Nöjesgatans baksida en studie om våldsproblematiken på Ågatan

Transkript

1 Nöjesgatans baksida en studie om våldsproblematiken på Ågatan Författare: Angelica Edin Annika Gustafsson Linköpings universitet Institutionen för Beteendevetenskap Avdelningen för sociologi Sociologi 3, poäng

2 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för beteendevetenskap Avd. för sociologi Sociologi 3 Uppsats, 10 poäng HT 2006 Nöjesgatans baksida en studie om våldsproblematiken på Ågatan Författare: Angelica Edin, Annika Gustafsson Handledare: Jan-Olof Hugozon

3 Avdelning, Institution Division, Department Institutionen för Beteendevetenskap avdelningen för sociologi Datum Språk Language [X] Svenska/Swedish [ ] Engelska/English [ ] URL för elektronisk version Rapporttyp Report category [ ] Licentiatavhandling [ ] Examensarbete [X] C-uppsats [ ] D-uppsats [ ] Övrig rapport [ ] ISBN ISRN nr LIU-IBV/SOC-C-06/005-SE Serietitel och serienummer ISSN Titel Nöjesgatans baksida en studie om våldsproblematiken på Ågatan Title The downside of the nightlife district a study of the problem of violence on Ågatan Författare Angelica Edin, Annika Gustafsson Sammanfattning Nyckelord Alkoholrelaterat våld, krogvåld, misshandel

4 FÖRORD Denna uppsats bygger på ett uppdrag av Linköpings Brottsförebyggande Råd (LiBrå). Arbetet med uppsatsen har varit roligt och har gett oss en annorlunda syn på Ågatan och det tillhörande nöjeslivet. Vi vill tacka alla de som vi har varit i kontakt med och som på ett öppet sätt har hjälpt oss med information. Vi har känt oss varmt mottagna vilket har stärkt oss i vårt arbete. Ett stort tack till vår fantastiskt engagerade och omtänksamma handledare Jan- Olof Hugozon för allt stöd vi fått. Till sist vill vi rikta ett stort tack till poliserna Lars-Göran Nilseryd, Rolf Karlsson, Peter Viveland och Jan Krisell som tog med oss på en oförglömlig resa en lördagsnatt i december. Det vi fick se och uppleva var av stort värde för vårt arbete. Angelica Edin och Annika Gustafsson

5 Sammanfattning Ågatan i Linköping är idag en väldigt våldsdrabbad gata och på grund av detta fick vi i uppdrag av Linköpings Brottsförebyggande Råd (LiBrå) att se över varför situationen är som den är. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Ågatan är så utsatt för våld och oordning på kvällar och nätter och vad man bör göra för att komma till rätta med problemet. Studien bygger på intervjuer med berörda parter så som polis, krogägare, fastighetsägare och kommunalråd i Linköpings kommun. Intervjuerna baserades på fem huvudfrågor: hur de ser på situationen, varför Ågatan är så utsatt, vilket deras ansvarsområde är, hur de ser på samarbetet med andra berörda samt vad de tror att man behöver göra för att finna lösningen på detta problem. Vi deltog även på två möten med grupper inom kommunen som jobbar med b.la. säkerhetsfrågor i Linköping city. För att få en verklighetsbild av våldet på Ågatan gjorde vi en observation där vi följde polisens arbete under en lördagskväll/natt. Resultatet visar att problematiken beror på att gatan är krogtät, det är för mycket människor på den lilla yta som Ågatan utgör, människor är alkoholpåverkade och att polisen inte kan garantera tillräcklig närvaro under de kritiska timmarna. Denna problembild stämmer väl överrens med den tidigare forskning kring alkoholrelaterat våld som vi studerat. Dessutom framkom från alla intervjupersoner att det är viktigt att gatan blir ordentligt belyst och att det finns papperskorgar för att hålla gatan ren från både glas och skräp. Övervakningskameror är enligt oss inte aktuellt i dagsläget då forskningen pekar på att de inte är effektiva när det gäller att förhindra våldet. För att komma till rätta med våldsproblematiken så ser vi att utbildning i ansvarsfull alkoholservering för all personal på krogarna är ett måste för att förhindra att människor blir för berusade. Inne på krogen kan man göra mycket i förebyggande syfte både vad det gäller miljön och personalens beteende gentemot gästerna. När det gäller koncentrationen av människor på gatan så kan man behöva se över stängningstiderna och transportmöjligheterna. Polisens närvaro på Ågatan är en viktig del och en lokal i city är en nödvändighet. Vårt förslag är att man skapar ett projekt utifrån vilket man leder arbetet och även utvärderar de åtgärder som genomförs. För att detta ska fungera krävs att alla berörda parter arbetar tillsammans för att nå fram till det gemensamma målet, nämligen att reducera våldet på Ågatan.

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Stadsmiljö Misshandel och alkohol Syfte, frågeställningar och disposition Bakgrund Beskrivning Ågatan C-uppsats om misshandel och våld i Linköpings innerstad Medias bild av Ågatan Arbetsmiljöanmälan Ågatangruppen Ansvarsfull Alkoholservering - berusningsstudie Statistik Ågatan Teorier och tidigare forskning Teorier Tidigare forskning om alkoholrelaterat våld och oordning Tidigare forskning om belysning och kameror Teorisammanfattning Metod Datainsamling och bearbetning Etiska överväganden Metoddiskussion Resultat Ansvarsfördelning Varför är Ågatan i Linköping så utsatt för våld och oordning? Alkoholen Koncentration av människor, krogar och matställen Polisens närvaro Toaletter, papperskorgar och glas Belysning och kameror Vad bör man göra för att komma tillrätta med problemet? Observation Resultatsammanfattning Analys och diskussion Varför är Ågatan så utsatt för våld och oordning? Alkoholen Koncentration av människor, krogar och matställen Polisens närvaro Toaletter, papperskorgar och glas Vad bör man göra för att komma till rätta med problemet? Referenser... 43

7 1 1 Inledning I det här kapitlet presenteras bakomliggande fakta om stadsmiljö, misshandel och alkoholen. Vidare presenteras även syfte, frågeställningar och disposition. Hösten 2006 fick vi i uppdrag av Linköpings Brottsförebyggande Råd (LiBrå) att studera våldsproblematiken på Ågatan. De ville använda detta som en förstudie till ett större samarbetsprojekt mellan LiBrå och Resurscentrum för Brottsprevention och Brottsbekämpning (RBB) vid Linköpings Universitet. 1.1 Stadsmiljö En stad kan ses som en marknadsplats och en värld av människor som är främmande för varandra. Utmärkande för en stadsmiljö och en påverkan på ett områdes sociala liv är befolkningsmängd, befolkningstäthet och heterogenitet. Ju större befolkningsmängd desto fler är mötena mellan främlingar och den del av det sociala livet som utspelas i det allmänna blir större. Befolkningstätheten påverkar även den kontakten mellan främlingar och den del av livet som utspelas i det allmänna. (Wikström, 1990) 1.2 Misshandel och alkohol En stor del av misshandel och hot inträffar i krogmiljö. En typisk anmälan är av misshandel utomhus, på allmän plats, av en okänd gärningsman. Detta kallas gatuvåld och står för en fjärdedel av alla misshandelsbrott. (Brå-rapport 2004:6) Misshandelsbrott är huvudsakligen expressiva, dvs. där själva handlingen är ett mål i sig. I de expressiva brotten är det inte ofta frågan om ett mer utvecklat val av lämpligt brottsobjekt, utan hur situationer eller relationer uppstår. Detta kan skapa konflikter som utvecklas till våld. En kapabel väktare kan vara en person som är närvarande och som kan uppfattas av en potentiell gärningsman som kapabel och villig att ingripa vid ett brott och då inte enbart fysisk utan också tillkallande av polis och beredskap att vittna. Polisen ses som den mest uppenbara kapabla väktaren men de handlar oftast reaktivt, inte proaktivt. Förekomsten av kapabla väktare kan skifta mellan stadens olika delar och tidpunkter och detta kan påverka variationen i brotten. För expressiva brott är betydelsen av variationen av kapabla väktare mindre uppenbar. (Wikström, 1990) För många är alkohol något positivt och i små doser kan det vara stimulerande, men i stora doser kan det vara livshotande. Hjärnan är den del som snabbast och tydligast påverkas av alkohol. Den lär sig att uppskatta alkohol, vilket kan leda till ett beroende. I vår hjärna finns även känslan för tid och omdöme och där görs avvägande mellan att ta risker och söka trygghet. Vid mindre mängd alkohol blir de flesta mer avslappnade och sociala samt har lättare att ta kontakt och att våga mer. När promillehalten stiger förändras vårt beteende och våra

8 2 hämningar försvinner. Många kan bli dämpade och trötta, andra högljudda och stökiga. En del blir våldsamma och aggressiva och det aggressiva beteendet kan resultera i grälsjukhet och ibland också fysisk våldsamhet. Eftersom alkohol påverkar reaktionsförmåga, motorik och omdöme ökar risken för olyckor. På sjukhusens akutmottagningar är procent av de skadade personerna påverkade av alkohol. På natten kan det röra sig om upp till 80 procent. De som är påverkade när de skadas är framför allt unga och medelålders män. (Statens folkhälsoinstitut, 2006) Cirka 80 procent av förövarna är alkoholpåverkade när de begår våldsbrott. Det finns ett nära samband mellan hur mycket alkohol som konsumeras i samhället och våldsnivån. En viktig förändring i detta sammanhang är att en allt större del av alkoholkonsumtionen sker i krogmiljö. Restaurang och nöjessektorn har expanderat kraftigt under senare år och i dag konsumeras ungefär en femtedel av all registrerad alkohol på lokal. Studier visar också att en stor del av ökningen av våldsbrottsligheten kan hänföras till krogmiljön. (Brå-rapport 2000:1) Alkohollagen säger följande om vad som gäller för den som säljer alkohol: 3 kap 4 Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas på ett sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker skall se till att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället. (Svensk Lag, 2005) 1.3 Syfte, frågeställningar och disposition Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att Ågatan i Linköping är så utsatt för våld och oordning på kvällar och nätter, främst på lördagar. Vad det är för faktorer i den direkta situationen som gör Ågatan så utsatt och vad bör man göra för att komma till rätta med det? Frågeställningar Varför är Ågatan i Linköping så utsatt för våld och oordning? Vad bör man göra för att komma tillrätta med problemet? Disposition Kapitel 1: presentation av syfte och frågeställningar för studien samt inledande information till ämnet. Kapitel 2: bakgrund till våldsproblematiken på Ågatan och vad som har skett fram till dags datum. Kapitel 3: teori och tidigare forskning i ämnet. Kapitel 4: beskrivning av metoden samt en metoddiskussion. Kapitel 5: presentation av resultatet. Kapitel 6: analys och diskussion av resultatet samt förslag på vad som bör göras.

9 3 2 Bakgrund Här redovisas statistik över våldet i city och på Ågatan. Dessutom beskrivs platsen och olika faktorer kring Ågatan som har lett fram till behovet av denna uppsats. Om man ser till polisens statistik över misshandeln i Linköpings city så kan man se en ökning de senaste två åren. År 2005 och 2006 visar på väsentligt högre antal misshandelsfall än tidigare år. Om man jämför 2004 och 2006 så har antalet misshandelsfall ökat med 200 stycken. Av de 641 misshandelsfallen 2006 inträffade 449 av dem i det så kallade A-området, vilket avgränsas av Stångån, Hamngatan, S:t Larsgatan, Lasarettsgatan, Djurgårdsgatan, Kaserngatan, Västra vägen och Vasavägen. (Mail, ) Totalt Figur 1: Antalet misshandelsfall i Linköpings city åren (Källa: polisens statistik 2006) 2.1 Beskrivning Ågatan På Ågatan ligger det idag 7 krogar, på en sträcka av ca 100 meter, och i nära anslutning till dessa, på korsande gator, finns ytterligare 3 stycken. Detta innebär att de tillsammans har en kapacitet för att ta emot ca 4500 personer. På sommarhalvåret har krogarna möjlighet att ha uteserveringar. Dessutom tillkommer ytterligare en krog i början av Förutom krogarna finns även på den aktuella sträckan: två snabbmatsställen, två godisaffärer, ett café, en biograf

10 4 och så finns det ytterligare en restaurang som inte har öppet nattetid. Gatan är inte öppen för allmän trafik utan endast för leverans till företagen. Krogarna ligger i bottenplan på fastigheterna och på de övre våningarna är det kontor och bostäder. Gatubeläggningen består av asfalt i mitten och på det som förut var trottoar, vilken nu är utjämnad, är det stenplattor. 2.2 C-uppsats om misshandel och våld i Linköpings innerstad År 2000 skrevs en C-uppsats om misshandel och våld i Linköpings innerstad på uppdrag av polisen. Syftet var att ta reda på hur misshandeln och våld i Linköpings city sker, vad som är upprinnelsen till misshandeln och hur våldet ser ut mot bakgrund av det ökande antalet misshandelsanmälningar i Linköping. Studien visade att stor del av misshandeln äger rum på helgerna kvälls eller nattetid. Man kunde även se en klar koncentration av misshandelsfall till vissa gator, platser och krogar. Många av dessa sker i direkt anslutning till krogarna på Ågatan. Det finns dokumenterat i anmälningarna att alkohol är inblandat. De har funnit stöd i tidigare forskning för sitt resultat att alkoholens verkningar på individen i kombination med många för varandra okända människor som får trängas på liten yta kan leda till friktioner och våld. (Andersson & Andersson, 2000) 2.3 Medias bild av Ågatan Mellansveriges farligaste gator Enligt en artikel i Aftonbladet i februari 2005 utnämndes Ågatan till Mellansveriges farligaste gata. År 2004 misshandlades 62 personer på Ågatan enligt polisens statistik över anmälda misshandelsfall. Enligt polis de pratat med kan våldet vara helt oprovocerat t.ex. en liten knuff på dansgolvet som utlöser det hela blir en knytnäve utanför. Bråken sker ofta sena helgnätter när människor är påverkade av alkohol. Ungdomar under 20 år är hårt drabbade. (Johansson & Kerpner, ) Ågatan en allt farligare arbetsplats I november 2005 skrev Östgöta Correspondenten en artikel om polisens arbetssituation på Ågatan. Polisen har vid ett flertal tillfällen känt sig otrygga och upplever att människors respekt för polisen har minskat. Folk hörsammar inte polisens uppmaningar och lyder inte tillsägelser. De käftar emot polisens order, ger sig på poliser och försöker ta loss kompisar som polismän har omhändertagit. Det är till och med så att polisen inte kan lämna sina bussar obevakade då de riskerar att få däcken punkterade. Vid flera tillfällen var polisen tvungen att ta hjälp av uteställenas ordningsvakter för att klara ut situationer. Ett exempel på den bristande respekten vid ett gripande av en person som misshandlat en annan ges i artikeln: Hans kompisar la sig i, folk gick på

11 5 oss poliser, en polis blev sparkad och flera personer fick omhändertagas. Alltför många tar inte en tillsägelse, säger han. (Eriksen, ) 2.4 Arbetsmiljöanmälan I december 2005 kom signaler om att arbetsmiljön för polisen på Ågatan var alarmerande dålig och samtliga uppmanades att rapportera de tillbud som sker. En arbetsmiljöanmälan lämnades till polismyndigheten för att få utrett vad som behövdes göras för att få till en tillfredsställande arbetsmiljö. (mail, ) För att öka tryggheten för både allmänhet och tjänstgörande poliser så ökades närvaron av uniformerad polis med 4-6 konstaplar under ett par månader, detta skedde då på övertid och på lördagsnätterna som är värst utsatta, speciellt när människor har fått lön. Det finns vissa problem även på torsdags och fredagsnätter och den utvecklingen följs noga av polisen. Antalet rapporter på offentlig urinering och olovlig drickande har ökats i syfte att höja allmän ordning och trivsel. Misshandel rapporteras ju alltid så syftet var att stävja innan det går så långt som till misshandel. En översyn av arbetstiderna pågår, då ordningspolisen haft en förstärkningstur på torsdagar och fredagar medan Närpolisen (Näpo) haft ansvaret för lördagarna. Näpo har idag inte en numerär så att de klarar det själva. Troligen får ordningen ha en förstärkning på lördagarna framöver. (mail, ) 2.5 Ågatangruppen I november 2005 gav Kommunstyrelsens ordförande Kommundirektören och Säkerhetschefen i uppdrag att titta på vad som var möjligt att göra för att öka säkerheten på Ågatan. Det beslutades att det skulle bildas en arbetsgrupp under 2006 för att ta sig an uppgiften. Ågatangruppen består av representanter för kommunen (kommunledningskontoret, AO Teknik och Samhällsbyggnad), polismyndigheten, fastighetsägarna samt restaurangägarna och under 2006 har arbetsgruppen haft 5 möten. Förslag till åtgärder har varit uppe för diskussion. De åtgärder som Kommunen har genomfört är: 4 större papperskorgar har satts upp på Ågatan samt kärl för uppsamling av glasflaskor. Med början under vecka påbörjas arbete med att sätta upp tillfälliga belysningsarmaturer på Ågatan. Ågatangruppen har följande som de vill ska tas upp till handläggning: gatubeläggningen; belysning; offentliga toaletter; toaletter anläggs i samband med ombyggnad av Nationernas hus; nattöppna kaféer där ungdomar kan mötas; eventuell lokal i centrum som Närpolisen kan disponera; kameraövervakning; utbildning/information till brukare och allmänhet; medborgarkontor; bygga bort mörka trång; att undersöka möjligheten att genomföra ett projekt med Gatuvärdar ; att kommunen inför en samordnaretjänst för att minska alkohol och andra drogers skadeverkningar samt att Linköpings kommun skall arbeta

12 6 enligt modellen Ansvarsfull alkoholservering som sprids av statens folkhälsoinstitut. (Kommunledningskontoret, 2006) 2.6 Ansvarsfull Alkoholservering - berusningsstudie Länsstyrelsen har nu påbörjat ett projekt som heter ansvarsfull alkoholservering vilket började med kartläggning av alkoholserveringen i länet. En berusningsstudie genomfördes under sex dagar i augusti månad år 2006 i Östergötlands län. Skådespelare fick spela kraftigt onyktra för att se ifall de fortsatt kunde bli serverade mer att dricka i baren. Med varje skådespelare följde en observatör som noggrant registrerade vad som hände. Resultatet visade på att de blev serverade på 28 ställen och nekade på 36 ställen i länet. I Linköping besöktes 9 krogar och de blev serverade på 4 av dessa. Efter studien kom Länsstyrelsen fram till att: det är av största vikt att skapa en attitydförändring bland serveringspersonalen för att kunna minska våld och skador som uppkommer i samband med restaurangbesök; restaurangnäringen, kommunerna och polismyndigheten måste intensifiera arbetet med att skapa tryggare och trevligare restauranger samt att arbetet med ansvarsfull alkoholservering måste prioriteras i hela länet. Krögare visar en mycket stark vilja att arbeta tillsammans med kommunerna och polismyndigheten för att gemensamt skapa en trevligare restaurangmiljö och se till att kraftigt berusade gäster inte hör hemma där. Det ligger inte i någons intresse att kraftigt berusade gäster blir serverade på restauranger; stämningen sjunker, restaurangen får dåligt rykte och inkomsterna minskar. Det är viktigt att notera att antalet besök är för få för att man ska kunna dra generella slutsatser ur den här studien. (Länsstyrelsen, 2006) Utbildning för den personal som arbetar på krogen är planerad till februari Meningen är att detta projekt inte ska ha något slut utan ingå som en del i den dagliga verksamheten. Det har gjorts försök med detta tidigare i Linköping men då dog det ut. Det har varit segt att få igång det i Linköping men nu görs ett nytt försök. (samtal med projektledare, Länsstyrelsen) 2.7 Statistik Ågatan Ser man på den misshandelsstatistik över Linköpings city vi har fått av polisen så är Ågatan den gata som är värst drabbad med 154 fall under (Mail, ) Det man kan uppmärksamma här är att Klostergatan och Platensgatan är de gator som har näst högst frekvens och det är de gator som ligger i anslutning till Ågatan. Då det är vanligt att människor cirkulerar mellan de olika gatorna bör man räkna samman antalet misshandelsfall för dessa tre för att få en tydligare bild. Av de 449 misshandelsfallen i A-området under 2006 så inträffade 255 på dessa tre gator (se diagram nedan).

13 7 På vilken plats i City sker misshandlarna Kungsg. Ågatan 27 p 154 Platensg. Klosterg. Storgatan St.torget Drottningg. 30 T-torget T-fören. 71 Figur 2: På vilka gator i Linköpings city misshandel sker. (Källa: polisens statistik 2006) Om man ser till ytterligare statistik som visar mer specifikt var våldet sker så visar det sig att under 2006 var det 129 inne på krogen, 77 i anslutning till krogen samt 243 på övriga platser. (mail, ) I anslutning till krog innebär i omedelbar närhet av krogen samt att personen varit gäst där under kvällen men blivit avvisad eller lämnat frivilligt på grund av överservering eller dåligt beteende. Övriga platser är centrala Linköping i övrigt (A-området). (mail, )

14 8

15 9 3 Teorier och tidigare forskning Här presenterar vi de teorier och den forskning, både nationell och internationell, som är relevant för denna uppsats. 3.1 Teorier Johansson (2001) har i sin studie tittat på vad det är för mekanismer som genererar våldshandlingar på offentliga platser. Syftet var att undersöka hur och på vilket sätt stadsrummets fysiska materiella och sociokulturella egenskaper skapar förutsättningar för mänsklig interaktion och i förlängningen även våld. Han fann att: våld tenderar att inträffa på eller i närhet av olika mötesplatser; våldet sker ofta vid den tid då människor deltar i nöjeslivet och att misshandel, våld, hot och ofredande uppvisar likartade mönster vad gäller rumslig lokalisering. Virtuella gemenskaper: en stad består av en uppsättning fysiska objekt vilka påverkar människors sätt att röra sig i och använda staden samt att det möjliggör och begränsar rörelse och möten. Är rummet öppet till sin karaktär ger det fler möjligheter till möten och då även konflikter. Gränskontroller är en typ av fysisk barriär och social kontroll som t.ex. grindar, murar och entrédörrar. I och med dessa blir rummet stängt eller svårtillgängligt och det kan leda till att människor exkluderas, dvs. rummets fysiska utformning skapar förutsättning för diskriminering. Ett kösystem där människor rent fysiskt förs samman är en gränskontroll som utgör en potential till konflikter och där aktörerna inte själva väljer sina samaktörer. Att våld i denna situation blir en realitet framgår tydligt om man studerar krogar och restauranger. Det situationella samspelet är det som karaktäriserar gärningsmannen, offret och en händelse som leder till en våldshandling. En social interaktion styrs av vissa regler, koder och normer som talar om för oss hur vi ska bete oss. När dessa sätts ur spel eller hotas tenderar interaktionen att ändra karaktär. I detta ligger skillnaden mellan normal interaktion och interaktion som resulterar i våld. Det sker någon form av störning i samspelet och speciellt betydelsefulla är de som upplevs som kränkande. Det blir ett hot mot den kränktes identitet eller självbild och interaktionen blir identitetskamp med våldet som medel för att rädda ansiktet. Finns det dessutom en publik förstärks effekten och behovet av upprättelse ökar. Attributsrelaterade störningar innebär att den ena parten har kläder, symboler eller liknande som skapar en reaktion hos motparten. Handlingsrelaterade störningar är handlingar som gärningsmannen uppfattar som kränkande. Gränsen för vad som uppfattas som en störning är i många fall vag. Pernanen i Marsh och Fox-Kibby (1992) menar att i grunden stör alkohol de primära kognitiva förmågorna genom att reducera det perceptuella fältet. En påverkad individ kan inte ta in lika mycket information från den omedelbara

16 10 omgivningen och den sociala kontexten som en nykter person kan. Den information individen använder för att guida sina responser minskar i proportion med mängden alkohol som konsumeras. När berusningen ökar börjar individen att fokusera på små delar av situationen, en åt gången, då förmågan att uppfatta situationen som helhet minskar stadigt. Detta i sin tur resulterar i att deras egna reaktioner varierar beroende på vilken del av situationen de uppmärksammar. Det här ökar risken för missförstånd, feltolkningar och därigenom också ökade känslor av fientlighet och aggressiva responser. Det argumentativa och ibland stridslystna tillståndet hos en berusad reflekterar hans oförmåga att bibehålla en klar uppfattning om andras tal, handling och intentioner. Vidare försvagar alkoholen även den intellektuella och språkliga förmågan. Människor som har konsumerat avsevärda mängder alkohol kan inte tänka eller tala klart. Vi kan normalt handskas med andras irriterande beteende genom att först och främst se dem i en vidare kontext. Eftersom alkohol både reducerar vår förmåga att se saker i sitt sammanhang och försämrar vår förmåga att svara rationellt gör detta att den ökande potentialen för aggression och våld blir uppenbar. En aggressiv och slapphänt atmosfär på en krog kan förse den typ av bränsle som behövs för att aggressivt beteende ska uppstå. (Marsh & Fox- Kibby, 1992) 3.2 Tidigare forskning om alkoholrelaterat våld och oordning I STAD-projektet ( har Stockholms läns landsting i samverkan med Stockholm stad sedan 1995 drivit forskningsprojektet restaurangprojektet. STAD-modellen baseras på 3 huvudområden: utbildning, samverkan och tillsyn. Restaurangprojektet syftar till att minska våld och skador relaterade till konsumtion av alkohol på barer, nattklubbar och restauranger. Utbildningen riktar sig först och främst till serveringspersonalen men även till krögare, vakter och övrig restaurangpersonal. Målet med projektet är att minska våld och skador som är relaterade till alkoholkonsumtion och droger på Stockholms restauranger samt att utveckla en restaurangkultur som motverkar överservering och servering till underåriga. Detta ska uppnås bl.a. genom att vårda och utveckla lokala nätverk, utbildning till personal på restauranger i ansvarsfull alkoholservering samt utveckling av egen- och myndighetstillsyn. Sedan juni 2001 är restaurangprojektet en permanentad verksamhet i Stockholms stad och det goda gemensamma arbetet har åter utmynnat i ett nytecknat (2005) treårigt samarbetsavtal. Avtalet är underskrivet av nyckelpersoner från respektive samverkanspart: Stockholms läns landsting (STAD), Stockholms stad tillståndsenheten, Polismyndigheten i Stockholm, Statens folkhälsoinstitut, Sveriges Hotell & Restaurangföretagare (SHR), Länsstyrelsen i Stockholms län och Hotell och Restaurang Facket (HRF) Arbetet i restaurangprojektet drivs och utvecklas vidare av en styrgrupp bestående av utvalda representanter från ovan nämnda myndigheter, branschförening och

17 11 fack. I gruppen ingår även ett urval krögare från Stockholm. Styrgruppen träffas minst tre tillfällen per termin och mötena har hög prioritet för samtliga deltagande parter. Efter sex års arbete har STAD-projektet fått följande resultat: restaurangrelaterade våldsbrott och skador har minskat med 29 procent i Stockholms city; (en minskning med 77 brott i månaden); restaurangerna nekar oftare berusade gäster alkohol (en förbättring med 70 %); restaurangerna nekar oftare alkoholservering till underåriga gäster (en förbättring med 13 %); samarbetet mellan restauranger och tillsynsmyndigheter har förbättrats; restaurangpersonalen har stärkts i sin yrkesroll; tillsynsmyndigheterna har blivit effektivare i sin kontroll av alkoholservering; många restauranger har utvecklat egna riktlinjer för sitt förhållningssätt när det gäller alkohol och droger samt att utbildning i ansvarsfull alkoholservering för serveringspersonal har blivit obligatorisk för restauranger som har öppet efter kl En central och avgörande del i projektarbetet har varit utvecklingen och genomförandet av en tvådagarsutbildning i ansvarsfull alkoholservering för krögare, restaurangpersonal och dörrvakter. Ett engagerat och väl fungerande samarbete mellan bransch och myndigheter i projektets referensgrupp har bidragit till framgången. ( Inom ramen för STAD-projektet utfördes mindre forskningsprojekt och ett av dem studerade attityder och uppfattningar om serveringsrutiner och policyfrågor på restauranger som deltagit i utbildningen ansvarsfull alkoholservering. Resultaten visar att personalen känner sig säkrare i sin yrkesroll efter utbildningen. Personalen beskriver att de blivit restriktivare vad gäller servering av alkohol till berusade gäster. De är mer medvetna om att det är personalen och inte gästen som sätter gränser för alkoholservering. Deltagarna tyckte att utbildningen ska göras obligatorisk. Förslag på hur utbildningen ska fortleva var återkommande träning, möten, personliga besök av projektledaren samt nyhetsbrev. Resultaten indikerar att utbildningen har resulterat i förändringar hos personalen vad gäller medvetenhet och serveringsrutiner. (Wallin, Hjalmarson & Lindewald, 1999) Projektet TASC (Tackling Alcohol-Related Street Crime) som leddes av polisen startades i juli 2000 med syftet att reducera alkoholrelaterat våld och störande beteende i centrala Cardiff och Cardiff Bay, Wales. De tog ett helhetsgrepp som innebar bl.a. en fokuserad dialog mellan polisen och licensinnehavare genom ett aktivt forum, de förbättrade kvalitén och beteendet hos dörrvakter, de försökte att påverka licenspolicys och utövning, försökte att offentliggöra problemet alkoholrelaterat våld, samt utförde ett antal målinriktade polisoperationer mot de mest utsatta platserna för våld och brott, s.k. Hot spots. Projektet skapade en specifik databas, som visade sig speciellt värdefull, där de kombinerade information från polis och det lokala sjukhuset. Databasen visade

18 12 bl.a. att: alkoholrelaterade incidenter var starkt koncentrerade till fredag och lördag natt. 61 % var fysiskt våld, resten var oordning eller störande beteende, hälften av dem skedde inne i eller just utanför krogarna. Störande beteende skedde oftare på någon annan plats på gatan. De flesta av dem som var involverade var unga vita män. 42 % av de arresterade fanns redan i registret för just våld och störande beteende på allmän plats. Dörrvakter var involverade som offer eller medbrottslingar i 16 % av fallen. Den vanligaste formen av övergrepp var slag eller sparkar, men åtminstone 10 % av fallen involverade flaskor eller glas. The Licensees Forum var en av de viktigaste saker som kom ur TASCprojektet, där krogägare kunde ha en konstruktiv dialog kring ämnen som berörde dem alla. Det hade visserligen en trög start men efter hand såg fler och fler krogägare nyttan av att delta och till slut var i stort sett alla krogar representerade i forumet. De träffades regelbundet och genom detta forum kunde de även ha en direkt dialog med polisen inför t.ex. stora sportevenemang. En jämförelse mellan de första 12 månaderna av projektet och 12 månader innan projektet visade på en minskning med 4 % av incidenterna som innefattade alkoholrelaterat övergrepp. Detta trots att kapaciteten hos krogarna i Cardiff ökade med 10 %. Forskarna skattar att under det första året förhindrades ungefär 100 övergrepp. Det var en signifikant minskning av våld och störande incidenter inne i eller precis utanför individuella krogar vilka var föremål för specifika polisoperationer. Den mest framgångsrika som pågick under 8 veckor följdes av en minskning på 41 % och 36 % hos sådana incidenter i och runt de två valda krogarna. Minskningen var även bestående över tid. Operationer som riktade sig till hela gator snarare än enskilda krogar var inte så framgångsrika. (Maguire & Nettleton, 2003) Finney (2004) har för Brittiska inrikesdepartementets räkning gjort en sammanställning av publicerade engelska och internationella studier om våld i nöjesvärlden och dess relation till alkohol. Generella drag de fann var att: våld förekommer främst på helgnätter och i och kring krogar och oftast är det unga män som är involverade i våldet. I de flesta fall har angriparen, offret eller båda druckit alkohol. Våld utanför lokalerna associeras med ett stort antal berusade människor som sammanförs och kämpar om ett begränsat antal matställen och transportmöjligheter. Alkohol ses bäst som en bidragande faktor till våldsamt beteende snarare än orsaken till det. Alkoholens roll är mångfacetterad det finns olika faktorer att ta hänsyn till så som kulturella, personliga, farmakologiska samt sammanhangsfaktorer. Forskning visar på att berusade individer snarare än nyktra är benägna att dela ut det första slaget. Människor besöker vissa platser då de innehåller många krogar. Vissa krogars popularitet understryker vikten av kontexten vid alkoholkonsumtion. Aspekter av den direkta kontexten är relevanta för sannolikheten för våld. Vissa krogar har mer våld än andra detta visar på hur miljön påverkar. Personalen har en viktig roll och ett inflytande. De

19 13 kan både reducera och framkalla våldssituationer. Mycket av våldet sker utanför krogarna. Trycket på resurser som plats (yta), matställen och transport blir ofta akut när flera krogar stänger samtidigt detta ökar risken för våld. (Finney, 2004) Scott och Dedel (2006) har för The Center for Problem-Oriented Policing i ett projekt identifierat faktorer som bidrar till aggression och våld på och utanför krogar. Alkohol är den mest uppenbara faktorn men relationen är inte så enkel som det kan verka. Alkohol bidrar till våld genom att begränsa personens perception, öka deras känslor, öka risktagandet, reducera rädslan för sanktioner och begränsar deras möjlighet att prata sig ur problemen. Generellt är de som dricker mycket mer aggressiva och skadar sig ofta svårare än de som dricker med måtta. Kulturer som har en större acceptans när det gäller berusning som ursäkt för antisocialt eller aggressivt beteende och som släpper på samhällets vanliga regler under den tiden de dricker har högre grad av aggression och våld på och runt krogarna. Bevisen för effekten av koncentrationen av krogar är blandade. Vissa krogar drar till sig brottslighet medan andra knappt är berörda av det, även om det finns i omgivningen. Hela kvarter med krogar har högre grad av rapporterad brottslighet än kvarter utan krogar. En hög koncentration av krogar kan öka cirkulationen av människor men bara för att det är en hög koncentration av krogar behöver det inte resultera i mer brott. Krogarnas stängningstider bidrar till risk för våld på olika sätt. När alla krogar i ett givet område stänger samtidigt blir det en stor samling människor som trängs för att vänta på transport eller för att handla mat. Denna konkurrens kan plötsligt framkalla våldsamma situationer. Stora grupper av gäster från inkompatibla sociala klasser kan komma att blandas och det kan skapa konflikter. Lika obligatorisk stängningstid kan också uppmuntra vissa gäster att dricka mycket precis innan stängning då de vet att de inte kan få något att dricka för resten av kvällen. Viss säkerhetspersonal ser sig mer som övervakare än beskyddare för gästernas säkerhet. Ju aggressivare personalen behandlar gästerna desto aggressivare svarar gästerna. Många av dörrvakterna och säkerhetspersonalen saknar kunskap om hur man avdramatiserar våldsamma situationer. Närvaron av stora, muskulära män klädda i svart, vilket är vanligt för ordningsvakter, uppmuntrar till konfrontation hos vissa gäster. Utkastares blotta närvaro kan undermedvetet signalera att konfrontation är ett acceptabelt sätt att lösa en dispyt i en krog. Utkastare är ofta delaktiga i en signifikant del av bråken. Scott och Dedel menar även att krogen i sig är en viktig del i sammanhanget och där finns många faktorer som påverkar. Många krogar erbjuder lägre priser på drinkar för att locka gäster men detta ökar gästernas berusning och då även risken för aggression. De som dricker berättar att den vanligaste reaktionen på deras berusning är fortsatt servering. Delvis beror detta på att personalen har

20 14 svårt att avgöra om gästen är för full, speciellt om gästerna beställer från olika delar på baren. Att neka en full person gör dem ofta arga. Dålig ventilation, hög ljudnivå och brist på sittplatser gör krogen otrivsam. Detta obehag ökar risken för aggression och våld. Trängsel kring baren, på toaletter, på dansgolvet och runt biljardbordet skapar risken för oavsiktligt knuffande och irritation som också kan leda till bråk. De starka känslor som uppkommer under tävling i krogar vare sig gästerna tittar på sport på TV eller tävlar själva i biljard, dart eller andra typiska bartävlingar kan övergå i ilska eller frustration. Otillfredsställande betjäning ökar konkurrensen om servicen samt frustrationen hos gästerna. Det reducerar möjligheten för personalen att få en överblick på överdrivet drickande och aggression. Underhållna gäster är mindre fientliga. En tydlig oattraktiv, dåligt skött och dunkel belysning i en krog signalerar till gästerna att ägaren har liknande låg standard för beteende och att de antagligen tolererar aggression och våld. I projektet kom man fram till att det finns två viktiga delar att arbeta med om man vill minska våldet: att reducera drickandet hos gästerna så de inte blir för fulla och att göra krogarna säkrare för gästerna, även om de är överförfriskade. Att arbeta med dessa delar har visat sig framgångsrikt liksom att alla olika inblandade parter samarbetar kring problematiken. (Scott & Dedel, 2006) Marsh och Fox-Kibby (1992) utförde studie mellan oktober 1989 och april 1991 i syfte att undersöka sambandet mellan alkoholkonsumtion och oordning. Vilka individer är det som är involverade, i vilka situationer sker det och vilka skäl och motiv har de inblandade? Studien utfördes främst i England men även i andra europeiska länder för jämförelse. De fann en ökning av oordning vid den tid då krogarna stänger. Oordningen är direkt relaterad till den plötsliga ökningen av människor på gator och allmän plats vid denna tidpunkt. Denna omedelbara förtätning av folk ger direkta effekter på aktivitetsmönstren i citykärnan: en ökad sannolikhet för konflikter mellan individer och grupper av individer; ökade möjligheter att visa upp sig för sina kamrater pga. närvaron av en stor och ofta uppmuntrande publik; transportmöjligheter är ofta begränsade vid dessa tillfällen; att snabbmatsställen och liknande ofta är överhopade vid dessa tider. Detta skapar frustration bland väntande kunder samt att polisens uppgift vid dessa tillfällen är svår pga. sannolikheten att små konfrontationer utvecklas till mer allvarliga konfrontationer som kan involvera hundratals personer. De har sett ett direkt samband mellan vad som händer inne på krogarna och vad som sedan händer efter stängningsdags. Våld och oordning skulle kunna reduceras signifikant om man ansträngde sig för att förebygga detta inne på krogen. Detta kan göras om personalen på krogen får en utbildning i hur man handskas med konflikter och hur man förebygger dem. Marsh och Fox-Kibby ger förslag på hur personalen ska agera för att förebygga: låt den aggressiva gästen få tala till punkt och uttrycka sin ilska, visa förståelse för hans/hennes

21 15 känslor; uppträd inte fientligt dvs. stå inte för nära eller stirra personen i ögonen samt undvik plötsliga rörelser och uppträd lugnt. Fasta stängningstider påverkar vissa aspekter av drickandet. Mängden drickande ökar innan man går delvis pga. Sista beställningen. Detta gör att man dricker fort och får en tillfällig hög berusning. I andra länder som forskarna har besökt där tiderna är generellt mindre restriktiva syns en stadig nedgång i graden av drickande innan man går. T.ex. Holland som har haft framgångar med fri stängningstid vilket innebär att krögarna själva bestämmer när de ska stänga. Det har lett till en markant reduktion i krogrelaterat våld och oordning på gatorna. En av de intervjuade berättade att det nu är så lugnt att det knappast märks att det är helg. Effekter av alkohol beror på kulturellt definierade förväntningar på beteende. I vissa länder är det tufft och manligt att dricka och aggressivitet ses som normalt i samband med att man dricker alkohol. I andra länder finns det inget samband mellan alkohol och aggression. I sammanhang där det finns en tolerans för stridslystna berusade personer baserat på att det är dryckens fel och inte personens där kommer aggressiva responser att underlättas. Där denna tolerans inte finns och där individer som beter sig aggressivt när de druckit förlöjligas, där kommer aggressiva responser att hämmas. Det de fann i sin internationella del av studien var att förväntningar gällande alkohol skilde sig mellan England och t.ex. Italien. I Italien har man inte samma koppling mellan alkohol och aggression som i England. Istället förväntar man sig att människor ska bli mer sociala av drickandet. Italienare dricker mer än britterna men det är associerat med ätande. Man dricker före, under eller efter en måltid och drickande är inte ett mål i sig. (Marsh & Fox-Kibby, 1992) Richardson, Nicholls och Finney (2004) har i en rapport för Brittiska inrikesdepartementet presenterat olika lokala projekt i hur man hanterar alkoholrelaterade problem i England och Wales. Ett av dem är projektet NiteRIDER vilket är en nattbusservice som går på helgerna och som initierades av polisen. Projektet startades pga. våld och oordning i Leicester city. Innan projektet startades gjorde polisen ordentliga undersökningar där de samlade information om gästernas postnummer, om intresset för en nattbuss samt om de var villiga att betala 2 pund för detta. Resultatet av undersökningarna indikerade på ett överväldigande stöd. Trots detta lyckades inte polisen övertyga de styrande om genomförbarheten med detta. Ett fristående transportbolag blev involverade och arbetade tillsammans med polisen och tre av nattlubbarna. Bussarna var fräscha och utrustade med övervakningskameror samt en skyddad plats för chauffören. En utbildad dörrvakt från nattklubbarna åkte med varje buss för att övervaka passagerarna och som ett stöd till chauffören. Alla bussarna avgick från samma ställe och vid tre olika tidpunkter: 00.30, och Under testperioden fanns det polis närvarande vid busstationen för att överse att köandet och påstigningen gick lugnt till. Numera

22 16 sköter sig passagerarna sig själva och polisen deltar mest informellt. Innan projektet startade gjorde man reklam i media vid tre olika tillfällen och de inblandade nattklubbarna delade ut flygblad. Kreditkortstora reklamlappar med information om avgångar och tider fanns inne på nattklubbarna och alla bussar hade NiteRIDER logotyp. Projektet finansierades under den tre månader långa testperioden av the local Crime and Disorder Reduction Partnership och de tre anslutna nattklubbarna. Nu är det en helt och hållet kommersiell verksamhet som sköts av bussbolaget. Antalet som använder tjänsten är så pass många nu att man funderar kring att expandera med fler bussar eller fler turer. Projektet anses vara en framgång även om man inte har lyckats få bort oordningen i city helt. Under testperioden halverades antalet övergrepp jämfört med samma period året innan. Det är dock omöjligt att avgöra om detta berodde just på bussarna. De första sex månaderna som bussarna gick hade de bara två incidenter varav en var en passagerare som sparkade ut ett fönster. Efter det har det inte varit några incidenter som har krävt polisnärvaro. NiteRIDER transporterar nu regelbundet personer på helgerna. (Richardson, Nicholls & Finney, 2004) 3.3 Tidigare forskning om belysning och kameror I Brå-rapport 2003:11 kan man läsa om en undersökning av kameraövervakning i Malmö och Helsingborg. Syftet var att så långt det var möjligt kunna följa övervakningens effekter på brottsligheten och konsekvenser för tryggheten och den personliga integriteten. Tidigare erfarenheter av kameraövervakningens effekter är inte entydiga och skillnaderna tycks bland annat bero på att de lokala förutsättningarna har varit mycket olika. Vad gäller resultatet av kameraövervakningen så minskade de polisanmälda brotten kraftigt det första halvåret på Möllevångstorget (Malmö) för att sedan öka något. I Stadsparken (Helsingborg) var de polisanmälda brotten i stort sett oförändrade. Vad det gällde rapporterade händelser till polisen så var de i stort sett oförändrade på Möllevångstorget men ökade i övriga Malmö och i Stadsparken ökade de något liksom i övriga centrala Helsingborg. Båda platserna upplevde att problemet minskade något med hjälp av kameraövervakning. Följande rekommendationer vill Brå föra fram när det gäller kameraövervakning på allmänna platser: en grundförutsättning för beslut angående kameraanvändning är inte bara om, utan också hur, när och var en sådan åtgärd ska användas. Utrymmet för en minskning av brott är betydligt större ifall kameror används på en plats med redan hög brottslighet, detsamma gäller i fråga om trygghet det skulle knappast ge några effekter/eller inga alls på platser med hög brottslighet eller där tryggheten redan är god. Kameraövervakning lämpar sig bäst på koncentrerade områden där kamerorna kan täcka in hela ytan. I kombination med detta krävs även god belysning. Enligt Brå fungerar kameraövervakning bäst för att förhindra planerade brott. När det gäller mer

23 17 oplanerade brott, exempelvis våldsbrott som sker under alkoholpåverkan, tyder erfarenheterna på att kameraövervakningen har en mindre betydelse. Det finns tecken på att kameraövervakning skrämmer mindre erfarna brottslingar mer än vad den gör med erfarna brottslingar. Kännedomen om kameraövervakning bör vara god, det skall vara tydlig information för allmänheten. Det blir troligtvis effektivare och mer ihållande effekt om man kan avbryta eller klara upp brott med hjälp av kameraövervakning. (Brå 2003:11) Två belysningsprojekt genomfördes, i Dudley och Stoke-on-Trent i England, för att undersöka effekterna av förbättrad gatubelysning när det gällde våld. I Dudley minskade våldet med 41 % i experimentområdet jämfört med 15 % i kontrollområdet. I Stoke minskade våldet med 43 % i experimentområdet och med 45 % i två närliggande områden, jämfört med en minskning med bara 2 % i två kontrollområden. Den slutgiltiga besparingen (från minskat våld) i de två projekten överträffade den slutgiltiga kostnaden med mellan 2.4 och 10 gånger efter ett år. Det är fastställt att förbättrad gatubelysning kan vara extremt kostnadseffektiv. (Painter & Farrington, 2001) Den här studien jämförde en mängd forskningsrapporter gällande effektiviteten hos två former av övervakning när det gäller att förebygga våld på offentlig plats. De två olika teknikerna man jämförde var övervakningskameror samt förbättrad gatubelysning. Baserad på tillgänglig forskning gällande dessa två tekniker fann man att de är lika effektiva när det gäller att reducera brott. Mer detaljerat visade analysen att förbättrad belysning var mer effektiv när det gällde reducering av brott i citykärnan och att de båda var mer effektiva när det gällde att reducera inbrott och stölder än våldsbrott. (Welsh & Farrington, 2004) 3.4 Teorisammanfattning Johansson (2001) undersökte hur stadsrummets egenskaper påverkar den mänskliga interaktionen. Våld tenderar att inträffa på olika mötesplatser och ofta i nöjeslivet. Gränskontroller så som ett kösystem kan utgöra en potential till konflikter. En social interaktion styrs av regler, koder och normer och när dessa sätts ur spel ändrar interaktionen karaktär. Detta kan utgöra skillnaden mellan en normal interaktion och en interaktion som resulterar i våld. Pernanen i Marsh & Fox-Kibby (1992) menar att alkohol stör de primära kognitiva förmågorna genom att reducera det perceptuella fältet. En individ som är berusad kan inte ta in lika mycket information och fokuserar då på små delar av situationen, oförmögen att se helheten. Detta ökar risken för missförstånd och feltolkningar. STAD projektet ( arbetar med att minska det alkoholrelaterade våldet på krogar genom att utbilda krogpersonalen i ansvarsfull alkoholservering. Detta har bl.a. resulterat i en minskning av våldsbrott och skador med 29 % i Stockholms city. Det har även bidragit till att personalen

24 18 efter utbildningen känner sig säkrare i sin yrkesroll. Ett annat samarbetsprojekt är TASC-projektet i Wales (Maguire & Nettleton, 2003) där krögare och polis tog ett helhetsgrepp för att försöka reducera alkoholrelaterat våld. De skapade en specifik databas med information från polis och det lokala sjukhuset vilken var värdefull i identifierandet av våldet. Dessutom skapades ett forum för krögarna där man kunde föra en aktiv dialog. Man kunde se en minskning av våldet med 4 % och detta trots att kapaciteten hos krogarna ökade med 10 %. Finneys (2004) sammanställning visade att våld förekommer främst på helgnätter samt kring krogar. Våldet utanför krogarna associerades med ett stort antal berusade människor som alla söker mat och transport hem. Situationen blir ofta akut när flera krogar stänger samtidigt. Scott & Dedel (2006) har identifierat faktorer som är bidragande till våld på och utanför krogen: alkoholen; hög koncentration av krogar; krogarnas stängningstider; krogpersonalens beteende och krogens miljö. Marsh & Fox-Kibby (1992) fann en ökad oordning när krogarna stänger och det blir en plötslig ökning av människor på gatan. Detta är extra tydligt då alla krogarna stänger samtidigt. De fann ett samband mellan det som händer inne på krogen och det som händer utanför och förespråkar förebyggande arbete inne på krogen. De har även sett en kulturell skillnad i toleransen för sambandet mellan alkohol och aggression. Enligt Brå (2003:11) är kameraövervakning bättre för att förhindra planerade brott och inte oplanerade brott så som våldsbrott under alkoholpåverkan. Där har kameror mindre betydelse. Painter & Farrington (2001) såg i sin belysningsstudie att förbättrad gatubelysning kan reducera våld och i och med detta kan det vara väldigt kostnadseffektivt. Welsh & Farrington (2004) jämförde effektiviteten mellan förbättrad gatubelysning och kameraövervakning. De fann att de två var lika effektiva i brottsreducering samt att belysning var mer effektiv i citykärnan och att de båda var mer effektiva vid reducering av inbrott och stöld än våldsbrott.