KAN SAMHÄLLSPROBLEM MEDICINERAS?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAN SAMHÄLLSPROBLEM MEDICINERAS?"

Transkript

1 ÄR DET BARNEN DET ÄR FEL PÅ? KAN SAMHÄLLSPROBLEM MEDICINERAS? Fakta om psykofarmaka till ungdom på Gotland särskilt avseende ADHD Sammanfattning av ABF-föreläsning 12 november 2013 Lars Lundström Samtliga diagram från Socialstyrelsens statistikdatabas

2 ADHD-medicinering Alla åldrar, samtliga län. Gotland etta därefter Uppsala Åldersgruppen 10 till 19 år. Utvecklingen Gotland (kurvan överst), genomsnittligt i riket (undre kurvan)

3 Hur bestäms ADHD? Det finns inga blodprover, laboratorieundersökningar, hjärnröntgen eller neuropsykologiska test för att ställa diagnos. Om du uppfyller 5 av följande 9 kriterier kan du få diagnosen ADHD med framförallt bristande uppmärksamhet 1) är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbetet, yrkeslivet eller andra aktiviteter 2) har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar 3) verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal 4) följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna) 5) har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter 6) undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor) 7) tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t ex leksaker, läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg) 8) är ofta lättdistraherad av yttre intryck 9) är ofta glömsk i det dagliga livet

4 Om du uppfyller 5 av följande 9 kriterier kan du få diagnosen ADHD hyperaktiv/impulsiv typ 1) har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still 2) lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund 3) springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan detta vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet) 4) har ofta svårt att leka eller utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla 5) verkar ofta vara "på språng" eller "gå på högvarv" 6) pratar ofta överdrivet mycket 7) kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt 8) har ofta svårt att vänta på sin tur 9) avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal eller lekar).

5 Om du uppfyller kraven både för uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet/impulsivitet kan du få diagnosen ADHD kombinerad typ Funktionsstörande symptom ska finnas inom fler än ett områden under minst 6 månader (tex skola och hem). Symptom finnas före 12 års ålder (tidigare före 7 år). För barn under 17 år krävs 6 av kriterierna. Symtomen ska inte enbart förekomma i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen eller psykotiskt syndrom och inte bättre förklaras med någon annan psykisk störning (t ex förstämningssyndrom, ångestsyndrom eller personlighetsstörning). I den nya diagnosmanualen DSM-5 utesluts inte samtidiga autismspektrumtillstånd. DSM-diagnoserna är kritiserade för sin subjektivitet. Vad är ofta? Det är rena beteendediagnoser. Inga orsaker finnas angivna i manualen. Det man har är ett beteende. I diagnosmanualen påpekas att ouppmärksamhet i klassrummet även kan uppstå när mycket begåvade barn sätts i understimulerande miljö samt att ADHD även måste skiljas från svårigheter med målinriktat beteende hos barn från olämpliga och kaotiska hemmiljöer

6 Inom psykiatrin hävdas att ADHD är ett medfött biologiskt problem eller förlossningsskada som inte har något att göra med varken samhälle, uppväxt eller miljö: Tillstånden är antingen ärftligt betingade eller uppstår till följd av skador i nervsystemet... (professor Christopher Gillberg) Forskare som är insatta i området är numera överens om att adhd är ett biologiskt baserat funktionshinder... Det finns inga belägg för att psykosociala faktorer såsom dålig uppfostran, brister i familjefunktion, stress, traumatiska händelser, miljöfaktorer eller dylikt skulle kunna förklara uppkomsten av adhd. (Information från Landstinget i Uppsala uppdaterad i oktober 2012) Medicineringen mot ADHD utgår från denna biologiska definition. Kemiska preparat antas kunna korrigera ett så kallat neuropsykiatriskt handikapp Kritiken Kritiker av den biologiska definitionen anser att ADHDbeteende orsakas av en genetiskt betíngad sårbarhet som under miljöns inverkan kommer till skilda uttryck. Man ifrågasätter den omfattande medicineringen och anser att psykofarmaka kanske kan vara aktuell för någon halv procent. Istället förespråkas en integrerad biologisk/psykologisk/social modell för uppkomst och behandling av ADHD.

7 Snarast är det så att flertalet insatta forskare är överens om att miljön starkt påverkar ADHD-beteende. Alltför omfattande TV-tittande, frånvaro av fri lek, sömnbrist, sociala problem, sockerintag allt påverkar koncentrationsförmågan som bevisligen kan höjas avsevärt genom goda vanor, träning av arbetsminne och inte minst diet. Är låg utbildning och kriminalitet ärftlig? För tre år sedan fann Anders Hjern vid Karolinska institutet, i en studie av en miljon skolbarn, att det var dubbelt så vanligt med ADHD-medicin i familjer med enbart grundskoleutbildning. Tre gånger så vanligt hos barn med lägst utbildade mödrar. För två år sedan slogs upp stort i media att ADHD orsakas av skadade gener. Men om man tittar på undersökningen stämmer det inte. Endast hos 16 procent av de ADHD-diagnosticerade kunde påvisas en liten genetisk förändring, som även återfanns hos åtta procent utan diagnos Inom kriminalvården anses att närmare hälften av alla fängelseinterner har ADHD och bör medicineras. Med tanke på att medicineringen utgår från att ADHD är en ärftlig eller förvärvad skada kan man ställa fråga om vi åter närmar oss 20- talets uppfattning om en genetiskt problematisk underklass Troligen kommer den så kallade epigenetiken att visa hur psykosocial belastning och kost kan ge utslag över generationer.

8 Barn är olika Kring 1970 ansågs att specialundervisningen i den svenska skolan hade blivit alldeles för omfattande och den skars ner radikalt. I skolan hade man uppfattat uppmärksamhetsproblem som ett pedagogiskt problem mer än ett medicinskt. Tanken att man måste stödja barn som inte hänger med, barn med långsam inlärningsförmåga, den inställningen försvann snabbt under 1970-talet Man glömde bort att barn är olika och utvecklas i olika takt. En del långsamt och noggrant. Tyvärr kan snabbhet utan förståelse premieras i skolan om den förvandlas till tävling I en normal klass med 26 elever är skillnaden i utveckling vid skolstarten upp till 3 år och vid 13 års ålder upp till 10 år. Dessutom ligger pojkarna generellt ett och ett halvt år efter flickorna. En del flickor kan i klass 2 läsa på gymnasienivå samtidigt som en del pojkar inte knäckt läskoden. Svårt att då uppehålla den patriarkala dominansen. Skolan är för flickor är slutsatsen. Socialstyrelsen har noterat att barn födda senare på året har en betydligt högre risk att få en ADHD-diagnos än barn födda tidigt på året. Samma mönster syns i läkemedelsregistret: 35 procent fler pojkar som är födda årets sista månad får läkemedel mot ADHD jämfört med snittet av de som är födda första halvåret. Är det egentligen omognad som diagnosticeras?

9 Om barnet går i en skola med många stökiga barn, där lärartätheten är låg, där mycket av arbetet bygger på att barnet själv ska strukturera sina uppgifter och där specialpedagoger saknas är det självklart att känsliga barn även från välfungerande familjer får problem med att klara av sin skolgång. Lika självklart är det att känsliga barn får större problem om de växer upp tillsammans med föräldrar som inte kan ge och inte har råd att köpa läxhjälp. Eller med föräldrar som missbrukar alkohol eller narkotika och som kanske utsätter barnet för vanskötsel Inom skolvärlden i Sverige har de neuropsykiatriska diagnoserna nu högre status än pedagogiska och socialmedicinska synsätt. Bo-Lennart Ekström har i en avhandling visat hur den biologiska psykiatrin undan för undan har erövrat tolkningsföreträdet när det gäller att förklara varför elever får problem med inlärning och beteende. Vad tycker barnen? Förvånansvärt få har frågat vad barnen anser om sin medicinering. För tio år sedan kom en undersökning som visade att den viktigaste positiva effekten av behandlingen med centralstimulantia enligt barnen var att deras lärare och föräldrar gillade dem mer när de tog sin medicin. (Moline & Frankenberger). Nu finns en färsk norsk studie som visar liknande resultat (Aina Oldsvold). Diagnos och medicinering kan lugna ner det lite kring barnet men det biologiskt medicinska fackspråket

10 bidrar till att dölja föräldrarna egna tankar om barnet och även psykosociala förhållanden. Varken föräldrarnas eller barnens tankar, bekymmer och problem uppmärksammas i ADHDlitteraturen. Den norska undersökningen visar att ADHD-medicinerade barn i inget fall själva begär medicinsk behandling. Barnens berättelse sammanfaller inte med den officiella beskrivning som talar om få eller inga biverkningar. Ingen upplever att diagnosen fått deras liv att falla på plats. Enligt Olsvolds undersökning kämpar 75 procent av barnen med ofta skrämmande och plågsamma biverkningar som tics, påverkan på rörelsemönstret, personlighetsförändringar, humörsvängningar, insomningssvårigheter, viktnedgång och dålig matlust. Illamående och magont är snarare regel än undantag. En dag kommer vi att se oss om och undra: Varför gjorde vi det igen? I en artikel i Wall Street Journal (15/6) ställs den frågan under rubriken: A Nation of Kids on Speed. Artikelförfattarna Cohen och Rasmussen, professorer i medicin respektive vetenskapshistoria, frågar sig hur vi har kunnat glömma de historiska erfarenheterna. Under andra världskriget höjdes soldaternas stridsmoral och prestation med amfetaminsubstanser. Samtidigt hyllades preparaten på hemmafronten som medel mot depression och som idealiska bantningsmedel. ("be beachable by summer ).

11 Fram till 1969 ökade medicineringen. Då kunde konstateras att den bara undantagsvis gav resultat. Många blev missbrukare och biverkningarna var besvärliga bestämdes att alla förskrivningar måste rapporteras. Mellan 1969 och 1972 minskade de med 90 procent. Läkare började nu istället använda psykostimulantia mot rastlöst beteende hos känsliga och stressade barn (sedan 1987 kallat ADHD). Användningen var dock begränsad fram till 90- talet då läkemedelsindustrins experter och lobbyorganisationer började hävda att psykostimulantia inte ledde till missbruk hos diagnosticerade barn. Att tvärtom risken minskade för framtida drogmissbruk. Detta är inte vetenskapligt belagt. Forskning som förbises I Socialstyrelsens rapport om diagnos och behandling av ADHD som publicerade för ett år sedan konstateras att diagnosmetoderna år otillförlitliga och att långtidsstudier av medicineringseffekter saknas. Detta är anmärkningsvärt, eftersom så sent som 2004 höjde samma Socialstyrelse faktiskt en långtidsundersökning till skyarna som den bästa undersökningen någonsin och en milstolpe i barnpsykiatrins utveckling. Denna amerikanska så kallade MTA-studie (Multimodal Treatment Study of Children With ADHD) skulle slutgiltigt bevisa de positiva effekter av medicinering - och de första resultaten 1999 kunde tolkas på detta sätt. 3-årsuppföljningen och senare 8-årsuppföljningen blev dock besvikelser.

12 Den enda effekt som konstaterades var att barnen blev några centimeter kortare En av studiens ledande forskare William Pelham kommenterar: Forskargruppen tog i sin första publikation så stark ställning för medicinering att deltagarna nu tycker att det är pinsamt att konstatera att de hade fel och vilseledde hela fältet. Kan denna pinsamhet förklara varför man i Sverige försöker glömma den undersökning som motiverade medicinlavinen? Hur kan Socialstyrelsen förbise den stora långtidsstudie av barn med ADHD som regeringen i västra Australien redovisade för två år sedan, den så kallade Rainestudien. Forskningsledaren Lou Landau säger att han inte hade förväntat sig en sådan uppenbar avsaknad av medicineringseffekt... om det fanns någon effekt, så var den att symtomen försämrades av ADHD-medicinering. I januari i år publicerades - också i Australien - en undersökning av ADHD-medicinerade pojkar. Pubertetsutveckling var normal vid års ålder men vid års ålder var den påtagligt försenad. Ju mer medicinering desto långsammare tillväxt (The Medical Journal of Australia). I februari kunde amerikanska Johns Hopkins Children s Center konstatera att efter sex år kämpade 9 av 10 ADHDdiagnosticerade barn fortfarande med med ofta svåra symptom. Om de hade medicinerats eller inte gjorde ingen skillnad (The Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry).

13 En pågående undersökning i Frankfurt omfattar 500 förskolebarn i åtgärdsgrupp och kontrollgrupp. Redan efter ett år gav psykologiskt kompetent personalhandledning klar symtomminskning. Uppföljning kommer att ske efter första skolåret, omfattande också ett större antal omsorgsfullt studerade psykoterapier med ADHD-barn. En annan tysk rapport beskriver 93 barn, varav 28 tidigare Ritalina-behandlade, som med goda resultat behandlats med barn- och familjeterapi. (Tidskrift för Svensk Psykiatri 3, September 2012) Barnen kunde undan för undan bättre klargöra sina önskningar, rädslor och konflikter och därmed också ge upp sina störande beteenden och ADHD-symtom. Medicineringen kunde avslutas i 27 av de 28 fallen och hade vid uppföljningen sex månader efter terapislut inte behövt återupptas. Nya sensationella resultat I mitten av maj 2013 publicerades en forskningsrapport som radikalt ändrar förutsättningarna för behandling av ADHD. Medicinering med amfetaminliknande preparat som Concerta och Ritalin utgår från uppfattningen att ADHD orsakas av en låg dopaminnivå i hjärnan som kan rättas till med psykofarmaka. Dopamin är en kemisk substans som förmedlar signaler mellan hjärnceller som har att göra med uppmärksamhet och välbefinnande. Nu påvisar Nora Volkov, en av de främsta forskarna inom fältet, att en längre tids medicinering ger hjärnförändringar som gradvis försämrar förmågan att reagera på denna typ av

14 medicin (Journal PLOS ONE 15 maj). Efter ett års medicinering konstaterades mycket höga nivåer av ett protein som transporterar bort dopamin. Utan medicinering uppkom inte denna förändring. Låg dopaminnivå uppkommer alltså som resultat av ADHDmedicinering. Forskarna drar slutsatsen att medicinering leder till behov av allt högre doser samt förvärrade koncentrationsproblem. Alla som använt denna typ av psykostimulantia för till exempel tentamensläsning vet att den är kortsiktigt verksam men inte är att rekommendera för längre tids användning på det sätt som förespråkas vid ADHD-medicinering. Effekter och skadeverkningar av Concerta enligt europeiska läkemedelsmyndigheter 2010 : 1. Nytta/Risk för Concerta för vuxna med ADHD är negativ 2. Det främsta säkerhetsproblemet rör antalet psykiatriska skadeverkningar som ofta är nytillkomna. Vad som särskilt bör noteras är antalet fall av ångest men också förhöjd förekomst av depression och aggressiva och fientliga beteenden. 3. Det finns en avsevärd missbruks- och spridningsrisk. Missbrukspotentialen är ett stort säkerhetsproblem i kombination med bekymmer runt diagnosens tillförlitlighet. Vuxna kan försöka skaffa sig diagnosen ADHD för att erhålla metylfenidat på legalt sätt.

15 4. Det har påvisats njutningseffekter (eufori) vilket väcker frågan om hur mycket av effekten i andra studier som beror på detta. Sammanfattningsvis: Konstaterad risk för ångest/ångeststörningar, depression, aggression, agitation, rastlöshet, självmordsrelaterade händelser, psykos, manier/villfarelser, minskad aptit, kliniskt betydelsefull viktminskning, hjärtarytmier, tics/förvärrande av tics eller Tourettes syndrom. Biverkningar av ADHD-medicin tolkas som avtäckta sjukdomar Det är just de åldersgrupper som får mest ADHDpreparat (pojkar år och flickor år) som även ordineras mest antidepressiva, antipsykotiska samt sömn- och lugnande medel. Med allt tyngre farmaka med nya skadeverkningar försöker psykiatrin komma åt biverkningarna av ADHDmedicineringen (se föregående sida). Dessa uppfattas felaktigt som nya sjukdomstillstånd som avtäckts av ADHD-medicineringen. Särskilt oroande är att Gotland skyhögt toppar förskrivningen redan för 5 9 åringar rörande ADHD-medel, antidepressiva, antipsykotiska samt sömn- och lugnande medel.

16 Medicinering med antipsykotiska medel, sömn- och lugnande medel Åldersgruppen samtliga län. Gotland etta följs av Uppsala Åldersgruppen år. Utvecklingen Gotland (kurvan överst). Genomsnittligt i riket (undre kurvan)

17 Medicinering med antidepressiva medel Åldersgruppen år samtliga län. Gotland följs av Uppsala Åldersgruppen år. Utvecklingen Gotland översta kurvan. Rikgenomsnittet nederst

18 TYDLIGA REKOMMENDATIONER Dock ska behandling med läkemedel påbörjas enbart då andra åtgärder som psykologiska och pedagogiska inte varit tillräckliga. (Socialstyrelsens rapport: Förskrivning av centralstimulerande läkemedel vid adhd (2012) SOM INTE FÖLJS För ett år sedan förklarade 6 ledande företrädare för psykiatrin på Gotland (GA 27 nov 2012) Vi håller med Lars Lundström om att behovsanpassad undervisning skulle kunna hjälpa en stor del av dessa barn som idag behandlas med läkemedel men då skolan inte har tillräckligt med personal för att göra dessa anpassningar blir problemet medicinskt. Vår förhoppning är att Gotlands politiker kan prioritera skolan så att möjlighet finns att anställa fler lärare och specialpedagoger så att barn med ADHD i större utsträckning än idag kan få det stödinsatser de behöver. Vi tror inte att detta kommer att kunna ersätta all medicinering men med fler vuxna i skolan är vi övertygade om att färre barn skulle behöva behandlas med läkemedel. PSYKIATRIN GER KRITIKEN RÄTT Man försöker alltså medicinera samhällsproblem. Detta är exakt vad kritiken länge har påpekat. Skolan får inte de resurser som skollagen kräver och psykiatrin följer inte Läkemedelsverkets rekommendationer. Resultat: Piller på piller istället för pedagogik och omsorg

19 Nuvarande ersättningssystem med ett detaljerat poängsystem påverkar psykiatrin negativt. Nu måste ansvariga lyssna till rösterna från psykiatrins vardag. Upprop 5 nov i SvD med 164 undertecknare. (utdrag) Ekonomistyrningen riskerar att leda till att det individuella bemötandet försämras och att personen reduceras till en diagnos, eftersom diagnossättningen är så högt premierad. Detta har påpekats av bland andra brukarföreningarna. Psykiatrin befinner sig i ett tvärdisciplinärt fält där patienten inte bara kan förstås och mötas från ett snävt naturvetenskapligt perspektiv med de nya ersättningssystemen hotas den humanistiska aspekten av psykiatrins verksamhet. Förändringarna har blivit stora inom barn- och ungdomspsykiatrin som tidigare haft ett självklart helhetsperspektiv, där barnens problem setts i ljuset av deras totala livssituation och familjeomgivning. Barn med komplexa problembilder som kräver kontinuitet, långsiktighet och samverkan mellan psykiatri, socialtjänst och skola passar inte in i de nya ersättningssystemen

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se

ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se 20110203 ADHD-behandling till barn; när, var och hur? Marcus Westin, BUP marcus.westin@akademiska.se ADHD I Uppsala län ca 65 000 barn Prevalens ADHD 4 % = 2 800 barn 2008 Pojkar:Flickor 5:1 (2-3:1) ADHD

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL

2014-10-13 Sidan 1. ADHD hos vuxna. ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL 2014-10-13 Sidan 1 ADHD hos vuxna ADHD-center Habilitering & Hälsa, SLL Innehåll Korta fakta om ADHD Svårigheter i vardagen Utredning, diagnostik Behandling och stöd Modediagnos eller kärt barn med många

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA?

FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? FAKTAAVSNITT: TRÄNA ARBETSMINNET, VEM HAR NYTTA AV ATT TRÄNA? Vissa vardagsaktiviteter involverar i högre grad arbetsminnet och om de görs regelbundet och intensivt kan de möjligtvis hjälpa till att träna

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg

Barn- och ungdomspsykiatrin. Fakta om. Adhd. Utredning och behandling. www.lg.se. En del av Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomspsykiatrin Fakta om Adhd Utredning och behandling www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg Allmänt Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit/hyperactivity disorder, som brukar

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD

Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD Kognitiva svårigheter vid neuropsykiatriska diagnoser ADHD Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut VAD ÄR R ADHD? UPPMÄRKSAMHETSST RKSAMHETSSTÖRNING/ RNING/ KONCENTRATIONSSVÅRIGHETER RIGHETER HYPERAKTIVITET/IMPULSIVITET

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Medicin vid ADD/ADHD

Medicin vid ADD/ADHD Medicin vid ADD/ADHD Om mig och mottagningen 49 år, läkare 1994 Startade 2006 hemma i källaren, kv. Aftonstjärnan 5 medarbetare 800 diagnoser 250 medicineringar Personlig erfarenhet Kvällens föreläsning

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Utredning och diagnostik av adhd

Utredning och diagnostik av adhd Utredning och diagnostik av adhd hos vuxna Denna broschyr vänder sig till dem inom hälso- och sjukvården som har till uppgift att utreda och diagnostisera vuxna med frågeställning adhd. En mer uttömmande

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning?

Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar försvann ur Socialstyrelsens utredning? Till: Socialminister Göran Hägglund Kopia: Socialstyrelsen, Media 22 juli 2014 Socialstyrelsens uppdrag om ADHD-behandling Accepterar socialdepartementet att 1043 förgiftade barn och hundratals skadeverkningar

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Socialstyrelsen rekommenderar

Socialstyrelsen rekommenderar Att behandla överaktivitet med centralstimulerande medel Barn som är överaktiva, lättdistraherade, ouppmärksamma, lätt blir uttröttade och har problem med att kontrollera sina impulser anses lida av ADHD

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

När livet söker sig nya former. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Fokus öppenvård och lokal anknytning

När livet söker sig nya former. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Fokus öppenvård och lokal anknytning När livet söker sig nya former Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Fokus öppenvård och lokal anknytning PhD Stig-Arne Berglund socionomutbildningen socialt arbete Umeå universitet Kunskap- och

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

adhd Kort om hos vuxna

adhd Kort om hos vuxna Kort om adhd hos vuxna Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information om adhd hos vuxna Den här

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv

Körkort öppnar för jobb och ett annat liv Körkort öppnar för jobb och ett annat liv En enkätundersökning som visar på de möjligheter och utmaningar som personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever som bilförare. 2014-05-06 Denna

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012

Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012 Generaldirektör Christina Åkerman Läkemedelsverket Läkemedelsverkets utredning om förskrivningen av ADHD-drogen Concerta till vuxna 14 januari 2012 Bästa Christina, Läkemedelsverket har som bekant inlett

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk

Neuropsykologisk utredning utifrån neuropsykiatrisk Vårdrutin 1 (9) Utgåva: 1 Godkänd av: Gunnel Alexandersson Verksamhetschef 2010-01-31 2011-01-31 Utarbetad av: Irene Westlund, Per-Nicklas Olofsson, Joakim Hedbrant, Gunilla Bertilsson Revisionsansvarig:

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

adhd Kort om hos barn och ungdomar

adhd Kort om hos barn och ungdomar Kort om adhd hos barn och ungdomar Socialstyrelsen Läkemedelsverket Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens beredning för medicinsk utvärdering Folkhälsomyndigheten Kort information till föräldrar

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader

Läkemedelsbehandling vid adhd. Aspekter av behandling och regionala skillnader Läkemedelsbehandling vid adhd Aspekter av behandling och regionala skillnader Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge

Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge 2007-03-13 Vägverket Samhälle och trafik 781 87 Borlänge Angående Föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. (Remiss 1 (1) 2007-01-04, Beteckning: TR65A 2006:19692) Riksförbundet för Social

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se

Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Skador från ADHD-droger

Skador från ADHD-droger Skador från ADHD-droger En granskning av Läkemedelsverkets säkerhetsuppföljning av Janne Larsson Inledning Den här rapporten handlar om de skador från ADHD-droger (Concerta, Ritalin, Strattera) som rapporterats

Läs mer

Stöd och behandling för en enklare vardag

Stöd och behandling för en enklare vardag STOCKHOLM 2010-09-15 Stöd och behandling för en enklare vardag Nya förslag om vården för barn och unga vuxna med neuropsykiatriska diagnoser Alla barn har rätt till en god uppväxt Allt fler barn och unga

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD

Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Att samarbeta kring barn och ungdomar med ADHD Agneta Hellström Sinus AB www.sinus.se 121122 Agneta Hellström 1 Om samarbete 121122 Agneta Hellström 2 Varför behöver vi samarbeta kring barn med ADHD? Barn

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB

FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB FAKTA OM ADHD Ett material för media framtaget av Eli Lilly AB Faktagranskat av dr Pär Svanborg, Sr Medical Advisor, Neuroscience Eli Lilly Sweden AB, mars 2010 Innehåll 1. Kortfakta om ADHD... 3 2. Orsaker

Läs mer

Medicin vid ADHD & ASD

Medicin vid ADHD & ASD Medicin vid ADHD & ASD Vad är ADHD + ASD? ADHD- medicin vid ADHD + ASD Miljö och pedagogik PAUS Vad kan medicineras? Välja medicin Byta medicin Säkerhet och uppföljning mer info: www.apsy.se 2015-10- 07

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer