Ökad trygghet och minskad brottslighet på nöjesgatan Ågatan att lyckas med brottspreventiv samverkan

Transkript

1 Ökad trygghet och minskad brottslighet på nöjesgatan Ågatan att lyckas med brottspreventiv samverkan INLEDANDE SAMMANFATTNING Projektet fokuserar brottslighet vid krogbesök på Linköpings nöjesgata Ågatan. Våldsbrotten har ökat kraftigt i takt med senaste årens växande krogetablering längs gatan. Linköpings kommun har genom sitt lokala brottsförebyggande råd (LiBrå) tagit initiativ till Ågatan-gruppen, som är ett samarbete med polisen, länsstyrelsen, socialarbetare, krögare och fastighetsägare. Ytterligare grupperingar finns bland dessa aktörer, men man har hittills inte lyckats etablera en långsiktigt fungerande samverkan. Uppfattningar om att för många olika grupperingar arbetar med frågorna parallellt samt att det är svårt att skapa samsyn kring problemens orsaker och lösningar finns. De åtgärder som hittills genomförts berör främst den fysiska miljön; t.ex. ambulerande toaletter, papperskorgar och utrymningsbelysning. Vi vill genom föreslaget projekt utveckla ett strukturerat tillvägagångssätt för framgångsrik brottspreventiv samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Projektet syftar dels till att föreslå åtgärder för att öka tryggheten på Ågatan och dels till att utveckla en metod för brottspreventiv samverkan för liknande sammanhang i andra kommuner. Projektet drivs av Resurscentrum för brottsprevention och brottsbekämpning (RBB) vid Linköpings universitet. RBB har rollen som neutral part, vilket vi bedömer vara en viktig framgångsfaktor i samverkansprojektet. RBB genomför projektet i nära samarbete med LiBrå samt Polismyndigheten i Östergötland. Sociologiforskare från Linköpings universitet deltar och säkerställer projektets vetenskapliga tillvägagångssätt. KARTLÄGGNING På Ågatan i Linköping finns det idag åtta krogar, på en sträcka av ca 1 meter, och i nära anslutning till dessa, på korsande gator, finns ytterligare tre krogar. Detta innebär att dessa tillsammans har kapacitet att ta emot ca 5 personer. På sommarhalvåret har flertalet av dessa krogar också uteserveringar. Förutom krogarna finns på den aktuella sträckan även två snabbmatsställen, två godisaffärer, ett café, en biograf samt ytterligare en restaurang som inte har öppet nattetid. Gatan är inte öppen för allmän trafik, utan endast för godsleveranser till företagen. Krogarna ligger i huvudsak i bottenvåningen på fastigheterna medan de övre våningarna består av kontor och bostäder. Detta innebär att två centrala aktörsgrupper i projektet är krögare (inklusive deras inhyrda vakter) samt fastighetsägare. Polisens statistik över misshandel i Linköpings city visar på en väsentlig ökning de senaste två åren. Om man jämför 2 och 26 så har antalet misshandelsfall ökat med 2 stycken. Av de 61 misshandelsfallen 26 inträffade 9 av dessa i innerstadskärnan. Av statistiken framgår också tydligt att Ågatan är den gata som är värst drabbad med 15 fall under 26. Klostergatan och Platensgatan är de gator som har näst högst frekvens och dessa gator ligger i anslutning till Ågatan. Då det är vanligt att människor cirkulerar mellan de olika gatorna bör man räkna samman antalet misshandelsfall för dessa tre gator för att få en tydligare bild. Av de 9 misshandelsfallen i innerstadskärnan under 26 inträffade 255 på dessa tre gator. Statistiken från polisen i Östergötland visar på att för misshandelsbrott utomhus (januari till november 26) kan 6% av alla anmälda våldsbrott i Linköping relateras till krogmiljö och 76% av alla anmälningar har skett under helgnätter. När det gäller misshandel inomhus så är 68%

2 krogrelaterade och även här har 76% skett under helgnätter. (Westerlund & Väänänen, 26:8) Figur 1 nedan visar att den ökande trenden av misshandelsfall även håller i sig då man jämför mellan sommarmånaderna 26 och 27. Då man granskar brottsstatistik är det givetvis viktigt att beakta att det handlar om anmäld brottslighet. Andelen anmälda brott påverkas av flera felkällor; dels kan det finnas flera anmälare till samma brott och dels anmäls inte alla brott. Polisens statistik ger dock en tydlig indikation på den problembild vi vill angripa i projektet. Inom Polismyndigheten i Östergötland finns två anställda analytiker med uppgift att analysera polisens statistik för att identifiera trender och orsakssamband. Detta analysarbete kommer att vara en viktig utgångspunkt för föreslaget projekts kartläggningsarbete; se vidare beskrivning av projektets faser nedan. MISSHANDEL PÅ ÅGATAN ÅR 26/ 27 (KÄLLA: RAR) V. 18 V. 19 V. 2 V. 21 V. 22 V. 23 V. 2 V. 25 V. 26 V. 27 V. 28 V. 29 V. 3 Figur 1: Antalet misshandelsfall på Ågatan år 26 och 27 (Källa: polisens statistik, 27) I och med Ågatans höga koncentration av nöjesutbud har antalet krogrelaterade misshandelsfall ökat kraftigt under de senaste åren. Denna typ av trender uppmärksammas ofta i media och kan där förvanskas och överdrivas, så att medborgares bild av situationen inte överensstämmer med verkligheten. Vi är medvetna om denna risk och anser därför att det är viktigt att genomföra den kartläggning som föreslås i projektet för att ge en sann och verklighetstrogen bild. Exempel på denna typ av mediebevakning finns i en artikel i Aftonbladet från 6 februari 25 där Ågatan utnämns till Mellansveriges farligaste gata. Problematiken har också beskrivits som ett arbetsmiljöproblem för poliser. Brottsligheten vid Ågatan har nyligen kartlagts i en kandidat- och en magisteruppsats i sociologi (Edin & Gustafsson, 27a; 27b). I dessa uppsatser fokuseras både problembilden i sig och de involverade aktörernas olika perspektiv på situationen. Den första uppsatsen har titeln Nöjesgatans baksida En studie om våldsproblematiken på Ågatan. I denna uppsats belyser författarna genom en intervjustudie med poliser, krogägare, fastighetsägare och kommunalråd i Linköpings kommun orsaker till varför Ågatan är en så brottsutsatt gata och vilka tänkbara åtgärder det finns för att minska brottsligheten. Resultatet visar föga överraskande att problematiken beror på att gatan är krogtät, att det är för många människor som vistas på den lilla yta som Ågatan utgör, att människor är alkoholpåverkade samt att polisen inte kan garantera tillräcklig närvaro under de kritiska timmarna. I uppsatsen betonas också behovet av samverkan

3 mellan de involverade aktörerna på ett mer djupgående sätt än vad som hittills skett, för att långsiktigt komma till rätta med problemen. Den andra uppsatsen har titeln Det hade aldrig hänt om jag varit nykter Det krogrelaterade våldet på Ågatan. I denna uppsats bygger författarna vidare på den första uppsatsen och undersöker här utifrån ett polisperspektiv varför våldet uppstår, vilka gärningsmännen är och hur våldet ser ut. Studien bygger på empiri från intervjuer med förhörsledare och polis samt analys av förhörsprotokoll. Tre typer av våldssituationer identifieras i uppsatsen; våld inne på krogen, våld ute på gatan samt gängvåld. Gemensamt för dessa våldssituationer är att alkohol är en starkt bidragande faktor. Vi kan även koppla detta till den studie kring ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö som Statens folkhälsoinstitut rapporterade om tidigare i år. Månsdotter et al. (27) redovisar tydliga samhällsvinster, såväl ekonomiska som mänskliga, av försök med ansvarsfull alkoholservering, vilket kan relateras till situationen på Ågatan. De båda uppsatserna har utförts på uppdrag av RBB och LiBrå, och utgör ett viktig underlag för föreslaget projekt. ÅTGÄRDER Projektet fokuserar i första hand brottssituationen; dvs. nattlig brottslighet i innerstadskärna med nöjesliv. Projektet syftar till att utveckla kunskap om hur man genom samverkan med berörda parter kan minska otryggheten och stävja brottslighet inom detta område. Berörda parter är i detta fall inte i första hand gärningsman eller brottsoffer, utan offentliga och privata aktörer som verkar för att skapa en trygg stadsmiljö för kommuninvånare. Givetvis kommer gärningsman och brottsoffer även att beröras vid kartläggningsarbetet, men de är i detta projekt inte primärt fokuserade. Projektet genomförs i följande faser: 1. Planering och kartläggning inklusive nulägesanalys, sammanställning och utvärdering av befintliga aktiviteter. 2. Åtgärdsförslag riktade till de olika intressenterna (kommun, polis, krögare, fastighetsägare m.fl.) fokuserade på Ågatan-problematiken. 3. Utveckling av metod för brottspreventiv samverkan baserad på erfarenheter från arbetet kring Ågatan. Metoden kommer att beröra stegen kartläggning, åtgärder och utvärdering.. Uppföljning och utvärdering av effekter av genomförda åtgärder. 5. Kunskapsspridning till kommuner och andra intressenter. Åtgärderna har två syften; dels att öka tryggheten och minska brottsligheten i anslutning till Ågatan i Linköping och dels att utarbeta metodik för hur framgångsrik brottspreventiv samverkan mellan privata och offentliga aktörer kan bedrivas. Detta senare syfte är inte begränsat till att tillföra nytta enbart till Linköping, utan har en vidare målgrupp i form av alla Sveriges kommuner med liknande problematik. GENOMFÖRANDE Projektet planeras att genomföras under två år; från 1 december 27 till 3 november 29 (starttidpunkten är förstås beroende av när projektbeslut tas av BRÅ). Omfattningen i tid som anges nedan för respektive fas innefattar den totala tiden planerat arbete; dvs. både BRÅfinansierat arbete och övrig finansiering enligt budgeten. Fas 1 Planering och kartläggning, genomförs av forskare vid RBB tillsammans med övriga intressenter. Arbetet innefattar inventering av befintligt material och datainsamling genom

4 intervjuer samt sammanställning och utvärderande analys av nuläget. Omfattning: 15 timmar under till Fas 2 Åtgärdsförslag tas fram av forskare vid RBB tillsammans med övriga intressenter. Förslagen baseras på genomförd kartläggning. Åtgärdsförslagen riktas mot de olika intressentgrupper som finns för projektet och kommer att diskuteras vid en gemensam workshop. Omfattning: 12 timmar under till Fas 3 Metodutveckling genomförs av forskare vid RBB parallellt med framtagande och implementering av åtgärdsförslagen. Erfarenheter från projektet metodgörs för att på så sätt kunna spridas till andra kommuner med liknande problematik. Metoden dokumenteras i en metodhandbok. Omfattning: 18 timmar under till Fas Utvärdering av effekter genomförs av forskare vid RBB tillsammans med övriga intressenter. Olika utvärderingsaktiviteter kommer att ske beroende på vilka åtgärdsförslag som implementeras. Mer långsiktig utvärdering av effekter kommer dock inte att rymmas inom projektets tidsram om två år, men är givetvis viktig att genomföra på sikt. Resultat från utvärderingen sprids till samtliga berörda intressenter. Omfattning: 15 timmar under till Fas 5 Kunskapsspridning genomförs av forskare vid RBB tillsammans med övriga intressenter. Här kommer såväl RBB:s som kommunens och polisens kanaler att utnyttjas för att på olika sätt nå ut med resultat och erfarenheter från projektet. Tänkbara nationella forum för kunskapsspridning kan vara Kvalitetsmässan eller Offentliga rummet samt BRÅ:s konferensarrangemang. Omfattning: 15 timmar under till Faserna överlappar delvis varandra vilket syns i figuren nedan. Fas 1 Fas 2 Fas 3 Fas Fas 5 Dec 7 Jun 8 Dec 8 Jun 9 Nov 9 DELTAGANDE AKTÖRER Projektet drivs av Resurscentrum för Brottsprevention och Brottsbekämpning (RBB) vid Linköpings universitet (LiU); se Projektledare är centrumföreståndare Karin Axelsson. RBB är ett mångvetenskapligt, fakultetsövergripande resurscentrum för brottsprevention och brottsbekämpning inrättat med Linköpings universitet som huvudman och med aktörer inom rättsväsendet som intressenter. RBB:s verksamhet består av utbildningar samt utrednings- och forskningsuppdrag riktade till organisationer inom rättsväsendet. Ett centralt

5 syfte med RBB:s verksamhet är att fungera som en bro mellan den brottsrelaterade forskning som bedrivs vid LiU och det omgivande samhället. Forskning med denna inriktning återfinns inom en rad olika discipliner och därför omfattar RBB:s verksamhet i nuläget följande områden; ITrelaterad brottslighet/it-kommunikation och säkerhet, Spanings- och detekteringsteknik, Ekonomisk brottslighet och miljöbrottslighet, Alkohol- och drogmissbruk, Barnmisshandel och sexuella övergrepp samt Ledarskap och ledningsstrukturer i svåra situationer. LiU befinner sig i en region där många aktörer inom rättsområdet finns samlade (t.ex. Statens Kriminaltekniska Laboratorium, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården), men RBB har ambitionen att arbeta med dessa frågor på såväl nationell som internationell nivå. RBB har en extern styrelse där Gudrun Antemar, generaldirektör på Ekobrottsmyndigheten, är ordförande. Övriga styrelseledamöter kommer från Polismyndigheten i Östergötland, Statens Kriminaltekniska Laboratorium, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket, Kriminalvården, Riksdagen och Linköpings universitet. Projektarbetet kommer att ske i nära samarbete med Linköpings kommun och dess lokala brottsförebyggande råd (LiBrå). Kommunen har en tydligt uttalad fokusering på brottsrelaterade frågor och har därför inlett ett formaliserat samarbete med Linköpings universitet genom RBB i dessa frågor. Samarbetet bygger på ett långsiktigt partnerskap och rör såväl forsknings- och utredningsuppdrag som utbildningsinsatser av olika slag. Den befintliga Ågatan-gruppen kommer att kopplas till projektet som referensgrupp, för att säkerställa god access till de olika berörda aktörsgrupperna. Linköpings kommun samt Polismyndigheten i Östergötland kommer att ställa upp med resurspersoner för detta projekt. I budgeten är dessa insatser i form av lönekostnader uppskattade till 15 kronor per organisation, vilket här har beräknats motsvara 25 arbetstimmar per organisation. Resurspersonerna kommer tillsammans med forskare att arbeta i projektets fem faser. Vid sidan av utsedda resurspersoner kommer datainsamling i form av intervjuer att beröra ytterligare personer i nämnda organisationer. För att förankra projektidén och säkerställa ett aktivt deltagande har ett möte hållits med representanter för flertalet av de aktörer vi identifierat som centrala för projektet. Vid detta möte presenterades projektidén och problembilden och de hittills genomförda insatserna diskuterades. Samtliga deltagare vid mötet ställde sig positiva till projektet och kommer att ställa upp i de projektaktiviteter som kräver att tid avsätts. De aktörer som vi identifierat är: Ordningspoliser, gatulangningsgruppen samt närpoliser Linköpings lokala brottsförebyggande råd Tillståndsaktörer vid polisen, länsstyrelsen och kommunen Krögare och deras inhyrda vakter Fastighetsägare Taxiförare Som framgått ovan är projektets huvudsakliga syfte att utforma åtgärder som främjar samverkan mellan offentliga och privata aktörer. I grund och botten har samtliga identifierade aktörer ett stort intresse av att brottsligheten längs Ågatan minskar. Samtidigt har aktörerna olika perspektiv på problemen och framhåller ibland motstridiga åtgärdsförslag. Polisen kan t.ex. förorda ett sätt att arbeta med brottsligheten längs gatan som inte uppskattas av krögarna, vilka anser att nackdelarna för den egna affärsverksamheten överskuggar samhällsvinsterna. Ibland har olika krögare olika uppfattningar om hur de vill att polisen ska arbeta på gatan. Polisens statistik visar

6 också på en stor variation mellan olika krogar vad gäller hur ofta man tillkallar polis. Här kan man identifiera en motsättning mellan att å ena sidan stävja en senare eventuell misshandel ute på gatan genom att ringa polisen och å andra sidan framstå som en problemkrog i statistiken. Något som exempelvis kan påverka framtida tillståndsgivning. Det finns sålunda, trots en gemensam önskan om minskad brottslighet, stora skillnader i aktörernas synsätt och prioriteringar såväl som deras organisationsstruktur och uppdrag (t.ex. att främja ordning eller tjäna pengar) som gör samverkan av detta slag till en komplex utmaning. Dessa exempel visar på vikten av föreslaget projekt. Vi menar att arbetssätt för framgångsrik samverkan mellan ovanstående aktörer är något som Linköping såväl som många av landets övriga kommuner är i stort behov av. Det är också intressant att se föreslaget projekt i ljuset av det gemensamma regeringsuppdrag som Brottsförebyggande rådet och Rikspolisstyrelsen förra året fick för att genomföra ett kunskaps- och metodutvecklingsprojekt om att förebygga våld i offentliga miljöer. UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING Projektets övergripande målsättning är att Ågatan ska bli en spännande och rolig nöjesgata, som samtidigt är trygg och brottsfri. Ett viktigt delmål för att uppnå detta är att få olika offentliga och privata aktörer att samverka. Vi tror att man för att åstadkomma detta behöver arbeta för att uppnå en gemensam värdegrund samt uppmuntra till personliga möten och dialog mellan människor. Projektet har lyckats om huvuddelen av kommunens medborgare känner att vi har en trygg innerstad även nattetid. Projektet syftar inte enbart till att skapa trygghet på Ågatan i Linköping, utan vi vill genom att metodgöra våra erfarenheter av hur man skapar bred samverkan kring dessa frågor även sprida kunskap till andra kommuner. Metoden kommer att dokumenteras i en metodhandbok, men den måste också implementeras och bli en naturlig del i det fortsatta vardagsarbetet för att resultaten ska vara långsiktigt hållbara. Utvärdering av effekter kommer pga. projektets inriktning att i huvudsak vara kvalitativ, även om kvantitativa mått även kommer att förekomma (t.ex. genom polisens statistik över anmäld brottslighet). Forskare kommer att ansvara för dokumentation kring projektet. Resultat från projektet kommer att dokumenteras i rapportform, i en metodhandbok samt i form av vetenskaplig publicering (tidskriftsartiklar och konferensbidrag). Projektet kommer även att avrapporteras muntligt vid olika typer av interna och externa workshops, seminarier och konferenser. RBB har ett brett kontaktnät inom rättsväsendet som, tillsammans med RBB:s webbplats, kommer att utnyttjas för projektets kunskapsspridningsaktiviteter. REFERENSER Edin, A. & Gustafsson, A. (27a). Nöjesgatans baksida En studie om våldsproblematiken på Ågatan. Kandidatuppsats i sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Edin, A. & Gustafsson, A. (27b). Det hade aldrig hänt om jag varit nykter det krogrelaterade våldet på Ågatan. Magisteruppsats i sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet. Johansson, M. & Kerpner, J. (25). Mellansveriges farligaste gator. Aftonbladet 6 februari 25.

7 Månsdotter, A. M., Rydberg, M. K., Wallin, E., Lindholm, L. A., Andréasson, S. (27). A costeffectiveness analysis of alcohol prevention targeting licensed premises. European Journal of Public Health, 1 6. Westerlund, A., Väänänen, J. (26). Alkohol och Våld. Misshandelns koppling till alkohol och krogmiljöer i Östergötland. Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT), Polismyndigheten i Östergötland.