beslut till agerande Ekonomiska/politiska skäl, militära skäl eller andra orsaker Ekonomiska/politiska aktörer samt de militära aktörerna Från lokal fråga till en riksangelägenhet Lokal- och rikspressens ståndstagande i brofrågan Diskussion Källor och litteratur BILAGOR... 50

3 2 Sammanfattning I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren. De intressanta fakta vi fick fram i vårt inledande arbete gjorde att vi valde att fokusera oss på båda broarna över Luleå älv. Att en bro skulle byggas över Lule älv var inget nytt påfund utan diskussionerna om en bro över Lule älv startade redan på talet, närmare bestämt 1842, förslaget avsåg en bro över Gäddvikssundet. Behovet av en bro växte sig allt starkare då Luleå stads befolkning expanderade relativt snabbt och nya stadsdelar växte fram. Varför tog det så lång tid från beslut till agerande? Det fanns många orsaker, men det övervägande skälen var dels den svaga svenska ekonomin dels utbröt andra världskriget. Även de lokala aktörernas ovilja att kompromissa och enas var en stor del i den nästan 100 åriga beslutsgången, ytterligare en faktor som påverkade brobygget kan ha varit att armerad betong och stål introducerades i brobyggandet. Vi har i vår förstudie funnit att militären och dess ledning under hade relativt stort inflytande på infrastrukturens utveckling i Norrland. I detta fall byggande av en bro över Lule älv, där de starka lokala intressena förbigicks av de militära intressena. Huruvida den tyska militären påverkade brons placering finner vi inte särskilt troligt, då planerna på att bygga en bro hade varit en fråga för KB sedan år 1933.

4 3 1. Inledning Detta kapitel inleds med en kort introduktion av ämnet för att därefter ta upp syftet och frågeställningar samt motivering till ämnesvalet av uppsatsen. Broar och andra överfarter som akvedukter är inga nya uppfinningar utan har funnits så länge människan har haft behov av att förflytta sig. Detta har varit på gott och ont, då en bro har gjort att människor komma att möta nya och okända människor. Övergången från självhushållning till industrisamhället kan kanske vara människans största förändring, under sin historia. I och med industrialiseringens frammarsch i Sverige kom kravet på järnvägar och bättre vägnät, då det fanns stora behov av godstransporter från norra Sverige. De första järnvägarna fick man lov att bygga runt de besvärliga hinder som fanns i landskapet, som breda vattendrag och djupa dalgångar. Detta skedde i och med att tillgången på järn ökade och ny teknik som armerad betong började användas, man började frångå sten och trä som material. Denna utveckling ledde till att nya vägar och broförbindelser samt järnvägar började byggas över hela Sverige, Norrbotten var inget undantag. Det var på grund av den allmänna tekniska och ekonomiska utvecklingen i Sverige och inte minst den stora expansion av bilismen och landsvägstrafiken som ledde till att brobyggandet kom in i en ny fas. 1 I Norrbotten fanns ett uppdämt behov att inlandet hade en bra och säker kommunikation med kusten, detta satte stora krav på att infrastrukturen fungerade tillfredställande. Då Norrbotten har många stora älvar och andra vattendrag som korsar och bryter både vägar och landskap innebar det att flottningen samt färjetrafiken med folk och fordon var oerhört viktig. De svårigheter som var svåra att bemästra var klimatet, främst under vårvintern och i samband med isläggningen på höstarna. Dessa perioder innebar att såväl befolkningen som varutransporter fick under dessa perioder välja långa omvägar för att nå sina destinationer och Luleå var inget undantag 2. Diskussionerna om en bro över Lule älv startade redan på talet, närmare bestämt 1842 av vägbyggnadsmästare C. G. Alm, förslaget avsåg en bro över 1 Ahlberg Sven Olof, Spade Bengt, Våra Broar en kulturskatt. Banverket och Vägverket, 2001, s

5 4 Gäddvikssundet 3. Behovet av en bro växte sig allt starkare då Luleå stads befolkning expanderade relativt snabbt (se diagram 1), vilket ledde till att nya stadsdelar upprättades. I och med det blev pressen på färjeförbindelserna ibland så stor att folk tvingades att vänta på turerna, även fordon som bilar och bussar ökade under denna period (se diagram 2). Vi har valt att koncentrera oss på två närliggande broar samt deras tillkomst över Lule älv. Detta för att det är ett ämne som känns både intressant och viktigt för oss, eftersom vi tror att deras historik har och har haft stor betydelse för Luleås utveckling och expansion. Dagligen passerar många människor dessa broar på väg till/från sina arbeten eller bostäder utan att reflektera över deras historia och vi vill på detta sätt redovisa att vi allt för ofta passerar viktiga historiska byggnader utan att egentligen veta dess bakgrund. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med vår uppsats är att ta reda på varför broar byggdes över Lule älv, vid Gäddvik och vid Bergnäset samt varför det tog så lång tid från beslut till agerande? De frågor vi har för avsikt att besvara är följande; Varför det tog så lång tid från beslut till agerande? Byggdes den första bron på grund av ekonomiska/politiska skäl eller av militära skäl, eller av någon helt annan orsak? Vi ämnar även ta reda på hur de ekonomiska/politiska aktörerna samt de militära aktörerna ställde sig i brofrågan, och varför? Varför en lokal brofråga blev en riksangelägenhet? Avslutningsvis kommer vi att söka svar på hur lokalpressen och rikspressen, samt de lokala aktörerna, förhöll sig i brofrågan och om dess politiska färg avspeglade sig i deras ledare och artiklar. 3 Luleå kommuns stadsarkiv. Drätselkammaren A 1. Protokoll. Vol P. M. av brobyggnadsdirektionens sekreterare till ledamöterna vid sammanträde den 23 september 1933, s. 3

6 5 1.2 Motivering till ämnesval Att välja ett relevant ämne till en uppsats är inte helt enkelt. Vi, Annika och Carina, är båda uppvuxen i Luleå och har många gånger passerat Bergnäsbron och Gäddviksbron utan att ha någon historisk anknytning att associera till. I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren. De intressanta fakta vi fick fram i vårt inledande arbete gjorde att vi valde att fokusera oss på båda broarna över Luleå älv.

7 6 2. Metod och material I detta kapitel inleder vi med att kort redogöra vår egen teori för att där efter resonera om kvalitativ respektive kvantitativ metod. Kapitlet fortsätter vidare med val av metod och material, därefter kommer avgränsningar och källkritik Kapitlet avslutas med uppsatsens disposition. 2.1 Egna teorier och tankeramar Vi har valt att bygga vår uppsats på dels tidigare forskning, dels på vår egen tolkning av all fakta som vi funnit under vår förstudie. Tanken med vår uppsats är att undersöka de förhållanden som förelåg när en bro skulle byggas över Lule älv, samt på vilket sätt en lokal fråga blev en riksangelägenhet. När vi läst och sammanfattat det mesta av de studier som vi funnit, framgår det inte varför det tog så lång tid att gå från beslut till byggandet av en bro. Detta har också gett oss en ny infallsvinkel att studera. Vidare kommer vår studie att till största del bestå av PM, rapporter, protokoll, dessa ställer vi hög trovärdighet till och bygger vår uppsats till största delen på dessa. Beträffande tidningsartiklarna, insändarna och tidningarnas ledarsidor har vi valt att sammanfatta dessa, då vi finner dem tämligen relevanta i vår uppsats. Vi är väl medvetna om att dessa artiklar skrevs enbart som propaganda för brons placering. Vår egen ståndpunkt i brofrågan kommer vi att behandla i slutet av uppsatsen, i diskussionen, men vi kan redan nu tillstå att vi tror att militären hade en mycket stor roll i brobesluten. 2.2 Val av metod Begreppsparet kvantitativt och kvalitativ har kommit att bli allt oftare förekommande när man i vetenskapliga sammanhang talar om olika metoder 4. Inledningsvis ska vi dock slå fast att det inte är frågan om två metoder, utan snarare om två grupper av metoder med vissa gemensamma kännetecken. 5 Utifrån detta så är det också naturligt att betrakta valet av metod som passar bäst att belysa just det problemområde som man vill belysa med sitt arbete. Grundläggande likheter mellan de två metodsystemen, kvalitativa och kvantitativa metoder är 4 Alvesson Mats, Sköldberg Kal, Tolkningar och reflektioner, Studentlitteratur, Lund, 1993 s.41 5 Andersen Heine (red), Vetenskapsteori och metodlära, Studentlitteratur, Lund, 1994, s. 70

8 7 att de har gemensamma syften. De båda metoderna är inriktade mot att ge en bättre förståelse av samhället och hur enskilda människor, grupper och institutioner handlar och påverkar varandra. Skillnaderna är desto tydligare. 6 I och med att resultatet av studiens forskning inte lämpar sig för att presenteras numeriskt så faller det sig naturligt att använda sig av en kvalitativ metod. Faktainsamlingen har i denna uppsats skett dels genom litteratursökning och dels genom en ickestandardiserad och ostrukturerad intervju. Valet av intervjuform (vägledande konversation) bygger på att ge respondenten en stor grad av påverkningsgrad och frihet i svaren, samt för att ge forskaren större flexibilitet i frågeställandet och valet av följdfrågor Val av material samt resonemang och källkritik Studien bygger på den faktainsamling, bestående av otryckta källor från Riksarkivet, Riksdagen, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Tidningarnas Telegrambyrå, Krigsarkivet, Luleå kommuns stadsarkiv samt Norrbottens minne. Vidare har vi använt oss av tryckta källor, som består i huvudsak av nyhetsartiklar men även politiska ledare och personliga insändare. Utöver detta har en rad olika litteratur använts såsom Från bondetåget till samlingsregeringen. Politiska minnen skriven av Gustav Andersson, boken Bro över Lulefjärden vid Luleå från Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt Tysk närvaro i Norrbotten av Siv Rehn. Vidare bygger vår studie på Stadsarkivets årsbok 2001 samt 2004 där Siv Rehn och Per Iko har artiklar införda. När det gäller källkritik så kan man troligen konstatera att Gustav Andersson i sin roll som kommunikationsminister och folkpartist till viss del är färgas av sin politiska åsikt men vi finner dock hans bok synnerligen sanningsenlig och intressant. Beträffande Per Ikos och Siv Rehns medverkan i vår uppsats finner vi att på grund av deras olika analyser, av framförallt Gäddviksbrons tillkomst, gav de oss ytterligare perspektiv på händelsen. Vi anser att deras betraktelsesätt och slutsatser är intressanta och vi har ingen anledning att misstro deras uppgifter. Iko är major, fil mag., forskare och lärare vid Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, Stockholm och Rehn är fil dr med inriktning på andra världskriget, 6 Holme Idar Magne, Solvang Krohn Bernt, Forskningsmetodik,. Lund, 1990, s.76 7 Ibid

9 8 beredskapen och vår dåvarande krigsmakt. Givetvis innebär en analys att nya synsätt och inriktningar kommer att framträda men vi finner att deras analyser hjälpt oss i vår studie. Intervjun av respondenten, Per Iko, ligger som en bilaga av denna uppsats och har till grund att ge läsaren ytterligare en bild av en forskares syn på brofrågan. Vidare har intervjun en mer personlig prägel än de relevanta faktorerna som en uppsats skall bygga på men vi anser att den fyller ett syfte i vår uppsats. 2.4 Avgränsningar Uppsatsens avgränsning är från den första brokommitténs tillsättning av kommunfullmäktige i Luleå stad, 1927, fram till dess att beslutet togs att bygga Bergnäsbron De huvudsakligen största händelserna sker dock mellan åren , men vi har valt att fortsätta vår studie tills brofrågan var helt löst. Varje tidningsartikel har analyserats systematiskt och i den sammanfattande analysen sammanflätas hela det empiriska materialet och slutsatserna i uppsatsen. De huvudsakliga tidningsartiklarna som berörde det slutgiltiga brobeslutet var dock mellan september till november Tidningsartiklarna har kompletterats med uppgifter från såväl facklitteratur som arkivmaterial. Som statistisk fakta har vi valt att studera Luleå stads befolknings- och fordonsstatistik mellan åren för att läsaren skall förstå behovet av en bro över Lule älv. Vidare görs en kort historisk tillbakablick över Sveriges roll och ståndpunkt under första och andra världskriget. Detta för att läsaren på ett enkelt sätt ska uppfatta och ta till sig materialet och slutsatserna i studien. 2.5 Disposition Första kapitlet beskriver bakgrund, syfte, frågeställningar och motivering till ämnesvalet. I kapitel två behandlar vi förhållningssätt, metod, material, avgränsningar, källkritik och forskningsöversikt för att avsluta med disposition. Därefter följer kapitel tre som ger läsaren en kort sammanfattning av tidigare forskning och uppsatser. I kapitel fyra ger vi läsarna en historisk tillbakablick över Luleås utveckling och expansion. Vidare i kapitlet redovisar vi en bild av vägverkets tillkomst och de olika förslag som fanns till brobygge över Lule älv. I kapitel fem tar vi upp de olika faktorer som påverkade planeringen och byggandet av bro över Lule älv. Vi går i kronologisk ordning från det ekonomiska/politiska skälet vidare till de militära skälen. Därefter kommer världskrigens påverkan av brobygget. Kapitlet avslutas med att vi går ner på lokal nivå och dess aktörer. Resultatet av vår uppsats redovisas i kapitel sex.

10 9 Rapporten avslutas med en sammanfattande diskussionen i kapitel sju, där vi redogör för vår analys och vårt ställningstagande. Därefter följer kapitel åtta som innehåller källor och litteraturlista. I vår bilaga finner man förkortningar, kronologin över brofrågan, kartor, information om Bergnäsbron och Gäddviksbron samt intervju med Per Iko.

11 10 3. Tidigare forskning och uppsatser i brofrågan I detta kapitel inleder vi med att vägleda läsarna med att kort presentera två forskare samt deras artiklar, uppsatser och forskning angående broarnas tillkomst över Lule älv. 3.1 Forskningsöversikt Per Iko, major och fil mag, forskare och lärare vid Militärhistoriska avdelningen, Försvarshögskolan, Stockholm har i Stadsarkivets årsbok 2004 från Luleå kommun, bemött fil dr Siv Rehns artikel i Stadsarkivets årsbok 2001 från Luleå kommun.(vi kommer att benämna Stadsarkivets årsbok 2001/2004 från Luleå kommun som Årsboken 2001 respektive Årsboken 2004 i resterande del av uppsatsen) Fil dr Siv Rehn har byggt sin artikel i Årsboken, 2001, med fakta vedertagen ur sin bok, Tysk närvaro i Norrbotten. Rehn beskriver att byggandet av bron över Lule älv vid Gäddviks färjställe, skall ha motiverats av tyska intressen, istället för det lokala önskemålet Bergnäset. Ikos ståndpunkt är att det var ekonomiska och till viss del militära skäl som gjorde att bron vid Gäddvik byggdes, dock inte tyska intressen. Detta har föranlett oss att gå vidare med dessa två skilda uppfattningar för att utröna om någon part har tolkat de historiska aspekterna på ett opåverkat sätt och om våra nya infallsvinklar kan ge klarhet i frågan. 3.2 Siv Rehn Fil dr Siv Rehn menar att lokalpressens bevakning av världshändelserna avspeglade den aktuella bilden av den samhällsdebatt som föregick under beredskapsåren, Vidare fortsätter Rehn med att tidningarnas bevakning ger en intressant spegling av den tyska offensivens konsekvenser för det lokala politiska maktspelet. Enligt Rehn var det inte endast i skillnaden mellan höger- och vänsterpressens bevakning som det känsliga politiska läget blev tydligt. Rehn anser att NSD och Piteå Tidningen, båda socialister, gav en neutral bild och avvaktande beskrivning av framför allt den tyska krigsmaktens agerande. Däremot NK och Haparandabladet, menar Rehn, förmedlade en mer tyskvänlig bild. Beträffande Norrskensflamman bedömer Rehn att de bevakade ytterst kritiskt den svenska regeringens och svenska krigsmaktens agerande i samband med Världshändelserna. Flamman var dock den

12 11 enda länstidningen som fick transportförbud 8 och enligt Rehn bevakade Flamman den svenska krigsmakten och krigsaktivisternas agerande ur ett opartiskt synsätt. I Luleå fanns den tyska krigsmakten, då de förvarade intendenturvaror i sina tyskförråd i Karlshäll. Detta område var direkt synligt för de flesta luleåborna. Vidare fortsätter Rehn i sin bok Tysk närvaro i Norrbotten med att citera Norrskensflamman från oktober 1940, då med hänvisning till den rubrik och artikel som enligt tidningen människor reagerat kraftigt över. Att Hakkors över byggnader i Luleå hamn. För att fortsätta med vidare citat... från denna byggnad fladdrade också den förhatliga symbolen för den nazistiska terrorn. (s.57) Även kommunpolitiska frågor berördes av krigets närvaro i våra grannländer. I vår region var det kustvägarna som blev de mest intressanta och den 6 november 1940, beslutade Riksdagen att bygga en bro över Lule älv vid Gäddvik, cirka 5 km uppströms älven. Riksdagens beslut hänvisades till de militära skälen och det riksintresset som fanns att placera bron vid Gäddvik och inte som tidigare beslutat vid Bergnäset. Rehn menar att brofrågan diskuterades livligt i såväl NSD, NK som Norrskens Flamman under oktober och november månad, och avslutar sin uppsats med att de militära skäl, som inte kunde offentliggöras, hade varit utslagsgivande i brofrågan. 3.3 Per Iko Per Ikos artikel i Årsboken 2004 bygger på andra orsaker och antaganden till bygget av Gäddviksbron än vad Siv Rehn, som anser att tyskarnas inblandning i byggandet av var av stor och avgörande vikt. Vi har valt att sammanfattas Ikos artikel i Årsboken 2004, för att ge läsarna en bild av Ikos tolkningar och uppfattningar. Iko inleder sin artikel med att redogöra när kommunikationsminister Gustav Andersson i Rasjön (fp) den 27 september 1940 skrev under proposition nr 45 till årets urtima riksdag med förslag om en brobyggnad vid Gäddvik. I denna redogjordes för de tidigare turerna angående ett brobygge över Lule älvs nedre lopp. Vidare fortsätter Iko med att Länsstyrelsen i Norrbotten hade den 28 januari 1935 tagit beslut om byggandet av en bro vid Gäddviks färjställe men 1936 bromsade Kungl. Maj: t detta och krävde att ytterligare undersökningar 8 vilket innebar en åtgärd som regeringen vidtog för att understryka allvaret i kravet på självcensur.

13 12 måste göras avseende en bro vid Bergnäset fattade länsstyrelsen ytterligare ett beslut, denna gång att alternativet i Bergnäset skulle genomföras. Riksdagsbeslutet efter propositionen fastställde slutligen åter platsen till Gäddvik. Detta föranledde Iko till en frågeställning om varför kom länsstyrelsens beslut om en bro vid Gäddvik att rivas upp av regering och riksdag? Vidare konstaterar Iko att då andra världskriget bröt ut 1939 hade ännu inte någon brobyggnad påbörjats. En vecka senare begärde överbefälhavaren i en skrivelse åtgärder för säkerställande av vägförbindelse för krigsmaktens koncentrering och menade att de befintliga landsvägsförbindelserna inte höll för de krav kravkrigsmaktens tyngsta fordon ställde. Underlaget för proposition nr 45 blev den skrivelse som överbefälhavaren upprättade den 20 augusti Fortfarande ett knappt år efter krigsutbrottet hade inget brobygge påbörjats, och samtidigt hade Sveriges säkerhets- och militärpolitiska läge i grunden förändrats, menar Iko. Skrivelsen påpekade hur den två gånger beslutade bron hade förutsatts komma till stånd utan att några särskilda anslag för försvaret utnyttjades. Överbefälhavaren fortsatte med att poängtera brons strategiska värde och hur den befarade starka trafiken inom Bodens fästningsområde skulle kunna äventyra såväl koncentreringstransporter som utrymning och undanförsel. Skrivelsen menade också att flera skäl talade för Gäddviksalternativet eftersom en bro där skulle kunna byggas på kortare tid, vara mindre sårbar än vid Bergnäset samt vara betydligt billigare att bygga. Slutsatsen av detta menar Iko att detta var ett förslag som inte tilltalade de lokala intressena i Luleå stad stod relativt klart. Vidare ställer sig Iko frågan hur det uppstod antydningarna om att det var tyska intressen som styrde var brobyggandet skulle komma att utföras? Svaret menar Iko finns i Norrbottens Kuriren, som hade en artikel införd den 2 oktober Utan att nämna några geografiska namn eller specifika åtgärder påtalade man att ett förslag i en kommunikationsfråga fanns formulerat på ett sätt som inte skulle gagna norrbottniska intressen. Ärendet sades vara hemligstämplat, och de militära myndigheterna hade fällt avgörandet i brofrågan. Tio dagar senare skrevs i samma tidning att de militära skälen inte kunde komma fram i offentlighetens ljus eftersom det lokala trafikintresset hade fått stå tillbaka till förmån för en autostrada på tyskt initiativ. Kring denna formulering utvecklade den kommunistiska Norrskensflamman sin egen teori och menade att det numera t.o.m. är i Berlin det avgöres var en bro skall byggas över Lule älv! Det tysk svenska samarbetet avsätter för var dag allt rikare frukter

14 13 I kammaren, via motioner, uttryckte riksdagsmän från Norrbotten, inom de fyra demokratiska partierna, sitt missnöje och menade att broprojektet skyddades av en hemligstämpel och skulle bli en otänkbar besvikelse hos ortsbefolkningen. Här följde en livlig debatt i riksdagen och i lokaltidningarna mellan de olika partierna angående brons placering, menar Iko. Även en bro i Avan debatterades eftersom vissa ansåg att den var bättre där ur militär synpunkt än Gäddvik på grund av att en bro där skulle vara skyddad under Bodens kanoner. I en ämbetsskrivelse från kommunikationsdepartementet uppdrogs slutligen till Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att bygga Gäddviksbron i huvudsak efter 1935 års planer. I december 1941 öppnades den färdiga bron för trafik. Femton år efter dessa händelser utkom Gustav Andersson i Rasjön med sina memoarer. Där beskriver han hur kritisk han var mot de svenska eftergifterna mot Tyskland. Om han tvingats böja sig för tyska krav vore det sannolikt att han skulle omnämna detta i sina memoarer, vilket han inte gör, menar Iko. Iko anser att den primära handlingen i denna fråga är att studera proposition nr 45 till 1940 års urtima riksdag. Den visar, menar Iko, att tidsaspekten och kostnadsjämförelsen betytt lika mycket som de militära skälen och att de lokala önskemålen aldrig kunnat bli avgörande i denna fråga. Den visar även att Gäddviksbron var ett militärt önskemål långt före den 9 april 1940 och hade Bergnäsbron kunnat byggas lika snabbt och för samma kostnad som Gäddviksbron 1940, skulle bron med stor sannolikhet ha hamnat där istället. Då hade inte militära skäl kunnat bli övervägande, utan en kortare byggnadstid hade varit viktigare, tolkar Iko detta som. Vidare menar Iko att bron byggdes inte bara för att underlätta för Bodens fästning. I sin artikel menar Iko att ursprunget till Norrskensflammans antydan om tysk påtryckning angående brobyggandet är intressant. Och fortsätter med att det verkar som Norrbottens Kurirens (NK) påstående om tysk förmedling kom att användas av Norrskensflamman och dess anhängare, som i sina uppföljare respektive anföranden verkar ha lagt till eller dragit ifrån efter eget godtycke. Efter det att NK meddelat att underlaget kom från en tysk propagandaartikel i Deutsche Zeitung in Norwegen tappar kommunisterna i trovärdighet, menar Iko. Inte på något annat ställe eller av någon annan nämns att man skulle ha varit tvungna att böja sig för tyska intressen. Att enbart använda Norrskensflamman som källa har klara begränsningar, tycker Iko och anser att alla antydningar måste tas med stor försiktighet och härkomsten söka klarställas. I sin slutfråga undrar Iko om det finns något i det som skrivits ovan som verkligen bevisar att Tyskland inte hade något inflytande över

15 14 brobyggandet vid Gäddvik 1940? Svaret på denna fråga blir nej menar Iko, dock inte med fullständig säkerhet. Avslutningsvis menar dock Iko att inget har framkommit som talar för det och konstaterar att beslutet har i alla fall inte tillkommit på det sätt som Norrskensflamman påstår.

16 15 4. Historisk tillbakablick I detta kapitel inleder vi med att vägleda läsaren med en tillbakablick på 1800-talet och framåt, för att vidare berätta om färjetrafiken, Luleås expansion och vägverkets bildande. Kapitlet avslutas med redovisning av förslag till bro över Lule älv. 4.1 Färja och båt över Lule älv På uppdrag av Kungliga Majestäts Befallningshavande, KB 9, i Norrbottens län hade chefen för Norra väg- och Vattenbyggnadsdistriktet, majoren och riddaren R. Schough, under talet utfört undersökningar samt upprättat en plan- och kostnadsförslag angående anläggning av häradsväg mellan Gäddvik och Luleå 10. Vägsträckan mellan Gäddvik Notviken - Centrum var cirka 13 km, den tidsvinst som den nya vägen skulle ge var 54 minuter per körning. Dessutom skulle staten spara på ersättning för exempelvis tjänstemännens resor och fångtransporter. Den uppoffring staten skulle göra genom att anslå vanligt bidrag till företaget, skulle lämna god ränta. Om hänsyn togs till nyttan för den trafikerande allmänheten skulle kostnaden för anläggningen på mindre än tre år varda betäckt 11. År 1880 ålade länsstyrelsen Luleå stad att upprätthålla färjning mellan Luleå Bergnäset, då kustlandsvägen gick över Gammelstad. Samma år som KB beslutar om väg- och färjförbindelsen föreföll det som om arbetet hade satt igång omedelbart och en färja, en enkel roddfärja, kommit i trafik. Då passagerarantalet ökade beslöt man att införskaffa en lindriven färja, året var 1885 och till en kostnad av 235 kr. Stadsfullmäktige beslöt dock efter en olyckshändelse i september 1889, då färjan kantrade på grund av svallvågor efter en bogserbåt, att införskaffa en ångfärja. Denna ångfärja skulle trafikera Luleå- Bergnäset och levererades lagom till midsommar året därpå, kostnaden var kr. Detta ledde till att trafiken på färjeleden var avgiftsbelagd ända fram till 1 januari, Färjan döptes till 9 Under 1890 års regeringsform, , var det benämningen på de stadsorgan som beslöt i Kungens namn, med eller utan dennes personliga medverkan. Man skilde mellan Kungliga Majestät i stadsrådet, i Kommandokonselj, i Högsta domstolen, i Regeringsrätten o.s.v. I 1855 års landshövding institution var Kungliga Majestäts Befallningshavande, KB, benämningen på länets högsta förvaltningsmyndighet. Men från och med 1918 års landshövdingeinstruktion har denna myndighet regelmässigt benämnts länsstyrelse, dock försvann KB som synonym term först genom 1958 års länsstsyrelseinstruktion. Uttrycket är känt sedan 1660-talet. 10 Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Bro över Lulefjärden vid Luleå, Stockholm, 1954, s Ibid. 12 Ibid. s. 5.

17 16 Trafik och var Sveriges andra motoriserade färja. Den trafikerade sträckan, Luleå- Bergnäset, fram till den 4 juli 1954 då Bergnäsbron invigdes. Bild 4:1. Färjan Trafik. Foto: Redaktör Carl Josefson, En stor öppen färja av stål införskaffades att trafikera Gäddvik- Karlsvik år 1931, färjan bedömdes klara trafiken på ett tillförlitligt sätt lång tid framöver. Dock visade det sig att färjan blev oanvändbar vid stormar, då den vattenfylldes redan vid stranden. Färjan kunde inte heller forcera ett relativt tunt istäcke, detta ledde till inställda turer. Gäddviksfärjan var avgiftsfri för trafikanter inom Nederluleå socken, till skillnad från ångfärjan vid Bergnäset. Under tidig vår och sen höst kunde isläget göra att människorna blev tvungen att åka upp till broförbindelsen i Boden, en omväg på 8 mil, för att ta sig över Luleälven Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Bro över Lulefjärden vid Luleå, Stockholm, 1954, s. 3.

18 Diagram över befolkningsutvecklingen Befolkning i Luleå invånare årtal Diagram 1: Befolkningsutvecklingen i Luleå mellan år Diagrammet visar att befolkningen i Luleå ökat relativt långsamt från invånare år 1920 till invånare år En av anledningarna kan vara det första världskrigets efterdyningar då såväl Sveriges som Luleås invånare berördes av den ekonomiska depressionen. En annan anledning till den långsamma befolkningsökningen kan vara den immigration från länet till Amerika. Mellan år 1929 till 1934 påvisar diagrammet en markant ökning av invånarantalet men den 1 januari inkorporerades Luleå stad med ett område, Svartöstaden, av Nederluleå, vilket gav en tillökning av invånare. Detta innebar att Luleås befolkning var år Därefter följdes en stagnation av befolkningsökningen i Luleå, en av anledningarna till stagnationen kan vara att den 1 september 1939 bröt andra världskriget ut och många män blev inkallade till militärtjänst. Den ökningen i befolkningsmängd som kom efter år 1942 kan bero på att Norrbotten och Luleå inte var så påverkade av det pågående världskriget. Efter krigsslutet i maj 1945 var det inte bara Luleås befolkning som ökade utan även Sveriges befolkning. (År 1969 sammanslås Råneå och Nederluleå kommuner samt Luleå stad till Luleå kommun.) 15 Statistisk årsbok för Sverige, årg.53, 1956, Kungliga Boktryckeriet P. A. Norstedt & söner, Stockholm, s. 12

19 Trafiken på färjan I vår undersökning har det framkommit att det var övervägande gående, cyklande samt hästfordon som färdades över Lule älv med färjan. Dock började det skönjas en markant ökning av motorfordon, detta då mellan de undersökta åren Genom kungörelse den 26 augusti 1947 bestämde länsstyrelsen beträffande färjetrafiken över älven att färjan inte fick ta mer last än 25 ton och högst 137 personer, på en gång. Vidare skulle gående och cyklande ha företräde framför hästfordon, som i sin tur skulle ha företräde framför motorfordon. Trafiken ökade när avgiften slopades år 1938 men sjönk när Gäddviksbron öppnades för trafik den 3 december I och men motorismens tillkomst och stadens utveckling, ökade trafiken på färjeleden betydligt och samtidigt blev motorfordonen tyngre, detta ledde till att kravet på ett ersätta färjeförbindelserna med en bro är av gammalt datum och har med åren växt sig allt starkare Vägverket bildas Vägverket bildades 1841 som en följd av transporternas ökade betydelse. Det nya ämbetsverket Kongliga styrelsen för allmänna Wäg- och wattenbyggnader hade hand om ärenden som gällde kanaler och vägar. Bilismens framväxt under 1900-talets början medförde att den medeltida väghållningsorganisationen inte längre kunde bibehållas. Naturaprestationerna, varor och tjänster, övergick mer och mer i kontant vägskatt och vägunderhållet övertogs av vägkassorna, det fanns en för varje väghållningsdistrikt. Vägkassorna fick sina inkomster från vägskatter och från statsbidrag och vägstyrelserna, som förvaltade vägkassorna, hade bl. a till uppgift att anställa vägmästare och vägarbetare. Under 1930-talet ansvarade verket också för statens lagerhållning av gatsten, körkortsärenden, bilinspektion, luftfartsfrågor, hamnar samt vatten- och avloppsfrågor. Genom 1934 års väglag 17 upphörde naturaväghållningen och väghållningsdistrikten slogs samman till 170 vägdistrikt vilket medförde att väghållningen kunde skötas mer rationellt för att möjligheterna till maskinell väghållning ökade. Väghållningen var dock fortfarande en kommunal angelägenhet. Genom att göra distrikten större ville man få en jämnare skattebelastning och en speciell vägskatt utgick i relation till kommunalskatten. Förändringarna blev dock inte så goda som väntat och därför började man tänka på att förstatliga vägväsendet. Efter omorganisationen, 1934, inrättades vägbyrån och brobyrån, för handläggningen av väg- och 16 Kungl. väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Bro över Lulefjärden vid Luleå, Stockholm, 1954, s Väglagen trädde i kraft 1/1 1937

20 19 broärenden. Ytterligare utredningar ledde till att den 1 januari 1944 övergick väghållningen på landsbygden till kronan, under denna period pågick dock ännu andra världskriget. Trots att trafiken inte var så omfattande, befann sig vägarna i ett miserabelt skick och krävde stora insatser i form av arbete och kapital för att modernisera vägnätet. Men krigets efterdyningar gjorde att Sverige led brist på pengar, arbetskraft, material och maskiner, vilket ledde till provisoriska åtgärder för att hålla igång trafiken. Norrbotten och Luleå var inga undantag Förslag till bro över Lule älv Det äldsta kända förslaget till bro över Luleälven stiftades av vägbyggnadsmästaren C. G. Alm år Planerna var då att bygga en bro vid Gäddvikssundet och kostnaderna beräknades till riksdaler och 8 skilling. 19 År 1903 bestämde Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens dåvarande distriktchef, F. Winbladh, att en arbetsplan för brobygganden över Lule älv skulle upprättas. Winbladhs förslag till bro beräknades kosta kronor, varav kostnaden för Luleå stad var kr. Förlaget avlämnades den 1 december 1904 till Vattendomstolen. Ytterligare ett förslag till bro upprättades av major H, Nilsson år 1929, även denna gång vid Gäddvikssundet, kostnaden var nu kronor. Men genom ett Vattendomstolsutslag den 24 oktober 1931 gjordes väsentliga förändringar som medförde så stora kostnadshöjningar att totalkostnaden inte kom att understiga kr. Major Nilssons omarbetade broförslag lades fram 31 mars 1934, bron var fortfarande förlagd vid Gäddviksundet, och var 430 meter lång med en fri bredd av totalt 8 meter, fördelat på en körbana om 6 meter samt två gångbanor om vardera 1 meter. Broräcket skulle utföras av armerad betong med asfaltbeläggning på såväl kör- som gångbanorna. 20 Den första kända undersökningen för en bro över Lule älv vid Bergnäset utfördes år 1919 av majoren C. Skarstedt och vägmästare O. Sander. Undersökningen omfattande pejlingar och borrningar i en brolinje i Sandviksgatans förlängning, men det ansågs omöjligt att en bro kunde byggas på detta ställe på grund av de dåliga grundförhållandena. 21 Den 24 februari 1927 tillsatte stadsfullmäktige i Luleå en kommitté på fem personer som fick till uppdrag att undersöka och ge förslag till en bro över Lule älv, mellan Luleå stad och 18 Vägverket Kunglig väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, Bro över Lule älv vid Luleå. Stockholm, 1954, s Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Bro över Lule älv vid Luleå. Stockholm, 1954, s Ibid.

Beslutet om Gäddviksbron 1940 av Per Iko

Beslutet om Gäddviksbron 1940 av Per Iko Beslutet om Gäddviksbron 1940 av Per Iko I Stadsarkivets Årsbok 2001 från Luleå kommun påträffas artikeln Tysk närvaro i Norrbotten av Siv Rehn. En bit in i texten under rubriken Broförbindelse för en

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-06-21 Dnr: 12/00220 SAKEN Nordnytt, SVT1, 2012-01-12 och 01-13, kl. 19.15, inslag om Kiruna flygplats; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget den 12 januari 2012 fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn

Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Optimering av NCCs klippstation för armeringsjärn Sammanfattning I det här arbetet har vi försökt ta reda på optimal placering av en klippningsstation av armeringsjärn för NCCs räkning. Vi har optimerat

Läs mer

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet

Ring P1, , inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2016-04-18 Dnr: 15/03392 SAKEN Ring P1, 2015-12-09, inslag med ett lyssnarsamtal; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget kritiseras men frias. Granskningsnämnden anser att det brister

Läs mer

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A

Hälsoprojekt. Utvärdera din hälsa i rapportform. Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Hälsoprojekt Utvärdera din hälsa i rapportform Samarbete: Idrott och hälsa A + Svenska A Mål: Att utveckla sin fysiska, psykiska och sociala hälsa samt självbild. Att lära sig ta ansvar för egen träningsverksamhet.

Läs mer

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18

Inspirationsartikel 1 (5) 2014-02-18 2014-02-18 1 (5) Inspirationsartikel Barn- och utbildningsförvaltningen har fått i uppdrag att ta fram ett inspirationsdokument för skolor och ungdomar att arbeta vidare med. Inspirationsdokumentet ska

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6

BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! SO Historia inför betygssättningen i årskurs 6 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Civilutskottets betänkande 2013/14:CU5 En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2012/13: 178 En tydligare

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V) PM 2013:190 RI (Dnr 016-274/2012) Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelse

Läs mer

En stad tre verkligheter

En stad tre verkligheter Uppsats i Historia1, Delkurs 1 Högskolan Dalarna, VT 2010 En stad tre verkligheter En uppsats om Sundsvallspressens bevakning av den stora strejken 1909 Rickard Björling Innehåll 1. Inledning. s. 2 1.1

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen

Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans

Läs mer

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014

Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 2011-11-16 Dnr Valnämndens kansli Gunnar Lignell/Mari Eriksson Valnämnden Förslag till ändrad valdistriktsindelning och indelning i valkretsar i Västerås inför de allmänna valen 2014 Valnämndens behandling

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte Hyppeln

Minnesanteckningar dialogmöte Hyppeln Minnesanteckningar dialogmöte Hyppeln 120510 Närvarande politiker: Ingvar Svensson (Fp) och Rolf Edvardsson (S) Närvarande tjänstemän: Robert Svensson samhällsbyggnadschef och Sofia Wiman planarkitekt

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble

Trafikverkets synpunkter. Trafikverkets synpunkter. Boende i Vibble Sammanställning av inkomna synpunkter över förslag till vägplan för Väg 140/627 ny cirkulationsplats samt förlängning av gång- och cykelväg mot Nygårds Visby. TRV 2010/50466 Detta är en webbanpassad version

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

Tingsrättsorganisationen

Tingsrättsorganisationen Justitieutskottets betänkande 2010/11:JuU27 Tingsrättsorganisationen Sammanfattning Med begagnande av sin initiativrätt i 3 kap. 7 riksdagsordningen föreslår utskottet att riksdagen gör ett tillkännagivande

Läs mer

Tekniska nämnden 2011-11-03 1 (9) Stadshuset, sammanträdesrum Dimbo, kl 13.30-15.30

Tekniska nämnden 2011-11-03 1 (9) Stadshuset, sammanträdesrum Dimbo, kl 13.30-15.30 Tekniska nämnden 2011-11-03 1 (9) Plats och tid Stadshuset, sammanträdesrum Dimbo, kl 13.30-15.30 Paragrafer 87-90 BESLUTANDE Ledamöter Namn Lennart Rehn (S) ordförande Helena Qvick (S) Christer Cunow

Läs mer

Protokoll nr 41 fört vid föreningsstämman med Höllvikens Vägförening nr 6 den 24 juni 2008 kl: 19.00

Protokoll nr 41 fört vid föreningsstämman med Höllvikens Vägförening nr 6 den 24 juni 2008 kl: 19.00 Protokoll nr 41 fört vid föreningsstämman med Höllvikens Vägförening nr 6 den 24 juni 2008 kl: 19.00 Mötets öppnande Robin Pattenden hälsar alla välkomna till föreningsstämman på Höllvikens bibliotek,

Läs mer

Biltullar Motion av Jan Björklund m.fl. (fp) (2003:22)

Biltullar Motion av Jan Björklund m.fl. (fp) (2003:22) Utlåtande 2004: RI (Dnr 314-2977/2003) Biltullar Motion av Jan Björklund m.fl. (fp) (2003:22) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2003:22) av Jan Björklund m.fl. (fp) om

Läs mer

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst

Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst Kristinehamn En plats att längta till. Lättläst 3 Välkommen till Kristinehamn Konstnären Pablo Picasso valde att ställa sin 15 meter höga skulptur Jacqueline i Kristinehamn. Han ville att skulpturen skulle

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377)

Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377) ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2014-11-10 Dnr KS/2012:377 Återrapportering om folkomröstningen (KS/2012:377) Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige har tagit

Läs mer

Departementspromemoria Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn (Ds 2016:21)

Departementspromemoria Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn (Ds 2016:21) Dnr 851-4734-2016 1 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM a.registrator@regeringskansliet.se Departementspromemoria Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och dina elever.. D material till interaktiva skrivtavlor

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-02-14 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Gudmund Toijer. Skydd för kännetecken i den internationella

Läs mer

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. HFD 2014 ref 74 Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten. Lagrum: 5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor I 65 kap. 5 inkomstskattelagen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Lagförslag i budgetpropositionen för 2007 (F och G)

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Lagförslag i budgetpropositionen för 2007 (F och G) 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-02 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Lagförslag i budgetpropositionen

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres.

Läs mer

Frysa avgiften för hemtjänsten Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)

Frysa avgiften för hemtjänsten Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Bilaga 10:14 till kommunstyrelsens protokoll den 12 maj 2004, 20 PM 2004 RVII (Dnr 327-1493/2003) Frysa avgiften för hemtjänsten Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011

RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 RIKSDAGENS Dnr 12/2012 ARVODESNÄMND Sven Johannisson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2011 Godkänd av nämnden vid sammanträde den 10 april 2012 1 1. Inledning Riksdagens arvodesnämnd är en självständig myndighet

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet 2014-12-23 KS-2014/1679.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv

Läs mer

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg

Läs mer

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:23 2000-10-24 Dnr A 15/98. Konkurrensverkets beslut 1997-12-18, dnr 753/96, bilaga (ej bilagd här)

AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:23 2000-10-24 Dnr A 15/98. Konkurrensverkets beslut 1997-12-18, dnr 753/96, bilaga (ej bilagd här) 1 AVSKRIFT MARKNADSDOMSTOLEN BESLUT 2000:23 2000-10-24 Dnr A 15/98 ÖVERKLAGAT BESLUT Konkurrensverkets beslut 1997-12-18, dnr 753/96, bilaga (ej bilagd här) KLAGANDE Taxi Beställningscentral i Linköping

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott

Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Arbetet i kammare och utskott Bild 1. Faktamaterial till bilderna om Arbetet i Kammare och utskott Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som

Läs mer

Förberedelsematerial för eleverna

Förberedelsematerial för eleverna Demokrativerkstaden i klassrummet Ett rollspel från förslag till lag 1 Förberedelsematerial för eleverna Riksdagskrysset Är du redo att bli ledamot i Demokrativerkstaden? Gör krysset nedan och se om du

Läs mer

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet.

Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Tekniska nämnden 2009 10 22 117 338 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 10 08 195 473 Dnr 2009/501.008 Medborgarförslag om trafikåtgärder inom Kronanområdet. Ärendebeskrivning Bo Wennström m fl anför

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM

Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring

Läs mer

Örebro stad. Örebro Flygplats.

Örebro stad. Örebro Flygplats. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Örebro Flygplats. 2014-10-03 Historik Verksamhetstid 1933-1970, handlingarna omfattar tiden 1940-1967 Flygplatsen byggs Under 1920-talet började man fundera

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

Hedemora kommun. 150 år

Hedemora kommun. 150 år Hedemora kommun 150 år 1863 2013 2013 fyller alla kommuner och landsting i Sverige 150 år. För att uppmärksamma det har kommunarkivet tagit fram denna lilla broschyr. I kommunens arkiv bevaras nämligen

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

När kommunen våren 2003 tog beslut om att ta emot 150 flyktingar per år de närmaste fem åren hade man stora ambitioner om möjligheterna till jobb:

När kommunen våren 2003 tog beslut om att ta emot 150 flyktingar per år de närmaste fem åren hade man stora ambitioner om möjligheterna till jobb: Datum 2012-01-16 Rubrik på medborgarförslaget Redovisning av flyktingmottagandet,antal,kalkyl,utfall,kostnader samt procent egenförsörjande redovisat för vart år under perioden 2005-2012 Medborgarförslaget

Läs mer

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2014-11-24 Dnr: 14/00933 SAKEN Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4

Statsvetenskapliga metoder, Statsvetenskap 2 Metoduppgift 4 Problemformulering Högerpopulistiska partier får mer och mer inflytande och makt i Europa. I Sverige är det sverigedemokraterna som enligt opinionsundersökningar har fått ett ökat stöd bland folket. En

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7

Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 Den nya tiden GRUNDBOKEN sid. 4-7 1. Omkring år 1500 skedde stora förändringar i människornas liv. Därför har historikerna bestämt att det är omkring år 1500 som Den nya tiden börjar. Berätta kort vilka

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER. Nr 27 Fredag 24 september 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 27 Fredag 24 september 2010 Så röstade Sverige Det har varit val i Sverige. Det var ett spännande val som innebär att mycket kan förändras i Sverige. Moderaterna blir starkare, socialdemokraterna

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 2 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ANSÖKAN 2013-09-05 Dnr 462/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Stockholm 115 76 Stockholm Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Projekt Vackert Rättvik Projektet

Projekt Vackert Rättvik Projektet Projekt Vackert Rättvik Projektet Vackert Rättvik startade 1994 och byggdes färdigt 2005. Syftet var att förbättra miljön längs riksvägen och stationsområdet och att skapa ett samarbete mellan kommunen,

Läs mer

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor Bilaga D:2 Motion Tolkning av avtalsvillkor Mot bakgrund av styrelsens bilaga 4 i kallelsen till extra stämma 2013 redovisade problem med tolkningen av Sjöbodsavtalets villkor 6.2 gällande debiteringsgrunden

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Skärgårdsrådets sammanträde den 20 mars 2014

Skärgårdsrådets sammanträde den 20 mars 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET MINNESANTECKNINGAR Skärgårdsrådets sammanträde den 20 mars 2014 Tid 16.00 17.00 Plats Närvarande Sammanträdesrum Höken Lars Lindgren (M) Mailis Dahlberg (C) Lars Wessberg (M) Ingrid

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens.

Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR. CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. Historiska källor ETT LÄROMEDEL FÖR HÖGSTADIET OM HISTORISKA KÄLLOR MIKAEL BRUÉR CC BY-NC-SA 4.0 internationell licens. UNIONSBREVET, 1397 1397 skapades Kalmarunionen mellan Danmark, Sverige och Norge.

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 32/10 Mål nr B XX/08 Domen kommer inte att refereras i publikationen Arbetsdomstolens domar. Postadress Telefon Box 2018 08-617 66 00 kansliet@arbetsdomstolen.se 103 11 STOCKHOLM

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

Tekniska nämnden (5)

Tekniska nämnden (5) TANUMS KOMMUN PROTOKOLL Tekniska nämnden 2015-11-19 1(5) ÄRENDEFÖRTECKNING: Dnr: : Ärenden: TN 2015/0354-314 128. Begäran om ställningstagande och förlängd tid av Exploateringsavtal mellan Tanums kommun

Läs mer

Rullskidbana i Sveg - ökad trafiksäkerhet

Rullskidbana i Sveg - ökad trafiksäkerhet Rullskidbana i Sveg - ökad trafiksäkerhet Rapport av NTF Jämtlands län för Vägverket Region mitt 1 Innehållsförteckning Sida 1 Sida 2 Sida 4 Sida 5 Sida 7 Sida 8 Sida 10 Bakgrund Före rullskidbanan åkning

Läs mer

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd.

En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. En sammanställning av ÖPPENHETSTESTET 2012-2013 Ett samarbete mellan projektet Yttrandefri, Svenska Journalistförbundet och Sveriges ungdomsråd. 2 Undrar ni vad som står i protokollet från det senaste

Läs mer

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande. Ämne: Historia Arbetssätt: Läsa in mig på ämnet, både genom böcker(om det går) och

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer