Mål för Västerås folkhögskola den samhällsengagerade och nytänkande folkhögskolan

Transkript

1 Till styrelsen 19/ Mål för Västerås folkhögskola den samhällsengagerade och nytänkande folkhögskolan 1. Inledning mer än bara en skola Västerås folkhögskola är en samhällsengagerad och nytänkande folkhögskola mitt i Västerås. Vi vill vara mer än bara en skola - en skola som det är roligt, intressant och nyttigt att komma till för olika människor. En kreativ mitt- och träffpunkt i Västerås och för våra målgrupper och arbetarrörelsens medlemmar. En skola som står för arbetarrörelsens syn på människan, samhället och kunskaper. Nära samverkan sker med Bergslagens folkhögskola. Vår människosyn utgår från att varje människa är en resurs, som har förmåga och vilja att utvecklas, påverka och ta ansvar. Varje människa har rätt till ett rikt och värdigt liv och ska ha möjligheter att växa utifrån egna behov och förutsättningar. Vår samhällssyn/demokratisyn bygger på allas lika och unika värde. Vi ser demokratin som en process och en rörelseriktning, och inte som ett färdigt system eller givet tillstånd. Vi är övertygade om att samhället bara kan utvecklas när människor ges möjlighet att utvecklas under fria och jämställda förhållanden. Vår kunskapssyn bygger på alla människors förmåga och rätt att lära och utvecklas under hela livet. Kunskap är en process som skapas i mötet mellan olika erfarenheter, mellan det bekanta och obekanta. Vi ser människan som en social varelse som behöver mötet och samspelet med andra för att utvecklas och lära nytt. Folkhögskolorna ska kännetecknas av följande: q q q q q En folkhögskola i framkanten. Goda utvärderingsresultat. Skolor som syns, hörs och efterfrågas både för sina idéer som sin verksamhet. Arbetar med projekt och uppdrag. Pedagogiskt nytänkande. En levande metodutveckling på skolorna, där datorn och flexibelt lärande är en viktig del. Verkligheten används som underlag i undervisningen. En pedagogisk resurs för medlemsorganisationerna. Kreativa och lösningsfokuserade. Undervisning som präglas av kreativitet. Skolor där spännande och oväntade saker sker på skolan och en öppen verksamhet bedrivs. Demokrati och öppenhet. En öppen skola för nya tendenser i omvärlden, idéer och verksamheter speglas. Demokrati praktiseras i vardagen. Studerandeinflytande. Tydlig information, men även krav på våra studerande. Samhällsengagerade. Skolorna är engagerade i olika sammanhang och involverade i frågor om social ekonomi och arbetsmarknad. Skolorna arbetar även för tolerans och mångfald och mot främlingsfientlighet.

2 Västerås folkhögskolas övergripande och mätbara mål Västerås folkhögskolas mätbara mål är att bedriva utbildning med en kvalitét högre än genomsnittet vid landets folkhögskolor. Det övergripande målet är att tillsammans med våra medlemsorganisationer ge folkbildningen en större geografisk spridning och därmed ges fler människor möjlighet att påverka sin livssituation och därmed öka sin livskvalité. 2. Våra målgrupper Folkhögskolan vill nå människor som har en stark vilja att studera och anser sig passa för folkhögskolans arbetssätt och kännetecken. Speciellt viktigt att nå, är deltagare som av olika skäl inte passat i den vanliga skolan, människor i arbetslivet med kort utbildning, unga och äldre som drabbats av arbetslöshet och kvinnor och män med bristande språkkunskaper. I första hand vill vi nå deltagare från närområdet. Deltagarens motiv till studier är en avgörande fråga, där högskolan som mål kan vara ett mål av flera andra. En viktig faktor i deltagarens motiv är att bredda sitt intresse, växa som människa och delta i ett samhälleligt förändringsarbete. Skolan vill även arbeta med arbetarrörelsens och medlemsorganisationernas medlemmar för att stärka dem i deras uppdrag att förändra samhället och utveckla folkrörelserna. 3. Allmänna mål med folkbildningsarbetet Skolornas beskrivning Vi lever i en tid av spännande utmaningar. Folkbildningen kanske är mer modern än vad den någonsin varit. Då måste vi själva visa omvärlden att vi är en fri och självständig kraft i förhållande till det svenska utbildningssamhället. Endast en fri, självständig, folkrörelseförankrad, deltagarorienterad, flexibel och innovativ folkbildning kommer att ha en viktig roll att spela i det svenska samhället. Folkhögskolan har genom sin egen utbildningsform, som just nu diskuteras och tydliggörs, en unik möjlighet att vara ett helt eget alternativ inom skolsystemet. Att möta människor utifrån deras villkor, behov och erfarenheter är en ledstjärna i folkbildningsarbetet. Detta betraktelsesätt kommunicerar alltid med viljan att pröva nya färdvägar för att nå nya grupper och hitta metoder som passar dagens och morgondagens människor. Med en tydlig ideologisk profil, arbetarrörelsens grundläggande värderingar, vill vi möta framtiden. Vår vision är att tillsammans med våra medlemsorganisationer, tillsammans med andra arbetarrörelsefolkhögskolor, ABF och andra progressiva aktörer ge folkbildningen en allt större geografisk spridning och alltfler människor möjligheter att påverka hela sin livssituation och därmed öka sin livskvalitet. Vi vill att många fler människor än idag ges chansen att genom folkbildning kunna påverka samhällsutvecklingen och därmed fördjupa demokratin. Vår andra vision är att vi som folkhögskola tillsammans med andra folkhögskolor ska få ett tydligt erkännande, på olika områden, om att vi är en utbildningsform som tillhör framtiden och ger människor en chans, som de andra skolformerna inte klarar, att förverkliga sina drömmar och livsmål.

3 Riksdagens beskrivning, mål och syften Vi har som folkhögskolor att förhålla oss till statens övergripande mål och syften med bidrag till folkbildningen. Idag ligger folkbildningspropositionen Allas kunskap Allas bildning 2013/14:172. Riksdagen har gett folkbildningen i uppdrag att: Mål: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället Fyra syften: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, Bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, Bidra till att bredda intresset för att öka delaktigheten i kulturlivet 4. Mål för 2015 Under året ska Västerås genomföra dv av det ordinarie statsanslaget. (+50 dv 2015, utjämning mellan folkhögskolorna). Under 2013 och 2014 har skolan haft extra allmänkursplatser, 55 årsplatser. Vi vet att den nationella satsningens fortsätter efter regeringsskiftet, men med lite andra förtecken än tidigare. (Idag ser det ut som extraplatserna inte kommer att verkställas. Målet var att fortsätta med ca 55 deltagare - nya allmän kursplatser (årsplatser) kopplade till deltagare från studiemotiverande kurser, motsvarande 2200 deltagarveckor) Från 2015 vill vi genomföra följande utanför det ordinarie statsbidraget: - Mål: 20 deltagare - allmän kurs via Hästsportens folkhögskola. - Mål: 300 nya deltagare - platser för studiemotiverande insatser (13 v kurser) Under förutsättning att riksdagen beslutar om fortsättning. - Mål: Ett antal deltagare inom JobbPlan (projektet upphör maj 2015, vi arbetar för en fortsättning) - Mål: 50 deltagare - nya platser för studiemotiverande kurser från Hästsporten - Mål: 150 deltagare i SFI på folkhögskola i Västerås och Köping - Mål: Genomföra etableringskurser (vi vet att vi inte får 50 sökta platser. Beslutet är att varje folkhögskola tilldelas 13 platser) - Mål: 55 deltagare allmänkurs Västerås med kommunala medel (möjligheter och utbildningsrättigheter finns för: allmän kurs fysisk, allmän kurs distans och allmän kurs på grundskolenivå) - Mål: 15 deltagare allmän kurs i Köping (kommunalt betalda platser)

4 Vår målsättning under 2015 är: Att genomföra allmän kurs fysisk som distans för 85 deltagare per termin (plus en viss överinskrivning) Att genomföra allmän kurs för 20 deltagare per termin från Hästsportens folkhögskola. (utgår: Att genomföra allmän kurs för 55 deltagare, genom de nya platser som tilldelats folkhögskolor.) Att genomföra kortare eller längre kurser tillsammans med våra medlemsorganisationer motsvarande 10 % (395 dv) av deltagarveckorna, i samarbete med Bergslagen Att genomföra och fortsätta med kurser studiemotiverande insatser, ung inspiration motsvarande minst 350 deltagare. Att genomföra SFI på folkhögskola för 150 deltagare Att öka andelen uppdragsutbildningar och deltagare i lämpliga upphandlingar. Att tillsammans med Bergslagens folkhögskola arbeta för en lämplig yrkeshögskoleutbildning alternativt andra yrkesinriktningar Att fortsätta bedriva filialverksamhet på Bäckby Västerås folkhögskola Väster med utgångspunkt i studiemotiverande kurs, SFI och allmän kurs med start aug 2015 Att genomföra verksamhet, 12 v kurser, för deltagare inom JobbPlan fram till maj månad Att under året fortsätta finna former för samverkansfrågor som: mål- och idéfrågor, verksamhetsutveckling och fortbildning med Bergslagens folkhögskola. Verksamhetsmål Att skolan genomför folkhögskoleverksamhet som motsvarar 120 % av statsbidraget Att allmän kurs/ allmänna ämnen utgör minst 50 % av skolans verksamhet Att verksamhet med medlemsorganisationerna utgör minst 10 % av skolans verksamhet Att verksamhet i form av projekt och uppdrag och utgör minst 25 % av skolans omsättning Utvecklingsmål Att skolan bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete med det långsiktiga målet, att vara en av Sveriges intressantaste och ledande folkhögskolor. (Inom områdena pedagogiskt arbete med ungdomar, pedagogiskt arbete med flexibelt lärande(distansundervisning) och arbetsmarknadsprojekt med inriktning studier eller arbete och långsiktigt pedagogiskt arbete med invandrare för SFI/ etablering. Innevarande utvecklingsmål utvärderas under genom en analys och seminarium om ovanstående med utomstående under vintern 2015) Kvalitetsmål Att skolan ska ligga över snittet i jämförelse med andra folkhögskolor på den digitala studerandeutvärderingen (RIO-utvärderingen) Att skolan följer kvalitetsplan , (antas av styrelsen februari 2015)

5 Personalmål Att personalen arbetar utifrån folkhögskolans idé som grund ( Att vara medarbetare på Västerås och Bergslagens folkhögskola ) som årligen prövas genom löne- och utvecklingssamtal samt att utarbeta ett gemensamt fortbildningsprogram under året. Ekonomimål Att skolan bibehåller ekonomiska resurser för att klara minst 12 månader utan intäkter Att kommande år ger ett överskott på 3 % av omsättningen för att klara fortsatt utvecklingsarbete Att medel återinvesteras för att höja kvalitetsnivåer enligt kvalitetsplan, i första hand under året att förbättra den pedagogiska miljön. 5. Övergripande mål med kurserna och verksamheten Att väcka deltagarnas lust att studera och skapa en glädjefylld studiesituation och därmed vara med att stärka deltagarnas självkänsla, en positiv personlig- och social utveckling. Att stödja deltagarna till att förstå koder i vuxen och arbetsliv och därmed kunna agera som självständiga unga vuxna. Att utveckla viljan och förmåga att se sammanhang och i solidaritet med andra påverka olika delar av samhället och därmed ett aktivt förenings- och förändringsarbete. Att studierna ger perspektiv och kunskaper om: jämlikhet - och jämställdhet, humanekologiskt synsätt och att människor har olika bakgrunder. Att studierna relateras till varje deltagares mål och studieplan och därmed kan utvärderas.

6 5.1 Allmän kurs högskoleinriktning - flera kurser, två studieformer Västerås folkhögskola har sedan starten en stor allmän kurs, ett medvetet och prioriterat val. För att möta de krav som kommer från samhället och för att tillgodose deltagares olikartade behov sker en fortlöpande utveckling av organisationen och pedagogisk utveckling. Vår allmänna kurs med högskoleinriktning består drivs dels som fysisk kurs och dels som distanskurs. Kursen vänder sig till deltagare som saknar gymnasiekunskaper eller som behöver komplettera tidigare gymnasiestudier. Målet är kunniga studerande som är omvärldsorienterade, kännedom om sig själva och väl rustade för fortsatta studier och livet i lite bredare mening. Studerande som söker för distansstudier, gör detta utifrån ett medvetet val för att kunna studera oberoende av tid och rum. Några framgångsfaktorer är: en förbättrad antagningsprocess, ett väl utvecklat och genomtänkt mentorskap, ett flexibelt lärande tänkande och närvarande och vardagskopplat pedagogiskt arbete. Det kan bl.a. ses genom ökad närvaro och mycket bra utvärderingsvärden. Under åren bakåt som det kommande året har bedrivits och kommer att bedrivas olika former av utvecklingsarbeten. Mål för allmän kurs: Att 90 % av deltagare som avslutar sina studier uppnår behörigheter för närmast högre studier. Att fortsätta att utveckla och utvärdera ämnesöverskridande och projektorienterande arbetsformer. Att deltagare ska lära känna varandra vid namn och att skolan ska upprätthålla ytor och verksamheter för att stärka den sociala sammanhållningen. Att utveckla deltagares ansvar och förmåga att följa upp de egna studierna. Att utöka den externa verksamheten. Att utveckla det flexibla lärandet och användandet av datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Att förbättra kursens informationskanaler Utvecklingsmål: Att vidareutveckla användandet av datorn som pedagogiskt verktyg, och av metoder inom det flexibla lärandet. Att fortsätta utveckla metoder och modeller för vårt ämnesövergripande, projektorienterade arbetssätt. Att förbättra kommunikation, information och samarbete mellan mentorer, ämneslärare och deltagare under det kommande året genom att hitta modeller för detta.

7 5.3 Studiemotiverande folkhögskolekurser Inspiration Västerås folkhögskola har haft en omfattande arbetsmarknadsverksamhet, inte minst genom extra nationella medel för studiemotiverande insatser, men även andra projekt. Vi har ansetts som och anses framgångsrika inom områdena: arbetsmarknadspolitik, arbetsliv, arbetsrättsliga frågor, psykologi, kommunikation men kanske framförallt det pedagogiska motiverande arbetet. Metoder utmejslades och detta arbete kommer att fortsätt. Individuellt anpassade arbetsmetoder, med datorn som naturligt arbetsredskap är viktiga. Vi kan se en ökad marginalisering i befolkningstäta områden med ökade inkomst- och kunskapsklyftor. De ökar snabbast i större kommuner och förstärks med lågkonjunkturen. Med andra ord kan man säga att klassklyftorna ökar. Det är viktigt att ge unga människor framtidstro och finna möjliga väger, drömmen om ett bra liv är en viktig uppgift för skolan. Att stödja unga människor som står utanför arbetsmarknaden till studier eller arbete är en prioriterad insats. Det kan konstateras att det skulle behövas fler platser på allmän kurs. Mål för SMF: Att 60 % av alla deltagare går vidare till fortsatta studier på folkhögskola/ andra utbildningar eller till arbete/praktik. Att alla deltagare får synliggjorda mål vad gäller studier, arbete och framtid. Att vidga deltagarnas perspektiv, öka deras framtidstro och ge dem möjlighet att växa som människa. Att skapa ett större arbetsmarknadsprojekt under året med utgångspunkt från våra erfarenheter och kunskaper. Att ge deltagarna insyn och kunskaper om pedagogiska former och metoder inom folkhögskola och högskola. Kvalitetsmål: Att arbetsgruppen kontinuerligt utvärderar arbetet utefter gruppens behov Att efter avslutade kurser ge skolledningen och Arbetsförmedlingen återkoppling om deltagarnas mål och resultat.

8 5.4 JobbPlan Sedan maj 2013 bedriver folkhögskolan ett utbildningsprojekt för långtidsarbetslösa. En stor grupp har enbart förgymnasial utbildning och många har inte fullgjort gymnasium. Vår idé och arbetssätt, tillsammans med Arbetsförmedlingen i Västerås, är att sätta in aktiva utbildningsinsatser och individuella stödinsatser på ett annat sätt än tidigare. Vi vill se hur långt man kan komma med människor som är söndertuggade av olika insatser och där självförtroendet succesivt har malts ner. En del av projektet är, unikt, ett nära samarbete mellan Västerås folkhögskola och Arbetsförmedlingen Västerås. Projektet drivs av skolan men där flera medarbetare kommer från Arbetsförmedlingen och tar med sig sina kontaktnät och beslutsmöjligheter, de har kvar en 20-procentig anställning på Arbetsförmedlingen. Vi kallar det modellen d.v.s. våra medarbetare är 80 % folkhögskoleanställda och 20 % arbetsförmedlingsanställda. Mål för JobbPlan: Att deltagarna ska gå vidare till: o anställning med eller utan stöd o reguljär utbildning i någon utbildningsform o förberedande eller orienterande utbildning o arbetsmarknadsutbildning/ starta eget eller sysselsättningsplats med lärande inslag. Målet är att samtliga deltagare ska efter projekttiden nå av någon av ovanstående inriktningar, 20 % av deltagarna ska nå en anställning med eller utan stödformer. 100 % av deltagarna ska uppleva att de blivit sedda, lyssnade på samt att de varit delaktiga i skapandet av Min jobbplan. Utöver kvantitativ utvärdering bör även ett antal djupintervjuer genomföras, bland annat för att tydliggöra den sociala påverkan som projektet antas ha. 5.5 Verksamhet med medlemsorganisationerna - korta folkhögskolekurser Samverkanskurser är en viktig del av skolornas rörelseprofilering. Medlemsorganisationer och andra samverkansparter ges möjlighet att utifrån eget organisationsperspektiv i samverkan med skolan utveckla ett efterfrågestyrt kursutbud. Vi ser vårt arbetsområde över hela Västmanland. Folkhögskolorna ska vara en partner för kurser som kan ses som utvecklande lite mer än de vanliga kurserna. Det innebär att folkhögskolan arbetar mer med spetsutbildningar. De ordinarie kurserna och studiecirklarna får de fackliga organisationerna och ABF stå för. Under året har projektet fortsatt Facklig kunskapsutveckling och funnit former med framtidsdagarna. En facklig politisk ledarutbildning har genomförts med hög kvalitet och god utvärdering. Likaså har en projektledarutbildning inom hyresgäströrelsen avslutas och en ny påbörjats. Syftet med projektet är att inspirera och diskutera strategiska frågor som i vissa fall leder fram till utbildningar.

9 Mål med verksamheten: Att öka graden av facklig debatt och perspektiv genom att genomföra två fackliga framtidsdagar, Framtidsdag, under året med föreläsningar och eget arbete. Att fördjupa de ideologiska grunderna genom att ytterligare genomföra en facklig politisk/ideologiutbildning med LO-facken. Att under året fortsätta med ledarskap, projekt, entreprenörskap inom Hyresgästföreningen. Att fortsätta med att öppet och förutsättningslöst diskutera olika lösningar för utbildningar tillsammans med medlemsorganisationerna samt att under året systematisera kontakterna med våra medlemsorganisationer Utvecklingsmål: Att öka graden av kunskaper för all personal/pedagoger på skolorna om alla våra huvudmän genom bl.a. en personaldag/ inslag på personalmöten om frågor som berör våra huvudmän. Att systematiskt bjuda in våra medlemsorganisationer för att vara med på olika möten med studerande och personal. Att beskriva vår pedagogiska/ kunskapsmässiga roll och insats för medlemsorganisationerna och arbeta för att skapa avtal med varje samverkande organisation och nå en årlig uppgörelse om vad som ska göras 5.5 Kommunala platser inom utbildningsformen folkhögskola Tidigare (och delvis kvar) har Västerås folkhögskola haft uppdrag från Vuxenutbildningscentrum att bedriva yrkesinriktad gymnasial utbildning och vanlig gymnasial utbildning. Erfarenheterna är blandade, de tidigare yrkesutbildningarna: Hotell och reception, Detaljhandel och fastighetsskötare har fungerat bra med goda utvärderingsresultat. Däremot gavs uppdraget att bedriva gymnasieutbildning med folkbildningspedagogik inte så bra resultat. Under flera år, men framförallt under innevarande år har diskussioner förts om att flera kommuner ska upphandla/ köpa folkhögskoleplatser. Vi tror ha kommit till en förståelse för detta och att Västerås stad som första kommun kommer att köpa folkhögskoleplatser Mål med kommunala folkhögskoleplatser: Att ge ytterligare studerande samma möjligheter med samma mål som de som går på allmän kurs Att finna former för att kunna ta steg med yrkesinriktningar inom ramen för allmän kurs.

10 5.6 SFI på folkhögskola Under året bakåt har skolan drivit och avslutat projektet Arosdöttrarna SFX. Från hösten har skolan startat SFI på folkhögskola som är en SFI-utbildning med hemspråksstöd enligt befintlig SFI-modell med de fyra stegen. Under året har intresset ökat för att folkhögskolan ska bedriva SFI från flera kommuner. Som tidigare beskrivet är ett kvantitativ verksamhetsmål att bedriva verksamhet för och med 100 deltagare. Dessutom vill vi beskriva en verksamhet som sätter SFI i ett sammanhang. Vår bestämda uppfattning är att följande fem delar i folkhögskole-sfi är viktiga för bra språkinlärning och därmed ger bra resultat: SFI-lärare med folkhögskolans pedagogiska syn Trygghet i studiesituationen, möta deltagarna Möta människor med samma modersmål, resurslärare i hemspråk Kunna träna på språk parallellt med SFI-utbildningen Arbeta med mål och livsval Mål med SFI på folkhögskola: Att öka de studerandes intresse och kännedom om varandra. Att ge nya perspektiv och upplevelser via olika aktiviteter. Anpassa arbetssättet och undervisningen efter de studerandes nivå och behov. Att alla deltagare får den kunskap och sociala förmåga som behövs i det svenska samhället. Öka deltagarnas självförtroende, delaktighet och framtidstro i/på det svenska samhället. Att ge deltagarna en inblick i den digitala och teknologiska världen. Kvalitetsmål Att öka kvaliteten av SFI-undervisningen genom att tillgodose eleverna med kunniga och engagerade lärare och resurser. Att genom en aktiv samhällsorientering ge kunskap om de sociala strukturer och koder i det svenska samhället. Utvecklingsmål: Att arbeta för att få en fast SFI-verksamhet i Västerås Att arbeta för att få en fast SFI-verksamhet i Köping

11 5.7 Etableringskurser - utbildning för nyanlända på folkhögskola Utbildningar för nyanlända invandrare Regeringen anser att det finns behov av fler målgruppsanpassade insatser för nyanlända invandrare. SFI-utredningen kommer under hösten att redovisa sitt betänkande om hur mål- och individanpassning av utbildningen i svenska språket för vuxna invandrare kan förbättras, så att den bättre svarar mot individens mål, behov och yrkesval. I avvaktan på utredningens resultat vill regeringen redan nu öppna upp för folkhögskolor att ta fram målanpassade utbildningar för nyanlända invandrare. Regeringen avser därför att göra det möjligt för Arbetsförmedlingen att köpa utbildningar från folkhögskolor för nyanlända invandrare. Avsikten är att Arbetsförmedlingen för detta ändamål ska kunna använda högst 40 miljoner kronor Vidare beräknas att Arbetsförmedlingen ska få använda högst 60 miljoner kronor 2015 och 80 miljoner kronor årligen under 2016 och Kurserna är 6 månader långa och innehåller olika moment som samhällsinformation, arbetsmarknadskunskap och inte minst språkträning. SFI kan påbörjas inom ramen för etableringskursen. Mål för etableringskurser: Mål för etableringskursen ska arbetas fram av arbetslaget SFI/Etablering inför nästkommande måldokument. 5.8 Folkhögskolan i Köping Under 2014 startade Västerås folkhögskola en filialverksamhet i Köping. Filialen bedriver allmän kurs, SMF och SFI. Målen för dessa kurser är samma som ovan beskrivna mål. Då folkhögskolan i Köping är en nystartad verksamhet har skolgemensamma mål arbetats fram. Mål för Folkhögskolan i Köping: Att använda ett arbetssätt som främjar helhetssynen genom att utveckla ämnesöverskridande och projektorienterade arbetsformer. Alla kurser på folkhögskolan i Köping ska genomföra temadagar. Att öka de studerandes intresse och kännedom om varandra och lära känna varandra med namn och som människor. Minst en aktivitet per termin ska ske tillsammans med en annan kurs. Att ge nya perspektiv och upplevelser, genom att bjuda in personer utifrån och göra studiebesök. Att ge deltagarna insyn och kunskaper om pedagogiska former och metoder inom folkhögskola och vidare studier. Minst en dag per termin ska vikas enskild åt detta men arbetet fortgår hela läsåret. Att efter avslutade kurser ge skolledningen och uppdragsgivare återkoppling om deltagarnas mål och resultat. Att ge deltagarna en inblick i den digitala och teknologiska världen genom att bl.a. fortsätta använda läsplattor och bärbara datorer i det dagliga arbetet. SMF-deltagarna bör kopplas till FirstClass.

12 Att fortsätta arbeta för att folkhögskolan i Köping blir en etablerad del av Folkets Hus och en samarbetspartner i regionen genom att t.ex. samverka ytterligare med Komvux, Arbetsförmedlingen och andra. Att göra lokalförändringar för att få mer funktionsdugliga arbetsytor. Att på sikt öka deltagarantalet på allmän kurs i Köping mot 50 deltagare. Att genom samarbetet med Arbetsförmedlingen få fler deltagare på SMF. Att samarbetet med Kompetenscenter ska leda till att vi ständigt har två grupper om 25 elever vardera på SFI. Att arbeta för ett utökat samarbete mellan pedagogerna i arbetslaget mellan våra olika kurser. Att bibehålla och utöka samarbetet med pedagogerna och kurserna i Västerås. 6. Övrig verksamhet/ projekt Under övrig verksamhet/ projekt tillkommer frågor som vi arbetar med men som vi även vill arbeta för, därför går de inte att målsättas utan mer som: Att hitta fler samverkansformer med Mälardalens högskola och hitta former för deras nystartade pedagogiskt forum Att arbeta för en ökad och bättre kommunikation och fortsätta på det som inletts under innevarande år, framförallt externt Att kunna starta etableringskurser för nyanlända enligt de möjligheter som folkhögskolor ges av riksdagen (270 miljoner år ) Att bedriva läsfrämjande verksamhet under året, kopplat till de nationella medel som beviljas för folkhögskolorna ( kr för 2014) Att arbeta för fler kulturupplevelser under året Att göra ett omtag för att arbeta fram ett större projekt, kompetensutveckling LOmedlemmar Att arbeta fram ett internationellt projekt Att fortsätta under året att arbeta fram en vision/ lång strategi för skolorna Västerås och Bergslagen år 2020 Arbeta för generellt sett fler föreläsningar till skolan Sist men inte minst: Att fullfölja den ovan beskrivna verksamheten med mål och att generellt arbeta för fler projekt till skolan utifrån skolans värdegrund och människors behov. Vi ska även vara en del av samhällsutvecklingen genom delta i konferenser, debatter, seminarier som knyter an till skolans förändringsmotiv och självfallet är skolan öppna för alla krafter som vill något mer. Skolan fullföljer naturligtvis av Folkbildningsrådet angivna krav och direktiv.