Inspireras av vinnande omvårdnadsprojekt!

Transkript

1 Inspireras av vinnande omvårdnadsprojekt! Ortopedisk omvårdnad Kirurgisk omvårdnad Multidisciplinärt teamarbete Hög kompetens nära patienten Förbättrad patientinformation ERAS rätt vård före, efter och under kirurgi Organisera vården för äldre utifrån deras behov Innovativa lösningar för framtidens vårdavdelning Fast-Track implementation och framgångsfaktorer Patientsäkerhet ur ett etiskt perspektiv Hur genomför vi ett verksamhetsnära förändringsarbete? Personnära vård och samverkan ett vinnande koncept u Medlem i OSIS? 500 kr rabatt u Medlem i NSFSK? 500 kr rabatt u Stockholm maj

2 Konferens maj 2015 med gemensam avslutning dag 2 Konferensprogram Ortopedisk omvårdnad DAG 1 TORSDAG 28 MAJ REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS KONFERENSEN INLEDS AV MODERATOR ANNA-LENA BRANTBERG Anna-Lena är specialistsjuksköterska inom smärta och anestesi, kvalitetsutvecklare, verksamhetsområde ortopedi, Södersjukhuset. Hon introducerar oss till temat ortopedisk omvårdnad samt talar om hur sjuksköterskans profession och roll ser ut i dagens ortopediverksamhet Etik i praktiken Sjuksköterskan stöter dagligen på etiska dilemman i arbetet. Rickard Stenevinge är ordförande i St. Görans sjukhus Etikforum och har arbetat som vårdenhetschef inom ortopedisk verksamhet i drygt 20 år. Hör honom resonera kring de etiska aspekterna i vardagliga vårdsituationer. Etik i den dagliga ortopediska omvårdnaden Hur möter vi patienten på ett etiskt sätt? Vad är skillnaden mellan professionellt, personligt och privat bemötande? RICKARD STENEVINGE, kvalitetskontroller, Capio St. Görans Sjukhus BENSTRÄCKARE Geriatriska patienter inom ortopedin utmaningar och möjligheter På ortopedkirurgiska kliniken vid Örebro Universitetssjukhus arbetar personalen tillsammans med den geriatriska kliniken för att ge de äldre multisjuka ortopedpatienterna bästa möjliga vård. Detta samverkansprojekt har visat sig vara mycket framgångsrikt både för patienter och personal. Att arbeta med samverkan för ett effektivt flöde genom vårdkedjan Hur kan vården för äldre organiseras utifrån deras behov? Den multisjuka äldre patienten ett problem eller en utmaning? YLVA SARS, leg. sjuksköterska, avdelningschef, Universitetssjukhuset Örebro LUNCH Ortopedisjuksköterskans roll i det multidisciplinära teamet Ortopedavdelning 5 på Ljungby Lasarett utnyttjar det tvärprofessionella teamarbetet runt patienten optimalt. På avdelningen utnyttjas ortopedisjuksköterskans kompetens på ett nytt sätt, vilket syftar till att få en kontinuitet på det medicinska avdelningsarbetet, snabba på flödena samt öka patientsäkerheten. Hantering av vårdprocessen i multidisciplinära grupper Fokusområden information, smärta och mobilisering Strukturerad rapportering med Bedside- metoden Vikten av samarbetet mellan specialistsjuksköterska specialistläkare KARIN FRITZELL, avdelningschef, Ljungby lasarett ANDREJA IDSTRÖM, specialistsjuksköterska med inriktning mot äldre, Ljungby lasarett NIKLAS NYGAARD, överläkare ortopedi, Ljungby lasarett EFTERMIDDAGSFIKA Ortopedprojektet ett verksamhetsnära förändringsarbete Ortopedkliniken i Östersund har upplevt ökade krav från olika håll och en alltmer åldrande befolkning. Detta bidrog till att ett omfattande och långsiktigt förändringsarbete startades vid kliniken under hösten Hör de ansvariga för projektet dela med sig av sina erfarenheter från förstudie till genomförande. Förstudiens betydelse Genomförandeprocessen Resultat - vad har vi åstadkommit så här långt? Framgångsfaktorer, utmaningar och fallgropar Så fortsätter arbetet ULRICA JÖNSSON, vårdutvecklare och projektledare, Centrum för opererande specialiteter, Region Jämtland Härjedalen JESSICA SJÖDIN, specialistsjuksköterska och delprojektledare, Ortopedavdelningen Östersunds sjukhus, Region Jämtland Härjedalen MODERATOR ANNA-LENA BRANTBERG SUMMERAR OCH AVSLUTAR DAGEN DAG 2 FREDAG 29 MAJ MODERATOR ANNA-LENA BRANTBERG INLEDER DAGEN Fast Track implementation och framgångsfaktorer Hässleholms sjukhus har mycket framgångsrikt drivit ett utvecklingsarbete gällande knä- och höftledsoperationer där vårdkedjan utgår från patientens behov. Med hjälp av Fast Track-metoden har arbetet resulterat i kortare vårdtider, färre komplikationer och snabb återhämtning för patienterna. Framgångsfaktorer för ett snabbare tillfrisknande efter operation Smärtbegränsning och tidig mobilisering Helhetstänk med patienten i centrum Koncentration av vård minskar komplikationer SÖREN TOKSVIG LARSEN, överläkare och docent, ortopedkirurgiska avdelningen, Hässleholm FÖRMIDDAGSFIKA GEMENSAM AVSLUTNING DAG 2

3 Konferens maj 2015 med gemensam avslutning dag 2 Konferensprogram Kirurgisk omvårdnad DAG 1 KIRURGISK OMVÅRDNAD REGISTRERING MED KAFFE OCH SMÖRGÅS KONFERENSEN INLEDS AV MODERATOR THERESE AVALLIN Therese är specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård på Akademiska sjukhuset, doktorand på intuitionen för kirurgiska vetenskaper vi Uppsala universitet samt vice ordförande i Nationella Föreningen för Specialistsjuksköterskor i Kirurgisk vård Vårdens fundament - att möta människans behov Vi blir introducerade till ämnet kirurgisk omvårdnad och belyser vårt ansvar som omvårdnadsexperter samt hur vi kan möta våra patienters behov på ett personcentrerat sätt. Fundamentals of Care ett ramverk och verktyg Kompetens som strategi Etnografi en metod att nå ny kunskap? THERESE AVALLIN, specialistsjuksköterska i kirurgisk vård, Akademiska Sjukhuset Uppsala Hög kompetens nära patienten den avancerade specialistsjuksköterskans roll Karolina Härle och Marie Stenlund tillhör två av de tolv avancerade specialistsjuksköterskorna som finns i landet. Deras nya roller innebär specialistkompetens inom ämnet kirurgi, vilket ger dem utökat ansvar som minskar glappet mellan medicin och omvårdnad. Avancerad specialistsjuksköterska en ny yrkesroll i Sverige Hur kan vi bidra till en effektivare vårdprocess med bibehållen patientsäkerhet? Så höjer vi vårdkvalitén KAROLINA HÄRLE och MARIE STENLUND, avancerade specialistsjuksköterskor inom kirurgi, Universitetssjukhuset i Linköping BENSTRÄCKARE Att utifrån vitalparametrar tidigt upptäcka den svårt sjuke patienten På en kirurgisk vårdavdelning vårdas ett flertal patienter som är svårt sjuka, nyopererade eller på annat sätt löper risk att snabbt försämras. På sikt kan en sådan försämring leda till organsvikt och död. Därför finns ett behov att på ett strukturerat och standardiserat sätt försöka att tidigt identifiera patienter i riskzonen. Strukturerat sätt att bedöma vitalparametrar Värdering av fynd Implementering och uppföljning MARIA SANDGREN, kirurgisk specialistsjuksköterska, Linköpings universitetssjukhus Vinnare av AT-handledarpriset 2014 KAROLINA HÄRLE, avancerad kirurgisk specialistsjuksköterska, Linköpings universitetssjukhus LUNCH Patientsäkerhet ur ett etiskt perspektiv Sjuksköterskan stöter dagligen på etiska dilemman i arbetet. All personal som arbetar inom vården behöver reflektera kring den medicinska etiken, inte minst för att lättare kunna ta ställning i prioriteringsfrågor och för att kunna argumentera för sina val. Professionsetik vårdetik Etiska principer för sjukvården Omvårdnadens värdegrund CECILIA LUNDMARK, leg. sjuksköterska och etisk vägledare, Sahlgrenska universitetssjukhuset EFTERMIDDAGSFIKA Personnära vård hos den kirurgiska patienten ett vinnande koncept Kirurgavdelning 6 på Centralsjukhuset i Karlstad vann i höstas Suntarbetslivpriset 2014 för sitt arbete med patientnärmre vård. Arbetsmetoden som utvecklats under 15 år har blivit framgångsrik mycket tack vare samverkan, gott ledarskap och tid för reflektion. Tack vare att de skapat ett större utrymme för arbete med patienterna och mindre åt administration, har personalen skapat en hållbar arbetsmiljö. Samverkan som ger lösningar för individuella behov Uppföljning och reflektion för ständig verksamhetsutveckling Koncentrerat ansvar för begränsat antal patienter ANNIKA CARLSON, avdelningschef, ANNA WESTMAN, leg. sjuksköterska, ANETTE JOHANSSON, usk/receptionist, DANIEL SEGERLIND, leg. sjuksköterska, Centralsjukhuset i Karlstad Nutritionsteamet tillsammans mot undernäring På kirurgavdelning 1 i Hudiksvall drivs ett nystartat projekt där ett nutritionsteam med hjälp av nutritonsronder lättare kan hitta och följa upp patienter med risk för undernäring. Genom att se på vikten av god nutritionsstatus ur både ett omvårdnadsmässigt och medicinskt perspektiv, involveras samtliga medarbetare runt patienten. Riskbedömning av nutritionsstatus Åtgärder och uppföljning Enkelhet och medvetenhet ELISABETH HÄLLSTRAND HÖRNFELDT, leg. Sjuksköterska, MARIA LIND, leg. dietist, Hudiksvalls sjukhus Suntarbetslivpriset 2014! MODERATOR THERESE AVALLIN SUMMERAR OCH AVSLUTAR DAGEN

4 DAG 2 KIRURGISK OMVÅRDNAD MODERATOR THERESE AVALLIN INLEDER DAGEN ERAS rätt behandling före, under och efter kirurgi ERAS-modellen (Enhanced Recovery After Surgery) är ett internationellt projekt som utvecklas från bland andra Universitetssjukhuset i Örebro med professorn Olle Ljunqvist i spetsen. Konceptet minskar komplikationerna vid kirurgi vilket leder till kortare vårdtider för patienterna. ERAS hjälper klinikerna att se vad som verkligen pågår i vården kring kirurgiska ingrepp och stöder implementering av evidensbaserad vård på ett strukturerat sätt. Implementation av ERAS på vårdavdelningen Varför fungerar ERAS? Patofysiologi bakom effekterna Evidensbaserade riktlinjer för smärtlindring, mobilisering och nutrition OLLE LJUNGQVIST, professor vid Kirurgiska kliniken, Örebro Universitetssjukhus FÖRMIDDAGSFIKA Gemensam avslutning dag 2 Fredag 29 maj Framtidens vårdavdelning hur kan vi arbeta med innovativa lösningar för att möta framtidens utmaningar? På Framtidens Vårdavdelning stimuleras nya lösningar för att skapa en arbetsmiljö med siktet inställt på att möta framtida generationer, både vad gäller medarbetare och patienter. Några av ledorden här är innovation, delaktighet och medarbetarskap. Ambitionen är en optimal fördelning av ansvarsuppgifter så att både patient och personal gynnas. Tillsammans för patienten Innovation, tradition, kultur och utveckling! Arbets- och ansvarsfördelning en struktur för hållbarhet och arbetsglädje Vårdnära IT YVONNE BERGER, vårdenhetschef, Östra sjukhuset, Göteborg Internationellt projekt fortsättning dag Varför gör det fortfarande ont när doktorn har skurit så bra? Att parametrar såsom kirurgisk teknik, hygien och livsstilsfaktorer påverkar patientens upplevelse av smärta är känt sedan länge. Dock borde vi i ett tidigt skede också beakta patientens psykologiska och sociala inställning till smärtupplevelsen, så att vi redan innan kirurgin kan förbereda ett individuellt postoperativt omhändertagande. Riskfaktorer för kvarstående smärta efter kirurgi Identifiering och behandling av psykologiska faktorer Att förstå patientens beskrivning av smärta GUNILLA BRODDA JANSEN, docent och överläkare, Karolinska institutet EFTERMIDDAGSFIKA Förbättrad patientinformation 2013 vann SÖS-projektet Förbättrad patientinformation på kirurgisk vårdavdelning en interventionsstudie Stockholms läns landstings patientsäkerhetspris. Projektet visar på nytänk, patientfokus och delaktighet. Hör specialistsjuksköterskan Sara Haile som står bakom studien berätta mer om idé och genomförande. Insatser för bättre patientinformation Hur möjliggör vi individanpassad information? Hur påverkar den nya lagen om ökat patientinflytande vårt arbete? SARA HAILE, leg. sjuksköterska, Södersjukhuset Personcentrerad rapport en del av personcentrerad vård Mia Bergenmar har precis tillträtt den nya rollen som universitetssjuksköterska på Karolinska Universitetssjukhuset. Under tre års tid har Mia möjlighet att använda 30 procent av sin arbetstid för vårdforskning, som hon bland annat ägnar åt arbetet med implementeringen av personcentrerad vård. Vad innebär rollen som universitetssjuksköterska? Personcentrerad vård i dagliga arbetet med patienter Personcentrerad rapport MIA BERGENMAR, universitetssjuksköterska och docent, Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset Prisat projekt MODERATOR ANNA-LENA BRANTBERG AVSLUTAR KONFERENSERNA LUNCH

5 Ortopedisk- och kirurgisk omvårdnad Två professioner en mötesplats Välkommen till konferensen där du får möjlighet att inspireras av spännande praktikfall, intressant forskning och prisbelönta arbetsmetoder. Den första dagen ägnas åt det mest aktuella inom respektive omvårdnadsområde och dag två öppnar vi upp för gemensamma föreläsningar, diskussioner och infallsvinklar i syfte att mötas i gemensamma intressen över avdelningarnas gränser. Sjukvården befinner sig i ständig utveckling, där förutsättningarna för patienter och personal präglas av den rådande politiska och ekonomiska situationen. För att sjukvården ska fungera krävs teamarbete över professionsgränserna, tydlig arbets- och ansvarsfördelning och lösningar för att tillgodose individuella behov. Under konferensen diskuterar vi dessa utmaningar, men även hur vi kan utvecklas i vår profession, bidra till en god arbetsmiljö och erbjuda patienten bästa möjliga omvårdnad. Varmt välkommen! Sigrid Widén Projektledare Teknologisk Institut I SAMARBETE MED MODERATOR Anna-Lena Brantberg, OSIS MODERATOR Therese Avallin, NFSK

6 Porto betalt Sverige Ortopedisk omvårdnad Kirurgisk omvårdnad DATUM OCH PLATS Stockhlom Konferens: maj 2015 (3826-4) Birger Jarl Hotel, Birger Jarlsgatan 61 A Medlem i NFSK? 500 kr rabatt DATUM OCH PLATS Stockhlom Konferens: maj 2015 (3904-2) Birger Jarl Hotel, Birger Jarlsgatan 61 A Medlem i OSIS? 500 kr rabatt TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! info@teknologiskinstitut.se tel PRIS Konferens Medlem OSIS Medlem NFSK 5980 kr/person 5480 kr/person 5480 kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Sigrid Widén på SWI@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. ANDRA UTBILDNINGAR I TEKNOLOGISK INSTITUTS REGI Framtidens operationsavdelning 2015 Palliativ vård för icke-palliativa enheter Psykisk ohälsa hos äldre Se för datum och mer information RETURADRESS TEKNOLOGISK INSTITUT, RÅDMANSGATAN 38, STOCKHOLM